BARA 2005 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR SVEDALA KOMMUN, SKÅNE LÄN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARA 2005 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR SVEDALA KOMMUN, SKÅNE LÄN"

Transkript

1 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR BARA 2005 SVEDALA KOMMUN, SKÅNE LÄN Upprättad av samhällsbyggnadschef Anna Thott och landskapsarkitekt Christina Zoric Persson Reviderad Kommunstyrelsen Antagen av Kommunfullmäktige Överklagande avslås i Länsrätten, dom Kammarrätten i Göteborg meddelar inte prövningstillstånd enligt protokoll Länsrättens beslut står fast.

2 LAGA KRAFT

3 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN BARA 2005 ANTAGANDEHANDLING Reviderad Del 1 Inledning Bakgrund Riksintressen Allmänna intressen Miljö och riskfaktorer Samhällsbyggnadschef Anna Thott Landskapsarkitekt Christina Zoric Persson

4 DEL 1 Inledning 4-6 Bakgrund Berg, jord, vattenförhållanden 7 Landskapet 7 Fornlämningar 7 Bara i historien 8-10 Bara i regionen Gällande planer och förordnande Riksintressen Allmänna intressen 22 Långsiktigt hållbar utveckling 22 Bebyggelse och befolkningsutveckling Kommunikation Andra anläggningar Grönstruktur Friluftsliv Kulturminnesvård Naturområden Jordbruk, grus och täkter Miljö och riskfaktorer 56 Miljökvalitetsnormer 56 Lokal beredskap 56 Flygvägar Ökad biltrafik 59 Elledningar 60 Radon 61 Kommunens avsikter 62-63

5 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN BARA 2005 ANTAGANDEHANDLING Reviderad Del 2 Grunddragen i mark och vattenanvändning och bebyggelseutveckling Översiktsplanens innebörd och konsekvenser

6 Samhällsbyggnadschef Anna Thott Landskapsarkitekt Christina Zoric Persson

7 DEL 2 Grunddragen i mark- och vattenanvändning samt bebyggelseutveckling 67 Malmövägen Värbyvägen 67 Centrum 67 Utbyggnadsområde för radhus, småhus och villor i väster 68 Utbyggnadsområde vid Fåraborg 69 Reservområden för bostäder 70 Gamla Värby by 70 Golfbanan 70 Bara kyrkby, Skammarp 4:1 71 Verksamheter 71 Idrottsområden 72 Grönstruktur 72 Randzonen 73 Översiktsplanens innebörd och konsekvenser 74 Bättre balans i åldersstrukturen 74 Starkare centrum, bättre entré 74 Variation i bostadsutbudet 74 Korsningarna vid Malmövägen blir mer framkomliga och säkra 74 Befintlig verksamhet får möjlighet att expandera 75 Arbetstillfällen kan komma i upplevelseindustrin 75 Nya strövområden säkras 75 Hushållning med mark, vatten och energi 75 Tätortens möte med landskapet 75 Buller och barriäreffekter 75 Jämställdhet 76

8 Ekonomiska, ekologiska och visuella konsekvenser av 76 förslaget Vägning av befintliga värden och exploateringsintresse 77 Så tillgodoses riksintressena 78 Förteckning över planunderlag 80 Bilagor: Plankarta. Fördjupad översiktsplan Bara 2005 Samrådsredogörelse med Länsstyrelsens yttrande Kulturmiljöutredning inför planerad golfbana mellan Bara tätort och Torups slott Malmö kulturmiljö Reviderad trafikplan Del 2: Bara Remissversion Svedala kommun Tyréns Infrakonsult MKB till detaljplan för Värby 61:1 m fl, PGA golfbana, rev , Ramböll. Minnesanteckningar från möte med räddningstjänsten i Svedala kommun

9 Inledning Inledning Vad är en fördjupad översiktsplan? En översiktsplan samordnar de övergripande, allmänna intressen som kan påverka användningen av mark och vatten t ex: Bostadsförsörjning och verksamheters utveckling Kommunikationsfrågor Jordbruk Bevarandeintressen Rekreationsintressen Miljö och riskfrågor Sociala mål En fördjupad översiktplan studerar frågorna mer i detalj på avgränsat område i kommunen. Översiktsplanen ger vägledning för kommande beslut. Översiktsplanen visar hur kommunen anser att marken skall användas på ett ur allmän synpunkt lämpligt sätt. Översiktsplanen ska även visa hur riksintresse för t ex naturvård, kulturminnesvård eller luftfart tas till vara. Planen blir vägledande för enskilda, kommunala och statliga myndigheters beslut beträffande ändrad markanvändning, skyddsförordnande mm. Kommunfullmäktige skall minst en gång var mandatperiod ta ställning till om översiktsplanen är aktuell. Inga rättsverkningar Översiktsplanen är inte juridiskt bindande. Den utgör ett bedömningsunderlag för beslut enligt plan och bygglagen (PBL) och Miljöbalken (MB). En prövande myndighet skall ange förenligheten med översiktsplanen. För att avsikterna i planen skall kunna säkerställas krävs mer detaljerade beslut i efterhand. För bebyggelse krävs t.ex. detaljplan, för byggande av väg krävs arbetsplan. Naturvård, kulturminnesvård och rekreationsintressen kan tillgodoses via förordnanden enligt Miljöbalken. På kommunstyrelsens uppdrag I översiktsplanen från början av 90-talet (ÖP 90) visades Baras framtida utveckling. Sedan dess har fördjupningar av översiktsplanen gjorts i Sturup, Svedala och Klågerup. I april 2001 beslutade kommunstyrelsen att arbetet med en fördjupad översiktsplan för Bara skulle starta och ligga färdigt våren Man beslutade att arbetet skulle bedrivas i nära samarbete med medborgarna. Medborgarsamverkan Fördjupad översiktsplan i Bara föregicks av en programgrupp som specialstuderade de äldres behov i Bara. Denna grupp bestod av kommunala tjänstemän från Vård och Omsorg och medborgare i Bara. Gruppen tog fram underlag för framtida planering bl. a. genom en enkät, som riktade sig till alla Barabor över 55 år. En övervägande majoritet eller 88 % uppgav att de vill bo kvar i Bara. Svarsfrekvensen var 74 % eller 656 svar. 4

10 Inledning Ett första medborgarmöte om fördjupad översiktplan i Bara hölls den 28 augusti 2001, då följande spelregler lades fast: Det är fritt att delta så mycket man eller så lite man vill. Man kan också lämna skriftliga synpunkter. På medborgarmötena informerar vi varandra. Det är politikerna som beslutar i de valda församlingarna. Kommunens representanter ska ta med sig frågor från mötena och svara senast vid nästa möte. Allt material som produceras i samband med mötena, t ex kartor eller minnesanteckningar är offentliga och visas på biblioteket i Bara och/eller på hemsidan. Under det första mötet redovisades den kommande arbetsgången under året. Baraborna fick redogöra för vad som är bäst med Bara, vad som är sämst samt vilken som är den viktigaste frågan. Man fick även i uppdrag att till nästa gång fotografera och redovisa foton från Bara. Baraborna erbjöds också att delta fokusgrupper som bildades under mötet. Totalt bildades fem grupper: Barnfamiljer, Ungdomar, Vuxna utan barn, Arbete och föreningsliv samt Fokusgrupperna träffades tre gånger per grupp under hösten 2001 och deras diskussioner resulterade i varsin karta som redovisades på medborgarmöte nr 4 i november. Parallellt med fokusgrupperna pågick de stora medborgarmötena. På möte nr 2 presenterades fotoutställningen och en sk. SWOT (styrka, svaghet, möjligheter och hot)-analys gjordes med hjälp av fotografierna. Möte nr 3 handlade om vilka planförutsättningar som finns i Bara samt vilka begränsningar man måste ta hänsyn till. Länsstyrelsen, Luftfartsverket och Vägverket medverkade, och deras representanter berättade om riksintressen, nya landningsbanor och möjligheter att dra en ny väg söder om Bara. Fokusgruppernas arbete gav många goda idéer och två arkitekter och en fastighetsutvecklare gavs i uppdrag att göra en centrumutredning. Deras arbeten redovisades på medborgarmöte nr 5 i februari Utifrån materialet kunde kommunens tjänstemän arbeta vidare och lade på medborgarmöte nr 6 i april fram tre olika förslag till översiktsplan. Reaktioner och diskussioner kring dessa förslag utgör bakgrunden till denna plan. Inför antagandet hölls ett informationsmöte om utställningsförslaget i Bara den 4 juni Antagandet av planen sköts dock upp när det blev känt att PGA (Professional Golfers Association of Sweden) ville anlägga en golfbana strax söder om Bara. Golfbanan har därefter arbetats in i förslaget. Ett medborgarmöte om golfbanan hölls den 11 november En kulturmiljöutredning över området har tagits fram liksom en preliminär vägutredning, flora och faunainventering samt utkast till miljökonsekvensbeskrivning. För att hålla medborgarna informerade hade Utvecklingsutskottet ett medborgarmöte den 23 mars 2004 och arbetsgruppen för Bara centrum hade ett medborgarmöte den 26 maj

11 Inledning Detaljplaneprogram för centrum och golfbanan var på samråd under sommaren Ett nytt förslag till fördjupad översiktsplan i Bara har därefter varit utställt för samråd mellan 7 september och 7 oktober Viktiga frågor Kommunen har sedan tidigare haft viktiga frågor att ta upp i planen, t.ex. att antalet äldre Barabor kommer att mer än fördubblas fram till 2016 och hur olika trafiklösningar kan ske. I dialogen med medborgarna har ytterligare viktiga frågor utkristalliserats. Huvudfrågorna som planen behandlar är dessa: Hur får vi ett trevligare centrum? På vilket sätt kan Malmövägen göras säkrare? Ska vi flytta förbipasserande trafik söderut? Går det att få fler lägenheter till Bara? Hur kan man ge Bara en bättre entré? Vilken befolkningsökning/ökat bostadsbyggande behövs för att säkra handel och offentlig service? Var kan vi ge seniorer möjlighet att bo kvar i Bara? Hur kan vi bevara rekreationsmöjligheter vid Fåraborg? Hur kan Bara samhälle utvecklas utan att påtagligt skada riksintressena för natur- och kulturminnesvård? Hur kan golfbanan samspela med landskapet, de historiska elementen, naturvärdena samt Bara tätort? 6

12 Berg, jord, vattenförhållande, landskap och historik Bakgrund Berg, jord och vattenförhållande Berggrunden under Bara består av mycket mäktiga lager kalksten med skikt av sandsten och lersten som bildades för miljoner år sedan. Urberget påträffas först på drygt 1500 m djup i området. I kalkstensberggrunden finns en 4 6 km bred dalgång som bildats genom floderosion för mer än år sedan. Dalgången, som är helt fylld av jordlager, syns inte i markytan, men sträcker sig diagonalt över sydvästra Skåne från Skivarp i sydöst till Barsebäck i nordväst. Bara samhälle är beläget vid Alnarpsdalens sydvästra rand, vilket medför att jordlagrens mäktighet varierar mellan 60 m och 120 m i området. Jordlagren i Alnarpsdalen växlar starkt till sammansättning, men till stor del består de av rikligt vattenförande sand. Av den anledningen är Alnarpsdalen en av Skånes viktigare grundvattenmagasin. Mellan Klågerup och Bara finns ett område inom vilket genomsläppliga jordarter når markytan och som fungerar som inströmningsområde till grundvattenmagasinet, även kallat Alnarpsströmmen. Området är skyddat som ett vattenskyddsområde, se avsnittet om gällande förordnanden. De ytligare liggande jordlagren är mycket varierande och består omväxlande av mer eller mindre lerig morän och sand bl.a. Det starkt kuperade landskapet har bildats i samband med den senaste isens avsmältning för drygt år sedan då det sydväst om Romeleåsen avsnördes partier med dödis från den avsmältande inlandsisen. Jordarterna avsattes på och mellan dödisblocken, och då dessa smälte kvarstod det backlandskap som bl.a. omger Bara. Landskapet Landskapet kring Bara är ett öppet, böljande jordbrukslandskap, som skiljer sig från slätterna runt Lund och Malmö. Småvatten och träddungar återfinns bland åkrarna. Strax söder om Bara tätort finns Spångholmsbäcken, som är ett biflöde till Sege å. Ännu ett stycke söderut ligger Bokskogen med Torups slott. Egendomen ägs av Malmö stad och är ett av landets mest välbesökta rekreationsområden. Omkring besökare per år antas komma till Bokskogen för att promenera, jogga, rida eller spela golf. Fornlämningar Bara ligger i en gammal kulturbygd och det finns flera fornlämningar här. Enligt lagen om kulturminnen (KML) är det en nationell angelägenhet att skydda och värna vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt skada en fast fornlämning. Länsstyrelsen kan lämna sådant tillstånd och också meddela särskilda föreskrifter till skydd för en fast fornlämning. 7

13 Berg, jord, vattenförhållande, landskap och historik Karta. Forn- och kulturlämningar kring Bara enligt uppgifter från Länsstyrelsen. Bara i historien By- och sockennamnet Bara betyder det bara, den bara eller skogslösa marken. Namnet kommer av att Bara by varit skoglös i förhållande till omgivningen i söder, öster och norr. Bara by har troligen varit säte för ett häradsting i förkristen tid och därför fått ge namn åt Bara härad. I tidig medeltid blev Bara kyrka förlagd till Bara by och då blev Bara även namn på en socken. Husen i Bara by var till enskiftet 1818 samlade sydväst om kyrkan. Flera ägor samlades då under två gårdar: Traneberga och Ängagården. Därefter återstod endast Baragården, Bygården, Prästgården, några torp och gathus i Bara by. Bara bys närmsta granne var Värby. Byn bestod av 24 gårdar samt torp och gathus. Värbys gamla byplats låg strax väster om Torupsvägen mellan Malmövägen och Spångholmsbäcken. Bebyggelsen blev starkt reducerad på 1800-talet i samband med skiftesprocesserna. Godset Torup är av central betydelse för området. Torup ägde bortsett från de egna markerna (fånget) hela den egna socknen där alla gårdar i Värby och Bara stod till godsets disposition. Arrendebönderna i Värby och Bara bidrog med arbetsplikt till godsets arbetskraft. Askebacken, lämningar av en herrgård strax norr om Torups slott, är föregångaren till dagens renässansslott från 1500-talet. Askebacken är platsen för det Torup som nämns i källor från 13- och 1400-talen. De stora sammanhängande arealerna söder om Bara har således historisk förankring. Gränsen mellan godset Torups egna marker och den underlydande byn Värbys marker, har funnits intakt under lång tid. Torups slottsmiljö och Värbys historiska bytomt utgör påtagliga värdekärnor med stort tidsdjup i området runt dagens Bara. 8

14 Berg, jord, vattenförhållande, landskap och historik Spångholmens gård anlades på 1800-talet och är karaktäriskt med sina räta linjer, alléer, och bebyggelsebild. Då Malmö Genarps järnväg blev anlagd 1894 blev Bara station förlagd på Värby mark. Stationen fick namnet Bara efter socknen. Här uppstod långsamt ett mindre stationssamhälle, vilket har gjort att huvuddelen av nuvarande Bara ligger på Värbys marker. Omlandet kring Bara stationsby var en levande landsbygd med tillverkning, handel och service av allehanda slag. Mellan 1952 och 1977 var Bara och Klågerup tätorter i Bara kommun bestående av Bara, Hyby, Bjärshögs och Skabersjö socknar. I Bara samhälle fanns på 40-talet två speceriaffärer, en järnvägs- och poststation, en spannmålsaffär, ett tegelbruk, en grönsakshandel och en smedja hade speceriaffärerna och järnvägen försvunnit. Istället fanns Bara forum och en manufakturaffär och en garnaffär. Bara hade även en bilverkstad, bensinstation, olika entreprenadfirmor, en maskinstation och Bara Taxi. Verksamheten vid Bara Tegelbruk var fortfarande i full gång. Bland serviceinrättningarna fanns bibliotek, postkontor, tandklinik, distriktsköterska, fotvårdsspecialist och damfriseringar. Karta. Skånska rekognosceringskartan

15 Berg, jord, vattenförhållande, landskap och historik Huvuddelen av bebyggelsen i Bara tätort idag är villor och småhus som byggdes mellan 1960 och Målgruppen var Malmöbor som ville flytta ut från staden. Bara marknadsfördes som den bilvänliga orten i huskatalogerna. Mer att läsa om den kulturhistoriska miljön finns bilagt i Kulturmiljöutredning - inför planerad golfbana mellan Bara tätort och Torups slott Malmö Kulturmiljö. 10

16 Bara i regionen Bara i regionen Bara är idag en del av Svedala kommun och den näst största tätorten i kommunen med ca 3300 invånare. Karta: Bara i regionen Bara är en lugn bostadsort med skolor, livsmedelsaffär, bibliotek och vårdcentral inom pendlingsavstånd till Malmö och Lund. En av de främsta kvalitéerna i Bara är närheten till Bokskogen med Torups slott, ett av Sveriges mest välbesökta rekreationsområden. Befolkningen i Bara är relativt beroende av bil för att ta sig till arbete, affärer och service. Väg 841 Malmö-Klågerup utgör huvudförbindelsen i öst-västlig riktning. Med bil eller buss kan man nå Malmö centrum inom minuter. År 2000 blev den Yttre ringvägen färdig med en påfart vid Södra Sallerup strax väster om Bara. Då fick Baraborna mycket bättre kommunikationer med tillgång till en motorväg runt hela Malmö samt motorvägsförbindelser till Köpenhamn, Lund och Helsingborg. Sedan Yttre ringvägen byggdes upplever Baraborna att tung lastbiltrafik ökat på Malmövägen. Den tunga trafiken genom Bara upplevs som ett stort problem främst för de boende söder om Malmövägen. Svedala kan nås med bil eller cykel på Torupsvägen genom Torup-Roslätt eller med buss till Klågerup där man byter och tar väg 108 söderut. Staffanstorp och Lund kan nås med bil genom att ta den smala Möllebergavägen till Staffanstorp. Ska man åka buss dit, får man ta sig till Klågerup och byta buss där. 11

17 Bara i regionen Sturups flygplats ligger på bekvämt avstånd och man tar sig dit via Klågerup och väg 108. Bara torde även i framtiden utgöra en attraktiv, trygg bostadsort på bekvämt pendlingsavstånd med bil eller buss från främst Malmö, men kanske även Lund eller Köpenhamn. 12

18 Gällande planer och förordnande Gällande översiktsplan I Översiktsplan från 1990 (Öp 90) och Översiktsplan 2002 (ÖP 2002) finns förslag (D2.2) till ny bebyggelse söder och väster om nuvarande tätort. I Öp 90 betonas vikten av att flytta Malmövägen söderut för att inte splittra byn och för att göra marken mellan vägarna möjlig att bebygga. I de båda planerna pekas även två områden (S4 Bara östra) och (S5 Bara södra) som områden med samlad bebyggelse där komplettering med enstaka byggnader på lucktomter eller annan mark kan medges. Karta. Bebyggelseutveckling. Utdrag ur Öp

19 Gällande planer och förordnande Gällande detaljplaner Gällande förordnande Karta. Detaljplanelagt område i Bara Gällande förordnanden Generellt strandskydd (MB 14), intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd, gäller utmed Spångholmsbäcken, för att trygga allmänhetens tillgång till platser för friluftsliv. Landskapsbildsskydd (fd NVL 19) Mellan Södra Sallerup och Klågerup är ett område belagt med förordnande för skydd av landskapsbilden (Länsstyrelsens beslut , III R ). Området är ett mot norr skarpt avgränsat storkulligt höjdstråk och erbjuder genom sina svackor och korta dalgångar en säregen och vacker landskapsbild. Förordnandet innebär att utan Länsstyrelsens tillstånd får inte uppföras ny byggnad (med undantag av ekonomibyggnad för jordbrukets behov), utföras skogsodling, anläggas upplag (med undantag för upplag för jordbrukets behov) framdragas högspänningsledning eller utföras schaktning/utfyllning. 14

20 Gällande planer och förordnande Karta. Generellt strandskydd (N1), Landskapsbildsskydd (N2). Utdrag ur förslag till ÖP Skydd för grundvattentäkt Området sträcker sig från mitten av nuvarande Klågerup till östra Bara och fastställdes av Länsstyrelsen i en kungörelse 1977:240. Området består av genomsläppliga jordar och fungerar som ett infiltrationsområde för den grundvattenförande Alnarpsströmmen. Skyddet innebär restriktioner när det gäller avloppsvatten och brandfarliga vätskor samt förbud mot upplag av för grundvattnet skadliga vätskor. Grus- och sandtäkt får ej ske djupare än till 1 m över högsta grundvattenyta och regler finns beträffande hur bränsleanordning för arbetsmaskiner skall vara beskaffad. Allmänna vägar Väg 841 (Malmövägen) är en allmän väg som förvaltas av Vägverket. Enligt 47 i Väglagen gäller att inom ett avstånd av 12 meter från vägområde och vid vissa vägar inom ett avstånd av 30 till 50 meter får inte uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller vidtas andra åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Detta gäller också för de sk. frisiktstrianglarna på 75X75 meter vid korsning mellan allmän väg och annan allmän väg, enskild väg eller som i större utsträckning används för allmän trafik eller järnväg. Vägförvaltningen redovisar, i sitt underlag för samhällsplanering, en ny sträckning av väg 841 Kölnan-Bara, Klågerup. Man har ingen prioritering av åtgärden. 15

21 Gällande planer och förordnande Karta. Skydd för grundvattentäkt (V). 16

22 Riksintressen Riksintressen Kring Bara tätort med omnejd finns fyra områden som är utpekade som riksintressen. Inom dessa finns värden av nationell betydelse när det gäller naturtyper, kulturmiljövärden och friluftsliv. I Miljöbalken står att områdenas värden så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. N 87 (fd. N33) Backlandskapet söder om Romeleåsen, område av riksintresse för naturvården (MB kap 4:2) Karta: Riksintresse N 87 (fd. N33) Backlandskapet söder om Romeleåsen Backlandskapet söder om Romeleåsen N 87 är av riksintresse pga geovetenskap, odlingslandskap, sjö, topogent kärr våtmarkskomplex, myrkomplex, fuktäng, sumpskog och ängsbokskog. Området är ett av de mest välutvecklade områdena med dödistopografi i landet. I det säreget småkuperade landskapet finns platåleror och tappningsdalar från små isdämda sjöar. 17

23 Riksintressen Torvhålor och småsjöar är spår efter kvardröjande dödisrester. I området finns rika typer av lövskog, torr och fuktängar, samt rik och fattigkärr med stor vegetationsrikedom. Området är det viltrikaste i Skåne med bland annat kronhjort och dovvilt, har en rik häckfågelfauna och är huvudsakligt utbredningsområde för ätlig groda och lövgroda. Björkesåkraområdet är referensområde för hydrologisk forskning. Fjällfotaljung är en av de få myrmarker i södra Skåne som inte påverkats av täktverksamhet. Dess nuvarande och historiska utveckling är växtekologiskt och geovetenskapligt intressant. M 116 (fd. K116 och K118) Görslöv-Bara-Torup-Hyby (delen i Bara, Hyby och Bjärshög sn:r), område av riksintresse för kulturminnesvården MB (kap 3:6) Riksintresse för kulturminnesvården M116 Kuperat odlingslandskap med förhistorisk bruknings och bosättningskontinuitet i övergångsbygden mellan slätten och Romeleåsen kring Sege å, som väl speglar framväxten av det skånska jordbrukslandskapet som präglats av storgodsens förvaltning. 18

24 Riksintressen Uttryck för riksintresset: Vid Yddingesjöns strandängar och boplatslämningar från stenåldern, i trakten kring Bara dösar och gånggrifter, landskapsdominerande bronsåldershögar. Torups 1500-tals slott men lämningar efter den medeltida gården Askebäcken, vallgrav, välbevarad arbetar- och ekonomibebyggelse från tiden tal, statarlänga, Torups bokskog. Godsen Hyby, Roslätt och Bökeberg alla med talsbebyggelse. Klågerups 1700-talsslott med medeltida ursprung och tillhörande arbetar- och ekonomibebyggelse. Uppfartsvägar och alléer, smedja och smedja och mejeri, Klågerups epedemisjukhus från 1913, arrendegårdarna Tejarp och Tranberga med 1800-tals bebyggelse. Vinninge stubbamölla. Hyby nygotiska 1870-tals katedral i rött tegel. Ruinerna efter den medeltida kyrkan, Bara medeltida kyrka och de tidiga 1800-tals torpen i korsvirke i Bara. Bjärshögs 1890-tals kyrka och kyrkby med oskiftade gårdar samt en för övrigt av stordrift präglad omgivande jordbruksbygd. Vid Hyby betesmarker med spår av äldre markanvändning och en till stora delar bevarad fägata (miljön berör även Staffanstorps kommun). I området ingår även stations- och järnvägsmiljöerna utmed hela bansträckan Lund-Trelleborg och Malmö-Genarp med välbevarade stationsbyggnader och banvaktsboställen i trakten kring Yddingesjön. F1 Område av riksintresse med särskilda hushållningsbestämmelser (MB 4:1-2) Karta. F1 område av riksintresse med särskilda hushållningsbestämmelser I område F1 skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. 19

25 Riksintressen Flygplats av riksintresse (MB 3:8) Sturups flygplats och det område som berörs av buller från verksamheten samt krav på hinderfrihet utgör riksintresse och skall som sådant skyddas mot åtgärder som väsentligt försvårar utnyttjandet för luftfarten. Kommunens avsikter att tillgodose riksintressena: Genom att i första hand ta i anspråk redan detaljplanelagd mark för nya bostäder, samt att bygga i flera våningar för att möjliggöra tät bebyggelse. På så sätt uppnår vi god hushållning med oexploaterad mark. Genom att åtgärda befintlig genomfartsväg (Malmövägen) så att den blir trafiksäker för de oskyddade trafikanterna kan man prioritera ner en ny genomfartsväg söderut. Genom att i största möjliga mån behålla markformationer vid exploatering utanför detaljplanelagt område samt att endast bygga i anslutning till befintlig bebyggelse. Genom att öka tillgängligheten till naturområdena med nya cykel- och gångvägar. Vid prövning av bygglov och förhandsbesked skall Bygg och Miljönämnden samråda med länsstyrelsen om Bygg och miljönämnden bedömer att ett eller flera riksintressen väsentligt påverkas. Bygglov kommer inte att lämnas för åtgärder som påtagligt kan skada riksintresset. Kulturmiljövärden och fornlämningar skyddas. 20

26 Riksintressen För mer omfattande exploateringsföretag inom riksintresseområdena skall detaljplan upprättas. Ny bebyggelse skall styras till områden som är lämpliga ur miljö- och hälsosynpunkt. I Bara bedöms detta gälla i söder och väster. Bostadsbebyggelse skall utformas så att buller från flyg- eller vägtrafik inte upplevs störande, d v s minst följa de riktvärden som finns i miljöskyddsprogrammet och riksdagens infrastrukturproposition 1996\97: 53. När det gäller flygbuller överväga reglering med hjälp av PBL så att flygvägarna regleras tidsmässigt och lägesmässigt till maxzonen så att Bara inte flygs över på en sådan höjd att störningar uppstår. Eventuellt bör högsta tillåtna värden för bullerstörningar också regleras med stöd av PBL. Inom max-zonen skall om till- och nybyggnader av bostäder och vårdlokaler eller liknande utföras så att maximalljudnivån inomhus aldrig överstiger 45 dba. Övningsflyget regleras läges och tidsmässigt på sådant sätt att bostadsområden inte utsätts för störningar. Inom hinderfrihetszonerna får master och bebyggelse inte genomtränga hinderytorna. Den horisontala hinderytan på +117 m ö h, den koniska hinderytan från +117 till +217 m ö h samt fyra övergångsytor mellan m ö h. Malmö-Sturups flygplats får yttra sig över alla planärenden samt alla bygglovsärenden som avser byggnadsobjekt högre än 15 m över mark. Särskild hänsyn skall tas till radionavigeringshjälpmedel. 21

27 Långsiktigt hållbar utveckling ALLMÄNNA INTRESSEN Långsiktigt hållbar utveckling i Bara För att nå ett samhälle som fungerar ihop med de naturliga kretsloppen måste utvecklingen bygga på fyra grundläggande villkor: Villkor 1: Användning av fossil energi samt skadliga ämnen från berggrunden skall minska Villkor 2: Användning av naturfrämmande ämnen skall minska Villkor 3: Djur, växter och naturens kretslopp skall få plats Villkor 4: En rättvis fördelning av resurser bland jordens folk. Bara samhälle är inte alls uppbyggt som ett kretsloppssamhälle, utan helt sprunget ur modernismens idéer kring 1960-talet. Vid denna tid tog man inte hänsyn till att försöka minimera flöden av energi och material genom samhället. Detta innebär att Bara samhälle idag är helt beroende av energi och varor utifrån. Ett exempel är uppvärmningssystemet som är helt avhängigt fossila bränslen och därmed utsläpp av klimatpåverkande gaser. En av förutsättningarna för att kunna bo i Bara samhälle är också att de vuxna arbetar på annan ort. Man måste arbetspendla, vilket till största delen sker med bil. Förutsättningarna att sluta kretsloppen i Bara är således inte så stora. Strategin måste därför bli att i första hand effektivisera den energi och materialanvändningen som pågår. Vid nybyggnation har man större chans än i redan byggda miljöer. För Baras del innebär detta att man ska hushålla med energi- och material samt främja användningen av förnyelsebar energi. Bilberoendet kan minskas på olika sätt, bl.a genom att utveckla ett starkare centrum med bättre service. Det är bra om man kan utveckla möjligheter till distansarbete och få fler verksamheter till Bara. Man ökar tillgängligheten till kollektivtrafiken och för gång- och cykeltrafik. Man hushåller med värdefull jordbruksmark och skyddar värdefulla naturmiljöer, bl.a. genom att ytterligare förtäta befintlig bebyggelse. Man främjar biologisk mångfald i grönområdena och renar allt dagvatten. Man underlättar källsortering. Inte minst viktigt är att skapa trivsel och identitet i byn så att unga och gamla trivs och tar ansvar för sin ort. 22

28 Bebyggelse och befolkningsutveckling Bebyggelse och befolkningsutveckling Generellt sett är befolkningsutvecklingen beroende av bostadsbyggandet. Det betyder att byggs det inga hus avstannar eller minskar befolkningsökningen. Skulle detta inträffa minskar möjligheterna i Bara att behålla skolor och livsmedelsaffär. Därför är det önskvärt med en lagom utbyggnad av bostäder i Bara. Svedala kommun har antagit bostadspolitiska mål som redovisas i Exploateringsprogram : 65 bostäder per år är ett medeltal. 2/3 av dessa lokaliseras i Svedala och 1/3 i Bara och Klågerup. Bebyggelsen lokaliseras genom detaljplanering till största delen i Svedala, Bara och Klågerup under programperioden. Bostäder skall upplåtas med såväl äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt. Tomter skall finnas tillgängliga för uppförande av småhus med äganderätt. Bostadsbyggandet skall utformas till den bebyggelse som finns i kommunen. Avsteg kan göras där planförutsättningar finns. Kommunen skall ha en attraktiv bostadsmiljö. Svedala kommun tar varje år fram en prognos över hur befolkningen utvecklas. Till grund för prognosen ligger exploateringsprogrammet. I programmet redovisas att ca bostäder per år skall byggas i Bara. Totalt beräknas då befolkningen i Bara öka från 3300 år 2003 till 3462 personer år Andelen äldre ökar I Bara fanns till mitten av 60-talet 14 hus. Därefter tog byggnationen fart och befolkningen växte stadigt. Den största delen av Bara tätort byggdes mellan 1965 och 1980 och det som byggdes var till största delen villor och småhus. De flesta som flyttade in var barnfamiljer, där de vuxna var runt år. Av barnen i dessa familjer är de flesta numera utflyttade medan föräldrarna bor kvar i sina småhus och villor. Detta betyder att Bara kommer att få många invånare som blir äldre samtidigt. Antalet människor över 65 år i Bara kommer att mer än fördubblas fram till 2016 enligt befolkningsprognosen. 23

29 Bebyggelse och befolkningsutveckling Diagram. Ur befolkningsprognos Under år 2000 har Vård och omsorg drivit ett projekt i Bara där man ville ta reda på hur de över 55 år tänkte sig framtiden. Man bildade en programgrupp med tjänstemän och medborgare i Bara samt skickade ut en enkät Att bo i Bara till alla över 55 år. Svarsfrekvensen på enkäten var 74 % eller 656 svar. En övervägande majoritet eller 88 % uppgav att de vill bo kvar i Bara. I dagsläget är det svårt att bo kvar i Bara om man inte vill bo kvar i sin villa. Det finns inte så mycket lägenhetsboende i Bara. Av flyttningsstatistiken 2001 för kommunen framgår, att av de flesta äldre (över 55 år) som flyttar, kommer övervägande delen från Bara (27 av 35 st). Det finns inget äldreboende i Bara idag. Den som har särskilda behov kan söka plats i Klågerup på Solgården eller i Svedala. Ur kommunal synvinkel är det bra om äldre bor kvar i eget boende, helst då i markplan med tämligen stora ytor i sov- och badrum. Vård och omsorg menar att det behövs boende anpassat för äldre i Bara centrum. 24

30 Bebyggelse och befolkningsutveckling Antalet förskolebarn växlar När det gäller de yngre barnen sker det förändringar under planperioden: Diagram. Ur befolkningsprognos 2004 Antalet barn i åldern 0-6 år förväntas öka från 215 stycken år 2003 till 230 stycken år 2010 för att därefter minska till 210 stycken år Det betyder att förskolan kommer att behöva utöka sin verksamhet med ungefär en avdelning fram till 2008 för att sedan trappa ner igen. Tänkbara, befintliga lokaler för förskoleverksamhet kan finnas i Värbyskolan, Spångholmsskolan eller i Bara centrumbyggnad. En annan möjlighet att lösa situationen kan vara göra bygga tillfälliga förskolelokaler som kan byggas om till bostäder på sikt. Åldersgruppen 7-15 år håller sig ganska stabil över planperioden enligt prognos Detta skulle betyda att det inte behövs några nya skollokaler under planperioden. Beroende på, i vilken takt nya bostäder byggs, kan uppgifterna om antalet barn förändras kraftigt. Bebyggelsens utveckling Bara tätort planerades på 1960-talet. Då togs en första dispositionsplan fram som möjliggjorde bostäder för 7000 invånare, vilket är mer än en dubblering av dagens befolkning. Endast en del av denna plan blev verklighet. Allteftersom tiden gått har planerna för Bara reviderats och antalet planerade invånare har minskat. Nya bostadsområden har byggts ut i Bara hela tiden. En trend har varit att man har byggt tätare och tätare. Ett undantag har varit för de friliggande husen där tomterna varit ganska generösa. 25

31 Bebyggelse och befolkningsutveckling Karta. Dispositionsplan över Bara från (Barakomittén/VBB på uppdrag av kommunalnämnden) Centrala Bara med sin centrumbyggnad har förblivit tämligen oförändrad sedan 1970-talet. I slutet av 90-talet genomfördes en del åtgärder på parkmark. Under medborgarsamverkan, i arbetet med denna plan, har framkommit en stark vilja att göra något åt centrum. Man upplever att centrum i Bara är ödsligt och att där finns många oanvända grus- och asfaltytor. Man önskar mer gemyt och liv. Man vill även att centrum och Bara samhälle skall annonseras bättre ifrån Malmövägen. Eftersom åldersgruppen 65+ mer än dubbelt så många under perioden är det rimligt att anta att efterfrågan kommer att stiga på lägenheter med hög tillgänglighet nära centrum. Det är viktigt att omgivningarna kring sådana lägenheter blir tilltalande och inbjuder till trivsel för att den äldre generationen skall vilja byta bostad. Om äldre, som idag bor i småhus, flyttar till lägenheter kommer troligen barnfamiljer att flytta in i småhusen. Om det byggs lägenheter i centrum behöver man följaktligen inte exploatera så många nya bostadsområden för villor eller småhus för att uppnå befolkningsprognosens mål. Under processen med medborgarmöten har två idéförslag över Bara centrum tagits fram av a plus arkitekter och Landskronagruppen. Förslagen har diskuterats på medborgarmöten och till viss del legat till grund för denna plan. Kommunfullmäktige har därefter tillsatt en arbetsgrupp för Bara centrum, som tagit fram ett program till detaljplan för centrum. Programmet har varit på samråd under sommaren

32 Bebyggelse och befolkningsutveckling Förslag till centrumbebyggelse, detaljplaneprogram. Kommunens avsikter Att möjliggöra ett bostadsbyggande anpassat efter befolkningsprognosen. Att i högre utsträckning möjliggöra att äldre kan bo kvar i Bara. Att skapa ett boende anpassat för äldre i Bara centrum. Att möta efterfrågan på lämpliga förskolelokaler. Att möjliggöra en tätare bebyggelse med möjlighet till boende, service och handel i Bara centrum. Särskild hänsyn skall tas till att skapa goda gatu- och torgrum mellan byggnaderna. Alla lägenheter som byggs i tre eller flera plan skall ha hiss. Alla bostäder skall byggas med hög tillgänglighet. Att möjliggöra nya bostäder med såväl äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt. Att möjliggöra att tomter skall finnas tillgängliga för uppförande av småhus med äganderätt. 27

33 Kommunikation - Biltrafik Kommunikation Biltrafik Trafikplanen från 2001 har reviderats med anledning av denna fördjupning av översiktsplanen i Bara. Den reviderade trafikplanen följer med som en bilaga till denna plan. Bara har i huvudsak ett väl fungerande bilnät idag. Såväl framkomlighet som tillgänglighet är god liksom parkeringssituationen. Dock finns en del saker som behöver förbättras. Enligt trafikmätningar våren 2001 i Bara framgår att de största flödena finns på Malmövägen med ca 4500 fordon per veckomedeldygn (f/vmd) och Värbyvägen som har 3300 f/vmd. Ca 5 % är tung trafik, dvs 225 lastbilar/vmd, respektive 165 lastbilar/vmd. Dessa mängder kan jämföras med väg 108, som genom Svedala har 6600 f/vmd eller Hyltarpsvägen genom Svedala som har ca 6000 f/vmd. År 2003 har Vägverket gjort en mätning på Malmövägen väster om Bara som uppgår till ca 6300 fordon/dygn. De planerade bostadsområdena och golfanläggningen kommer att ge ett visst trafiktillskott när det gäller den vardagliga trafiken, men enligt den reviderade trafikutredningen är vägarna dimensionerade för att klara den ökningen. Medelhastigheten på Malmövägen genom Bara uppmättes år 2001 till 56 km/h och 10 % av fordonen körde 67 km/h eller mer. Medelhastigheten på Värbyvägen varierade mellan 39 km/h och 53 km/h, 10 % av fordonen körde 65 km/h eller mer. Mätningarna från 2001 vidimerades av kortare mätningar hösten Det finns alltså problem med att hålla hastigheterna på de två stora vägarna i Bara. Bullerberäkningar visar att nivåerna normalt ligger under gällande gränsen för vägtrafikbuller. Längs Malmövägen kan bullret vara något högre. På Malmövägen i östra Bara finns säkerhetsbrister i två korsningar. Siktförhållandena i korsningen Malmövägen/Möllebergavägen är dålig och utformningen av korsningen är otydlig. Korsningen mellan Malmövägen och den anslutande vägen till Industriområdet (Bara Mineraler) i sydöst är komplicerad, främst p.g.a. att anslutningen är sned. Konflikter kan också uppstå med cykelstråk till Klågerup. Det finns även säkerhetsproblem med att en del av husen i Värby by har utfarter direkt ut på Malmövägen. Entrén till Bara och Bara centrum upplevs som alltför anonym. Flera synpunkter har lämnats under medborgarmöten om att synliggöra och förbättra entrén till byn. Infarten till Bara centrum upplevs också som krånglig och att detta hindrar en utveckling av handeln. Enligt en preliminär trafikutredning kommer golfbanan att generera 725 fordon/dygn. Med en infart från Malmövägen väster om Bara innebär detta en trafikökning av ca 7,5 % väster om Bara och 4 % år Räddningstjänsten har påpekat att för att säkerheten skall fungera vid stora tävlingar, måste Malmövägen breddas till ca 12 m från Bara till Yttre ringvägen och att infarten till golfbanan måste göras så bred att ett utryckningsfordon kan köra förbi en bilkö. Det måste även finnas minst en alternativ räddningsväg till hotellanläggningen. Vägbroarna på golfbanan måste tåla tyngden av ett utryckningsfordon. Framkomligheten till Bara tätort får inte äventyras vid stora tävlingar. Således bör även Torupsvägen förbättras. 28

34 Kommunikation - Biltrafik Vid Finnebjersgatan finns en avstängning som skall hindra genomfartstrafik. Önskemål har framförts vid kontakter med medborgare att åter öppna gatan för biltrafik, och möjligheten finns i en antagen detaljplan. Karta. Åtgärder för att förbättra bilnätet i Bara Kommunens avsikter Att barns, äldres och funktionshindrades förutsättningar skall vara styrande i utformningen av trafikmiljön. Att skapa ett bilnät med god tillgänglighet, hög säkerhet och fritt från störningar från buller, ljus och luftföroreningar. Att förbättra samspelet med den omgivande bebyggelsen och att skapa vackra gaturum. Att i samarbete med Vägverket och Malmö kommun ta fram en förstudie för breddning av Malmövägen från Bara till Yttre ringvägen. Att i samarbete med Vägverket anordna s k tätortsportar vid de tre entréerna för att åstadkomma en lägre hastighet av biltrafiken inne i Bara. 29

35 Kommunikation - Biltrafik Att i samarbete med Vägverket förbättra korsningen Malmövägen/Värbyvägen med en cirkulationsplats och att anlägga en ny cirkulationsplats i väster längs Malmövägen för att ansluta infarten till utbyggnadsområdena i väster samt golfbanan dit. Att skapa en ny infart, som eventuellt kan anslutas till Joakim Becks gata, till utbyggnadsområdena i väster. Att förbättra korsningen Värbyvägen/Joakim Becks gata med en cirkulationsplats. Att i samarbete med Vägverket skapa passagemöjligheter som sänker hastigheterna på Malmövägen, och i egen regi, på Värbyvägen och Möllebergavägen vid kritiska punkter. Särskilt Värbyvägen bör bli föremål för miljö- och säkerhetshöjande åtgärder. Dock måste hänsyn tas till framkomlighet för bussar. Att plantera en allé söder om Malmövägen. Att varje ny bostad i centrum har tillgång till en nära parkeringsplats samt tillgång till gästparkering. När det gäller gästparkering skall samutnyttjande kunna ske med institutioner och handel. Att i samarbete med Vägverket skapa en förskjuten trevägskorsning vid Malmövägen/Möllebergavägen/Torupsvägen. Att skapa en delvis ny uppsamlingsgata inne i Värby by och stänga utfarterna ut mot Malmövägen. Uppsamlingsgatan måste gestaltas, så att den gör ett så litet ingrepp i kulturlager och fornminnen som möjligt. Att skapa en ny anslutning från Malmövägen till industriområdet (Bara Mineraler). Att öppna Finnebjersgatan för bitrafik. Dock skall karaktären av uppsamlingsgata behållas. 30

36 Kommunikation Gång och cykeltrafik Gång och cykeltrafik Cykelnätet i Bara är i huvudsak väl utbyggt, där många målpunkter kan nås via separata banor. Maskvidden för de öst- västliga länkarna ligger på ca m, vilket är god standard. I nord-sydlig riktning finns dock endast två stråk (ett längs västra kanten av byn och ett förbi Värbyskolan). Detta innebär att cyklisterna är hänvisade att cykla tillsammans med bilarna när de tar sig fram längs huvudvägarna Värby- och Möllebergavägen. Säkerheten är låg på flera platser där gång- och cykelbanor möter Värby-, Mölleberga- och Malmövägen. Det saknas också gångbanor till hållplatserna på Möllebergavägen och utmed bebyggelsen på Malmövägen. Gång och cykeltunneln under Värbyvägen är mycket smal och i dåligt skick. Den smala tunneln och dåliga siktförhållande gör att man ofta väljer att korsa vägen i plan istället. Inom Bara Karta 1. Befintliga och nya gång- och cykelbanor inom Bara, förslag till trafikplan Gång och cykel ut i landskapet Baraborna uppskattar de natursköna omgivningarna och menar att de är en av de främsta anledningarna till att bo i Bara. Att tämligen obehindrad kunna promenera ut i landskapet är en viktig livskvalité i Bara. Det är också av största vikt att barn och ungdomar kan ta sig fram med cykel på ett säkert sätt och att de kan nå målpunkter som t.ex Torup, Klågerup, Pude Badsjö och Malmö på ett trafiksäkert sätt. Ur miljöperspektiv är det viktigt att öka tillgängligheten i samhället för andra transportmedel än bilen, så att luftutsläpp av koldioxid, kvävedioxid och flyktiga organiska ämnen kan minska. 31

37 Kommunikation Gång och cykeltrafik Det finns tre befintliga GC-vägar ut i landskapet. En går västerut till Malmö en söderut till Torup och en går till Klågerup eller Pude badsjö. I övrigt utnyttjas småvägar och markvägar i stor utsträckning för att ta sig ut i landskapet. I kontakter med allmänheten har önskemål framkommit om en ny GC-väg vid sidan av Torupsvägen mot Torup samt att rusta upp en befintlig markväg norr om tätorten mellan Bara byväg och Värbyvägen. Man önskar även en säker gångväg längs Malmövägen samt möjligheter att ta sig över den på säkra ställen. En förbindelse från Möllebergavägen till GCvägen mot Klågerup är också önskvärd. Kommunens avsikter Att barnen, äldre och funktionshindrades förutsättningar skall vara styrande i utformningen av trafikmiljön Att skapa ett sammanhängande cykelnät enligt den reviderade trafikplanen november Att vid nybyggnation planera för cykelstråk kopplade till det övergripande cykelnätet. Att tunneln under Värbyvägen byggs om. Att förbättra trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafikanter när de måste korsa Malmövägen, Värbyvägen, Möllebergavägen samt Banvägen. Att ut i landskapet verka för bättre cykelförbindelser mellan Värbyvägen och Bara byväg och till Torup längs Torupsvägen samt förbindelse till GC-väg mot Klågerup. Allén vid Torupsvägen får inte skadas. 32

38 Kommunikation - Kollektivtrafik Kollektivtrafik Bara trafikeras av busslinje 142 mellan Malmö och Klågerup. Under högtrafik avgår två bussar i timmen mot Malmö respektive Klågerup. Linjen trafikerar Värbyvägen, Jepp Ulfstands gata, Finnebjersgatan och Möllebergavägen inne i samhället. Bussen angör sex hållplatser längs dessa gator. Utöver detta tillkommer två hållplatser på Malmövägen. Täckningen av samhället är mycket god genom denna linjesträckning. Framkomligheten för bussar är god, vilket ger korta restider inom samhället. Till vissa hållplatser saknas gångbanor. Samtliga hållplatser är nyligen anpassade till funktionshindrade, utom den vid Linsbo. Bebyggelsen vid Bara centrum kommer i framtiden att hysa ett boende anpassat för äldre. I samband med den nya centrumbebyggelsen är en ny busshållplats önskvärd någonstans i närheten av ett sådant boende. Likaså kan det uppstå ett behov av ny hållplats på Malmövägen väster om Skammarpsvägen ju mer som byggs åt väster. Kommunen har idag en egen bilpool av etanolbilar i Svedala. Bilpoolen kan möjligen utvidgas så att andra än kommunens anställda kan få tillgång till bilarna. Detta förbättrar bilpoolens ekonomi avsevärt. På sikt finns då en möjlighet att en miljövänlig bilpool även kan utvecklas i Bara och bli en del av ett miljöanpassat transportsystem. Krav kan ställas på alternativt bränsle i samband med byggnation av en ny bensinstation. Kommunens avsikter Att skapa förutsättningar för en framtida attraktiv kollektivtrafik som innebär att trafikanterna i större utsträckning väljer kollektivtrafiken istället för bilen. Att hållplatserna skall vara anpassade för funktionshindrade och tillgängliga med gångbanor. Att en ny hållplats skapas vid Bara centrum. Att när behov uppstår skapa en hållplats väster om Skammarpsvägen. Att på sikt undersöka möjligheterna för en miljövänlig bilpool i Bara. Att ställa krav på alternativt bränsle i samband med byggnation av ny bensinstation i Bara. 33

39 Kommunikation IT- Infrastruktur IT-infrastruktur Idag finns olika nät när det gäller överföring av information, t.ex. telefoni, datakommunikation, TV, Kabel-TV etc. Nya tekniska landvinningar har gjort det effektivare och billigare att överföra all typ av information i gemensamma nät. Genom att kommunikationen koncentreras till gemensamma nät samtidigt som informationsvolymen ökar, ställs ökade krav på att nätet skall klara höga överföringsvolymer per tidsenhet. Både bekvämlighet hos hushållen och arbetsplatserna, konkurrenskraft hos företag, informationssökning hos skolorna och demokratiska aspekter gör, att en utbyggnad av ett kraftfullt bredbandsnät är viktigt för framtiden. Dagens bredband är normalt 2 Mbit/s. Behovet hos arbetsplatser och hushåll kan redan om fem år vara mellan 10 och 100 Mbit/s (Svedala kommuns IT-infrastrukturplan antagen av kommunfullmäktige ). I Bara idag finns en mycket begränsad fiberutbyggnad, som skett i kommunens egen regi. Kommunen äger ett datanät, som ansluter huvuddelen av de kommunala arbetsplatserna i Bara. Nätet utgörs huvudsakligen av radiobaserad utrustning, men även i begränsad omfattning av fibrer. Kommunen äger också en egen fibersträcka mellan Bara och Klågerup och ett radiolänkstråk mellan Svedala och Bara. Radiolänkstråket har begränsad kapacitet och är dimensionerad för att tillgodose kommunens eget behov. Skanova (Telia) äger telefonnätet i orten. Ledningsnätet består till övervägande del av jordkabel. Svedala kommun har antagit en IT-infrastrukturplan som syftar till ett samarbete med Region Skåne och andra kommuner i det sk. BAS-projektet för att förverkliga ett operatörsneutralt ortssammanbindande bredbandsnät, som skall vara utbyggt senast år Planen innebär att alla orter med fler än 50 invånare blir anslutna med det regionala nätet samt att det byggs områdesnät i Svedala, Bara och Klågerup. 34

40 Kommunikation IT- Infrastruktur Ortsammanbindande bredbandsnät Karta. Ortsammanbindande bredbandsnät. Svedala kommuns IT infrastruktur-plan Områdesnät av bredband Karta. Områdesnät i Bara. Svedala kommuns IT infrastruktur-plan

41 Kommunikation IT- Infrastruktur Kommunens avsikter Att områdesnätet i Bara byggs så att i första hand kommunens och Region Skånes behov av kommunikation blir tillgodosett. Sträckningarna mellan de olika arbetsplatserna görs på ett sådant sätt att befolknings- och företagstäta områden passeras. Att vid utbyggnad av nya områden skall bredbandslösningar beaktas. Att nätet skall vara utformat så att det har tillräckligt kapacitet för att med god kvalitet överföra multimediatjänster över nätet för överskådlig tid framöver. Att nätet skall ingå i en regional struktur som ska möjliggöra effektiv kommunikation över kommungränsen. Att nätet skall möjliggöra för alla nät och tjänsteoperatörer att på ickediskriminerande villkor få tillgång till nätet. Att totalförsvarets krav och behov beaktas vid utbyggnaden. 36

42 Andra anläggningar - Energi Andra anläggningar Energi Dagens uppvärmning och el i Bara Bara har idag ca 1300 hushåll, skolor och byggnader för offentlig service samt industrier och handel. Tre separata oljedistributionsnät, med pumpstationer och underjordiska cisterner vid Banvägen, Killevägen och Joachim Becks gata, har sedan slutet av 1960-talet försörjt stora delar av Bara (som mest ca 370 villor) med olja för uppvärmning. Idag försörjer näten inte mer än ca 70 villor. Idag sker huvuddelen av värmeförsörjningen med naturgas. Hushållen kan inte välja elvärme med elpatron, då kapaciteten på elledningarna i dagsläget inte räcker till för detta. Det finns endast en handfull värmepumpar i Bara. Bara tätort är således helt beroende av utifrån kommande el och fossila bränslen (olja och naturgas). Energibesparingsåtgärder i Bara sedan driftsoptimerades alla kommunala byggnader i Bara. Sedan 1999 har kommunen byggt en solvärmeanläggning för att värma vattnet i Bara badsjö, vilket sparat en del naturgas. Kommunen har även gått över till energisnål gatubelysning 2001, vilket sparar el. En energirådgivare har också verkat sedan 1999 i kommunen och kunnat bidra med rådgivning till hushållen. Kommunens övergripande energistrategi Flera av miljöproblemen är kopplade till användning av fossila bränslen t.ex. olja, kol och naturgas. Naturgas ger koldioxidutsläpp, men är renare i fråga om övriga utsläpp i förhållande till olja och biobränsle. Även elproduktion (vattenkraft, vindkraft, kärnkraft) har miljöeffekter. På längre sikt kan det även uppstå bristsituationer av el och fossilt bränsle. För att kunna minska miljöproblem, som t.ex. växthuseffekten och öka flexibiliteten när det gäller val av energislag, antog kommunfullmäktige en energiplan som sträcker sig till Energiplanen har inriktningen att öka den lokala energiproduktionen av främst biobränsle och minska eller bibehålla mängden el och fossila bränslen fastän antalet invånare växer. Energiplanen anger följande delmål för år 2010: kommunen skall eftersträva att av kommunens samlade energitillförsel (exklusive transportsektorn) skall andelen lokala förnybara energitillgångar uppgå till minst 20 % kommunen skall verka för att användningen av biobränslen ökar och minst uppgår till 60 GWh/år. kommunen skall eftersträva att den samlade eltillförseln ej ökar, kommunen skall verka för att elproduktionen (vindkraft) inom kommunen ökas och minst uppgår till tio GWh/år, kommunen skall överväga centralvärmeanläggning med biobränslen i nya exploateringsområden. 37

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen

Läs mer

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR RIKSINTRESSEN FRILUFTSLIV. Detta gäller inom riksintresse enligt 4 kap 2 MB SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR RIKSINTRESSEN FRILUFTSLIV. Detta gäller inom riksintresse enligt 4 kap 2 MB SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 FRILUFTSLIV Kommunen har områden som berörs av riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 MB. Sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne, Kustturism stämmelser enligt regeringsbeslut SFS 1987:247,

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Detaljplan för del av Perstorp 20:3 m fl, Klockareskogsområdet Perstorps kommun, Skåne län SAMRÅD PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Perstorp 20:3 m fl, Klockareskogsområdet Perstorps kommun, Skåne län SAMRÅD PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av Perstorp 20:3 m fl, Klockareskogsområdet Perstorps kommun, Skåne län SAMRÅD PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta skala 1:1000 med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Nummer Område Markägare Areal Bostadstyp Trafik Havsutsikt Närhet till service 1 Kyrkskolan bostäder AB ca 1800 m² Flerbostadshus Parkering på tomten el

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar... 3. Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar... 3. Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4 KS11.1017 Tillägg 1 (SLD 217) Ändring av detaljplan för del av fastigheten Hjällsnäs 36:1 och del av Lundby Prästgård 1:1, Bostäder vid Lundbyvägen (Ekdungen) i Gråbo tätort, Lerums kommun. Planbeskrivning

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

I N V E N T E R I N G

I N V E N T E R I N G Svedala kommun ligger i den sydöstra delen av Skåne och gränsar till Malmö, Vellinge, Trelleborg, Skurup, Lund och Dalby kommuner. I N V E N T E R I N G Svedala kommun i Skåne 73 Historia Området kring

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING 1(5) 2007-11-30 Dnr 07.612 ANTAGANDE Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning med

Läs mer

Reviderad 2005-03-09. Del 2. Grunddragen i mark och vattenanvändning och bebyggelseutveckling Översiktsplanens innebörd och konsekvenser

Reviderad 2005-03-09. Del 2. Grunddragen i mark och vattenanvändning och bebyggelseutveckling Översiktsplanens innebörd och konsekvenser FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN BARA 2005 ANTAGANDEHANDLING Reviderad 2005-03-09 Del 2 Grunddragen i mark och vattenanvändning och bebyggelseutveckling Översiktsplanens innebörd och konsekvenser Samhällsbyggnadschef

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING PL 390 Detaljplan för del av kv. GAUTIOD m.m. (område vid Västra Långgatan), Köpings tätort, Köpings kommun Västra Långgatan från söder. Foto Stadsarkitektkontoret, juni 2012. BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-12

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) FörslagTofta Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) Karaktär Tofta östra - föreslås utvecklas som ett stugområde med inslag av bostadshus. Utmed väg 23 är området

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021 BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021 2 BEHOVSBEDÖMNING AV DETALJPLAN FÖR SJÖRÖD LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande

Läs mer

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

H1b. J, -l. ~ Område inom vilket gällande detaljplan upphävs. Antagen av Byggnadsnämnden den 16 juni 1997. Laga kraft den 11 juli 1997.

H1b. J, -l. ~ Område inom vilket gällande detaljplan upphävs. Antagen av Byggnadsnämnden den 16 juni 1997. Laga kraft den 11 juli 1997. GRÄNSBETECKNING ~ Område inom vilket gällande detaljplan upphävs UPPHÄVANDE AV DETALJPLAN FÖR (del av Nätersäter 1 :6) I ÖGLUNDA FÖRSAMLING, SKARA KOMMUN UPPRÄTTAD DEN 28 MAJ 1997 ÖVRIGT Grundkartan utgörs

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen 32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter.

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter. bilar. Fordon har god framkomlighet när de i huvudsak kan färdas i den hastighet de önskar under högsta tillåtna hastighet. God framkomlighet är inte detsamma som god trafiksäkerhet. Fordon Fordonen har

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun Växthus Skummeslöv M LL L LL Lo Skummeslövs kyrka Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 3 PLANENS SFTE OCH HUVUDDRAG 3 PLANDATA 3 Lägesbestämning

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk. 5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen

Läs mer

7 BILTRAFIK 7.1 MÅL 7.2 NUVARANDE BILTRAFIKNÄT

7 BILTRAFIK 7.1 MÅL 7.2 NUVARANDE BILTRAFIKNÄT 7 BILTRAFIK 7.1 MÅL Följande mål har formulerats för biltrafiken i trafikplanearbetet: Att skapa ett bilnät med god tillgänglighet, hög säkerhet och störningsfrihet. Att förbättra samspelet med den omgivande

Läs mer

Gällande planer och policys

Gällande planer och policys Planförutsättningar Gällande planer och policys Planer enligt PBL Områden med detaljplan eller områdesbestämmelser Detaljplan reglerar var, hur och för vilket ändamål man får bygga inom planområdet. Planen

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Detaljplan för Kv. Oden 1, Sävstaskolan Vingåker, Vingåkers kommun, Södermanlands län

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Detaljplan för Kv. Oden 1, Sävstaskolan Vingåker, Vingåkers kommun, Södermanlands län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. Oden 1, Sävstaskolan Vingåker, Vingåkers kommun, Södermanlands län SAMRÅDSHANDLING Upprättad i mars 2008 PLANBESKRIVNING Upprättad i mars 2008 HANDLINGAR

Läs mer

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan. Samrådshandling Oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Hindås 1:539 Återvinningsstation vid Hindås station Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling Datum 2013-10-14 1 (7) Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Granskningshandling Krokoms kommun Postadress

Läs mer

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29

Detaljplan för SJÖBY 3:40. Horred, Marks kommun, Västra Götalands län LAGA KRAFT 2010-07-23. Diarienummer PBN 2010/0086 214. Upprättad 2010-03-29 Diarienummer PBN 2010/0086 214 Detaljplan för SJÖBY 3:40 Horred, Marks kommun, Västra Götalands län Karta 1-1. Fastigheten Sjöby 3:40 i Horred omringad med svartlinje Upprättad 2010-03-29 Behnam Sharo

Läs mer

Detaljplan för Del av BOGESUND 1:177 m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Detaljplan för Del av BOGESUND 1:177 m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplan för Del av BOGESUND 1:177 m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 17 juli 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr:

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun Upprättad i januari 2008 reviderad i mars 2008 Miljö- och byggnämnden antog planen 2008-04-29 87. Planen vann laga kraft 2008-05-20

Läs mer

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten 1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd

Läs mer

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 03-06-16

ANTAGANDEHANDLING 03-06-16 Detaljplan för del av Ving 10:48 m fl Skolan Upprättad den 23 april 2003 ANTAGANDEHANDLING 03-06-16 ANTAGANDEHANDLING 2003-04-23 2 Detaljplan för del av VING 10:48 m fl Skolan PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö 2011-04-26 Dp 5155 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Förslag till detaljplan för Örmölla 13:15 i Abbekås, Skurups kommun

Förslag till detaljplan för Örmölla 13:15 i Abbekås, Skurups kommun Förslag till detaljplan för Örmölla 13:15 i Abbekås, Skurups kommun Ett förslag till ny detaljplan för Örmölla 13:15 har tagits fram. Planens syfte är att bemyndiga befintlig bebyggelse för framtida avstyckning.

Läs mer

S 99A. Ändring av detaljplan för Vapenhuset 13 m fl i Södra Sandby, Lunds kommun (Revingevägen Ringvägen Allégatan)

S 99A. Ändring av detaljplan för Vapenhuset 13 m fl i Södra Sandby, Lunds kommun (Revingevägen Ringvägen Allégatan) PÄ 16/2009a SAMRÅDS/UTSTÄLLNINGSHANDLING Ändring av detaljplan för Vapenhuset 13 m fl i Södra Sandby, Lunds kommun (Revingevägen Ringvägen Allégatan) Upprättad 2010-04-29 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning

Läs mer

Detaljplan för del av kv. Rektorn (Rektorn 3 samt del av Rektorn 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för del av kv. Rektorn (Rektorn 3 samt del av Rektorn 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av kv. Rektorn (Rektorn 3 samt del av Rektorn 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Program Samrådsredogörelse 1 Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

5 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

5 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR 5 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR På följande sidor redovisas riksintressen som gäller enligt Miljöbalken kap 3 och 4 samt länsstyrelsens beskrivningar av vad som är värdet i riksintresseområdena. Här redovisas också

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens

Läs mer

Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede

Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede Munkedals kommun Västra Götalands län Infarten till Fisketorp med

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT

Läs mer

3.4 Kommunikationer. Planförslag

3.4 Kommunikationer. Planförslag Planförslag 3.4 Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län

Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län 1(7) Datum: Diarienummer: 2013-08-13 2013/124 Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län SAMRÅDSHANDLING Detaljplanen har Upprättas: 2013-08-13 Antagits

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun

Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun 1(6) Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun Handlingar Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser Fastighetsförteckning Handelsutredning (finns tillgänglig

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN

DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN 1 av 7 DETALJPLAN FÖR VÄSTANVIK 1:452 M FL (INFART NOTNÄS) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser, denna beskrivning, genomförandebeskrivning,

Läs mer

Detaljplan för del av kv Smultronet

Detaljplan för del av kv Smultronet Detaljplan för del av kv Smultronet i Salems kommun, Stockholms län Plan nr 82-82, dnr 2016/42 Standardförfarande enligt Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) i dess lydelse fr o m den 2 januari 2015. Granskningshandling

Läs mer

Översiktsplanen är upprättad på planavdelningen (fd del av Miljö- och stadsarkitektkontoret) i Båstad under 2004-2008.

Översiktsplanen är upprättad på planavdelningen (fd del av Miljö- och stadsarkitektkontoret) i Båstad under 2004-2008. Översiktsplanen är upprättad på planavdelningen (fd del av Miljö- och stadsarkitektkontoret) i Båstad under 2004-2008. Stadsarkitekt fram till 2006: Hans Folkeson Planförfattare: Per Iwansson, planchef

Läs mer