BARDO Ett kulturellt samarbete mellan Irakiska Kurdistan och Sverige

Transkript

1 BARDO Ett kulturellt samarbete mellan Irakiska Kurdistan och Sverige

2 Fri att välja längtan. Kurdish Fine Art Society har sitt huvudsäte i den kurdiska regionens kulturella huvudstad, Slemani. Tillsammans med Teater Trixter i Göteborg inleddes 2012 ett långtgående samarbete i syfte att med dramatik som vapen belysa jämlikhetsfrågan. Aktörer från båda grupperna färgar våra gemensamma berättelser och ökar förståelsen och kunskapen om våra respektiva kulturer. Vi fokuserar på genus, hedersrelaterat våld, kärlek och mod. I Mellan österns teatertradition är en yttre historiebeskrivning viktig, det ställer vi mot den västerländska teatern där personlig konflikt ofta är det centrala temat. Vi backar inte från de svåra frågorna och ser till att diskussionsforum finns i samband med föreställningar och konstutställningar. Plattform för samtal och ambivalens krävs när stor skeptism finns och vi anser att detta utbyte av ideer i trygg miljö är lika viktigt som själva det konstnärliga genomförandet. Det som från början var ett experiment har nu fördjupats och formulerats och vi är klara att genomföra ett fantastiskt kulturellt samarbete och vi hoppas nu att er organisation vill stödja det fortsatta arbetet. Bild 1. Affishbild för Dansarens kvinna. Bild 2. Miran Kamala regisserar den kurdiska ensemblen på Teater Trixter.

3 Steg för steg Översättning av Dansarens kvinna, pjäs av Petra Revenue drev Teater Trixter årets största konstnärliga samarbete med en kurdisk teatergrupp. Teatern lyckades, tillsammans med sin Kurdiska motpart Sulaymaniyah, Kurdish Fine Arts Society, översätta, repetera och spela Petra Revenues pjäs Dansarens Kvinna i både Kurdistan och i Sverige. Den svenska delen kunde genomföras tack vare anslag från Konstnärsnämnden och det interkulturella stödet från Göteborgs Stad. I Kurdistan stöttades vi av Kurdistans motsvarighet till vår kulturförvaltning. Detta trots att projektet ej ingick i någon av teatrarnas ordinarie planering, utan var ett experiment. Uppsättningen och samarbetet blev uppmärksammat, i Sverige, men framför allt i Kurdistan, där frågan om individen kontra samhället och kvinnors sexualitet innehåller en högre grad sprängstoff. I Kurdistan blev Miran Kamala hotad för att ha framställt en mulla på ett sätt som kunde tolkas som komik, och i Sverige drabbades Petra Revenue av hot med rasistiska undertoner för att vi valde att samarbeta med en Kurdisk grupp. Men en föreställning som blandade svenska och kurdiska konstnärer lyckades trots allt locka både den svensktalande och den kurdiskspråkiga teaterpubliken Dansarens kvinna har premiär i Kurdistan. Regi Miran Kamala Den kurdiska ensemblen har nypremiär på Dansarens kvinna i Göteborg på Teater Trixters scen. Kurdisk musikafton ordnas. Nyår firas. Workshop anordnas där de båda grupperna diskuterar dramatiken de spelat samt betydelsen av text/ läsart i de olika kulturerna. Offentliga samtal anordnas på tema Tvångsgifte. Politiker med rötter i Kurdistan deltar, liksom kvinnor som själva blivit bortgifta. Teater Trixter och Sulaymaniyah, Kurdish Fine Arts Society har valt att fortsätta, och fördjupa, vårt samarbete med Miran Kamala, kursdiskfödd svensk skådespelare och regissör som länk mellan de olika teatergrupperna Dramatiker Petra Revenue reser med Miran Kamala till Kurdiska Slemani och påbörjar arbetet med nästa pjäs, Bardo. (Mars/April.) Läsning, workshop och nätverkande med centrala kulturorganisationen i Irakiska Kurdistan, såsom teaternämnd, filmnämnd...mm Besök på filminspelning och teaterskola. Påbörjad casting för Bardo.

4 Framtiden (Med start i Augusti) Översättning, bearbetning av Petra Revenues pjäs Bardo. Manusworkshop med läsning i Sverige. Fokus på läsart. Skillnaden mellan yttre och inre konflikt. Slutsatser efter resan till Kurdistan dras. Utställning med Kurdiska bildkonstnärer i Sverige. Fokus på skillnader och likheter i bildspråk. Filmvisning om att lämna sin kultur för en annan. I Sverige. Vi kommer nu att sätta upp Bardo av Petra Revenue tillsammans. Bardo skrevs för Teater Trixter 1995 och spelades i teaterns lokaler i Renströmska Badhuset. Pjäsen hanterar det eventuella ansvaret vi har för vårt eget liv och är inspirerad av den Tibetanska Dödsboken. Bardo är ett begrepp taget ur denna bok, det äldsta stora skrivna verket, och beskriver vad som händer 49 dagar och 49 nätter under stadiet när vi håller på att dö, en handledning för den döde Miran Kamala repeterar Bardo i Slemani i Kurdistan med en kurdisk/ svensk ensemble. Premiär i Sverige Kurdisk dramatiker (ännu ej vald) översätter och en tvåspråkig uppsättning planeras. Motsvarande fördjupande workshops i Sverige. Repetition i Kurdistan. Premiär i båda länderna. Internationell turne.

5 Dansarens kvinna hade nypremiär i Göteborg på Teater Trixter, 2014 Efter premiären i Kurdistan 2013 kom den helt kurdiska ensemblen till Sverige och lyckades locka både kurdiskspråkig publik och svensk. Det blev också det största internationella teatersamarbetet i Sverige det året.

6 Musiken, ensemblen och debatterna...

7 I Petra Revenues Bardo är huvudrollen en man, men handlingen drivs framåt av fem starka kvinnoroller som ställer honom till svars, och som kräver att bli sedda. Att det fortfarande i Sverige är färre kvinnor än män på scenerna är något vi på Tetaer Trixter är en del av att förändra, vi bidrar genom ny svensk dramatik av kvinnliga dramatiker. Kurdistan är idag ett samhälle i extrem omvandling. Krisen med IS har ställt alla samhällsfunktioner på sin spets och många människor har inte fått sina löner på flera månader. Kvinnorna som anses lovliga att döda och våldta av terrororganisationen IS har själva gått ut i kriget, vilket paradoxalt nog kan leda till större autonomi och frihet för dem. Miran Kamala, som är projektledare och regissör är engagerad i den feministiska kampen inom den kurdiska kulturen. Kvinnans sexualitet och att hon uttrycker den ses som kontroversiellt av många. Att röra vid manliga motspelare anses fortfarande olämpligt i vida kretsar och förekommer tex inte i Kurdiska tv-serier. Genom att samarbeta med Sulaymaniyah, Kurdish Fine Arts Society har vi fått möjlighet att se andra delar av världen än vår egen, och möjlighet att möta och tala med människor med helt andra erfarenheter och syn på teater och dess möjligheter.

8 Kort sammanfattning, handling och tema En man på 37 år råkar skära sig på en slö potatisskalare, får blodförgiftning och dör. Plötsligt vaknar han upp i ett, för honom, okänt rum. Det är det buddisktiska dödsriket, en mellantillvaro som han inte förstår. Ledsagad av sin egen själ i form av en budbärarinna möter han sitt förflutna. Bland dansande demoner och illusioner konfronteras han med sitt liv, sina tänkta tankar, handlingar, svagheter och önskningar, och den effekt han har haft på andra människor. Allt enligt den urgamla tibetanska dödsboken där den döde befinner sig i ett tillstånd som kallas Bardo under 49 dagar mellan döden och återfödelsen. Han känner sig tafatt i den nya miljön. Kvinnor mannen mött tar sig gestalt i olika arketyper som krigsgudinnan Athena och kärleksgudinnan Venus. Alla verkar vilja honom något. Genom dans manar de fram bilder ur hans liv, hans andra sidor och olika skikt inom honom. Det tvingar honom att se tillbaka på sitt liv, där det viktiga som skulle hända honom aldrig hände. För levde han så värst mycket egentligen? Egentligen höll han bara på och väntade i 37 år. Han har inte vågat visa sina egna känslor, inte vågat visa svaghet utan nöjt sig med ett liv i ensamhet och självömkande, hellre än att kasta sig ut i intet och riskera allt. Bardo handlar i grunden om att våga leva livet fullt ut. Föreställningen är allvarlig och absurd och formen blandar dans, text, sång och musik, humoristiska, dråpliga situationer med allvar. Dansen blir en metafor för livet. Vilket är vårt ansvar för vårt eget liv? Kan vi ställas till svart för brott mot oss själva? Och i mötet med den andre. Har man skuld om man inte känner den? Vad är jag när alla mina minnen är borta? När allt som vi förknippar med jaget skalats av? Hur beredda är vi på att dö? På att leva? Vi ser fram emot att undersöka dessa frågor tillsammans med våra Kurdiska kollegor och låta våra respektive ideer och tankar krocka med varandra.

9 OM Miran Kamala Miran Kamala är skådespelare och regissör, född i Kurdistan och bor i Sverige sedan 1989 och bosatt i Göteborg. Han är regiutbildad vid Institutet för Högre TV-utbildning (IHTV) i Göteborg och har gått teaterlinjen vid Göteborgs Folkhögskola Miran har sedan 1983 arbetat som skådespelare och då framför allt inom film/tv men även på teaterscenen, både i Sverige och i Kurdistan. Han regisserade Dansarens kvinna med kurdisk ensemble Han har också haft viktiga roller i SVT-produktionerna: Kniven i hjärtat, Leende guldbruna ögon och Kungamordet. Även ett antal fria TV- och filmproduktioner som Beck, Ettor och nollor, Johan Falk, Dödsängeln, Offside, SEBE och Gina. En timme kvar på Teater Trixter 2010 och Bibeln på Göteborgs Stadsteater

10 REDOVISNING AV BIDRAG FÖR INTERNATIONELLT KULTURUTBYTE -TEATER Miran Kamala, projektledare, skådespelare och regissör. Inbjudan av sex skådespelare från Kurdistan till Sverige. Tack vare bidraget fick jag möjlighet att tillsammans med Teater Trixter genomföra kulturutbytet. Bakgrund I Miran Kamalas regi har Dansarens Kvinna av Petra Revenue repeterades och spelades i Kurdistan under juni - sep Motsvarigheten till kulturförvaltningen i Kurdistan finansierade uppsättningen i Kurdistan men även Interkulturella Stödet och resebidraget som jag fick av er förra året möjliggjorde denna uppsättning och hjälpte till att skapa de kontakter som vi nu fortsatte att bygga vidare på. Genomförande Hur och när genomfördes kulturutbytet? Det internationella kulturutbytet genomfört under perioden Inom denna tidsram genomfördes sex föreställningar, några Seminarier och andra viktiga kulturella aktiviteter. Teater Trixter bjöd in Sulaymaniyah Kurdish Fine Arts Society till Sverige för ett konstnärligt utbyte och för att spela Dansarens Kvinna. Vi anordnade en vecka av kulturutbyte på Teater Trixter mellan scenkonstnärer i Kurdistan och Göteborg. Teater Trixters och projektledaren för besöket, Miran Kamalas, långsiktiga mål med kulturutbytet var att skapa ett långsiktigt samarbete mellan teatrar i Göteborg och Kurdistan där vi kan ta del av varandras erfarenheter, genom olika konstnärliga projekt och samarbeten. Projektet var också ett redskap för att nå ut till den stora gruppen kurdisktalande i Göteborg och locka dem till teatern. Sex föreställningar mellan två av dem var för skolor. Föreställningen blev mycket uppskattad av publiken som gav oss en strålande respons. Vi fick även stor uppmärksamhet av massmedia. Se länkar nedan: I samtliga möten med publiken har vi berättat om Konstnärsnämnden och hur vi fått stöd för kulturutbytet. Seminarium om skillnad mellan svensk och Kurdisk kulturpolitik. Samtal om skillnader mellan den Kurdiska och Svenska kulturpolitiken, synen på konstnären i olika kulturer samt könsroller i förändring på teaterscenen. Praktisk improvisationsteknik Teatern bortom språket. Scenkonstnärer från Kurdistan och Sverige möts i ordlösa improvisationer med enkla förutsättningar. Hur arbetar vi med musik, Körer och röster? En fest anordnades på Trixter med mat från Kurdistan, dans och musik. Utflykter till Göteborgs Konsthall, Stadsteatern, Konstmuseum och Universum. Truppen fick se en del av Göteborgs kulltur sida, där besökte de Göteborgs konsthall, Stadsteatern, konstmuseum och universum, och fick se Kikkiland på Stadsteatern i Göteborg. Publiksamtal om tvångsäktenskap efter Dansarens Kvinna. I Dansarens Kvinna av Petra Revenue skildras en ung kvinnas ambivalens när hon står framme vid altaret tillsammans med sin utvalde man. Sveriges regering har nyligen lagt ett nytt lagförslag mot tvångsäktenskap. Varför är det viktigt? Hur påverkar det individen och samhället både här och i Kurdistan att unga människor tvingas gifta sig mot sin vilja? Shadiye Heydari (S) och riksdagsledamot, Tara Olsson ordförande för (Kurdiska Kvinnoföreningen Nergiz), Petra Revenue (textförfattare), Miran Kamala (regissör) Deltog i detta samtal med publiken.

11 Vilken betydelse kan det få/har det fått för min konstnärliga verksamhet? Det har varit otroligt spännande och lärorikt att regissera föreställningen Dansarens kvinna. Även om man alltid önskar att det fanns mer tid, har projektet på alla sätt övergått mina förväntningar. För mig personligen har det varit väldigt roligt och lärorikt att se en svensk pjäs på mitt modersmål. Få en smak av hur man kan använda språket och vad jag själv behöver jobba på i framtiden om jag skulle arbeta med eller på Kurdiska. På lång sikt anser jag mig ha fått mer förståelse och inspiration för att arbeta i internationella projekt. Ett av mina långsiktiga mål är att göra teater som handlar om den globalisering som världen nu genomgår inte bara till innehållet, men också till formen, och till teaterhandlingen; att göra teater som fungerar i alla länder, och göra föreställningar som människor över hela världen kan känna igen sig i, för att därmed göra föreställningen i sig till en manifestation av våra internationella möten. Jag har i och med detta projekt fått en chans att börja den resan, att lära mig om de svårigheter olika kulturella referenser att ta hänsyn till när manus skrivs och föreställningen utformas och möjligheter det intresse som väcks så fort det finns ett element av exotism, intresset som väcks när man pratar om de olika kulturella referenser som blir tydliga i artbetet. En stor del av publiken var teater- och kulturarbetare men även andra nyfikna svenskar som kurder som hittade till föreställningen. Truppen bestod av 24 personer, bland annat VD för teaterkonst förvaltningen i Sulaimaniyah, Safin Anwar, Konstnärlig ledare för Sulaymaniyah Kurdish Fine Arts Society, Shamal Fahmi Ali, två teaterpedagoger från Sulaimaniyas teaterhögskola, Burhan Ghafoor Abdulrahman och Sergul Hssein Sulaiman, samt flera internationellt erkända musiker och skådespelare. Kontakter som vi har fått via detta projekt är med Sulaymaniyah Kurdish Fine Arts Society, Kultur och teater förvaltning i Sulaimaniya samt alla kända skådespelare och musiker som var med. Bidraget som jag fick från er tillsammans med bidraget som kom från Interkulturellastödet, har gått till inrikesresor, transport, kost och logi osv. Det bästa av allt är att vi ska fortsätta, att det inte tar slut här, vi har diskuterat om hur Kurdish Fine Arts Society ska bjuda över Teater Trixter till Kurdistan nästa. Sist vill jag säga att jag är väldigt glad och tacksam över att ha fått resebidraget förra året, och nu bidrag för internationellt kulturutbyte, och om någon vill åka till Kurdistan i framtiden eller har något form av kulturutbyte med Kurdistan är jag intresserad av att hjälpa till! Med vänlig hälsning Miran Kamala

12 Pjäs om hedersproblem kommer tillbaka 23 mars 2014 Pjäsen Dansarens kvinna hade premiär i Hjällbo på 1990-talet. Nu har pjäsen som handlar om hedersproblematik spelats i Kurdistan av kurder. I veckan blir det nypremiär på Teater Trixter i Göteborg med den nya ensemblen. Pjäsen börjar med ett bröllop. Kvinnan ska gifta sig med en man hon inte känner. Men när paret står framför prästen och bruden skall svara blir det tyst. Hon tänker tillbaka och pjäsen utvecklas till ett drömspel om hennes fantasier, drömmar och längtan bort. - Jag ville med pjäsen, när jag skrev den, visa att individens rätt att välja sitt eget liv är grundläggande för att vi överhuvudtaget ska vara ett samhälle, säger Petra Revenue som skrev pjäsen på 1990-talet. Innehåller sprängstoff Miran Kamala spelade i pjäsen som skådespelare på 1990-talet. Nu är han regissör för samma pjäs som spelats i Kurdistan med kurdiska skådespelare. - Jag brukar alltid tänka att när det händer ett hedersmord eller hedersproblematik i ett hem eller vid en katastrof - då håller man en tyst minut, säger Miran Kamala. Jag vill bryta detta. Istället för att vara tyst så vill jag skrika ut och väcka känslorna - väcka folk och be dem tänka om. Pjäsen har spelats i Kurdistan, där är innehållet sprängstoff. Men enligt Miran Kamala så var publiken nöjda med innehållet i pjäsen. Men att det också fanns andra som inte tyckte om att man visade upp en kvinna som är fri på det sätt som i pjäsen. - Skådespelarna är med mig och vill skrika ut med mig. Det finns behov för en sådan här pjäs i Kurdistan, säger Milan Kamala. Lasse Weldeborn lasse.weldeborn@svt.se Publicerad:19 mars :26 Kvinnors rätt att välja sitt liv är temat

13 Kvinnors rätt att välja sitt liv är temat Kvinnors rätt till egna val i livet är temat. 24 skådespelare och musiker från Kurdistan är i Göteborg för ett gästspel på Teater Trixter. Dansarens kvinna skrevs 1995 av dramatikern Petra Revenue, som också är en av drivkrafterna bakom Teater Trixter. Pjäsen handlar om en kvinnans inre resa då hon ska gifta sig med en man hon inte känner, om hennes fantasier, drömmar och längtan bort. När pjäsen uruppfördes gjorde skådespelaren och regissören Miran Kamala en av rollerna. Han har själv sina rötter i Kurdistan och han har översatt pjäsen till kurdiska och gett den en kurdisk dräkt, helt i samförstånd med Petra Revenue. - Jag vill visa på den starka påverkan familj och samhälle kan ha på sina barn och anhöriga genom krav och förväntningar. Rädslan att bli utesluten kan göra att man går med på saker man inte vill, säger. Miran Kamala. Hur ser kvinnans roll ut i dagens Kurdistan? - Mycket har förändrats till det bättre under de senaste tjugo åren men tyvärr förekommer tvångsgifte fortfarande i vår kultur. Med den här pjäsen vill jag skrika TÄNK OM!!! Vi måste våga bryta med det som är dåligt i vår kultur och själva få bestämma över våra liv. Samtidigt vill han också plocka fram det positiva i kulturen - språket, musiken och många goda traditioner. - På sikt vill jag att det byggs en bro mellan Sverige och Kurdistan, det här är bara den första lilla stenen. På scen: teatergruppen Sulamaniyah Kurdish Fine Arts Society från irakiska Kurdistan Föreställningar: 20/3 kl 19, 21/3 kl 13 och 19, 23/3 kl 19 och 24/3 kl 13 och 19. Eleonor Ekström-Frisk eleonor.ekstrom-frisk@gp.se

14

15 OM Petra Revenue Petra Revenue är dramatiker, regissör och författare med bakgrund inom teater. Sedan 1990 har hon varit en av de konstnärliga ledarna på Teater Trixter i hemstaden Göteborg. Petra har skrivit ett tjugotal pjäser förutom Bardo och Dansarens kvinna. RadiopjäsenValkyria för SR, översattes även till finska och danska. År 2000 skrev hon tv-dramat Den stora teatern för SVT. Sedan dess har hon skrivit en vild mix från filmmanus för Henning Mankells Wallander till sin egen långfilm Nästan Elvis. Kortfilmen Den bästa utsikten, 2010, visades på SVT och vann hederspriset vid Göteborgs filmfestival. Petras senaste filmade projektet är konstfilmerna Fysiska bevis och Motiv, Petra arbetar också som dramaturg åt ett flertal bolag bla Cinenicfilm samt Götafilm. Hon har suttit två år i Dramatikerförbundets styrelse och även i styrelsen för Författarcentrum Väst.

16 OM Teater Trixter mars åkte Petra Revenue och Miran Kamala tillsammans till Sulaymaniyah för att börja arbeta med vår kurdiska samarbetspartner Sulaymaniyah, Kurdish Fine Arts Society. Petra Revenue var även inbjuden till det irakiska universitetet för att ge en masterclass i dramatik och författarskap med Miran Kamala under två dagar. Petra Revenue och Miran Kamala träffade även VD för teaterkonstförvaltningen i Sulaymaniyah, Safin Anwar. Vårt mål är att fördjupa samarbetet mellan grupperna genom att ta del av varandras arbetssätt i uppförandet av Bardo.Det konstnärliga samtalet där olika konstformer och idéer får dela utrymme är en viktig del av vad Teater Trixter är. Gränsenmellan föreställning och samtal suddas ut och publiken blir delaktig i skapandet av verket. Nyss avslutades diskussionsserien Technologies of The Self /Aspekter av Jaget på Teater Trixter. Genom samtal och konst diskuterades relationen mellan makten och individen. Hur styrs våra kroppar och vem och vad är det som sätter agendan? Vi diskuterade samhällsstyrningens påverkan på hur vi betraktar oss själva genom att utgå från teorier om makt. Hur man tex genom sociala medier vill upprätthålla bilden av ett gott och lyckat liv, och hur man på så sätt inrättar sig i att praktisera self-management. Människor gör sig själva till subjekt som passar in i normen och avvikandet exkluderas. Kvällarna innehöll bland annat filmvisningar, som premiären av Johanna St Michaels nya film Ett smörgåsbord av synd. Den Perfekta Kroppen av Renzo och Hanna Aneröd om kvinnliga bodybuilders, monologer, perfomance, en installation av bodybuilders, en selfieutställning, grafittikonst och filosofi. Vi talade med unga kvinnor som skönhetsopererat sig, en karriärcoach och universitetslektorn Stina Hansson som försökte ringa in temat. Teater Trixter spelade även Som varje annan dag av Eskil Lundgren i samproduktion med Teater Järnstudion under våren. Föreställningen hade stort publiktryck och regisserades av Björn Melander. I september är det premiär för Expressions efter en idé av Karin Blixt om den västerländske mannen.

17