SLS aktuellt. VETENSKAP Den stora utmaningen i prostatacancerbehandling. KVALITET Sveriges första barnhospice invigt. Sidan 73

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLS aktuellt. VETENSKAP Den stora utmaningen i prostatacancerbehandling. KVALITET Sveriges första barnhospice invigt. Sidan 73"

Transkript

1 UTBILDNING Välkommen till årets Medicinska riksstämma! Sidan 60 VETENSKAP Den stora utmaningen i prostatacancerbehandling. Sidan 67 KVALITET Sveriges första barnhospice invigt. Sidan 73 ETIK SLS reviderade riktlinjer för palliativ sedering klara. Sidan 64 SLS aktuellt. NUMMER NOVEMBER ISSN SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS MEDLEMSTIDNING OM FORSKNING, VETENSKAP & UTBILDNING AKTUELLT Hur ska vår förening på bästa sätt leva upp till idealen om att främja utbildning, forskning, kvalitet och etik för patientens bästa? Sidan 59. Tanken är ju att andra ska kunna Ewa Gustafsson, årets Torgny Wännströmpristagare, undersöker på ett innovativt sätt vidareutveckla och bygga vidare på den kunskap som finns, säger Marianne förebyggande metoder av muskuloskeletala Levin, professor i civilrätt vid Stockholms besvär vid intensiv användning av kommunikationsteknologi. u n iversite t. Sidan 65 Sidan 68 medicinsk riksstämma

2 Svenska Läkaresällskapet stödjer årligen god medicinsk forskning. I år fördelar vi 30 miljoner kronor för en förbättrad hälsooch sjukvård för dagens och morgondagens patienter. ANSÖKNINGSDAG Resebidrag 15/ Projektanslag och post doc- stipendier 1/ Resebidrag våren /2-30/4 FÖR MER INFORMATION KONTAKTA Malin Wåhlin e-post tfn medicinsk riksstämma 2010

3 SLS aktuellt. NUMMER INNEHÅLL VETENSKAP Forskningen mer gränsöverskridande...65 Nytt om prostatacancerbehandling...67 UTBILDNING Jämlik vård är en ambition...60 Global hälsa på Riksstämman...61 Läkardagarna i Örebro: Infektioner...62 Tisdagssammankomster...63 Framtidens specialistläkare...72 KVALITET Ewa Gustafsson, Göteborg, årets Torgny Wännström-pristagare...68 Årets pristagare...69 Konst & Läkekonst (Tisdagssammankomster)..63 Sveriges första barnhospice invigt...73 Språkvårdsfrågor...75 ETIK Palliativ sedering: SLS nya riktlinjer...64 Donationsförberedande behandling...64 MEDLEMSINFORMATION Från fullmäktigemötet...70 Per Tornhammar SLS nye sekreterare.70 Kandidatföreningen...71 Hennerlöfska fonden...74 Cronqvists fond för ögonforskning...66 Paul Frenckners fond...66 SSAC...76 Kalendarium Sök forskningsmedel & resebidrag...76 Välgörenhetsfonder...76 Foto: Lasse Skog Kan vi bli fler? Den 19 oktober genomfördes årets välbesökta fullmäktige, med en delvis ny uppläggning. Eftermiddagen ägnades åt framtidsverkstäder om SLSs framtid: hur ska vår förening på bästa sätt leva upp till idealen om att främja utbildning, forskning, kvalitet och etik för patientens bästa? I hela samhället noteras att människor är mindre benägna att ansluta sig till föreningar än tidigare. Det krävs en stark känsla av att medlemskap är viktigt, att det spelar roll att även jag är med och bidrar till utvecklingen. SLS och sektionerna arbetar för närvarande hårt med frågor som rör bland annat läkares utbildning i ett vidare perspektiv, forskningsansökningar, utveckling av en nationell handbok och databas för risk- och händelseanalys, kvalitetsregister, IT och läkemedel, SBU-rapporter och etiska synpunkter på livets början och livets slut. Utredningen om sjukförsäkringen har just remissbehandlats, liksom en räcka andra utredningar och förslag. I vår kår är det också många som har svårt att skilja på SLS engagemang för patientens bästa och uppdraget för vår fackliga organisation Sveriges Läkarförbund, vilket innebär att man inte är säker på var man är medlem. Vi medlemmar behöver alla hjälpas åt att informera om SLS som den gemensamma organisationen för alla med intresse för den kunskapsmässiga utvecklingen, särskilt för unga kolleger. För de flesta är det också viktigt att vara med i en sektion som fördjupar sig inom ett specifikt kunskapsområde. Min förhoppning är att vi genom information kan öka antalet medlemmar och därmed stärka arbetet med att främja utbildning, forskning, kvalitet och etik för patientens bästa! Margareta Troein Töllborn Ordförande Vi medlemmar behöver alla hjälpas åt att informera om SLS som den gemensamma organisationen för alla med intresse för den kunskapsmässiga utvecklingen, särskilt för unga kolleger. SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET Omslag: Förra årets Yngrepristagare Mattias Collin, Lund, på plats på Riksstämman Foto: Lasse Skog Foto: Lasse Skog medicinsk riksstämma

4 60 RIKSSTÄMMAN Namn: Nils Conradi Ålder: 59 år Arbetar: Chef för Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC) i Västra sjukvårdsregionen. Sedan 2007 generalsekreterare för Medicinska riksstämman Drivkraft: God vård genom att stärka professionernas delaktighet och engagemang. Därför behövs Medicinska riksstämman: Som det ser ut idag så behöver professionerna en gemensam arena med fokus på patientens behov och med utgångspunkt i etik, vetenskap och utbildning. Fritidsintressen: Läser en del, hus i Toscana i Italien. Drömmer om på det privata planet: att minska mina riskfaktorer för livsstilsrelaterad sjukdom och att kunna prata och läsa italienska. 60 Ill: Marie Åhfeldt Familj: gift med Åsa som är specialist i allmänmedicin. Två söner; ekonom resp personalvetare. Jämlik vård är en ambition Välkommen till årets Medicinska riksstämma! Årets tema är Jämlik vård. Det kommer förstås framförallt att handla om ojämlik vård. Jämlik vård är en ambition. Jag tror inte att någon vill ifrågasätta att vi i Sverige ska ha samma vård oberoende av bostadsort, genus, ekonomi eller utbildning. Men vi vet alla att vi inte når riktigt ända fram. Och för att vi ska veta vad som saknas och vad som kan bli bättre så måste vi hela tiden vara medvetna om problemet. Ansiktet, Vägar och Följeslagare samt Spaden Programboken för Medicinska riksstämman 2010 pryds av en bild tagen av Torbjörg Hagström tillsammans med ett citat av Sören Kierkegaard. Citatet fortsätter Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. Vi valde som bilder för årets tema Ansiktet, Vägar och Följeslagare samt Spaden. Det som bilderna handlar om är att den jämlika vården alltid börjar i mötet mellan den sjuka människa och den professionella vårdaren, att den vård och behandling som vi erbjuder är patientens att vandra vi är deras följeslagare och slutligen att vi hela tiden måste underhålla de vägar vi erbjuder, och gräva nya. Under året har jag bett Ingemar Ernström, Klas Sjöberg och Boel Gäre Andersson att skriva korta betraktelser över dessa bilder. Du som läser SLS Aktuellt har redan kunnat läsa detta, eftersom jag tyckte att de blev så tänkvärda så trycker vi dem igen. Sjukdom och hälsa i en ojämlik värld Att jämlik vård ger bättre hälsa är en sak men funderar vi över jämlik hälsa blir det svårare. Professor Johan Mackenbach kommer att tala med titeln Health and disease in an unequa world, till stor del kommer det att handla om misslyckandet att skapa en jämlik hälsa i väst-världen. Vi vill också se bortom våra egna gränser, vi fortsätter vår serie om den globala hälsan med Global health inequalities today and challenges for the future. Ett möte för hela Vårdsverige Vi fortsätter vår strävan att göra Medicinska riksstämman till ett möte inte bara för hela teamet utan för hela vård-sverige. Vi gläder oss över ett utvidgat deltagande från Svensk sjuksköterskeförening i det vetenskapliga programmet. Min välkomsthälsning gäller alla deltagare, alla de grupper och kompetenser som behövs för att vi ska få en ännu bättre och mer jämlik vård imorgon. z NILS CONRADI medicinsk riksstämma 2010

5 RIKSSTÄMMAN 61 Årets tema: Jämlik vård Vi vill gärna tro att vårt samhälle är jämlikt och att vården är det. Symposier, seminarier och föredrag på årets Medicinska riksstämma kommer att påminna oss om att så inte är fallet. Det gäller att inte misströsta över sakernas tillstånd. Låt oss konstatera att det finns viktiga förbättringsområden där var och en av oss kan göra skillnad. Går det att göra vården lite mer kundanpassad, servicebetonad, kan vi erbjuda vård med större respekt för den enskilda människans behov. Kan vi medverka till en jämnare fördelning av hälsa i samhället i Sverige, i världen? Lyssna på Johan Mackenbachs föreläsning Health and disease in an unequal world, besök symposiet Global health inequalities today and challenges for the future, deltag i alla symposier som med olika utgångspunkter kommer att belysa den viktiga frågan: Hur mycket bättre kan vården bli? Välkommen till Läkaresällskapets monter B 05:02 1 december kl Sal K2/3 GLOBAL HEALTH inequalities today and challenges for the future Welcome, Peter Friberg (Swedish Society of Medicine) Presentation of the program by professor Hans Rosling, moderator Introduction and general presentation of global and public health themes, Sarah Wamala (ass prof, director general of the Swedish National Institute of Public Health) The Global AIDS Response at a Crossroad, Bertil Lindblad, Director, UNAIDS New York Office Presentation of UNFPA,New Yourk, Dr Laura Laski What is the section of international health (SSM) doing to meet future challenges, Dr Ulf Bronner NILS CONRADI GLOBAL HÄLSA The Swedish Society of Medicine organised an international meeting on the theme Global Health in a New World at the annual meeting in November It is with great pleasure that the Society this year organises this symposium together in collaboration with two UNFPA (United Nations Population Fund) and UNAIDS (United Nations Joint Programme on HIV/ AIDS). Public health is improved in some parts of the world, while in other parts it is remaining at lower levels. It is essential that the Society takes part and responsibility in medical issues dealing with global and public health, not only in our direct environment but also involving other parts of our world. This symposium constitutes a further step to increasing knowledge and understanding of medical and society questions not always being our own in Sweden, but to learn what is going on in other cultures. This will help all of us to further develop bilateral communications. It is with great pleasure that the Society this year organises this symposium together in collaboration with two UNFPA (United Nations Population Fund) and UNAIDS (United Nations Joint Programme on HIV/AIDS). Public health is improved in some parts of the world, while in other parts it is remaining at lower levels. For example, globally, AIDS is the leading cause of death among women of reproductive age. In many countries on the African continent, AIDS is the leading cause of death among infants and young children. Each year, nearly children in Africa are born with HIV. the commonest single cause of maternal death is from post-partum haemorrhage, from which one woman dies every 7 min. Infectious diseases are causing the majority of deaths today. However, we have also large differences in health in the western world. What are the main challenges when it comes to improve global health and strengthen public health? What resources are needed to create better living standards and health? Apart from the UN, the Swedish National Institute of Public Health and the section for international health and infectious diseases of the Swedish Society of Medicine will participate, to be moderated by professor Hans Rosling, KI. PETER FRIBERG medicinsk riksstämma

6 62 UTBILDNING Läkardagarna i Örebro den 5 6 april 2011 Infektioner och infektionsbehandling i klinisk vardag PROGRAM Tisdag 5 april Registrering, kaffe Välkomstanförande Margareta Troein Töllborn, ordf i Sv Läkaresällskapet, Ingrid Augustsson ordf i Örebro Läkaresällskap Session 1: Luftvägsinfektioner Långvarig feber och hosta (bl.a.chlamydia och TWAR) Snabbtesternas vara eller inte vara Malin André Vad hände (och vad händer) med influensan Annica Linde Session 2: De stora imitatörerna Borrelia Johan Berglund Lues Gun-Britt Lövhagen Session 3: Gamla bakterier, nya hot MRSA Bosse Söderqvist TBC Lars-Olof Larsson ESBL Torsten Sandberg Buffé Möt experten: Interaktiva diskussioner i mindre grupper Onsdag 6 april Session 4: Riskpopulationer Förskoleinfektioner Katarina Hedin Det akut sjuka barnet Diabetesfot + infektioner vid perifer kärlsjukdom Magnus Löndahl Äldre och infektioner Johan Struwe Session 5: Ovanliga diagnoser med vanliga symtom HIV Sören Andersson Myggbiten och feber (inkl. harpest, sorkfeber, TBE) Hudutslag och infektioner Magnus Lindberg Läkardagsföreläsning Minnen av TBC Fallbeskrivningar med mentometer Utreda, behandla, remittera Stafylokockinfektion Harpest Borrelia Kort avslutning INFEKTIONER och infektionsbehandling i klinisk vardag FORTBILDNING Läkardagarna i Örebro är fortbildningsdagar för läkare som arrangeras årligen av Svenska Läkaresällskapet och Örebro Läkaresällskap. Årets upplaga, den trettioförsta, hålls den 5 6 april 2011 och heter Infektioner och infektionsbehandling i klinisk vardag. Det är tio år sedan ett liknande ämne togs upp av Läkardagarna. Mycket har hänt när det gäller infektionsfrågeställningar och infektionsbehandling sedan dess. Detta gör åter infektionstemat angeläget. Många olika specialister, inte minst allmänmedicinare, ser dagligen infekterade patienter. Frågor om diagnostik, vidareremittering, behandling eller expektans är därför ofta förekommande. Andra personalkategorier som ofta primärt möter infekterade patienter, t.ex. sjuksköterskor, kan också ha glädje av kursen, även om kursens fokus är anpassad för att passa läkares vidareutbildning. Den första dagen kommer flera aktuella sjukdomsgrupper och sjukdomsbilder att behandlas, bland annat med inriktning på antibiotikabehandling. Exempelvis kommer diagnostik och behandling av långdragen hosta, samt snabbtesternas plats i diagnostiken, att tas upp. Vi kan förstås inte låta bli att analysera influensasituationen med utgångspunkt från den s.k. svininfluensan hösten Syfilis är en sjukdom som ökat i numerär de senaste åren och som kan ge många olika symtom. Borrelia, en annan diagnos med många ansikten, kommer att avhandlas. Hanteringen av multiresistenta bakterier såsom MRSA och ESBL är en kommande ödesfråga för vården, och i det sammanhanget får inte heller tuberkulos glömmas bort. På kvällen äter vi middag tillsammans och får då en möjlighet att enskilt och i grupp komma närmare några av de föreläsande experterna med våra egna frågor och funderingar. Den andra dagen börjar med fokus på barn och äldre patienter. För dessa grupper finns särskild riskproblematik. HIV, myggor och hudmanifestationer behandlas också. I årets Läkardagsföreläsning får vi höra en känd författares minnen av tuberkulos. Under den avslutande sessionen, med rubrik Utreda, behandla eller remittera?, ges fallbeskrivningar med tillfälle till diskussion, frågor och mentometerröstning. Vi ser fram emot två dagar fyllda med aktuell medicinsk fortbildning i trivsamma former och med goda möjligheter att i pauser och måltidsuppehåll kunna dryfta tankar och idéer med kloka kollegor och några av landets ledande experter inom området. Välkomna till Universitetssjukhuset Örebro den 5 6 april 2011! HANS FREDLUND Ordförande i programkommittén PETER APPELROS Samordnare för Läkardagarna Anmälan senast den 1 mars till Mer information (med reservation för ändringar) 62 medicinsk riksstämma 2010

7 UTBILDNING 63 Notera redan nu vårens TISDAGSSAMMANKOMSTER på Svenska Läkaresällskapet Observera ny starttid kl februari Konst & Läkekonst Kreativitet och psykisk sjukdom Marie Åsberg 8 februari 15 februari Pasteurföreläsning Bakteriers sjukdomsalstrande egenskaper och hur de kan tämjas Staffan Normark 22 februari 8 mars 15 mars Konst & Läkekonst Sjukhusarkitektur Fredrik von Feilitzen 22 mars 29 mars 5 april Lennanderföreläsning 12 april Konst & Läkekonst Fröding Kerstin Hulter Åsberg och Johan Cullberg 10 el. 24 maj Etik i läkarens vardag Gisela Dahlquist Komplett program kommer på Bilden högst upp på sidan 3 visar Hans Persson, programkommittén för Konst & Läkekonst. Foto: Lasse Skog Den 26 27/ i Uppsala: Konferens om neurodegenerativa sjukdomar: immunterapi och biomarkörer KONFERENS Immunotherapy targeting abnormal protein aggregates is today one of the most promising treatment strategies for Alzheimer s disease. In the late 1990 s, immunization against amyloid-β was proven to prevent and even clear brain pathology in a transgenic Alzheimer mouse model. Shortly thereafter, the first clinical trial was launched and indicated certain beneficial effects although the study had to be halted due to severe side effects in a subgroup of patients. Organizers from Uppsala University: Lars Lannfelt, Martin Ingelsson, Lars Nilsson. Mer info: immunotherapyuppsala2011/ Tarmens bakterier nyckeln till vår hälsa? FÖRELÄSNING Den 18 november kl 9 17 i Bejersalen, Kungl Vetenskapsakademien. Arrangör Sv Nationalkommittén för nutrition och livsmedelsvetenskap, Sw Nutrution Foundation, Sw Society for Clinical Nutrition och EU-projektet Tornado. Program, info & anmälan: medicinsk riksstämma

8 64 ETIK Fler spädbarn bör få järntillskott ARTIKEL Att ge tillskott av järn även till barn med måttligt låg födelsevikt ( gram) minskar kraftigt risken för järn- och blodbrist. Det visar Umeåforskaren Magnus Domellöf med medarbetare i den kommande utgåvan av den ledande barnmedicinska tidskriften Pediatrics. Studien är gjord av Magnus Domellöf och hans doktorand Staffan Berglund, bägge Umeå universitet, i samarbete med Björn Westrup, Karolinska institutet. För mer information, kontakta gärna Magnus Domellöf, docent i pediatrik, på: Marianne Raidna ny kanslichef på Torsten Söderbergs stiftelse NY TJÄNST Marianne Raidna var under mer än tio år VD för Amerikanska handelskammaren i Sverige och byggde upp verksamheten från starten. Marianne kommer närmast från Näringsdepartementet där hon samordnat närings- och infrastrukturministrarnas internationella åtaganden. Längre tillbaka var Marianne bl a chef för VD-kansliet på Sveriges Grossistförbund. Marianne tillträdde tjänsten den 20 september Läkaresällskapet samarbetar med Söderbergska stiftelserna vid utdelningen av Söderbergska priset i medicin. Upplevt livshot påverkar den psykiska hälsan även om man inte varit direkt utsatt AVHANDLING Känslan av att vara i livsfara kan påverka vår psykiska hälsa negativt under lång tid efter en olycka eller katastrof, även om man inte varit direkt utsatt. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet om drabbades upplevelser och psykiska hälsa efter tsunamikatastrofen. Några enkla frågor i det akuta skedet, också till lindrigt skadade eller oskadda, skulle kunna hjälpa vården att hitta dem som kan behöva extra stöd och uppföljning, menar forskaren Lars Wahlström. Doktorsavhandling: Disaster and recovery, Lars Wahlström, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle samt CeFAM. ISBN: Disputation skedde 9 september CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Läs hela avhandlingen på PALLIATIV SEDERING Läkaresällskapets nya riktlinjer RIKTLINJER Svenska Läkaresällskapet har genom sin delegation för medicinsk etik uppdaterat sina riktlinjer om palliativ sedering från Syftet är att riktlinjerna ska fungera vägledande för läkare i beslutsprocessen vid vård av patienter i livets slut. I livets slutskede förekommer det att patienter har plågsamma symtom som inte kan lindras på annat sätt än genom palliativ sedering. Om möjligheterna till symtomlindring på annat sätt är uttömda ska patienten erbjudas palliativ sedering i betydelsen symtomlindrande behandling som påverkar vakenhetsgraden. Sederingen ska stå i proportion till patientens symtomnivå och effekten av behandlingen. Patientens värdering av sitt lidande, och om symtomen upplevs som outhärdliga, ska tillmätas största betydelse. Detsamma gäller patientens värdering av effekten av redan prövade symtomlindrande åtgärder. Palliativ sedering förutsätter, i likhet med all annan sjukvård, en medicinsk indikation och patientens informerade samtycke. Det är i palliativ vård angeläget att tidigt och fortlöpande föra en dialog med patienten om hur han/hon önskar sig vården i livets slutskede. För att förebygga onödig oro ska läkaren, i förekommande fall, informera om att symtomlindring alltid är möjlig, men att detta ibland kan medföra påverkan av vakenhetsgraden. Patienten har, liksom i all annan vård, rätt att avstå från erbjuden behandling. INGEMAR ENGSTRÖM Ordförande i Delegationen för medicinsk etik Donationsförberedande behandling till döende patienter UTTALANDE Behovet av organ för transplantation är idag avsevärt större än tillgången. I syfte att få fram fler organdonatorer har man diskuterat möjligheten att inleda eller fortsätta intensivvård till patienter, trots att de bedömts vara utom räddning. Utveckling av en total hjärninfarkt under pågående intensivvård kan då äga rum och organdonation bli möjlig. Därmed skulle den positiva donationsvilja som finns hos allmänheten också kunna komma till uttryck i dessa fall. Svenska Läkaresällskapet föreslår i ett uttalande från delegationen för medicinsk etik att denna möjlighet benämns donationsförberedande behandling till döende patienter för att skapa största möjliga klarhet om vad frågan gäller. Delegationen ser det som angeläget att klargöra förutsättningarna för donationsförberedande behandling till döende patienter i svensk sjukvård. Även möjligheten till organdonation efter det att patienten avlidit i ett hjärtstillestånd har nu aktualiserats. För bägge dessa situationer behövs en bred utredning där etiska, juridiska och medicinska problem beaktas. För närmare detaljer finns uttalandet i sin helhet på INGEMAR ENGSTRÖM Ordförande i Delegationen för medicinsk etik 64 medicinsk riksstämma 2010

9 VETENSKAP 65 Marianne Levin Ill: Marie Åhfeldt Ett mycket större problem än själva patentfrågan, är den bristfälliga kommunikationen mellan forskare och samhället. Forskningen blir mer gränsöverskridande Allt mer universitetsforskning bedrivs i samarbete med företag. Och en allt större del av forskningsmedlen styrs till så kallad nyttoforskning. Hur påverkar det kraven på sekretess och den fria tillgången till skattefinansierade forskningsresultat? Forskningen blir mer och mer gränsöverskridande. I dag samarbetar alltfler forskare med företag. Det finns också en utveckling inom EU där forskare uppmuntras att närma sig varandra över landsgränserna. Genom att korsbefrukta varandra och stärka vetenskapen, hoppas man att det ska leda till nya innovationer, nya företag, nya jobb och ett ökat välstånd. Mycket av den naturvetenskapliga och biomedicinska forskningen bygger i dag på patent. Leder denna utveckling till en mer hemligstämplad forskning? Patent leder till hemligstämpling? Vissa tror att patent innebär hemligstämpling av forskning, men det är en missuppfattning. Patent är ett kontrakt mellan samhället och en uppfinnare. Man får en skyddad ensamrätt upp till 20 år. I utbyte måste upphovsmannen offentliggöra det som han eller hon kommit fram till i sin uppfinning. Själva hemlighållandet är begränsat till 18 månader efter ansökningsdagen, varefter uppfinningen blir offentlig. Det är själva uppfinningens idé och utförande som man söker patent för och får en kommersiell ensamrätt till, medan allt medicinsk riksstämma 2010 som ligger bakom uppfinningen och den teknik som den bygger på, är fri att utnyttja för alla. Tanken är ju att andra ska kunna vidareutveckla och bygga vidare på den kunskap som finns. Det är viktigt att forskning patenteras och därmed offentliggörs. Gjordes den i hemlighet så skulle vi inte kunna veta vilka konstiga uppfinningar som skulle komma fram, säger Marianne Levin, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, med immaterialrätt som specialitet. Hon har tidigare arbetat vid EPO, det europeiska patentverket i München, och fick personligen uppleva människors rädsla inför modern bioteknikforskning. Ett mycket större problem än själva patentfrågan, är den bristfälliga kommunikationen mellan forskare och samhället. Förklaringsproblemen skapar rädsla och missförstånd, vilket inte minst bayerska bönder visade prov på när de vid en demonstration hällde ut mjölk i protest mot biotekniska uppfinningar, säger Marianne Levin. Om man som medborgare är nyfiken på patentansökningar, kan man gå in på EPOs patentdatabas och söka på företag och ämnesområde, t ex Chalmers och nanoteknik. FORTS FR SIDAN 64 65

10 66 VETENSKAP FORTS FR SIDAN 63 Då får man reda på i vilka länder som patentansökan är gjord. Svårigheten kan dock vara att förstå vad som står i patentansökan, säger Marianne Levin. Sekretess och öppenhet Men vad får vi egentligen veta om forskningen i Europa när allt mer av universitetsforskning bedrivs över gränserna och i samarbete med företag? En EU-ansökan som exempelvis är gjord vid Göteborgs universitet och som innehåller forskningsinformation från flera internationella forskargrupper, blir en offentlig handling när den lämnar universitetet. Men hur hanteras ansökan på EU-nivå? Det är ett problem. Alla EU:s forskningsprogram kräver sekretess. Så i praktiken innebär det att alla svenska forskare som skriver på ett sekretessavtal i EU, begår en olaglig handling eftersom det står i strid med den svenska offentlighetslagstiftningen. Men detta har inte prövats i praktiken, säger Marianne Levin. Open Access Intresset för fri tillgång till vetenskapliga resultat ökar såväl inom som utom Europa. Fler och fler forskningsfinansiärer kräver publicering med så kallad open access. Sedan årsskiftet 2010 tillämpar Vetenskapsrådet principerna för open access, det vill säga fri tillgång till vetenskaplig information. Syftet är att göra forskningsresultat fritt tillgängliga så snabbt och brett som möjligt. För att få forskningsbidrag från Vetenskapsrådet gäller publicering enligt principerna för open access. Systemet vill uppmuntra forskare att parallellpublicera en kopia av sitt arbete i ett fritt tillgängligt digitalt arkiv (till exempel vid sitt lärosäte), men också i open access-tidskrifter. Det finns cirka sådana tidskrifter i världen, som alla använder sig av sakkunniga då de bedömer kvaliteten i artiklarna. Det finns tyvärr en stor missuppfattning bland svenska forskare att open access inte innebär någon kvalitetsgranskning, menar Håkan Billig. Peer review systemet går utmärkt att kombinera med open access. Det finns ingen motsättning. Det finns förvisso flera tidskrifter som inte har peer review, men det är i huvudsak tidskrifter som inte citeras och är särskilt ansedda. Open access innebär att forskningsresultat blir tillgängliga för fler och därmed mer kritiskt granskad av en bredare krets, det är en bra utveckling, säger Håkan Billig, professor i fysiologi vid Göteborgs universitet och tidigare huvudsekreterare för medicin vid Vetenskapsrådet. Publicering i open access-tidskrifter kan dock vara en dyr historia. Nature har en ny nättidskrift, Nature Communications. Vi skickade in en artikel och fick beskedet att det kostar dollar för att den ska publiceras med open access, en summa som får tas från forskningsanslagen. Även om det är mycket pengar och gräver ur publikationskostnaderna ordentligt, håller jag med om principen och ser det som en naturlig utveckling, säger Bengt Kasemo, professor i fysik vid Chalmers. Hans forskning har betydelse för bland annat utvecklingen av medicinska implantat, som hjärtklaffar och odling av vävnader utanför kroppen. Tillsammans med medarbetare har han byggt upp ett av Sveriges bredaste nanoforskningsområde. Drygt 300 forskare vid Chalmers arbetar inom detta område. Forskningskommunikation på schemat Masterstudenter och doktorander får alldeles för lite träning i att kommunicera kring forskning, menar Bengt Kasemo. Han tycker att forskningskommunikation borde vara en prioriterad del av forskarutbildningen. Öppenheten hämmas av den bristfälliga förmågan att kommunicera. Om forskare inte kan kommunicera med företag och investorer så får vi inte ett samhällsnyttigt resultat av forskningen, säger Bengt Kasemo. Håkan Billig håller med om kritiken och lyfter samtidigt fram en annan viktig aspekt av öppenhet. Frågan varför vissa områden beforskas och inte andra debatteras sällan i media. I Norge till exempel, är fiskeforskningen mycket högre prioriterad än den medicinska forskningen. Vilka är de bakomliggande drivkrafterna till att man lyfter fram vissa forskningsområden mer än andra? Och vad är det som inte uppmärksammas? Den frågan bör diskuteras mer. Ta till exempel den så kallade nyfikenhetsforskningen. Den forskning som inte omedelbart har en nytta eller är en beställning, får väldigt litet utrymme idag. Nu finns ett grundlagsförslag att även fri forskning ska skrivas in i grundlagen. Och det är viktigt. Väldigt många av de viktiga genombrott som gjorts inom exempelvis molekylärbiologi eller nanoteknik, har inte gjorts på beställning, säger Håkan Billig. EVA NORDIN FORSKNINGSANSLAG OM ÖGONSJUKDOMAR Sök anslag från Cronqvists stiftelse senast den 1 februari 2011 För ansökningsformulär se Svenska Läkaresällskapet alternativt FÖR MER INFORMATION Malin Wåhlin, , SÖK ANSLAG FÖR FORSKNINGSVISTELSE ÖRON-NÄSA-HALS-SJUKDOMAR ur Paul FRENCKNERS FOND senast den 1 februari 2011 Ansökningsformulär finns på på Information: medicinsk riksstämma 2010

11 VETENSKAP 67 Nya angreppssätt i behandlingen av prostatacancer Jan-Erik Damber FAKTA Namn: Jan-Erik Damber Ålder: 61 år Familj: Sambo med Christina, 3 vuxna barn, 2 barnbarn Arbetar: Professor i urologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Forskningsområde: Kastrationsresistens vid avancerade former av prostatacancer Roas av: Opera, litteratur Oroas av: Nedsmutsning av Östersjön, bland annat. Angeläget genombrott för prostatacancerforskningen: Nya behandlingskoncept för avancerad prostatacancer FORSKNING Varje år drabbas män av prostatacancer och cirka avlider. Sjukdomen skördar fler liv än bröstcancer och dödsfall i trafiken. Den stora vetenskapliga utmaningen är nu att kartlägga och förstå de bakomliggande mekanismerna till kastrationsresistens. Jan-Erik Damber är professor i urologi och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han är en av landets ledande experter på prostatacancer och har under ett långt yrkesliv ägnat sig åt att försöka förstå varför tumörcellerna med tiden förlorar sin hormonkänslighet och blir terapiresistenta. Även om vi har kommit en bit på väg, krävs mycket mer kunskap om de bakomliggande mekanismerna, säger Jan-Erik Damber. Han läste medicin i Umeå och intresserade sig tidigt för andrologi och kirurgi. Valet av urologi som specialitet föll sig naturligt disputerade han på en avhandling om testikelcirkulation. Prostatacancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland svenska män. I ett avancerat stadium är sjukdomen förknippad med metastaser och smärtproblematik. Det krävs helt nya angreppssätt för att vi ska kunna hejda cancerutveckling, säger Jan-Erik Damber. Svårigheten med PSA-test Det är framförallt med hjälp av PSA-prov som prostatacancer upptäcks. Men dilemmat med provet är att det inte är ett cancerspecifikt test. Förhöjda PSA-värden i blodet kan bero på flera olika orsaker: godartad prostataförstoring (BPH), prostatacancer, men också inflammation i prostatakörteln. Med ålder följer fysiologiska förändringar av prostatakörteln. Praktiskt taget alla män har en förstorad prostatakörtel när de är i 70-årsåldern. Alla får inte besvär, men många drabbas av vattenkastningsproblem. Varför prostatakörteln växer är inte riktigt klarlagt, men viktigt är att inte förväxla förstoringen med cancer, menar Jan-Erik Damber. Cirka svenska män över 50 år har problem med vattenkastning. För cirka är det ett så stort bekymmer att det leder till ett socialt handikapp. För män som lider av vattenkastningsproblem eller urinträngningar på grund av förstorad prostatakörtel, finns dock goda behandlingsmöjligheter i form av kirurgi eller/och läkemedel. När ett förhöjt PSA-värde orsakas av inflammation i prostatakörteln ges antibiotika eller antiinflammatoriska läkemedel. Det är ett sjukdomstillstånd som är relativt ofarligt och jämförelsevis lätt att behandla. Tumören förlorar sin känslighet Hos ungefär en av fyra män betyder förhöjda PSA-värden cancer. Det är inte säkert att man innan diagnosen haft symtom eller problem med vattenkastning eller urinträngningar. Alla som dör av prostatacancer genomgår en fas av sjukdomen då tumören inte längre är känslig för de terapier vi har. Taxotere är det enda godkända läkemedlet vi har vid den avancerade formen. Men överlevnadsvinsten är marginell, cirka två och en halv månad. För vissa kan det innebära ett års förlängd överlevnad, för andra har läkemedlet ingen effekt alls. Sannolikt är tumörerna olika. Vi behöver veta mer om sjukdomens heterogenitet. Finns det generella mekanismer eller varierar de från tumör till tumör, det svaret har vi inte än, säger Jan-Erik Damber. Nya läkemedel som går att använda i den resistenta fasen av sjukdomen har visat spännande resultat. Men ingen av drogerna är ännu godkända. Det är framförallt Abiraterone som visat lovande resultat mot hormonrefraktär prostatacancer. En annan intressant drog är MDV3100. Men de är ännu inte etablerade i behandling, och vi vet inte hur långt de räcker. Tumörbiologins problem är ju att tumörceller har en tendens att utveckla nya resistensmekanismer, säger Jan-Erik Damber. Strålning och kirurgi Innan tumören har blivit hormonresistent, finns tre olika typer av behandlingar: hormonbehandling, kirurgi och strålning. Medan hormonbehandling ges till patienter med avancerade metastaserade tumörer, erbjuds kirurgi eller strålning i den tidiga fasen. Strålning och kirurgi är alternativen vid sjukdom begränsad till själva prostatakörteln. Vad gäller strålning utvecklas nu nya koncept för att minska antalet behandlingar. Inom kirurgi har vi de senaste åren övergått till robotassisterad FORTS SIDAN 66 medicinsk riksstämma

12 68 VETENSKAP FORTS FR SIDAN 65 titthålskirurgi. Hälften av alla patienter opereras med denna teknik idag. Vi vet dock inte om det finns fördelar med detta. Vårdtiden blir kortare och patienten återhämtar sig snabbare, men det återstår att visa att biverkningarna och komplikationerna blir färre jämfört med traditionell kirurgi, säger Jan-Erik Damber. Han är en av representanterna i Socialstyrelsens arbetsgrupp för nationella riktlinjer för prostatacancer. Inom kort ska en revision av 2007 års riktlinjer påbörjas. Debatten om screening har tidvis varit både intensiv och het. Med nya studier som visat att det går att sänka dödligheten genom screening, behöver diskussionen nyanseras, menar Jan-Erik Damber. I de nya riktlinjerna är rekommendationen att män som vill ta ett PSA-prov ska få göra det. Det finns även tankar på att pröva screening i organiserade projekt inom vissa delar av landet. Något beslut är inte fattat ännu, men sådana förslag finns. Risken med screening är dock att vi får en överbehandling och det måste ställas mot andra angelägna behov inom hälsooch sjukvården. Frågan om screening är inte enbart ett medicinskt beslut, utan också ett hälsopolitiskt beslut, säger Jan-Erik Damber. EVA NORDIN ERGONOM ÅRETS WÄNNSTRÖM- PRISTAGARE Torgny Wännström-priset på kronor för bästa avhandling inom det medicinska området folkhälsa och/eller arbetsrelaterad hälsa eller ohälsa går i år till Ewa Gustafsson, ergonom, med dr, Institutionen för medicin, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet, för avhandlingen Physical exposure, musculoskeletal symptoms and attitudes related to ICT use. Motiveringen lyder: avhandlingen, som med ett innovativt angreppssätt undersöker metoder för förebyggande av muskuloskeletala besvär vid intensiv användning av informations- och kommunikationsteknologi (ICT), visar på epokgörande resultat vad gäller individfaktorn arbetsteknik som en möjlig riskfaktor och riskindikator för utvecklandet av muskuloskeletala besvär. Ny kunskap om exponeringen vid användning av informations- och kommunikationsteknologi Ewa Gustafsson är verksam som ergonom och utvecklingsledare i ergonomi på Arbetsoch miljömedicin (AMM), Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Efter examen från Gymnastik- och idrottshögskolan och arbete som idrottslärare under några år utbildade hon sig till leg. sjukgymnast 1986 och arbetade därefter som ergonom/leg.sjukgymnast inom företagshälsovården i Göteborg fram till år 1998 då hon kom till AMM. Avhandlingens övergripande syfte var att få ny kunskap om exponeringen vid användning av informations- och kommunikationsteknologi (ICT) med särskild inriktning på unga vuxna och den fysiska exponeringen i nacke, skuldra, underarm, hand och tumme vid SMS:ande på mobiltelefon. Den utbredda användningen av ICT i allt yngre åldrar och utvecklingen av mobiltelefoner till att alltmer likna små datorer gör det viktigt att identifiera faktorer och förhållanden, relaterad till denna användning som påverkar vår hälsa. Avhandlingen belyser såväl fysisk som psykosocial exponering vid ICT-användning och både kvalitativ och kvantitativ forskningsmetodik har använts. En intervjustudie med kvalitativ ansats visade att de unga vuxna upplevde ICT och då framför allt dator och mobiltelefon som ett verktyg med nästan obegränsade möjligheter för att vara social, effektiv och oberoende här och nu. De upplevda hälsoriskerna var relaterade till långvarig användning, olämpliga arbetsställningar och minskad fysisk aktivitet. Experimentella studier med mätningar av muskelaktivitet i skuldra/underarm/tumme med yt-emg, mätningar av tumrörelser med elektrogoniometri och observation av arbetsställningar och arbetsrörelser vid SMS:ande på mobiltelefon visade skillnader i arbetsteknik mellan unga vuxna med muskuloskeletala symtom i nacke och/eller övre extremiteter och de utan symtom. Skillnaderna kunde inte förklaras av att de hade besvär vilket pekar på individfaktorn arbetsteknik som en möjlig riskfaktor och riskindikator för utvecklandet av muskuloskeletala besvär. Den fortsatta forskningen inriktas på att hitta tidiga riskindikatorer hos unga för muskuloskeletal ohälsa på grund av ICT-användning, att utveckla metoder för att tidigt förhindra/ förändra en riskfylld användning och att utvärdera betydelsen av ungas intensiva ICTanvändning för deras framtida arbetsförmåga. Närmast på programmet står en resa till Australien för att i samarbete med en forskargrupp vid Curtin University of Technology i Perth studera ungdomars rörelsemönster och arbetsteknik vid modern ICT-användning. BAKGRUND MALINI WÅHLIN Sekreterare i Forskningsdelegationen Priset instiftades 2008 av styrelsen för AFA Försäkring för att påminna om Torgny Wännströms stora insatser för medicinsk forskning under sin tid som VD för AFA Försäkring ( ). Pristagaren utses av Svenska Läkaresällskapets Forskningsdelegation. Torgny Wännström-priset har delats ut under åren 2008, 2009 och Tidigare pristagare är Nitya Jayaram-Lindström för avhandlingen Evaluation of naltrexone as a treatment for amphetamine dependence (2008) Nicola Orsini, för avhandlingen Physical Activity and Health Benefits (2009) 68 medicinsk riksstämma 2010

13 VETENSKAP 69 FORSKARE BELÖNADE MED PRIS FRÅN LÄKARESÄLLSKAPET TILL GOD FORSKNING 2010 Alvarengas pris, kr, tilldelas Charlotta Grunewald, Stellan Håkansson, Sissel Saltvedt, Karin Källén För tävlingsskriften Significant effect on neonatal morbidity and mortality after regional change in management of postterm pregnancy. David Ingvars pris, kr, går i år till Carl-Henrik Nordström, Lund För att ha utvecklat ett nytt synsätt när det gäller behandling av patienter med svåra skallskador, den så kallade Lundamodellen; en behandlingsstrategi som har fått en omfattande internationell spridning. Hippokratespriset, kr, till Gisela Dahlquist, Umeå För hennes outtröttliga arbete med att uppmärksamma och levandegöra etiska frågeställningar i den kliniska vardagen. Jubileumspriset, kr, tilldelas Sven Enerbäck, Göteborg För epokgörande forskning inom fettmetabolism och fettcellsdifferentiering där resultaten utöver förbättrade behandlingsmöjligheter vid fetma också belyser uppkomstmekanismer för andra viktiga folksjukdomar som åldersdiabetes. Pasteurmedaljen går till Staffan Normark, Stockholm För grundläggande upptäckter inom bakteriologin i Pasteurs anda och tradition. Anders Fredrik Regnells pris, kr, delas av Martin Hult, Per Tornhammar och Peter Ueda samt Charles Chima, Anna Karin Edstedt Bonamy, Benjamin Ozumba och Mikael Norman För tävlingsbidraget Hypertension, Diabetes and Obesity: Looming Legacies of the Biafran Famine. Läkaresällskapets pris till yngre forskare för bästa inlämnade projektansökan, kr, går i år till Anna Nilsson, Stockholm, För projektet Long term B cell memory development upon vaccination in children. Inga Sandeborgs pris, kr, delas mellan Lars-Olof Wahlund, Stockholm och Anders Wallin, Göteborg. Lars-Olof Wahlund har erhållit en erkänd nationell position inom morfologisk bildbehandling och för utvärdering av magnetresonanstomografi vid tidig diagnostik av demenssjukdomar framför allt Alzheimers. Anders Wallin forskar på differential diagnostiska aspekter rörande demenssjukdomar samt medverkat vid utarbetande av klinisk klassifikation av demenssjukdomar. Tage Sjögrens Pris, kr, går till Ulf Nyman, Trelleborg för hans forskning inom området användning av kontrastmedel, i första hand för datortomografi. Inom detta område har han presenterat resultat från såväl experimentella som humanstudier, kring såväl kontrastmedelsinducerad njurskada, tillämpning, säkerhet och bildkvalitet i syfte att finna metoder för bästa informationsinnehåll i kombination med lägsta patientrisk. Han har också arbetat fram riktlinjer för kontrastmedelsanvändning och medverkat i utveckling av mjukvara för dosering av kontrastmedel. Han har i sin verksamhet kombinerat djuplodande forskning med praktiska riktlinjer användbara i det dagliga arbetet. Torsten och Ragnar Söderbergs Pris i Medicin, kronor mottogs i år av Lars Klareskog, Stockholm för hans unika forskning inom ämnesområdet reumatologi från molekyl till klinik, från gen till patientnytta. Som en av Sveriges mest internationellt kända kliniska forskare har Klareskog identifierat viktiga mekanismer för uppkomsten av ledgångsreumatism (reumatoid artrit). Hans insatser har lett till en fördjupad och förnyad förståelse kring hur enstaka livsstilsfaktorer i intimt samspel med patientens genetiska konstitution kan orsaka immunologiska reaktioner och ge upphov till olika kroniska inflammatoriska sjukdomar. Läkaresällskapets devis från 1808 håller fortfarande: Till vetenskapens fullkomnande genom inbördes meddelande av kunskaper och samlad erfarenhet, till främjande av det vänskapliga förtroendet läkare emellan. Välkommen med ditt förslag till 2011 års mottagare av Läkaresällskapets priser till god medicinsk forskning! Foto: Lasse Skog medicinsk riksstämma

14 70 MEDLEMSINFORMATION Ny i nämnden YLVA BÖTTIGER Ylva Böttiger, 45 år, överläkare och docent vid avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet. Sedan tio år vetenskaplig sekreterare för SLS kommitté för läkemedelsfrågor och sedan fem år ordförande för Svensk Förening för Klinisk Farmakologi. I mitt kliniska arbete ansvarar jag för arbetet vid Karolic (Karolinska Läkemedelsinformationscentralen), vilket omfattar både en löpande konsultationsverksamhet och utveckling och uppdatering av flera läkemedelsdatabaser. Vid KI är jag ansvarig för läkarutbildningens kurs i klinisk farmakologi. Min forskning handlar bland annat om läkemedelsinteraktioner, om kunskapsdatabaser och deras användning i kliniken och om barns läkemedelsbehandling. Jag brinner för frågor som handlar om utbildning och stödfunktioner för en rationell läkemedelsanvändning. Jag ser fram emot att delta i det specialitetsövergripande arbete och kontaktnät som Svenska Läkaresällskapet erbjuder nästan alla läkare kommer ju i kontakt med läkemedelsfrågorna på olika sätt. Ny i nämnden EVA VINGÅRD Jag är sedan 2005 professor i Arbets- och miljömedicin vid Uppsala Universitet och verksamhetschef och överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Uppsala Akademiska Sjukhus. Min grundutbildning har jag vid Lunds universitet och 1986 blev jag specialist i yrkesmedicin eft er tjänstgöring på Karolinska Sjukhuset, år 2000 docent i yrkesmedicin och 2004 professor i Personskadeprevention också vid Karolinska Institutet. Jag har en lång erfarenhet av kliniskt arbete som yrkesmedicinare vid Stockholms läns landsting och som företagsläkare. Mina huvudsakliga forskningsområden är fysiska och psykosociala förhållanden i arbetslivet som orsaker till sjuklighet i rörelseorganen, hållbar hälsa och rehabilitering inom offentlig sektor och orsaker till och effekter av sjukskrivning. Under senare år har jag också intresserat mig för vad som på ett organisatoriskt plan ger ett företag friska medarbetare. Perioden satt jag i styrelsen för Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS. Just nu är jag ansvarig för utbildningen av Företagsläkare i Uppsala, en av de två universitet som bedriver denna utbildning. Jag har också under tio års tid varit medlem av Course Faculty för kurser i Occupational Safety and Health & Development (anordnade av SIDA) för länder i Afrika, Mellanöstern och Latinamerika. Jag är, förutom av min familj, intresserad av konst, litteratur, resor och min trädgård i Simrishamn. På fritiden spelar jag av och till också dålig golf. FULLMÄKTIGE nya grepp och bra debatt FULLMÄKTIGE Årets fullmäktigemöte hölls den 19 oktober. Nina Rehnqvist var ordförande och mötet inleddes med traditionsenlig grötfrukost i restaurangen. Nya nämndledamöter blir efter årsskiftet Ylva Böttiger, Avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset Solna,, Eva Vingård, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala och Per Tornvall, Karolinska universitetssjukhuset Solna. Per Tornvall ersätter Britt Nordlander på posten som vetenskaplig sekreterare. Avgår ur nämnden gör även Kerstin Hulter Åsberg, Eva Swahn och Lars Wiklund. Ny associerad förening är Svensk förening för pulmonell hypertension. Nya medlemsavgifter Mest debatt under förmiddagens förhandlingar skapade förslaget att höja medlemsavgifterna. Det kostar att driva en verksamhet med kvalitet och även om Läkaresällskapet har mycket pengar är huvudparten av medlen fonderade till forskning och kan inte användas till verksamheten. De nya medlemsavgifterna blir 700 kr för medlemmar och 350 kr för pensionärer. Den föreslagna ökningen från 0 till 100 kronor för studerandemedlemmar röstades inte igenom. Eftermiddagsworkshops Nytt för i år var att eftermiddagen ägnades åt grupparbete. Ordföranden i Läkaresällskapets fyra delegationer, etik, forskning, Riksstämman och utbildning, presenterade delegationernas arbete idag och samlade in fullmäktigedelegaternas synpunkter och frågor de tycker ska belysas i framtiden. Protokoll och referat av dagen kommer att finnas på AGNETA DAVIDSSON OHLSON Per Tornvall ny vetenskaplig sekreterare i Läkaresällskapet Jag är 53 år och docent och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Jag har varit ordförande i Svenska Cardiologföreningen i sammanlagt fyra år. Jag har under min yrkesverksamma tid försökt kombinera forskning och undervisning med klinisk verksamhet. Jag har under flera år varit chef på HIA på Karolinska Solna men arbetar nu kliniskt framför allt med kateterburna interventioner i form av PCI. Inom forskningen är jag lite av allätare med allt från patientbunden forskning kring riskerna med kateterburna interventioner till de molekylära mekanismerna bakom hjärtinfarkt. Jag har ett stort intresse för undervisning, kanske framför allt inom vidareutbildningen av läkare med erfarenheter från SK-kurser och kurser inom simulering av kateterburna ingrepp. Jag ser uppdraget i Läkaresällskapet som en naturlig fortsättning på mitt arbete i specialitetsföreningen och ser med glädje framemot det. Jag hoppas att få möta många av er medlemmar på tisdagssammankomsterna antingen i huset på Klara Östra Kyrkogata i Stockholm eller via webbsändningarna. PER TORNVALL vetenskaplig sekreterare efter årsskiftet 70 medicinsk riksstämma 2010

15 KANDIDATDAGEN FREDAGEN DEN 3 DECEMBER MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN IGENKORKAT MED VITA MÄN? SAL K 1 Inom det medicinska vetenskapsområdet är könsfördelningen ojämn. Vad kan vi göra, och vad ska vi göra för att öka mångfalden och jämställdheten inom akademin? Vilka är målen, och vilka är medlen med vilka dessa ska uppnås? Vad blir konsekvenserna? Olika ståndpunkter bryts mot varandra i denna spännande paneldiskussion. För mer info se sid 41. PAPPERSLÖSAS RÄTT OCH TILLGÅNG TILL VÅRD I SVERIGE. Jämlik vård för vem? SAL K 1 Vuxna papperslösa har idag ingen rätt till subventionerad vård enligt svensk lag. Spridda initiativ har gjorts av olika landsting för att underlätta för papperslösa att få tillgång till vård. Direktiven är otydliga och informationen har inte nått vårdpersonal eller patienter i större utsträckning. För mer info se sid 41. ÅRSMÖTE Kandidatföreningen bjuder in till årsmöte kl den 3/ under Riksstämman, Göteborg. Kom och påverka Kandidatföreningens framtid! Styrelse, lokal, verksamhetsberättelse och verksamhetsplan finns att hitta på vår hemsida. Klicka vidare från För mer info, mejla ordförande, TISDAGSSAMMANKOMST Vid mötet med patienten ställs läkaren inför en utmaning. Den 21:a september stod jag som moderator för en Tisdagssammankomst med syftet att diskutera vad som utgör en bra läkare. Med som deltagare var Rolf Nordemar, docent och överläkare, Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet och Anders Palm, professor i litteraturvetenskap. Nedan följer en slutsats av den diskussion och det samtal som Tisdagssammankomsten bjöd på. Människan och den mänskliga kroppen är mer än bara naturvetenskap, mer än en komplicerad biologiskmaskin, och människan ska därför bemötas från flera perspektiv. KANDIDATFÖRENINGEN 71 ORDFÖRANDE HAR ORDET KÄRA MEDLEMMAR, Ibland hör man våra äldre kollegor litet gnälligt sucka över att forskningsintresset bland unga läkarstudenter och läkare inte längre är vad det en gång har varit. Det talas om att färre väljer forskarkarriär, färre disputerar och att färre väljer att ägna sin fritid åt att finna nya rön och samband. Kanske ligger det ett uns av sanning i det, men nog finns det väldigt många som verkligen satsar på att vidga sin vetenskapliga världsbild! I Kandidatföreningen arbetar vi bland annat för att skapa möjlighet för unga medicinare att hitta in i forskarvärlden, bland annat genom att uppmärksamma särskilt välgjorda arbeten genom vårt stora vetenskapliga pris Asklepiospriset. Som jurymedlem i Asklepiospriset är det med stor glädje jag kan säga att kvaliteten och antalet inskickade vetenskapliga projektarbeten och vetenskapliga artiklar sällan har varit så stor som i år. En mycket härlig utveckling som talar för en mycket ljus framtid. I år har arbetet med att vaska fram lämpliga vinnare varit särskilt svårt, andelen extraordinärt kvalitativa arbeten har varit stor, mycket stor! Juryn har verkligen imponerats över det arbete som läggs ner på Sveriges studieorter vid sidan om krävande studier och fascineras över er förmåga att prestera arbeten som i många fall platsar i de allra mest förnämsta av publikationer redan vid första försöket. Årets vinnare presenteras på Rikstämmans kandidatdag, 3/ tillsammans med en enkel lunch i KF:s regi. Missa inte denna begivenhet! Riksstämman är för övrigt en fantastisk vetenskapsfestival i dagarna tre, där möten sker över både ålders- och specialitetsgränserna. Ett brett möte och Sveriges största med läkarvetenskapens expertis samlad som erbjuder intressanta upplevelser, oavsett medicinskt intresse. Etik, vetenskap, utbildning och klassisk bildning, allt står serverat och som medlem går du naturligtvis in fritt. Kandidatföreningen håller sitt årsmöte kl /12. Naturligtvis hoppas vi att många besöker detta och vill påverka Kandidatföreningens verksamhet inför framtiden. Sök också till styrelsen! Varje år står posterna tillgängliga för den mest lämpade. Skicka din ansökan till valberedningen senast 15/11, du mejlar till jaana. som sedan vidarebefordrar ditt mejl. För verksamhetsberättelse och verksamhetsplan, samt lokal, vänligen se Kandidatföreningens hemsida Efter årsmötet bjuder KF sina medlemmar till post -riksstämmepub; umgås, diskutera upplevelser från Riksstämman och ta de första stegen för att förändra världen. Var nyfiken! Var modig! DAVID SVANINGER ORDFÖRANDE KANDIDATFÖRENINGEN EN BRA LÄKARE mer än en biologisk ingenjör Människor kan beskrivas som biologiska, psykiska, sociala och andliga varelser där all dessa tillsammans spelar en stor roll för vår hälsa. Vid mötet med patienten ställs läkaren inför utmaningen att skapa sig en uppfattning av denne utifrån samtliga dessa perspektiv. Detta ska dessutom göras i ett möte med en rad komplicerande faktorer så som skillnader i kunskap, livsvärld, erfarenhet med mera mellan läkare och patient. Att vara en bra läkare innebär att vara medveten och ta hänsyn till dessa perspektiv samt de komplicerande faktorer som finns vid mötet. Inte förrän då har läkaren förstått hela patienten och kan leda denne mot bättre hälsa och först då kan god vård erbjudas och hela människan behandlas. LIZ ABAZI RIKSSTÄMMESAMORDNARE KF medicinsk riksstämma

16 72 KVALITET Allt större framsteg med gynekologisk robotkirurgi TEKNIK Kvinnokliniken i Lund var först i Europa att operera gynekologisk cancer med robotassisterad kirurgi. Fram till i dag, fem år senare, har det också skett överlägset flest operationer i Lund. Tack vare robotkirurgin har operationstiderna krympt kraftigt med mindre komplikationer för patienterna. Practicum i Lund har blivit europeiskt utbildningscentrum för gynekologisk robotkirurgi. Ökad kunskap har lett till att andra avancerade ingrepp nu underlättas av den visuellt överlägsna, lättmanövrerade robottekniken. Med robotassisterad kirurgi klarar vårdteamet stora ingrepp vid återfall i cancer, som normalt skulle kräva långa operations- och vårdtider, liksom livmoderbevarande kirurgi vid livmoderhalscancer och medfödda missbildningar. Kliniken i Lund har varit först i världen med att utföra de senare av dessa operationer med robotkirurgi liksom operationer av ovanliga former av livshotande graviditetskomplikationer. Utvärderingen av Sveriges första massvaccination visar att systemet fungerade trots en svår situation UTVÄRDERING Utvärderingen är beställd av Västra Götalandsregionen och utförd vid NHV. Första delen är nu klar. Den analyserar pandemiarbetet och förberedelserna inför vaccinationen. Vården överöstes med osorterad information från nationell, regional och lokal nivå. Vi föreslår att vaccinationsmanualen marknadsförs som vårdenheternas primära informationskälla, säger professor Lars Edgren, vid Västra Götalandsregionen. Stor satsning för bättre levnadsvanor RIKTLINJER I Sverige beror 20 procent av alla för tidiga dödsfall på ohälsosamma levnadsvanor. För att förebygga sjukdomar som cancer, hjärsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa lansesar Socialstyrelsen för första gången nationella riktlinjer på området. Budskapet är att vården i större utsträckning ska erbjuda mer avancerad rådgivning, anpassade efter den enskilda patienten. Mer information på KUNGLIGT LEDARSKAP på Framtidens specialistläkare KVALITET I VÅRDEN Kongressen Framtidens specialistläkare är Sveriges största kongress för ST-läkare! I år slog man deltagarrekord med anmälda från hela landet. Kongressen hölls vid Malmö Arena den 8-10 september. Det är oerhört viktigt att läkaren kan leda sjukvården på ett bra sätt. Tillsammans kan vi på kongressen finna nya vägar till ett bättre ledarskap, t ex genom att bjuda in andra att berätta om just sitt unika ledarskap. Scouterna lär läkarna leda Värdebaserat Ledarskap är en utbildning under Hans Majestät Konungens beskydd som presenterades under kongressen av Scouternas Ledarskapsakademi och dess stiftelse, samt några av de stipendiater som under åren fått priset kompassrosen och av årets unga ledare Region Skåne storsatsar nu på regionövergripande utbildningar för alla AToch ST läkare samt deras handledare och studierektorer. Kongressen är ett tydligt exempel på denna satsning. Man har också bildat ett studierektorsnätverk där alla sjukhus, förvaltningar och primärvård samarbetar kring utbildningen. Ett stort och innerligt tack...till alla er som deltog i kongressen. Ett varmt tack riktas också till samtliga som hjälpt till att finansiera denna kongress, både utställare och sponsorer samt inbjudna gäster. Nu har vi tillsammans skapat en stabil mötesplats för framtiden med ST i fokus. Detta är nu den största nationella läkarkongressen med allt fokus på ST och i år slog vi deltagarrekord med nära inräknade. Det blev tre helt fantastiska dagar. Nu ska alla IPULS utvärderingar sammanställas, liksom alla spännande bilder och filmklipp. Kika in på hemsidan senare under hösten så får du ta del av allt nytt material och resultatet från IPULS. Sedan ses vi igen. Fortsättning följer den 5 7 september Vi ses på Riksstämman! Besök oss gärna i montern på årets Riksstämma. Där visar vi upp lite kul foto och filmklipp från årets kongress. Du kan också vinna fina priser. OLA BJÖRGELL Kongressordförande Stoppa mödradödligheten! UPPROP Den september hölls ett möte i FN:s generalförsamling. På dagordningen stod en utvärdering av de milleniemål, som FN:s medlemsländer har kommit överens om att uppnå till Milleniemål fem, att minska mödradödigheten i världen med 75 procent ligger sämst till av målen. Cirka kvinnor dör varje år som följd av komplikationer i samband med graviditet, förlossning och barnsäng. Mödradödlighet går att förhindra om politisk vilja finns att kvinnors liv är värda att räddas. Biståndsminister Gunilla Carlsson uppvaktades inför FN-mötet av representanter från åtta organisationer med uppmaning till Sveriges regering att med kraft agera internationellt för åtgärder för att minska mödradödligheten i världen. På Svenska Läkaresällskapet arrangerades en politikerdebatt om mödradödlighet den 29 maj och den 30 maj anordnades en manifestation på Sergels torg. Tusentals namnunderskrifter samlades in och överlämnades till biståndsminister Gunilla Carlsson. Bakom uppropet stod Svenska Läkaresällskapet, International Federation of Medical Students Associations ( IMFSA ), Amnesty International, RFSU, White Ribbon Alliance For Safe Motherhood ( WRA ), Psykosyntesförbundet, Svalorna Latinamerika, Organisationen för Doulor och Förlossningspedagoger i Skandinavien (ODIS). För Amnestys Hälso- och sjukvårdsgrupp BIRGIT FEYCHTING 72 medicinsk riksstämma 2010

17 KVALITET 73 Överläkare Ann Edner och Livia, Sveriges första barnvårdhund. Lilla Erstagården Sveriges första barnhospice invigt De flesta kroniskt svårt sjuka barn vårdas idag på akutsjukhus eller i hemmet av sina nära och med hjälp av avancerad hemsjukvård. Det är inte säkert att detta är den bästa lösningen för alla familjer under hela sjukdomstiden. Foto: Linus Höök Det är ett komplement till dagens vårdutbud. Akutsjukvården är idag hårt belastad och fokuserad på att rädda liv. Att vårda ett barn i hemmet kan innebära en oerhörd belastning för hela familjen vilket gör att det också måste finnas alternativ till hemsjukvård och akutsjukvård. Det är i första hand det behovet Lilla Erstagården ska fylla. Cirka hundra barn dör i Stockholm per år Varje år dör omkring 100 barn eller unga i Stockholmsområdet, cancer står för en femtedel av dödsfallen. Hur många som behöver barnhospice är svårt att beräkna men troligen är det endast en liten andel (ca 10%?) av dessa som kommer att avlida på hospice. För ett tal barn med svåra medfödda skador eller missbildningar och som befinner sig i instabilt tillstånd kan vid tillfällig eller successiv försämring hospicevård vara ett bra alternativ. Kunskapsspridning, utveckling, och forskning Lilla Erstagården invigdes i september. Man kommer för första gången i Norden att kunna erbjuda en specialiserad palliativ vård för svårt sjuka barn. Det innebär att man tar hänsyn till helheten för patienten och eftersträvar en så god livskvalitet som möjligt. En av målsättningarna med Lilla Erstagården är att utveckla området palliativ vård för barn och sprida den till så stor del av barnsjukvården som möjligt. Kunskapsspridning, utveckling, och forskning på sikt av palliativ vård för barn och ungdomar. Inom Lilla Erstagården arbetar vi för att ta hand om hela familjerna, med fokus på livet här och nu. Det innebär en så bra livskvalitet som möjligt, och särskilt för det sjuka barnet i det här skedet i livet. Vi kommer att jobba med hela familjen och hitta den väg som passar för varje familj, säger överläkare och medicinskt ansvarig Ann Edner. De första patienterna kommer att kunna tas emot om någon månad. En del barn kommer att tillbringa sin sista tid här, men många barn kommer bara att vara här en tid och få hjälp och stöd för att sen flytta hem igen. Erfarenhet av hospiceverksamhet Ersta sjukhus har bedrivit rehabilitering av neurologiska patienter i sjuttio år. Vid årsskiftet FORTS FR SIDAN 74 medicinsk riksstämma

18 74 KVALITET FORTS FR SIDAN övergick avtalet till Stora Sköndal, som f.n. hyr större delen av lokalerna för neurologisk rehabilitering. En länga stod tom i februari när Ersta via upphandling fick uppdraget att etablera ett hospice för barn och unga. Man har renoverat denna tomma länga och Lilla Erstagården ligger nu där eftersom man tyckte miljön ute i Nacka-Hästhagen skulle passa bra. Sveriges första Barn-vårdhund, Livia! Personalen på Lilla Erstagården består av sjukvårdspersonal av alla yrkeskategorier inom sjukvården med specialistutbildning på barn och/eller palliativ vård. Verksamhetschef är Georg Engel, enhetschef är Ingela Brandrup-Wognsen och medicinskt ansvarig/överläkare är Ann Edner. Redan Florence Nightingale lyfte fram den stora betydelsen av kontakten för sjuka med djur och natur så arbetar på Lilla Erstagården gör också Sveriges första barnvårdhund, Livia. Hon är en Labradoodle, kombination pudel (fäller ej hår) och labrador (vänligt lynne, träningsbar). Rasen är framavlad sedan 1989 fr.a. för att få fram lämplig ledarhund för personer med pälsdjursallergi. Livia och hennes matte Ann Edner utbildas som vårdhundteam genom Vårdhundskolan. Hennerlöfska fonden Stipendiefonden för medicine studerande Välkommen med din ansökan senast den 15 januari. Ansökan - ej särskilt formulär - med bilagor sänds till Svenska Läkaresällskapet, Box 738, Stockholm Hennerlöfska fonden har till ändamål att dela ut stipendier till "medicine studerande eller medicine kandidater från Karolinska institutet och universiteten i Uppsala och Lund som har visat särskild flit och gott resultat samt har ekonomiska svårigheter". Svenska Läkaresällskapet har under senare år prioriterat sökande som avsatt tid för forskningsarbete vilket har förhindrat studierna. De som befinner sig tidigt i utbildningen eller som inom kort slutför sin utbildning har under senare år prioriterats lägre. Stipendiet delas endast ut en gång per sökande. Ofullständig ansökan behandlas inte. Till ansökan bifogas uppgifter om: 1. forskningsaktivitet: anges och intygas till resultat och omfattning 2. studieavbrott som skett eller förvärvsarbete under ferier eller liknande som hindrat forskningen 3. ekonomisk deklaration som visar såväl inkomster och utgifter som skulder och förmögenhet 4. studieresultat på vanligt formulär 5. Bank och bankkontonummer (inkl. clearingnummer) Mer information: Vi har hjälp av etologer och specialutbildade hundinstruktörer som leder träningen utifrån Livias bästa. Den arbetsglädje en vårdhund visar går nästan inte att finna någon annanstans i arbetslivet! En vårdhund älskar sitt jobb! Att inte alla familjer vill eller tål kontakt med hundar kommer givetvis att respekteras och det kommer att finnas hundfria områden i huset. Billigare än akutsjukvårdsplatser Kostnaden att driva Lilla Erstagården, som har 7 vårdplatser, blir mellan 15 och 20 miljoner per år vilket innebär ca kronor per patient och dygn. En hospiceplats för vuxna kostar ca kr per dygn och en akutsjukvårdsplats för barn omkring kr per dygn. AGNETA DAVIDSSON OHLSON 74 medicinsk riksstämma 2010

19 MEDICINSKA SPRÅKVÅRDSFRÅGOR 75 Svenska Läkaresällskapets språkkommitté arbetar med att vårda det medicinska språket dels genom att besvara insända språkfrågor med medicinsk anknytning, dels genom att informera och medverka i olika språkvårdande aktiviteter. Verksamheten syftar till att genom språkrådgivning och annat språkvårdande arbete bidra till ett exakt och enhetligt medicinskt fackspråk och ett enkelt och klart medicinskt allmänspråk, begripligt för patienter och anhöriga. Ledamöter i kommittén: Magnus Fogelberg ordförande Ulla Gerdin Socialstyrelsen Torvald Granfors sektionsrepresentant för urologi Jarl Holmén Läkartidningen Torsten Mossberg sektionsrepresentant för klinisk nutrition Tom Pettersson Finska Läkaresällskapet Björn Smedby Socialstyrelsens enhet för klassifikation och terminologi Hans Ågren sektionsrepresentant för psykiatri Annika Asp Terminologicentrum TNC FRÅGA Jag har fått lära mig principen att skriva sjukdomar med små bokstäver. Den relativt nya diagnosen Lewy Body demens skrivs ofta just så på svenska. Bör det istället vara lewy body demens? SVAR Det bör vara Lewykroppsdemens på svenska. KOMMENTAR Du har rätt i att sjukdomar och diagnoser skrivs med liten begynnelsebokstav, men undantag görs för sjukdomar och diagnoser (och även metoder, områden i människokroppen etc.) som har fått sin benämning efter en person. Då skrivs personnamnet i benämningen av hävd med stor begynnelsebokstav när namnet står i genitiv, t.ex. Alzheimers sjukdom. Sammansättningar med egennamn som förled skrivs med stor begynnelsebokstav enligt huvudregeln. När det gäller vissa allmänt kända sjukdomar har det blivit vanligt att använda enbart personnamnet som sjukdomsnamn, och i dessa fall rekommenderar språkkommittén att namnet skrivs med liten bokstav, alzheimer, asperger, parkinson etc., alltså utan genitiv-s. Även i en sammansättning som alzheimerpatient används liten bokstav i sådana fall. Denna princip gäller just sjukdomsnamn, inte andra företeelser som härrör från ett egennamn, utom i de fall då namnets karaktär av egennamn har förbleknat, till exempel manchestertyg, dopplerundersökning, röntgenstrålar. Detta gäller ännu inte Lewykroppar, som alltså bör skrivas med stor bokstav, liksom även sjukdomen Lewykroppsdemens. FRÅGA Heter det pedunkler eller pedunklar? SVAR Vanligast är pedunklar. KOMMENTAR De flesta ord som i singularformen har efterledet -unkel har pluralformen -ar, såsom karbunkel, karbunklar, och furunkel, furunklar. Detsamma gäller ordet pedunkel, som i plural vanligen får formen pedunklar, även om pedunkler också förekommer. FRÅGA Är ekogenitet och ekogenicitet samma sak? SVAR Ja. Språkkommittén rekommenderar att det kortare ekogenitet används här, precis som patogenitet bör användas i stället för patogenicitet. FRÅGA Skriver på ett kapitel om marfans syndrom. Om jag har förstått rätt så ska det skrivas i genitivform Marfans syndrom, men ska jag i den löpande texten skriva det med liten bokstav, marfans syndrom, eller med stor bokstav Marfans syndrom? SVAR Det är korrekt att skriva Marfans syndrom med genitiv-s och genomgående stor bokstav även i löpande text. FRÅGA Ursprunget till ordet för normala käkar, dvs. ortognat, kommer från orto som betyder rak och gnathos, som betyder käke. Vissa hävdar att ortognat sålunda ska stavas med h på slutet men det verkar inte stämma med övrigt svenskt språkbruk, t.ex. psykopat (från grekiskans pathos ). Hur ska det vara? SVAR I svensk text försvenskas de ursprungligen grekiska termernas stavning med ch, ph och th till k, f och t. Några exempel på försvenskningar är cholera, som blir kolera, lympha, som blir lymfa, och asthma, som blir astma. I din term ortognat får både ortho och gnath sitt th förenklat till t. FRÅGA Hur gör man ett verb av substantivet sekretion (om körtlar)? SVAR Det verb som det latinska substantivet secretio är bildat av heter i infinitiv secernere, och på svenska secernera, med uttalet [sesernera]. Men använd gärna hellre det helsvenska och mer begripliga ordet avsöndra. FRÅGA Heter det reumatologmottagning eller reumatologimottagning? Diskussionen har varit uppe vid ett flertal tillfällen, men vi har aldrig kommit fram till vad som är rätt. SVAR Det beror lite på i vilket sammanhang som namnet används. Ska ni använda det i officiella sammanhang, t.ex. för att trycka skyltar, bör det vara reumatologiska mottagningen. Är det fråga om mindre officiella sammanhang går det bra med reumatologimottagningen eller det kortare reumatologmottagningen. Talspråkligt används ju också reumatologen, men det är däremot inte att rekommendera i en text. FRÅGA Vi har nu börjat skriva kolon (i stället för colon ), och vi skriver även kolit. Vedertaget är ju att man förkortar ulcerös kolit med UC. Hur gör man nu? Ska det vara UK? SVAR Det är bra att ni stavar enligt våra försvenskningsregler: ulcerös kolit. Men när det sedan gäller förkortningen vill språkkommittén poängtera att man bör undvika förkortningar. Om ni ändå vill ha en förkortning, och anser att den engelska förkortningen UC är tillräckligt etablerad även i Sverige, bör ni använda den. Men om UC inte är spridd kan ni använda er av UK. Det viktiga är att inte båda förkortningarna florerar; då finns det risk för missförstånd. HAR DU MEDICINSKA SPRÅKFRÅGOR? VÄLKOMMEN ATT SÖKA I SPRÅKKOMMITTÉNS SPRÅKFRÅGEDATABAS PÅ INTERNET medicinsk riksstämma

20 KALENDARIUM 17/11 kl Konst & Läkekonst: Karlfeldt. Info 1 3/12 Riksstämman i Göteborg Info 16/12 Nämndsammanträde 14/12 kl Julsupé Ivar Sandström, medicinen och fin-de-siècle. Anm t julbord, ca 500 kr, till /2 Sista dag för ansökan om projektanslag och postdoc-stipendier. Info Vårens tisdagssammankomster PRELIMINÄRT PROGRAM OBSERVERA ny tid kl februari Konst & Läkekonst Kreativitet och psykisk sjukdom Marie Åsberg 8 februari 15 februari Pasteurföreläsning: Bakteriers sjukdomsalstrande egenskaper och hur de kan tämjas Staffan Normark 22 februari 8 mars 15 mars Konst & Läkekonst Sjukhusarkitektur Fredrik von Feilitzen 22 mars 29 mars 5 april Lennanderföreläsning 12 april Konst & Läkekonst Fröding Kerstin Hulter Åsberg o Johan Cullberg 10 el. 24 maj Etik i läkarens vardag Gisela Dahlquist Komplett program på MEDLEMSAVGIFTER 2011 Ordinarie medlem 700 kr Pensionär 350 kr Med stud ingen avgift Vill du blir medlem eller har frågor om ditt medlemskap v g kontakta Christian Tränk , BERZELIUSsymposium Om SLS KANSLI & VÄXELN september april mån tor fre MEDLEMSFRÅGOR Christian Tränk, , BOKNINGAR möten & konferenser: måltider & fester: VÄLKOMNA! Telomere Biology in Health and Disease A Crystal Ball for the Future (Bz 85) maj 2011 i Stockholm Arrangeras av Svenska Läkaresällskapet Information: Förslag till Berzeliussymposier skickas till eller Julstängt på Svenska Läkaresällskapet 23 december 9 januari Resebidrag för kongressresor och forskningsresor kan sökas från SLS fram till den 15 december 2010 Ansökningsformulär och broschyren Vägledning för sökande finns på Sök anslag. Information Malin Wåhlin, , 1 mars sista dag för att söka ur SLS VÄLGÖRENHETSFONDER Ellen och Gösta Malmgrens fond till behövande läkaränkor och deras barn samt SLS Välgörenhets-, stipendie- och forskningsfond för understöd åt nödställda svenska läkare samt åt behövande änkor eller försörjda barn efter avlidna svenska läkare. Anton och Dorothea Bexelius minnesfond ger bidrag till organisationer i Stockholm med ändamål att bereda vård och hjälp åt behövande psykiskt sjuka. Diemers fond är öppen för alla att söka medel till en rekreationsresa (läkarintyg ska bif). Nauckhoffs fond ger svensk läkare, hustru eller barn till eller änka efter, svensk läkare möjlighet att söka medel till en rekreationsresa (läkarintyg ska bifogas). Mer information eller Sök projektanslag från Läkaresällskapet senast den 1 februari För att kunna söka måste man ha varit medlem i Svenska Läkaresällskapet även året före ansökningsåret. Projektanslag kan sökas för medicinsk forskning av disputerade (ej för mer än tio år sedan) och kan erhållas högst fem gånger. Medlen kan användas till såväl materiel, apparatur som till personal. Ersättning i form av egen lön beviljas inte. Endast en ansökan om projektanslag kan göras av samma sökande vid varje ansökningstillfälle. I ansökan ska en forskningsplan presenteras med rubrikerna: frågeställning, metod, arbetsplan och betydelse. Budget för projektet skall anges. Om den sökande uppbär anslag från annan betydande anslagskälla skall detta anges. En förutsättning för att fortsättningsanslag ska beviljas är att tidigare erhållet anslag från Svenska Läkaresällskapet redovisas i ansökningsformuläret. Mer information: Malin Wåhlin Medel från SSAC söks senast den 1 februari. Mer info: Malin Wåhlin, SLS Aktuellt information till Svenska Läkaresällskapets medlemmar Ansvarig utgivare: Mats Bauer Redaktör: Agneta Davidsson Ohlson, telefon Redaktionsråd: Tove Gunnarsson, Gösta Eliasson, Eva Nordin (medicinjournalist), Mats Bauer, Jaana Logren och Agneta Davidsson Ohlson SLS Aktuellt utkommer fyra gånger per år. Upplaga nr 4: ex. Tryck nr 4: Sörmlands Grafiska. Nästa nummer kommer 21 januari manusstopp 15/12. Svenska Läkaresällskapet Box Stockholm Besöksadress Klara Östra Kyrkogata 10 Telefon Fax medicinsk riksstämma 2010

för sls aktuellt 2010/2011

för sls aktuellt 2010/2011 annonsprislista & utgivningsplan för sls aktuellt 2010/2011 UTBILDNING Den Medicinska riksstämman den 25 27/11 Sidan 13 14 VETENSKAP Epigenetik: både arv och miljö har betydelse Sidan 5 KVALITET Lovisa

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2011/2012 2012-03-13

Svenska Läkaresällskapet Nr 5 2011/2012 2012-03-13 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 13 mars 2012. Närvarande Ledamöter: Peter Friberg (PF) (ordförande), Kerstin Nilsson (KN) (vice ordförande), Per Tornvall (PT) (sekreterare),

Läs mer

Osteoporos - det du behöver veta och lite till!

Osteoporos - det du behöver veta och lite till! KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning Osteoporos - det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom 8-9 oktober 2014

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Nationell konferens för ST-läkare

Nationell konferens för ST-läkare Nationell konferens för ST-läkare 2-4 februari 2011 Varbergs Kurort SLUP Sveriges Läkare under Utbildning i Psykiatri har nöjet att inbjuda Dig till årets ST-konferens 2-4 februari 2011 Varbergs kurort

Läs mer

Svenska Läkaresällskapet Nr 8 2014 2014-12-16

Svenska Läkaresällskapet Nr 8 2014 2014-12-16 PROTOKOLL fört vid sammanträde med Svenska Läkaresällskapets nämnd den 16 december 2014. Närvarande Ledamöter: Kerstin Nilsson (KN) (Ordförande), Stefan Lindgren (vice ordförande), Mats Holmström (MHm)

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 STYRELSEARBETE VERKSAMHETSPLAN 2013 Cirka sex styrelsemöten, varav majoriteten telefonmöten, planeras. Lokalgruppen i Göteborg fortsätter att träffas separat. MEDLEMMAR Vi hoppas att genom aktivt arbete

Läs mer

KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work)

KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work) KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work) Omfattning: 5 dagar. Datum: 22-24 januari + 13-14 mars 2014 Plats: Läkarförbundet, Villagatan 5, gatuplanet Målgrupp: Utbildningen vänder

Läs mer

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI MEDICIN & VÅRD 13-16 maj 2014 i Uppsala AVDELNINGEN FÖR uppdragsutbildning DIVISION FOR Contract Education

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret drivs av Stiftelsen för forskning och utveckling inom hypofysområdet (Svenska Hypofysgruppen). Ordförande i gruppen och registerhållare

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Lars Agréus Kristina Aggeborn från 7 och delar av 6 Christer Andersson endast 6 Anders Ehnberg Anna Falk Elin Khokhar Lisa Månsson Rydén

Lars Agréus Kristina Aggeborn från 7 och delar av 6 Christer Andersson endast 6 Anders Ehnberg Anna Falk Elin Khokhar Lisa Månsson Rydén Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Styrelsen Protokoll nr 2/2011 2011-02-07 Tid: Måndagen den 7 februari 2011 kl. 16.00 17.15 Plats: Närvarande: Anmält förhinder: Telefonmöte Lars Agréus Kristina Aggeborn

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Protokoll Styrelsemöte nr2 2010. Tid: 2010-03-25 10.00-16.00 Plats: Ämbetsmannarummet, SLS, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm

Protokoll Styrelsemöte nr2 2010. Tid: 2010-03-25 10.00-16.00 Plats: Ämbetsmannarummet, SLS, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm Protokoll Styrelsemöte nr2 2010 Tid: 2010-03-25 10.00-16.00 Plats: Ämbetsmannarummet, SLS, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm Närvarande: David Svaninger (ordf), Louise Landqvist (v ordf), Lis Abazi (riks

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder!

Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Ögonsjukvård Senaste nytt inom forskning och undersökningsmetoder! Aktuell forskning kring glaukom, retina och neurooftalmologi Hornhinnetransplantation senaste nytt! Laserkirurgi från dåtid till nutid!

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering RA-MS 2007:68 Riksarkivets föreskrifter om upphävande av vissa myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och överlämnande

Läs mer

Svensk förening för Tropikmedicin och Internationell hälsa Protokoll från Årsmöte i Stockholm onsdagen 30 november 2011

Svensk förening för Tropikmedicin och Internationell hälsa Protokoll från Årsmöte i Stockholm onsdagen 30 november 2011 Svensk förening för Tropikmedicin och Internationell hälsa Protokoll från Årsmöte i Stockholm onsdagen 30 november 2011 1 Mötets öppnande. 2 Val av mötesordförande Helena Palmgren. 3 Val av mötessekreterare

Läs mer

Svensk Lungmedicinsk Förening informerar Nummer 2, 2007 2007-06-11

Svensk Lungmedicinsk Förening informerar Nummer 2, 2007 2007-06-11 Svensk Lungmedicinsk Förening informerar Nummer 2, 2007 2007-06-11 Redaktionsadress Magnus Sköld Lung- och Allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna 171 76 Stockholm Tel 08-51774843; 08-51773905

Läs mer

Måndag 11 juni 2012 10.00 16.00 Clarion Hotel Stockholm Söder www.vardajamlikt.se

Måndag 11 juni 2012 10.00 16.00 Clarion Hotel Stockholm Söder www.vardajamlikt.se Måndag 11 juni 2012 10.00 16.00 Clarion Hotel Stockholm Söder www.vardajamlikt.se Vissa grupper står utanför den svenska vården. Bland de medverkande: Socialminister Göran Hägglund, SKL:s ordförande Anders

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

INBJUDAN. RAF önskar bjuda in dig och dina medarbetare till seminarier och föreläsningar om Antibiotika och läkemedelsinducerad immunsuppression.

INBJUDAN. RAF önskar bjuda in dig och dina medarbetare till seminarier och föreläsningar om Antibiotika och läkemedelsinducerad immunsuppression. INBJUDAN RAFs* antibiotikadagar 23-24 januari 2006, Smittskyddsinstitutet, Solna * Svenska Läkaresällskapets och Smittskyddsinstitutets Referensgrupp för Antibiotika Frågor RAF önskar bjuda in dig och

Läs mer

Läkarnas mötesplats för fortbildning MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN

Läkarnas mötesplats för fortbildning MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Läkarnas mötesplats för fortbildning MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN STOCKHOLM WATERFRONT CONGRESS CENTRE 5-6 DECEMBER 2013 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Läkarnas årliga mötesplats för fortbildning 70- årsjubileum Välkommen

Läs mer

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare Måndag 12 februari Tid Ämne Talare 09.00-09.45 Registrering Vänligen kom inte i sista stund! 09.50-10.00 Seminariet öppnas Ej klar 10.00-10.40 Hela människan - en holistisk syn på patienten Vad är en holistisk

Läs mer

Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008

Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008 Transkulturellt Centrum inbjuder till fördjupningskurs i Transkulturell psykiatri 24 28 november 2008 behandling i den mångkulturella vården Innehåll Transkulturell psykiatri är ett kunskapsområde inom

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Sju miljoner graviditetsrelaterade dödsfall per år: en utmaning för världens gynekologer

Sju miljoner graviditetsrelaterade dödsfall per år: en utmaning för världens gynekologer Sju miljoner graviditetsrelaterade dödsfall per år: en utmaning för världens gynekologer Staffan Bergström Averting Maternal Death & Disability (AMDD) Program, Columbia University, New York, USA & Division

Läs mer

I N B J U D A N. Användarmöte för. 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm

I N B J U D A N. Användarmöte för. 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm I N B J U D A N Användarmöte för Klinisk i immunologi i 15-16 april 2010 Scandic Foresta Lidingö, Stockolm Välkommen! Välkommen! Årets användarmöte är förlagt till Scandic Foresta på Lidingö Årets användarmöte

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 I Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 KURSLEDARE Är du intresserad av fördjupade kunskaper om ätstörningar? Denna kurs ger dig möjlighet att

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Men han är inte De nya fynden

Men han är inte De nya fynden Bakterierna utmanar prostatapatienterna Risken att smittas av bakterier som motstår de flesta former av antibiotika har hittills varit låg i Sverige, jämfört med situationen i många andra länder. Men med

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent Äldretandvård 2013 Aktuell forskning munhälsans betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre Multisjuka äldre en riskgrupp i tandvården! Kariesriskbedömning och kariesprofylax hos äldre Dementa patienter

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN

AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN Inbjudan till chefseminarium/ utvecklingsseminarium 379 AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN Bristvara men också behäftad med rädsla och risk * Från ett mer eller mindre passiviserande

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Lions forskningsfond mot folksjukdomar

Lions forskningsfond mot folksjukdomar Lions forskningsfond mot folksjukdomar Ett 30-årigt samarbete mellan Lions och Linköpings universitet Johan Dabrosin Söderholm Professor i kirurgi, överläkare Dekanus, Hälsouniversitetet Linköpings universitet

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

TEMA: INNEHÅLLET I DEN RÄTTSPSYKIATRISKA OMVÅRDNADEN VAD ÄR DET VÅRDANDE?

TEMA: INNEHÅLLET I DEN RÄTTSPSYKIATRISKA OMVÅRDNADEN VAD ÄR DET VÅRDANDE? INBJUDAN Nätverket för rättspsykiatrisk omvårdnad INBJUDER TILL KONFERENS I VADSTENA 10-11 NOVEMBER 2011 PLATS: STARBY HOTELL TEMA: INNEHÅLLET I DEN RÄTTSPSYKIATRISKA OMVÅRDNADEN VAD ÄR DET VÅRDANDE? Dags

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål 1 MSS-föreningen har till ändamål att främja utveckling inom hälso- & sjukvården samt stärka och stödja sjuksköterskans

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan Brukarmedverkan i forskningen För dig som forskar Ett samarbete mellan Reumatikerförbundet Astma- och Allergiförbundet Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Psoriasisförbundet Vad är en forskningspartner?

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Allmäntandläkare 2014

Allmäntandläkare 2014 Allmäntandläkare 2014 kunskap utveckling inspiration Förnya dina kunskaper om karies ta del av de senaste behandlingsmetoderna Hur tar du hand om en akutpatient? så här fattar du de snabba och rätta besluten

Läs mer

Kopia. Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Kopia. Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Kopia Förordnande 5 2002-12-12 Ju2002/6446/D OM Justitiedepartementet Enligt sändlista Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringen förordnar de i bilagan

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Akut sjuka barn 2012

Akut sjuka barn 2012 Är ni fler från arbetsplatsen som vill gå? Anmäl minst 4 deltagare och få 15 % i grupprabatt! Akut sjuka barn 2012 Att bedöma det svårt sjuka barnet vitalparametrar i olika åldrar Akuta allergiska reaktioner

Läs mer

Prevention, screening och tidig intervention vid typ 2 diabetes

Prevention, screening och tidig intervention vid typ 2 diabetes År 2008 Årg 21 Nr 3 Prevention, screening och tidig intervention vid typ 2 diabetes Bästa Diabetes-kollega! Hjärtligt välkomna till vackra Härnösand vid porten till Höga kusten den 15-16 maj 2008. Programmet

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer