Att utbildas till att bli något eller någon

Transkript

1 Eva Klope Stockholm Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Att utbildas till att bli något eller någon En studie om frisörelevers yrkesidentitet inom den svenska gymnasieskolan (pågående arbete) I en tid då de ramar som på olika sätt styr yrkesutbildningen allt mer tenderar att sträva efter att elever på yrkesprogram skall bli anställningsbara och utveckla en yrkesidentitet är det viktigt att få vetskap om vilka projekt elever går in med i yrkesutbildningen, vilka mål de har med sin utbildning samt att utveckla kunskap om hur en yrkesidentitet inom olika sorters yrken tar form och ser ut. Studien fokuserar på hur frisörelever inom utbildning i den svenska gymnasieskolan och hur deras yrkesidentiteter utvecklas i ett elevperspektiv, eller kort sagt; Hur blir man en frisör? Tidigare forskning på yrkesprogram fokuserar ofta på bullriga pojkar och mot- eller machokulturer. Flickdominerade program som studerats behandlar vanligen Barn och Fritidsprogrammet eller Vård och Omsorgsprogrammet, program som dels har en starkare koppling till högre studier (ex förskollärare eller sjuksköterska) än frisöryrket, dels utformas dessa utbildningar inte under de lärlingsliknade arbetsformer i skolmiljö som frisörutbildningen gör. Det finns några få studier om frisöryrket. Dessa är många gånger skrivna i ett sociologiskt perspektiv och behandlar frisörens interaktion med kunden. Forskningen om frisörer under utbildning är ytterst begränsad och dess koppling till yrkesidentitet obefintlig, åtminstone i svensk kontext. Stier (2003) hävdar att det råder ett begreppsligt kaos kring identitetsbegreppet, vilket delvis kan förklaras med att det studeras inom många olika discipliner och perspektiv. Just begreppet identitet används ofta inom sociologi, kulturforskning eller socialpsykologi medan man inom psykologi ofta talar om jaget, överjaget eller personligheten (Hammarén & Johansson, 2009). Identiteter påverkas av och bör därmed förstås utifrån samhällets betingelser, livserfarenheter, oförutsedda händelser, kriser, samt varje individs sociala och kulturella omgivning enligt Stier (2003). Identiteter är också bara meningsfulla i relationer till någon annan (Stier, 2003). Våra identiteter innefattar alltså både vad vi är och vad vi inte är. Dessa påverkas över tid och är beroende på vilka sammanhang vi ingår i. I denna studie är dock den identitet som är relaterad till yrket huvudfokus. Yrket har en stor betydelse för våra identiteter, och är en del av vårt identitetsskapande. Yrket påverkar både hur vi ser på oss själva och hur andra betraktar oss (Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck, 2011). Många väljer exempelvis att presentera sig som att de är sitt yrke, jag är lärare, vilket enligt Ulfsdotter Eriksson, Flisbäck ( 2011) markerar att yrket är en del av den personliga identiteten, vilket i sin tur kan ses som ett uttryck för yrkesstolthet. Uttryck som jag jobbar som eller jag jobbar på markerar istället en viss en viss distans till yrket. Yrkesidentiteten i denna studie ses som en dynamisk process där särskilda förmågor utgör en nödvändighet för att utveckla en yrkesidentitet men det i sig är inte tillräckligt, vilket betyder att behärska hantverket är nödvändigt för att bli frisör men att kunna klippa är inte i sig nog. Därtill tillkommer en social dimension där identiteten utvecklas i samspelet med andra samt de communities of practice som är relaterade till det specifika yrket. Utvecklandet av yrkesidentitet är i detta perspektiv är inte en passiv process utan individen ses som en aktiv aktör i utvecklandet av identiteten(brown, Kirpal, & Rauner, 2007). Därtill används begreppet vocational habitus (Colley, James, Tedder, & Diment, 2003) för att synliggöra de dispositioner, idealiserade liksom realiserade, som råder inom fältet frisörutbildning, då de dispositioner som råder inom fältet också påverkar elevers utbildning. Eftersom frisöryrkets servicedimension är stark och kopplingen till kunden nära används begreppen aesthetic labour (Warhurst, NICKSON, WITZ, & MARIE CULLEN, 2000) och emotional labour (Hochschild, 1983) Ansatsen till studien är etnografisk. Nio elever och deras lärare har observerats under olika yrkesmoment som innefattar exempelvis kundmottagning i salong, arbete på modeller och övningshuvuden samt föreläsningar och grupparbete relaterat till färglära, kemi, terminologi och planerandet och genomförandet av en modevisning. Den skola som eleverna går på är en kommunal gymnasieskola. Ungefär hälften av undervisningstiden ägnas åt yrkesämnena och resterande tid läser eleverna gymnasiegemensamma ämnen såsom engelska, svenska, historia och samhällskunskap. Utbildningen är skolförlagd förutom 53 dagar vilka fördelas över de tre åren som eleverna går i skolan, men skolan har en egen salong där eleverna arbetar med kunder en dag i veckan. Efter gymnasiet 1

2 skall eleverna söka anställning som trainee på en salong och arbeta 3000 timmar (ca 2 år) innan de får avlägga gesällprov och betraktas som färdiga frisörer av branschen. Eleverna har förutom observationerna också intervjuats enskilt. Utifrån dessa data har olika narrativer skapats och nedan presenteras en av dessa, berättelsen om Lucas. Lucas Från att dölja sin identitet som frisördrömmande kille till en yrkesstolt frisör Lucas stora intressen är mode, hår och dans. Han har dansat sedan han var liten och det var också genom dansen som han upptäckte att han gillade hår och att skapa kreationer. En tjej i dansgruppen som var några år äldre brukade göra dansarnas frisyrer inför deras uppträdanden och han hjälpte ofta till. Sedermera kom den här tjejen in på frisörutbildningen och Lucas imponerades då av att hon kunde skapa fantastiska kreationer och hon berättade om hur roligt det var på frisör. 1 Han fascinerades av att man kunde skapa vad man ville, att det inte fanns några begräsningar med vad man kunde göra och att man tilläts tänka 'outside of the box'. Sitt eget hår brukade han experimentera med genom att klippa sig själv hemma. Frisören besökte han endast sporadiskt om hans experimenterande hemma hade misslyckats och om det såg för jävligt ut. Jag har alltid varit fåfäng med håret att det ska va liksom gelé och vax och jag hade väl mer stylingprodukter än alla i familjen!. Trots att han var så övertygad om att det var frisör han ville gå så valde han att utåt låtsas som att han inte visste vad han skulle välja för gymnasieprogram. När kompisarna frågade honom svarade han istället svävande att han inte visste vad han skulle välja för program. Jaa. Nä men det var väl att folk är så vad ska man säga trångsynta, eller att de ser bara en sak. Att en kille inte kan gå frisör eller en tjej kan inte jobba som plåtsvetsare, eller nåt sånt där ju. Man har fortfarande de här idealen! Att vara kille på högstadiet och söka sig till en utbildning som domineras av flickor 2 sågs inte som brukligt utan idealet enligt Lucas var att hålla sig till normen där killar skall bli traditionellt manliga yrken som plåtsvetsare och det är tjejer som har tillträde till att bli frisörer. Folk beskrivs av Lucas som trångsynta, vilket innebär att de begränsar sig själva och därmed också andra genom att inte kunna tänka utanför de gängse normer som finns. Därmed positionerar han sig själv som annorlunda, en öppen och vidsynt person som kommer till uttryck dels genom att vara en kille som har dans som fritidsintresse men också genom att gå mot de rådande idealen i sitt yrkesval. Samtidigt spelade han upp en sida mot klasskompisar på högstadiet där han genom att hemlighålla sitt yrkesval försökte vara mer som en vanlig kille och inrättade sig alltså efter den gängse normen. Det första året han sökte var det många sökande och därmed höga betyg för att komma in på gymnasieskolans frisörutbildning. Då antagningsbeskedet kom följde en tid av besvikelse eftersom betygen inte räckte till, men han sökte också mer eller mindre helhjärtat efter alternativa sätt att nå sitt drömyrke och lyckades så småningom få praktikplats på en salong. Det var ju jättespännande. Men man kände ju sig verkligen som en slav. De är ju vana vid att det kommer folk från skolan som går på programmet. Det var ju liksom Vi har ju aldrig haft nån som du vet bara kommit in så här. Så att det var ju liksom tvätta torka och vika handdukar. Det var ju städning om man så säger. Men alltså sen så sa ju de Nä men ställ dig vid en docka och gör vad du vill alltså vill du kapa halva sidan så gör det bara! Du har typ fria viljor! Så jag stod ju och gjorde jättemånga saker och de sa att Herregud det här är ju jättebra! Sen om du kan få in bara grunden, att du får sätta hårnålarna i så att de sitter fast mer. För de kunde ju se liksom att Jaa jättefin frisyr och så vände de på dockan så bara allting bara tjoff! (Låter som det ramlar ur) att det är hundra hårnålar i huvet (fniss) Lucas berättar om hur han till en början kände sig som en slav som fick städa och vika handdukar. Tvättandet av handdukar kommer upp flera gånger under intervjun liksom den tydliga hierarki som fanns på arbetsplatsen. Han 1 Uttrycket på frisör används av elever i stället för Hantverksprogrammet frisör, då syftet är att lyfta fram utbildningen i ett elevperspektiv används följaktligen detta uttryck i denna text. Frisörlinjen är också flitigt använt av elever trots att linjegymnasiet upphörde 1994 så lever begreppet kvar. 2 Läsåret (Skolverket..) var 97% av eleverna på Hantverksprogrammet flickor. Det går dock inte att utläsa av denna statistik hur många som var det på de olika inriktningarna då Hantverksprogrammet förutom frisör också har inriktningar såsom Mode och kläder, Florist, Båtbyggare, Guldsmed m.fl. I den studerade klassen var det 16 elever varav Lucas den enda killen, vilket ger en indikation på att killar är klart underrepresenterade på frisörinriktningen. 2

3 säger att han kände ju sig verkligen som en slav visar att det fanns en tydlig hierarki där Lucas som ny och okunnig stod lägst i rang på arbetsplatsen. Han förklarar det delvis med att de var ovana vid att ha elever som inte gick på frisörskolan. Med tiden fick han allt mer förtroende av chefen och fick börja göra saker på dockhuvuden. Här fick han chansen att göra att få utlopp för sin kreativitet så som han önskat. Av sina arbetskamrater fick han mycket uppskattning på salongen, dels som i citatet ovan där han beskriver hur de andra frisörerna berömde det estetiska uttrycket i hans arbeten även om han inte hade kunnandet att göra det hållbart. Han berättar också om hur han fick uppskattning för sitt sätt att vara. Personalen uppskattade att han var aktiv, visade intresse och försökte knyta kontakter med människor som rörde sig i salongen såväl personal och kunder. På salongen möttes han av uppskattning och fick göra allt mer avancerade saker. En stor händelse för Lucas var då han för första gången fick följa med chefen på ett av dennes modejobb, en fotografering för en tidning. Han berättar hur han var hur nervös som helst trots att han egentligen inte hade några direkta uppdrag utan bara skulle följa med som assistent till chefen. Han gillade miljön det var högt tempo och stressigt. Jag visste ju ingenting, man har ju bara sett så här på TV att det är så stressigt och allt ska fixas och ni har bara några timmar på er. Intervjuare: Hur kommer det sig tror du att du ändå liksom vågade göra det där då? Lucas: Nä men det var väl det här att det ligger så nära mig. Jag tycker det är så himla kul. Det är väl det här att man vill försöka visa att vad man kan och ändå försöka sätta sin tanke eller alltså sin touch på det. Att detta har jag gjort att detta vill jag att folk ska se! Det tror jag också kommer mycket ifrån dansen, att man har stått där och liksom verkligen jobbat in koreografin och sen vill man verkligen gå upp på scenen och visa vad vi har jobbat så hårt med och det är väl lite det som också är nu. Att man ändå har jobbat så länge eller att man har försökt och tränat och tränat I citatet ovan säger han också att han ville försöka visa vad han kunde och sätta sin tanke eller alltså touch på det. Saker som är tätt sammankopplade med honom som människa hans egna tankar skulle synas i arbetet. Risken att trampa över vad som var tillåtet för honom som rankades lägst ner i hierarkin vägdes upp av känslan att det ligger så nära mig., något som kan ses som ett uttryck för stolthet över vad han kan och vill visa upp det för andra, där det framstår som viktigt att visa sina kunskaper och få bekräftelse från andra. Dessutom tillskrivs det ytterligare värde genom det hårda arbete som ligger arbete bakom när han säger att man ändå har jobbat så länge eller att man har försökt och tränat och tränat. Denna situation ledde sedermera till att Lucas alltid fick ta ansvar för stylingen av modeller med salongens fotojobb. Skiftet från kunnande i arbetslivet till kunnande i skola Då Lucas sökte in för andra gången på frisörutbildningen hade söktrycket minskat och han kom in. I skolan mötte han en värld och en undervisning som delvis var självklar för honom utifrån de erfarenheter han skaffat sig under tiden på salong men han möttes också av en värld där det var andra saker som gällde än på salongen. På Lucas praktik hade han fått fria viljor att göra vad han ville. Den utbildning han mötte i skolan var annorlunda. Här skulle eleverna lära sig grunden först. Alla skulle göra samma sak samtidigt och på samma sätt och i samma ordning. Tillsammans med kompisen Jennie berättar han om frustrationen som uppstod i början då de skulle fläta och de redan kunde fläta men ändå skulle göra samma enkla fläta om och om igen. På salongen hade Lucas också lärt sig vikten av att vara effektiv och göra saker snabbt. De arbeten han hade gjort på salongens övningshuvuden hade utgått ifrån hans egna idéer av vad han ville göra där han fick ha fria viljor. Kreativitet, effektivitet och Lucas egna viljor placerades i förgrunden på salongen. I skolan placerades istället vikten av att kunna grunden först och vara noggrann i förgrunden. Saker som inte framstått som viktiga på salongen såsom att vara noggrann i detaljer och att kamma rena fina indelningar 3 då man skulle jobba var av stor betydelse i skolan. Lucas hade till en början lite svårt att acceptera detta och beskriver hur han initialt tyckte att det var helt onödigt då de metoder han lärt sig på salongen var enklare och gick mycket snabbare, på salongen delade man ju bara upp håret. Men i skolan var det annorlunda. De kunskaper han hade med sig från salongen förstod han ganska snabbt att han skulle vara lite försiktig med att hävda. Jag förstod att jag inte ska komma här och tro att jag kan nåt. säger han och fortsätter Men det är ju bra att man lär sig grundligt. Det är ju mycket att man ska kunna säga vad man gör och varför och så (fält 2/5 s 4) Efter en tids motsträvighet mot det yrkeskunnande som lärarna förmedlade tog han det ändå till sig och säger idag att han är glad att han inte bara blev utbildad på salongen. Nu förstår jag mycket mer varför jag gör saker. 3 Rena indelningar betyder att frisören gör raka, jämna benor som ser tydliga ut då den jobbar. 3

4 I ettan lades också ett stort fokus av lärarna på att få eleverna att förstå skillnaden mellan att gå på frisörutbildningen jämfört med ett annat program eller grundskolan. På olika sätt försökte de att skola in eleverna i en yrkeskultur som relateras till frisöryrket. Här kände Lucas frustration gentemot sina klasskompisar, eftersom det för honom var självklart hur han skulle agera i en salongsmiljö medan hans kompisar inte förstod det på samma sätt. Då tyckte jag ju att jag nästan slog pannan i bordet av detta. Jag har fått höra det så mycket redan på salongen det är väl inte så jäkla svårt! (1. s. 10 ). Ett sätt som lärarna använde sig och använder sig av för att få eleverna att agera som de förväntas är att på olika sätt argumentera för att skolan nu var elevernas jobb. Det är ju väldigt mycket det här att om man säger våran salong. Det är jobbet! Du kan inte gå in som på, ja vad ska man säga som på samhälle media att du kan slänga dig på bänken och slänga upp benen. Detta ska va liksom så fort du kliver in där så är det som att ditt jobb. Nu börjar ditt jobb! Att man ändå liksom får in det tanken så tidigt som möjligt. Att förbereda sig som på kundpass 4 sen att ta fram kappa och handduk så att det ser liksom färdigt ut och kolla att det är snyggt. Sen att man inte kommer till skolan med mjukisbyxor och en gammal munkjacka (fniss). Utan att man ändå att man ändå ser proffsig ut hela tiden för det är ju likadant om du går på stan så är du ju ändå en vad ska man säga en utåt människa. Att folk ser ju dig ändå vart du än är för att ändå du har ju ett sånt jobb visst det är ju likadant om man har butik kanske, fast det är ju ändå om man säger du är ju så pass nära en kund på en butik har du kanske en kund på bara två minuter.(s 12) Utsnittet visar hur Lucas pratar som lärarna att skolan är deras jobb. Det är våran salong, alltså inte någon annans salong utan han betecknar den som deras egen salong. Då skolans salong är att betrakta som ett arbete blir det också viktigt hur man klär sig, sen att man inte kommer till skolan med mjukisbyxor och en gammal munkjacka. Detta begränsar sig inte bara till den fysiska byggnaden skola utan Lucas betonar hur vikten av att se proffsig ut hela tiden. Som frisörelev är han hela tiden sitt eget varumärke där det gäller att se ut som en förebild för kunden., vilket han också relaterar till den närhet frisören har med sin kund. Även om han pratar om salongen som elevernas egen och hur han tycker att eleverna skall vara professionella i så väl bemötande som hur de ser ut så säger han också att den för honom inte riktigt är som en arbetsplats. Intervjuare: Men känner ni ändå att det är liksom en arbetsplats i skolan? Jaa.. ( tvekar) Jag hade väl sett det lite mer om jag inte haft salongen tror jag för då känner man sig väl ändå att ja okej detta är ändå mitt om man säger men man försöker väl ändå. Ser man att det är nån ny människa så tänker jag att det kanske är en kund- då kanske du inte ska gå fram och.. skrika eller nånting utan att är det nånting du skulle vilja ha hjälp med eller har du.. bokat en tid? och det är det kanske inte utan då är det kanske nåns mamma men då har man ändå visat att man har gjort ett bra jobb om man säger. Eftersom Lucas har sin salong att jämföra med blir skolan inte riktigt som en arbetsplats. Hade han inte haft det hade han nog sett skolans salong mer som ett jobb. Jag har ändå mitt, men jag försöker ändå. Ändå finns hela tiden yrkeskunnandet och stoltheten av att vara en professionell frisör(elev) med Lucas. Detta relateras till möten med människor som kan vara potentiella kunder där han bemöter nya människor som en frisör förväntas göra i Lucas perspektiv, att erbjuda sin hjälp eller fråga om personen har bokat tid. På så sätt har han ändå visat att man har gjort ett bra jobb om man säger även om det inte skulle vara en kund. Lucas en dedikerad kreatör Hos Lucas hamnar kreativiteten i fokus då han berättar om sitt yrkesval. Kreativiteten beskriver han som något som han haft redan från början, att man såg liksom bilder i huvudet och ville kunna få ihop dem med sådant han sett andra göra. Förutom kreativiteten framstår också intresset för yrket som viktigt, en frisör i Lucas perspektiv skall vara dedikerad sitt yrkesval, där det framstår som den del av yrket att ständigt vilja lära sig nya saker, att jobba hårt, träna och återigen träna framstår som viktigt för Lucas. Legitimerade deltagare i frisörutbildningen i Lucas perspektiv är de som verkligen brinner för sitt yrkesval och är dedikerade så som han själv är. Med tanke på den besvikelse han själv upplevde då han inte kom in på sin drömutbildning framstår det som självklart att elever som går på utbildningen med andra mål än frisöryrket eller yrken som är närliggande förstör genom att knuffa ut någon som kanske inte har tillräckliga betyg men mer intresserad av yrket. Den tidigare reformen då alla blev behöriga till högskolan indikerar på så sätt enligt Lucas att det inte nödvändigtvis är frisöryrket som är målet med utbildningen vilket enligt de rådande dispositionerna skall vara det självklara valet. Själv har han inte valt några högskolebehörighetsgivande kurser inom ramen för individuella valet utan en kurs där man får designa och tillverka sina egna kläder. Som Lucas ser det skall en frisörelev ska inte vilja läsa vidare till något som inte är relaterat till yrket utan ska ha det som ett kall och vara stolt över att vara frisör. Ändå ter det sig som Lucas inte alltid sätter skolan i första rummet. Det är riktigt svårt för mig att få till någon intervjutid med honom för han är väldigt upptagen. Flera gånger kommer jag till skolan och ska intervjua honom 4 Begreppet kundpass betyder att eleverna arbetar med kunder i deras salong på skolan. 4

5 och han är borta eller har kommit på att han inte kan den dagen för han skall gå tidigare från lektionen. Ett tag började jag tvivla på att han ville bli intervjuad men han svarade övertygande att han fortfarande ville då jag frågade honom. Tillslut förstod jag att det handlade om ett liv utanför skolan som konkurrerade med lektionerna och därmed min chans att intervjua honom. Han berättar om hur han på fritiden har tre jobb som konkurrerar med skolan om hans tid. Tidningen som vill ha honom tillfotojobb. Salongen som har kunder eller kurser som han får följa med på Ja alltså jag känner väl mycket det här om man säger jag har ju varit borta mycket för fotograferingar och kurser men det anser jag ändå som en sak i min utbildning så det kan ju inte jag tycka att Jaha nu ska jag ha en färgkurs med jobbet, ja men Nähä Lucas tyvärr du får inte ledigt för detta! Citatet visar hur Lucas slits mellan de olika världarna skola och yrkesliv. Även om lärarna tycker att han inte kan få ledigt för alla projekt han har utanför skolan så värderar han kurser med salongen som en sak i min utbildning som framstår som viktigare för honom genom att han prioriterar närvaro där framför närvaro i skolan. Lärarna tycker också att han skall släppa taget om fotograferingarna och låta någon annan ta jobbet istället men tanken att tacka nej till en fotografering är inte lockande eftersom det skulle innebära att han äventyrar en kontakt med fotografen som skulle och hans chans att skapa sig ett namn skulle kunna äventyras. Fotograferingarna ser han som ett sätt att marknadsföra sig vissa har man fått betalt för och vissa har man inte fått ett skit för, men sen har man gjort det mycket för namnet. Att just va med och då har jag ju varit noga att gör jag detta ska namnet stå med. Han försöker vara följsam mot lärarnas och skolans krav genom att sprida ut sina projekt på olika skoldagar så att inte samma kurs skall drabbas hela tiden. Samtidigt kan han inte alltid styra det som sker utanför skolan utan helt plötsligt ska tidningen ha in bilder och då är det den dan som gäller. Ofta har lärarna sagt att det är okej och han har fått ledigt för andra uppdrag men då det blir för mycket så kommer betyget in genom att de säger Du kanske ska tänka på ditt skolbetyg också! Detta är ju ändå din utbildning En förhandling uppstår mellan honom och lärarna då Lucas ser sina uppdrag som en sak i sin utbildning medan lärarna poängterar att det är skolan som är hans utbildning och säger att han skall tänka på sitt skolbetyg. Lucas en frisör med status Lucas framställer ofta frisöryrket som ett statusyrke. Ett attraktivt yrke som också kan vara en inträdesbiljett till ett liv bakom de stora modescenerna. Han drömmer om ett liv på resande fot och att jobba med håren på olika visningar och attraheras av det där lilla kändisskapet, jag är ju inte nöjd med att stanna här liksom Lucas berättar i en intervju övertygande om frisörernas status på skolan Intervjuare: Mm men tycker du ändå att frisöryrket har det hög status att vara frisör? Lucas: Det har hög status! Intervjuare: Det har det? Lucas: Ja det har det faktiskt, det har man väl hört av jättemånga om man gick tillbaka långt tillbaka och dem som man känner de som gick här sen innan så sa man ju att man var ju populärast på skolan så här liksom. Man bara ja jag ska gå frisör alla bara Åh kom du in där (beundran i rösten) Och du vet när man gick till matsalen skitsnygg man hade fixat sig du vet man gick till cafeterian och folk nästan flyttade på sig alltså det var jätte men absolut! I citatet ovan säger Lucas att frisörerna var populärast på skolan. Dels för att de hade höga betyg och kom in där många ville komma in. Dels för att man var skitsnygg och hade fixat sig i håret vilket möttes av respekt bland övriga på skolan. Här säger han hur det var långt tillbaka som att detta är en illusion som inte riktigt lever kvar på skolan. Ändå väljer han att belysa frisöryrkets och utbildningens status med hur det var förut, vilket jag tolkar som att han försöker att måla upp och utbildningen som en utbildning med hög status. Plötsligt hamnar hans kön i bakgrunden, från att på högstadiet dolt sin önskan om att bli frisör till att tillskriva utbildningen hög status. Nu placeras istället frisörelevernas utseenden och höga betyg i förgrunden. I relation till de andra eleverna på skolan beskriver Lucas deras höga status, men i andra sammanhang på de stora modescenerna tillskrivs frisörerna inte det värde som de borde säger Lucas: Lucas: Det känns ju också att visst är frisörerna en stor del men vi är ändå pyttesmå om man säger de här designerna som fixar De hör man hela tiden om, men man hör aldrig om en stor frisör Intervjuare: Varför är det så tror du? Lucas: Jag vet inte alltså...jag känner väl mycket att vi, vi ska bara finnas att.. ja vi ska kunna det vi ska och vi ska göra det bra Thats it! 5

6 Utdraget visar hur Lucas beskriver frisörerna som pyttesmå jämfört med designerna som är omtalade världen över. Frisörerna på de stora modescenerna skall mer bara finnas och göra det de ska samt göra det bra. Det ordval som Lucas gör att inkludera sig själv i yrkeskåren frisörer genom att upprepade gånger säga vi och inte kanske dem eller frisörer säga jag känner väl mycket att vi ska bara finnas, vi ska kunna det vi ska och vi ska göra det bra förstås som att han placerar sig själv i både yrkeskåren frisörer, men också att han identifierar sig med de frisörer som jobbar bakom de stora moderscenerna. Ytterligare ett sätt som frisöryrket tillskrivs status på för Lucas är de kontakter som han erhåller genom sin salong, både att själva salongen i sig är känd och att han lär känna många av dess kunder även om han inte har fullt med kunder själv. Värdet av att ha många människor runt omkring sig framstår som centralt Intervjuare: Men är det så fortfarande? (att frisörutbildningen har hög status) Lucas: Lite tycker jag! Att det ändå är det här alltså man får ju väldigt mycket vad ska man säga kundkontakt, man får väldigt många runt omkring sig! Det är ju, jag har väl inte jättestor kundkrets som en vanlig frisör som jobbar nu men det har ju blivit det här Ja du jobbar där? Men jag känner och man pratar med kollegornas kunder så nu bara om man går på stan så är det alltid Hallå, Hallå ( som att hälsa på många) och det är lite kul! Utsnittet visar hur det stora nätverk Lucas får tillgång till genom sitt yrkesval tillskrivs stort värde. Här framstår att bli sedd och att känna mycket folk som de centrala aspekterna vilka ger status. Det tekniska yrkeskunnandet att kunna klippa eller färga hår placeras i bakgrunden. Istället är de sociala aspekterna där Lucas ser sig själv som en person med ett stort kontaktnät som han fått på grund av sitt arbete på salongen som gör att det värderas högt. Här är det salongen och kopplingen till den som framstår som central och inte de höga betygen eller att man som frisör skulle vara snyggare än andra. Lucas i skolan klassens medelpunkt Om det tidigare på högstadiet varit besvärligt att framstå som udda genom att välja ett yrke som inte många killar i Sverige väljer så visade det sig inte vara något negativt då han väl kom in på frisörskolan. Tvärtom möttes han av glada miner och positiv uppmärksamhet av lärare och klasskompisar. På de lektioner som observeras är han klassens självklara medelpunkt. Han placerar sig alltid längst fram om de är i vanliga klassrum och har oftast blicken stadigt riktad mot läraren eller den som föreläser. Han nickar, säger mm och håller med. Då klassen själva skall planera sin modevisning i kursen entreprenörskap och läraren har en mer tillbakadragen roll är det Lucas som tar över lärarens roll och styr upp samtalet, bestämmer vem som skall göra vad och hur. Då läraren ställer frågor blir det ofta en dialog mellan henne och Lucas. De andra eleverna fyller ibland i något. Andra elever ägnar sig åt till synes helt andra saker, pillar på varandra, tittar i sina mobiler eller visar bilder i mobilerna för varandra. Mycket kretsar kring Lucas och lärarna vänder sig ofta till honom om de ställer en fråga och vill ha ett svar. Även eleverna vänder sig ofta mot Lucas som någon slags expert och frågar om råd hur de skall färga sina modeller. Intervjuare: Jaa för min känsla kan ju ändå vara nästan att du har hög status i klassen eller hur ser du det? Lucas: Jaa det tycker jag faktiskt! Det är många som säger att eftersom jag är ändå vad ska man säga öppen med mig själv och social. Så att många lärare ändå har sagt att du får med dig mycket av dina klasskompisar, om du är deppig och bara nää jag vill inte göra detta så blir det att alla bara nää! Varför ska vi rulla permanent idag? Här relaterar Lucas sin status i klassen till att han är öppen med mig själv och social och att han därför får med sig många av klasskompisarna. Hur hans humör kan få stor spridning och påverka de andras motivation till skolarbetet. Dock är det inte bara hans sociala egenskaper som bekräftas och ger motivation utan också hans hantverkskunnande. Det händer till exempel att Lucas tar lärarens plats för att visa hur man ska klippa, vilket uppmuntras av läraren. Vid dessa tillfällen positionerar sig Lucas som kunnig inom hantverksområdet och blir på sätt och vis både en kollega till läraren men också dennes och hela klassens lärare. Liknade scener utspelar sig ganska ofta. Den sociala dimensionen som han själv hänvisar till som anledning till sin status i klassen är förvisso en aspekt men den står inte ensam. Därtill erkänns hans förmåga att bemästra hantverket. Ofta framstår Lucas som mer erfaren än de andra eleverna, exempel på detta är hur klasskamrater vid flera tillfällen vänder sig till Lucas för att få råd om färgrecept och metoder trots att det finns lärare som står bredvid och lyssnar, eller hur han då elever jobbar två och två intar rollen som frisör och kompisen närmast blir hans assistent. 6

7 Då Linnea fönar sätter sig Lucas bakom och kommenterar hennes föning. Blir det riktig bra uppbyggnad 5 nu frågar han. Utan dragningar 6 och så? Överdirigerar 7 du ordentligt retas han. Håll käften Lucas säger Linnea halvt på skoj halvt på allvar. Nu har jag hållit på och kämpat med den här så mycket att nu får det vara bra. Trots att hon säger så det så rättar hon ändå till lite i föningen. Hon dröjer ett ögonblick, sneglar över axeln på Lucas, sen retas hon tillbaka. Är du inte sminkad idag Lucas? hon säger det med ett flin. Men Lucas svarar bara i avmätt något kylig ton Nä det är jag inte. Kanske tycker Linnea att hon gick ett steg för långt för hon fortsätter i lätt hurtig ton När får vi komma på inflyttningsfest då?. Jag vet inte svarar Lucas I helgen då säger Linnea? Nej jag kan inte jag ska klippa två och sen ska jag jobba svarar Lucas. Han låter lite trött på rösten. I scenen imiterar Lucas på sätt och vis lärarnas sätt att ge feedback då han retas med Linnea. Han vet vad eleverna brukar få kritik på och frågar Linnea ifall hon har utfört sitt arbete tillräckligt bra. På sätt och vis driver han med lärarnas petighet då han kritiserar henne, då tonen är tydligt ironisk. Samtidigt positionerar han sig som mer kunnig än Linnea genom att kommentera hennes arbete. I Linneas föningar finns det både lite dragningar och frisyren är uppbyggd men hon skulle ha kunnat göra det ändå mer. Lucas ser detta och det är därför han poängterar det. Linnea låtsas först att inte bry sig om det han säger genom att säga Håll käften Lucas. Samtidigt så går hon tillbaka och rättar till frisyren efter att han har kommenterat den. Sedan ger hon igen genom att kommentera att han inte är sminkad. Kommentaren är syrlig och hon hade knappast sagt samma sak om han varit en tjej. Uttalandet handlar just om att det är ovanligt att en kille sminkar sig. Den handlar alltså inte om att han är osminkad för dagen utan snarare om det faktum att det är udda som kille vara sminkad. Lucas ton indikerar att han blir lite stött eller kanske att han tycker att hon är fånig. Då Linnea märker det så försöker hon att rätta till misstaget genom att bjuda in sig på fest. Lucas svar Nej jag kan inte, jag ska klippa två och sen ska jag jobba visar hur upptagen han är på sin fritid och hur jobbet och kunder eller kompisar som han skall klippa går före att ha inflyttningsfest med klasskompisarna. Läraren som en kollega, en vän eller bedömare Lucas förhållande till lärarna är nära och kamratlig. Ofta kommer han och klasskompisen Jennie in på lärarnas kombinerade kontor och lunchrum. Han ber om hjälp med avtalsfrågor så att arbetsgivaren skall betala honom rätt lön, han visar bilder som han gjort på olika modelljobb och lärarna tittar intresserat och ger kommentarer. Ibland lånar han saker som han skall ha på fritiden. Lärarna agerar mycket hjälpsamt med diverse spörsmål som han vill ha hjälp med. Tonen i samtalen vandrar mellan kollegialt hjälpsam eller skämtsam jargong. Ibland är den näst intill moderlig. Själv beskriver han relationen som närmast kollegial och vänskaplig kanske inte riktigt som kollegor men ändå, det är inte som när jag gick på högstadiet: Usch inte lärare!. En dag kommer han in i lunchrummet uppenbart bakis. Dagen innan har det varit studentfirande. Händerna skakar och han är blekare än vanligt, håret står på ända och han slår sig ner vid lärarnas lunchbord med en smörgås, dricker vatten och tar en huvudvärkstablett. Lärarna skojar med honom. Lucas är du törstig idag? Lucas besvarar skojet med en motfråga och ett skevt leende Ja har du aldrig varit det? Sedan fortsätter han med att berätta om hur roligt han haft på studentfesten. Han framhåller att lärarna oftast ser honom som något annat än en elev men att detta förefaller vara relaterat till vilken aktivitet de ägnar sig åt. På kundpasset framstår relationen som kollegial i Lucas perspektiv där läraren snarast är ett bollplank för Lucas då han skapar sina färgrecept och tillåts testa det han vill även om läraren förespråkar ett annat sätt. Vid dessa aktiviteter när eleverna arbetar med kunder och modeller är det tydligt att frisören Lucas placeras i förgrunden. Men under aktiviteten bedömning och betygsättning förändras relationen och eleven Lucas placeras i förgrunden och frisören förpassas till periferin. Relationen blir då hierarkisk istället för jämbördig Intervjuare: Mm men då du säger att ibland så ser de en som en elev kan du berätta om en sån situation då? Lucas: Med betyg! Intervjuare: Ja och hur är det då? Lucas: Att nu har du inte fullföljt detta och man känner sig jaha (uppgivet) Nä nä okej eller om man säger att Ja nu har du inte gjort detta provet Då kommer man verkligen in i skola och vet det! Intervjuare: Mm så det är betygen som Lucas: Ja där då känner man sig lite mer, det är ju inte ofta man får betyg från en kollega Idag ligger du på ett A! (fniss) 5 En frisyr som har uppbyggnad blir hållbar. 6 Dragningar resulterar i oönskade delningar i frisyren. 7 Att överdirigera håret betyder att föna med volym. 7

8 Då betygen kommer in fokuseras på vad Lucas inte har gjort nu har du inte fullföljt detta eller Ja nu har du inte gjort detta provet Då känner han av att relationen inte är jämbördig utan betygen gör att den kollegiala relationen förpassas till bakgrunden det är ju inte ofta man får betyg av en kollega istället kommer han in i skola och vet det alltså får eleven Lucas en framträdande position. Lucas och kunden Lucas klipper en liten dam. Hon är 90 år gammal. Han ser proffsig ut då han jobbar. Talar om vad han gör och varför. Den lilla damens ansikte strålar. Hon har fått en rosa slinga i luggen och det andra håret är silvervitt. Läraren Sofie kommer fram och skall titta på kunden innan hon är färdig för att lämna. Titta så snygg du blir du säger Sofie till damen. Du blir så snygg så vi får surra fast dig så ingen drar iväg med dig skojar hon med henne. Damen skrattar. Jaa vi surrar fast dig vid rullatorn fyller Lucas i och så sätter vi dig här borta! Alla tre skrattar tillsammans. Då damen har gått kommer han glad och uppspelt fram till mig och säger Vet du vad hon sa till mig? Att hon ville ha gubbarnas nummer så hon hittade någon att va med Jargongen är ofta på skämtsam och flirtig på skolan. Läraren Sofie berättar ofta om hur det har blivit missuppfattningar eller felsägningar mellan henne och kunder eller elever som anspelar på sex. Lucas tillhör dem som skämtar på samma sätt. Ibland med kunden men framförallt med lärarna eller andra elever. Lucas har klippt den lilla damen tidigare. Man kan fundera mycket över hur det kommer sig att han lyckas färga en rosa slinga i håret på en 90 årig dam. Hur han lyckas få henne att älska honom så mycket. Det är inte troligt att vem som helst hade fått henne att gå med på att färga en rosa slinga. Inte heller att vem som helst hade fått henne att skoja och be om de manliga kundernas telefonnummer. När Lucas jobbar med kunder ser han alltid fokuserad ut. Han ser ut som han lägger ner mycket energi i sitt arbete och gör ofta lite mer än vad kunden har bett om. Liksom i situationen ovan berättar han också vad han gör undertiden som han jobbar. Nu klipper jag så här därför att. Det går snabbt, han utstrålar självsäkerhet och det ser smidigt ut. Då han jobbar kan jag inte se att han är elev. Det ser helt enkelt ut som han är en frisör. Intervjuare: Känner du dig som en frisör nån gång då? Lucas: Jaa det tycker jag nu känner jag mig som det Intervjuare: Hur länge har du gjort det? Lucas: Det har väl varit sen i somras. När jag slutade tvåan för då har jag ju jobbat, då jobbade jag ju nästan sex dar i veckan. Då jobbade man ju verkligen och då hade man ju nästan fulla listor 8 och det tycke jag ju var jättekul. Jag kände ju inte alls att jag ville gå tillbaka till skolan, för jag kände ju att jag hade släppt allting. För då var jag ju att jaha då gör vi en utväxtfärg här då och då visste man vad man skulle göra och kunde bara jaa men vi testar detta. På salongen fick Lucas jobba självständigt utan att någon kontrollerade hans arbete. Just nu för tillfället behöver vi inte kolla dig för vi vet vad du kan Känslan av att få jobba själv och vara fullbokad med kunder bidrog till att han kände sig som en frisör. Det var ingen skillnad på honom och de andra kollegorna på salongen. Han fick frihet att göra som han ville och förtroendet att inte bli kontrollerad vilket bidrog till en förstärkt yrkesidentitet. En stark identifikation med yrket betyder också enligt Lucas höga betyg Intervjuare: Får man, ja vad får man betyg på för nånting då? Alltså vad krävs för att få höga betyg? Lucas: Alltså det är väl det att man ska se sig själv som en färdigutbildad frisör. Att man ska, ja vad ska man säga att som då en kund kommer in att du ska plocka fram då om man säger att man har hela biten om man säger service och det praktiska alltså om man säger att man har hela biten själva jobbet, att allting är bra och att man inte sitter och pust! Nä nu orkar inte jag klippa dig jag är trött i handen (fniss ) Eller jaa att man försöker hålla ifrån..privatliv, att man ska ändå ha en personlighet men du ska inte behöva dra in att min tjej har gjort slut, att man ändå ska försöka hålla det vid sidan av. Att har man gjort slut med pojkvän/flickvän så ska man inte helt plötsligt stå och klaga över kunden eller komma in helt gråtandes utan då har du liksom masken på att.. Ja! Ha ett leende på läpparna ( låter klämkäck!) Höga betyg ger att ses sig själv som en färdigutbildad frisör. Man skall också vara arbetsam och inte sitta och pusta och beklaga sig att man inte orkar. Det är också viktigt att hålla privatlivet utanför och förmedla glädje till kunden och jobbet även om man är trött eller har det jobbigt. Lucas prioriterar ofta arbete med kunder framför att äta lunch och berättar om hur pinsamt det kan vara då magen börjar kurra kring lunchtid. Det är många gånger som jag har jobbat in lunchen när man har jobbat från nio till sju så visst att det är påfrestande. Jag kom in i det så fort så att det kommer ju naturligt för mig. Men för de andra så där kan jag väl känna, man ska väl inte säga så men ibland kan jag tycka att Du vet att du sitter framför en kund va? Du kan inte gå iväg och liksom bli förbannad för att kunden säger att du har klippt fel, utan det är bara att Okej ja det blev lite fel men jag ska försöka och hämta min lärare här så Än att liksom bara bryta ihop (snyft) jag har klippt fel! Så det kan jag ju känna, eller att de pustar när läraren kommer och säger att Nä men du måste göra om detta, du måste lägga 8 Fulla listor betyder att vara fullbokad. 8

9 lite fler slingor eller att nä du måste sätta en nyansering 9 sen och de bara Åh! Jag är faktiskt hungrig! Ja men alltså det kan jag väl tycka att man nästan får säga till lärarna att de får jobba mer på det. De skulle säga nästan att Du! Det är en kund som sitter här! Och visst det är ju en skola men hade de gjort man vet ju inte hade de gjort likadant om de var på praktiken Återigen framstår det påfrestande arbetet som något som är sunt förnuft för Lucas jag kom in i det så fort så det kommer ju naturligt för mig. I förhållande till de andra klasskamraterna framställer han sig som fisken i vattnet där det hårda arbetet är vattnet och han själv fisken. Viljan att tillmötesgå kunden till varje pris är självklar och det primära för honom, även om han är hungrig eller trött. Det är inte bara kundens önskemål som är självklara att tillmötesgå utan också lärarens anspråk på att resultatet skall bli det bästa möjliga även om det innebär extra arbete såsom att lägga i fler slingor eller en nyansering. I dessa fall framstår Lucas som en frisör med yrkesstolthet där inte bara den nöjda kunden är viktig utan också att han själv i egenskap av frisör och hantverkare är mån om att åstadkomma bästa möjliga resultat. I dessa situationer säger han att många i klassen har sämre tålamod och beklagar sig över det extraarbete som lärarna kan anbefalla och hur de till skillnad mot Lucas beklagar sig för att de är hungriga. Hos Lucas går det att ana en stolthet istället då han säger att han många gånger får hoppa över lunchen för han är så upptagen. Ibland önskar han att lärarna skulle vara strängare mot de andra eleverna och motiverar det dels med att det är en kund men också med att man vet ju inte om de hade gjort likadant om de var på praktiken vilket signalerar att kunder på praktiken är mer betydelsefulla än kunder i skolan. Under intervjun pratar Lucas om hur viktigt det är att bygga upp sin tid och att kunna ta betalt för det han gör. Han säger att det är vanligt att frisörer inte tar betalt för det där lilla extra de gör utan frisörerna är för jävla snälla. Betalning för arbetet är också relaterat till hans yrkesstolthet. Då han jobbat hela sommaren på salong och kom tillbaka till skolan och återigen skulle bli kontrollerad av läraren innan han fick sätta igång med sin kund genom att rita upp teckningar och göra beskrivningar för sitt arbete berättar han om hur frustrerande det var att det återigen tog flera timmar och han inte hann med alls så många kunder som på salongen. Då han skulle ta betalt så tyckte han att det var alldeles för billigt i förhållande till det arbete han gjort Här har jag stått och klippt och färgat dig i två och en halv timma det blir 350 kronor! En förhållandevis liten summa pengar för ett arbete som han lagt ner mycket tid kunskap och engagemang på blir på så sätt ett nedvärderande av hans yrkeskunnande. Dock är det inte pengarna som han själv skall få för arbetet som är värdet utan det handlar om något annat. På skolan har eleverna ingen lön alls, ändå tycker han att kunderna får betala för lite för hans arbete. En värdighet i arbetet. En yrkesstolthet. Detta skall förstås tillsammans med att jobbet som frisörelev inte är ett glamoröst yrke där man tjänar pengar. Intervjuare: Kommer du ihåg vad du hade för bild av frisöryrket innan? Lucas: Nä men jag tänkte ju bara att man stod där och stylade håret att allting skulle bli så perfekt och kunderna skulle va så nöjda och man skulle tjäna så mycket pengar men som elev, så gör man inte det. (skrattar) Så står man nästan man känner sig nästan som en slav. I detta citat säger Lucas att han trodde att man skulle tjäna så mycket pengar, men som elev så gör man inte det. Så står man nästan och känner sig nästan som en slav Detta skulle kunna ses som en motsättning mot att han tycker att frisörer skall ta bra betalt för sitt kunnande och arbete. Men pengarna kommer inte honom till nytta, elever har dåligt betalt vilket han accepterar. Snarare kan detta förstås som att yrkeskunnandet i sig skall tillerkännas värde, men att han själv som subjekt inte utför arbetet för pengar då han liknar det vid att han nästan känner sig som en slav. Dessutom arbetar han som tidigare nämnts understundom helt gratis med modefotograferingar för att skapa sig ett namn. I Lucas berättelse framstår detta som helt naturligt då det inte är pengar och ett välbetalt yrke som driver honom i första hand. Istället placeras ett roligt arbete, tillfredställelsen av att göra en kund nöjd, möjligheten att bli känd i förgrunden. På så sätt kan Lucas yrke närmast förstås som ett kall och inte något han i första hand gör som en försörjning. Nä! Jag trodde ju att frisörer var glammigt(fniss) att allting bara var glamour och frid och fröjd men det är det inte! Utan det är ett väldigt påfrestande jobb och att en kund kan helt plötsligt kan bara säga Det ser för jävligt ut! Det var inte alls vad jag ville ha och att man ska kunna ta det och säga bara Nä men okej då får vi göra nånting annat eller Då får du komma tillbaka om en vecka för ditt hår klarar inte av det idag.jag har ju haft såna kunder när man har stått nästan i tre timmar och färgat och klippt och det är långt och tjockt och så säger kunden bara Nää! Jag vill inte, Nä jag klarar inte detta Jag känner mig helt skitig i håret! Och då känner man bara. (suck ar) nä jag klarar inte detta men man har ju ändå gjort det man känner ju det när man kommer hem sen så Argh man vill ju bara skrika typ 9 En nyansering görs för att korrigera färgtonen, vanligen i samband med blonderande behandlingar. 9

10 Lucas i framtiden Då han pratar om sin framtid målas bilden upp av en person med hela världen som arbetsfält. Där skall han skapa kreationer och föra inspiration från städer som Tokyo och New York samman. Livet tillsammans med de stora kända frisörerna som han har som mål beskriver han som visst man kanske tjänar jättemycket pengar men det livet är ändå inte en dans på rosor. Andra relationer än de yrkesmässiga får stå tillbaka för hans jobb i framtidsdrömmarna det påverkar ju både familjelivet att man kanske kommer hem sent en söndagskväll och sen helt plötsligt ska jobba igen. Livet kretsar kring jobb mode, musik och dans. Ändå framstår i slutändan en sak som viktigare än allt annat för Lucas. Intervjuare: Men vad är det med det där livet som lockar då tänker jag? Lucas: Alltså det är väl själva helheten kanske, att folk ändå vet vem jag är att folk tycker att de kan komma fram och bara alltså jag tycker detta var jättefint ( ) Och sen är det ju om man säger salongs att när man har jobbar med en kund i tre timmar att man när man har jobbat röven av sig och de säger Jag har aldrig känt mig så här fin Då blir man nästan tårögd då blir man bara Gud vad glad jag blir! Återigen framstår att folk vet vem jag är som en essentiell pusselbit i Lucas yrkesidentitet, denna bit är relaterad till hans tekniska och estetiska yrkeskunnande när människor bekräftar detta genom att säga jag tycker att detta var jättefint framstår glädjen som kopplad både till hans yrkeskunnande men också till honom själv då det är en biljett till att människor skall veta vem han är. Bekräftelsen från andra över att ha gjort ett bra arbete och att på så sätt bli synlig är det som väger upp allt det hårda arbetet. Livet som inte drivs av att tjäna stora pengar som innebär uppoffrandet av familjära relationer. Livet där hans basala behov som att äta då han är hungrig får stå åt sidan för önskan att göra en kund nöjd eller få bekräftelse för sitt arbete framstår som värt mer än allt annat. En kund som är nöjdare än alla dess tidigare salongserfarenheter som säger jag har aldrig känt mig så här fin. Den känslan är värt allt hårt arbete som ligger bakom och är en källa till sådan glädje att tårarna nästan kommer. Lucas - en elev med stark identifikation med frisöryrket Förhoppningen är nu att trådarna kring Lucas har börjat knytas samman till en helhet, en kille med drömmar om ett yrke med kreativiteten, kändisskapet och det hårda arbetet i fokus. Bekräftelse av kollegor, kompisar och lärare framstår på olika sätt som viktiga. Men fokus på kunden är också stort, viljan att till varje pris tillmötesgå kundens behov och göra denne nöjd. Känslan av att vara en professionell frisör i olika sammanhang även på fritiden kommer till uttryck på olika sätt. För Lucas är det självklart att hans utseende skall vara välvårdat oavsett vilken miljö han befinner sig i då han alltid är en representant för sitt yrke och som sådan ingår det att se professionell ut, vilket betyder välvårdade, gärna trendiga kläder och snyggt hår. Dessutom skall han som frisör alltid framstå som trevlig, hälsa på människor på stan och även bemöta personer i skolan som potentiella kunder. I de berättelser Lucs gör om de hantverksmässiga aspekterna finns också en tydlig koppling till honom själv på två sätt, det ena är hur han talar om hantverket som en möjlighet att uttrycka en del av sig själv likt en konstnär som i sin tavla sätter en personlig prägel. Detta sätt att prata om sitt arbete relaterar Lucas oftast inte till det vardagliga arbetet på salongen utan snarare till de olika event, modevisningar och modefotograferingar som han jobbar med. I dessa sammanhang är det inte modellen som bestämmer hur denne skall se ut och därför ges Lucas kreativitet större utrymme. Detta sätt som han hävdar sin yrkesstolthet och starka identifikation med yrket kan också vara en motsträvighet mot rådande doxiska värderingar i likhet med det som Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck (2011)beskriver. Det andra sättet är då Lucas relaterar sitt arbete till kunden. Då kommer inte hans kreativitet och känsla i första hand utan främst fokuseras den glädje han känner då en kund blir nöjd med hans arbete. Frisöryrkets servicedimension och den nära interaktionen med kunden gör att frisören själv är ett redskap i arbetet. Denna typ av arbeten tenderar enligt Ulfsdotter Eriksson & Flisbäck (2011) att bidra till att dessa yrkesutövare identifierar sig starkare med yrket eftersom de ofta beskriver sina personliga egenskaper som en förutsättning för att klara av arbetet, om någon annan hade gjort arbetet hade inte resultatet blivit detsamma. Det sätt som Lucas talar om sitt sätt att vara med kunder och i salongen beskriver han det som något naturligt, självklart och näst intill medfött. Det kan tyckas självklart att en frisör skall vara trevlig och tillmötesgående mot sin kund men det är inte det samma som att klara av att göra det. I Lucas berättelse är det långa arbetspass, ibland utan lunch. Samtidigt ska han kunna behärska sina känslor då det inte är alltid alla kunder är nöjda och glada med hans arbeten utan ibland får han ta emot ganska hårda ord från missnöjda eller besvärliga kunder. Detta balanseras genom att inte ta de negativa kommentarerna personligt utan istället genom att distansera sig 10

11 och behärska sina känslor tills han kommer hem. Nöjda kunders kommentarer tar han istället personligt, de skänker honom lycka, glädje och tillfredställelse med arbetet. Abiala (2000)har studerat olika säljande yrken och använder sig av fyra olika kategoriseringar där frisöryrket skulle hamna i kategorin personlig service vilket innebär personen i arbetet måste kunna spela en roll hålla masken, och anpassa sig efter kundens smak. De unga kvinnor som deltar i Abialas studie och tillhör denna kategori tror ofta att de fått sitt jobb på grund av sin personlighet och inte på grund av att de är experter på något, vilket på så vis underminerar det faktiska kunnandet som ett serviceyrke innebär. Enligt Guerrier och Adib (Refererat i Mulinari, 2007) )betyder detta att man betraktar det sociala som en egenskap istället för ett yrkeskunnande, vilket de förklarar med att många serviceyrken liknar det arbete som utförs i hemmet. Frisöryrket är kanske inte direkt relaterat till ett hushållsarbete, men det innefattar klassiskt feminina drag som att vara omvårdande, bry sig om och hjälpa andra. Andra uppgifter som det ägnas mycket tid åt är olika typer av städning. Städning kanske inte är det som i första hand heller förknippas med frisöryrket, ändå ägnas en betydande del av lektionstiden till olika städuppgifter och det ingår som en självklar del i frisörers arbete och det är också ett framträdande drag i Lucas berättelse. I arbetet på salongen fokuserades på Lucas kreativitet och hans skapandeförmåga och dessa förstärktes av de uppmuntrande ord han fick av arbetskamraterna på salongen och också de modejobb han lyckades erövra. Identiteten som kreatör och konstnär fick han dock tona ner då han kom in på skolan där det var delvis andra aspekter av yrket som betonades, behärskandet av grunder, noggrannhet och en analytisk förståelse för tillvägagångssätt och metod att förstå varför man gjorde och så. Lucas är oftast följsam gentemot de anspråk som undervisningen ställer på att vara en frisör och behandla skolan som en arbetsplats trots att det är en skola. Ändå ställs dessa anspråk ibland i motsats till de på arbetsplatsen och Lucas prioriterar då arbetet och de utbildningar som erbjuds där istället för skolan då han värderar det högre än skolan. I relation till lärarna positionerar sig Lucas många gånger som en kollega, dels genom den kamratliga och kollegiala relationen, men relationen förändras beroende på aktiviteten. När betyg och bedömning kommer till uttryck blir Lucas elev och läraren en traditionell lärare eftersom kollegor inte betygssätter varandra. Eller då läraren försöker få honom att prioritera skolans utbildning före de aktiviteter han ägnar sig åt utanför skolan. I andra situationer positionerar sig Lucas som mer frisör än lärarna då dessa understundom framstår som för snälla gentemot elever som inte tar arbetet med kunderna tillräckligt seriöst. Det händer också att han instruerar läraren hur man skall klippa en särskild frisyr, eller att han tillrättavisar andra elever i deras arbeten. Yrkesidentiteten som frisör för Lucas kommer till uttryck också i en dedikation till frisöryrket, stolthet av att vara frisör och ett ytterst hårt arbete. Det hårda arbetet ges mening dels då träning inom hantverket ger utdelning i hantverksmässig skicklighet dels genom att frisören Lucas offrar sig för kunden. Stoltheten över frisöryrket relateras dels till utbildningen som tidigare rekryterade elever med höga betyg, vilket gav hög status och anseende på skolan, men också över att frisörelever är snygga och stylade och har chansen att etablera ett stort kontaktnät genom sitt arbete. Att vara elev på salong är däremot ingen dans på rosor. Till en början kände Lucas sig som en slav och relaterar detta till de uppgifter han fick göra som var relaterade till att städa, tvätta och vika handdukar. Längre fram i historien då Lucas jobbar med kunder relateras det istället till den låga lönen elever har och inte heller frisörer på de stora modescenerna får alltid det erkännande de förtjänar enligt Lucas. På så sätt ter det sig som utbildningen har högre status än själva yrket. Referenser Abiala, K. (2000). Säljande samspel : en sociologisk studie av privat servicearbete. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Brown, A., Kirpal, S., & Rauner, F. (2007). Identities at Work [electronic resource]. Dordrecht: Springer. Hämtad från Colley, H., James, D., Tedder, M., & Diment, K. (2003). Learning as Becoming in Vocational Education and Training: Class, Gender and the Role of Vocational Habitus. Journal of Vocational Education and Training, 55(4),

12 Hammarén, N., & Johansson, T. (2009). Identitet. Stockholm: Liber. Hochschild, A. R. (1983). The managed heart : commercialization of human feeling. Berkeley: Univ. of California Press. Mulinari, P. (2007). Maktens fantasier & servicearbetets praktik : arbetsvillkor inom hotell- och restaurangbranschen i Malmö. Linköping: Tema Genus, Institutionen för Tema, Linköpings universitet. Hämtad från Stier, J. (2003). Identitet : människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur. Ulfsdotter Eriksson, Y., & Flisbäck, M. (2011). Yrkesstatus : erfarenhet, identitet och erkännande. Malmö: Liber. Warhurst, C., NICKSON, D., WITZ, A., & MARIE CULLEN, A. (2000). Aesthetic Labour in Interactive Service Work: Some Case Study Evidence from the New Glasgow. The Service Industries Journal, 20(3), doi: /