SAMVERKAN FÖR TILLVÄXT ISA NUTEK VINNOVA. Vår syn på tillväxt! En grund för en tillväxtorienterad näringspolitisk strategi

Transkript

1 SAMVERKAN FÖR TILLVÄXT ISA NUTEK VINNOVA Vår syn på tillväxt! En grund för en tillväxtorienterad näringspolitisk strategi

2 Invest in Sweden Agency (ISA) är en myndighet under Utrikesdepartementet med uppdrag att genom information och kontakter aktivt medverka till att utländska företag i olika former investerar eller samverkar med svenska företag för att få till stånd investeringar i Sverige. Investeringarna kan ta formen av nyetableringar, expansionsinvesteringar, samarbetsavtal och förvärv. Invest in Sweden Agency (ISA) Box 90, Stockholm Besöksadress: Gamla Brogatan NUTEK är en nationell myndighet för frågor som rör näringslivets utveckling inom entreprenörskap, företagsutveckling och regional utveckling. Vi ska bidra till hållbar ekonomisk tillväxt i hela landet genom fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner. Nutek Verket för näringslivsutveckling Stockholm Besöksadress: Liljeholmsvägen VINNOVA är en statlig myndighet med uppgift att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. VINNOVA Verket för innovationssystem Stockholm Besöksadress: Mäster Samuelsgatan Beställning Fler exemplar av denna promemoria kan beställas från Maudh Andersson, Nutek. E-post: maudh.andersson@nutek.se Telefon:

3 Förord Samverkan för tillväxt Sverige har haft en relativt gynnsam ekonomisk utveckling under det senaste decenniet. Tillväxten har varit starkare än genomsnittet för länderna i EU-området. De svenska statsfinanserna är välskötta. Med ett stort utbud av avancerad teknologi och produkter, starka varumärken, välutbildad arbetskraft och forskning i världsklass har svenska exportföretag haft framgångar på utlandsmarknaderna. Det svenska företagsklimatet får genomgående ett gott betyg i internationella undersökningar. Inflödet av direktinvesteringar visar att Sverige är ett attraktivt land för utländska företag. Men Sverige står också inför utmaningar. Den internationella konkurrensen hårdnar. Sveriges grannländer i Skandinavien och norra Europa erbjuder fullgoda alternativ för forskning och utveckling samt produktion av varor eller tjänster. Östersjöländerna och länderna i Central- och Östeuropa erbjuder hög kompetens till ofta låga kostnader. Samtidigt flyttas såväl enklare som mer avancerad produktion till de mindre utvecklade östeuropeiska länderna eller till Asien. Den svenska tillväxtpolitiska utmaningen handlar om att få en större andel av befolkningen i arbete, att främja innovationer, entreprenörskap och nyföretagande och därmed öka produktiviteten i hela ekonomin i såväl näringslivet som den offentliga sektorn. Utmaningen handlar om att skapa väl fungerande regioner och effektiva innovationssystem för att säkra Sveriges tillväxt och välstånd i en global miljö där konkurrensen fortlöpande hårdnar. En tillväxtorienterad näringspolitik innehåller konkreta program, projekt och åtgärder. Men den består också av ett långsiktigt arbete med att utveckla regelverk, infrastrukturer och värderingssystem som stödjer omvandling, innovationsförmåga, nyskapande och tillväxt. Ett arbete som kräver bättre samspel mellan näringsliv, politik/offentlig verksamhet och forskning. V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T! 1

4 I denna promemoria utvecklar vi vår syn på en näringspolitisk strategi för Sverige. Promemorian är resultatet av ett gemensamt tankearbete som vi nyligen initierat. Avsikten är att utveckla en näringspolitisk plattform utifrån vilken vi tillsammans bättre kan verka för en långsiktig ekonomisk tillväxt. Under arbetet har värdefulla bidrag lämnats av Centrum för studier av innovationer och näringslivsomvandling (CIND), Uppsala universitet. Stockholm 25 februari 2004 Invest in Sweden Agency Kai Hammerich Generaldirektör NUTEK Sune Halvarsson Tf generaldirektör VINNOVA Per Eriksson Generaldirektör 2 V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T!

5 Innehåll Sammanfattning... 4 Vår syn på tillväxt! En grund för en tillväxtorienterad näringspolitisk strategi Bra utgångsläge, men stora utmaningar... 6 Omvärld i rörelse... 7 Utmaningar för Sverige... 7 En ny syn på tillväxt: kluster och innovationssystem... 8 Strategi för en tillväxtorienterad näringspolitik... 9 Väl fungerande regioner... 9 Dynamiska kluster och innovationssystem Fyra viktiga områden Stärkt entreprenörskap Investeringar i forskning och utveckling Fungerande regionala arbetsmarknader En politik för inflöden av människor, innovationer, teknik och kapital Slutord V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T! 3

6 Sammanfattning Denna promemoria har utarbetats av generaldirektörerna för Invest in Sweden Agency (ISA), Verket för näringslivsutveckling (Nutek). och Verket för innovationssystem (VINNOVA). Syftet är att formulera en grund för en tillväxtorienterad näringspolitisk strategi för Sverige, och lyfta fram områden där myndigheternas bidrag kan öka genom ett effektivt samarbete. Myndigheterna avser att följa upp promemorian med att presentera ett antal områden och projekt där en fördjupad samverkan kommer att ske. En tillväxtorienterad näringspolitik bör ha följande utgångspunkter: Systemtänkande: kluster och innovationssystem Istället för att fokusera enbart på enskilda företag eller branscher bygger en modern näringspolitik alltmer på ett synsätt där innovation, förnyelse, höjd produktivitet och tillväxt uppstår genom samspel i kluster av företag som ingår i väl fungerande innovationssystem. Samverkan mellan politikområden och regionala nivåer Innovationspolitiken, regionalpolitiken och investeringsfrämjande åtgärder är integrerade delar i en näringspolitik som också har starka beröringspunkter med utbildnings-, forsknings-, arbetsmarknads- och infrastrukturpolitiken. Till stor del beror den samlade näringspolitikens framgång på hur väl dessa politikområden kan samverka med och förstärka varandra. Till detta ska läggas den regionala dimensionen. Det är främst regionalt som det konkreta samspelet sker mellan tillväxtpolitikens olika delar. Riktade kluster- och innovationssysteminitiativ Ett viktigt element i den nya näringspolitiken är ökade satsningar på att stimulera framväxten av dynamiska kluster och innovationssystem i Sveriges regioner. 4 V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T!

7 En tillväxtorienterad näringspolitik är dock inte begränsad till riktade initiativ. Basen för framväxten av dynamiska kluster- och innovationssystem är en politik som på ett mer generellt plan skapar förutsättningar för framväxten av konkurrenskraftiga och produktiva näringar i starka regioner. Det är främst inom fyra områden som politiska åtgärder är av särskild betydelse: 1. Stärkt entreprenörskap En av de viktigaste drivkrafterna bakom tillväxt är de människor som är beredda att satsa tid, möda och besparingar på att utveckla egna och andras idéer till lönsamma företag. Program samt regeloch attitydförändringar som bidrar till ökat entreprenörskap är därför centrala komponenter i en tillväxtorienterad näringspolitik. 2. Investeringar i forskning och utveckling (FoU) Innovationer och produktivitet i varu- såväl som tjänsteproduktion, i privat såväl som offentlig verksamhet, blir allt viktigare i den alltmer kunskapsbaserade ekonomin. En systemorienterad FoU- och innovationspolitik är en central del av en integrerad näringspolitik. 3. Fungerande regionala arbetsmarknader Åtgärder som bidrar till att skapa stora och differentierade regionala arbetsmarknader är en förutsättning både för att få fler människor i arbete och för framväxten av dynamiska kluster och innovationssystem såväl i storstadsregioner som i system av mindre orter. 4. Samlad politik för inflöden av människor, innovationer, teknik och kapital Globaliseringen understryker vikten av att Sverige är ett attraktivt land för företag, arbetskraft, studerande och forskare, till fromma för inflöden av både kapital och kompetens. En förstärkt politik för kompetensinflöden till Sverige bör utgå från ett utvidgat investeringsbegrepp, som innefattar människor, innovationer, teknik och kapital. V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T! 5

8 Vår syn på tillväxt! En grund för en tillväxtorienterad näringspolitisk strategi Bra utgångsläge, men stora utmaningar Sverige har haft en relativt gynnsam ekonomisk utveckling under det senaste decenniet. Tillväxten har varit starkare än genomsnittet för länderna i EU-området och Sverige har klättrat i den europeiska välståndsligan. De svenska statsfinanserna är välskötta. Med ett stort utbud av avancerad teknologi och produkter, starka varumärken, välutbildad arbetskraft och forskning i världsklass har svenska exportföretag haft framgångar på utlandsmarknaderna. Det svenska företagsklimatet får genomgående ett gott betyg i internationella undersökningar. Inflödet av direktinvesteringar visar att Sverige är ett attraktivt land för utländska företag. Samtidigt blir näringslivet alltmer internationaliserat. Bättre och billigare kommunikationer och transporter samt framsteg inom informationsteknologin ger företagen nya möjligheter att hålla samman verksamhet över stora avstånd. Utvecklingen av de internationella finansmarknaderna underlättar finansieringen, minskar kostnaderna och begränsar riskerna med utländsk expansion. Den tekniska utvecklingen gagnar mindre företag, som till lägre kostnader och risker kan växa och expandera sin verksamhet utomlands. Det har blivit enklare och billigare för företagen att expandera på kända marknader i Europa och Nordamerika. Nya intressanta marknader har öppnats i Öst- och Centraleuropa, i Östersjöområdet och i Asien. 6 V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T!

9 Den politiska insikten att öppenhet mot omvärlden är gynnsam för ekonomin och samhällsutvecklingen har drivit på arbetet med att riva tullmurar, förbättra företagsklimatet och underlätta etableringen för utländska investerare. Företagens forskning och utveckling, produktion, försäljning och administration förläggs i dag till de platser där förutsättningarna är bäst för den specifika verksamheten. Sverige har goda möjligheter att gynnas av den pågående utvecklingen. Men landet står också inför stora utmaningar. Omvärld i rörelse Den internationella konkurrensen hårdnar. Sveriges grannländer i Skandinavien och norra Europa erbjuder konkurrenskraftiga alternativ för FoU och produktion av varor eller tjänster. Östersjöländerna och länderna i Central- och Östeuropa erbjuder hög kompetens till ofta låga kostnader. Investeringar med högt kunskapsinnehåll går i ökad utsträckning till länder som Polen, Ungern och Tjeckien. Samtidigt flyttas såväl enklare som mer avancerad produktion till de mindre utvecklade östeuropeiska länderna eller till Asien. På flera håll i Europa, t.ex. i Storbritannien, har delar av tjänstesektorn börjat flytta till länder som Indien och Kina. Konkurrensen om företag, investeringar och nya arbetstillfällen sker också allt oftare mellan storstäder och regioner snarare än mellan länder, inte minst i EU-området. Regionernas styrka avgörs av vad de kan erbjuda med avseende på tillgång till kompetens och innovativa miljöer, strategiskt läge, marknadens storlek och infrastrukturens kvalitet. Utmaningar för Sverige Samtidigt som större krav ställs på näringslivets konkurrenskraft, både i ett nationellt och regionalt perspektiv, är Sverige ett av de länder i världen som har lägst andel av befolkningen i arbetsför ålder. Under lång tid har Sverige framgångsrikt kompenserat detta genom att ha världens högsta sysselsättningsgrad. Men medelåldern i arbetskraften ökar, och nästan var femte person mellan år är arbetslös, förtidspensionerad, långtidssjukskriven eller befinner sig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T! 7

10 Den svenska tillväxtpolitiska utmaningen handlar om att få en större andel av befolkningen i arbete, att främja innovationer, entreprenörskap och nyföretagande och därmed öka produktiviteten i hela ekonomin i såväl näringslivet som den offentliga sektorn. Utmaningen handlar om att skapa väl fungerande regioner och effektiva innovationssystem för att säkra Sveriges tillväxt och välstånd i en global miljö där konkurrensen fortlöpande hårdnar. Men hur skapas en ekonomi där så många som möjligt deltar i arbetslivet med en så hög produktivitet som möjligt? En ny syn på tillväxt: kluster och innovationssystem En modern syn på näringslivsutveckling utgår ifrån att ett företags framgång bestäms av dess innovationsförmåga och förmåga till ständigt lärande. På kort sikt har kostnadsläget betydelse för konkurrenssituationen i näringslivet som helhet liksom för det enskilda företaget. På lång sikt är det emellertid förmågan att generera ny kunskap och omsätta den i successivt bättre produkter och effektivare processer som ger ekonomisk överlevnad, utvecklingskraft och konkurrensfördelar. Företagens innovations- och inlärningsförmåga utvecklas i stor utsträckning i samspelet med aktörer i deras omgivning: kunder, leverantörer och konkurrenter såväl som forsknings- och utbildningsinstitutioner och myndigheter. En betydande del av kunskapsutbytet sker till följd av att individer flyttar mellan företag och organisationer. Förmågan till omvandling och konkurrenskraft förstås därför bäst om det enskilda företaget betraktas som en del av ett system, bestående av de företag, organisationer och andra aktörer med vilka det samspelar. Sådana system av samspelande företag är ofta samlade i lokala och regionala miljöer. Två begrepp som mer än andra kommit att uppmärksammas i detta sammanhang är kluster respektive innovationssystem. Grupper av likartade och relaterade företag stora och små leverantörer, tjänsteföretag, kunder, konkurrenter m.m. är kärnan i ett kluster. Forskarsamhället, politiska organ, myndigheter, finansiella aktörer samt olika former av samarbetsorganisationer och nätverk bygger upp det innovationssystem i vilka klustren ingår. 8 V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T!

11 Företag Politik och myndigheter Samarbetsorganisationer (fack, branchorgan, nätverk m.m.) Figur 1 Systemsyn: kluster och innovationssystem Forskarsamhället Finansiella aktörer Strategi för en tillväxtorienterad näringspolitik Näringspolitiken griper in i alla de politikområden som påverkar villkoren för företagande, arbete och tillväxt, på nationell såväl som regional nivå. Den omfattar alltifrån de specifika åtgärder som statliga och regionala myndigheter vidtar för att stimulera eller stödja näringslivsutveckling till den ekonomiska politiken (inklusive skattepolitiken) i vid mening. Den omfattar även alla de regelverk, infrastrukturer, attityder och värderingar som tillsammans formar näringsklimatet i ett land eller en region. En tillväxtorienterad näringspolitik innehåller konkreta program, projekt och åtgärder. Men den består också av ett långsiktigt arbete med att utveckla regelverk, infrastrukturer och värderingssystem som stödjer omvandling, innovationsförmåga, nyskapande och tillväxt. Väl fungerande regioner En tillväxtorienterad näringspolitik i Sverige bör utgå från två grundidéer. Den första är att väl fungerande regioner är en förutsättning för tillväxten. I ett till ytan stort och glest befolkat land måste politiken stödja framväxten av större funktionella regioner, som kan erbjuda den kritiska massa som krävs för att kluster och innovations- V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T! 9

12 system ska bli dynamiska och för att arbetsmarknader ska kunna fungera. I de fall då samhällets historiskt utvecklade styrsystem och regiongränser verkar hindrande, bör politikens roll vara att stimulera samspel och integration mellan sektorer och över regiongränser. Det regionbyggande som pågår i Skåne, i Västra Götaland och i Mälardalen visar vägen. Motsvarande processer i andra delar av landet bör stödjas. Ett sätt är att ge större sammanhållna regioner ett starkare inflytande över användningen av det regionala statliga tillväxtkapitalet. I detta synsätt ligger också att i större grad tillåta regioner att utvecklas i olika riktningar. Varje region stimuleras att utveckla sin egen specialisering: utjämningsmål kompletteras med omvandlings- och tillväxtmål. Dynamiska kluster och innovationssystem Den andra grundidén som bör prägla en tillväxtorienterad näringspolitik är att dynamiska kluster och innovationssystem är motorer i näringslivsutvecklingen, regionalt såväl som nationellt. Riktade kluster- och innovationssysteminitiativ är därför en viktig komponent. Sådana initiativ utgår ifrån de näringsstrukturer och kompetenser som är särskilt värdefulla i en region och syftar till att mobilisera brett sammansatta partnerskap i dialog om hur detta system kan utvecklas. Vilka är hindren för ökad dynamik och tillväxt i systemet? Vilka utbildningsinsatser, forsknings- och utbildningssatsningar eller andra åtgärder kan verkningsfullt bidra till klustrets utveckling? Vilka arenor för samverkan behöver byggas? Hur blir klustren attraktiva för inflöden av utländsk kompetens? Internationella utvärderingar visar att riktade initiativ fungerar bättre i regioner där det redan existerar innovationssystem eller kluster av nationell, eller helst internationell, dignitet. Det är alltså sällan som näringspolitiska initiativ i sig skapar kluster och innovationssystem. Däremot kan de bidra till att vidareutveckla existerande strukturer. Regionala tillväxt- och strukturfondsprogram tar delvis upp denna ansats. Men det krävs en vidareutveckling och förstärkning av näringspolitiken, som utgår från det faktum att ökat välstånd och ökad tillväxt kräver en ökad konkurrenskraft och höjd produktivitet. 10 V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T!

13 Innovationsförmågan och kommersialiseringen av innovationer genom interaktion mellan näringsliv och forskning är av central betydelse för en framgångsrik politik. Visanu-programmet, som lanserades gemensamt av ISA, Nutek och VINNOVA under 2003, syftar till att stödja framväxten av klusterinitiativ. VINNOVAs VINNVÄXT-program stödjer ett antal utvalda projekt som syftar till att utveckla regionala innovationssystem. I båda fallen handlar det om att skapa en bred uppslutning i en region kring riktade insatser som syftar till att stärka, integrera och marknadsföra en specialiserad produktions- och innovationsmiljö. Satsningar av detta slag bör få ökat utrymme i näringspolitiken. Fyra viktiga områden En tillväxtorienterad näringspolitik är dock inte begränsad till riktade initiativ. Basen för framväxten av dynamiska kluster- och innovationssystem är en politik som på ett mer generellt plan skapar förutsättningar för framväxten av konkurrenskraftiga och produktiva näringar i starka regioner. En rad olika politikområden har betydelse i detta sammanhang. Forsknings-, utbildnings-, innovations-, arbetsmarknads-, infrastruktur- och regionalpolitiken är alla väsentliga, liksom skattepolitiken och investeringsfrämjande åtgärder. Det är främst inom fyra områden som politiska åtgärder är av särskild betydelse, och inom vilka myndigheterna ISA, Nutek och VINNOVA har ett tydligt mandat att agera: Entreprenörskap och företagande Investeringar i FoU, främst i mindre och medelstora företag Fungerande arbetsmarknader i fler regioner Inflöden från utlandet av företag, kapital och kompetenser Inom vart och ett av dessa områden kan näringspolitiken bidra. På kort sikt handlar det om konkreta åtgärder och program som syftar till att initiera eller stimulera specifika utvecklingsprocesser. Här finns det goda möjligheter till effektiv samverkan mellan ISA, Nutek och VINNOVA. För det mer långsiktiga arbetet att åstadkomma regelförändringar som stimulerar företagande, investeringar, rörlighet på arbetsmarknaden och kompetensinflöden ligger ansvaret på den politiska nivån. V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T! 11

14 Figur 2: Fyra prioriterade områden för en sektorsövergripande, tillväxtorienterad näringspolitik Tillväxt och välstånd i Sverige Dynamiska kluster och innovationssystem Starka regioner Stärkt entreprenörskap FoUinvesteringar Fungerande arbetsmarknader Inflöden av kapital och kompetens Fyra områden där näringspolitik kan bidra genom riktade åtgärder och program förändringar av regelsystem spridande av tillväxtfrämjande värderingar och attityder Stärkt entreprenörskap Nya och små företag är viktiga bärare av förnyelse och dynamik i näringslivet. Graden av entreprenörskraft i ekonomin påverkar tillväxten både på nationell och på regional nivå. Nyföretagande och entreprenörskap är av särskild vikt i perioder av strukturomvandling, och en förutsättning för att nya och växande kompetensområden och kluster ska utvecklas. Sveriges näringsliv visar tendenser till bristande dynamik. De flesta storföretag grundades i början av 1900-talet. Av Sveriges småföretagare är drygt 40 procent över 50 år. En stor del av tillväxten i näringslivet sker i form av ökad produktivitet, medan effekten på sysselsättningen är liten. Alltför få svenska små och medelstora företag växer i storlek. Storföretagens dominans och omfattningen av den offentliga sektorn bidrar till att lönearbete som norm är särskilt stark i Sverige. I jämförelse med andra europeiska länder har Sverige färre nya företag som andel av näringslivet i stort. Det finns således skäl att öka inslaget av entreprenörskapsfrämjande insatser som en del av näringspolitiken, för att skapa en bra grogrund för ett dynamiskt företagande där fler individer vill starta och utveckla företag. 12 V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T!

15 En positiv attityd i samhället till entreprenörskap och företagande är av betydelse för ett ökat nyföretagande. Fler människor måste se företagande som ett möjligt och attraktivt alternativ till att vara anställd. Att förändra attityder är ett svårt och tidskrävande arbete som bör omfatta en rad olika aktiviteter och åtgärder. För att individernas drivkrafter och kunskaper ska omsättas i företagande, utveckling och tillväxt krävs att de omgivande ramvillkoren och främjandesystemet är stödjande. Regelverk, skatter och övriga villkor påverkar direkt förutsättningarna för att starta och utveckla företag. Om det uppfattas som krångligt, olönsamt och alltför riskabelt att starta och driva företag påverkar det indirekt också samhällets attityder till företagande. Följande åtgärder bör ingå i en politik som syftar till att stärka entreprenörskapet: Förändra attityderna till entreprenörskap Attityder grundläggs tidigt och därför är ungdomar en prioriterad målgrupp. Inför grund- och vidareutbildningar för lärare om entreprenörskap och företagande. Genomför insatser inom utbildningssystemet för att öka kunskaper och färdigheter i företagande, t.ex. genom att låta studenter prova på att starta företag. Gör regelsystemen enklare och tydligare Det av regeringen initierade arbetet med att förenkla regelverket har skapat en god grund för en fortsatt utveckling av näringspolitiken. Nu är det dags att ge förenklingsarbetet en mer stadigvarande utformning. Sätt upp tydliga och uppföljningsbara mål för myndigheter och departement. Avsätt resurser så att myndigheternas arbete kan koordineras. Åtgärda bristen på finansiering i tidiga skeden Ett fungerande finansieringssystem, som motsvarar entreprenörens behov i olika faser, är centralt i en fungerande näringspolitik. De privata riskkapitalbolagens investeringar i de tidiga skedena av en affärsidés utveckling den s.k. såddfinansieringen har minskat. Samtidigt har statens satsningar dragits ned. Därför råder det idag brist på riskvilligt kapital. Låt staten återta sin roll inom den tidiga såddfinansieringen. V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T! 13

16 Gör Sveriges regioner mer entreprenöriella Normer, värderingar och traditioner skapas i hög grad i sitt lokala sammanhang. Det innebär att entreprenörskapspolitiken måste vara en viktig och naturlig del i den regionala utvecklingspolitiken. Genomför regionalt anpassade entreprenörskapsprogram inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen. Inrätta högskolelinjer för entreprenörsutbildning i varje region. Stimulera det akademiska entreprenörskapet Sverige satsar mycket på forskning och högre utbildning, men är sämre på att omvandla satsningarna i tillväxtskapande verksamheter. Oftast står det teknikbaserade akademiska entreprenörskapet i fokus. Lika viktigt är det akademiska entreprenörskapet med bas i tjänste- och servicesektorn och motsvarande avknoppningar från företag. Utveckla därför en politik kring det akademiska entreprenörskapet, där såväl teknik- som icke teknikbaserade affärsidéer och nya branscher stimuleras. Investeringar i forskning och utveckling Sverige kommer att behöva öka de offentliga FoU-investeringarna, och det är särskilt angeläget att stärka FoU-intensiteten i små och medelstora företag. Såväl industri- som tjänsteproduktion blir alltmer beroende av att utveckla FoU-baserade produkter och processer för att skapa de unika värden som krävs i den globala konkurrensen. Internationell konkurrenskraft inom näringsgrenar med högt förädlingsvärde förutsätter hög kunskapsintensitet. Stora, strategiska och effektiva FoU-investeringar är därför avgörande för långsiktigt höga förädlingsvärden, tillväxt och välstånd. Svenska storföretag dominerar näringslivets FoU-investeringar, och dessa är direkt inriktade på innovation och ekonomisk konkurrenskraft. Storföretagen kan dock inte självklart förväntas satsa lika mycket på FoU i Sverige i framtiden som de gjort under de senaste årtiondena. Samtidigt svarar ofta nya och små kunskapsintensiva företag för mer radikala innovationer än stora etablerade företag. Därför spelar FoU-intensiva små och medelstora företag en betydelsefull roll för förnyelse och dynamik i kluster och innovationssystem. Sverige har allmänt sett ett relativt lågt nyföretagande, framför allt i kunskapsintensiva näringsgrenar. 14 V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T!

17 Internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer präglas av konkurrenskraftig forskning och utvecklingsverksamhet, kommersialisering av FoU, kompetens för FoU och affärer samt attraktivitet för internationella och nationella investeringar i FoU-intensiv verksamhet. Offentliga FoU-investeringar i högskolor och forskningsinstitut är grundläggande för utvecklingen av sådana miljöer, som i sin tur är avgörande för utvecklingen och lokaliseringen av FoU-verksamhet och kunskapsintensiva kluster. EUs och Sveriges regionalpolitik genererar svaga drivkrafter för att skapa internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer. Forskningspolitiken stimulerar vetenskaplig bredd snarare än internationellt konkurrenskraftiga miljöer. Drivkrafterna för högskolor att utveckla ett effektivt samspel med näringsliv och offentlig verksamhet är svaga. Dessutom ger näringspolitiken sedan länge bättre villkor för stora befintliga företag än för nya och mindre företag. Den förda näringspolitiken har ett svagt fokus på FoU-investeringar som grund för det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft. Kvalificerad efterfrågan är av stor betydelse för innovation och innovationsbaserad tillväxt. Svensk FoU-baserad industri har historiskt utvecklats i nära samspel med offentliga aktörers efterfrågan, t.ex. Televerket och Ericsson respektive Vattenfall och Asea/ABB. Nu är dessa sektorer i stor utsträckning avreglerade, vilket ändrat förutsättningarna för utvecklingssamarbeten mellan privat och offentlig verksamhet. Sveriges internationellt sett stora offentliga sektor bygger i begränsad utsträckning sitt utvecklingsarbete på FoU. Den offentliga sektorn representerar samtidigt en potentiell efterfrågan på FoU som idag utnyttjas otillräckligt som drivkraft. Detta gäller både för att öka produktiviteten och kvaliteten i offentlig verksamhet och för att stimulera FoU-investeringar och FoU-baserad innovation och tillväxt i det svenska näringslivet. Samspelet avseende FoU-efterfrågan och utvecklingsarbete mellan olika delar av den offentliga sektorn är dessutom svagt utvecklat. Följande åtgärder bör ingå i en politik för att öka de positiva effekterna av FoU-investeringar: Utarbeta en bred innovationspolitisk strategi där forskning, regionalpolitik, arbetsmarknadsinsatser och övriga politikområden ak- V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T! 15

18 tivt samspelar för att bidra till en FoU- och innovationsbaserad näringspolitik. Effektivisera samspelet mellan privata och offentliga FoU-investeringar för innovation och tillväxt. Stöd små och medelstora företags FoU-användning, genom att inrätta program som starkare kopplar dem till den forskning som bedrivs vid universitet, högskolor och forskningsinstitut. Delar av de statliga forskningsanslagen bör avsättas till små och medelstora företags FoU-upphandling. Universitetens kompetens att licensiera forskningsresultat bör öka. Genomför en nationell och regional kraftsamling, där näringsliv, högskola och offentliga myndigheter samspelar för att utveckla internationellt starka forsknings- och innovationsmiljöer via konkurrensutsatta regionala tillväxtprogram. Utveckla den offentliga sektorns FoU-investeringar, dess efterfrågan på FoU-baserade innovationer i näringslivet och samspelet mellan utvecklingsverksamhet i olika delar av offentlig sektor. Fungerande regionala arbetsmarknader Den viktigaste orsaken till de stora regionala skillnaderna vad gäller frånvaro på arbetsmarknaden är inte att invånarna är sjukare eller latare på vissa orter än på andra, utan snarare att de har skilda förutsättningar på arbetsmarknaden. Det är ingen tillfällighet att frånvaron i Stockholmsregionen är hälften så hög som i regioner med små arbetsmarknader och ett begränsat urval av jobb. Den som blir sjuk eller arbetsskadad, eller helt enkelt upplever sig ha fastnat i en ohållbar anställningssituation, har svårare att göra alternativa val i en region med begränsad arbetsmarknad, än motsvarande person i en region där arbetsmarknaden är mer varierad och också innefattar ett näringsliv som är inriktat på export till närliggande regioner eller till utlandet. I regioner där invånarna pendlar över gränserna mellan olika kommuner skapas ett större utbud av olika jobb på arbetsmarknaden. Risken att bli arbetslös och förtidspensionerad minskar ju mer diversifierat ett sådant arbetsmarknadsområde är. Möjligheterna att rehabiliteras till ett annat jobb ökar också när ett område har ett stort urval av jobb. 16 V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T!

19 Många kommuner i Sverige har i dag en smal arbetsmarknad. Benägenheten att pendla till närliggande kommuner är låg, vilket både är en fråga om attityder och dåliga kommunikationer. För orter en bit utanför en regions huvudort är s.k. regionförstoring vägen till ökat deltagande i den regionala arbetsmarknaden. Eller med andra ord: genom att öka invånarnas pendling till andra kommuner kan det lokala arbetsmarknadsutbudet vidgas. Individer som löper risk att slås ut från arbetsmarknaden får därmed större möjligheter till alternativ sysselsättning. Ett recept mot hög frånvaro på arbetsmarknaden är därför att skapa tillväxt och livskraft i fler och större regioner. Det globaliserade kunskapssamhället driver fram en modernisering av näringsliv och samhälle. Detta kräver i sin tur starkare regioner som tillåter fler att delta i arbetet med att skapa högre förädlingsvärden och ökad export. Strategin handlar här om att i regioner med svag arbetsmarknad skapa näringspolitiska förutsättningar att öka arbetsmarknadens diversifiering och att vidga dess verkningsgrad till marknader bortom den lokala. Arbetsmarknadspolitiken skapar i sig inga nya jobb, men den kan vara ett värdefullt instrument i arbetet med att bidra till kompetensförsörjningen i en region som har som näringspolitisk strategi att vidga sin räckvidd i den globala marknadsekonomin. Här kommer klusterinitiativ in i bilden, och här har det betydelse om en ort kan länkas in i ett regionalt innovationssystem. En av fördelarna med regionala kluster är just att sådana miljöer bildar underlag för effektiva regionala innovationssystem och för väl fungerande lokala arbetsmarknader för specialiserad kompetens. Genom att väl fungerande kluster och innovationssystem skapar en större rörlighet på arbetsmarknaden kan detta vara en mekanism både för kunskapsspridning och lärande i klustret och en lägre frånvaro på arbetsmarknaden. Den kanske viktigaste konsekvensen av ovanstående är att en politik vars syfte är att skapa större och bättre integrerade regionala arbetsmarknader kan spela en viktig roll i regioners strukturomvandling. Detta under förutsättning att denna politik utvecklar sin förmåga att samspela med de övriga politikområden (närings-, utbildnings-, infrastruktur- och innovationspolitiken m.fl.). V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T! 17

20 Följande åtgärder bör ingå i en politik för att stödja framväxten av fungerande regionala arbetsmarknader: Inrätta ett nationellt program med deltagande av nationella, regionala och lokala myndigheter i syfte att skapa starkare lokala arbetsmarknadsregioner med ökad rörlighet över kommun- och länsgränserna. Ge orter som befinner sig i skuggan av regionala tillväxtcenter ökade möjligheter att öka attraktiviteten som bostadsort, och därmed länka in sig i den större regionens arbetsmarknad. Arbeta för en förändring av attityderna till pendling och ge ekonomiska stimulanser som ökar individernas nytta av pendling. Till exempel bör inte individer som pendlar över länsgränser behöva betala dubbla avgifter. Utred frågan om att ersätta länsarbetsnämnderna med ett mer begränsat antal regionarbetsnämnder. Anpassa arbetsförmedlingens nuvarande kommunstruktur till de lokala arbetsmarknadsområden som i praktiken existerar i dagens Sverige. En politik för inflöden av människor, innovationer, teknik och kapital Sverige är idag en av världens mest internationaliserade ekonomier. Under den senaste tioårsperioden har utländska företag investerat stora belopp för att etablera sig på den svenska marknaden och förvärva unika produkter, varumärken, teknologier och know-how. Effekterna av den ökade utländska närvaron är i huvudsak positiva. Utlandsägda företag ger ett viktigt bidrag till den svenska ekonomin och tillväxten. Över 20 procent av arbetskraften i den privata sektorn är sysselsatt i utlandsägda företag. Utlandsägda företag står för en stor del av näringslivets FoU-satsningar. De har i genomsnitt en större andel av produktionen avsedd för export, en högre avkastning på eget kapital, högre löner och högre produktivitet än svenskägda företag. Spridning av kunskap och teknik sker dock i allt större utsträckning på annat sätt än genom de multinationella företagens direktinvesteringar. Internationellt verksamma riskkapitalbolag erbjuder både 18 V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T!

21 kapital och kompetens för kommersialisering och företagsledning. Globala teknikmarknader där licenser, patent och design köps och säljs omsätter stora belopp. Internationella FoU-samarbeten och strategiska allianser mellan företag utgör idag ett intressant alternativ till direktinvesteringar. Entreprenörer arbetar allt oftare i nätverk som spänner över nationsgränser. Den internationella rörligheten av forskare, experter och studenter accelererar. Näringslivets och kapitalmarknadens starka internationalisering, en väl fungerande offentlig sektor, en modern infrastruktur och ett forskarsamhälle av världsklass ger Sverige goda möjligheter att förbli ett attraktivt land för det utländska företags- och individkapitalet. Ett kontinuerligt inflöde av kapital och kunnande från utlandet är dock nödvändigt för att på sikt behålla och utveckla svenska kluster och innovationssystem. Och konkurrensen om idéer, kompetens och innovationer ökar, inte minst inom Europa. Att kunna attrahera både människor och kapital utgör såväl en affärsmässig möjlighet som en nödvändig anpassning i de flesta OECD-länder. Detta bl.a. mot bakgrund av kommande pensionsavgångar inom inte minst forskningsoch utbildningssektorn. Insikten att en strategi för att attrahera resurser från utlandet inte bara bör omfatta företag och kapital utan även individer har börjat påverka politikens utformning runt om i världen. Flera länder, t.ex. Storbritannien, Frankrike, Irland och Kanada, har välutvecklade program för kompetensinvandring. Tyskland har genomfört riktade rekryteringsinsatser inom IT-sektorn och satsningar för att bygga attraktiva kunskapsmiljöer. I Frankrike har en regeringskommission nyligen tillsatts, som ska verka för att öka landets attraktionskraft för kompetens från utlandet. Frankrike har också inrättat en särskild myndighet som stödjer marknadsföringen av franska universitet och högskolor. Storbritannien driver ett intressant pilotprojekt som syftar till att locka internationellt verksamma entreprenörer till landet. En jämförelse av befintliga regelverk, initiativ och åtgärder visar att Sverige riskerar att halka efter flera av konkurrentländerna. Det saknas en sammanhållande funktion som identifierar nödvändiga åtgärder och lägger förslag på hur politiken kan koordineras för att helt V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T! 19

22 och fullt utnyttja Sveriges potential som investeringsland. Arbetet försvåras också av att åtgärderna skär över ett brett fält av ansvarsområden inom närings-, skatte-, utbildnings-, forsknings- och migrationspolitiken. Följande åtgärder bör ingå i en samlad svensk politik för inflöden av människor, innovationer, teknik och kapital: Kompetensinvandring Ge ett uttalat politiskt mandat åt arbetet att attrahera utländsk kompetens. Anpassa regelverken för att underlätta kompetensinvandring, t.ex. med avseende på arbets- och uppehållstillstånd. Förenkla expertskatten. Låt kompetenstillförseln i högre grad än i dag styras av näringslivets och forskningens behov. Sverige som kunskaps- och utbildningsnation Ge möjligheter att tillvarata potentialen i utbildningssektorn som en framtida tillväxtbransch. Överväg möjligheten till alternativ finansiering av utbildningsplatser för utländska studerande vid universitet och högskolor. Marknadsför Sverige som ett attraktivt land för högre utbildning. Stärk internationaliseringen av svenska universitet och högskolor. Överväg särskilda strategier för rekrytering av utländska forskare med internationellt renommé. Överväg riktade strategier för den internationella rekryteringen av studenter. Företags- och individklimatet Slå vakt om en konkurrenskraftig bolagsskatt. Stärk samarbetet mellan näringsliv, universitet, högskolor och forskningsinstitut, bl.a. med nya initiativ för att främja utvecklingen av väl fungerande kluster och effektiva innovationssystem, i syfte att öka de utländska forskningsinvesteringarna i Sverige. Undersök om vissa skatteincitament för forskningsintensiva företag är möjliga och önskvärda att pröva i Sverige. Riskkapitalmarknaden Utred skyndsamt om de nuvarande alternativen till legal struktur för svenska riskkapitalfonder är konkurrenskraftiga. Undersök möjligheten att införa en legal struktur liknande den som förekommer i Storbritannien, s.k. limited partnership. 20 V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T!

23 Slutord Sverige har haft en relativt god ekonomisk utveckling under det senaste decenniet. Omvärlden är dock stadd i snabb förändring. Konkurrensen mellan länder, regioner och storstäder om att erbjuda ett attraktivt företags- och investeringsklimat hårdnar. En näringspolitisk strategi som med utgångspunkt i ett klusteroch innovationssystemperspektiv tar sikte på att stärka entreprenörskapet, öka FoU-investeringarna, integrera bredare regionala arbetsmarknader och öppna Sverige för inflöden av kompetens kan bidra till tillväxt, välstånd och välfärdsutveckling i Sverige. ISA, Nutek och VINNOVA är beredda att aktivt medverka till en ny svensk näringspolitik, bl.a. genom en fördjupad samverkan. Myndigheterna avser att följa upp denna promemoria med att presentera ett antal konkreta samarbetsområden samt gemensamma program och projekt. V Å R S Y N P Å T I L L V Ä X T! 21

24 SAMVERKAN FÖR TILLVÄXT ISA NUTEK VINNOVA Sverige har haft en relativt god ekonomisk utveckling under det senaste decenniet. Men omvärlden är stadd i snabb förändring. Konkurrensen mellan länder, regioner och storstäder om att erbjuda ett attraktivt företags- och investeringsklimat hårdnar. I denna promemoria utvecklar ISA, VINNOVA och Nutek sin syn på en näringspolitisk strategi för Sverige. Den tar sin utgångspunkt i ett kluster- och innovationssystemperspektiv och tar sikte på att stärka entreprenörskapet, öka investeringarna i forskning och utveckling, integrera bredare regionala arbetsmarknader och öppna Sverige för inflöden av kompetens.