Informationsmöte fiberutbyggnad landsbygd Motala kommun

Transkript

1 Informationsmöte fiberutbyggnad landsbygd Motala kommun

2 Agenda Varför fibernät? Vem bygger i vår by? Vad är viktigast? Vad kostar det? Tjänster Process bidragsansökan utbyggnad

3 Bästegård Byanät

4 Varför fibernät? Allt fler användare befintliga nät räcker inte till! Kontinuerligt ökat behov av kapacitet ADSL räcker inte till! Nedmontering av telenätet ADSL Mobilt bredband 4G inte ett alternativ, utan ett komplement Tillgång till ett brett och konkurrensutsatt tjänsteutbud Lägre priser på tjänster än i nuvarande nät!

5 TV i nya former

6 Varför mobilt bredband ett alternativ? 2G 4G system Exempel på kapacitet på mobilt bredband, kapaciteten är beroende på geografiska förhållande och radiofrekvensen i systemet ,4 7,2 3,6 Nerladdning Mbit/s Uppladdning En användare Tio samtidiga användare km Avstånd till användare 1,2 2, ,5 1 0,3 0,1

7 Vem bygger fiber i vår by? Marknadens aktörer bygger inte fiber utanför större städer, eller riksvägar Motala Kommun bygger ut i kommunhuvudort och till kommunens tät & småorter. Staten har avsatt bidrag för utbyggnad av fibernät på landsbygd. I första hand projektstöd från Jordbruksverket. Kan enbart sökas av byalag eller motsvarande För att få till stånd ett fibernät krävs ett lokalt engagemang och arbete

8 Vad är viktigast? Att bygga ut ett fibernät fyller i sig ingen funktion. Allt handlar om vad får genom fiberkabeln i form av Internet, telefoni och TV tjänster. Fastighets nät Bynät Huvudnod Stadsnätet Ortsnod

9 Erbjudande Erbjudande från Motala kommun & Qmarket: Anslutning till Motala Stadsnät. Anslutning till nod eller efter sträckning ortsammanbindande nät. Material för byggnation områdesnät. (värde ca 4000 SEK/fastighet) * Drift av områdesnät.* 1 Gbit/s anslutning Switch + 1 Gbit/s CPE (mediakonverterare) Qmarket portalen med tillgång till Sveriges bästa tjänsteutbud. Stöd byggnation områdesnät. Förprojektering, bidragsansökan mm. Kostnad: 1000 SEK/fastighet * Villkor att ägande av områdesnät övergår till Motala kommun efter 5 år. Kommunen ansvarar för drift av fibernät från dag för drifttagande.

10 Vad kostar det att bygga ut fibernät? Följande är ett exempel på vad det kan kosta! Bidragsberättigad Brutto kostnad kostnad Markarbete Kanalisation & fiber material 0 0 Fiberarbete Anslutning Motala stadsnät 0 0 Markarbete egen tomt GB Switch + CPE * Värde 4000 SEK/fast Summa Egen insats Bidrag Lst 50% Nettokostnad fastighetsägare

11 Är det lönsamt? Följande är ett exempel på vad tjänster kostar idag och med fiber ansluten fastighet. Kostnad idag SEK/mån Telefoni fast avgift (standard taxa) 145 ADSL 24 Mbit/s 345 Boxer Mix 234 Summa/månad 724 Kostnad fiber SEK/mån Telefoni Internet 100 Mbit/s TV 24k Paket Triple play Tele2 407 Fiber till fastighet finansierat i fastighetslån (15.000, 4% ränta, 25 år) 77 Finansieringserbjudande ihop med köp Paket Triple play Tele2 (5 år) 292 Summa

12 Fördelar med anslutning till öppet nät Bredband Från 169 kr/månaden Telefoni Från 29 kr/månaden TV Från 30 kr/månaden Tripple play, Bredband, TV, Telefoni Från 299 kr/månaden Alla tjänster och priser:

13 Hur beställer man tjänster? När fibernätet är utbyggt och anslutet till Motala Stadsnät och man första gången ansluter sin dator och öppnar Explorer (eller motsvarande) så kommer man till en portal där man kan se vilka tjänster som erbjuds, vad de kostar etc. När man bestämt sig kan man även beställa direkt via portalen.

14 Exempel tjänsteleverantörer öppna stadsnät

15 Anslutning befintligt nät Det finns ett antal alternativ för anslutning mot befintligt nät, se nedan. En väsentlig fråga är tillgången till fiber i befintligt nät. Billigast för Byanät är att ansluta till ortsnod, dyrast då Motala Kommun får bygga ut sitt nät för anslutning. Ortsnod Befintligt nät (Motala Stadsnät) Bynät Fysisk anslutning 1. Egen kanalisation/fiber fram till ortsnod 2. Anslutning kanalisation/fiber mot befintligt nät Måste finnas en ledig fiber per fastighet i befintligt nät 3. Kanalisation/fiber fram till egen nod Utrymme i lokal. Elanslutning, miljöutrustning (vent/värme) Detta kan vara ett nödvändigt alterantiv då det inte finns tillräckligt med fiber i befintligt nät

16 Villkor anslutning Motala Stadsnät Anslutning till Motala Stadsnät. Anslutning till nod eller efter sträckning ortsammanbindande nät. Material för byggnation områdesnät. (värde ca 4000 SEK/fastighet) * Drift av områdesnät.* 1 Gbit/s anslutning Switch + 1 Gbit/s CPE (mediakonverterare) Qmarket portalen med tillgång till Sveriges bästa tjänsteutbud. Stöd byggnation områdesnät. Förprojektering, bidragsansökan mm. Kostnad: 1000 SEK/fastighet En förutsättning är att fibernät är byggt enligt Motala Kommuns rekommendation och fiber är installerat av företag rekommenderat av Motala Kommun Motala Kommuns rekommendation är utformad som en kravspecifikation som kan användas vid offertförfrågan på arbete och material. * Villkor att ägande av områdesnät övergår till Motala kommun efter 5 år. Kommunen ansvarar för drift av fibernät från dag för drifttagande.

17 Övergripande arbetsprocess För att åstadkomma utbyggnaden av ett eget fibernät krävs en massa arbete. Följande är den arbetsprocess man bör följa fram till att man börjar gräva. Initiativ intresse Kontakta Länsstyrelsen Kommunen Kontakta Quadracom Motala Stadsnät Bilda förening Bidragsmöjligheter Anslutning/tjänster Genomför Förstudie Projektplan Bidragsansökan Beslut Vilka fastigheter? Var ansluta? Var bygga? Distanser? Kostnadskalkyl? Organisation Aktivitets tidplan Eget arbete Köpt arbete/material Anslutning/tjänster Ekonomi Marknadsanalys Risk, såbarhetsanalys Projektplan Kalkyl

18 Bidragsmöjligheter De bidragsmöjligheter som finns är främst projektstöd från Jordbruksverkets landsbygdsprogram och kanalisationsstöd. Minst 10 hushåll Privat kontant insats krävs. Denna bör inte understiga kr per hushåll exkl. anslutningsavgifter, arbete på egen tomt/fastighet. Stöd kan utgå med procent av stödberättigade kostnader. Utbyggnaden ska ansluta till befintlig IT infrastruktur, d.v.s. stöd kan inte utgå till bredbandsöar. För orter med 200 invånare eller mer görs en särskild prövning. För mer information om ansökningsomgångar mm se

19 Bilda förening För att kunna söka bidrag krävs en juridisk person. En rekommendation är att bilda en ekonomisk förening. Föreningen skall ha stadgar, årsmöte och vald styrelse. Föreningen blir navet i projektet och blir ägaren av fibernätet. Föreningen söker bidrag och köper de tjänster som krävs för att bygga nätet. Föreningen tecknar avtal med de fastighetsägare som skall ha fiberanslutning och med de fastighets /markägare där fibernätet kommer att gå. OBS! För att förening ska får avdragsrätt för moms krävs att man bedriver yrkesmässig verksamhet. Bidrag Intäkter Förening Kostnader för Byggnation mm. Markavtal Anslutnings avtal Mall mark resp anslutningsavtal finns att tillgå.

20 Förstudie För att kunna söka bidrag måste man veta hur stort nät man skall bygga och vad det kommer att kosta. För att få klarhet i detta så bör en förstudie (även kallat förprojektering) genomföras enligt nedanstående Befintligt nät (Motala Stadsnät) Ortsnod 32 slang 96 fiberkabel 16 slang 2 fiberkabel Brunn/skåp Skarvbox 1. Vilka fastigheter är med, antal, placering? 2. Befintligt nät, var ansluta? 3. Var bygga? Efter väg, över grönmark? Markägare? 4. Distanser. Hur långt gemensamt nät, enskilt nät 5. Kostnadskalkyl. Vad kommer det att kosta? Bidrag? Vad får resp. fastighetsägare betala? För koll på kostnader offert på byggnation.

21 Hur bygger man ett fibernät (1) När man genomför en förstudie är det viktigt att man vet hur man ska designa och dimensionera ett fibernät. Dimensioner på material är här bara exempel Principen är att man drar 2 st 32/26 slang från anslutning mot befintligt nät fram till en spridningspunkt. Där går man över till att dra en 16/12 slang till respektive fastighet. I tätare bebyggelse används med fördel mikrokanalisation. Spridningspunkt bör placeras så att den totala sträckan för anslutning blir så kort som möjligt. Man bör även lägga med slang för fastigheter som inte direkt ska anslutas. Detta innebär en kostnad som givetvis måste övervägas.

22 Hur bygger man ett fibernät (2) Kanalisation När man gräver ner slangen är det viktigt att den läggs på cm djup (överkant slang) Över slang skall ett s.k. varningsnät läggas. Vid stenigt underlag bör sand fyllas runt slang för att undvika skador mm. I spridningspunkten placeras en brunn, eller skåp. där alla slangar går in. Att gräva ner slang kan med fördel utföras av föreningen och dess medlemmar. Det viktiga är att man inte skadar slangarna så att man inte får i fiberkabeln Kanalisation Varningsnät Förläggning mm djup Fiberkabel I stam dimensionerat för 1 fiberpar per fastighet 12/24/48/96 etc. Från förgrening 1 fiberpar till respektive fastighet Skarvbox i brunn/skåp 32/26 slang för stam 16/12 eller multidukt för anslutning Alternativt mikrokanalisation Skarvbrunn eller skåp för förgrening av kanalisation samt placering av skarvbox Dragning, skarvning och inkoppling av fiberkabel skall utföras av auktoriserat företag.

23 Hur bygger man ett fibernät (3) Fiber När man har grävt ner slang för det gemensamma nätet och anslutningen av fastigheter får ett företag som specialiserat på fiberförläggning ta över. Fiberföretaget blåser i fiber från befintligt nät till spridningspunkt där en skarvbox placeras. Storlek på kabel styrs av hur många fastigeter som ska anslutas. Det skall finnas minst 1 fiber per fastighet. Sen skall det även finnas ett antal fiberpar för uthyrning. Fiberkabel finns i storlek 12/24/48/96 etc. Från spridningspunkt (skarvbox) till respektive fastighet dras vanligtvis en 2 fiberkabel. I fastighet dras fiberkabel in max 10 meter till en överlämningspunkt där fiber kontakteras. Vanligtvis installeras även en mediakonverterare samtidigt.

24 Hur bygger man ett fibernät (4) Dokumentation En viktigt del av arbetet med byggnationen av ett fibernät är dokumentationen. Redan i förstudie fasen tar man fram en ritning (karta) över var nätet skall gå fram. Ritningen detaljeras sedan i planeringsarbetet så att det finns en arbetsritning som anger exakt var man ska gräva och antal och typ av slang som skall förläggas. För fiberkabeln krävs s.k. kabelförteckning som anger vilken typ av kabel som skall dras i respektive slang. För själva fiberskarvningen krävs ett skarvschema, och för inkoppling mot befintligt nät ett panelkort där man ser vilket fiberpar som går till respektive fastighet. När man förlägger kanalisation skall man genomföra en s.k. inmätning för att få geokodade X och Y koordinater. När arbetet är klart skall ritningar, skarvschema mm sammanställas i relationshandlingar som skall finnas att tillgå vid t.ex. en felsökning.

25 Hur bygger man ett fibernät (5) Installation i fastighet Som beskrevs i avsnittet om fiberkabeln så avslutas nätet i fastigheten i en mediakonverterare (CPE) där den optiska signalen omvandlas till elektrisk signal. CPE med 4 RJ 45 portar (Inteno) levereras av Quadracom till respektive fastighetsägare. Från CPE:n får respektive fastighetsägare bygga det nät man behöver för anslutning av dator, TV mm. Detta gör man med datakabel Cat6 eller motsvarande. För datorer kan en WLAN router kopplas in så att man får ett trådlöst nät, men för TV så rekommenderas att man drar Cat6 kabel. För telefoni krävs att man drar en kabel fram till första teleuttag. Detta om man vill använda befintliga telefoner.

26 Teknisk lösning i fastigheten Max 10 meter in Vanligtvis placering Vid elcentral CPE kräver 230v eluttag Skyddad plats RJ 45 dubbeluttag Fiber Telenät RJ 45 dubbeluttag

27 Hur bygger man ett fibernät (6) Arbete på egen tomt Enligt direktiven för bidrag så får inte arbete på egen tomt (fastighet) medtagas i projekt. Detta för att det finns en konstig EU regel, samt att förläggning av bredband på tomt är RoT avdrags berättigat. Följande modell tillämpas i denna typ av projekt. Förläggning av slang, arbetet tas inte med i gemensamt projekt. Det utförs av respektive fastighetsägare själv, eller att man köper det och gör RoT avdrag. Material i form av 16/12 slang tillhandahålls av gemensamt projekt. Allt fiberarbete inklusive installation av ÖP/fiberbox i fastighet ingår i gemensamt projekt. Mediakonverteraren levereras av Quadracom till respektive fastighetsägare.

28 Projektplan Som bilaga till bidragsansökan krävs en projektplan. En projektplan skall innehålla en detaljerad plan för hur projektet skall genomföras. Följande punkter bör ingå: 1. Syfte & mål. Beskrivning av vad man vill uppnå. 2. Organisation. Beskrivning av styrgrupp, projektledning och arbetsgrupp 3. Aktiviteter & tidplan. Vad ska man göra och när. 4. Projektkalkyl. Grundkalkyl där man redovisar samtliga kostnader. I denna kalkyl bör eget arbete tas med. Det måste dock hållas separerat från faktiska kostnader. Redovisning av eget arbete är viktigt. Tänkt på att hålla koll på om kostnader är med moms eller inte. Mall för projektplan med rubriker och exempel text, inklusive projektkalkyl finns framtaget

29 Bidragsansökan Bidragsansökan till Länsstyrelsen består av Jordbruksverkets blankett LSB 12:2 för ansökan om Projektstöd. Information om bidrag, hur man ansöker samt blanketter finns på I ansökan skall uppgifter om sökande, projektledare och ekonomiansvarig redovisas. En beskrivning av projekt samt redovisning av kostnader. Man skall även ange om man beviljats andra bidrag. Till ansökan skall bifogas följande bilagor: Projektplan Intyg om firmatecknare (protokoll årsmöte) Kopia på offerter Utöver detta skall en marknadsanalys bifogas ansökan enligt blankett LSB 12:10. Marknadsanalys är till för att kontrollera så att utbyggnad av fibernät inte kommer att ske på kommersiell grund. Marknadsanalys skall publiceras av Länsstyrelsen. Generell marknadsanalys med bilaga finns framtagen för Motala kommun.

30 Förfrågan offert Innan bidragsansökan kan lämnas in måste offerter tas in på det arbete man inte avser att utföra själv. Det projektet behöver köpa kan delas in i följande: 1. Markarbete. 2. Kanalisation och fibermaterial 3. Fiberarbete Enligt regler Lst Östergötland ska minst 25% av projekts värde konkurrensutsättas. Motala kommun rekommenderar att förening tar in offerter på markarbete och att fiberarbete utföres av Eltel Networks som kommunen upphandlat och skrivit ramavtal med. Genom detta sker en kvalitetssäkring av byggnation av fibernät. Mall för förfrågan markarbete med beskrivning finns framtagen baserat på Motala stadsnäts krav.

31 Tidplan utbyggnad Motala kommun Stamfiber utbyggt Motala Österstad Borensberg Tjällmo Finspång Motala Nykyrka (via Lemunda). Utbyggnad planerad 2013 Nykyrka Bona Godegård Utbyggnad planerad 2014 Motala Fågelsta Degerön Karlsby Utbyggnad planerad 2015 Österstad Fornåsa Älvan Klockrike. Utbyggnad planerad 2016 Nykyrka Medevi Västanvik

32 Verktygslådan Handbok som steg för steg beskriver arbetsprocessen Mall för förstudie. Kalkylmodell för 1a beräkning av kostnad Mall för bildande av förening Mall för föreningsstadgar Förfrågningsunderlag totalentreprenad fibernät Mall anslutningsavtal Mall markavtal Mall projektkalkyl Mall bidragsansökan Mall projektplan Mall marknadsanalys Mall entreprenörsavtal Mallar innehåller förifylld generell information för aktuell kommun samt exempel på information som ska anges

33 Genomförande av utbyggnad När man kommit så långt att man lämnat in och fått en bidragsansökan beviljad är det bara att börja arbeta genom att följa den projektplan man upprättat. När fibernätet är klart så bör man anlita en oberoende besiktningsman som kollat så att allt är utfört korrekt. Därefter skall en slutrapportering ske till länsstyrelsen. När man börjar bygga uppstår kostnader. Tyvärr måste förening har betalt inkomna fakturor innan man kan ansöka om att få bidrag utbetalt. Vanligt är att man tar in del av fastighetsägarens insats vid projektstart och sedan betalar i etapper. Detta minimerar föreningens behov av krediter. I det fall att kostnaderna skulle bli större än beräknat så får deltagande fastighetsägare vara beredda att öka sin insats. Det är således viktigt att gå igenom allt som skall göras i detalj och få offerter som är heltäckande. Lycka till!