- ETT KOMMUNIKATIONSNAV Illustrationerna visar idéskiss av Hagaplan. Platsen gestaltas gemensamt av Stockholms stad och Solna stad.

Transkript

1 Godkänt dokument - Maud Wiberg, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr Gestaltning och markbehandling HAGAPLAN - ETT KOMMUNIKATIONSNAV Illustrationerna visar idéskiss av Hagaplan. Platsen gestaltas gemensamt av Stockholms stad och Solna stad. Plan 14 Hagaplan, vy mot sydost

2 Godkänt dokument - Maud Wiberg, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr NORRTULL Gestaltning och markbehandling - DEN HISTORISKA ENTRÉN Gestaltningen av Norrtullsplatsen bygger på en enkel koppling mellan Hagaparken och Brunnsvikens parklandskap och Norrtullsplatsen. Brunnsvikens romantiska parklandskap med fria trädgrupper vandrar in i ett möte med staden och stadsentrén. Den strama stadsentrén formas av cirkulära rader med dubbla träd och trappade murar i öster, väster och söder och Värtabanans bro i norr med sina tätt placerade stödpelare. De historiska tullhusen i söder ges en enkel inramning med symmetriska trapplopp som kopplar platsen mot Norra Stationsgatan. Den cirkulära mittplatsen utformas med en bred överhöjd kant av ljusa naturstenhällar och en yttre zon med dubbla trädrader i en gatstensyta. Den inre delen utformas som en svagt överhöjd yta av klippt gräs. Terrassernas murar utformas med ljus natursten och terrassplanen ges beläggning av gräs och stenmjöl med fria trädgrupper. Trädgrupperna består av olika arter av högvuxna parkträd som lind, lönn, kastanj och lärk. Körytor beläggs med asfalt ramad av kantsten av granit och det stora sammanhängande golvet består av klippt gräs. De plana terrasserade ytorna öster om cirkulationsplatsen möjliggör aktivitetsytor och idrottspark. Norrtullsterrassen utformas som ett intimt halvoffentligt gårdsrum. Den värdefulla utblicken över Brunnsviken och Norrtull accentueras genom en balustrad i öster. Gården planteras med en tät trädgrupp i en grusyta. Grusytan inramas av en bred fris av granithällar. Längs fasaden anläggs breda klippta häckar samt eventuellt klättervildvin vilket klär in fasaderna i kvarterets inre. Norrtull, vy mot väster Norrtull, vy mot de historiska tullhusen från 1700-talet i söder Tullhusen, fasader 15

3 Gestaltning och markbehandling 1 2 NORRA STATIONSGATAN - STADENS NYA BOULEVARD Norra Stationsgatans norra sida gestaltas med gångbana med ljusa naturstenshällar och en sammanhängande trädrad. Den sammanhängande trädraden ger gaturummet en grön karaktär och skapar samtidigt en mer småskalig upplevelse för gående. Närmast kvarterens fasader finns en möbleringszon vilken ger plats för serveringar och viss försäljning utan att störa flödet av fotgängare. En yttre möbleringszon med gatsten ger plats för trädplantering, utrustning och cykelparkering. Längs den södra sidan finns gångbana utan träd. Mellan Dalagatan och Gävlegatan breddas gaturummet och skapar en långsträckt plats med torgkaraktär och beläggning av gatsten. Platsen skiljs mot gatan av en trädrad och en mur med effektbelysning som ger karaktär och som även används för att ta upp nivåskillnader. Den långsträckta platsen avslutas mot Torsplan av en restaurangbyggnad ovanpå garagenedfarten samt mot öster av en mindre cafébyggnad i vilken det gamla klockhustornet kan integreras. Norra Stationsgatan, vy mot öster 1 NORRA STATIONSGATAN VÄSTERUT FRÅN TORSPLAN 2 NORRA STATIONSGATAN ÖSTERUT FRÅN TORSPLAN Norra Stationsgatan, vy mot väster 16

4 Gestaltning och markbehandling LOKALGATOR - MED BOSTADSENTRÉER Gatorna som löper genom Norra Stationsområdet i nord-sydlig riktning är utformade med dubbelsidiga trädrader och med parkering mellan träden. Körytor beläggs med asfalt, gångytor med betongplattor och parkeringsytor och trädytor med gatsten. Gatubredden varierar mellan 10, 14, 16 och 18 meter M GATA, DUBBELRIKTAD 4 16M GATA, DUBBELRIKTAD 5 14M GATA, ENKELRIKTAD 6 10M GATA, ENKELRIKTAD 17

5 Gestaltning och markbehandling 7 8 HAGAESPLANADEN Hagaesplanaden, som löper runt Norra Stationsparkens östvästliga axel, är utformad med en bred gångyta mot fasader och en trädrad mot körbanan. Körytan är enkelriktad för cykel och biltrafik. Gatan avgränsas mot parken med en bred ramsten. Körytor beläggs med gatsten och gångytor med ljusa naturstenshällar. HÄLSINGEGATAN Hälsingegatan, som löper längs Norra Stationsparkens nord-sydliga axels östra sida, är dubbelriktad med parkering mellan gatuträd. Körytor beläggs med asfalt, parkeringsytor med smågatsten och gångytor med betongplattor. HAGAESPLANADEN, ENKELRIKTAD GATA LÄNGS NORRA STATIONSPARKEN 7 8 HÄLSINGEGATAN NORRUT 18

6 Gestaltning och markbehandling 9 SOLNAVÄGEN - EN NY PARADGATA Solnavägens karaktär omvandlas från en landsväg till en stadsgata som ska förbinda Stockholms innerstad med Solna centrum. Mellan Torsplan och Hagaplan utformas trottoarer med ljusa naturstenshällar som kvalitetsmässigt binder samman de två torgen. Längs gatans båda sidor planteras trädrader som håller samman gaturummet. 9 SOLNAVÄGEN NORRUT 19

7 LJUSPLANERING TEKNISKA KRAV Energieffektiva ljuskällor, dvs. ljuskällor med högt ljusutbyte som exempelvis keramisk metallhalogen, kompaktlysrör, lysrör eller LED ska användas. I kvartersmiljöer, för gator och parker ställer staden krav på hög färgåtergivning motsvarande RA index >80. Rekommenderade värden på ljuskällornas ljusfärg är Kelvin vilket motsvarar en varmvit skala. Undantag från kraven kan göras av estetiska skäl, vad gäller specifik effektbelysning. Slutgiltigt val av armaturer och stolpar kommer att göras under detaljprojekteringen. INLEDNING Staden ansvarar för belysningsanläggningen på gator, torg, gång och cykelstråk samt i parker. Målsättningen är att belysningsanläggningen och den arkitektoniska gestaltningen ska samverka. Utformningen av belysningen för parkerna och gatunätet kommer i huvudsak att utföras i ett funktionellt och modernt formspråk. Armaturen har planglas och är väl avbländad. Den har en väl utvecklad gatureflektor som ger ett direktverkande ljus på körbanan eller marken. Stolpar och konsoler för belysningsarmaturen är speciellt framtagna för området. En gemensam standardfärg kommer att tas fram för parkarmaturer samt spänn- och belysningsstolpar. Val av belysning för portar och entréer ut emot allmän gata anpassas så att bästa möjliga samverkan uppnås. Det är av stor vikt att gångbanorna är väl belysta och enkla att orientera sig ut med. I vissa situationer kan belysningen behöva förstärkas eller utformas på ett speciellt sätt, för att tillgodose de synskadades behov. Dylika överväganden kommer att ske i den vidare detaljprojekteringen. Fastighetsägaren ansvarar för belysningen inom kvartersmark. Utformning av gårdarnas belysning kan göras friare. Eftersom kvartersmarken bildar länkar mellan Norra Stationsgatan och Norra Stationsparken, ställs ändå vissa krav vad gäller inbördes samordning. (Se gårdar ) Norrtull, Sankt Eriksgatan, Solnavägen och Torsplan ses som viktiga portar till Stockholms innerstad. Dessa platser och gator kommer att behandlas separat med en särskild ljusgestaltning i en mer bearbetad klassisk stil som skiljer sig från det övriga gatunätet. Dubbelarmsstolpe för paradgatan och linspännstolpar 20

8 Ljusplanering NORRA STATIONSPARKEN Parken är omsluten av höga byggnader. Tornhusens fasader som vänder sig in mot gårdarna kommer att få en lågmäld ljussättning. Utmed lokalgatorna på Norra Stationsparkens norra och södra sidor sker belysningen med parkarmaturer. För den övergripande och funktionella belysningen utmed gång och cykelbanor används en välavbländad parkarmatur. Ett direktverkande ljus på marken skapar god orientering, synbarhet och tillgänglighet för de som rör sig utmed gatan. I Norra Stationsparken kommer belysningen att få en friare och mer lekfull utformning. Torget kommer delvis att ljussättas från högre master som ger ett diffuserat allmänljus. Vattenspelet får ett ljusspel som fungerar även vintertid med lysande punkter i markbeläggningen. I parkens mittdel utformas en lägre belysning. Valda ytor kommer att upplevas som enskilda öar av ljus. Ur ett helhetsperspektiv bildar de Lysande pärlor i ett pärlband. Tanken är att de ska upplevas som tydliga orienteringspunkter som är lätta att överblicka. Platser ska framförallt upplevas som trygga och tilldragande mötesplatser även efter mörkrets inbrott. Trädklungor och tätare växtgrupperingar kan också vara föremål för en del av parkens ljussättning. Forskningscentrat utgör ett betydelsefullt fondmotiv i den västra delen av parken. Byggnadens nedre våning kommer att ljussättas så att den tecknar sig tydligt i ett längre perspektiv. Enligt programmet föreslås en dämpad utvändig och invändig ljussättning som gör att byggnaden känns levande på natten efter stängning. De övre våningarna kommer endast att ha en funktionell belysning som är släckt nattetid, för att ge plats åt Tornhusen på Torsplan. GÅRDARNA Gårdarna öppnar sig mot Norra Stationsgatan och Norra Stationsparken i nord-sydlig riktning. Genom medveten ljussättning av tornbyggnadernas fasader in mot gårdarna skapas en tydlig rytmisering av kvarteren. De belysta ytorna reflekterar ljusstrålarna och bidrar till ett samspel i stadsrummet. Ljussättningen av byggnaderna skall samordnas. Belysningsarmaturerna kan antingen placeras i mark eller på fasad för att ge ett släpljus uppåt. Ljusnivån skall vara lågmäld och endast ge ett glödande uttryck mot den mörka natthimlen. Övrig ljussättning av gårdsmiljöer sker individuellt utan krav på inbördes samordning. Däremot föreligger det varje byggherre att uppfylla de programkrav som ställs angående kvalitet på belysning. Belysning på gårdar bör vara väl avbländad för att inte rikta störande ljusstrålar in i bostäderna. Dessa rekommendationer gäller även för portar, uteplatser och balkonger. Gårdarna utrustas med en orienterande belysning på marken för att uppnå kraven på god synbarhet. För tillgängligheten är det viktigt att trappor och avsatser är väl belysta. Ur säkerhets- och trygghetssynpunkt bör gårdarna dessutom vara lätta att överblicka även inifrån bostäderna sett. De smala gårdsrummen kräver inte några högre ljuspunktshöjder. Belysning kan ske med pollararmaturer eller från lägre placerade armaturer i socklar eller murar. De indragna portarna skall vara väl markerade med ljus. En belysning som är integrerad i undertak och som ger ett direktljus uppifrån är att föredra utifrån visuell komfort. Ytterligare komplettering av belysning för kodlås kan behövas. En fast invändig belysning bakom de glasade dörrpartierna bidrar till att entréerna upplevs som trygga och välkomnande. Sopnedkast och eventuella cykelförråd som placeras på gården skall vara väl belysta. En kompletterande belysning för daghemsverksamhet bör förberedas. Denna belysning kan styras med ett separat tidrelä och vara släckt nattetid. Norra Stationsparken västerut 21

9 Ljusplanering NORRA STATIONSPARKENS NORD-SYDLIGA AXEL Hälsingegatan gestaltas som en esplanad med en park i mitten. Gatan som är bred och dubbelriktad med parkering, får linspänd belysning med dubbla armaturer, enligt lokalgatans princip. Utmed parkens allé placeras spännstolpar. På den motsatta sidan spänns linan från fasaderna. Längs med angöringsgatan placeras parkarmaturer. Armaturerna ger ett direktverkande ljus på marken utan att ge ett störande ljus in i intilliggande bostäder, enligt samma princip som utmed Norra Stationsparkens gator. I Norra Stationsparkens nord-sydliga axel behandlas ljussättningen utifrån samma princip som i Norra Stationsparkens öst-västliga axel. Där parkens axlar möts intensifieras belysningen med en platsspecifik ljusinstallation. HAGAPLAN På torget sker belysningen från högre master med ett diffuserat allmänljus, enligt samma princip som i Norra Stationsparken. LOKALGATOR I NORD - SYDLIG RIKTNING Eftersom lokalgatorna har relativt trånga sektioner sker gatubelysning med linspända armaturer. Armaturerna placeras parvis på linspän, med fokus över gränslinjen mellan gångbanan och parkeringszonen. Gångbanorna utmed fasaderna blir väl belysta, utan att ge störande ljus in i bostäderna. För lokalgatornas länkar genom Norra Stationsparken sker belysningen från högre master som ger ett diffuserat allmänljus. Ljusets funktion är att vägleda och bidra till en god orientering. Därför kommer armaturerna att få en oregelbunden placering med koncentration vid gångstråken. Parktorget, vy mot öster GÄVLEGATAN Gävlegatan får linspänd belysning enligt lokalgatans belysningsprincip. Mellan Forskningscentrum och Norra Stationsparken kommer en dubbelriktad gata med busstrafik och hållplatser. Från Solnavägen sker därför en avvikelse. Gatubelysningen utgörs här från högre stolpar med armaturer på arm. SOLNAVÄGEN Solnavägen utgör en port till Stockholms Stad. Gatan utformas som en paradgata med Torsplan och höga tornbyggnader som fondmotiv. Gatan får en specifik ljusgestaltning med armaturer i en klassisk stil på höga monumentala stolpar med arm. Utmed gångbanorna i trädradens centrumlinje placeras parkarmaturer. Belysningen bidrar till att förstärka gatans riktning i ett perspektiv. Solnavägen Hagaplan 22

10 Ljusplanering NORRTULL - INFART STOCKHOLM Den långsträckta Värtabanans bro bildar en tydlig portal vid Norrtull som förstärks med ljus. En koncentrerad ljussättning av de tätt placerade stödpelarna, vid de portar som bildas i bron för biltrafiken, får även undersidan att framträda. Runt pelarnas bas placeras armaturer i en sockel ovan mark och ger ett uppåtriktat ljus. Ringar av ljus på brons undersida kan variera i sin intensitet och utbredning. På håll kommer ljuskäglorna att smälta samman och upplevas som en helhet. Med ett starkare ljus på tullhusens norra fasader kommer de att framträda tydligare igenom bron och rondellen. Vägbanans belysning integreras i brons undersida för att få ett direktverkande nedåtriktat ljus på körbanan. Övrig gatubelysning anordnas med diskreta stolpar och armaturer som ger ett avskärmat ljus på körbanan. Stor vikt läggs vid att reducera antalet synliga stolpar, framförallt i perspektivet in mot stadsfronten. NORRTULLSTERRASSEN De två tornhusens östra fasader mot Norrtull och Hagaparken, kommer att ljussättas i en mjuk glödande ton, så att de framträder mot natthimlen även från håll. Framför byggnaderna kommer terrassens trädplanteringar att få ljus. Övrig belysning kommer att bli lågmäld och väl avbländad. Trappan mellan Norrtull och Norra Stationsparken får en integrerad belysning, med lågt placerade armaturer i trappsidorna. Muren vid Värtabanans tunnelrör och Norra Länkens mynning bildar ett viktigt fondmotiv. Den kommer att ljussättas med släpljus som framhäver murens färg och struktur. Parken nedanför terrassen får en mer traditionell parkbelysning utmed gångvägarna. Gång- och cykelbanan ovanpå bron kommer att belysas med en längsgående ljusramp som integreras i räcket. Belysningen ger ett funktionellt direktverkande ljus på marken. Ljusstrålarna reflekteras mot den ljusa markbeläggningen, så att de medmänniskor man möter blir tydligt avläsbara. På håll kommer ljusrampen att bilda en horisontell linje som förstärker upplevelsen av bron mot den mörka natthimlen. Norrtull, vy mot de historiska tullhusen från 1700-talet i söder För de två tullhusen kan en lämplig ljussättning utföras med fasadbelysning. Stor vikt läggs vid val av lämpliga armaturer för att markera byggnadernas entréer och skapa en inbjudande känsla. Platsens övriga belysning sker med parkarmaturer med en klassisk utformning. I murarna kan en lägre orienterande belysning placeras för att markera nivåskillnader. Norrtull, infarten från Uppsalavägen 23

11 Ljusplanering TORSPLAN De två tornbyggnaderna kommer att ljussättas och bilda tydliga landmärken på håll och skapa fondmotiv för omgivande gator. Utmed angöringsgatan på torgets södra sida sker belysningen med parkarmaturer som placeras i trädraden. I övrigt får torget en specifik ljussättning med integrerad belysning i möbler och markbeläggning. Den orienterande belysningen i kombination med övrig ljussättning för byggnaderna bidrar till ljusa stråk över ytorna. NORRA STATIONSGATAN Norra Stationsgatan behandlas i sin helhet som en traditionell innerstadsgata med genomfartstrafik. Utmed Norra Stationsgatan, som sträcker sig från Karlbergsvägen i väster till Sveavägen i öster, finns platsbildningar av betydelse för de tvärgående stråken. Dessa platser kommer att behandlas separat med särskilda accenter av ljus. På Norra Stationsgatans södra sida sker gångbanans belysning delvis med gatubelysningen och delvis med parkarmaturer eller väggmonterad belysning. Muren som sträcker sig mellan Torsgatan och Dalagatan får en integrerad belysning. Bostadshusen från Karlbergsgatan till Torsgatan är från varierade tidsepoker. I en strävan att skapa ett sammanhängande gaturum och förstärka belysning utmed gångbanan, föreslås en komplettering med väggmonterade armaturer vid portarna. Platsbildningar, lekplatser och ramper utmed Norra Stationsgatan kommer att behandlas separat under detaljprojekteringen. Infällda armaturer under bänkar Belysningen utmed Norra Stationsgatan sker enligt programmet med linspänd belysning. Gatan får en speciellt framtagen typ av fackverksstolpe med en genomsiktlighet, vilket bidrar till ett lättare uttryck. Vissa stolpar kommer även att utrustas med en mindre strålkastare som ger dem ett invändigt ljus. För att samordna gatans innehåll kommer stolparna utformas så att det även går att applicera trafikskyltar på dem. Stolpar placeras mellan träden, i trädradens centrumlinje. Avståndet mellan stolparna är anpassat utifrån trädens rytmisering. Ljuspunktshöjden för gatubelysningen kommer att vara + 8m. För belysning av gångbanan på Norra Stationsgatans norra sida föreslås en mindre typ av väggmonterad gatuarmatur. Armaturernas placering samordnas med fasadernas utformning, med anpassning till portar. Undantag sker där det finns belysning i skärmtak eller undertak. Nattvy av Torsplan 24

12

13 Godkänt dokument - Maud Wiberg, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr