Bevara Svartedalen Projekt Dalen

Transkript

1 Bevara Svartedalen Projekt Dalen S A M M A N F A T T N I N G Att bygga vindkraftverksparker i våra tysta boendemiljöer med rikt natur- och friluftliv är som att tömma havet på vatten och fortfarande säga att det är attraktivt att bo där Kungälvs Kommun har en fantastisk kultur- och naturskatt att förvalta och bör värna om att medborgarnas skattemedel används med förnuft. En vindkrafts- etablering är ett vågspel med stora risker och det finns betydligt bättre områden att skapa grön el genom ex vis vågkraft. Kungälvs Kommun bör använda sig av möjligheten att köpa in sig i andra etablerade vindkraftsverksparker i glesbygd utan något boende runt om, där vindförutsättningarna är betydligt mer gynnsamma och där inte ödeläggelse av medborgarnas närområden sker. En etablering kan komma att innebära värdeminskningar på fastigheter runt Dalen med upp till 40% av nuvarande värdering. Samrådsprocessen har inte skötts korrekt, bl.a. har inte alla berörda fastighetsägare kallats till möte. Dessutom presenterades gamla kartor där Duvesjöns tätort fortfarande benämndes småstugeområde vilket är felaktigt. (källa: Kungälv Kommun) Här finns idag 125 fastigheter varav 103 är åretruntboende och 22 för sommarboende. Har man missat denna stora förändring - Vad mer är fel? Underlag för ljud- och ljuskurvor ifrågasätts. Källinformation saknas då Kungälvs Energi och Pöyry vägrar presentera hur beräkningarna och avgränsningarna är gjorda. 150 meter höga vindkraftverk kommer att påverka hela områdets landskapsbild negativt och dominera landskapet fullständigt. Området runt Öresvattenåsen är idag ett tyst område och likaså området i direkt anslutning till Dalen vilket innebär att inga etableringar av ljudstörande element bör få anläggas i dessa trakter. Ett rikt fågel- och djurliv och flera nyckelisotoper finns inom området Dalen och dessa riskerar att slås ut om etableringen sker. Svartedalens naturreservat och Bohusleden är idag ett viktigt friluftsområde för hela storstadsregionen Göteborg och människor vandrar längs Bohusleden varje sommar. Mitt på eller mycket nära Bohusleden planeras minst tre vindkraftverk. Området har även många kulturminnesmärken och fornlämningar som inte kommer att kunna bevaras om planen genomförs. Vägen strax ovanför Grandalskrysset har ett Landsskapsbildskydd som vi förutsätter kommer att tas hänsyn till i ansökningsförfarandet. Hemsida: Facebook:

2 Bevara Svartedalen Projekt Dalen En kraftigt ökad trafik kommer att innebära fara och störande ljud för de boende under flera års tid. Hur mycket skog och mark som måste förstöras för att möjliggöra en etablering i OP Dalen (och även OP Öresvattenåsen) går inte att förutse. Kungälvs Energi och Pöyry vill inte lämna ut koordinater till vare sig vindkraftverkens placering eller var man planerar att placera tillfartsvägarna. Från andra elproducenter kan man läsa att cirka kvm skog måste avverkas för att etablera ETT vindkraftverk. Planerna på vindkraftetablering inom PO Dalen eller PO Öresvattenåsen finns inte med i Kommunplanen KP 2000, där vindbruksplanen diskuteras. Dock nämner man att Svartedalen är ett skogsområde med mycket höga naturvärden, omfattande våtmarksområden mm. Påpekas skall att från delområdet Romelanda härrör huvuddelen av kommunens vattenförsörjning och därför är vattenanläggningarna i Dösebacka och Lysegården skyddade som vattenskyddsområden. Området Lysegården ligger inom området som kommer att påverkas av en etablering av PO Dalen. Hemsida: Facebook:

3 Bevara Svartedalen Projekt Dalen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänt om vindkraftsetablering... 4 Tillståndsprocessen... 6 Kungälvs kommun översiktsplan... 8 Projektområdet Dalen Naturmiljö Miljöpåverkan Kulturmiljö - Historia och arkeologi Boende Hälsa Ekonomi Alternativ utformning med nollalternativ Konsekvenser Diseröds utveckling Området Dalen Landskapsbild Friluftsliv (turism och rekreation) Politik Andras tankar Hemsida: Facebook:

4 Bevara Svartedalen Projekt Dalen ALLMÄNT OM VINDKRAFTSETABLERING De verk som planeras i projektområdet Dalen är totalt 150 meter höga. Man planerar 7 stycken verk i PO Dalen, 5 stycken verk i PO Vävra Berg och 4 stycken verk i PO Öresvattnet. OP Dalen och OP Öresvattenåsen ligger i direkt anslutning av naturreservatet Svartedalen. Se karta. Vävra Berg F Dalen X Öresvattenåsen Ä Ett vindkraftverk består av ett torn i fyra delar, som blir 101 meter högt ihop. Ovanpå tornet bultas ett 85 ton tungt maskinhus fast. I det fästs sen de tre rotorbladen, som får en diameter på 100 meter. När allt är på plats står verket på plats med en höjd på totalt 150 meter, räknat vid rotorbladets högsta läge. Ungefär tolv timmar tar det att få den 400 ton tunga anläggningen på plats, borträknat arbetet med betongfundamentet som fungerar som motvikt. Bilden är tagen från vindkraftverken på Kaptensberget i Hofors (länk) som är i samma storlek som de planerade i PO Dalen. Hemsida: Facebook:

5 Bevara Svartedalen Projekt Dalen Verken har en sveparea på 8000 kvadratmeter per verk. Sveparea är den omkrets som verket samlar in vind från vid rotation. Varje rotorblad väger över 10 ton och totalvikten på verk av den storlek som planeras i Dalen är cirka ton per verk beroende vilka beståndsdelar som räknas in. Visst havererar vindkraftverk. I höstas träffades ett vindkraftverk på Jubrånet utanför Hörnefors (Umeå kommun) av blixten. Resultatet är ett haveri som har lett till att stora delar av ett rotorblad har slungats ut i skogen mellan meter från verket. Umeå energi vill inte utesluta att det kan ha varit is eller en stor fågel so kunde vara orsaken till haveriet. (Läs mer här). I relation till PO Dalen är avståndet till Bohusleden och vår skog mycket oroande Hemsida: Facebook:

6 Bevara Svartedalen Projekt Dalen Brinnande vindkraftverk i Skottland Vindkraftverken brukar vanligtvis vara igång vid vindhastigheter över 4 m/s, blåser det mindre än detta står de i vänteläge (och dra ström). Vindstyrkan måste dock upp i cirka m/s för att verken skall ge full effekt. Vid starka vindar (vanligtvis omkring 25 m/s stannar verken automatiskt då påfrestningarna är för stora). Varje verk kostar cirka miljoner kronor i en första investering. TILLSTÅNDSPROCESSEN Vid byggnation av vindkraftanläggningar 1-10 MW på land krävs det en dubbel prövningsprocess, dels av kommunen som beviljar bygglov enligt plan- och bygglagen (SFS 1987:10) dels av Länsstyrelsen som ansvarar för prövningen utifrån ett miljöperspektiv (prövning enligt miljöbalken (SFS 1998:808). Dessa två instanser (Plan- och bygglagen samt miljöbalken) är de två i huvudsak vikigaste författningarna vid prövning av lokalisering av vindkraftverk. Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om fysisk planläggning och bygglov och miljöbalken innehåller bestämmelser om bl.a. tillstånds- respektive anmälningsplikt i miljöfarlig verksamhet. Olika storlekar på vindkraftparker kräver olika tillstånd, oftast krävs en MKB (Miljökonsekvensbeskrivning). Denna utförs i de flesta fall av projektörerna som ansvarar för att bygga vindkraftsparken (vilket kan tänkas vara subjektivt då deras mål är att projektet skall genomföras med en finansiell fördel och egentligen kan då deras version av MKB ifrågasättas). Det finns även andra författningar och lagar som påverkar lokaliseringen av vindkraftverk, så som t.ex. kulturminnen (1988:1144). För att alla skall ha samma bild och förståelse för tillståndsprocessen presenteras här en kort sammanfattning. Hemsida: Facebook:

7 Bevara Svartedalen Projekt Dalen Tillståndsprocessen består kortfattat av tre steg: 1. Förstudie och ansökan till Länsstyrelse /Miljödomstol (drivande: projektör). Här genomförs oftast 2 tidiga samråd, ett med Länsstyrelsen och ett med direkt berörda ENSKILDA parter. Det som gås igenom med Länsstyrelsen är i huvudsak ett klargörande av vilka problem som kan finnas i projektet och vilka sakfrågor bör behandlas i MKB (miljökonsekvensbeskrivningen). Det tidiga samrådet med direkt berörda enskilda parter innefattar alltså att projektören skall möta de boende eller näringsidkare som bor inom t.ex. skyddszon eller i direkt anslutning till ett planerat vindkraftverk. Detta är inte samma samråd som man senare kallar till där alla som bor / verkar inom ett visst område i vindkraftverksparkens närhet bjuds in. Detta kallas UTÖKAT SAMRÅD och där bjuds övriga statliga myndigheter, kommuner, allmänheten och organisationer som antas bli berörda in (för området Dalen var detta den 27 maj 2013). Synpunkter tas in från berörda parter och dessa tillsammans med en MKB skickas in till Länsstyrelsen i form av en tillståndsansökan (dessa skall vara inne senast den 1 augusti för just projektet Dalen). 2. Inlämning av ansökan beslut från Länsstyrelsen (drivande: Länsstyrelsen). När ansökan kommit in så kungör Länsstyrelsen ansökan inklusive MKB och inkomna synpunkter och allmänheten får ytterligare en möjlighet att kommentera. När Länsstyrelsen fattat sitt förslag till beslut lämnas detta över till Miljöprövningsdelegationen. När beslutet är fattat kungörs det vanligtvis i media (typ morgontidningen). Beslutet från Länsstyrelse och Miljöprövningsdelegationen går då att överklaga. Hemsida: Facebook:

8 Bevara Svartedalen Projekt Dalen 3. Eventuell överprövning eller/och projektets realisering. Miljöprövningsdelegationens beslut kan överklagas av projektören om denne fått avslag och även av enskilda eller organisationer som anser att beslutet gått dem emot och som har rätt att överklaga. Ärenden i storleksordning som området Dalen överklagas till miljödomstolen. (Källa: Etablering av vindkraft i Sverige en kartläggning av miljötillståndsprocesser ) KUNGÄLVS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN Vad säger då Kungälvs kommun om det hela? 2010 antogs en vindbruksplan som pekar ut ett antal områden i kommunen som potentiellt passande vid vindkraftsetablering. Många av dessa områden har efter hand uteslutits, dock inte området Dalen (inte heller Vävra Berg och Öresvattenåsen som har liknande förhållanden). I översiktsplanen, som också antogs 2010, skriver man såhär kring tankar om boendemiljöer och utveckling av landsbygden (dit området Dalen kan räknas.): Kungälvs kommun är belägen i en expansiv tätortsregion vilket innebär ett stort tryck på nya tomter även på landsbygden. Landsbygden består till stor del av jordbruksmark och naturområden förutom all befintlig bebyggelse. Landsbygden är en resurs för hela Göteborgsregionen, vilket markeras som gröna kilar i strukturbilden. Därför måste tillkommande av ny bebyggelse hanteras varsamt så inte landsbygden splittras sönder. Tillkommande enstaka kompletteringar kan ske med 1-2 tomter. Den nya bebyggelsen ska lämplighetsbedömas utifrån i första hand landskapsbild, närhet till kollektivtrafik samt hänsyn till jordbruksmark. Ny bebyggelse ska prövas med hänsyn till de areella näringarna. På landsbygden ser kommunen positivt på att pröva verksamheter som är förknippade med de naturliga förutsättningarna på platsen. (Källa: Kungälvs kommun ÖP 2010 sidan 46) I Kommunplan KP 2000 skriver man följande gällande skogszonen inom delområdet Romelanda inklusive Diseröd: Skogszonen skall bevaras som ett sammanhängande natur- och skogsområde. Detta följer man således inte nu när man styckar av stora delar av just denna skogszon och skövlar skog till förmån för vägar, byggnader och vindkraftsverk med dess etableringszoner. Man skriver också i samma plan (sidan 86) Skogszonen - I skogszonen bör ej medges något tillskott av bostäder utom för de areella näringarnas behov. Anläggningar för det rörliga friluftsbehovet får utföras. Den västra delen är Svartedalens naturreservat, tillika Natura område. Där råder förbud mot bebyggelse. Även detta har man tydligen glömt inom Kungälvs kommun nu när man planerar vindkraftverksetablering inom samma område där man i ovan nämnda stycke inte tycker att ens tillskott av bostäder borde tillåtas. Tycker man alltså att en vindkraftsetablering inte går under samma restriktioner? I närheten av området Dalen finns flera bebyggelser, ett större sammanhängande villaområde är Duvesjön med 125 hushåll. Här antogs detaljplanen 2004 för helårsboende på max 120 kvm BTA yta (denna har sedan utökats med 10 % för att möjliggöra byggandet). I detaljplanen finns flera krav på utformning av husen och dess placering. Detta med anledning av områdets karaktär. Hemsida: Facebook:

9 Bevara Svartedalen Projekt Dalen Hur detta samkörs med att man i andra änden går åt motsatt håll och tillåter uppförande av minst 7 stycken vindkraftsturbiner 1,2 km + 4 stycken på Öresvattenåsen max 3 km från närmaste hus i området Duvesjön är en fråga som har lämnats obesvarad av ansvariga. * Öresvattenåsen ligger ännu mycket närmre Solberg i Romelanda med mycket bebyggelse Så här säger ÖP: Hänsyn till landskapsbild definieras enligt följande: Nya bostäder ska placeras i anslutning till, och vara kompletteringar till, befintlig bebyggelse samt ta stöd i landskapet så att man bygger vidare på landsbygdens karaktär och mönster. Det öppna landskapet ska värnas och oexploaterade områden ska bevaras. Nya enstaka byggnader, d.v.s. 1-2 hus, kan tillkomma som s.k. lucktomter i den befintliga bebyggelsen. (Källa Kungälvs kommun ÖP 2010 sidan 53) För området Solberg- Hede skriver man i Kommunplan KP 2000 följande: Ny bebyggelse inom detta område av riksintresse för kulturminnesvården KO 16 måste bedömas med stor hänsyn till de kulturhistoriska och landskapsmässiga värdena. Även här har man nu gått ifrån sina tidigare beslutade planer till förmån för vindkraftverksetablering. GENOMGÅENDE PROBLEM Att översiktsplanen inte går ihop med övriga dokument är ologiskt och motverkar en utveckling inom kommunen. I vindbruksplanen står det att resultatet av just vindbruksplanen skall integreras i kommunens översiktsplan och i energiplanen. PO Dalen finns inte ens med i Kommunplanen KP 2000 som föreslaget vindkraftsområde. Det har tillkommit i efterhand då man behövt strycka andra områden som visade sig inte lämpade. Detta visar ytterligare på hur man tvingat fram PO Dalen som möjligt för vindkraftetablering. Avstånden mellan de planerade turbinerna är i flera fall på gränsen till vad som är tillåtet i respekt till tysta områden, kultur- och historiska värden, naturvärden, boende, vattentäckter m.m. Hemsida: Facebook:

10 Bevara Svartedalen Projekt Dalen PROJEKTOMRÅDET DALEN NATURMILJÖ Projektområde Dalen ligger cirka 3 km från kusten och i direkt anslutning till tre naturreservat vilka samtliga är Natura 2000 områden med riksintressen för naturvård (enligt 7 kapitlet i miljöbalken) (Svartedalens naturskogar, Ranebo Lund och Lysegården). För att läsaren bättre skall förstå omgivningen ges här även en beskrivning av Svartedalen i sin helhet: Svartedalen är egentligen en högplatå genomskuren av en mängd dalar, raviner, sjöar och annat som hör skogen till. Området sägs vara ett av sydvästra Sveriges största sammanhängande skogsområden och har fått sitt namn från en torpruin med just namnet Svartedalen. Tidigare var området väldigt trädfattigt då skogen användes till timmer och ved och markerna för bete åt boskapen. Därför byggdes husen mestadels av sten, och vandringsleden passera flera spännande torpruiner och gärdsgårdar. Utmed vattendragen syns spår efter olika dämmen och sågar. Svartedalens Naturreservat består egentligen av två reservat. I det ena, Svartedalens Natur och friluftsområde, bedriver markägaren ett begränsat skogsbruk, medan den inre delen, Svartedalens Vildmarksområde, är helt skyddad. Inom projektområdet Dalen finns hos Skogsstyrelsen 12 stycken registrerade nyckelbiotoper som innebär områden med hotade växter och djur samt ett stort antal rödlistade organismgrupper, både inom djur- och växtriket. En biotop är en biologisk term för en typ av omgivning där vissa växt- och djursamhällen hör hemma och trivs. Ett biotopskydd innebär skydd för all framtid enligt 7 kapitlet 11 miljöbalken. Läs mer hos Skogsstyrelsens här. Hedjohannesört - (Hypericum pulchrum) En av de många hotade artern. Hedjohannesörten är starkt hotad och bör övervakas av floraväktare. Artens kärnområde är i Svartedalen och finns i området kring Dalen Hemsida: Facebook:

11 Bevara Svartedalen Projekt Dalen Mer specifikt finns det över 50 noterade arter inom området Svartedalen som är rödlistade. Enligt skogsstyrelsen finns höga naturvärdeobjekt inom området och det finns även ett område med naturvårdsavtal runt Ramsdalen. En utredning vad som specifikt finns i projektområdet Dalen är på gång och hittills finns ett 20- tal arter konstaterade. De rödlistade arterna finns idag både inom och utanför det som vi till vardags kallar Svartedalens naturreservat. Gränserna av själva naturreservatet stoppar inte djur, fåglar och växter att finnas utanför likaväl som innanför. Enligt en utredning som föreningen Rädda Svartedalen har genomfört (länk) är de majoriteten av de rödlistade arterna beroende av skogsmiljöer där barrskogar och barr- lövblandskogar utgör de viktigaste naturtyperna (stämmer väl överrens på Dalens utformning). KP 2000 skriver även att Nyckel 3: Det fysiska utrymmet för naturens kretslopp- mark och vatten - får inte hotas. Mångfalden av djur- och växtarter skall bevaras. Detta är direkt motstridigt med planerna på vindkraftverketablering i PO Dalen, PO Vävra Berg och PO Öresvattenåsen. Vindkraftetablering i Skår, Kungälvs kommun. Skogen som finns är blandskog med bl.a. magnifika tallar, granar och björkar. Marken är kuperad och blandas mellan skog och sprickdalar med sump- och våtmarker. Det finns redan idag problem med avverkning av skog inom de skyddade områdena i Svartedalen (inte bara i Svartedalen läs mer här och se bilder: länk). Hur en etablering av en vindkraftverkspark med 7 stycken 150 meters turbiner kommer att påverka omgivningarna är svårt att förutse. Den skog som måste avverkas för vägar, etableringar samt för själva uppbyggandet av verken kommer att ytterligare påverka tillgången till gammelskogar, djuren kommer att mista sina boplatser och fågellivet kommer att flytta till andra säkrare platser (där sådana finns kvar). Hemsida: Facebook:

12 Bevara Svartedalen Projekt Dalen I en frågestund med el- bolaget Eon skriver deras projektledare Camilla Rasmusson att Eon huggit ner ungefär 5000 kvadratmeter skog per vindkraftverk i de områden där de fram tills idag har etablerat vindkraft. Enbart i PO Dalen innebär detta kvadratmeter (7 verk á 5000 kvm skog) skog som skall avverkas om Eons kalkyl är rätt och hela projektområdet är kvadratmeter stort. Etablering av vindkraftverk i Skår i Kungälvs kommun. Bild från etablering av ett vindkraftverk i Ångemaland. Läs mer om den glada grannen till markägaren som tillåtit uppställning av vindkraftverk på sin mark (här). Idag finns det begränsade tillfartsmöjligheter till området och det vägnät som finns är i största del grusvägar med ett enstaka undantag på kringleden som i stora utsträckningar nyligen asfaltsbelagts. Nuvarande vägar är av mindre karaktär där mittlinje inte finns p.g.a. utrymmesskäl (för smala vägar). Hemsida: Facebook:

13 Bevara Svartedalen Projekt Dalen Naturen och dess invånare påverkas olika av vindkraftsetableringar. Den gemensamma nämnaren är att hur mycket än vindkraftverk är kopplade med miljöcertifierad elproduktion så blir det i fall där naturvärden ställs mot naturvärden inte miljön och naturen som vinner på feletableringar av vindkraftverksparker. I projektområdets Dalens fall är naturen en klar förlorare. Skyddsbehovet av våra naturskogar är stort och akut. Larmrapport kommer från flera myndigheter och organisationer. (Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, WWF Naturskyddsföreningen m.fl.). Sverige har skrivit på FN:s Nagoya avtal som innebär att vi förbundit oss att skydda 17 % av vår biologiskt värdefulla skogsmark till år Bara 7 % skyddas idag, skriver Naturskyddsföreningen. Arealen av skyddad skog ökar men sker i Västra Götaland i en lägre takt än i övriga landet. När det gäller lövskog är arealerna oförändrade. Västra Götaland kommer inte att nå miljömålet (Källa: Skogsstyrelsen) Läs gärna också miljömålsberedningen som lades på regeringens bord i juni 2013 vad gäller skogen och vår tandlösa skogsskyddslag. Du kan bli dömd om du som enskild person plockar en fridlyst blomma men när samma blomma helt utrotas av att skog skövlas finns inga sanktioner. Naturvårdsverket skriver så här: Arealerna med gammelskog har minskat kraftigt i Sverige under talet. Utvecklingen har också gjort att de områden med gammelskog som finns kvar har splittrats i enskilda bestånd som blivit mer och mer isolerade från varandra. Framför allt är det arter med begränsad spridningsförmåga som hotas när gammelskogen på detta sätt fragmenteras. I Södra Sverige kan bara 2 % av skogen klassas som gammelskog. Källa: Länsstyrelsen MILJÖPÅVERKAN Miljöpåverkan är en direkt konsekvens av en etablering av en vindkraftverkpark i den storleken som planeras i projektområdet Dalen. Påverkan på mark och vegetation i form av schaktning och gjutning av betongfundament, anläggningsarbeten med vägar och etableringsplatser är förödande i det 6 kvadratkilometer stora området Dalen. Här finns idag inga stora vägar som har bredd och i vissa fall bärhetklassning som klarar de tunga transporter som behövs för att transportera komponenterna till vindkraftverksturbinerna. En turbin är mycket lång och skall kunna ta ut svängarna på små vägar. Hur detta skall gå på tillfartsvägarna i PO Dalen är inte definierat av projektören Pöyry. Hemsida: Facebook:

14 Bevara Svartedalen Projekt Dalen Ibland blir det stopp. Denna bild är tagen vid Östernäs på Väddö i Roslagen (östra Uppland, norr om Stockholm). Man har fått såga ner ett träd på en boendes tomt för att komma förbi. Vilka vägar som kommer att behöva åtgärdas och byggas ut i PO Dalen svarar varken inte projektören Pöyry eller Kungälvs Energi på idag. Det som finns är en bild i samrådsunderlaget som visar på alternativa tillfartsvägar men den beskriver endast de större vägarna som redan finns. Båda tillfartsvägarna som markeras med lila respektive grönt på bilden nedan är mindre landsvägar som idag inte klarar vare sig den nödvändiga bredden eller bärheten som krävs för transport av vindkraftverk av den storleken som planeras. På vägen upp mot Stenungsund (lila markerad väg 634) finns även en del som ingår i vägminnesvårdsprogrammet som är framtaget av Vägverket, Länsstyrelsen och Göteborgs museer och Bohusläns museum (1991). Denna vägsträcka finns med i Stenungssund kommuns översiktsplan under Intressen och anspråk. Här skriver man: Kommunens ställningstagande: Stor hänsyn ska tas till kulturmiljön vid beslut om förändringar inom eller i anslutning till de områden som är utpekade kulturmiljöer i kulturminnesvårds- programmet. I samrådsunderlaget från Kungälvs Energi skriver man att transport för vindkraftverk normalt kräver en vägbredd på ca 5 meter och bredare i kurvorna. Norr om Lysegården är vägen precis 5 meter och på tillfartsvägen från Stenungssunds håll finns det inte många sträckor som klarar detta breddkrav i dagens läge. Dessutom finns flertalet kurvor inom båda vägalternativen som inte heller klarar av de långa transporterna. Här måste man i många fall inkräkta på privat mark för att ens klara av tillfart till de planerade PO Dalen och även PO Öresvattnet. Hemsida: Facebook:

15 Bevara Svartedalen Projekt Dalen Väg som går genom PO Dalen idag Planerade tillfartsvägar som finns idag till PO Dalen Väg 634 mellan Hög och Jörlanda Vindlov skriver följande på sin sida angående trafikintensivitet: De anslutningar som används under byggtiden har ofta mycket trafik, medan de permanenta, som ska användas i driftskedet, nästan inte alls trafikeras. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det därför oftast viktigare att ställa höga krav på utformning, utmärkning och trafikanordningsplaner för tillfälliga anslutningar än för permanenta. Hemsida: Facebook:

16 Bevara Svartedalen Projekt Dalen Enligt samrådsunderlaget tror man att cirka meter väg behöver anläggas till varje vindkraftverk. Enligt tidigare skrivning som refererande till Eons vindkraftsetablering så behövs en avverkning av skog på cirka 5000 kvadratmeter per vindkraftverk. Frågan är om det i PO Dalen inte blir mer p.g.a. de svåra vägförhållandena. Tillåter man detta måste man ta konsekvenserna för att stora delar av nuvarande miljö försvinner, både för boende, besökare och djurliv. En vindkraftverksetablering kräver förutom vägar och själva fundamenten ( kvadratmeter per fundament) för turbinerna även etablering av högspänningsledningar i mark, kranuppställningsytor samt uppförande av mindre byggnader. Detta leder till direkta förluster av naturmiljöer och fragmentering av de skogar och marker som finns. En ställningsbyggnad vid Brahehus projektet i Jönköpings kommun (nära Gränna) En nyanlagd väg med en kopplinskiosk för vindkraftverken I Jönköpings kommun (Brahehus) Hemsida: Facebook:

17 Bevara Svartedalen Projekt Dalen Anläggning av väg till ett vindkraftverk i Skårby, Kungälvs kommun. En etablering av vindkraftverk i områden som Dalen innebär även en risk för vatten- och våtmarker. De största riskerna som finns är grumling, föroreningar och skapande av vandringshinder i vattendrag. I projektområdet Dalen finns det flera vattendrag, bl.a. följande sjöar Strövattnet, Ljusvattnet, Gräsvattnet, Svarte vetten och Hungersvatten. I direkt anslutning av projektområdet finns bl.a. Romesjön, Duvesjön, Sörsjön, Bollesjön samt flertalet andra mindre, icke utmarkerade vattendrag. Området runt Duvesjön är även ett skyddsområde för vattentäkt, detta område är speciellt skyddat mot verksamheter som kan vara en fara för föroreningar på grundvatten. Påpekas skall att från delområdet Romelanda härrör huvuddelen av kommunens vattenförsörjning och därför är vattenanläggningarna i Dösebacka och Lysegården skyddade som vattenskyddsområden. Här skriver man i Kommunplanen KP 2000 att Vid eventuella åtgärder invid vattentäkterna Dösebacka och Lysegården måste iakttas stor försiktighet. Området Lysegården ligger inom området som kommer att påverkas av en etablering av PO Dalen. Romesjön, Skrovvattnet och Bollesjön är klassade som fiskevårdsoråden. Inom projektområdet Dalen finns även flera platser som kalkas, både våtmarker och sjöar. Betong är ett av de mest miljöförstörande byggmaterial som finns och till de 7 fundamenten krävs 2800 m3 (=510 bilar en normalbil levererar 5,5 m3). (Källor: Vindkraftsutredning för Norrbottens kust- och inlandsområden och Kungälvs kommun hemsida) Vi får hela tiden höra argument som förespråkar vindkraftens fördelar; främst att det är ren energi som inte ger CO2- utsläpp. Vi undrar då hur man tänker om utvinning av coltan, neodym och bauxit för liksom järnmalm är dessa ämnen nödvändiga för produktionen. Coltan bryts främst i östra Kongo av unga slavarbetare under svåra förhållanden och ingen miljöhänsyn tillämpas. Neodym bryts numera främst i Kina som blev ensam producent när landet dumpade priserna under talets första årtionde. Miljön har förstörts för miljoner kineser och regeringsrepresentanter säger nu att brytningen kostar landet alldeles för mycket. Neodym avger dessutom radioaktiv strålning, inte lika hög som uran, men definitivt farlig nog för människor, djur, växter och vattenförsörjning. Hemsida: Facebook:

18 Bevara Svartedalen Projekt Dalen Bauxit bryts främst i gruvor i tredje världen. Bauxit är basen för aluminium. Storföretag och regeringar har hand i hand genom brytningen exploaterat och förstört såväl ekosystem och livsmiljöer för många folk i tredje världen. Olja behövs för delar av vindkraftverken. Vingarna är delvis täckta av glasfiberarmerad plast. Detta går inte att återvinna och de vingbyten som krävs innebär att materialet måste krossas och brännas vilket innebär ytterligare belastning på miljön i fråga om CO2- utsläpp jämte andra oönskade ämnen. Ska vi ha vindkraft måste vi ju också ta de miljömässiga konsekvenserna och kan man verkligen tro på att vindkraftsförespråkarna känner till dessa negativa aspekter? Ett fundament för ett vindkraftverk i Jokkmokks kommun byggs upp. Oljeutsläpp vid etablering av vindkraftverk i Ångermanland. Hemsida: Facebook:

19 Bevara Svartedalen Projekt Dalen KULTURMILJÖ - HISTORIA OCH ARKEOLOGI Inom PO Dalen finns många historiska fornlämningar som är utmärkta av Riksantikvariatet. För att ge läsaren en bild av hur samrådsunderlaget inte är komplett jämförs här två bilder, en från Riksantikvariatet och en från samrådsunderlaget, som beskriver Fornlämningar och kulturmiljövård. Den vägsträcka som nämns tidigare under vägar (På vägen upp mot Stenungsund (väg 634) finns även en del som ingår i vägminnesvårdsprogrammet som är framtaget av Vägverket, Länsstyrelsen och Göteborgs museer och Bohusläns museum (1991). Den finns inte ens utmärkt på samrådsunderlagets karta då den ligger utanför projektområdet. Dock påverkas den till högsta grad av etableringen. Som referenspunkt kan man ha den på den vänstra bilden, blå fläcken, och på den högra bilden den mörklila fläcken för att se hur mycket som saknas på underlaget från Kungälvs Energi. Notera antalet fornlämningar längst den föreslagna tillträdesvägen som antagligen kommer att behöva breddas. Bilderna visar fornminnen i PO Dalen. Bilden till vänster är från Riksantikvariatets hemsida och bilden till höger från samrådsunderlaget från Kungälvs Energi. Hemsida: Facebook:

20 Bevara Svartedalen Projekt Dalen Mitt i projektområdet ligger Dalens Hembygdsgård. Huset är uppfört under talet och ladugården är från talet. Idag ägs gården av Kode Hembygdskrets och det anordnas midsommarfiranden och andra tillställningar här. När gården först uppodlades är svårbedömt, men det har troligen skett under medeltiden. Gården anges i 1659 års jordebok tillhöra Romelanda och den har sedan dess tillhört denna socken. Gården tillhörde ursprungligen kronan, och har sedan haft ett antal olika ägare. År 1898 köptes gården, som var på 104 tunnland, av Otto Eliasson. Dåvarande boningshus är idag rivet och det ersattes år 1914 med det hus som idag finns i Dalen. Ladugården är förmodligen Bohusläns äldsta timrade allmogebyggnad från talet. Läs gärna mer om gården och dess byggnader här: Hembygd Jörlanda. Ett av vindkraftverken ser ut att placeras i mycket nära anslutning till Hembygdsgården enligt den mycket otydliga skiss som finns i samrådsunderlaget. Då både Pöyry och Kungälvs Energi vägrar att lämna ut mer detaljerad information kring verkens planerade placering så är det svårt att veta va konsekvensera blir på själva gården och dess omgivning. I närheten av gården finns även en fornlämning av en medeltida kvarn. Inom området finns även flera bygårdstomter, flera med grunder och gamla gärdsgårdar intakta. Att dessa går att bevara är högst osannolikt då stora områden av skog och mark måste avverkas och förberedas för att möjliggöra etablering av vindkraftverken. En stor del av vår historia går förlorad och kommer aldrig åter. Hemsida: Facebook: