Älvsbyns kommun Etableringsplan företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Älvsbyns kommun Etableringsplan företag"

Transkript

1 1(15) STYRDOKUMENT DATUM Älvsbyns kommun Etableringsplan företag År Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Information Etableringsplan företag Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Version Senast reviderad Detta dokument gäller för Näringslivschef Dnr 299/ Älvsbyns kommun

2 2(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1.1 Kort beskrivning av (den geografiska) kommunen 1.2 Befolkningspyramid 1.3 Köpkraft 1.4 Arbetsmarknad/Arbetskraft 1.5 Kompetensprofil 1.6 Infrastruktur 1.7 Kommunikationer 1.8 Energi 1.9 IT-bredband 2 Kommunen 2.1 Finansieringsmöjligheter 2.2 Kommunal medverkan 2.3 Kommunens organisation och ledning 2.4 Förvaltningsorganisation 2.5 Kommunens mark & lokaler 2.6 Kommunens ekonomi 2.7 Investeringar i kommunen 3 Företagen 3.1 Branschstruktur 3.2 Företagsstruktur 3.3 Tjänsteföretag 3.4 Framgångsfaktorer utifrån platsen 3.5 Befintliga företags kontakter o relationer 4 Företagskluster och Strategiska allianser 4.1 Företagskluster och strategiska allianser A 4.2 Företagskluster och strategiska allianser B 4.3 Hotade kompetenser = möjligheter 5. För etableringar och investeringar 5.1 Sälj- och mottagarorganisationen i kommunen 5.2 Interna mandat 5.3 Tillgänglighet utifrån säljsynen 5.4 Intressanta marknader 5.5 Intressanta målgrupper 6 SWOT- analys 6.1 Styrkor 6.2 Svagheter 6.3 Hot 6.4 Möjligheter 7 Kommunens vision för gäller investeringar o etableringar 8 Kommunens mål för investeringar och etableringar 8.1 på kort sikt 8.2 på lång sikt

3 3(15) 1. Inledning Länder, regioner och kommuner befinner sig i ständig konkurrens vad gäller attraktionskraft. Samtidigt bygger attraktionskraften på ett samspel mellan samtliga aktörer där ingen har formell makt över någon annan. Ju mindre kännedom etableraren har av ett land och region desto större anledning att samverka. Enskilda företag, affärskedjor och investerare, såväl nationella som internationella, ser idag Norrbotten som en mycket intressant region att etablera sig i. Kommunernas näringslivsfunktioner svarar på ett förtjänstfullt sätt upp mot många av de behov som omvärlden har. Samtidigt saknas i många delar en proaktiv och sammanhållen strategi på kommunnivå som långsiktigt ska säkerställa investeringsklimatet och ytterligare höjer marknadens kännedom om möjligheterna till etableringar i regionen. Det är dock vikigt att påpeka att alla etableringar slutligen sker på en lokal nivå. Var denna nationella eller internationella investering hamnar beror mycket på rationella och påverkbara faktorer som kostnader, affärsfördelar, tillgång på kompetens etc. Alla dessa faktorer kallas sammantaget för investeringsklimatet. Investeringsklimatet är en mycket viktigt faktor för tillväxten och tillväxten kan förenklat sägas ske på tre nivåer: Starta nya företag Utveckla befintliga företag Externa etableringar. 1.1 Kort beskrivning av (den geografiska) kommunen Kommunens yta: 1713kvadratkilometer Folkmängd: 8215 inv(2012) Tätorter: Älvsbyn (5 004 inv), Vidsel (594 inv), Korsträsk (368 inv), Vistträsk (293 inv). Älvsbyns kommun ligger i Norrbotten inom den så kallade Fyrkanten, d v s kommunerna Älvsbyn, Piteå, Boden och Luleå. Området kan sägas motsvara ett storstadsalternativ med ca invånare varav Älvsbyn har ca 8200 invånare. Arbetsmarknaden betraktas som gemensam. Arbetspendlingen mellan kommunerna är omfattande och restiderna är korta. Från Älvsbyn till Luleå är restiden ca 45 minuter. Kommunikationerna är goda med stambanan som går genom centrala Älvsbyn. Luleå flygplats nås på mindre än en timme och flygförbindelserna med Stockholm är frekventa. Förutsättningarna för en aktiv fritid är goda med en frikostig natur och anläggningar av hög klass vad gäller t ex segelflyg, motor, hundkapp, fotboll, ishockey, gymnastik, dans, musik och kulturliv. Ett 25-tal aktiva byaföreningar svarar också för en levande landsbygd. 1.2 Befolkningspyramid Jämför man åldersstrukturen i Älvsbyn med riket kan man konstatera att kommunen har ett befolkningsunderskott i åldrarna år. Kommunen har dock ett betydande befolkningsöverskott i åldersgruppen över 65 år. Kommunens försörjningsbörda är således betydligt högre än vad som gäller för över tiden så kan man konstatera att de som utgör den reproduktiva åldersgruppen (18-34 år) är kraftigt underrepresenterade. Detta gäller i ännu högre utsträckning om man enbart ser till samma grupp för kvinnor. Dessa grupper är de som primärt tenderar att flytta ut från kommunen och söka sig till tillväxtområden i landet. Detta är huvudorsaken till de minskade födelsetalen och negativa födelsenettot.

4 4(15) Älvsbyn har sedan 1992 haft en vikande befolkningsutveckling som fortsatt de följande åren med totalt 10,0 % fram till Sedan 1992 har antalet invånare minskat med totalt 947. Befolkningen år 2011 minskade från till personer, eller totalt med -62 personer under årets första 9 månader. Födelseunderskottet uppgick till 23 personer och flyttningsunderskott uppgick till 36 personer under perioden. Från har antalet födda minskat med 61 personer (48,4 %). För att motverka denna negativa befolkningsutveckling har ytterligare insatser satts in för att behålla nattbefolkningen i kommunen. En utökad subvention till studerande- och arbetspendlare, som väljer att åka med kollektivtrafiken till arbetsplatsen, har gjort att många valt att bo kvar i kommunen. 1.3 Köpkraft Tabell 3. Köpkraftsprognos för dagligvaror och sällanköpsvaror år 2015, i miljoner kronor. Kommun Livsmedel Övr.DV Dagligvaror Arvidsjaur Jokkmokk Luleå Piteå Boden Älvsbyn Kommun Hemutrustning Fritid Beklädnad Sällanköpsvaror Arvidsjaur Jokkmokk Luleå Piteå Boden Älvsbyn Källa: HUI och KPG (Konsumtionsprognosgruppens). I Älvsbyns kommun bedöms köpkraften för dagligvaror hamna inom intervallet miljoner kronor år Under perioden bedöms således köpkraften öka med omkring 10 procent. Köpkraften för sällanköpsvaror bedöms uppgå till mellan miljoner kronor vilket motsvarar en ökning på cirka 30 procent. Som jämförelse kan nämnas att köpkraften för dagligvaror i riket bedöms öka med cirka 22 procent och sällanköpsvaror med omkring 50 procent fram till Köpkraftstillväxten i Älvsbyns kommun bedöms alltså bli relativt svag under perioden. Detta beror på att kommunens befolkningstillväxt har prognostiserats vara negativ vilket således tar det ut den förväntade köpkraftsökningen av daglig- respektive sällanköpsvaror som ökade inkomster medför.

5 5(15) Försäljningsindex i detaljhandeln i år 2007 Älvsbyns kommun Jämförbara kommuner Egentlig detaljhandel Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandel Beklädnadshandel Detaljhandel med hemutr Fritidsvaruhandel Övrig sällanköpsvaruhandel Källa: Handeln i Sverige år 2004, samt bearbetningar av den regionala omsättningsstatistiken år 2004, SCB. 1.4 Arbetsmarknad/Arbetskraft Senaste tillgängliga statistik redovisar förändringar under Här framgår att sysselsättningen inom kommunen är personer (s k dagbefolkning). Antal sysselsatta inom eller utom kommunen som bor i kommunen är 3631 personer (s k nattbefolkning). 942 personer pendlar ut från kommunen och 490 personer pendlar in till kommunen. Arbetskraften har en gynnsam åldersstruktur och sysselsättningsgraden för såväl män som kvinnor ligger i paritet med den för länet som helhet. Vad gäller arbetskraftens fördelning på näringsgrenar dominerar sektorerna vård och omsorg, tillverkning samt handel och kommunikation (se Kommunfakta). Tillgången på ledig arbetskraft är relativt god i Älvsbyn. I mars 2012 finns 428 personer, varav 200 kvinnor, registrerade som arbetssökande. Detta motsvarar ca 5% av arbetskraften och ligger på ungefär samma nivå som länsgenomsnittet för Norrbotten Vad gäller tillgången på arbetskraft bör också än en gång påpekas att arbetsmarknaden inom Fyrkanten är gemensam. Rekryteringsunderlaget är alltså betydligt större än den lokala arbetsmarknaden i Älvsbyn kan visa upp. Därtill kommer Arvidsjaur inom 1 timmes pendlingsavstånd. Språkkunskaperna hos arbetskraften är generellt goda i engelska men viss personal behärskar även tyska, franska, norska och finska. Det förekommer även enstaka individer som kan bosniska, arabiska, sydkurdiska, spanska, polska och ryska. Beträffande arbetskraften kan den betecknas som stabil och personalrörligheten är mycket låg. Beredskapen, liksom viljan, är också hög hos arbetsförmedling och kommun för speciella utbildningsinsatser som kan behövas i samband med nyetableringar och expansion av befintliga företag. 1.5 Kompetensprofil Utbildningar I Älvsbyn finns utbildning med grundskola fr o m 6 år, komvux, folkhögskola. Egen gymnasieskola finns sedan 1995 med numera 8 program inkl bl a naturvetenskap, teknik (inkl data) och samhällsvetenskap med egen företagarlinje. Speciellt utbud finns i form av längdskidor, skidorientering, orientering och gymnastiklinje. Högskolekurser bedrivs på distans via IT mot bl a Luleå Tekniska Universitet. Under perioden har även ett EU-projekt Företagsamhet i skolan bedrivits från förskolenivå till gymnasienivå. Ett särskilt IT-program upprättades för skolområdet redan i början av 90-talet, bl a har alla gymnasieelever egen bärbar dator.

6 6(15) Generellt sett har befolkningen i Fyrkantsområdet hög kunskapsnivå vilket kan kopplas till Luleå Tekniska Universitet. LTU ligger i den internationella frontlinjen bl a när det gäller datakommunikation/informationsteknik. Förutom traditionell utbildning/forskning med teknisk inriktning bedrivs även utbildning inom bl a områdena hälsa, vård och omsorg, musik och media, samhällsoch beteendevetenskap samt lärarutbildning. 1.6 Infrastruktur Två hotell finns i kommunen varav ett i Älvsbyn och ett i norra kommundelen vid Storforsen i Pite älv. Ett fullständigt serviceutbud finns med funktioner som bilbesiktning, systembolag, stort utbud av restauranger, folkets hus med biograf, bowlinghall, danslokal och andra aktivitetsutrymmen. Det finns en väl utbyggd förskola. 1.7 Kommunikationer Kommunikationerna är goda med stambanan som går genom centrala Älvsbyn. Dessutom finns en Godsterminal på planeringsstadiet. Luleå flygplats nås på mindre än en timme och flygförbindelserna med Stockholm är frekventa. 1.8 Energi Älvsbyns kommun tillhandahåller energi, både värme- och el-produktion, via sitt bolag Älvsbyns Energi AB. Under verksamhetsåret 2008 har energiförsäljningen uppgått till MWh ( MWh). Den abonnerade effekten uppgår till 27,2 MW. Anslutningar av villor har varit stor och vi har i dagsläget drygt 90 % av Älvsbyns villor fjärrvärmeanslutna. Antal abonnenter är 1054 st, därav villor 925 st. Elproduktionen uppgick till MWh för år Antalet elcertifikat utgjorde st. Elleveranserna hanteras av Bergen Energi. 1.9 IT-bredband Älvsbyns kommun är delägare i IT Norrbotten AB och därmed via centralorten ansluten till länsnätet med bredband. Lokalt i Älvsbyns centralort har ett stadsnät byggts ut som täcker större delen av centralorten för såväl hushåll som företag. Kommunen samverkar också med övriga Fyrkantskommuner vad gäller bredbandsnätet som tagits i drift/invigts hösten Älvsbyns läge intill stambanan är strategiskt vad gäller tillgång till bredband via Trafikverket eller andra aktörer som hyr in sig hos Trafikverket. En s k MUX-station finns centralt i Älvsbyn vid järnvägsstationen. Älvsbyns kommun har under flera år fört en medveten strategi vad gäller etablering av IT i såväl utbildningssystemet som kommunen i övrigt. Strategin vad gäller näringslivet har initialt varit att höja kompetensen hos befintliga företag, samt att utveckla nya alternativa bestående arbetstillfällen med hög kompetensnivå. Målet är att hitta en IT-verksamhet som även ger en chans för det befintliga näringslivet att utvecklas. Det arbete som bedrivits för att attrahera IT-verksamhet till orten har bland annat lett till ett projekt tillsammans med ISA (Invest in Sweden Agency) och ett callcenterprojekt tillsammans med Boden och Luleå samt teknikutvecklingsprojekt med fokus på fordonstest. Därutöver är utbyggnaden av ett bredbandsnät i hela kommunen med nätverk till övriga kommuner i länet i princip avslutat.

7 7(15) 2 Kommunen 2.1 Finansieringsmöjligheter Banker Det finns två bankkontor etablerade inom Älvsbyns kommun, där de är geografiskt placerade i Älvsbyn som tätort. Där finns Handelsbanken och Sparbanken Nord representerade Företagsstöd Etablering av verksamhet i Älvsbyn innebär möjligheter att söka flera regionalekonomiska stöd. Följande stödmöjligheter och förutsättningar råder i Älvsbyn Landsbygdsbidrag Statligt bidrag för materiella och immateriella investeringar. Bidraget är maximerat till kronor under en treårsperiod. I Älvsbyns centralort är stödandelen 40 % av total investering. I övriga områden uppgår andelen till 50 % Regionalt utvecklingsbidrag Statligt bidrag för investeringar Sysselsättningsbidrag Statligt stöd för att skapa varaktiga arbetstillfällen. Konkret innebär stödet idag att sökande erhåller bidrag per nyanställd årsarbetskraft under en treårsperiod Utbildningsstöd Statligt stöd via lokala Arbetsförmedlingen för att företag skall kunna erhålla utbildad personal i samband med företagsstart. Praktiskt innebär det att sökande upprättar en kravspecifikation för sina personalbehov. Länsarbetsnämnden upphandlar utbildning enligt kraven Aktuella stödnivåer 2006 Älvsbyn tillhör som enda kommun i Fyrkanten stödområde A. Därmed kan företag, nya och redan etablerade, erhålla högsta möjliga stödandel i det regionalpolitiska stödet. För det regionala utvecklingsbidraget innebär det att små och medelstora företag med högst 250 anställda kan få upp till 35 % i bidrag för materiella och immateriella investeringar i Älvsbyn. För sysselsättningsstödet innebär det att ett företag som startar/etablerar sig i Älvsbyn kan få upp till kronor per sysselsatt årsarbetskraft under en treårsperiod. För ytterligare upplysningar om det regionalpolitiska stödet och förändringar 2007 hänvisas till Länsstyrelsen i Norrbotten eller Nutek Mål 2 Här finns ett antal insatsområden kopplade till bl a utveckling av infrastrukturen, näringslivsutveckling samt kompetensutveckling och sysselsättning. Mål -programmet ger ett flertal möjligheter till näringslivsutveckling i projektform med föredelaktigt finansieringslösningar. Enligt den nationella strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning , som regeringen

8 8(15) beslutade om och pågående arbete med det Regionala Utvecklingsprogrammet, kommer dock arbetet att fortsätta i stort sett med samma inriktning som tidigare. 2.2 Kommunal medverkan Vad gäller kommunens engagemang vid etableringar ställer Utvecklingsenheten kostnadsfritt upp med service i form av: Upprättande av ansökningshandlingar för etableringsstöd i olika former där erfarna konsulter utnyttjas Medverkan vid lokalanskaffning. Medverkan för att hitta olika finansieringslösningar. Tjänstemanna- och politisk uppbackning av ärendet hos berörda myndigheter Samordningsansvar mellan lokala myndigheter Samarbete med Arbetsförmedlingen vid rekrytering av personal Upprättande av bygglovhandlingar etc som är nödvändiga inför företagsstart Medverkan att initiera/delta i utvecklingsprojekt ex Inom EU Mål 2 I ett läge där företaget har/uttrycker andra behov av kommunal medverkan är kommunen naturligtvis beredd att diskutera frågan. 2.3 Kommunens organisation och ledning Nuvarande organisation i kommunen är ett resultat av en parlamentariskt tillsatt arbetsgrupp som utredde frågan om en ny förtroendemannaorganisation. Motivet för att ändra organisationen var att åstadkomma en tydlig ledning/styrning och att skapa förutsättningar för helhetssyn från såväl politik som tjänstemannaled. En effektivare serviceorganisation och minskade administrativa kostnader åstadkoms genom att centralisera förvaltningsorganisationen och delegera besluten så nära brukarna som möjligt. Ett annat motiv var att stärka fullmäktiges roll. Kommunstyrelsen har ett tydligt ansvar för kommunens samlade ekonomi och det operativa ansvaret för all kommunal verksamhet, med undantag för myndighetsutövning samt teknisk verksamhet som överförs till de kommunala bolagen. Nämndernas nya roll består i att utarbeta verksamhetsplaner på kort och lång sikt samt följa upp och utvärdera den verksamhet som bedrivs, dock utan operativt ansvar. 2.4 Förvaltningsorganisation Förvaltningen består av 27 resultatenheter där varje arbetsledare har ett uttalat ansvar för enheternas verksamhet, personal och ekonomi/budget. Chefen för den samlade förvaltningen är kommunchefen som för sitt stöd har en verksamhetsledare inom vård/omsorg och en inom barn- och utbildningsverksamheten. Resultatenheternas stöd vad avser kost, inköp, ekonomi, personal, löner, arbetsrätt, rehabilitering, IT, administration och sekreterarfunktion tillgodoses av de båda resultatenheterna Kostfunktionen och Kommunledningskontoret. Kommunchefen har även en central ledningsgrupp till sitt förfogande. 2.5 Kommunens mark & lokaler Planberedskapen är god i Älvsbyn och industritomter finns för omedelbar försäljning. Industriområdet är lokaliserat intill stambanan och kommunikationerna till/från området goda. Vad gäller lokaltillgången kan konstateras att Älvsbyns kommun idag hyr ut ett 15-tal fastigheter/ lokaler till ett 30-tal företag huvudsakligen då industrilokaler. Därutöver finns ett antal privatägda industrilokaler. I dagsläget är endast ett par mindre kommunala industrilokaler lediga för uthyrning. Situationen är densamma för privata fastighetsägare.

9 9(15) Beträffande kontorslokaler är läget bättre och flera lokaler är disponibla för omedelbar uthyrning, både kommunala och privata. Tillgången på större kontorslokaler är dock begränsad. Priserna är generella och varierar beroende på läge, standard och byggår. Industrilokaler ,-/m 2 och år Kontorslokaler ,-/m 2 och år Tomtmark 7,-/ m² 2.6 Kommunens ekonomi Utveckling av skatteintäkter och statsbidrag För år 2008 uppgick skatte- och statsbidragsintäkterna till totalt 432 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med år 2007 med ca 2,2 procent. Kommunens skatte- och statsbidragsutveckling är 3,9 miljoner kronor lägre än budgeterat. Orsaken till underskottet beror till viss del på att det i budgeten inför 2008 räknades med ett något högre invånarantal än vad som blev fallet. En större orsak är dock den mycket kraftiga inbromsningen i Sveriges ekonomi som skedde under framförallt fjärde kvartalet Detta leder till en negativ slutavräkning avseende kommunens skatteintäkter Finansverksamhet Den externa låneskulden inklusive nästa års amortering uppgick vid årsskiftet till 127 miljoner kronor fördelade på sex stycken lån. Under året 2008 har 10 miljoner kronor amorterats i enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda målet. Kommunens finansiella kostnader för år 2008 uppgick till 7,2 miljoner kronor. Finansnettot uppgår till ca 5,9 miljoner kronor vilket är 1,2 miljoner sämre än Orsaken till detta är de ökade räntenivåerna under framförallt andra halvan Under 2008 års sista 2 månader började räntenivåerna att sjunka, detta framförallt på grund av sjunkande styrräntor från riksbanken. De sjunkande räntenivåerna, tillsammans med att kommunen vid årsskiftet lade om 60 miljoner kronor av de externa lånen, kommer att leda till kraftigt reducerade räntekostnader för år Likviditet Kommunen har en tillfredsställande likviditet. Likviditeten, mätt som balanslikviditet (omsättningstillgångarnas andel av kortfristiga skulder) uppgår till 81 procent. Balanslikviditeten överstiger den av fullmäktige fastställda målsättningen på minst 50 procent. Soliditet Soliditeten anger hur stor del av kommunens totala tillgångar som är finansierade med egna medel, dvs ej lånefinansierade. Soliditeten är ett uttryck för den finansiella styrkan i kommunen. I nedanstående diagram redovisas soliditetens utveckling för perioden Soliditeten exklusive pensionsskuldsåtagande uppgår till 43,2 procent, vilket är en förstärkning jämfört med 2007 om 0,8 %. Över de senaste 5 åren har soliditeten exklusive pensionsskuldsåtagande förstärkts med 8,2 procent. Soliditeten inklusive pensionsskuldsåtagande är dock fortsatt negativ. Orsaken är bland annat de förändrade beräkningsgrunderna för pensionsskuldsåtaganden, RIPS Investeringar i kommunen 2.8 Genomförda Investeringar 2008 års nettoinvesteringar uppgår till 14,9 miljoner kronor. Budgeten för investeringar år 2008 uppgick i utgångsläget till 16,3 miljoner kronor. Anslagsöverföringar, d v s kvarvarande investeringsmedel för pågående investeringar vid föregående årsskifte uppgick till 6,3 miljoner kronor. Den totala investeringsramen för 2008 uppgick således till 22,6 miljoner kronor.

10 10(15) 2.9 Planerade investeringar Antalet investeringsprojekt har varit 80 stycken. Av dessa är 47 investeringsprojekt av mindre storlek (budget på mindre än 200 tkr). Investeringsbeloppet för de 10 största projekten (se tabell nedan) har uppgått 8,7 miljoner kronor. Investeringsprojekt med investeringsutgift; Kanis garage mm 1 236,1 Beläggning gator 1 100,4 Datorer grund- o förskola 1 000,1 Upprustning Älvåkra 879,4 Ryttarföreningen, värme ridhus 879,0 Kravanpassn lekparker 791,6 Centrumhust, konv + kyla 789,6 Mediaprogrammet 729,0 Konvertering Tärnstigen 672,5 VA Nybyn 634,5 Summa 8 712,2 mkr 3 Företagen 3.1 Branschstruktur Näringslivet i Älvsbyn har en förhållandevis jämn spridning mellan olika branscher med spjutspetsar inom områden som trä, livsmedel och teknik/material- och fordonstest. Framgångsrika företag är Älvsbyhus AB, Polarbageriet AB och därutöver finns t ex den högteknologiska verksamheten vid Försvarets Materielverk (FMV) Vidsels provplats. Älvsbyns kommun arbetar målmedvetet med att utveckla redan befintliga och nya branscher, ex inom området bil/komponenttest. Detta sker i form av olika utvecklingsprojekt i samarbete med näringslivet lokalt och regionalt, men även som samarbetsprojekt med andra kommuner. Sedan mitten på 90-talet har ett 50-tal projekt bedrivits där viss tyngdpunkt legat på trä, livsmedel och teknik/materialtest/biltest men även datakommunikation Ett näringsliv som kanske bäst beskrivs genom konstaterandet att vi har två marknadsledande företag som båda fått Albert Bonniers företagarpris under 90-talet Företagsstruktur, tillverkande företag Älvsbyhus Älvsbyhus är Sveriges största leverantör av fristående hus till den privata marknaden. Produktionsvolymen uppgår till ca hus/år. Produktionen finns i fyra prduktionsorter; i Finland, värmland samt skåne där fabrikens roll i Älvsbyn är att leverera allt lösvirke till sina kunder. Leverantör är främst Sveaskog samt Isover, dörr och fönstertillverkare tillkommer. - behov av leverantörer i morgon? Polarbröd Polarbröd är en av Sveriges största leverantör av bröd. De har vårdat och positionerat sitt varumärke. - Leverantör är främst mjöltillverkare, levereras med tåg från Södra Sverige. - behov av leverantörer i morgon?

11 11(15) 3.3 Tjänsteföretag RFN - Robottestområdet i Vidsel är en unik resurs för test av olika robotar och UAV-system. - RFN är samlingsnamnet för Rymdbolaget och FMV:s verksamhet. - behov av leverantörer i morgon? Arctic Falls Arctic Falls har anäggningar för vintertest av däck och bilar/komponenter. Verksamheten bedrivs i huvudsak på landbaserde banor med hög sekretess. - leverantörer idag? - behov av leverantörer i morgon? Callec i Älvsbyn AB För närvarande finns ett renodlat callcenterföretag på orten med ett 10-tal anställda. 3.4 Framgångsfaktorer utifrån platsen Fyrkanten har en befolkning av personer, den största befolkningskoncentrationen norr om mälardalen. Älvsbyn har bra kommunikationer, tillgång till järnväg, hamn i Piteå, Luleå samt 45 minuter till person/frakt-flygplats. Inom kommunen finns det attraktivt boende på många natursköna platser. Kommunen har ett fantastiskt utbrett föreningsliv med en av Sveriges högsta föreningsaktiviteter per invånare. Storforsen, en av norra Sveriges största turistattraktioner finns inom kommunen. Handeln inom kommunen täcker in de flesta områden och med hög servicenivå. 3.5 Befintliga företags kontakter och relationer Älvsbyn har framgångsrika företag med starka varumärken som ex. Polarbröd och Älvsbyhus. Det finns goda möjligheter att använda aktuella och befintliga kontaktnät. De starkaste kontaktnäten finns främst inom bageri och träförädling, militär- och fordons-testverksamhet. Dessutom finns det goda kontaktnät inom skidor och gymnastik. 4 Företagskluster och Strategiska allianser 4.1 Kluster/Strategisk allians A Omfattning Polarbageriet och TMS + Älvsby el (mekanisk verkstad nära Polarbageriet) Tillväxtmöjligheter Tillväxtmöjligheterna finns främst inom patent samt franchise. Ortens företag är starkt bundna vid Polarbröds egen utveckling av produktiviteten. Kompetens Kompetensen finns främst inom mekanik konstruktion och bearbetning. 4.2 Kluster/Strategisk allians B Omfattning Entreprenad och skogsmaskiner. Centrum för underhåll av skogsmaskiner inom norrbotten.

12 12(15) Tillväxtmöjligheter Underhåll av mobila maskiner inom gruvindustrin. Kompetens Kompetens inom underhåll av skogs och entreprenadmaskiner. 4.3 Hotade kompetenser = möjligheter Vindkraften i Piteå (underhåll bör skötas från Älvsbyn). Vidsel Test Range (RFN, FMV) där det finns unik kompetens inom test. Kompetens/ Vidareutbildning. De högst utbildade lämnar orten (vårda kontakten med dessa), så att de exempelvis startar sina företag här. Lokaler för industri och föreningsverksamhet (efterfrågan finns). Handel (generationsskiften, har få franchaiseföretag, t.ex. Hemtex). Älvsbyn har ett bra geografiskt läge för Factory outlet. 5 För etableringar och investeringar 5.1 Sälj- och mottagarorganisationen i kommunen Koordinator/kontaktperson, ansvar; chef för näringslivskontoret. Fastigheter, ansvar; VD för Älvsbyns Fastigheter AB. Tomter, ansvar; byggnadsinspektör. 5.2 Interna mandat Samråd med kommunstyrelsen ordförande. Samråd med kommunchef. 5.3 Tillgänglighet utifrån säljsynen God. Kommunikation via telefon eller mail. 5.4 Intressanta marknader Tester i kallt klimat: RFN (militär- flyg- rymdtest), Arctic falls (bil, däck), Betatester, living labs (landsbygd, icke urbana miljöer) Gruvnäring (kompetens/entreprenad finns redan idag). Motionscentrum (skidor m.m.) Livsmedel (Polarbröd, Delikatessfabriken, Älvsby Källa) Trävarumarknaden (ombyggnad/styleing/underhåll av gamla Älvsbyhus), skapa paket kring Besöksnäring (Handel, hotell, restaurang, storforsen) Factory outlet. (Bra geografiskt läge). Exempelvis Peak performance, vitvaror, byggmaterial, kläder, konserver, Polarbröd, fler nya och sådana som ej finns idag samt bilar. Kommunen som marknad Tillväxt finns främst inom fritidssektorn. Dessutom finns det en potential för att växa inom affärer vad det gäller Storforsenområdet. Närområdet/regionen som marknad Den stora potentailen inom tillväxt är befolkni9ngen av personer inom fyrkanten, ett pendlingsavstånd av max 45 minuter från Älvsbyn.

13 13(15) 5.5 Intressanta målgrupper Företagare som vill ha attraktivt boende och boendemiljöer. Älvsbybor i förskingringen som vill starta företag. Älvsbybor i förskingringen, övriga. Företagsledare som vi ha en bra boendemiljö inom fyrkanten. Investorer som tror på tillväxt och bygger fastigheter (för ex. gruv, testverksamhet). Tjänsteföretag. Kvinnor år. 40-talisternas köpkraft. Bank och finans. Kinesiska företag/företagare. 6 SWOT - analys Listade i prioriterad ordning, viktigast först. 6.1 Styrkor, prioriterade Gnosjöanda, entreprenörskap, små företag som kan växa, vilja till utveckling Geografi, vacker natur Storforsen och älven, rekreationsmöjligheter 4-kanten, invånare, geografiskt liten kommun, närhet till allt, ex. nöjen Attraktiva liv, livskvalité Kanis bef och potential Järnväg finns Tillsammans, Korta beslutsvägar, bra klimat inom politiken Nära relationer i liten kommun Unika gymnasieutbildningar, idrottsgymnasiet och folkhögskolan Starka industrier och varumärken, större arbetsgivare, mentorer Attraktivt boende Billiga bostäder Bra utbyggd kommunal service, inkl. vård Klimatet, ljus och mörker Trygghet att bo i samhället, pålitliga och ärliga Engagerade medborgare Lokala producenter Närhet till kvalificerad arbetskraft Flygutrymme Neutrala i 4-kanten Bra affärer Värdskap inom ex film Invandring Bra kommunal styrning/ ledning Ny översiktplan och detaljplaner Gemenskap genom dialekt Tillgänglig arbetskraft Tillmötesgående kommunförvaltning Kompetens inom kommunens anställda Älvåkra 6.2 Svagheter, prioriterade Vikande befolkning, demografi, utflyttning Outnyttjade möjligheter ex Storforsen

14 14(15) Dåligt utbud för nöjen, fritid, uteliv Oattraktiv infart, passerar förbi, belysning flaggor, lastbryggor vid entrén till Älvsbyn Höga förväntningar på kommunen eller någon annan ska fixa Restaurang med vit duk Inte toleranta, attityder, dåliga ambassadörer Samverken inom ex. turism företag och handel, samordning Vi ser inte möjligheter, fokus på att gnälla, inte säljande Boendemöjligheter för turister, camping Utbildningsnivån Gynnar inte lokal handel och företag Rekrytering av politiker Politiskt mod Marknadsföring av allt inom kommunen och företag Fattig kommun Dålig på källgranskning, rykten Hemsidan, translate, flera språk Offentligt monopol, ej konkurrensutsatt, ex, bredband Integrationsprocessen dåligt systematiserad i beslutsprocessen Det går inte mentalitet Har ingen kust, havet Servicenivån, handel och restauranger Jantelagen Lägenhetsbrist Samverkan mellan föreningar och församlingar För nöjda företagare Uppströms Älven svart hål 6.3 Hot, prioriterade Infrastruktur, transportbidrag Urbaniseringstrend, närhet till större orter, demografi i norrbotten, centralisering av makt Bränslepriser Statliga regleringar Kommunikationer, ex. nattåg Skatteväxlingssystem nytt Kopparpriserna, råvaror Europas ekonomi, Euro Återväxt, inflyttning av människor Klimatet, kyla, klimatförändring miljökris Konkurrens, handel, ex. Storheden Kriminalitet Politiska förändringar Främlingsfientlighet Avmattning tillväxt i Asien Jantelagen Kulturkrockar Lagar, ex. offentlig upphandling Regeringsskifte Trender Machokultur med tung basindustri

15 15(15) Lönenivåer i tung basindustri Miljö med tung basindustri 6.4 Möjligheter, prioriterade Boliden Laver mineralpriser råvaror/synergier 4-kanten/geografiskt läge/ närhet Universitet/ samarbete/ differentierat näringsliv Turism/ kryssningar/ upplevelser God och vacker miljö Nysvenskar integreras i samhället Filmer spelas in Flygplats Kallax, Arvidsjaur Billigt boende Globaliseringen medför lokalisering Energipris, olja/ Vindkraftexpansion/ bioenergi/ elbilar Seniorboende gemenskapsboende Facebook ger synergier Euron It-struktur Rätt klimat/ kyla 7 Kommunens vision för gäller investeringar o etableringar 2020 har vi två nya branscher etablerade i Älvsbyn. 8 Kommunens mål för investeringar och etableringar 8.1 på kort sikt Utveckling av Kanisområdet Säkerställa infrastrukturen för transporter med en godsterminal. En koppargruva öppnas i Laverområdet. Bygga industrihall som kan användas för fritid tills företag kommer. 8.2 på lång sikt Ett centrum för testverksamhet, inom ex elbilar. Öka andelen tjänsteföretag inom kommunen. Öka antal etablerade företag med inriktning mot gruvverksamhet 10% av handeln inom kommunen ska komma från andra kommuner.

Etableringsplan företag

Etableringsplan företag 1(15) STYRDOKUMENT DATUM 2015-12-21 Etableringsplan företag År 2016-2018 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Information Etableringsplan företag 2016-01-18, KS 16

Läs mer

NÄRINGSLIVSPROGRAM Älvsbyns kommun 2013-2015 Framtagen tillsammans med FR styrelse Älvsbyn / representanter från KS 23-24 maj 2012

NÄRINGSLIVSPROGRAM Älvsbyns kommun 2013-2015 Framtagen tillsammans med FR styrelse Älvsbyn / representanter från KS 23-24 maj 2012 NÄRINGSLIVSPROGRAM Älvsbyns kommun 2013-2015 Framtagen tillsammans med FR styrelse Älvsbyn / representanter från KS 23-24 maj 2012 1 Uppföljning näringslivsprogram 2009 1. Kvalitetsboende, attraktiva tomter

Läs mer

Älvsbyns kommun Näringslivsprogram

Älvsbyns kommun Näringslivsprogram 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-10-08 Älvsbyns kommun Näringslivsprogram År 2013-2015 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Information Näringslivsprogram 2012-08-27

Läs mer

Älvsbyns kommun Näringslivsprogram

Älvsbyns kommun Näringslivsprogram 1(9) STYRDOKUMENT DATUM 2014-07-04 Älvsbyns kommun Näringslivsprogram År 2015-2017 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Information Näringslivsprogram 2014-08-25 106

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Handelsutredning Nybro kommun 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte och mål

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Tillväxtavdelningen. Verksamhet 2012

Tillväxtavdelningen. Verksamhet 2012 Tillväxtavdelningen Verksamhet 2012 Kommunstyrelse Kommunchef Mats Berg Tillväxtavdelning Helene B Röckner Strategiskt näringslivsarbete Starta/Etablera/Utveckla Näringsliv för unga Kompetensförsörjning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Utveckla ditt företag i Hedemora

Utveckla ditt företag i Hedemora Utveckla ditt företag i Hedemora Inger Wilstrand, VD Hedemora Näringsliv AB Attraktiva Hedemora Ett näringsliv som präglas av engagemang och bredd I Hedemora går det ett företag på var tionde invånare.

Läs mer

Kommunstyrelse. Kommunchef Mats Berg. Tillväxtavdelning Helene B Röckner

Kommunstyrelse. Kommunchef Mats Berg. Tillväxtavdelning Helene B Röckner Tillväxt Piteå 2011 Kommunstyrelse Kommunchef Mats Berg Tillväxtavdelning Helene B Röckner Strategiskt näringslivsarbete Marknadsföring/Varumärke Start entreprenörskap och företagande Go Business - Acusticum

Läs mer

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

NÄRINGSLIVSPROGRAM. Älvsbyns kommun 2015-2017. Framtagen tillsammans med FR, Köpmanna, LRF, elevrådet gymnasiet samt representanter från KS

NÄRINGSLIVSPROGRAM. Älvsbyns kommun 2015-2017. Framtagen tillsammans med FR, Köpmanna, LRF, elevrådet gymnasiet samt representanter från KS NÄRINGSLIVSPROGRAM Älvsbyns kommun 2015-2017 Framtagen tillsammans med FR, Köpmanna, LRF, elevrådet gymnasiet samt representanter från KS 15-16 maj 2014 1 Fru Fortuna slumpens och lyckans gudinna i romersk

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ÄGARE IT Norrbotten AB ägs av Norrbottens 14 kommuner Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix,

Läs mer

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten Krokoms kommun 17 november 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 8 1

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor,

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor, Sida 1(5) Tjänsteställe: Kommunledningskontoret Handläggare: Kerstin Guth Datum: 2015-10-14 Beteckning: KS 2015-42 140-2 Er beteckning: Underlag för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018

Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Innehållsförteckning 1 Vision för näringsliv och arbetsmarknad... 3 1.1 Övergripande mål från kommunens vision... 3 1.2 Syfte... 3

Läs mer

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409.

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409. Information i mail Medborgarbudget I Europa och i Sverige har det de senaste åren utvecklats en metod som kallas medborgarbudget. Nu vill Piteå kommun göra ett försök där ni som Piteåpanel får delge era

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Luleås framtida handelsplats

Luleås framtida handelsplats Luleås framtida handelsplats Luleå Homecenter I området Notviken som ligger 3 km från centrala Luleå pågår utveckling av handelsområdet Luleå Homecenter för fullt. Luleå Homecenter är både den snabbast

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun

Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Modell för attraktiv skola Policy 2013-12-16, 222 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Policy Modell för attraktiv förskola i Piteå kommun

Policy Modell för attraktiv förskola i Piteå kommun Policy Modell för attraktiv förskola i Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Modell för attraktiv förskola Policy 2013-12-16, 222 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning Söderköpings kommun 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Eskilstunabarometern 2009

Eskilstunabarometern 2009 Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Kommunfullmäktige 2015-08-19. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00

Kommunfullmäktige 2015-08-19. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00 BURLÖVS KOMMUN Kungörelse Kommunfullmäktige 2015-08-19 Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN

NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN MULLSJÖ KOMMUN 24 NÄRINGSLIV Brannan AB (f d Rexor) är ett av industriföretagen som blomstrar i Mullsjö. HUR SER DET UT? Av kommunens drygt 7200 invånare 1998 var ca 3150 yrkesverksamma. Av dessa arbetade

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2009 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2009 Skövde toppar nationella handelssiffror - överträffar högt ställda förväntningar Skövdes totala handelsindex

Läs mer