KLURA. Konsekvenser av långtgående restriktioner vid epizootiutbrott. Rapport 2009:9

Transkript

1 KLURA Konsekvenser av långtgående restriktioner vid epizootiutbrott En veckas transportstopp i hela landet är hanterbart, försvarbart och nödvändigt vid fall av mul- och klövsjuka eller klassisk svinpest. Konsekvenserna blir inte större än att det går att återhämta rätt snabbt förutsatt att andra punkten uppfylls (och även tredje så snart det går). Transportstoppet bör enbart omfatta transporter av levande mottagliga djur (samt hästar som står på gårdar med mottagliga djur vid MK). Konsekvenserna för djurskydd och samhällsekonomi blir annars alldeles för stora i förhållande till vad man kan vinna i smittskydd. Slakttransporterna måste tillåtas så snart det är möjligt under ett transportstopp. Detta minskar kraftigt konsekvenserna för djurskydd och samhällsekonomi. Rapport 2009:9

2

3 KLURA Konsekvenser av långtgående restriktioner vid epizootiutbrott Rapporten är ett beslutsunderlag för Jordbruksverkets krisorganisation och andra berörda vid epizootiutbrott. I projektet har vi tittat på mul- och klövsjuka (MK) och klassisk svinpest, men rapporten kan också vara användbar för andra epizootisjukdomar. Den beskriver konsekvenser av långtgående restriktioner och fokus har lagts på ett långvarigt transportstopp och regionalisering upp till tre månader. Projektet har definierat begreppen och gjort bedömningar av dess konsekvenser ur olika synvinklar; smittskydd, djurskydd, företagsoch samhällsekonomi och praktisk hantering. Enheten för internationella frågor och beredskap Författare Cecilia Davelid Börje Karlsson Elisabeth Mustonen Ivar Vågsholm

4

5 KLURA Consequences of far-reaching restrictions in case of an outbreak of epizootic disease This study is a basis for decision-making by the crisis organisation of the Board of Agriculture and other parties concerned in case of an outbreak of epizootic disease. The project has analysed foot and mouth disease and classical swine fever, but the study can also be of use in case of other epizootic diseases. It describes consequences of far-reaching restrictions, and our focus has been on a protracted ban on transports and regionalisation lasting up to three months. The project has defined the concepts and estimated their consequences from various points of view: disease control, animal welfare, business and national economy, as well as practical matters. Division for International Affairs and Contingency Planning Authors Cecilia Davelid Börje Karlsson Elisabeth Mustonen Ivar Vågsholm

6

7 Sammanfattning KLURA-rapporten är framför allt ett beslutsunderlag. Det ska vara till hjälp för Jordbruksverkets krisorganisation om Sverige drabbas av en epizootisjukdom (allvarlig smittsam djursjukdom), men också i arbetet med epizootiberedskapen för Jordbruksverket och andra berörda parter. I projektet har vi tittat på mul- och klövsjuka (MK) och klassisk svinpest, men rapporten kan också vara användbar för andra epizootisjukdomar. Fokus har lagts på ett långvarigt transportstopp och regionalisering upp till tre månader. Projektet har definierat begreppen och gjort bedömningar av dess konsekvenser ur olika synvinklar; smittskydd, djurskydd, företags- och samhällsekonomi och praktisk hantering. Projektet har definierat ett antal flaskhalsar, dvs. hinder för ett ännu bättre fungerande bekämpningsarbete. Vi har gett rekommendationer för hur man kan gå vidare för att hitta lösningar. Om några av flaskhalsarna kan tas bort eller minskas så kan vi också ytterligare minska de negativa konsekvenserna. En stor del av projekttiden har lagts på att kartlägga transportflöden av levande djur i Sverige under en tremånadersperiod. Kartläggningen ligger till grund för bedömningarna av hur ett transportstopp inverkar. Följande punkter är några av projektets viktigaste slutsatser: 1. En veckas transportstopp i hela landet är hanterbart, försvarbart och nödvändigt vid fall av MK eller klassisk svinpest. Konsekvenserna blir inte större än att det går att återhämta rätt snabbt förutsatt att slutsats nummer två uppfylls (och även tre så snart det går). 2. Transportstoppet bör enbart omfatta transporter av levande mottagliga djur (samt hästar som står på gårdar med mottagliga djur vid MK). Konsekvenserna för djurskyddet och samhällsekonomin blir annars alldeles för stora i förhållande till vad man kan vinna i smittskydd. 3. Slakttransporterna måste tillåtas så snart det är möjligt under ett transportstopp. Detta minskar kraftigt konsekvenserna för djurskydd och samhällsekonomi. 4. En handlingsplan för den första veckans transportstopp bör utarbetas gemensamt med de aktörer som berörs. 5. En smärtgräns för slakteribranschen och kött- och charkindustrin går vid tre veckors transportstopp. Blir ett totalt transportstopp (inklusive slakttransporterna) längre än tre veckor ökar risken för konkurser. 6. Ett totalt transportstopp i hela landet under tre månader kostar ca 1,6 miljarder kronor. Om transporter till slakt kan tillåtas minskar kostnaden till ca 620 miljoner kronor under tre månader (medräknat en veckas totalstopp). 7. Transportflödena av levande djur i Sverige är omfattande och djuren rör sig över stora delar av Sverige. Både myndigheter, näring och djurägare behöver bli mer medvetna om detta för att kunna förbättra beredskapen. Det sker också fortlöpande stora strukturomvandlingar inom djurhållningen och näringen för livsmedelsproduktion. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad och ta hänsyn till detta i beredskapsarbetet såväl som i kris- och bekämpningsarbetet.

8

9 Summary The KLURA report is above all a basis for decision-making. It is meant to help the crisis organisation of the Board of Agriculture in case Sweden is hit by an epizootic disease (serious and contagious animal disease), but should also be useful for the Board s and other relevant parties work on epizootic preparedness. In this project we have studied foot and mouth disease (FMD) and classical swine fever, but the study may also be of use for other epizootic diseases. Our focus has been on a protracted ban on transports, and regionalisation lasting up to three months. The project has defined the concepts and estimated their consequences from various points of view: disease control, animal welfare, business and national economy, as well as practical matters. The project has defined a number of bottlenecks, i.e. obstacles that prevent combating from working even better than it does. We have issued recommendations about how to proceed in order to find solutions. If some of those bottlenecks can be removed or reduced, we would also be able to reduce the negative consequences even further. Much of the project s time has been spent on mapping transport flows of live animals in Sweden during a period of three months. This mapping forms the basis for our evaluations of the effect of a ban on transports. The following points are some of the most important conclusions of the project: 1. A one-week ban on transports throughout Sweden is manageable, defensible and necessary in case of FMD or classical swine fever. The consequences are no larger than what can be recovered fairly quickly, provided that conclusion No 2 is fulfilled (as well as No 3 as quickly as possible). 2. The ban on transports should only comprise transports of live, susceptible animals (as well as horses at farms where susceptible animals are kept, in case of FMD). Otherwise, the consequences for animal welfare and the economy would be too large compared to what can be gained in disease control. 3. Transport to slaughter must be permitted as soon as possible during a transportation ban. This strongly reduces the consequences for animal welfare and the economy. 4. A plan of action for the first week of a transportation ban should be drawn up in cooperation with the actors concerned. 5. The pain threshold for the slaughterhouses and the meat processors is a transport ban of three weeks. If there is a total ban on transports, including transports to slaughter, for more than three weeks, the risk of bankruptcies increases. 6. A total ban on transports in all of Sweden for three months would cost some SEK 1.6 billion. If transports to slaughter are allowed, the cost is reduced to some SEK 620 million for three months (including one week of total ban). 7. There are considerable transport flows of live animals in Sweden, and the animals are moved across large parts of the country. Authorities, slaughterhouses and animal owners all need to become more aware of this fact in order to improve preparedness. Furthermore, there are large structural changes in livestock keeping and food production. It is important to keep oneself informed and take the relevant facts into account in work on preparedness, crisis and combating.

10

11 Innehåll 1 Inledning Rapportens innehåll - läsanvisningar Bakgrund och förutsättningar Avgränsning Arbetsmetoder Sammanfattande analys Rapportens viktigaste slutsatser Hur länge klarar vi ett transportstopp utan dispenser? Vilka transporter ska stoppet omfatta? Vilka dispenser kan och bör ges vid ett transportstopp? När går man från transportstopp till regionalisering? Vilka restriktioner ska gälla vid regionalisering? Finns det särskilda spridningsvägar och risker i Sverige? Handlingsplan för första veckan Smärtgräns för transportstoppets längd Vad kostar transportstoppet? Transportflöden och förändringar Transportstopp i hela landet Konsekvenser av stopp tre till sju dagar Konsekvenser av stopp tre veckor Konsekvenser av stopp tre månader Regionalisering Storlek på region Förslag att utreda vidare Handlingsplan för första veckan Förslag till kontrollsystem för djurtransporter i STUDS-rapporten Övervakade transporter via Traces Undantag från förprövning för tillfälliga djurutrymmen vid epizootiutbrott Tillstånd för vissa typer av livdjurstransporter Provtagning vid regionalisering Flaskhalsar och rekommendationer Transport till slakt Tillståndsgivning Provtagning vid regionalisering

12 3.4 Begränsat antal veterinärer Ändrade rutiner för mjölktransporter Desinfektionsmedel och skyddskläder Transport och destruktion av avlivade djur Förprövning av tillfälliga djurstallar Transport av avfall från slakteri Djur med olika status till slakt Aktuella sjukdomar Mul- och klövsjuka Påverkan på människor Utbredning Symtom Spridningsvägar Klassisk svinpest Påverkan på människor Utbredning Symtom Spridningsvägar Smittsamma sjukdomars spridning och överföring Tumregler för bekämpande av en epizooti Särskilda risker i Sverige Transportstopp definition och lagstiftning Transportstoppets syfte Transportstoppets omfattning Vilka transporter stoppas? Var? När? Hur länge? Förlängning Hygienkrav för de typer av transporter som inte stoppas Djur på bete Undantag, dispenser Beslutsfattare Jordbruksverket EU-kommissionen

13 5.4 Lagstiftning Mul- och klövsjuka Klassisk svinpest Transportflöden som påverkas vid ett transportstopp Nötkreatur Transport till slakt Livdjursflöden Gris Transport till slakt Transport av livdjur Får Transport till slakt Transport av livdjur Get Transport till slakt Transport av livdjur Häst Ren Transport till slakt Förflyttning av livdjur Slutsatser i STUDS-rapporten om åtgärder vid utbrott Djurskyddsproblem orsakade av transportstopp Nötkreatur Upp till tre veckor Tre månader Gris Slaktsvinsproducerande besättningar Smågrisproducerande besättningar Integrerad produktion Suggpooler Avelsbesättningar Får och get Andra djurslag Ren Häst

14 8 Regionalisering definition och lagstiftning Syfte Omfattning Var ska en region upprättas? När och hur upprättas en region? Hur länge ska regionaliseringen kvarstå? Hävande Beslutsfattare Jordbruksverket EU-kommissionen Lagstiftning Mul- och klövsjuka Klassisk svinpest Regionalisering under ett MK-utbrott Restriktioner som gäller i regionen Djurflöden vid olika exempel på regionalisering Djurflöden Djur som behöver avlivas av djurskyddskäl Analys - djurflöden vid regionalisering Analys av kött- och mjölkhantering under MK-utbrott Kötthantering Undantag kan göras: Analys - Kötthanteringen under ett MK-utbrott Mjölkhantering Analys mjölkhantering under ett MK-utbrott Struktur i produktion och transporter Producentledet Gris Nötkreatur Får- och lamm Transportörsledet Uppgifter från registret över djurtransportörer Transporter av hästar Transporter av grisar Transporter av nötkreatur

15 Transporter av får Uppgifter om transportfordonens kapacitet Slakteri och köttförädlingsleden Fördelningen av slakten Slakteriföretagen Slakteriernas lokalisering Översiktlig beskrivning av strukturen inom köttsektorn typ av anläggningar Köttförädlingsleden efter slakteriledet Strukturen baserad på verksamhet i förädlingskedjan för kött Mejerierna i Sverige Utrikeshandel Strukturen i utrikeshandeln med kött- och mejerivaror Mottagarländer för exporten Ursprungsländer för importen på kött- och mjölkvaruområdena Analys av ekonomiska konsekvenser Uppgifter på sektorsnivå Gris Nötkreatur Får och lamm Summering på sektorsnivå Uppgifter på produktionsplatsnivå (gårdsnivå) Gris Nötkreatur Får Uppgifter om produktionsplatser med flera djurslag Ekonomiskt utfall för olika alternativ med transportstopp Analys av effekter vid grundalternativet 3 månader med transportstopp Analys av effekter om grundalternativet ändras till 3 månader med transportstopp, men med undantag beviljat för transporter av djur till slakterier Analys av effekter motsvarande grundalternativ ändrat till tre veckor med transportstopp Analys av effekter vid regionalisering av Skåne, Halland och Blekinge län (region K, M, N-län) Leden efter slakterierna Transporter från gårdar till invägning av mjölk

16 11.8 Utbrottsrelaterade effekter Regler för friförklaring efter epizootiutbrott Mul- och klövsjuka EU s regelverk OIE s regelverk Erfarenheter från utbrottet av Mul- och klövsjuka i Storbritannien Källor Jordbruksverkets register Grisregistret Får- och getregistret Centrala djurdatabasen (nötkreatur) Slaktregistret Transportör-registret Andra källor STUDS-rapporten Anvisningar och rekommendationer för suggpooler Svenska djurhälsovården AB Svensk mjölk och mejerier Kött- och charkföretagen samt slakterier Statens veterinärmedicinska anstalt Livsmedelsverket EU-Kommissionen Defra i Storbritannien Rapporter från Storbritannien Hearing med myndigheter och näringen Tabeller Tabell 1 Antal grisar som behöver avlivas av djurskyddsskäl vid regionalisering med tre olika scenarier Tabell 2 Sålda nötkreatur sept-nov 2007, fördelat på ras och kön Tabell 3 Transport inom och i viss mån mellan suggpooler Tabell 4 Antal grisar som behöver avlivas av djurskyddsskäl vid stopp för alla transporter. 49 Tabell 5 Antal grisar som behöver avlivas av djurskydsskäl vid stopp för alla transporter, utom direkt till slakteri Tabell 6 Antal grisar i juni Tabell 7 Antal företag med grisar i juni

17 Tabell 8 Antal grisar som förflyttades sept-nov 2007, fördelade på grupper Tabell 9 Tabell 10 Tabell 11 Tabell 12 Tabell 13 Tabell 14 Produktionsplatserna fördelade efter antal grisar som förflyttades (alla transporter) per produktionsplats, september november Produktionsplatserna (företag) fördelade efter antal transporter av grisar från grisproducenter till slakterier under sept nov Produktionsplatserna (företag) fördelade efter transporter av grisar till andra grisproducenter, september november Produktionsplatserna (företag) fördelade efter antal grisar som förflyttades (hade transporter endast till slakterier) per företag, sept nov Produktionsplatserna (företag) fördelade efter antal grisar som förflyttades (hade endast mellangårdstransporter) per företag, september november Produktionsplatserna (företag) fördelade efter antal grisar som förflyttades (hade transporter både till gårdar och slakterier), sept nov Tabell 15 Antal nötkreatur i juni Tabell 16 Antal företag med nötkreatur juni Tabell 17 Förflyttningar av nötkreatur under perioden sept - nov 2007, hela riket Tabell 18 Sammanställning över förflyttningar av nötkreatur under perioden sep - nov 2007, antal produktionsplatser och antal djur enligt förekommande kombinationer av slag av förflyttningar (sorterade efter antal produktionsplatser). 85 Tabell 19 Antal förflyttningar av nötkreatur per produktionsplats under perioden sep - nov Tabell 20 Sammanställning över förflyttningar av nötkreatur under perioden sep - nov 2007, antal produktionsplatser och medelantal djur enligt förekommande kombinationer av slag av förflyttningar (sorterade efter antal produktionsplatser). 87 Tabell 21 Variationen i antal förflyttningar, antal djur som flyttades och medelstorlek på förflyttningarna under perioden september november Tabell 22 Antal får i juni Tabell 23 Antal företag med får juni Tabell 24 Strukturen i förflyttningarna av får och lamm till slakterier sep - nov 2007, antal förflyttningar och produktionsplatser Tabell 25 Strukturen i förflyttningar av får och lamm till slakterier sep nov 2007, antal djur per transporttillfälle Tabell 26 Fördelningen av transportfordonen efter djurslag de är registrerade för att kunna transportera Tabell 27 Antal fordon och transportörer kopplade till de olika djurslagen Tabell 28 Fördelningen av hästtransportörer på geografiska områden som är baserade på postnummerindelningen Tabell 29 De tio största slakterierna i Sverige ordnade efter storlek på slakten Tabell 30 Gruppering av livsmedelsanläggningar på köttområdet

18 Tabell 31 Antal anläggningar med viss köttförädlande verksamhet (enbart eller i kombination med flera verksamheter) Tabell 32 Invägningen under 2006 fördelat på mejeriföretag Tabell 33 Mejeriföretag och mejerianläggningarnas lokalisering Tabell 34 Balanser för griskött, tal ton (vara med ben) Tabell 35 Balanser för nöt- och kalvkött, tal ton (vara med ben) Tabell 36 Balanser för får- och lammkött, tal ton (vara med ben) Tabell 37 Produktionsvärden i löpande priser i producentled , miljoner kr Tabell 38 Export av grisar från Sverige Tabell 39 Exportvärdet på grisköttsområdet fördelat efter slag av varor, miljoner kr Tabell 40 Export av nötkreatur från Sverige 2007, 1000 tal kr Tabell 41 Exportvärdet på nötköttsområdet fördelat efter slag av varor, miljoner kr Tabell 42 Exportvärdet på får- och lammköttsområdet fördelat efter slag av varor, miljoner kr Tabell 43 Exportvärdet på mjölkområdet fördelat efter slag av varor, miljoner kr Tabell 44 Transporter av nötkreatur till slakterierna, sept nov 2007, fördelade på djurkategorier Tabell 45 Transporter till slakterier av får, sept-nov 2007, fördelat på kategorier Tabell 46 Totala värdevolymer för producent-, transport- och slakterileden Tabell 47 Schablonmässiga värden för leveranserna av grisar till slakt, under perioden september november 2007, baserade på antalet grisar som levererades från respektive produktionsplats Tabell 48 Schablonmässiga värden för leveranserna av smågrisar, under perioden sept nov 2007, baserade på antalet grisar som levererades från respektive produktionsplats med traditionell smågrisproduktion Tabell 49 Schablonmässiga värden för leveranserna av smågrisar, under perioden sept nov 2007, baserade på antalet grisar som levererades från respektive produktionsplats med smågrisproduktion inom suggpooler Tabell 50 Schablonmässiga värden för leveranserna av nötkreatur till slakt, under perioden sept nov 2007, baserade på antalet nötkreatur som levererades från respektive produktionsplats Tabell 51 Försäljning av 1-9 djur (5 960 företag) Tabell 52 Leveranser av får och lamm till slakterier, under perioden sept nov 2007, fördelade efter antal levererade djur Tabell 53 Produktionsplatserna fördelade efter antalet djurslag (gris, nötkreatur, får) som finns på respektive plats Tabell 54 Uppgifter om beräknat antal överstående djur och viktökningar Tabell 55 Värdeförändring vid slakt av överstående djur

19 Tabell 56 Tabell 57 Tabell 58 Tabell 59 Bortfall i slakten av grisar på grund av avlivningar under perioden med transportstopp Sammanfattande uppgifter om förluster och kostnader i grundalternativet, miljoner kr Leveranserna av grisar till slakterier, under perioden september november 2007, fördelade efter antalet levererade djur Leveranserna av nötkreatur till slakterier, under perioden september - november 2007, fördelade efter antalet djur som levererades Tabell 60 Leveranserna av får och lamm till slakterier under perioden september - november 2007 fördelade efter antalet djur som levererades Tabell 61 Tabell 62 Totala värdevolymer för producent-, transport- och slakterileden med möjlighet till transporter till slakterier Uppgifter om beräknat antal överstående slaktdjur och viktökningar i alternativ där transporter till slakterier tillåts Tabell 63 Värdeförändring vid slakt av överstående djur Tabell 64 Tabell 65 Bortfall i slakten av grisar på grund av avlivningar under perioden med transportstopp men med dispens för transporter till slakterier Sammanfattande uppgifter om förluster och kostnader i alternativet med möjligheter till transporter till slakterier, miljoner kr Tabell 66 Uppgifter om beräknat antal överstående djur och viktökningar Tabell 67 Värdeförändring vid slakt av överstående djur Tabell 68 Tabell 69 Tabell 70 Bortfall i slakten av gris på grund av avlivningar under perioden med transportstopp Sammanfattande uppgifter om förluster och kostnader när grundalternativet ändras till transportstopp i 3 veckor, miljoner kr Uppgifter om beräknat antal överstående djur (minskade med avlivade djur) och viktökningar Tabell 71 Värdeförändring vid slakt av överstående djur Tabell 72 Tabell 73 Tabell 74 Bortfall i slakten av gris på grund av avlivningar under perioden med transportstopp Sammanfattande uppgifter om förluster och kostnader i alternativet regionalisering i Skåne, Halland och Blekinge under 3-månader, miljoner kr Uppgifter om beräknat antal överstående djur (minskade med avlivade djur) och viktökningar Tabell 75 Värdeförändring vid slakt av överstående djur Tabell 76 Tabell 77 Bortfall i slakten av gris på grund av avlivningar under perioden med transportstopp Sammanfattande uppgifter om förluster och kostnader i alternativet regionalisering i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland och Västra Götalands län under 3-månader, miljoner kr Tabell 78 Export av djur och kött och köttvaror, kvantiteter och värden år

20 Tabell 79 Fördelning av kommuner utifrån antal nötkreatur per km 2 i juni Tabell 80 Fördelning av kommuner utifrån antal grisar per km 2 i juni Tabell 81 Fördelning av kommuner utifrån antal får per km 2 i juni Tabell 82 Diagram Fördelning av kommuner utifrån antal grisar, nötkreatur och får per km 2 i juni Diagram 1 Åldersfördelning vid försäljning av nötkreatur sept-nov Diagram 2 Förflyttning av nötkreatur och grisar (livdjur och till slakt) samt får (endast till slakt) sept-nov 2007 vid exempel på regionalisering med tre olika scenarion Diagram 3 Antal förflyttade djur sept-nov 2007 i och utanför restriktionsområde K, M och N län (scenario 1) Diagram 4 Antal förflyttade djur sept-nov 2007 i och utanför restriktionsområde E, F, G, H, K, M, N och O län (scenario 2) Diagram 5 Antal förflyttade sept-nov 2007 djur i och utanför restriktionsområde AB, C, D, E, F, G, H, K, M, N, O, S, T och U län (scenario 3) Diagram 6 Antal grisar som behöver avlivas av djurskyddsskäl vid transportstopp i tre olika exempel på regionalisering jämfört med transportstopp i hela landet under tre månader Diagram 7 Transportörer av nötkreatur struktur Diagram 8 Transportörer av gris struktur Diagram 9 Antal grisar per dag transporterade till slakterier under sept nov Diagram 10 Antal hämtningar (pålastningar) av gris per dag för transport till slakterier under sept nov Diagram 11 Antal grisar per dag transporterade till andra produktionsplatser under september november Diagram 12 Antal hämtningar (pålastningar) av grisar per dag för transport till andra produktionsplatser under september november Diagram 13 Antal nötkreatur per dag transporterade till slakterier under september november Diagram 14 Antal hämtningar (pålastningar) av nötkreatur per dag för transport till slakterier under september november Diagram 15 Antal nötkreatur per dag transporterade till andra produktionsplatser under september november Diagram 16 Antal hämtningar (pålastningar) av nötkreatur per dag för transport till andra produktionsplatser under september november Diagram 17 Antalet hämtningar (pålastningar) och leveranser (avlastningar) av nötkreatur på produktionsplatser vid livdjurshandel under september november Diagram 18 Antal hämtningar av nötkreatur för transport till tillfällig produktionsplats under sept nov

21 Diagram 19 Antal hämtningar av nötkreatur för transport åter från tillfällig produktionsplats under sept nov Diagram 20 Antal får och lamm transporterade till slakteri per dag Diagram 21 Antal får och lamm transporterade per dag till slakterier under sept nov Diagram 22 Antal hämtningar (pålastningar) av får och lamm per dag för transport till slakterier under september november Diagram 23 Exportvärdet för griskött 2007 fördelat efter mottagande länder, 1000 tal kr Diagram 24 Exportvärdet för nötkött 2007 fördelat efter mottagande länder, 1000 tal kr Diagram 25 Exportvärdet för får- och lammkött 2007 fördelat efter mottagande länder, 1000 tal kr Diagram 26 Exportvärdet för mjölk- och mjölkprodukter 2007 fördelat efter mottagande länder, 1000 tal kr Diagram 27 Förflyttning av nötkreatur (livdjur och slakt) sept- nov 2007 vid tre exempel på regionalisering Diagram 28 Förflyttning av grisar (livdjur och slakt) sept- nov 2007 vid tre exempel på regionalisering Diagram 29 Förflyttning av får till slakt sept- nov 2007 vid tre exempel på regionalisering Figurer och kartor Figur 1 Principskiss över en region: Figur 2 Exempel på regionalisering med tre olika scenarion Figur 3 Djurtransportörer gris och nötkreatur Figur 4 Antal företag registrerade för hästtransporter fördelade på geografiska områden Figur 5 Slakterier med slakt av nötkreatur Figur 6 Slakterier med slakt av gris Figur 7 Slakterier med slakt av får och lamm Figur 8 Perioder med olika marknadslägen under och efter tre månader med transportstopp för levande djur Figur 9 Region K, M, N län Figur 10 Region E, F, G, H, K, M, N, O - län Figur 11. Antal nötkreatur per km 2 kommunvis Figur 12 Antal grisar per km 2 kommunvis Figur 13 Antal får per km 2 kommunvis Figur 14 Antal nötkreatur, grisar och får per km 2 kommunvis Tablåer Tablå 1 Gruppen slakterier Tablå 2 Gruppen: styckningsanläggningar

22 Tablå 3 Gruppen: köttmalningsanläggningar Tablå 4 Gruppen: köttberedningsanläggningar Tablå 5 Gruppen: industriella köttproduktanläggningar Tablå 6 Gruppen: Icke-industriella köttproduktanläggningar Tablå 7 Gruppen återpackningsanläggningar Tablå 8 Gruppen omemballeringsanläggningar Bilagor Bilaga 1 Beräkning av antal grisar som behöver avlivas av djurskyddsskäl Bilaga 2 Förflyttning av djur vid tre exempel på regionalisering, fördelat på djurslagen nötkreatur, gris och får Bilaga 3 Behandlingar för att eliminiera bestämda djurhälsorisker i kött och mjölk Bilaga 4 Fördelningen av jordbrukets djur i landet Bilaga 5 Transporter över länsgränser av grisar till slakterier sept-nov 2007, mer än 500 grisar flyttade Bilaga 6 Transporter över länsgränser av gris mellan gårdar sept-nov 2007, mer än 500 grisar förflyttade Bilaga 7 Transporter över länsgränser av nötkreatur till slakterier sept-nov Bilaga 8 Förflyttningar av livdjur (nötkreatur) till andra län från Västra Götalands, Skåne och Östergötlands län sept-nov 2007, djur Bilaga 9 Transporter över länsgränser av får och lamm till slakteri, mer än 300 djur förflyttade Bilaga 10 Tablå över effekter som uppkommer vid långtgående restriktioner för djurtranssporter vid epizootiutbrott Bilaga 11 Grundalternativ (3 månaders transportstopp) förluster av djurvärden och täckningsbidrag (inkomster) till följd av avlivningar av djurskyddsskäl Bilaga 12 Grundalternativ (3 månaders transportstopp) kostnader för avlivningar och destruktion relaterade till djurskyddsskäl Bilaga 13 Förändringar av levande vikter och slaktvikter för överstående djur Bilaga 14 Ökning av slaktvikter för överstående djur, efter beaktande av antalet djur som avlivas p.g.a. djurskyddsskäl under tre månader med transportstopp Bilaga 15 Alternativ (3 månaders transportstopp) men där transporter till slakterier är möjliga förluster av djurvärden och täckningsbidrag (inkomster) till följd av avlivningar av djurskyddsskäl Bilaga 16 Alternativ (3 månaders transportstopp) men där transporter till slakterier är möjliga kostnader för avlivningar och destruktion relaterade till djurskyddsskäl 203 Bilaga 17 Inbjudan till hearing

23 1 Inledning KLURA-rapporten är framför allt ett beslutsunderlag. Underlaget ska vara till hjälp för Jordbruksverkets krisorganisation om Sverige drabbas av en epizootisjukdom, men också i arbetet med epizootiberedskapen för Jordbruksverket och andra berörda parter. I projektet har vi tittat på mul- och klövsjuka (MK) och klassisk svinpest men rapporten kan också vara användbar för andra epizootisjukdomar. Underlagen innehåller beräkningar av de kostnader, för samhället inom jordbruks- och livsmedelssektorn, som blir konsekvensen av olika långtgående och långvariga restriktioner. En utvärdering har också gjorts med hänsyn till smittskydd, djurskydd, företags- och samhällsekonomi och praktisk hantering. 1.1 Rapportens innehåll - läsanvisningar I kapitel 2 redovisas och analyseras de resultat vi har fått fram i projektet. Kapitel 3 innehåller en förteckning av de flaskhalsar vi har identifierat och även rekommendationer om hur Jordbruksverket kan gå vidare. I kapitel 4 beskrivs de sjukdomar vi har behandlat i rapporten. Vår tolkning av lagstiftningen om vilka restriktioner som kan vara aktuella redovisar vi i kapitlen 5 och 8. Kapitel 6 innehåller en beskrivning av de djurflöden som påverkas av ett transportstopp och i kapitel 7 beskrivs djurskyddskonsekvenserna. I kapitel 9 analyseras hur kött- och mjölkhantering kan fortgå under ett utbrott av MK. Strukturen i de näringar som drabbas av restriktioner beskrivs i kapitel 10 och de ekonomiska konsekvenserna de näringarna drabbas av redovisas i kapitel 11. I kapitel 12 beskrivs regler för när Sverige kan friförklaras efter ett epizootiutbrott. Erfarenheter från utbrottet av MK i Storbritannien finns beskrivna i kapitel 13. Kapitel 14 innehåller en beskrivning av Jordbruksverkets register som vi har använt utdrag ifrån och redovisning av andra källor vi har använt. 1.2 Bakgrund och förutsättningar Denna rapport är en av flera uppföljningar från Jordbruksverkets STUDS-projekt (Större utbrott av smittsamma djursjukdomar, ). Syftet är att ge ytterligare underlag för att kunna fatta rimliga beslut när alla aspekter måste vägas samman, såsom konsekvenserna för den enskilde och för samhället. Vid utbrott av en epizootisjukdom finns det en detaljerad lagstiftning att följa. I tillämpningen av gällande bestämmelser under ett utbrott behöver man ibland göra undantag från reglerna med hänsyn till t.ex. djurskyddet. Det kan också vara så att bekämpningen inte är lyckosam och att man inser att ännu kraftfullare restriktioner måste införas. Lagstiftningen ger möjlighet till undantag i båda riktningarna om och när det anses motiverat. I dessa akuta och pressade situationer behövs ett väl utvärderat beslutsunderlag. Det blir då lättare att snabbt fatta beslut och också lättare att motivera varför besluten fattades. Det beslutsunderlag som vi har idag utgörs av erfarenheter av tidigare utbrott (dock inte så mycket i vårt eget land) och stor kunskap om smittskydd och epizootibekämpning. Det som bland annat behövde tillföras var ytterligare kunskaper och uppgifter om vilka konsekvenserna och kostnaderna blir i Sverige av de mest långtgående restriktionerna. Erfarenheter från utbrott av de mest smittsamma djursjukdomarna inom Europeiska unionen (EU) har visat att första timmarna efter upptäckt av sjukdomen är oerhört väsentliga för hur 13

24 utbrottet utvecklar sig. Mycket är vunnet om man sätter in rätt åtgärder från början. Smitta sprids effektivt via bland annat transporter av djur och all hantering av djur, djurprodukter m.m. Det gäller att snabbt få stopp på transporter och olika former av riskhantering av djur och djurprodukter. En av möjligheterna till mer långtgående restriktioner är att införa transportstopp. Lagstiftningen ger möjlighet till detta redan vid misstanke om epizootisjukdom och stoppet kan göras mycket omfattande. Rapporten belyser vilka konsekvenser ett sådant stopp får både för den enskilde och för samhället. Då ett land drabbats av ett epizootiutbrott vill man förstås så snart som möjligt kunna gå tillbaka till någorlunda normal aktivitet i de delar av landet som inte drabbats. Det finns då en möjlighet att införa en regionalisering, när en riskanalys av läget så medger. Det innebär att endast den eller de delar av landet som anses utgöra en risk ligger kvar under restriktioner, vilka kraftigt begränsar rörligheten för djur och djurprodukter. Övriga delar av landet kan allt eftersom återgå till normal aktivitet under vissa villkor. Regionaliseringen kan kvarstå under månader. Precis som för transportstoppet har vi behov av att här göra en närmare bedömning av de olika konsekvenserna vid så långtgående och långvariga restriktioner. Projektet har tagit hänsyn till den svenska epizootilagstiftningen samt direktiv och beslut som fattats inom EU och som gäller för de sjukdomarna som projektet omfattar. 1.3 Avgränsning Projektet har koncentrerats på att visa vilka kostnader som är förenade med mer långtgående restriktioner, men har inte gått in på frågan om hur finansieringen ska se ut. Projektet har begränsats till att belysa konsekvenser för samhället inom jordbruks- och livsmedelssektorn. 1.4 Arbetsmetoder Projektgruppen bestod av två veterinärer och en agronomekonom från Jordbruksverket samt en professor i epidemiologi från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Vi har besökt ett större privat slakteri och träffat företrädare för en slakterikoncern. Telefonmöten har hållits och e-postkontakter tagits med veterinärer i Djurhälsovården, Svensk Mjölk, Kött- och charkföretagen samt med olika företrädare för mejeribranschen, och Livsmedelsverket. Gruppen har också haft möte med SVA i Uppsala och fortlöpande kontakter med veterinärer där. Slutligen har även internationella kontakter tagits dels med en chefsveterinär på Department for Environment, Food and Rural Affairs (Defra) i Storbritannien och dels med en expert på EUkommissionen. När ett utkast till rapporten var färdigt hölls en hearing i Jönköping dit flera myndigheter och organisationer bjöds in. Flera medarbetare på Jordbruksverket deltog också i mötet. Under året har projektets styrgrupp sammanträtt tre gånger och projektet har också behandlats i Jordbruksverkets utredningsråd och dess kvalitetssäkringsgrupp. 14

25 2 Sammanfattande analys 2.1 Rapportens viktigaste slutsatser Hur länge klarar vi ett transportstopp utan dispenser? En veckas transportstopp i hela landet är hanterbart, försvarbart och nödvändigt vid fall av MK och klassisk svinpest. Konsekvenserna blir inte större än att det går att återhämta rätt snabbt förutsatt att slutsats uppfylls. Vinsten blir desto större om vi tack vare detta kan avvärja ett stort utbrott Vilka transporter ska stoppet omfatta? Transportstoppet ska enbart omfatta transporter av levande mottagliga djur (samt hästar som står på gårdar med mottagliga djur vid MK). Konsekvenserna för djurskyddet och samhällsekonomin blir annars alldeles för stora i förhållande till vad man kan vinna i smittskydd. Ett exempel är mjölken som representerar enorma ekonomiska värden. Här har EU-kommissionen gjort klart att medlemsländerna ska tillåta hämtning av mjölk och produktion av mjölkprodukter även under ett MK-utbrott både inom och utanför restriktionszoner (givetvis med tilläggskrav på rengöring och desinfektion mm vilket man även kan kräva av foderbilar m.fl.). Ett annat exempel är hästtransporter, vilka vi bedömer inte är aktuellt att stoppa. Det skulle innebära stora förluster inom trav- och galoppsporten, då tävlingar hålls på i genomsnitt tre tävlingsbanor varje dag året runt. De flesta av hästarna som tävlar transporteras dit på tävlingsdagen. Observera att vi här talar om transporter till och från gårdar som inte är spärrade eller smittförklarade! Till spärrade gårdar är ju all trafik till och från gården förbjuden Vilka dispenser kan och bör ges vid ett transportstopp? Slakttransporterna måste släppas på så snart det är möjligt (dispenser) under ett transportstopp. Detta minskar kraftigt de negativa konsekvenserna för djurskydd och samhällsekonomi. Besiktning av djuren innan lastning minimerar risken för att transportera djur som sprider smitta. Direkt transport från gården till slakteriet och slakt samma dag minskar risken ytterligare för att smitta ska kunna spridas via dessa transporter. Uppsamling av djur från flera gårdar innan transportbilen kör till slakteriet får alltså inte ske När går man från transportstopp till regionalisering? Om man ska ta steget från ett transportstopp i hela landet till regionalisering så ger det störst vinster (alltså i minskade negativa konsekvenser) om man kan dra ner ordentligt till en mindre region. Annars kan det vara klokare att ligga kvar med transportstoppet lite till (så som man gjorde i Storbritannien 2007) eftersom det inom en region tillkommer ytterligare restriktioner förutom själva förbudet att transportera levande djur. Dessa ytterligare restriktioner gäller t.ex. mjölk- och kötthanteringen som då försvåras och kostar mer i både resurser och pengar Vilka restriktioner ska gälla vid regionalisering? Samma restriktioner som gäller inom ett övervakningsområde bör initalt gälla i hela det regionaliserade området, utom i skyddsområdet. Se mer 8.5 sid

26 2.1.6 Finns det särskilda spridningsvägar och risker i Sverige? Har Sverige särskilda spridningsvägar pga sin struktur (både geografiskt och organisatoriskt) och kan det vara en eller flera spridningsvägar som är viktigare i Sverige än i andra EU-länder som har högre djurtäthet? Särskilda spridningsvägar i Sverige med högre risk för smittspridning - Det sker omfattande djurförflyttningar dagligen i landet. - Många längre transporter sker, bland annat pga, att många mindre slakterier lagt ner och för att Sverige har stor yta. - Systemet med suggpooler är unikt för Sverige. - Handeln med får ökar. Får kan ha MK med otydliga eller inga symptom och sjukdomen blir då svårare att upptäcka snabbt. - Sverige har en större viltstam än många andra länder. Framför allt ser vi en kraftig ökning av vildsvinen vilket kan ge problem vid fall av klassisk svinpest. - Rennäringen är speciell i epizootisammanhang. Särskilda lösningar krävs Handlingsplan för första veckan Det behövs en handlingsplan för den första veckans transportstopp. Det är viktigt den görs i samarbete med alla berörda aktörer. Samtliga får då insikt om varför åtgärderna är nödvändiga. Det blir också en enorm tidsvinst vid en kris eftersom alla redan är överens och inte behöver ägna tid åt diskussion utan kan börja arbeta enligt planen Smärtgräns för transportstoppets längd En smärtgräns för slakteribranschen och kött- och charkindustrin går vid tre veckors transportstopp. Blir ett totalt transportstopp (inklusive slakttransporterna) längre än tre veckor ökar risken för konkurser Vad kostar transportstoppet? Ett totalt transportstopp i tre månader för levande djur kostar ca 1,6 miljarder kr. Kostnaderna minskar betydligt när transporter till slakterier är möjliga. Då blir kostnaden ca 620 miljoner kr (medräknat en veckas totalstopp) Transportflöden och förändringar Transportflödena av levande djur i Sverige är omfattande och djuren rör sig över stora delar av Sverige. Både myndigheter, näring och djurägare behöver bli mer medvetna om detta för att kunna förbättra beredskapen. Transportmönster och olika upplägg för uppfödning inom de olika djurslagen kan med fördel, ses över med smittskyddsglasögonen på! Vi kan då förebygga så att konsekvenserna av ett utbrott inte blir så stora. Det sker också fortlöpande stora strukturomvandlingar inom djurhållningen och näringen för livsmedelsproduktion. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad och ta hänsyn till detta i beredskapsarbetet såväl som i kris- och bekämpningsarbetet. 16

27 2.2 Transportstopp i hela landet Beskrivning av transportstopp och dess omfattning finns i kapitel 5 på sid Konsekvenser av stopp tre till sju dagar Konsekvenserna av ett transportstopp blir bland annat att all handel med och förflyttning av djur som normalt sker enligt vissa mönster avbryts. Detta ger återverkningar på djurskydd och ekonomi vilket beskrivs nedan. Projektets bedömning, när många aspekter vägs samman, är att en veckas totalt stopp är hanterbart och försvarbart, vid fall av MK eller klassisk svinpest. Detta anser vi är viktigt att känna till om Sverige skulle drabbas. Det är värdefullt att ha kunskap som ger oss tid i inledningsskedet (se vidare i kap 5 sid. 34 om transportstopp). Vi kan ha is i magen och låta transportstoppet ligga kvar tills vi har den information vi behöver och har då betydligt större chans att minska virusets spridning och konsekvenserna av detta Praktiska konsekvenser I avsnitt sid. 19 beskrivs de praktiska konsekvenserna av ett transportstopp under tre månader och vilka effekter som efterhand visar sig. Vid ett avbrott på upp till sju dagar hinner effekterna inte utvecklas till avgörande problem. Slakttransporterna bör släppas på så fort som möjligt (undantag måste medges) under ett transportstopp. Man kan då minska de negativa konsekvenserna kraftigt utan att äventyra smittskyddet. Slakttransporterna för visserligen med sig levande djur som skulle kunna sprida smitta, men eftersom de avlivas vid ankomst så sker det därefter ingen ytterligare spridning. Av den anledningen utgör dessa transporter en betydligt mindre risk än livdjurstransporterna. Förutsättningen för undantag är också att djuren veterinärbesiktigas både innan transport och på slakteriet innan slakt, för att utesluta smitta. Inga sjuka djur får transporteras. Ett annat krav är att transporterna inte får köra från gård till gård för att hämta upp djur. De måste köra direkt till slakteriet när de hämtat djur i en besättning. Ett långvarigt stopp av slakttransporterna medför orimliga konsekvenser både praktiskt, djurskyddsmässigt och ekonomiskt Djurskyddskonsekvenser Vi bedömer att det inte blir några djurskyddskonsekvenser för nötkreatur, får och get vid transportstopp som endast varar i upp till en vecka Gris För grisar blir det problem i suggpoolerna redan vid en veckas transportstopp. Verksamheten där bygger på att dräktiga suggor transporteras till satelliter och att suggorna körs tillbaka till navet när smågrisarna avvänjs. Tre dagars stopp medför inga stora problem. Vanligtvis transporteras suggor en gång i veckan till och från navet. Stoppade transporter kan då senareläggas några dagar. Ute i satelliterna kan suggorna gå kvar hos smågrisarna några dagar extra. Om transportstoppet varar en vecka blir det däremot problem. Suggorna får inte transporteras senare än tre veckor före grisning och den gränsen kan vara passerad om det blir stopp en 17

28 vecka. I navet finns vanligtvis inga utrymmen för grisning och enda lösningen kan vara att avliva suggorna. I slaktsvinsbesättningar bedömer vi att man kan klara transportstopp i upp till en vecka utan att djur behöver avlivas av djurskyddsskäl Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna som är direkt relaterade till ett transportstopp under sju dagar blir av begränsad omfattning. Bedömningen är att näringen klarar ett så pass kort avbrott och även kan klara att återhämta detta Konsekvenser av stopp tre veckor Praktiska konsekvenser I avsnitt sid. 19 beskrivs de praktiska konsekvenserna av ett transportstopp under tre månader och vilka effekter som efterhand visar sig. Vid ett avbrott under tre veckor hinner samma effekter visa sig fast givetvis i mindre skala. Avbrott under tre veckor kommer att ge påtagliga effekter i alla led och ekonomiska beräkningar har bedömts vara motiverat att göra Djurskyddskonsekvenser Vi bedömer att det inte blir några djurskyddskonsekvenser för får och get vid transportstopp som varar i tre veckor Gris På tre veckor blir det betydande problem i slaktsvinsproduktionen. Ett transportstopp i tre veckor innebär avlivning av ca grisar på grund av utrymmesbrist. Ca slaktmogna grisar kommer att behöva avlivas av djurskyddsskäl. Grisar som normalt skulle ha förmedlats till slaktsvinsuppfödare blir istället kvar i de smågrisproducerande besättningarna. Vi har räknat med att de kan hållas kvar under tre veckor, men ett antal behöver avlivas pga. utrymmesbrist. Det blir samma problem i integrerade besättningar, då man inte kan flytta över grisarna till slaktsvinsstallet. Sammanlagt behöver cirka grisar avlivas på grund av brist på utrymme. I smågrisproducerande besättningar blir det även problem då avvanda grisar inte kan flyttas från grisningsboxarna för att ge plats åt grisande suggor. Det är viktigt att behålla suggorna för att produktionen ska fortgå och man blir då tvungen att avliva de avvanda grisarna. Sammanlagt blir det ca avvanda grisar som behöver avlivas i smågrisproducerande besättningar, integrerade besättningar och satelliter till suggpooler. Avvanda suggor som normalt skulle ha gått till slakt kommer att behöva avlivas istället. Vi har räknat med att man sänker rekryteringsgraden, men ändå blir det under tre veckor ca utslagssuggor som behöver avlivas. I suggpoolernas nav behöver man avliva ca dräktiga suggor som skulle ha transporterats till satelliter. Om man tidigt kan släppa transporter till slakteri blir djurskyddskonsekvenserna betydligt mindre. Man kan då skicka slaktmogna grisar, utslagssuggor och grisningsfärdiga suggor från suggpoolsnav till slakt istället för att avliva dem. Totalt skulle i sådana fall ca djur behöva avlivas. 90 % av dessa är avvanda grisar som avlivas för att ge plats åt grisande suggor. 10 % är grisar från smågrisproducerande besättningar som inte kan förmedlas. Dess- 18

29 utom skulle grisningsfärdiga suggor från suggpoolsnav kunna slaktas istället för att avlivas Nötkreatur Vi kan konstatera att det för nötkreatur är betydligt svårare än för gris att beräkna konsekvenser i form av antal djur som behöver avlivas. Statistiken vi har studerat avseende förflyttningar visar att specialiseringen sannolikt ökar i uppfödningen av nötkreatur, vilket gör att ett transportstopp påverkar produktionen allt mer. Vid ett stopp upp till tre veckor blir det påverkan på de mjölkkobesättningar som säljer tjurkalvar direkt efter födseln till specialiserade uppfödare. Vi har dock bedömt att under tre veckor bör detta kunna lösas inom besättningen. Försäljning av dräktiga kvigor påverkas av transportstoppet. Redan efter en vecka och definitivt efter tre veckor kommer att antal kvigor att vara för nära kalvning för att kunna transporteras. Enligt djurhälsovården är det sannolikt att verksamheten med specialiserade kviguppfödare kommer att öka, snarare än minska. Djur på bete som inte kan transporteras tillbaka för att stallas in kan behöva tillskottsutfodring om transportstoppet blir långvarigt Ekonomiska konsekvenser Ett totalt transportstopp för levande djur under tre veckor beräknas resultera i förluster på ca 250 miljoner kr. Beloppet fördelar sig på ca 90 miljoner kr i förlorade djurvärden och ca 115 miljoner kr i produktionsbortfall m.m. vid slakterierna. Avlivnings- och destruktionskostnader på ca 20 miljoner kr samt ett inkomstbortfall i producentledet på ca 20 miljoner kr blir följden. Bortfallet för transportörerna landar på ca 10 miljoner Konsekvenser av stopp tre månader Praktiska konsekvenser Ett transportstopp för levande djur bryter helt flödena av slaktdjur. På slakterierna leder det till att produktionen helt upphör under den tid som transportstoppet är i kraft. Intäkterna uteblir samtidigt som stora kostnader är kvar. Beräkningarna av ekonomiska effekter visar att det handlar om mycket stora belopp om ett transportstopp förutsätts gälla under tre månader. Transportstopp under lång tid som även omfattar slaktdjur skulle skapa en ohållbar situation för slakteriföretagen i Sverige. Slakteribranschen kännetecknas av hård konkurrens och små vinstmarginaler. Bortfallet i svensk slakt bedöms i hög grad komma att ersättas av importerat kött eller att konsumenterna går över till annat kött, t.ex. kycklingkött. Även andra livsmedel kan komma att ersätta köttet om brist på nöt-, gris-, får- och lammkött skulle uppstå. Bedömningen är att företagen i slakteribranschen skulle hamna i akuta ekonomiska svårigheter om tillförseln av slaktdjur hindras längre än 3 4 veckor. Slakterierna hinner inte på tre månader frigöra sig från lönekostnaderna för huvuddelen av personalen. Det går flera månader innan varsel och åtföljande uppsägningar gör att skyldigheten att betala lön upphör. Även om det inte behöver bli direkta konkurser blir det allvarliga ekonomiska försvagningar och minskade buffertar för att klara konkurrenstrycket längre fram i tiden. Andra orsaker till att slakterierna kommer att få svårt att klara längre avbrott i tillförseln är att det idag inte finns någon direkt överkapacitet. Konkurrenstrycket inom Sverige och från andra länder har under senare år lett till nedläggningar av slakterier och nya ägarförhållanden. 19