BARA 2005 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR SVEDALA KOMMUN, SKÅNE LÄN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARA 2005 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR SVEDALA KOMMUN, SKÅNE LÄN"

Transkript

1 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR BARA 2005 SVEDALA KOMMUN, SKÅNE LÄN Upprättad av samhällsbyggnadschef Anna Thott och landskapsarkitekt Christina Zoric Persson Reviderad Kommunstyrelsen Antagen av Kommunfullmäktige Överklagande avslås i Länsrätten, dom Kammarrätten i Göteborg meddelar inte prövningstillstånd enligt protokoll Länsrättens beslut står fast.

2 LAGA KRAFT

3 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN BARA 2005 ANTAGANDEHANDLING Reviderad Del 1 Inledning Bakgrund Riksintressen Allmänna intressen Miljö och riskfaktorer Samhällsbyggnadschef Anna Thott Landskapsarkitekt Christina Zoric Persson

4 DEL 1 Inledning 4-6 Bakgrund Berg, jord, vattenförhållanden 7 Landskapet 7 Fornlämningar 7 Bara i historien 8-10 Bara i regionen Gällande planer och förordnande Riksintressen Allmänna intressen 22 Långsiktigt hållbar utveckling 22 Bebyggelse och befolkningsutveckling Kommunikation Andra anläggningar Grönstruktur Friluftsliv Kulturminnesvård Naturområden Jordbruk, grus och täkter Miljö och riskfaktorer 56 Miljökvalitetsnormer 56 Lokal beredskap 56 Flygvägar Ökad biltrafik 59 Elledningar 60 Radon 61 Kommunens avsikter 62-63

5 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN BARA 2005 ANTAGANDEHANDLING Reviderad Del 2 Grunddragen i mark och vattenanvändning och bebyggelseutveckling Översiktsplanens innebörd och konsekvenser

6 Samhällsbyggnadschef Anna Thott Landskapsarkitekt Christina Zoric Persson

7 DEL 2 Grunddragen i mark- och vattenanvändning samt bebyggelseutveckling 67 Malmövägen Värbyvägen 67 Centrum 67 Utbyggnadsområde för radhus, småhus och villor i väster 68 Utbyggnadsområde vid Fåraborg 69 Reservområden för bostäder 70 Gamla Värby by 70 Golfbanan 70 Bara kyrkby, Skammarp 4:1 71 Verksamheter 71 Idrottsområden 72 Grönstruktur 72 Randzonen 73 Översiktsplanens innebörd och konsekvenser 74 Bättre balans i åldersstrukturen 74 Starkare centrum, bättre entré 74 Variation i bostadsutbudet 74 Korsningarna vid Malmövägen blir mer framkomliga och säkra 74 Befintlig verksamhet får möjlighet att expandera 75 Arbetstillfällen kan komma i upplevelseindustrin 75 Nya strövområden säkras 75 Hushållning med mark, vatten och energi 75 Tätortens möte med landskapet 75 Buller och barriäreffekter 75 Jämställdhet 76

8 Ekonomiska, ekologiska och visuella konsekvenser av 76 förslaget Vägning av befintliga värden och exploateringsintresse 77 Så tillgodoses riksintressena 78 Förteckning över planunderlag 80 Bilagor: Plankarta. Fördjupad översiktsplan Bara 2005 Samrådsredogörelse med Länsstyrelsens yttrande Kulturmiljöutredning inför planerad golfbana mellan Bara tätort och Torups slott Malmö kulturmiljö Reviderad trafikplan Del 2: Bara Remissversion Svedala kommun Tyréns Infrakonsult MKB till detaljplan för Värby 61:1 m fl, PGA golfbana, rev , Ramböll. Minnesanteckningar från möte med räddningstjänsten i Svedala kommun

9 Inledning Inledning Vad är en fördjupad översiktsplan? En översiktsplan samordnar de övergripande, allmänna intressen som kan påverka användningen av mark och vatten t ex: Bostadsförsörjning och verksamheters utveckling Kommunikationsfrågor Jordbruk Bevarandeintressen Rekreationsintressen Miljö och riskfrågor Sociala mål En fördjupad översiktplan studerar frågorna mer i detalj på avgränsat område i kommunen. Översiktsplanen ger vägledning för kommande beslut. Översiktsplanen visar hur kommunen anser att marken skall användas på ett ur allmän synpunkt lämpligt sätt. Översiktsplanen ska även visa hur riksintresse för t ex naturvård, kulturminnesvård eller luftfart tas till vara. Planen blir vägledande för enskilda, kommunala och statliga myndigheters beslut beträffande ändrad markanvändning, skyddsförordnande mm. Kommunfullmäktige skall minst en gång var mandatperiod ta ställning till om översiktsplanen är aktuell. Inga rättsverkningar Översiktsplanen är inte juridiskt bindande. Den utgör ett bedömningsunderlag för beslut enligt plan och bygglagen (PBL) och Miljöbalken (MB). En prövande myndighet skall ange förenligheten med översiktsplanen. För att avsikterna i planen skall kunna säkerställas krävs mer detaljerade beslut i efterhand. För bebyggelse krävs t.ex. detaljplan, för byggande av väg krävs arbetsplan. Naturvård, kulturminnesvård och rekreationsintressen kan tillgodoses via förordnanden enligt Miljöbalken. På kommunstyrelsens uppdrag I översiktsplanen från början av 90-talet (ÖP 90) visades Baras framtida utveckling. Sedan dess har fördjupningar av översiktsplanen gjorts i Sturup, Svedala och Klågerup. I april 2001 beslutade kommunstyrelsen att arbetet med en fördjupad översiktsplan för Bara skulle starta och ligga färdigt våren Man beslutade att arbetet skulle bedrivas i nära samarbete med medborgarna. Medborgarsamverkan Fördjupad översiktsplan i Bara föregicks av en programgrupp som specialstuderade de äldres behov i Bara. Denna grupp bestod av kommunala tjänstemän från Vård och Omsorg och medborgare i Bara. Gruppen tog fram underlag för framtida planering bl. a. genom en enkät, som riktade sig till alla Barabor över 55 år. En övervägande majoritet eller 88 % uppgav att de vill bo kvar i Bara. Svarsfrekvensen var 74 % eller 656 svar. 4

10 Inledning Ett första medborgarmöte om fördjupad översiktplan i Bara hölls den 28 augusti 2001, då följande spelregler lades fast: Det är fritt att delta så mycket man eller så lite man vill. Man kan också lämna skriftliga synpunkter. På medborgarmötena informerar vi varandra. Det är politikerna som beslutar i de valda församlingarna. Kommunens representanter ska ta med sig frågor från mötena och svara senast vid nästa möte. Allt material som produceras i samband med mötena, t ex kartor eller minnesanteckningar är offentliga och visas på biblioteket i Bara och/eller på hemsidan. Under det första mötet redovisades den kommande arbetsgången under året. Baraborna fick redogöra för vad som är bäst med Bara, vad som är sämst samt vilken som är den viktigaste frågan. Man fick även i uppdrag att till nästa gång fotografera och redovisa foton från Bara. Baraborna erbjöds också att delta fokusgrupper som bildades under mötet. Totalt bildades fem grupper: Barnfamiljer, Ungdomar, Vuxna utan barn, Arbete och föreningsliv samt Fokusgrupperna träffades tre gånger per grupp under hösten 2001 och deras diskussioner resulterade i varsin karta som redovisades på medborgarmöte nr 4 i november. Parallellt med fokusgrupperna pågick de stora medborgarmötena. På möte nr 2 presenterades fotoutställningen och en sk. SWOT (styrka, svaghet, möjligheter och hot)-analys gjordes med hjälp av fotografierna. Möte nr 3 handlade om vilka planförutsättningar som finns i Bara samt vilka begränsningar man måste ta hänsyn till. Länsstyrelsen, Luftfartsverket och Vägverket medverkade, och deras representanter berättade om riksintressen, nya landningsbanor och möjligheter att dra en ny väg söder om Bara. Fokusgruppernas arbete gav många goda idéer och två arkitekter och en fastighetsutvecklare gavs i uppdrag att göra en centrumutredning. Deras arbeten redovisades på medborgarmöte nr 5 i februari Utifrån materialet kunde kommunens tjänstemän arbeta vidare och lade på medborgarmöte nr 6 i april fram tre olika förslag till översiktsplan. Reaktioner och diskussioner kring dessa förslag utgör bakgrunden till denna plan. Inför antagandet hölls ett informationsmöte om utställningsförslaget i Bara den 4 juni Antagandet av planen sköts dock upp när det blev känt att PGA (Professional Golfers Association of Sweden) ville anlägga en golfbana strax söder om Bara. Golfbanan har därefter arbetats in i förslaget. Ett medborgarmöte om golfbanan hölls den 11 november En kulturmiljöutredning över området har tagits fram liksom en preliminär vägutredning, flora och faunainventering samt utkast till miljökonsekvensbeskrivning. För att hålla medborgarna informerade hade Utvecklingsutskottet ett medborgarmöte den 23 mars 2004 och arbetsgruppen för Bara centrum hade ett medborgarmöte den 26 maj

11 Inledning Detaljplaneprogram för centrum och golfbanan var på samråd under sommaren Ett nytt förslag till fördjupad översiktsplan i Bara har därefter varit utställt för samråd mellan 7 september och 7 oktober Viktiga frågor Kommunen har sedan tidigare haft viktiga frågor att ta upp i planen, t.ex. att antalet äldre Barabor kommer att mer än fördubblas fram till 2016 och hur olika trafiklösningar kan ske. I dialogen med medborgarna har ytterligare viktiga frågor utkristalliserats. Huvudfrågorna som planen behandlar är dessa: Hur får vi ett trevligare centrum? På vilket sätt kan Malmövägen göras säkrare? Ska vi flytta förbipasserande trafik söderut? Går det att få fler lägenheter till Bara? Hur kan man ge Bara en bättre entré? Vilken befolkningsökning/ökat bostadsbyggande behövs för att säkra handel och offentlig service? Var kan vi ge seniorer möjlighet att bo kvar i Bara? Hur kan vi bevara rekreationsmöjligheter vid Fåraborg? Hur kan Bara samhälle utvecklas utan att påtagligt skada riksintressena för natur- och kulturminnesvård? Hur kan golfbanan samspela med landskapet, de historiska elementen, naturvärdena samt Bara tätort? 6

12 Berg, jord, vattenförhållande, landskap och historik Bakgrund Berg, jord och vattenförhållande Berggrunden under Bara består av mycket mäktiga lager kalksten med skikt av sandsten och lersten som bildades för miljoner år sedan. Urberget påträffas först på drygt 1500 m djup i området. I kalkstensberggrunden finns en 4 6 km bred dalgång som bildats genom floderosion för mer än år sedan. Dalgången, som är helt fylld av jordlager, syns inte i markytan, men sträcker sig diagonalt över sydvästra Skåne från Skivarp i sydöst till Barsebäck i nordväst. Bara samhälle är beläget vid Alnarpsdalens sydvästra rand, vilket medför att jordlagrens mäktighet varierar mellan 60 m och 120 m i området. Jordlagren i Alnarpsdalen växlar starkt till sammansättning, men till stor del består de av rikligt vattenförande sand. Av den anledningen är Alnarpsdalen en av Skånes viktigare grundvattenmagasin. Mellan Klågerup och Bara finns ett område inom vilket genomsläppliga jordarter når markytan och som fungerar som inströmningsområde till grundvattenmagasinet, även kallat Alnarpsströmmen. Området är skyddat som ett vattenskyddsområde, se avsnittet om gällande förordnanden. De ytligare liggande jordlagren är mycket varierande och består omväxlande av mer eller mindre lerig morän och sand bl.a. Det starkt kuperade landskapet har bildats i samband med den senaste isens avsmältning för drygt år sedan då det sydväst om Romeleåsen avsnördes partier med dödis från den avsmältande inlandsisen. Jordarterna avsattes på och mellan dödisblocken, och då dessa smälte kvarstod det backlandskap som bl.a. omger Bara. Landskapet Landskapet kring Bara är ett öppet, böljande jordbrukslandskap, som skiljer sig från slätterna runt Lund och Malmö. Småvatten och träddungar återfinns bland åkrarna. Strax söder om Bara tätort finns Spångholmsbäcken, som är ett biflöde till Sege å. Ännu ett stycke söderut ligger Bokskogen med Torups slott. Egendomen ägs av Malmö stad och är ett av landets mest välbesökta rekreationsområden. Omkring besökare per år antas komma till Bokskogen för att promenera, jogga, rida eller spela golf. Fornlämningar Bara ligger i en gammal kulturbygd och det finns flera fornlämningar här. Enligt lagen om kulturminnen (KML) är det en nationell angelägenhet att skydda och värna vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt skada en fast fornlämning. Länsstyrelsen kan lämna sådant tillstånd och också meddela särskilda föreskrifter till skydd för en fast fornlämning. 7

13 Berg, jord, vattenförhållande, landskap och historik Karta. Forn- och kulturlämningar kring Bara enligt uppgifter från Länsstyrelsen. Bara i historien By- och sockennamnet Bara betyder det bara, den bara eller skogslösa marken. Namnet kommer av att Bara by varit skoglös i förhållande till omgivningen i söder, öster och norr. Bara by har troligen varit säte för ett häradsting i förkristen tid och därför fått ge namn åt Bara härad. I tidig medeltid blev Bara kyrka förlagd till Bara by och då blev Bara även namn på en socken. Husen i Bara by var till enskiftet 1818 samlade sydväst om kyrkan. Flera ägor samlades då under två gårdar: Traneberga och Ängagården. Därefter återstod endast Baragården, Bygården, Prästgården, några torp och gathus i Bara by. Bara bys närmsta granne var Värby. Byn bestod av 24 gårdar samt torp och gathus. Värbys gamla byplats låg strax väster om Torupsvägen mellan Malmövägen och Spångholmsbäcken. Bebyggelsen blev starkt reducerad på 1800-talet i samband med skiftesprocesserna. Godset Torup är av central betydelse för området. Torup ägde bortsett från de egna markerna (fånget) hela den egna socknen där alla gårdar i Värby och Bara stod till godsets disposition. Arrendebönderna i Värby och Bara bidrog med arbetsplikt till godsets arbetskraft. Askebacken, lämningar av en herrgård strax norr om Torups slott, är föregångaren till dagens renässansslott från 1500-talet. Askebacken är platsen för det Torup som nämns i källor från 13- och 1400-talen. De stora sammanhängande arealerna söder om Bara har således historisk förankring. Gränsen mellan godset Torups egna marker och den underlydande byn Värbys marker, har funnits intakt under lång tid. Torups slottsmiljö och Värbys historiska bytomt utgör påtagliga värdekärnor med stort tidsdjup i området runt dagens Bara. 8

14 Berg, jord, vattenförhållande, landskap och historik Spångholmens gård anlades på 1800-talet och är karaktäriskt med sina räta linjer, alléer, och bebyggelsebild. Då Malmö Genarps järnväg blev anlagd 1894 blev Bara station förlagd på Värby mark. Stationen fick namnet Bara efter socknen. Här uppstod långsamt ett mindre stationssamhälle, vilket har gjort att huvuddelen av nuvarande Bara ligger på Värbys marker. Omlandet kring Bara stationsby var en levande landsbygd med tillverkning, handel och service av allehanda slag. Mellan 1952 och 1977 var Bara och Klågerup tätorter i Bara kommun bestående av Bara, Hyby, Bjärshögs och Skabersjö socknar. I Bara samhälle fanns på 40-talet två speceriaffärer, en järnvägs- och poststation, en spannmålsaffär, ett tegelbruk, en grönsakshandel och en smedja hade speceriaffärerna och järnvägen försvunnit. Istället fanns Bara forum och en manufakturaffär och en garnaffär. Bara hade även en bilverkstad, bensinstation, olika entreprenadfirmor, en maskinstation och Bara Taxi. Verksamheten vid Bara Tegelbruk var fortfarande i full gång. Bland serviceinrättningarna fanns bibliotek, postkontor, tandklinik, distriktsköterska, fotvårdsspecialist och damfriseringar. Karta. Skånska rekognosceringskartan

15 Berg, jord, vattenförhållande, landskap och historik Huvuddelen av bebyggelsen i Bara tätort idag är villor och småhus som byggdes mellan 1960 och Målgruppen var Malmöbor som ville flytta ut från staden. Bara marknadsfördes som den bilvänliga orten i huskatalogerna. Mer att läsa om den kulturhistoriska miljön finns bilagt i Kulturmiljöutredning - inför planerad golfbana mellan Bara tätort och Torups slott Malmö Kulturmiljö. 10

16 Bara i regionen Bara i regionen Bara är idag en del av Svedala kommun och den näst största tätorten i kommunen med ca 3300 invånare. Karta: Bara i regionen Bara är en lugn bostadsort med skolor, livsmedelsaffär, bibliotek och vårdcentral inom pendlingsavstånd till Malmö och Lund. En av de främsta kvalitéerna i Bara är närheten till Bokskogen med Torups slott, ett av Sveriges mest välbesökta rekreationsområden. Befolkningen i Bara är relativt beroende av bil för att ta sig till arbete, affärer och service. Väg 841 Malmö-Klågerup utgör huvudförbindelsen i öst-västlig riktning. Med bil eller buss kan man nå Malmö centrum inom minuter. År 2000 blev den Yttre ringvägen färdig med en påfart vid Södra Sallerup strax väster om Bara. Då fick Baraborna mycket bättre kommunikationer med tillgång till en motorväg runt hela Malmö samt motorvägsförbindelser till Köpenhamn, Lund och Helsingborg. Sedan Yttre ringvägen byggdes upplever Baraborna att tung lastbiltrafik ökat på Malmövägen. Den tunga trafiken genom Bara upplevs som ett stort problem främst för de boende söder om Malmövägen. Svedala kan nås med bil eller cykel på Torupsvägen genom Torup-Roslätt eller med buss till Klågerup där man byter och tar väg 108 söderut. Staffanstorp och Lund kan nås med bil genom att ta den smala Möllebergavägen till Staffanstorp. Ska man åka buss dit, får man ta sig till Klågerup och byta buss där. 11

17 Bara i regionen Sturups flygplats ligger på bekvämt avstånd och man tar sig dit via Klågerup och väg 108. Bara torde även i framtiden utgöra en attraktiv, trygg bostadsort på bekvämt pendlingsavstånd med bil eller buss från främst Malmö, men kanske även Lund eller Köpenhamn. 12

18 Gällande planer och förordnande Gällande översiktsplan I Översiktsplan från 1990 (Öp 90) och Översiktsplan 2002 (ÖP 2002) finns förslag (D2.2) till ny bebyggelse söder och väster om nuvarande tätort. I Öp 90 betonas vikten av att flytta Malmövägen söderut för att inte splittra byn och för att göra marken mellan vägarna möjlig att bebygga. I de båda planerna pekas även två områden (S4 Bara östra) och (S5 Bara södra) som områden med samlad bebyggelse där komplettering med enstaka byggnader på lucktomter eller annan mark kan medges. Karta. Bebyggelseutveckling. Utdrag ur Öp

19 Gällande planer och förordnande Gällande detaljplaner Gällande förordnande Karta. Detaljplanelagt område i Bara Gällande förordnanden Generellt strandskydd (MB 14), intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd, gäller utmed Spångholmsbäcken, för att trygga allmänhetens tillgång till platser för friluftsliv. Landskapsbildsskydd (fd NVL 19) Mellan Södra Sallerup och Klågerup är ett område belagt med förordnande för skydd av landskapsbilden (Länsstyrelsens beslut , III R ). Området är ett mot norr skarpt avgränsat storkulligt höjdstråk och erbjuder genom sina svackor och korta dalgångar en säregen och vacker landskapsbild. Förordnandet innebär att utan Länsstyrelsens tillstånd får inte uppföras ny byggnad (med undantag av ekonomibyggnad för jordbrukets behov), utföras skogsodling, anläggas upplag (med undantag för upplag för jordbrukets behov) framdragas högspänningsledning eller utföras schaktning/utfyllning. 14

20 Gällande planer och förordnande Karta. Generellt strandskydd (N1), Landskapsbildsskydd (N2). Utdrag ur förslag till ÖP Skydd för grundvattentäkt Området sträcker sig från mitten av nuvarande Klågerup till östra Bara och fastställdes av Länsstyrelsen i en kungörelse 1977:240. Området består av genomsläppliga jordar och fungerar som ett infiltrationsområde för den grundvattenförande Alnarpsströmmen. Skyddet innebär restriktioner när det gäller avloppsvatten och brandfarliga vätskor samt förbud mot upplag av för grundvattnet skadliga vätskor. Grus- och sandtäkt får ej ske djupare än till 1 m över högsta grundvattenyta och regler finns beträffande hur bränsleanordning för arbetsmaskiner skall vara beskaffad. Allmänna vägar Väg 841 (Malmövägen) är en allmän väg som förvaltas av Vägverket. Enligt 47 i Väglagen gäller att inom ett avstånd av 12 meter från vägområde och vid vissa vägar inom ett avstånd av 30 till 50 meter får inte uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller vidtas andra åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Detta gäller också för de sk. frisiktstrianglarna på 75X75 meter vid korsning mellan allmän väg och annan allmän väg, enskild väg eller som i större utsträckning används för allmän trafik eller järnväg. Vägförvaltningen redovisar, i sitt underlag för samhällsplanering, en ny sträckning av väg 841 Kölnan-Bara, Klågerup. Man har ingen prioritering av åtgärden. 15

21 Gällande planer och förordnande Karta. Skydd för grundvattentäkt (V). 16

22 Riksintressen Riksintressen Kring Bara tätort med omnejd finns fyra områden som är utpekade som riksintressen. Inom dessa finns värden av nationell betydelse när det gäller naturtyper, kulturmiljövärden och friluftsliv. I Miljöbalken står att områdenas värden så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. N 87 (fd. N33) Backlandskapet söder om Romeleåsen, område av riksintresse för naturvården (MB kap 4:2) Karta: Riksintresse N 87 (fd. N33) Backlandskapet söder om Romeleåsen Backlandskapet söder om Romeleåsen N 87 är av riksintresse pga geovetenskap, odlingslandskap, sjö, topogent kärr våtmarkskomplex, myrkomplex, fuktäng, sumpskog och ängsbokskog. Området är ett av de mest välutvecklade områdena med dödistopografi i landet. I det säreget småkuperade landskapet finns platåleror och tappningsdalar från små isdämda sjöar. 17

23 Riksintressen Torvhålor och småsjöar är spår efter kvardröjande dödisrester. I området finns rika typer av lövskog, torr och fuktängar, samt rik och fattigkärr med stor vegetationsrikedom. Området är det viltrikaste i Skåne med bland annat kronhjort och dovvilt, har en rik häckfågelfauna och är huvudsakligt utbredningsområde för ätlig groda och lövgroda. Björkesåkraområdet är referensområde för hydrologisk forskning. Fjällfotaljung är en av de få myrmarker i södra Skåne som inte påverkats av täktverksamhet. Dess nuvarande och historiska utveckling är växtekologiskt och geovetenskapligt intressant. M 116 (fd. K116 och K118) Görslöv-Bara-Torup-Hyby (delen i Bara, Hyby och Bjärshög sn:r), område av riksintresse för kulturminnesvården MB (kap 3:6) Riksintresse för kulturminnesvården M116 Kuperat odlingslandskap med förhistorisk bruknings och bosättningskontinuitet i övergångsbygden mellan slätten och Romeleåsen kring Sege å, som väl speglar framväxten av det skånska jordbrukslandskapet som präglats av storgodsens förvaltning. 18

24 Riksintressen Uttryck för riksintresset: Vid Yddingesjöns strandängar och boplatslämningar från stenåldern, i trakten kring Bara dösar och gånggrifter, landskapsdominerande bronsåldershögar. Torups 1500-tals slott men lämningar efter den medeltida gården Askebäcken, vallgrav, välbevarad arbetar- och ekonomibebyggelse från tiden tal, statarlänga, Torups bokskog. Godsen Hyby, Roslätt och Bökeberg alla med talsbebyggelse. Klågerups 1700-talsslott med medeltida ursprung och tillhörande arbetar- och ekonomibebyggelse. Uppfartsvägar och alléer, smedja och smedja och mejeri, Klågerups epedemisjukhus från 1913, arrendegårdarna Tejarp och Tranberga med 1800-tals bebyggelse. Vinninge stubbamölla. Hyby nygotiska 1870-tals katedral i rött tegel. Ruinerna efter den medeltida kyrkan, Bara medeltida kyrka och de tidiga 1800-tals torpen i korsvirke i Bara. Bjärshögs 1890-tals kyrka och kyrkby med oskiftade gårdar samt en för övrigt av stordrift präglad omgivande jordbruksbygd. Vid Hyby betesmarker med spår av äldre markanvändning och en till stora delar bevarad fägata (miljön berör även Staffanstorps kommun). I området ingår även stations- och järnvägsmiljöerna utmed hela bansträckan Lund-Trelleborg och Malmö-Genarp med välbevarade stationsbyggnader och banvaktsboställen i trakten kring Yddingesjön. F1 Område av riksintresse med särskilda hushållningsbestämmelser (MB 4:1-2) Karta. F1 område av riksintresse med särskilda hushållningsbestämmelser I område F1 skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. 19

25 Riksintressen Flygplats av riksintresse (MB 3:8) Sturups flygplats och det område som berörs av buller från verksamheten samt krav på hinderfrihet utgör riksintresse och skall som sådant skyddas mot åtgärder som väsentligt försvårar utnyttjandet för luftfarten. Kommunens avsikter att tillgodose riksintressena: Genom att i första hand ta i anspråk redan detaljplanelagd mark för nya bostäder, samt att bygga i flera våningar för att möjliggöra tät bebyggelse. På så sätt uppnår vi god hushållning med oexploaterad mark. Genom att åtgärda befintlig genomfartsväg (Malmövägen) så att den blir trafiksäker för de oskyddade trafikanterna kan man prioritera ner en ny genomfartsväg söderut. Genom att i största möjliga mån behålla markformationer vid exploatering utanför detaljplanelagt område samt att endast bygga i anslutning till befintlig bebyggelse. Genom att öka tillgängligheten till naturområdena med nya cykel- och gångvägar. Vid prövning av bygglov och förhandsbesked skall Bygg och Miljönämnden samråda med länsstyrelsen om Bygg och miljönämnden bedömer att ett eller flera riksintressen väsentligt påverkas. Bygglov kommer inte att lämnas för åtgärder som påtagligt kan skada riksintresset. Kulturmiljövärden och fornlämningar skyddas. 20

26 Riksintressen För mer omfattande exploateringsföretag inom riksintresseområdena skall detaljplan upprättas. Ny bebyggelse skall styras till områden som är lämpliga ur miljö- och hälsosynpunkt. I Bara bedöms detta gälla i söder och väster. Bostadsbebyggelse skall utformas så att buller från flyg- eller vägtrafik inte upplevs störande, d v s minst följa de riktvärden som finns i miljöskyddsprogrammet och riksdagens infrastrukturproposition 1996\97: 53. När det gäller flygbuller överväga reglering med hjälp av PBL så att flygvägarna regleras tidsmässigt och lägesmässigt till maxzonen så att Bara inte flygs över på en sådan höjd att störningar uppstår. Eventuellt bör högsta tillåtna värden för bullerstörningar också regleras med stöd av PBL. Inom max-zonen skall om till- och nybyggnader av bostäder och vårdlokaler eller liknande utföras så att maximalljudnivån inomhus aldrig överstiger 45 dba. Övningsflyget regleras läges och tidsmässigt på sådant sätt att bostadsområden inte utsätts för störningar. Inom hinderfrihetszonerna får master och bebyggelse inte genomtränga hinderytorna. Den horisontala hinderytan på +117 m ö h, den koniska hinderytan från +117 till +217 m ö h samt fyra övergångsytor mellan m ö h. Malmö-Sturups flygplats får yttra sig över alla planärenden samt alla bygglovsärenden som avser byggnadsobjekt högre än 15 m över mark. Särskild hänsyn skall tas till radionavigeringshjälpmedel. 21

27 Långsiktigt hållbar utveckling ALLMÄNNA INTRESSEN Långsiktigt hållbar utveckling i Bara För att nå ett samhälle som fungerar ihop med de naturliga kretsloppen måste utvecklingen bygga på fyra grundläggande villkor: Villkor 1: Användning av fossil energi samt skadliga ämnen från berggrunden skall minska Villkor 2: Användning av naturfrämmande ämnen skall minska Villkor 3: Djur, växter och naturens kretslopp skall få plats Villkor 4: En rättvis fördelning av resurser bland jordens folk. Bara samhälle är inte alls uppbyggt som ett kretsloppssamhälle, utan helt sprunget ur modernismens idéer kring 1960-talet. Vid denna tid tog man inte hänsyn till att försöka minimera flöden av energi och material genom samhället. Detta innebär att Bara samhälle idag är helt beroende av energi och varor utifrån. Ett exempel är uppvärmningssystemet som är helt avhängigt fossila bränslen och därmed utsläpp av klimatpåverkande gaser. En av förutsättningarna för att kunna bo i Bara samhälle är också att de vuxna arbetar på annan ort. Man måste arbetspendla, vilket till största delen sker med bil. Förutsättningarna att sluta kretsloppen i Bara är således inte så stora. Strategin måste därför bli att i första hand effektivisera den energi och materialanvändningen som pågår. Vid nybyggnation har man större chans än i redan byggda miljöer. För Baras del innebär detta att man ska hushålla med energi- och material samt främja användningen av förnyelsebar energi. Bilberoendet kan minskas på olika sätt, bl.a genom att utveckla ett starkare centrum med bättre service. Det är bra om man kan utveckla möjligheter till distansarbete och få fler verksamheter till Bara. Man ökar tillgängligheten till kollektivtrafiken och för gång- och cykeltrafik. Man hushåller med värdefull jordbruksmark och skyddar värdefulla naturmiljöer, bl.a. genom att ytterligare förtäta befintlig bebyggelse. Man främjar biologisk mångfald i grönområdena och renar allt dagvatten. Man underlättar källsortering. Inte minst viktigt är att skapa trivsel och identitet i byn så att unga och gamla trivs och tar ansvar för sin ort. 22

28 Bebyggelse och befolkningsutveckling Bebyggelse och befolkningsutveckling Generellt sett är befolkningsutvecklingen beroende av bostadsbyggandet. Det betyder att byggs det inga hus avstannar eller minskar befolkningsökningen. Skulle detta inträffa minskar möjligheterna i Bara att behålla skolor och livsmedelsaffär. Därför är det önskvärt med en lagom utbyggnad av bostäder i Bara. Svedala kommun har antagit bostadspolitiska mål som redovisas i Exploateringsprogram : 65 bostäder per år är ett medeltal. 2/3 av dessa lokaliseras i Svedala och 1/3 i Bara och Klågerup. Bebyggelsen lokaliseras genom detaljplanering till största delen i Svedala, Bara och Klågerup under programperioden. Bostäder skall upplåtas med såväl äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt. Tomter skall finnas tillgängliga för uppförande av småhus med äganderätt. Bostadsbyggandet skall utformas till den bebyggelse som finns i kommunen. Avsteg kan göras där planförutsättningar finns. Kommunen skall ha en attraktiv bostadsmiljö. Svedala kommun tar varje år fram en prognos över hur befolkningen utvecklas. Till grund för prognosen ligger exploateringsprogrammet. I programmet redovisas att ca bostäder per år skall byggas i Bara. Totalt beräknas då befolkningen i Bara öka från 3300 år 2003 till 3462 personer år Andelen äldre ökar I Bara fanns till mitten av 60-talet 14 hus. Därefter tog byggnationen fart och befolkningen växte stadigt. Den största delen av Bara tätort byggdes mellan 1965 och 1980 och det som byggdes var till största delen villor och småhus. De flesta som flyttade in var barnfamiljer, där de vuxna var runt år. Av barnen i dessa familjer är de flesta numera utflyttade medan föräldrarna bor kvar i sina småhus och villor. Detta betyder att Bara kommer att få många invånare som blir äldre samtidigt. Antalet människor över 65 år i Bara kommer att mer än fördubblas fram till 2016 enligt befolkningsprognosen. 23

29 Bebyggelse och befolkningsutveckling Diagram. Ur befolkningsprognos Under år 2000 har Vård och omsorg drivit ett projekt i Bara där man ville ta reda på hur de över 55 år tänkte sig framtiden. Man bildade en programgrupp med tjänstemän och medborgare i Bara samt skickade ut en enkät Att bo i Bara till alla över 55 år. Svarsfrekvensen på enkäten var 74 % eller 656 svar. En övervägande majoritet eller 88 % uppgav att de vill bo kvar i Bara. I dagsläget är det svårt att bo kvar i Bara om man inte vill bo kvar i sin villa. Det finns inte så mycket lägenhetsboende i Bara. Av flyttningsstatistiken 2001 för kommunen framgår, att av de flesta äldre (över 55 år) som flyttar, kommer övervägande delen från Bara (27 av 35 st). Det finns inget äldreboende i Bara idag. Den som har särskilda behov kan söka plats i Klågerup på Solgården eller i Svedala. Ur kommunal synvinkel är det bra om äldre bor kvar i eget boende, helst då i markplan med tämligen stora ytor i sov- och badrum. Vård och omsorg menar att det behövs boende anpassat för äldre i Bara centrum. 24

30 Bebyggelse och befolkningsutveckling Antalet förskolebarn växlar När det gäller de yngre barnen sker det förändringar under planperioden: Diagram. Ur befolkningsprognos 2004 Antalet barn i åldern 0-6 år förväntas öka från 215 stycken år 2003 till 230 stycken år 2010 för att därefter minska till 210 stycken år Det betyder att förskolan kommer att behöva utöka sin verksamhet med ungefär en avdelning fram till 2008 för att sedan trappa ner igen. Tänkbara, befintliga lokaler för förskoleverksamhet kan finnas i Värbyskolan, Spångholmsskolan eller i Bara centrumbyggnad. En annan möjlighet att lösa situationen kan vara göra bygga tillfälliga förskolelokaler som kan byggas om till bostäder på sikt. Åldersgruppen 7-15 år håller sig ganska stabil över planperioden enligt prognos Detta skulle betyda att det inte behövs några nya skollokaler under planperioden. Beroende på, i vilken takt nya bostäder byggs, kan uppgifterna om antalet barn förändras kraftigt. Bebyggelsens utveckling Bara tätort planerades på 1960-talet. Då togs en första dispositionsplan fram som möjliggjorde bostäder för 7000 invånare, vilket är mer än en dubblering av dagens befolkning. Endast en del av denna plan blev verklighet. Allteftersom tiden gått har planerna för Bara reviderats och antalet planerade invånare har minskat. Nya bostadsområden har byggts ut i Bara hela tiden. En trend har varit att man har byggt tätare och tätare. Ett undantag har varit för de friliggande husen där tomterna varit ganska generösa. 25

31 Bebyggelse och befolkningsutveckling Karta. Dispositionsplan över Bara från (Barakomittén/VBB på uppdrag av kommunalnämnden) Centrala Bara med sin centrumbyggnad har förblivit tämligen oförändrad sedan 1970-talet. I slutet av 90-talet genomfördes en del åtgärder på parkmark. Under medborgarsamverkan, i arbetet med denna plan, har framkommit en stark vilja att göra något åt centrum. Man upplever att centrum i Bara är ödsligt och att där finns många oanvända grus- och asfaltytor. Man önskar mer gemyt och liv. Man vill även att centrum och Bara samhälle skall annonseras bättre ifrån Malmövägen. Eftersom åldersgruppen 65+ mer än dubbelt så många under perioden är det rimligt att anta att efterfrågan kommer att stiga på lägenheter med hög tillgänglighet nära centrum. Det är viktigt att omgivningarna kring sådana lägenheter blir tilltalande och inbjuder till trivsel för att den äldre generationen skall vilja byta bostad. Om äldre, som idag bor i småhus, flyttar till lägenheter kommer troligen barnfamiljer att flytta in i småhusen. Om det byggs lägenheter i centrum behöver man följaktligen inte exploatera så många nya bostadsområden för villor eller småhus för att uppnå befolkningsprognosens mål. Under processen med medborgarmöten har två idéförslag över Bara centrum tagits fram av a plus arkitekter och Landskronagruppen. Förslagen har diskuterats på medborgarmöten och till viss del legat till grund för denna plan. Kommunfullmäktige har därefter tillsatt en arbetsgrupp för Bara centrum, som tagit fram ett program till detaljplan för centrum. Programmet har varit på samråd under sommaren

32 Bebyggelse och befolkningsutveckling Förslag till centrumbebyggelse, detaljplaneprogram. Kommunens avsikter Att möjliggöra ett bostadsbyggande anpassat efter befolkningsprognosen. Att i högre utsträckning möjliggöra att äldre kan bo kvar i Bara. Att skapa ett boende anpassat för äldre i Bara centrum. Att möta efterfrågan på lämpliga förskolelokaler. Att möjliggöra en tätare bebyggelse med möjlighet till boende, service och handel i Bara centrum. Särskild hänsyn skall tas till att skapa goda gatu- och torgrum mellan byggnaderna. Alla lägenheter som byggs i tre eller flera plan skall ha hiss. Alla bostäder skall byggas med hög tillgänglighet. Att möjliggöra nya bostäder med såväl äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt. Att möjliggöra att tomter skall finnas tillgängliga för uppförande av småhus med äganderätt. 27

33 Kommunikation - Biltrafik Kommunikation Biltrafik Trafikplanen från 2001 har reviderats med anledning av denna fördjupning av översiktsplanen i Bara. Den reviderade trafikplanen följer med som en bilaga till denna plan. Bara har i huvudsak ett väl fungerande bilnät idag. Såväl framkomlighet som tillgänglighet är god liksom parkeringssituationen. Dock finns en del saker som behöver förbättras. Enligt trafikmätningar våren 2001 i Bara framgår att de största flödena finns på Malmövägen med ca 4500 fordon per veckomedeldygn (f/vmd) och Värbyvägen som har 3300 f/vmd. Ca 5 % är tung trafik, dvs 225 lastbilar/vmd, respektive 165 lastbilar/vmd. Dessa mängder kan jämföras med väg 108, som genom Svedala har 6600 f/vmd eller Hyltarpsvägen genom Svedala som har ca 6000 f/vmd. År 2003 har Vägverket gjort en mätning på Malmövägen väster om Bara som uppgår till ca 6300 fordon/dygn. De planerade bostadsområdena och golfanläggningen kommer att ge ett visst trafiktillskott när det gäller den vardagliga trafiken, men enligt den reviderade trafikutredningen är vägarna dimensionerade för att klara den ökningen. Medelhastigheten på Malmövägen genom Bara uppmättes år 2001 till 56 km/h och 10 % av fordonen körde 67 km/h eller mer. Medelhastigheten på Värbyvägen varierade mellan 39 km/h och 53 km/h, 10 % av fordonen körde 65 km/h eller mer. Mätningarna från 2001 vidimerades av kortare mätningar hösten Det finns alltså problem med att hålla hastigheterna på de två stora vägarna i Bara. Bullerberäkningar visar att nivåerna normalt ligger under gällande gränsen för vägtrafikbuller. Längs Malmövägen kan bullret vara något högre. På Malmövägen i östra Bara finns säkerhetsbrister i två korsningar. Siktförhållandena i korsningen Malmövägen/Möllebergavägen är dålig och utformningen av korsningen är otydlig. Korsningen mellan Malmövägen och den anslutande vägen till Industriområdet (Bara Mineraler) i sydöst är komplicerad, främst p.g.a. att anslutningen är sned. Konflikter kan också uppstå med cykelstråk till Klågerup. Det finns även säkerhetsproblem med att en del av husen i Värby by har utfarter direkt ut på Malmövägen. Entrén till Bara och Bara centrum upplevs som alltför anonym. Flera synpunkter har lämnats under medborgarmöten om att synliggöra och förbättra entrén till byn. Infarten till Bara centrum upplevs också som krånglig och att detta hindrar en utveckling av handeln. Enligt en preliminär trafikutredning kommer golfbanan att generera 725 fordon/dygn. Med en infart från Malmövägen väster om Bara innebär detta en trafikökning av ca 7,5 % väster om Bara och 4 % år Räddningstjänsten har påpekat att för att säkerheten skall fungera vid stora tävlingar, måste Malmövägen breddas till ca 12 m från Bara till Yttre ringvägen och att infarten till golfbanan måste göras så bred att ett utryckningsfordon kan köra förbi en bilkö. Det måste även finnas minst en alternativ räddningsväg till hotellanläggningen. Vägbroarna på golfbanan måste tåla tyngden av ett utryckningsfordon. Framkomligheten till Bara tätort får inte äventyras vid stora tävlingar. Således bör även Torupsvägen förbättras. 28

34 Kommunikation - Biltrafik Vid Finnebjersgatan finns en avstängning som skall hindra genomfartstrafik. Önskemål har framförts vid kontakter med medborgare att åter öppna gatan för biltrafik, och möjligheten finns i en antagen detaljplan. Karta. Åtgärder för att förbättra bilnätet i Bara Kommunens avsikter Att barns, äldres och funktionshindrades förutsättningar skall vara styrande i utformningen av trafikmiljön. Att skapa ett bilnät med god tillgänglighet, hög säkerhet och fritt från störningar från buller, ljus och luftföroreningar. Att förbättra samspelet med den omgivande bebyggelsen och att skapa vackra gaturum. Att i samarbete med Vägverket och Malmö kommun ta fram en förstudie för breddning av Malmövägen från Bara till Yttre ringvägen. Att i samarbete med Vägverket anordna s k tätortsportar vid de tre entréerna för att åstadkomma en lägre hastighet av biltrafiken inne i Bara. 29

35 Kommunikation - Biltrafik Att i samarbete med Vägverket förbättra korsningen Malmövägen/Värbyvägen med en cirkulationsplats och att anlägga en ny cirkulationsplats i väster längs Malmövägen för att ansluta infarten till utbyggnadsområdena i väster samt golfbanan dit. Att skapa en ny infart, som eventuellt kan anslutas till Joakim Becks gata, till utbyggnadsområdena i väster. Att förbättra korsningen Värbyvägen/Joakim Becks gata med en cirkulationsplats. Att i samarbete med Vägverket skapa passagemöjligheter som sänker hastigheterna på Malmövägen, och i egen regi, på Värbyvägen och Möllebergavägen vid kritiska punkter. Särskilt Värbyvägen bör bli föremål för miljö- och säkerhetshöjande åtgärder. Dock måste hänsyn tas till framkomlighet för bussar. Att plantera en allé söder om Malmövägen. Att varje ny bostad i centrum har tillgång till en nära parkeringsplats samt tillgång till gästparkering. När det gäller gästparkering skall samutnyttjande kunna ske med institutioner och handel. Att i samarbete med Vägverket skapa en förskjuten trevägskorsning vid Malmövägen/Möllebergavägen/Torupsvägen. Att skapa en delvis ny uppsamlingsgata inne i Värby by och stänga utfarterna ut mot Malmövägen. Uppsamlingsgatan måste gestaltas, så att den gör ett så litet ingrepp i kulturlager och fornminnen som möjligt. Att skapa en ny anslutning från Malmövägen till industriområdet (Bara Mineraler). Att öppna Finnebjersgatan för bitrafik. Dock skall karaktären av uppsamlingsgata behållas. 30

36 Kommunikation Gång och cykeltrafik Gång och cykeltrafik Cykelnätet i Bara är i huvudsak väl utbyggt, där många målpunkter kan nås via separata banor. Maskvidden för de öst- västliga länkarna ligger på ca m, vilket är god standard. I nord-sydlig riktning finns dock endast två stråk (ett längs västra kanten av byn och ett förbi Värbyskolan). Detta innebär att cyklisterna är hänvisade att cykla tillsammans med bilarna när de tar sig fram längs huvudvägarna Värby- och Möllebergavägen. Säkerheten är låg på flera platser där gång- och cykelbanor möter Värby-, Mölleberga- och Malmövägen. Det saknas också gångbanor till hållplatserna på Möllebergavägen och utmed bebyggelsen på Malmövägen. Gång och cykeltunneln under Värbyvägen är mycket smal och i dåligt skick. Den smala tunneln och dåliga siktförhållande gör att man ofta väljer att korsa vägen i plan istället. Inom Bara Karta 1. Befintliga och nya gång- och cykelbanor inom Bara, förslag till trafikplan Gång och cykel ut i landskapet Baraborna uppskattar de natursköna omgivningarna och menar att de är en av de främsta anledningarna till att bo i Bara. Att tämligen obehindrad kunna promenera ut i landskapet är en viktig livskvalité i Bara. Det är också av största vikt att barn och ungdomar kan ta sig fram med cykel på ett säkert sätt och att de kan nå målpunkter som t.ex Torup, Klågerup, Pude Badsjö och Malmö på ett trafiksäkert sätt. Ur miljöperspektiv är det viktigt att öka tillgängligheten i samhället för andra transportmedel än bilen, så att luftutsläpp av koldioxid, kvävedioxid och flyktiga organiska ämnen kan minska. 31

37 Kommunikation Gång och cykeltrafik Det finns tre befintliga GC-vägar ut i landskapet. En går västerut till Malmö en söderut till Torup och en går till Klågerup eller Pude badsjö. I övrigt utnyttjas småvägar och markvägar i stor utsträckning för att ta sig ut i landskapet. I kontakter med allmänheten har önskemål framkommit om en ny GC-väg vid sidan av Torupsvägen mot Torup samt att rusta upp en befintlig markväg norr om tätorten mellan Bara byväg och Värbyvägen. Man önskar även en säker gångväg längs Malmövägen samt möjligheter att ta sig över den på säkra ställen. En förbindelse från Möllebergavägen till GCvägen mot Klågerup är också önskvärd. Kommunens avsikter Att barnen, äldre och funktionshindrades förutsättningar skall vara styrande i utformningen av trafikmiljön Att skapa ett sammanhängande cykelnät enligt den reviderade trafikplanen november Att vid nybyggnation planera för cykelstråk kopplade till det övergripande cykelnätet. Att tunneln under Värbyvägen byggs om. Att förbättra trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafikanter när de måste korsa Malmövägen, Värbyvägen, Möllebergavägen samt Banvägen. Att ut i landskapet verka för bättre cykelförbindelser mellan Värbyvägen och Bara byväg och till Torup längs Torupsvägen samt förbindelse till GC-väg mot Klågerup. Allén vid Torupsvägen får inte skadas. 32

38 Kommunikation - Kollektivtrafik Kollektivtrafik Bara trafikeras av busslinje 142 mellan Malmö och Klågerup. Under högtrafik avgår två bussar i timmen mot Malmö respektive Klågerup. Linjen trafikerar Värbyvägen, Jepp Ulfstands gata, Finnebjersgatan och Möllebergavägen inne i samhället. Bussen angör sex hållplatser längs dessa gator. Utöver detta tillkommer två hållplatser på Malmövägen. Täckningen av samhället är mycket god genom denna linjesträckning. Framkomligheten för bussar är god, vilket ger korta restider inom samhället. Till vissa hållplatser saknas gångbanor. Samtliga hållplatser är nyligen anpassade till funktionshindrade, utom den vid Linsbo. Bebyggelsen vid Bara centrum kommer i framtiden att hysa ett boende anpassat för äldre. I samband med den nya centrumbebyggelsen är en ny busshållplats önskvärd någonstans i närheten av ett sådant boende. Likaså kan det uppstå ett behov av ny hållplats på Malmövägen väster om Skammarpsvägen ju mer som byggs åt väster. Kommunen har idag en egen bilpool av etanolbilar i Svedala. Bilpoolen kan möjligen utvidgas så att andra än kommunens anställda kan få tillgång till bilarna. Detta förbättrar bilpoolens ekonomi avsevärt. På sikt finns då en möjlighet att en miljövänlig bilpool även kan utvecklas i Bara och bli en del av ett miljöanpassat transportsystem. Krav kan ställas på alternativt bränsle i samband med byggnation av en ny bensinstation. Kommunens avsikter Att skapa förutsättningar för en framtida attraktiv kollektivtrafik som innebär att trafikanterna i större utsträckning väljer kollektivtrafiken istället för bilen. Att hållplatserna skall vara anpassade för funktionshindrade och tillgängliga med gångbanor. Att en ny hållplats skapas vid Bara centrum. Att när behov uppstår skapa en hållplats väster om Skammarpsvägen. Att på sikt undersöka möjligheterna för en miljövänlig bilpool i Bara. Att ställa krav på alternativt bränsle i samband med byggnation av ny bensinstation i Bara. 33

39 Kommunikation IT- Infrastruktur IT-infrastruktur Idag finns olika nät när det gäller överföring av information, t.ex. telefoni, datakommunikation, TV, Kabel-TV etc. Nya tekniska landvinningar har gjort det effektivare och billigare att överföra all typ av information i gemensamma nät. Genom att kommunikationen koncentreras till gemensamma nät samtidigt som informationsvolymen ökar, ställs ökade krav på att nätet skall klara höga överföringsvolymer per tidsenhet. Både bekvämlighet hos hushållen och arbetsplatserna, konkurrenskraft hos företag, informationssökning hos skolorna och demokratiska aspekter gör, att en utbyggnad av ett kraftfullt bredbandsnät är viktigt för framtiden. Dagens bredband är normalt 2 Mbit/s. Behovet hos arbetsplatser och hushåll kan redan om fem år vara mellan 10 och 100 Mbit/s (Svedala kommuns IT-infrastrukturplan antagen av kommunfullmäktige ). I Bara idag finns en mycket begränsad fiberutbyggnad, som skett i kommunens egen regi. Kommunen äger ett datanät, som ansluter huvuddelen av de kommunala arbetsplatserna i Bara. Nätet utgörs huvudsakligen av radiobaserad utrustning, men även i begränsad omfattning av fibrer. Kommunen äger också en egen fibersträcka mellan Bara och Klågerup och ett radiolänkstråk mellan Svedala och Bara. Radiolänkstråket har begränsad kapacitet och är dimensionerad för att tillgodose kommunens eget behov. Skanova (Telia) äger telefonnätet i orten. Ledningsnätet består till övervägande del av jordkabel. Svedala kommun har antagit en IT-infrastrukturplan som syftar till ett samarbete med Region Skåne och andra kommuner i det sk. BAS-projektet för att förverkliga ett operatörsneutralt ortssammanbindande bredbandsnät, som skall vara utbyggt senast år Planen innebär att alla orter med fler än 50 invånare blir anslutna med det regionala nätet samt att det byggs områdesnät i Svedala, Bara och Klågerup. 34

40 Kommunikation IT- Infrastruktur Ortsammanbindande bredbandsnät Karta. Ortsammanbindande bredbandsnät. Svedala kommuns IT infrastruktur-plan Områdesnät av bredband Karta. Områdesnät i Bara. Svedala kommuns IT infrastruktur-plan

41 Kommunikation IT- Infrastruktur Kommunens avsikter Att områdesnätet i Bara byggs så att i första hand kommunens och Region Skånes behov av kommunikation blir tillgodosett. Sträckningarna mellan de olika arbetsplatserna görs på ett sådant sätt att befolknings- och företagstäta områden passeras. Att vid utbyggnad av nya områden skall bredbandslösningar beaktas. Att nätet skall vara utformat så att det har tillräckligt kapacitet för att med god kvalitet överföra multimediatjänster över nätet för överskådlig tid framöver. Att nätet skall ingå i en regional struktur som ska möjliggöra effektiv kommunikation över kommungränsen. Att nätet skall möjliggöra för alla nät och tjänsteoperatörer att på ickediskriminerande villkor få tillgång till nätet. Att totalförsvarets krav och behov beaktas vid utbyggnaden. 36

42 Andra anläggningar - Energi Andra anläggningar Energi Dagens uppvärmning och el i Bara Bara har idag ca 1300 hushåll, skolor och byggnader för offentlig service samt industrier och handel. Tre separata oljedistributionsnät, med pumpstationer och underjordiska cisterner vid Banvägen, Killevägen och Joachim Becks gata, har sedan slutet av 1960-talet försörjt stora delar av Bara (som mest ca 370 villor) med olja för uppvärmning. Idag försörjer näten inte mer än ca 70 villor. Idag sker huvuddelen av värmeförsörjningen med naturgas. Hushållen kan inte välja elvärme med elpatron, då kapaciteten på elledningarna i dagsläget inte räcker till för detta. Det finns endast en handfull värmepumpar i Bara. Bara tätort är således helt beroende av utifrån kommande el och fossila bränslen (olja och naturgas). Energibesparingsåtgärder i Bara sedan driftsoptimerades alla kommunala byggnader i Bara. Sedan 1999 har kommunen byggt en solvärmeanläggning för att värma vattnet i Bara badsjö, vilket sparat en del naturgas. Kommunen har även gått över till energisnål gatubelysning 2001, vilket sparar el. En energirådgivare har också verkat sedan 1999 i kommunen och kunnat bidra med rådgivning till hushållen. Kommunens övergripande energistrategi Flera av miljöproblemen är kopplade till användning av fossila bränslen t.ex. olja, kol och naturgas. Naturgas ger koldioxidutsläpp, men är renare i fråga om övriga utsläpp i förhållande till olja och biobränsle. Även elproduktion (vattenkraft, vindkraft, kärnkraft) har miljöeffekter. På längre sikt kan det även uppstå bristsituationer av el och fossilt bränsle. För att kunna minska miljöproblem, som t.ex. växthuseffekten och öka flexibiliteten när det gäller val av energislag, antog kommunfullmäktige en energiplan som sträcker sig till Energiplanen har inriktningen att öka den lokala energiproduktionen av främst biobränsle och minska eller bibehålla mängden el och fossila bränslen fastän antalet invånare växer. Energiplanen anger följande delmål för år 2010: kommunen skall eftersträva att av kommunens samlade energitillförsel (exklusive transportsektorn) skall andelen lokala förnybara energitillgångar uppgå till minst 20 % kommunen skall verka för att användningen av biobränslen ökar och minst uppgår till 60 GWh/år. kommunen skall eftersträva att den samlade eltillförseln ej ökar, kommunen skall verka för att elproduktionen (vindkraft) inom kommunen ökas och minst uppgår till tio GWh/år, kommunen skall överväga centralvärmeanläggning med biobränslen i nya exploateringsområden. 37

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING 1(5) 2007-11-30 Dnr 07.612 ANTAGANDE Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning med

Läs mer

Reviderad 2005-03-09. Del 2. Grunddragen i mark och vattenanvändning och bebyggelseutveckling Översiktsplanens innebörd och konsekvenser

Reviderad 2005-03-09. Del 2. Grunddragen i mark och vattenanvändning och bebyggelseutveckling Översiktsplanens innebörd och konsekvenser FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN BARA 2005 ANTAGANDEHANDLING Reviderad 2005-03-09 Del 2 Grunddragen i mark och vattenanvändning och bebyggelseutveckling Översiktsplanens innebörd och konsekvenser Samhällsbyggnadschef

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö 2011-04-26 Dp 5155 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

3.4 Kommunikationer. Planförslag

3.4 Kommunikationer. Planförslag Planförslag 3.4 Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god

Läs mer

Kommunikationer. Järnvägar

Kommunikationer. Järnvägar Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING Dnr: MBN 2009.2933 Detaljplan för Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 23 februari 2011

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen LAGA KRAFTHANDLING Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Svensson, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen Hanviken

Läs mer

Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun

Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun Detaljplan för Knäred 9:1 m.fl. Knäreds centrum Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR...3 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG...3 PLANDATA...3 Lägesbestämning 3 Areal 4 Markägoförhållanden 4 TIDIGARE

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Övriga handlingar Plankarta daterad 2012-10-30 rev. 2014-01-20 Planbeskrivning daterad 2012-10-30

Läs mer

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE November 2008 Denna utredning utfördes 2005/2006 och har uppdaterats under januari-februari respektive oktober-november 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Detaljplan. ning (Antagandehandling)

Detaljplan. ning (Antagandehandling) Planbeskrivn Detaljplan för Kv. Mäklaren m..fl Falköpings kommun ning (Antagandehandling) HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala a 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet.

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Tekniska nämnden 2009 10 22 117 338 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 10 08 195 473 Dnr 2009/501.008 Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Ärendebeskrivning Bo Wennström m fl anför

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun 2013-10-03 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun Plats och tid: Klågerupskolans matsal, kl.18:30-21:00 Närvarande: Åhörare: 25-talet

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun PÄ 8/2002a Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2008-09-19 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser och illustration PLANBESKRIVNING

Läs mer

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 10 januari 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby Uppdrag: 552771 Rapport: 552771 A Datum: 2010-03-16 Antal sidor: 6 Bilagor: 552771 A01 Gripsvall, Täby Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Täby kommun Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2015-000172 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(7) PLAN-

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29 HÄRADSBÄCK Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN Sammanfattning rev 2014-08-29 Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan Samrådsredogörelse, Version Familjefestivalen 2014-08-29 Kontakt:

Läs mer

Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) ANTAGANDEHANDLING

Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) Detaljplan för Blåklockan mm inom Prästängen, Arvika kommun PLANBESKRIVNING Handlingar Planen omfattar följande handlingar: 1. Planbeskrivning 2. Genomförandebeskrivning

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

Utställning av fördjupad översiktsplan för Svarte tätort i Ystads kommun

Utställning av fördjupad översiktsplan för Svarte tätort i Ystads kommun asdf GRANSKNINGSYTTRANDE 1(6) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Åsa Björn 040-25 23 15 asa.bjorn@m.lst.se Miljö- och byggnadsnämnden Nya Rådhuset 271 80 Ystad Utställning av fördjupad översiktsplan

Läs mer

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 A 4993 Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 Uppdragsbeslut 2009-06-17 Samrådsbeslut 2009-10-14 Utställningsbeslut 2010-02-10

Läs mer

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 Dnr MN/2002-0967 Detaljplan för Del av NYCKLEBY 1:33 Strömstads kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-02-03 26 att genomföra en andra

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN DNR 2007-0582 1/5 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

SVEDALA KOMMUN MINNESANTECKNINGAR 1 Sammanträdesdatum Samrådsmöte Översiktsplan för Svedala kommun 2010-03-15

SVEDALA KOMMUN MINNESANTECKNINGAR 1 Sammanträdesdatum Samrådsmöte Översiktsplan för Svedala kommun 2010-03-15 SVEDALA KOMMUN MINNESANTECKNINGAR 1 Sammanträdesdatum Samrådsmöte Översiktsplan för Svedala kommun 2010-03-15 Plats och tid Naverlönnsalen, Kommunhuset, Svedala kl 19:00 Närvarande Åhörare 13 Medborgare

Läs mer

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt Trafik Datum 2014-06-24 Uppdrag Beställare Från Till Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund Borealis AB Felix Staffanson Åsa Åkesson Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199 Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Orust kommun Västra Götalands län Upprättad den 9 augusti 2012 av Verksamheten för samhällsutveckling, Orust

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Trafikprognos samt en bullerberäkning för fyra fastigheter i Åkarp

Trafikprognos samt en bullerberäkning för fyra fastigheter i Åkarp [Delprodukt] Skapad av: Fackansvarig: Dokumentdatum: 2013-11-20 Diarienr/Ärendenr: TRV 2010/35145 Version: Anna-Karin Ekström, Tyréns AB Anna-Karin Ekström, Tyréns AB/Ansvarig MKB Cristiano Piga, Tyréns

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010 5.6 Avfallsupplag I kommunen finns inga upplag i drift. Avfallet transporteras till de regional upplagen i (Spillepengen) och (Albäck). 1992 genomförde Scandiaconsult en inventering av äldre avfallsupplag.

Läs mer

Karaktärsområde I - Framtida utveckling redovisat för Arrie, Västra Ingelstad, Östra Grevie växande robusta byar i backarna utmed järnvägen.

Karaktärsområde I - Framtida utveckling redovisat för Arrie, Västra Ingelstad, Östra Grevie växande robusta byar i backarna utmed järnvägen. Karaktärsområde I - Framtida utveckling redovisat för Arrie, Västra Ingelstad, Östra Grevie växande robusta byar i backarna utmed järnvägen Käglinge KARAKTÄRSOMRÅDEN Arrie Hököpinge Västra Ingelstad Vellinge

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

PLANBESKRIVNING Samråd DATUM: 2015-08-25 DNR: 2014 1111. Detaljplan för Örträsk by, Lycksele kommun, Västerbottens län.

PLANBESKRIVNING Samråd DATUM: 2015-08-25 DNR: 2014 1111. Detaljplan för Örträsk by, Lycksele kommun, Västerbottens län. PLANBESKRIVNING Samråd DATUM: 2015-08-25 DNR: 2014 1111 Detaljplan för Örträsk by, Lycksele kommun, Västerbottens län. Handlingar Planens syfte Bakgrund 1. Plankarta med bestämmelser 2. Planbeskrivning

Läs mer