Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fasanens Förskola

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fasanens Förskola

2 Innehåll Vision Bakgrund Definition av begreppen Kartläggning/nuläge Kartläggning/åtgärder Förebyggande åtgärder Rutiner för akuta situationer Kommunikation/information Utvärdering/uppföljning

3 Vision Barn och vuxna ska kunna gå till förskolan/arbetsplatsen och känna sig trygg, bli väl mottagen och vara omtyckt för den man är. Aldrig känna oro för att bli utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. Bakgrund och syfte I Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen 14a kap. har förskola och skola fått ett uppdrag att alla barn och elever skall känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egenart. Utgångspunkten för den nya lagen är principen om alla människors lika värde. Lagen ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och att det upprättas likabehandlingsplaner. Definition av begreppen Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn/vuxen sämre än andra barn/vuxna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering får inte barn/vuxen missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar. Indirekt diskriminering är när man behandlar alla lika. T ex när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar barn med ett visst kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, samt ålder.

4 Trakasserier Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker barns/vuxens värdighet och som har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling Det är ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker ett barns/vuxens värdighet. Med mobbning avser vi upprepande kränkningar samt att det råder en obalans mellan den som kränker och den som kränks. En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Det är barnet eller den vuxne verbalt eller via kroppsspråk som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Befogade tillsägelser En befogad tillrättavisning får användas för att upprätthålla en god miljö. Kartläggning/Nuläge Fasanens förskola arbetar aktivt i vardagen med genusperspektiv och konflikthantering för allas lika värde. Miljöer i förskolan där det finns risk för att trakasserier eller kränkningar kan uppstå ska särskilt uppmärksammas. Sådana miljöer kan vara toaletter, kapprum, smårum och utemiljöer. Vi arbetar även aktivt med att stärka den etniska tillhörigheten. Kön På förskolan finns en pedagogisk medvetenhet kring de rum/aktiviteter som kan riskera att befästa traditionella könsroller. Miljön utformas utifrån barnens intressen och inte utifrån kön. Etnisk tillhörighet På förskolan har vi barn från andra länder, detta ser vi som en tillgång i vårt likabehandlingsarbete. Däremot saknas det personal med annat modersmål än svenska. Modersmålsstöd till barnen utövar personalen själva, genom att låna böcker och cd-skivor från biblioteket samt att vi även har ett samarbete med vårdnadshavare. Religion eller annan trosuppfattning Vi respekterar alla religioner och trosuppfattningar.vi serverar specialkost av etniska och religiösa skäl som är snarlik ordinarie måltid.

5 Funktionshinder På förskolan finns det barn med sjukdomar, allergier och språkförseningar vilket gör att vi anpassar vår verksamhet så att alla kan deltaga. Vi använder oss av personalens kompetens och om det behövs resurspersonal. Viss personal har utbildning i TAKK och synskadade barn. Förskolan är anpassad för rörelsehindrade. Sexuell läggning Vi respekterar alla sexuella läggningar. Könsöverskridande/identitet/uttryck Vi respekterar alla former av könsöverskridande identiteter eller uttryck. Personalen arbetar aktivt med genus inom förskolans alla områden. Ålder Barnen grupperas efter ålder vid speciella aktiviteter. Grupperas även efter utvecklingsnivå.

6 Barnens inflytande Utvärdering Vi valde att arbeta med frågan Jag känner att personalen arbetar medvetet så att barnen utvecklar sin förståelse för att människor är olika. Vi ställde frågor som vi anpassade efter barnens ålder: Yngre barn (1-3): Hur är en bra kompis? Äldre barn (3-5): Kan man vara olika? Hur kan man vara olika? Är det bra att vara olika? Resultat Efter att ha arbetat med barnkonventionen och läst boken Lika värde ställde vi frågorna till barnen vid olika tillfällen. Merparten av barnen tyckte att man kan ha olika kläder samt att man kan ha olika egenskaper och hudfärg. De yngre barnen svarade att man ska vara snäll, leka tillsammans och inte slåss. Analys Genom vårt arbete med barnkonventionen och planen mot diskriminering och kränkande behandling samt värdegrundsarbetet är frågorna om olikheter och kamratskap ständigt aktuella. Alla ska accepteras och respekteras för den man är. Föräldrasamverkan Utvärdering På höstens föräldramöte diskuterades resultat från föräldraenkäten. De punkter vi valde att arbeta med var följande: Jag känner att personalen arbetar medvetet så att mitt barn utvecklar sin förståelse för att människor är olika (9,36/10) Jag blir informerad av personalen när jag lämnar och hämtar mitt barn (8,57/10) Resultat Vi arbetade aktivt med att bemöta barn och föräldrar utifrån deras behov då alla har olika rutiner vid tex lämning och hämtning. Vid hämtning informerar vi även om barnets dag. I entrén finns digitala fotoramar, bilddokumentation och gemensam dagbok där föräldrarna kan läsa om barnens dag.

7 Analys På frågan från föräldraenkäten från 2015 Jag känner att personalen arbetar så att mitt barn utvecklar sin förståelse för att människor är olika sänkte vi vårt medelvärde från 9,36 till 8,93/10. Vi kommer aktivt arbeta vidare med frågan för att utveckla barnens förståelse för att människor är olika. Den andra frågan vi har arbetat med är Jag blir informerad av personalen när jag lämnar och hämtar mitt barn där vi sänkte oss från 8,57 till 8,43/10. En marginell sänkning men viktigt att arbeta med. På höstens föräldramöte bad vi föräldrarna vara tydliga med vilken information de vill ha eftersom vi upplever att det är väldigt individuellt. Barnens inflytande Vi har under hösten startat arbetet med Grön flagg där ett av områdena är kamratskap. Utifrån det har vi valt att ställa följande frågor till barnen: Yngre barn (1-3): -Hur är en bra kompis? Äldre barn (3-5): -Hur ska en bra kompis vara? -Hur är du en bra kompis? Resultat Under hösten har vi arbetat med kamratskap på olika sätt och utvecklat vårt arbete med grön flagg. I slutet av terminen fick de äldre barnen svara på frågorna individuellt och de yngre i grupp. Oavsett ålder ser vi en gemensam röd tråd bland svaren, det är viktigt att vara snäll och inte slåss. De äldre utvecklade svaren mer om hur man ska vara tex. Att man ska säga förlåt, att man får vara med, att man kan hjälpa sin kompis. Genom ett aktivt arbete med barnkonventionen samt ett medvetet förhållningssätt kring människors lika värde arbetar personalen dagligen enligt likabehandlingsplanen. Analys Genom vårt arbete med Grön flagg och förskolans styrdokument är ämnet kamratskap ständigt aktuellt. Vi för även kontinuerliga diskussioner i arbetslagen och i huset kring ämnet.

8 Föräldrasamvekan Utifrån resultatet från föräldraenkäten valde vi att arbeta med samma förbättringsprojekt som förra året då resultatet sänktes något. Hela huset har valt att arbeta med är följande: Jag känner att personalen arbetar medvetet så att mitt barn utvecklar sin förståelse för att människor är olika (8,93/10) Domherren, Svalan och Ugglan arbetar även med: Jag blir informerad av personalen när jag lämnar och hämtar mitt barn (8,43/10) Vi startade under hösten arbetet med Grön Flagg där föräldrar är representerade och ges möjlighet till inflytande.

9 Mål och åtgärder Mål Barnen ska känna lika värde oavsett kön,etniska tillhörighet, trosuppfattning, social bakgrund, funktionshinder, ålder, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/uttryck. Öka personalens medvetenhet om likabehandlingsarbetet samt tydliggöra för föräldrarna vårt arbete med konflikthantering och vår lärande miljö. Åtgärder Kön Vara medvetna när det gäller val av material och litteratur. Personal bör vara delaktig i leken för och bryta traditionella könsroller. Etnisk tillhörighet Tillsammans med barnen jämföra likheter/olikheter i det man gör, språk,traditioner, seder, utseende, värderingar och vanor. Låna böcker/ljudböcker på biblioteket till modersmåls stöd. Köket serverar kost från olika håll i världen under temat Världens mat. Religion eller annan trosuppfattning Vid behov och önskemål anordna alternativa lösningar vid högtider och traditioner. Funktionshinder Anpassa verksamheten/tiden så att alla kan vara med. Använda oss av vår kompetens hos personalen. Vara medveten i handlingar och attityd i våra dagliga möten. Sexuell läggning Öka personalens kunskap och medvetenhet och arbete kring bemötande av människor med olika sexuella läggningar och barn med olika familjekonstellationer. Det finns litteratur både till barn och personal på förskolan. Könsöverskridande Personalen skall vara tillåtande, visa att man kan bryta traditionella könsroller, bekräfta barns tankar och arbeta aktivt med genus. Ålder Variera gruppsammansättningar och visa nyttan med olika åldrar i en grupp.

10 Förebyggande åtgärder På Fasanens förskola arbetar vi aktivt dagligen för att alla ska känna sig trygga. Genom positivt bemötande, barnens inflytande, föräldrars inflytande, personalens inflytande, öppet klimat, massage, dialog, intervjuer, respekt, samarbete, gemensamma regler, litteratur och rollspel. All personal har ett gemensamt ansvar och ska främja arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling Rutiner för akuta situationer Barn-Barn Samtal med barnen. Personalen använder sig av frågor för att reda ut situationen. Vad var det som hände? Hur tror du att kompisen känner sig? Kunde du ha gjort på något annat sätt? Hur ska vi lösa detta? Vi gör rollspel på situationen och låter barnen komma med lösningar. Dokumentation sker med foto så barn/personal/vårdnadshavare kan reflektera om rollspelet. Personal informerar vårdnadshavare till både den/dem utsatte och den/dem som utsätter. Vid upprepade tillfällen som är riktade till ett och samma barn upprättas handlingsplan och även förskolechef informeras. Uppföljning sker kontinuerligt. Skulle inte insatserna ha någon verkan kontaktas specialpedagog/förskolepsykolog. Vuxna-Barn Ser och hör vi att någon vuxen kränker ett barn ska vi ha modet att kunna säga till varandra. Detta sker genom att ta den vuxne åt sidan och fråga hur tänkte du nu eller hur menade du. Personal som ser och hör detta dokumenterar detta genom en anteckning med datum, vad som sagts och vem som är inblandad. Förskolechef kontaktas direkt. Sker ingen förändring gör förskolechef en anmälan till förvaltningen SUF.

11 Vuxna-vuxna Kollega informeras, samtal genomförs med berörda parter. Förskolechef informeras om det inte hittas en lösning Förskolechef erbjuder stöd/handledning extern hjälp. Förskolechef bedömer om anmälan till annan myndighet ska göras. Barn-Vuxen Personalen säger till barnet direkt att detta inte känns bra och man använder sig av frågorna: Hur tror du att jag känner mig nu? Hur känner du dig? Kunde du ha gjort på något annat sätt? Samtal och stöttning till den utsatte från arbetslaget. Informera vårdnadshavare och förskolechefen om händelsen. Kommunikation/information Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling förankras hos barnen genom vårt ständigt pågående värdegrundsarbete, konflikthantering och i den dagliga verksamheten. Genom barnens inflytande ifrågasätter och reflekterar de över normer och värderingar som sätts på förskolan Vårdnadshavare informeras på höstens föräldramöte och diskussioner sker fortlöpande med vårdnadshavarna om olika situationer på förskolan, samt information om planen finns att tillgå på varje avdelnings anslagstavla för ev synpunkter. På våra arbetsplatsträffar finns det en punkt som tar upp arbetsmiljön. Utvärdering/uppföljning Utvärdering av våra mål sker i juni. Kartläggningen sker i november, grundat på barn och personal. Vi kommer även att utöka barnintervjuerna inför kartläggningen samt inkludera föräldrars synpunkter efter vad som framkommit på föräldramöte Fasanens Förskola Helena Ravn förskolechef