13. Private and public R&D expenditures (in SEK/EUR and % of national total).

Transkript

1 1.2. COMPETITIVE ADVANTAGES R&D and innovation capacity From 1995 to the most recent year available, levels and growth of: 13. Private and public R&D expenditures (in SEK/EUR and % of national total). En samlad bild av FoU-utgifterna är svårt att få på länsnivå. På Nuts2-nivå finns däremot redovisning av företags och organisationers interna FoU utgifter som omfattar området Skåne-Blekinge. Eftersom Skåne dominerar inom området vad avser numerär av FoU, befolkning och sysselsatta så ger redovisningen ändå en god bild av läget i Skåne. De totala utgifterna för FoU i Skåne-Blekinge uppgick 2007 till 1,7 miljarder Euro, vilket utgjorde 19 procent av rikets samlade FoU-utgifter. Skåne-Blekinge hade mellan 2003 och 2007 den högsta tillväxten av FoU-utgifter bland storstadsregionerna. Av tabellen framgår även att Danmarks kostnader för FoU är något mindre än hälften av Sverige, men starkt koncentrerade till Köpenhamnsområdet. I ett öresundsregionalt perspektiv så kan det konstateras hela 38 procent av Sveriges och Danmarks samlade kostnader för FoU finns i öresundsregionen. Interna FoU-kostnader (GERD) för NUTS2-regioner i Sverige och Danmark, 2003 och 2007, miljoner euro GEO/TIME Growth rate European Union (27 countries) % European Union (15 countries) % Denmark % Hovedstaden : : Sjælland 297 : : Syddanmark 385 : : Midtjylland 853 : : Nordjylland 258 : : Sweden % Stockholm % Östra Mellansverige % Småland med öarna % Sydsverige % Västsverige % Norra Mellansverige % Mellersta Norrland % Övre Norrland % Source: Eurostat Satsningarna på FoU i Skåne-Blekinge sker främst inom näringslivet, som svarar för nästan 80 procent av de samlade kostnaderna. Det saknas regional branschfördelad statistik för FoU-kostnader, men sannolikt sker merparten inom de tre företagen Sony-Ericson, ST-Ericson och Astra Zeneca. Detta pekar på en viss sårbarhet för regionens FoU-intensiva näringsliv. Astra Zeneca är på väg att lämna regionen och koncentrera forskningen till Mölndal utanför Göteborg. Både ST-Ericsson och SonyEricsson har de senaste åren haft en problematisk utveckling med underskott och krympande marknadsandelar på mobiltelefonmarknaden. 08/03/

2 Interna FoU-kostnader (GERD) för NUTS2-regioner i Sverige och Danmark fördelade på sektor, 2003 och 2007, miljoner euro Business enterprise sector Government sector Higher education sector Millons of Euro Growth rate Millons of Euro Growth rate Millons of Euro Growth rate European Union (27 countries) % % % European Union (15 countries) % % % Denmark % % % Hovedstaden Sjælland Syddanmark Midtjylland Nordjylland Sweden % % % Stockholm % 238 1% 755 5% Östra Mellansverige % % 581 9% Småland med öarna % % 51 16% Sydsverige % % 400 9% Västsverige % % 427 9% Norra Mellansverige % 24 69% 46 30% Mellersta Norrland % % 27 4% Övre Norrland % 37 29% % Källa: Eurostat Andelen av BRP som satsas på FoU Skåne-Blekinge är något lägre än i de övriga storstadsområdena i Skåne och Blekinge motsvarade FoU-satsningarna i Skåne-Blekinge knappt 4 procent av bruttoregionprodukten. Andel av bruttoregionprodukten som går till forskning och utveckling 2007, fördelat på sektor och region Totalt Näringsliv Offentlig sektor Universitet Privat non-profit Region Hovedstaden (Köpenhamn) Stockholm län : Södra Sverige (Skåne och Blekinge) : Västsverige : Källa: Eurostat 14. R&D employment. I Skåne-Blekinge utfördes 2007 totalt drygt helårsarbeten av FoU-personal eller forskare. Liksom vad gäller FoU-kostnader framgår Öresundsregionens styrka av tabellen nedan. När Skånes FoU-arbete summeras med de helårsarbetena på Själland uppgår regionens andel av de samlade helårsarbetena i Sverige och Danmark till en andel på 37 procent. Huvuddelen av årsarbetena utförs inom den privata företagssektorn, vilken 2007 stod för 78 procent av de totala årsarbetena inom FoU. 08/03/

3 FoU-personal och forskare per region i Sverige och Danmark, 2007 samt förändring , helårstjänster Business enterprise sector Government sector Higher education sector Private non-profit sector All sectors Full time Growth rate Full time Growth rate Full time Growth rate Full time Growth rate Full time Growth rate equivalent equivalent equivalent equivalent equivalent European Union (27 countries) % % % % % European Union (15 countries) % % % % % Denmark % % % % % Hovedstaden : : : 259 : : Sjælland : 71 : : 1 : : Syddanmark : 55 : : 0 : : Midtjylland : 152 : : 16 : : Nordjylland 651 : 197 : : 197 : : Sweden % % % % % Stockholm % % : : : : Östra Mellansverige % % : : : : Småland med öarna % 8-33% 551 : : : : Sydsverige % % : : : : Västsverige % % : : : : Norra Mellansverige % % 488 : : : : Mellersta Norrland % % 153 : : : 721 : Övre Norrland % 221 3% : : : : Källa: Eurostat 15. R&D infrastructure (e.g. training institutes, science parks/technopoles) I Skåne finns två universitet (Lunds universitet med en filial i Helsingborg samt en avdelning av Sveriges Lantbruksuniversitet) och högskolor i Malmö och Kristianstad. Totalt fanns det vid högskolorna i Skåne personer inom högskolorna och universiteten som var forskande och/eller undervisande personal. Forskande och/eller undervisande personal i årsarbeten, Högskolan Kristianstad Lunds universitet Malmö högskola Totalt Källa: Högskoleverket Diagrammet nedan visar avlagda doktorsexamina vid akademiska lärosäten i Skåne. Huvuddelen av avhandlingarna avlades inom medicin (120), teknikvetenskap (78) och naturvetenskap (61), vilket ger en bild av huvudinriktningen på forskarutbildningen i Skåne. Drygt 14 procent av alla doktorsavhandlingar i riket avlades vid ett skånskt lärosäte. 08/03/

4 Forskarparker finns i Lund (Ideon), Malmö (Medeon och Minc) och i Kristianstad (Krinova). Fokus på forskarparkerna skiftar. Ideon har ett fokus inom IT, läkemedel och läkemedelsteknik, medan Medeon fokuserar på läkemedel och Minc på företag inom IT/Media/ Kreativa näringar. Krinova har ett bredare fokus mot näringslivet än de övriga forskarparkerna. Ideon är den största av forskarparkerna, är tätt knyten till Lunds Universitet och är även Sveriges äldsta forskarpark. På Ideon finns idag 260 företag med cirka 3000 anställda. Medeon har cirka 30 företag och Minc cirka 120 och Krinova rymmer ett 60-tal företag. Forskarparkerna ligger alla i anslutning till universitet/högskolor och bedriver nära samverkan med dessa för att främja innovationsutveckling och avknoppning från akademisk forskning. 08/03/

5 16. Patents Patentansökningarna till PRV i absoluta tal minskade under senare halvan av 2000-talet i absoluta tal. Skåne ökade dock länets andel av alla patentansökningar i riket från 11 procent under perioden till 12 procent under perioden Om vi mäter patent per sysselsatt placerar sig Skåne på plats nummer sex från toppen under första halvan av 2000-talets första decennium och på plats nummer 5 under andra halvan. Överlägset flest patentansökningar, oavsett om vi räknar absoluta tal eller antal per sysselsatt kom från Stockholm under båda de studerade perioderna. Patentansökningar samt , medelantal per år samt per miljon sysselsatta och län Antal patentansökningar Antal patentansökningar per år per miljoner sysselsatta Län Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Riket Källa: Patent- och registreringsverket (PRV) För att kunna få ett öresundsperspektiv på patentansökningarna har data från Eurostat över patentansökningar till EPO använts. Eurostat redovisar dessvärre endast data ner på NUTS2-regioner vilket innebär att vi får använda data för Sydsverige (Skåne-Blekinge), för att kunna jämföra oss med övriga regioner i Sverige och Danmark. Eftersom regionen Skåne-Blekinge domineras starkt av Skåne som har nästan 90 procent av både befolkning och sysselsättning i regionen, torde dock detta vara ett mindre problem. Mer än dubbelt så många patentansökningar gjordes till EPO från Sverige än från Danmark Även om antalet patentansökningar relateras till befolkningsstorleken så kommer det fler patentansökningar från Sverige än från Danmark (146 respektive 114 per miljoner invånare). Hovedstaden har en mera dominerande roll i Danmark än Stockholm i Sverige. 45 procent av Danmarks alla patentansökningar kom från Hovedstadsregionen, medan Stockholm endast står för 30 procent av patentansökningarna i Sverige. Sydsverige står för 19 procent av alla patentansökningar, men ligger nästan lika högt som Stockholm vad avser patent per invånare (191 respektive 205 per miljon invånare). Öresundsregionen (regionerna 08/03/

6 Hovedstaden, Själland och Sydsverige) svarade tillsammans för 30 procent av patentansökningarna i Sverige och Danmark tillsammans. Motsvarande värde för Stockholm var 20 procent. Patent applications to the EPO from NUTS2 regions in Sweden and Denmark 2007 All Andel av landets ansökningar Per million of inhabitants Denmark % 114 Hovedstaden % 170 Sjælland 57 9% 69 Syddanmark 83 13% 70 Midtjylland % 132 Nordjylland 40 6% 69 Sweden % 146 Stockholm % 205 Östra Mellansverige % 160 Småland med öarna 55 4% 69 Sydsverige % 191 Västsverige % 124 Norra Mellansverige 50 4% 61 Mellersta Norrland 15 1% 41 Övre Norrland 29 2% 57 Källa: Eurostat Även om andelen patentansökningar i Öresundsregionen är hög, så framkommer det vid en närmare granskning att de styrkepositioner som patentansökningarna indikerar i vissa fall sker inom samma område både den danska och den svenska sidan. I andra fall skiljer sig inriktningen mellan patenten kraftigt. I tabellen nedan redovisas inriktningen på patenten inom IPC-klassificeringens 8 huvudområden. Av tabellen framgår att såväl Skåne-Blekinge som Hovedstaden och Stockholm har styrkepositioner inom gruppen Livsnödvändigheter (Human necessities) som innefattar såväl läkemedel som livsmedel). Även inom gruppen tillverkande verksamhet och transport (Performing operations, transporting) finns styrkepositioner inom alla de tre regionerna. Men inom gruppen elektricitet (Electricity) framstår Hovedstadsområdet som relativt svagt jämfört med Skåne-Blekinge och Stockholm. Antal patent per sektioner inom IPO, IPC-område Danmark Hovedstaden Sjælland Sweden Stockholm Sydsverige Total number of patent applications Section A - Human necessities Section B - Performing operations; transporting Section C - Chemistry; metallurgy Section D - Textiles; paper Section E - Fixed constructions Section F - Mechanical engineering; lighting; heating; weapons; blasting Section G - Physics Section H - Electricity Unknown Källa: Eurostat Går vi ner på en ännu lägre nivå så framgår det att den vanligaste inriktningen på patentansökningar i Skåne-Blekinge var Elektronisk kommunikationsteknik, vilket även gäller Stockholm. Detta torde vara starkt kopplat till företagsstrukturen inom Ericsson-sfären, med bland annat ST-Ericsson och Sony- Ericsson i Lund. Läkemedel, veterinärmedicin och hygien är det näst vanligaste patentorådet. Inom detta 08/03/

7 område dominerar det danska Hovedstadsområdet stort, med nästan dubbelt så många patent som Stockholm. Även Skåne-Blekinge har en relativt stor andel patent inom denna kategori. Sannolikt är en stor del av patenten inom medicin kopplade till AstraZeneca som är det dominerande företaget inom FoU. AstraZeneca kommer dock att lämna regionen innan årets slut och koncentrera forskningen till Mölndal utanför Göteborg. 25 största patentområden i Skåne-Blekinge m.fl. jämförelseområden, IPC Danmark Hovedstaden Sjælland Sweden Stockholm Sydsverige Total number of patent applications Electric communication technique Medical or veterinary science; hygiene Computing; calculating; counting Conveying; packing; storing; handling thin or filamentary material Measuring (counting G06M); testing Basic electric elements Organic chemistry Engineering elements or units; general measures for producing and maintaining effective functioning of machines or installations; thermal insulation in general Building Basic electronic circuitry Physical or chemical processes or apparatus in general Heat exchange in general Biochemistry; beer; spirits; wine; vinegar; microbiology; enzymology; mutation or genetic engineering Vehicles in general Generation, conversion, or distribution of electric power Opening or closing bottles, jars or similar containers; liquid handling Photography; cinematography; analogous techniques using waves other than optical waves; electrography; holography Foods or foodstuffs; their treatment, not covered by other classes Working of plastics; working of substances in a plastic state in general Organic macromolecular compounds; their preparation or chemical working-up; compositions based thereon Electric techniques not otherwise provided for Locks; keys; window or door fittings; safes Educating; cryptography; display; advertising; seals Optics Källa: Eorostat 08/03/

8 17. Foreign direct investment (FDI) inflows by country of origin and by economic sector. 18. Number of jobs created by foreign firms Firms: clusters and networks Innovationsarbetet i Skåne utgår från nio strategier 6 : 1. Utveckla ledarskapet i innovationssystemet 2. Utveckla kunskapen om innovation hos alla aktörer i Skåne 3. Vidga synen på vad innovation är för något inkludera fler 4. Effektivisera stödstrukturen för innovation 5. Identifiera och utveckla nya områden för innovation 6. Utveckla det internationella samarbetet 7. Forma och stödja nya kreativa och innovativa miljöer 8. Stärka innovationskraften i befintligt näringsliv/offentlig verksamhet 9. Stärka innovationskraften i hela Skåne Implementeringen av dessa strategier har granskats externt vid ett par tillfällen, bland annat via en peer review och en följeforskningsgrupp. Läs mer om det specifika innehållet i den fullständiga sammanställningen av rapporter och artiklar (road map), se bilaga innovation. Fråga till OECD Är ovanstående strategier rätt för Skåne och hur har de använts? Har rekommendationerna i de externa rapporterna genomförts i regionen? 6 Skåne s innovation capacity Action plan, p /03/

9 19. If available, any existing analysis of firms clusters and networks in the Skåne region (including information on forward and backward linkages). I Skåne finns följande klusterinitiativ: 1. Mobile heights (ICT) 2. Skånes livsmedelsakademi (food) 3. Medicon Valley Alliance (life science) 4. Sustainable business hub (cleantech) 5. Media evolution (moving media) 6. Risk och säkerhet Utöver dessa diskuteras följande framtida satsning: European Spallation Source (ESS) (nanoteknik) Forskningsanläggningarna MAX IV och ESS beräknas stå klara 2015 respektive 2019 och kommer att bedriva avancerad materialforskning, något som hela världen kommer att dra nytta av. Lika intressant är vilka effekter etableringarna får i Skåne, Öresundsregionen och i Sverige på tillväxt, arbetstillfällen och företagsetableringar. En förstudie kring olika regionala utvecklingsscenarier gjordes inom ett tidigare projekt och resulterade i rapporten ESS i Lund effekter på regional utveckling. Utifrån slutsatserna i denna rapport arbetades ett nytt projekt fram: ESS MAX IV i regionen Tillväxt Innovation Tillgänglighet Attraktivitet (TITA). Syftet med projektet är att stärka innovationsstrukturen, tillgängligheten och attraktiviteten i regionen för att skapa tillväxt och sysselsättning till följd av etableringen av forskningsanläggningarna. Projektet fokuserar på 9 utmaningar (se ESS MAX IV i regionen TITA, s 5): Mottagarorganisation syd Marknadsföring sydsvenska världsanläggningar Mötesplats Lund ne Uppdatera och förankra den existerande framsynen ESS och MAX IV som innovationskraft för näringslivet ESS/MAX IV som tillväxtmotor för näringslivet Samhällsplanering och transportinfrastruktur Markregister syd Förstudie kring kompetensförsörjning Läs mer: De befintliga klusterna har analyserats i följande rapporter och artiklar: Regional innovation policy in transition - reflections on the change process in the Skåne region Innovation and regional transformation - from clusters to new combinations Skåne s innovation capacity A situation analysis The Skåne Regional Innovation System - A value network perspective The ESS in Lund its effects on regional development Skånska kluster och profilområden (in Swedish) Institutional conditions and regional innovation systems: on the impact of regional policy on the organization of innovation among firms in different sectors (article) The life science cluster of Medicon Valley, Scandinavia (article) 08/03/

10 Regional Innovation Policy beyond Best practice : Lessons from Sweden (article) Exploring the Multiple Roles of Lund University in Strengthening Scania s Regional Innovation System: Towards Institutional Learning (article) Frågor: - bör regionen satsa på fler eller färre klusterinitiativ? - hur ska gränssnitten mellan styrkeområden (kluster) utvecklas? - hur effektiva är klustren i att öka innovationskraften hos företagen? - i vilken utsträckning överensstämmer klustersatsningarna med styrkeområden identifierade inom universitet/högskola? - hur ska uppkomsten av framtidens kluster stödjas? 08/03/

11 20. Analysis of relations between universities, firms and research institutes in Skåne: e.g. numbers and examples of joint research projects, data on commercialisation of research and diffusion of innovation, information on external linkages of universities and firms. Exempel på relationer och gemensamma projekt 1) Skånes Livsmedelakademi är en nätverksorganisation för livsmedelsbranschen i Skåne och har länge arbetat för att integrera företagarna i ett långsiktigt engagemang. Skånes livsmedelsakademi driver ett tioårigt utvecklingsprojekt, Innovation i gränsland, finansierat av statliga aktörer, Region Skåne, Lunds universitet och livsmedelsföretagare. Från början var företagarna mest intresserade av kompetensförsörjning, men har efter hand blivit bättre beställare av forskning inom sitt område. 2) Media evolution är en nyare utvecklingssatsning inom det s k Moving media-området (film, tv, datorspel och mobil teknologi) och fokuserar på forskning och utveckling inom rörlig bild. Aktörer som ingår är Malmö högskola, Blekinge tekniska högskola, Region Skåne, Region Blekinge, Malmö stad och företaget Scandvision. Region Skåne och Lunds Universitet bedriver tillsammans med 10 näringslivspartners Antidiabetic Food center, AFC. AFC är ett Vinn Excellence Center som i området Hjärt- Kärl och Diabetes arbetar med att forska fram förebyggande livsmedelskoncept att appliceras såväl i hälso- och sjukvården som inom livsmedelsproduktion. Centrets uppbyggnad ska stimulera till snabba vägar mellan forskning innovationoch produkt/metod. 3) Ett aktivt arbete har vid Lunds Universitet påbörjats inom Eu:s Innovative medicine initiative. Det är Innovation Officer programmet som tillsammans med det strategiska programmet EXODIAB, riktat mot diabetes, ska utveckla grundforskningsmiljöerna bl.a. med ökat fokus på kommersialisering, inklusive patentering, licensiering, samarbete med industrin och kontraktsforskning. Ett tydligt mål för detta arbete är att det ska skapa fler jobbtillfällen genom att nya bolag bildas och fler samarbeten med industrin skapas. Såväl för punkt 2 och 3 är Region Skånes hälso- och sjukvårdsverksamhet helt avgörande för hur dessa samarbeten fungerar. För att den medicinska, och medicintekniska forskningen ska få en effektiv, fungerande linje mellan grundforskning innovation- och metod/produkt måste kliniska studier genomföras. En högkvalitativ hälso- och sjukvård där forskning och klinik är tätt sammanvävda är en garant för detta. Därför har man inom Region Skåne medvetet på olika sätt satsat på att förbättra infrastrukturen för forskarna samt förenkla ingångarna för näringslivet. 4) Skapandet av FIRS (ett innovationsråd ) och Sounding board för klusterna är sätt att skapa ökad samsyn i innovationsarbetet. Kommersialisering och spridning av innovationer Teknopol arbetar med att skapa affärer av forskning, bland annat genom att erbjuda affärsrådgivning för entreprenörer och matchmaking mellan investerare och entreprenörer. En nybildad stiftelse har beslutat att skapa Ideon Life Science Village (AstraZenecas gamla forskningsanläggning), med syfte att etablera ett nytt centrum för forskning, innovation och företagande inom det medicinska området. 08/03/

12 Frågor - vilka funktioner bör FIRS 7 (forskningsråd) och Sounding board 8 (samverkan mellan kluster) ha? 7 Forsknings- och innovationsrådet (FIRS) - Gemensamt samarbetsorgan på ledningsnivå för Region Skåne, Lärosäten Syd, kommunrepresentanter för Lund, Malmö, Helsingborg och Kristianstad, studeranderepresentanter samt näringsliv. Region Skåne har ordförandeposten genom sin högste politiker och Lärosäten Syd utser vice ordförande. 8 08/03/

13 Human capital From 1995 to the most recent year available, levels and growth of: 21. Population aged with tertiary education attainment, by age and gender. Utbildningsnivån i Skåne är hög. Skåne ligger på fjärde plats i landet avseende andelen högskoleutbildade i befolkningen. Stockholm, men även Uppsala och Västerbottens län, som i förhållande till sin folkmängd är viktiga universitetsregioner, ligger högre. Det finns betydande skillnader inom Skåne med avseende på utbildningsnivå. Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är större än andelen män i alla åldersgrupper. Kvinnor i åldersgruppen år som har en högskoleutbildning ligger till exempel på 46 procent, medan motsvarande andel för män ligger på 37 procent. Utbildningsnivån i Skånes befolkning höjs, dels genom att yngre generellt har längre utbildning än äldre, men framför allt ökar andelen som skaffar sig högskoleutbildning. Under högkonjunkturen hösten 2008, före krisen, minskade antalet deltagare i högre utbildning. Till följd av finanskrisen och den vikande arbetsmarknaden har antalet sökande till högskolan ökat kraftigt igen. Detta innebär sannolikt att utbildningsnivån kommer att fortsätta stiga. Mellan 2000 och 2008 ökade andelen skåningar i åldern år med högskoleutbildning från 36 till 48 procent. 08/03/

14 Antalet nyinskrivna vid universitet och högskolor har ökat över tiden. De senaste åren har dock andelen gymnasieelever som går vidare till högre utbildning inom tre år stagnerat. Mellan läsåren 2007/08 och 2008/2009 ökade övergångsfrekvensen i Skåne med nästan 1 procentenheter till 42 procent. Motsvarande andel för riket var 41 procent, vilket är samma nivå jämfört med föregående läsår. Det finns stora regionala skillnader i landet. Uppsala län har den högsta övergångsfrekvensen, 50 procent, medan Jämtland med 28 procent placerar sig sist bland landets 21 län. Skåne har den tredje högsta övergångsfrekvensen i Sverige. Andelen män som söker till högskolan ökar. I riket ligger övergångsfrekvensen bland kvinnor fortfarande betydligt högre än för män. Senaste året har dock antal sökande till högskolan ökat kraftigt, vilket innebär att de senaste årens neråtgående trend har brutits. Lund och Lomma har de senaste tre åren haft högst andel i åldrarna som avslutat sin högskoleutbildning. Lomma, Malmö och Kävlinge står för de största ökningarna mellan 2000 och /03/

15 08/03/

16 22. Number of faculty and students of main higher education institutions by category (e.g. public/private universities, vocational education and training bodies, etc). För studenter på grundnivå, se fråga 23. Doktorander höstterminerna fördelade efter universitet/högskola Postgraduate students in the autumn of by university/university college Kön Hösten Universitet/högskola Riket totalt Lunds universitet Malmö högskola Kvinnor totalt Lunds universitet Malmö högskola Män totalt Lunds universitet Malmö högskola /03/

17 23. Number and percentage of foreign students or students from other counties in universities by country of origin. Studenter i högskolestudier på grundnivå och avancerad nivå på svenska lärosäten 2008/09, inklusive inresande studenter från utlandet /99 Sverige totalt Skåne län Lunds universitet Malmö högskola Kristianstad högskola Antal totalt Inresande Antal totalt Inresande Antal totalt Inresande Antal totalt Inresande Antal totalt Inresande Antal % Antal % Anta l % Antal % Ant al % Kvinnor Män Totalt /09 Kvinnor Män Totalt Källa: SCB Det totala antalet studenter på högskolenivå i Sverige höstterminen 2008/2009 var , i Skåne var det studenter samma år eller cirka 20 procent av landets högskolestudenter. Av det totala antalet studenter i Sverige det året var eller 9 procent inresande, utländska studenter, i Skåne var det 5676 eller 9 procent inresande utländska studenter detta år. Lunds universitet är det skånska lärosäte med flest inresande utländska studenter, 2008/2009 var antalet 4117 eller 11 procent. Ökningen av utländska studenter på svenska lärosäten har varit kraftig under de senaste 10 åren. Både nationellt och i Skåne har andelen ökat från 3 till 9 procent. Även det totala antalet studenter har ökat kraftigt sedan 1998, nationellt har ökningen varit nästan 30 procent och i Skåne drygt 40 procent. Observera att studenter som bor i Sverige utan att vara svenska medborgare inte är medräknade bland utländska studenter, detta eftersom det inte är tillåtet att registrera nationalitet. Antal utländska studenter befaras sjunka radikalt 2011 p.g.a. att Sverige har infört möjlighet att ta ut terminsavgifter för utomeuropeiska studenter efter att det tidigare var kostnadsfritt. 9 Studenter registrerade studenter: Som registrerade räknas de studenter som är förstagångsregistrerade på en kurs samt de som är fortsättningsregistrerade på kurs som löper fler terminer. Studenter som enbart är omregistrerade eller registrerade för prov skall inte ingå i redovisningen. Inresande studenter: Utländska studenter som kommit till Sverige för att studera och som är registrerade vid svenskt lärosäte. Gruppen inresande studenter består av utbytesstudenter som ingår i ett utbytesprogram vid svenska universitet och högskolor samt studenter som ordnar sina studier i Sverige på egen hand, s.k. free moverstudenter. 08/03/

18 24. Number and percentage of students of Skåne leaving to other counties in Sweden or other countries. Antal studenter (folkbokförda i Skåne) i grundläggande högskoleutbildning efter Högskoleort 2008 Högskoleort Antal studenter* Högskoleort Antal studenter* Lund Luleå 76 Malmö Jönköping 66 Kristianstad Sundsvall 65 Helsingborg Skövde 56 Växjö 590 Härnösand 46 Lomma 545 Borlänge 44 Halmstad 497 Huddinge 39 Göteborg 481 Gävle 39 Stockholm 400 Solna 38 Uppsala 370 Trelleborg 36 Hässleholm 209 Ystad 34 Kalmar 188 Västerås 24 Gotland 179 Klippan 23 Falun 174 Varberg 23 Ronneby 163 Eslöv 19 Linköping 158 Skara 18 Umeå 148 Landskrona 16 Östersund 147 Karlshamn 15 Borås 142 Eskilstuna 13 Karlskrona 136 Skellefteå 13 Örebro 136 Ljungby 11 Karlstad 85 Norrköping 10 Flera kommuner i olika län Källa SCB, Statistikdatabasen Studenter år i grundläggande högskoleutbildning efter studielän, studieortens läge i förhållande till folkbokföringsorten och tid, höstterminerna Hösttermin Studieort Riket bostadsort och studieort i samma kommun bostadsort och studieort i olika kommuner i samma län bostadsort och studieort i olika län Skåne län bostadsort och studieort i samma kommun bostadsort och studieort i olika kommuner i samma län bostadsort och studieort i olika län Färre än 10 studenter redovisas inte separat av sekretesskäl 08/03/

19 Höstterminen 2009 var det studenter bosatta i Skåne län som valde att studera grundläggande högskoleutbildning i sitt hemlän medan studenter bosatta i ett annat svenskt län som valde att studera i Skåne. Studerande med studiemedel utomlands andra halvåret 2010, folkbokförda i Skåne län Utbildningsnivå grupp Antal personer Eftergymnasial nivå Gymnasienivå 114 Källa: CSN Höstterminen 2010 var det skånska studenter som fick studiemedel för att studera på en eftergymnasial utbildning utomlands och 114 på gymnasienivå. 08/03/

20 Transport and accessibility 25. From 1995 to the most recent year available, levels and growth of transport infrastructure (e.g. roads/railways including high speed trains, airports, harbours, public transport). Please specify whether these assets are privately or publicly owned and, if there is public ownership, who owns and operates/maintains them (municipalities, counties, central government, etc) A brief description of recently completed, ongoing and forthcoming infrastructure projects (e.g. cost, type of financing, timeline). Fråga 25-26: I det följande har vi valt att besvara frågorna 25 och 26 i ett sammanhang. Av pedagogiska skäl är det rimligt att beskriva transportstråkens standard och utveckling ur ett funktionellt perspektiv, och i detta sammanhang redogöra för beslutade investeringar till Analyser och resonemang som stödjer svaren på fråga finns i IBUs delaktivitetsrapporter. Ytterligare underlag finns i Tågstrategi 2037 och RTIplanen. Övriga källor anges explicit. Kollektivtrafik 11 Analyser och resonemang som stödjer svaren på fråga finns i IBUs delaktivitetsrapporter. Ytterligare underlag finns i Tågstrategi 2037 och RTI-planen. Dessa dokument bör översättas (helt eller till valda delar) till engelska. Bilagor: 25:1 Karta: primära och sekundära nät för väg och järnväg 25:2 Karta: hamnar, flygplats, kombiterminaler, bangårdar 08/03/

21 Riksdagen fattade sommaren 2010 beslut om ny kollektivtrafiklag. Lagen börjar gälla den 1 januari Lagen innebär i korthet att: trafikhuvudmännens monopol för regional kollektivtrafik upphör d.v.s. den som vill kan köra där den önskar. Privata aktörer ska kunna starta trafikverksamhet på icke diskriminerande villkor. en kollektivtrafikmyndighet skapas för varje län/region. Denna har till uppgift att utifrån ett regionalt helhetsperspektiv beskriva hur trafiken (all kollektivtrafik - både offentlig och kommersiell) ska bidra till samhällets utveckling, vilket bland annat formuleras i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet. Sträckor där det offentliga vill säkra trafik till viss standard ska pekas ut, s.k. allmän trafikplikt. dialogen med kommuner, men även privata intressenter blir viktigare och nödvändig. I Skåne har man sedan tidigare erfarenhet av att utarbeta s.k. Trafikförsörjningsplaner. 08/03/

22 Beslutade statliga investeringar samt privata/kommunala investeringar Skåne har en rimlig struktur av vägar och järnvägar. Det finns ett stort åtgärdsbehov för att öka kapaciteten i den befintliga strukturen men litet behov av att bygga helt nya förbindelser. De få nya länkar som planeras har dock stor strategisk betydelse. Dessa beskrivs under fråga 27. Infrastruktur av regional betydelse ägs av svenska staten som också svarar för finansiering. Kommunal och regional medfinansiering har blivit allt vanligare med tiden. För närvarande finns två genomförda avgiftsfinansierade (brukaravgifter) större objekt i Sverige, varav Öresundsbron är den ena. Enligt beslutad åtgärdsplanplan kommer betydande investeringar i särskilt Stockholm och Göteborg att finansieras med trängselskatt. Medfinansiering till den statliga infrastrukturen har ökat i omfattning under senaste planeringsomgången och villkoren för detta har varit oklara. Även i Skåne sker medfinansiering, via regional plan och kommunala medel, men inte i lika stor omfattning som i ovan nämnda städer. Större anläggningar i transportsystemet: Av Skånes mest betydelsefulla transportanläggningar intar Kastrups flygplats en särställning trots att den ligger i Danmark. Kastrup är avgörande för Skånes internationella tillgänglighet. Kastrup är privatägd. Större transportanläggningar och åtgärder under perioden redovisas nedan. 08/03/

23 Helsingborgs hamn: Sveriges näst största containerhamn (antal TEU), samt Sveriges största färjehamn för passagerare. Betydande kombiterminal i hamnen. Landets största importhamn för frukt och grönt. Ägare: kommun Malmö Hamn: Sveriges tredje största hamn (antal ton). Omfattande färjetrafik för lastbilar mot Tyskland. Hub för transporter av motorfordon i Östersjöregionen och landets största hamn för transport av motorfordon. Ägare: utgör del av bolaget Copenhagen-Malmö Port som ägs av privata och offentliga aktörer (danska staten och Malmö kommun). Expanderar sin yta genom utfyllnader i Öresund (Norra Hamnen). Utbyggnaden möjliggör omdisponeringar av hamnområdet och inkluderar utbyggnad av ny kombiterminal i anslutning till container- och färjelägen. Järnvägsanslutningar till huvudjärnvägsnätet är dock bristfälliga. Trelleborgs Hamn: Sveriges näst största hamn(antal ton) och viktigaste transportled för trailertransport mot kontinenten. Färjetrafik (vägfordon och järnvägsvagnar) mot Tyskland och Polen. Det finns långtgående planer för att flytta hamnen österut och samband med detta modernisera hamnens ytdisposition. Hamnbolaget finansierar ombyggnaden, bland annat med hjälp av försäljning av mark till exploateringintressenter. I den beslutade investeringsplanen ingår att järnvägen till hamnen ges en ny sträckning. Ägare: kommun Motorways of the Sea, Trelleborg-Sassnitz Huvudmålet med projektet Sjömotorväg högkvalitetsjärnväg och intermodal nordisk korridor Konigslinie är att uppgradera den existerande järnvägsfärjeförbindelsen mellan Trelleborg (Sverige) och Sassnitz (Tyskland), i syfte att framför allt öka andelen järnvägs- och intermodala transporter i den svensk-tyska korridoren samt i korridoren Skandinavien Centraleuropa Italien. Projektkostnaden på ca 50 moljoner euro finansieras av Scandlines och hamnbolagen i >Sassnitz och Trelleborg Ystad Hamn Betydande färjehamn för transport mot Polen (vägfordon och järnvägsvagnar). Färjetrafik mot Bornholm och huvudsaklig transportled för persontransporter mellan Bornholm och Köpenhamn. I Ystad planeras för att hamnen ska flyttas österut och byggas ut. Det är för närvarande oklart om och när detta kan ske. Ägare: Kommun Malmö Bangård: En av Sveriges tre stora rangerbangårdar. Stor betydelse för utrikeshandel med kontinentaleuropa. Ägare: statliga Jernhusen AB 08/03/

24 Malmö kombiterminal: En av landets största kombiterminaler. Fastighetsägare: statliga Jernhusen AB Terminalägare: delstatliga CargoNet AB Infrastrukturägare: Trafikverket Helsingborgs kombiterminal: en av landets större kombiterminaler som byggdes om under perioden Investeringar i kranar planeras för att öka kapaciteten. Kombiterminalen ligger i Helsingborgs Hamn och har små möjligheter till ytexpansion. Diskussioner pågår om hur växande kombiterminalverksamhet ska kunna tillgodoses i Helsingborg. Hässleholm: Pågående utbyggnad av järnvägsterminal för kombitransport. Kommunen och staten finansierar. Sturups flygplats: En av Sveriges stora flygplatser. Persontransporter och frakt Ägare: statliga Svedavia. Ängelholms flygplats: Regional flygplats för persontransporter. Ägare: statlig, men staten kommer sannolikt att avveckla sitt ägande. Det finns diskussioner om att flygplatsen kan komma att köpas av kommuner och eventuellt privata intressenter. Kristianstad flygplats: Mindre regional flygplats Ägare: kommun och region Resecentrum Knutpunkten, Helsingborg: nod för persontransporter (nationella och regionala persontåg, regional och lokal busstrafik samt färjetrafik till Helsingör). Färdigställd i början av 1990-talet. Stationerna Malmö C och Triangeln (i centrala Malmö). Nya stationer och betydande knutpunkter i kollektivtrafiken. Malmö C är en ombyggd och utökad station medan Triangeln är en ny station. Båda öppnades i samband med invigningen av Citytunneln. Utveckling av överordnade transportstråk E4: Huvudsaklig vägtransportled mot centrala Sverige som under perioden har färdigställts med motorväg genom hela Skåne. E6: huvudsaklig transportled från Skåne mot Göteborg samt från södra Skåne mot Stockholm, via Helsingborg och E4. Motorväg från Vellinge (söder om Malmö) till norra länsgränsen. E6 utgör den huvudsakliga vägtransportleden genom Skåne och har synnerligen stor betydelse för tung trafik till hamnarna i Helsingborg, Malmö och Trelleborg. På en kortare sträcka har motorvägen byggts ut till 6 körfält på grund av backar som medför låg hastighet för den tunga trafiken. Utbyggnad av sträckan Vellinge-Trelleborg till motorväg har påbörjats och har utomordentligt stor betydelse för Sveriges utrikeshandel. E6 har begynnande trängselproblem. 08/03/

25 E22: Huvudsaklig vägtransportled mot sydöstra Sverige med betydande andel tung trafik. E22 har på långa sträckor en besvärlig geometri med kurvor och backar som medför trafiksäkerhetsproblem. Väsentlig för tillgängligheten mellan nordöstra Skåne/Blekinge och Malmö/Köpenhamn. Vägen har under lång tid byggts ut med motorväg i mindre avsnitt samt mittseparerade flerfältsavsnitt. Med beslutade investeringar kommer sträckan Gårdstånga (Lund) till Vä (Kristianstad) att byggas ut till mötesfri väg och till stora delar med motorvägstandard. Brister kvarstår på mindre avsnitt öster om Kristianstad. E65: Malmö-Ystad har betydelse för tillgängligheten mellan sydöstra och sydvästra Skåne, samt stor betydelse för transporter till Sturup flygplats och Ystad Hamn. Vägstandarden är motorväg och fyrfältsväg. En kortare sträcka tvåfältsväg kommer att byggas ut till mittseparerad väg under perioden Västkustbanan: huvudsaklig tågtransportled Lund-Göteborg. Utbyggnad till dubbelspår sker successivt. Under perioden färdigställs yttterligare dubbelspårsträckor och tågtunnel genom Hallandsås. Efter beslutade investeringar i Västkustbanan återstår en kort enkelspårsträcka i Helsingborg och som utgör en betydande flaskhals i systemet. Det är angeläget att denna sträcka, som förutsätter tunnellösning byggs ut till dubbelspår. I det längre perspektivet behöver Västkustbanan byggas ut till fyra spår. Öresundsförbindelsen och Yttre Ringleden: Förbindelserna färdigställdes 2010 och har utomordentlig betydelse för transportsystemet i sydvästskåne och förbindelserna mot Danmark, och därmed för integrationen av Öresundsregionen. Öresundsförbindelsen har begynnande trängselproblem för tågtrafiken. Resandeutvecklingen med tåg har varit betydligt högre än förväntat och blandning av godsoch persontåg begränsar trafikutsättningen. Förbindelsen har mycket stor betydelse för järnvägstransport mellan Skandinavien och kontinenten. Citytunneln: Ny järnvägstunnel Malmö C Lernacken, samt stationer. Avgörande betydelse för tillgängligheten till Malmö från övriga Skåne samt till Köpenhamn. Ny station i centralt läge medför betydande restidsförkortningar. Tunneln öppnade 2010 och har möjliggjort fördubblad turtäthet mellan Lund och Köpenhamn. Södra Stambanan Arlöv-Flackarp (Malmö-Lund): utbyggnad till fyra spår. Nödvändig för att säkerställa rättidighet och utökad lokaltågtrafik. Södra stambanan är huvudsaklig järnvägsförbindelse mot Stockholm och är mycket högt belastad. Den befintliga och tilltagande kapacitetsbristen på Södra stambanan mellan Lund och Hässleholm motiverar en utbyggnad från två till fyra spår i det kortare tidsperspektivet. Inom befintlig investeringsplan ingår begränsade investeringar i förbigångsspår. Planerade ofinansierade projekt för persontrafik I Malmö, Lund och Helsingborg planeras för nya spårvägsystem. Malmö och Lund har ambitionen att den första sträckan i respektive stad ska kunna tas i drift omkring år Kommunerna arbetar för att hitta finansiella lösningar trots att statliga medel för dessa investeringar inte finns i den nationella planen. Framtida projekt Helsingborg-Helsingör (HH) och Skånebanan Fast förbindelse, motorväg och järnväg, mellan Helsingborg och Helsingör. Strategisk betydelse för spårkapacitet i både Skåne och Själland. Strategisk betydelse för regionförstoring och tillväxt. Detta beskrivs utförligare under fråga 27. Investeringen kommer att medföra ökad belastning på järnväg mellan Helsingborg och Hässleholm som också behöver ges ökad kapacitet. En dansk/svensk statlig 08/03/

26 utredning pågår. Godstrafik via HH kan eventuellt medföra behov av ombyggnad av Hässleholms station för att undvika lokrundgång. För att HH ska kunna få avsedd funktion är det nödvändigt med utbyggnad av järnväg mellan Helsingör och Höje-Taastrup i Danmark i Ring 5. Motorväg i samma stråk är önskvärd men inte nödvändig för HHs funktion. Höghastighetsjärnväg Ny järnväg med höghastighetsstandard mellan Skåne och Mellansverige har utretts, men beslut har inte fattats. Den statliga utredningen har föreslagit en sträckning mot Helsingborg och vidare mot Malmö/Lund i samma korridor som E6 och Västkustbanan. Region Skåne förespråkar att banan avgrenas norr om Skåne med en sträckning mot Helsingborg och den andra sträckningen mot Hässleholm och vidare söderut på Södra stambanan. Övriga banor Åtgärder behöver genomföras i det övriga befintliga bannätet för att möjliggöra ny persontågtrafik. Därutöver behöver ny järnväg byggas mellan Malmö och Simrishamn. I befintlig investeringsplan finns medel avsatta för utredning av första etappen. Åtgärderna är motiverade både av tillväxt och miljöskäl. Ny persontågtrafik bidrar till regionförstoringen och medför en ökad regionintegrering i sydvästra Skåne, samtidigt som den bidrar till att gynna kollektivt resande på spår. Övriga vägar Åtgärder i det regionala vägnätet behöver successivt genomföras för ökad kapacitet och trafiksäkerhet. Åtgärderna består av mittseparering samt utbyggnader till tre- och fyrfiliga vägar. Utländska projekt av strategisk betydelse för Skåne Femern Belt-förbindelsen (motorväg och järnväg) planeras färdigställas år Förbindelsen har särskild betydelse för möjligheterna att utveckla godstrafik på järnväg. Därmed har Femern Belt-förbindelsen direkt betydelse för järnvägskapacitetn över Öresund. 08/03/

27 27. What do you think will be the major infrastructure needs/challenges over the next years? 12 Under 2000-talet har det kollektiva resandet inom Skåne haft en mycket kraftig tillväxt och resmängderna förväntas fortsätta öka. Öresundsintegrationen bidrar till ytterligare resande över Öresund och i regionen. Efterfrågan på tågtrafik är hög i förhållande till befintlig kapacitet, samtidigt behöver de ökande resmängderna ske främst med spårbunden trafik för att klara miljömål och för att undvika ytterligare kapacitetsproblem på vägnätet, i synnerhet E6. Godstransporterna förväntas fortsätta öka vilket ställer krav på både infrastruktur och marområden för terminaler och godshantering. För perioden förväntas lastbilstrafiken på E6 öka med 80 procent, godsvolymer med tåg över Öresund förväntas fördubblas. För att tillvarata den tillväxtkraft som finns i regionförstoringen behöver tillgängligheten förbättras i flera relationer inom Skåne såväl som mellan Skåne och omvärlden. Förutom de investeringar som redan är beslutade för perioden behöver ytterligare investeringar göras i befintlig spårstruktur för att kunna erbjuda tillräcklig kapacitet för att matcha efterfrågan på tågtrafik för personresande. Ny spårinfrastruktur behöver byggas för att knyta sydöstra Skåne till sydvästra Skåne. Även med utökad spårkapacitet kommer utökad kapacitet på E6 att behövas. En ny fast förbindelse över Öresund behövs både för att möta ökad efterfrågan på resor och godstransporter samt för att bidra till regional utveckling genom att koppla nordvästra Skåne till Köpenhamn. Befintliga kapacitetsbrister utgörs i stor utsträckning av att godståg och persontåg blandas. Genom att separera godståg från persontåg skulle befintliga spår kunna utnyttjas effektivare, men i det längre perspektivet kommer ytterligare spårkapacitet att vara nödvändig. En ny fast förbindelse över Öresund är en strategisk komponent för att kunna uppnå detta. Kastrup flygplats har avgörande betydelse för Skånes utveckling och internationella tillgänglighet. Kastrups konkurrenskraft behöver stärkas med förbättrad tillgänglighet genom att omlandet utökas. Höghastighetståg bedöms ha stor betydelse för detta, samtidigt som höghastighetståg också bidrar till regional utveckling genom bättre tillgänglighet till Hamburg och Stockholm. En strategisk länk i det befintliga spårsystemet utgörs av Öresundsförbindelsen. Med 2011 års tidtabell och tilldelning till godståg är förbindelsen fullt utnyttjad. Med färdigställande av Femern Belt-förbindelsen år 2020 möjliggörs en kraftig ökning av antalet godståg. Bristande kapacitet över Öresund kommer att utgöra den flaskhals som avgör om utökad godstågtrafik blir möjlig. Strategiska utmaningar/infrastrukturinvesteringar av avgörande betydelse för kapacitet, regional utveckling och möjligheter att nå miljö- och klimatmål är: Fast förbindelse Helsingborg-Helsingör (HH): Förbindelsen har avgörande betydelse för både kapacitetsutnyttjandet i regionens spårsystem och för regional utveckling. HH förkortar resavståndet mellan Helsingborg och Köpenhamn med ca 50 km och ger 12 Bilaga: 27:1 Karta strategiska infrastrukturinvesteringar 08/03/

28 betydande tillgänglighetsförbättringar. För vägtransporter mellan Sverige och kontinenten ger förbindelsen nyttor både avseende kortare resavstånd och minskad belastning på vägnätet i sydvästra Skåne. HH möjliggör en betydande grad av separering av gods- och persontågtrafik. Genom att leda transittåg via HH frigörs spårkapacitet på Öresundsförbindelsen som möjliggör utökad persontågtrafik i det befolkningstäta södra Öresund. Även södra stambanan mellan Hässleholm och Malmö kommer att avlastas från godståg vilket ger större möjligheter till ett effektivare utnyttjande av spårkapaciteten. Följdinvesteringar kommer att behövas i Skånebanan mellan Helsingborg och Hässleholm, för att möta en ökning av godstågtrafik, samt för att kunna möta den förväntade ökade efterfrågan på persontransporter som tillgänglighetsförbättringarna medför. Utmaningen består i att övertyga Svenska staten och danska staten om investeringen i HH och Ring 5. Regionerna Skåne, Själland och Huvudstaden samt Köpenhamns kommun är eniga om nödvändigheten att bygga HH och Ring 5. 08/03/