Likabehandlingsplan. Rutgerskolan Gäller under tiden

Transkript

1 Likabehandlingsplan För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Rutgerskolan Gäller under tiden Vision Rutgerskolan ska vara en trygg och säker plats som främjar hälsa och lärande. Vår skola ska genomsyras av: POSITIVT BEMÖTANDE ARBETSGLÄDJE - TRYGGHET Mål Alla på skolan ska behandlas med respekt och tolerans. Detta läsår ska vi fokusera på i yngre arbetslaget: kön, könsidentitet, etnisk bakgrund funktionsnedsättning och i äldre arbetslaget: könsidentitet, etnisk bakgrund, funktionsnedsättning och religion. Vi ska vara extra observanta vid platser där många barn samlas och uppmärksamma språkbruket. Vi ska också fortbilda personalen inom de sju diskrimineringsgrunderna. Bakgrund och syfte I diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen 14a kap. har förskola och skola fått ett uppdrag att alla barn och elever skal känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egenart. Utgångspunkten för den nya lagen är principen om alla människors lika värde. Lagen ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och att det upprättas likabehandlingsplaner.

2 Definition av begreppen De sju diskrimineringsgrunderna är: -Kön -Könsöverskridande identitet eller uttryck -Etnisk tillhörighet -Religion eller annan trosuppfattning -Funktionshinder -Sexuell läggning -ålder Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar barn/vuxen sämre än andra barn/vuxen. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering får inte barn/vuxen missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika. T ex när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar barn/vuxen utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker barns/vuxens värdighet och som har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling Det är ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker ett barns/vuxens värdighet. Med mobbning avser vi upprepade kränkningar samt att det råder en obalans mellan den som kränker och den som kränks. En viktig utgångspunkt är den som uppger sig ha blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Det är barnet eller den vuxne verbalt eller via kroppsspråk som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Befogade tillsägelser Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller inte tillrättavisningar som är befogade

3 för att upprätthålla en god miljö, även om detta kan upplevas som kränkande. Rutiner vid akuta situationer Barn-barn Samtal med barnen och föräldrar, kontaktas av klasslärare/pedagog. Åtgärder beslutas och dokumenteras. Antimobbningsteamet kontaktas. Utredning och dokumentation sker. Två pedagoger från antimobbningsteamet samtalar med berörda barn. Klasslärare/pedagog och föräldrar kontaktas. Uppföljning av ärendet. Om åtgärderna inte hjälper anmäls ärendet till rektor/elevhälsan. Barn-vuxen Samtal med barn, föräldrar och klasslärare/pedagog. Åtgärder beslutas och dokumenteras. Uppföljning av ärendet. Om åtgärderna inte hjälper anmäls ärendet till rektor/elevhälsan. En anställd som upplever att en kollega kränker ett barn ska omedelbart tala med den som agerat tvivelaktigt. Rapportera kränkning till rektor inom 24 timmar. Vid upprepade kränkningar kontaktas rektor direkt. Rektor utreder och dokumenterar vad som hänt. Vuxna-vuxna En anställd som upplever att en kollega kränker en kollega ska omedelbart tala med den som agerat tvivelaktigt. Rapportera kränkning till rektor inom 24 timmar. Vid upprepade kränkningar kontaktas rektor direkt. Rektor utreder och dokumenterar vad som hänt. Vuxen-barn Förebyggande åtgärder -All personal är utbildade i Lions Quest. (Värdegrundsundervisning med praktiska övningar) -Schemalagda Lions Quest pass. Minst 40 min/v i både skola och på fritidshem. -Ordningsregler med konsekvenser, Skolans regler. -Klassens regler. -Schemalagda rastvakter. Minst 2 pedagoger på varje pass. Rastvakterna har gula reflexvästar för att synas ordentligt. -Bussvakter. -Pedagogiska måltider ca 3 dag/v. Vi sitter med barnen varje dag vid måltiden. -Klassråd, skolråd och barnfullmäktigeträffar (BUF) -Antimobbningteam som träffas 1g/v. -Kamratstödjare som träffas 1g/mån. -Nätverk för antimobbningsledamöter. -Brevlåda för anmälningar till antimobbningsteamet. Töms 1g/v. -Trivselenkät 2ggr/läsår. -Under utvecklingssamtalen diskuteras hur man upplever olika moment under skoldagen och trivsel med kamrater. -Kommunens årliga kvalitetsenkäter (elev, föräldrar, personal)

4 -Klassgenomgångar 1gång/läsår. -Elevhälsan. -Centrala resursteamet. Plan för kartläggning och uppföljning Kartläggning Under höstens och vårens utvecklingssamtal diskuterar elev, förälder och klasslärare hur barnen upplever olika moment under dagen och hur de trivs med andra elever och vuxna på skolan. Man kommer gemensamt överens om vilka åtgärder som eventuellt behöver göras och arbetet följs upp vid nästa utvecklingssamtal. I september görs med hjälp av filmer, samtal och diskussioner i klasserna en kartläggning av några av de 7 diskrimineringsgrunderna. I oktober och februari skickar antimobbningsteamet ut en enkät som undersöker hur man upplever skolgårdsmiljön och om man blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Klassläraren arbetar vidare med materialet och anmäler till antimobbningsteamet om något kommer upp som berör dem. Kartläggning sker också genom kommunens årliga kvalitetsenkäter som vänder sig till elever, föräldrar och personal. Utifrån resultaten gör vi förbättringsprojekt. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av åtgärderna ska ske regelbundet vid arbetsplatsträffar under punkten arbetsmiljö. Husråd och skolråd ska vara delaktiga i hur arbetet fortgår. Utvärdering sker i juni. Tidsbestämmelse och ansvar Rastvakterna ska ha extra koll på utsatta platser. Vi följer upp konflikter och informerar berörda kolleger snarast. På arbetsplatsmöten/konferenser diskuterar vi hur rasterna och rastaktiviteterna upplevs. Vid höstterminens start har vi fler vuxna ute de första veckorna. Likabehandlingsplanen ska revideras i månadsskiftet september/oktober. Kvalitetssäkring av likabehandlingsplanen I Lpo 94 uttrycks att rektor ansvarar för arbetet att upprätta handlingsplaner, att förankra dessa och göra alla berörda delaktiga. Pedagoger, barn, föräldrar, elevhälsa liksom övrig personal skall involveras. För att likabehandlingsplanen ska vara aktuell, förankrad och känd av alla ska man: - utvärdera i juni -utveckla och revidera i månadsskiftet september/oktober. - vid revideringen ska man ta hänsyn till de resultat elevenkäterna och kommunens kvalitetsredovisningar visar. - göra barn i klassråd och skolrådet delaktiga. - ta upp den på husråd så föräldrar har möjlighet att påverka innehållet.

5 - informera om den på höstens första föräldramöte. - ska den finnas i KOMPASSEN som är vårt informationsmaterial för all personal på skolan. KOMPASSEN läser alla anställda minst 1 g/år. Kartläggning, analys och åtgärder likabehandling HT-2010 Arbetslag yngre och barnen F-3. Filmer och diskussioner. Kartläggning med analys Kön: 1. Finns det saker på skolan som flickor/pojkar får göra men inte pojkar/flickor? Svar:En 6-åring uppfattade att de tre svarta gungorna endast var för pojkar. Barnen pratade om att pojkar och flickor oftast väljer själva att göra olika, men att man vet att alla får göra som de vill. Analys:Vi upplevde att barnen inte tänkte att det fanns skillnader på grund av kön. 2. Finns det någonting som du skulle vilja göra mer som du inte gör för att du är pojke/flicka? Svar: Det finns 3 flickor som vill spela fotboll men inte vågar. Analys: Det måste vi göra något åt. Könsidentitet: 1. Kan pojkar och flickor ha likadana kläder på sig? (När man leker, när man klär ut sig, vad gäller som vanliga kläder?) Svar:Det kan man, men några sa att det inte gick med underkläder. Fast flickor kan ha kalsonger tycker de när de diskuterat ett tag. Däremot säger några pojkar att de inte vill ha kjol fast det är ok om andra har det. Vid lek går det bra för de flesta. Barnen tycker att det inte spelar så stor roll vilken färg kläderna har medan vilket mönster spelar roll, hjärtan figurer. Barnen nämner att det är ok att flickor har blått och pojkar har rosa. Analys:Det betyder att de ändå är medvetna om att färger tillhör ett kön. 2. Om en pojke tycker att det är roligast att leka med flickor, är det okej? Svar:Ja. Analys: ok 3. Om en flicka tycker att det är roligast att leka med pojkar, är det okej? Svar:Ja. Analys: ok Etnisk bakgrund: Har du någon gång blivit retad/ har någon sagt något dumt till dig för hur du ser ut? Svar:Några barn har blivit retad för sin vikt och det finns tendenser till avståndstagande mot vissa barn. Analys. Vi behöver arbeta mer med detta område. Är vi alla likadana? Svar:Ja, men vi ser olika ut, men tar vi bort skinnet så ser vi alla lika ut. Vi kan vara olika långa och tjocka. Alla har inte glasögon. Alla barn i världen får inte gå i skolan. Analys: barnen pratar mest om fysiska likheter och olikheter. Funktionsnedsättning: 1. Finns det någonting som du har svårt för eller som du inte kan göra som andra barn kan? Svar:Några barn pratade om saker de inte kunnat när de var yngre. Vi pratade också om allergier. Barnen fick se 3 filmer med funktionsnedsatta barn. De pratade om hur glada

6 barnen i filmerna var ändå. Analys: Barnen visar stort intresse för hur andra barn kan ha det. Åtgärder Vi kommer att se på korta barnfilmer från AV-centralen som behandlar de 7 diskrimineringsgrunderna. Därefter diskuterar vi i barngrupperna. Vi ska ha bollskola för tjejer respektive killar var för sig. Detta för att öka självförtroendet innan vi blandar könen. Uppföljning Uppföljning sker under våren vid klassråd och arbetslagsmöten. Skurup Arbetslag yngre F-3 Ulla, Marie, Ida, Annelie, Annika, Lotta, Sara och Monica Kartläggning, äldre arbetslaget, se tabell Analys av kartläggningen Etnisk bakgrund/olikheter Efter genomförd enkät och klassrumsdiskussion så fick vi fram att några elever anser sig utpekade eller ha hört något negativt p.g.a. av ovanstående rubrik. Åtgärder Vi arbetar på med Lions Quest, etiska samtal och värdegrunden. Uppföljning Under våren genomför vi en ny enkät som uppföljning på våra åtgärder. Skurup Arbetslag äldre åk 4-5 Åsa, Anette, Marlene, Karin, Kristina

7 Skurup Likabehandlingsplanen gäller: