Myndigheten för yrkeshögskolans bedömning av utbildningar som leder till yrkesroller, yrkesgrupper och/eller kompetenser inom ett yrkesområde

Transkript

1 1 (10) ANSÖKNINGSOMGÅNG 2015 Dnr: MYH 2015/1063 Myndigheten för yrkeshögskolans bedömning av utbildningar som leder till yrkesroller, yrkesgrupper och/eller kompetenser inom ett yrkesområde Inför ansökningsomgång 2015 vill Myndigheten för yrkeshögskolan lyfta fram de bedömningar som gjorts kring utbildningar som leder till vissa yrkesroller, yrkesgrupper och/eller kompetenser. Syftet med dessa bedömningar är bland annat att göra ansökningsprocessen effektivare för både för anordnare och för myndigheten. De bedömningar som myndigheten här redogör för kommer att beaktas i de beslut som fattas i samband med ansökningsomgången 2015 till yrkeshögskolan. Utöver Lag (2009:128) om yrkeshögskolan och Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan, grundar myndigheten sina bedömningar på inkomna ansökningar, branschkontakter mm. De bedömningar som redogörs för i dokumentet är avstämda med relevanta branscher. Bedömning av ansökan Ansökningarna och därmed utbildningarna bedöms i två steg. I det första steget bedöms om utbildningen uppfyller kraven, enligt författningarna, för att ingå i yrkeshögskolan. I det andra steget sker en prioritering vid konkurrens om de statliga medlen och där bedöms bland annat hur väl utbildningen i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Nedan beskrivs de två stegen mer utförligt utifrån vad som anges i lag och förordning för yrkeshögskolan. Steg ett - Om att ingå i yrkeshögskolan I det första steget bedöms om utbildningen uppfyller kraven, enligt författningarna, för att ingå i yrkeshögskolan. Dessa krav är att: Utbildningen ska svara mot ett behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet. Utbildningen har en från samhällssynpunkt lämplig regional placering. Utbildningen ska präglas av såväl stark arbetslivsanknytning som teoretisk förankring. Utbildningen ska utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare. Utbildningsanordnaren har förutsättningar att följa lag och förordning. Utbildningen ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Utbildningen ska ha sin grund i kunskap som genererats dels i produktionen av varor och tjänster, dels i vetenskap och utformas så att en hög kvalitet och yrkesrelevans nås. Utbildningen ska ge sådana teoretiska, praktiska och erfarenhetsbaserade kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet. YH2000, v1.3, Postadress Besöksadress Telefon/Fax Internet/E-post Box 145 Ingenjör Bååths gata 19, Västerås (vx) VÄSTERÅS (fax) info@yhmyndigheten.se

2 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (10) Utbildningen ska svara mot behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet som inte tillgodoses genom en utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller en utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. En utbildning som inte uppfyller ovanstående krav avslås med motivering att den inte kan ingå i yrkeshögskolan. Steg två - Prioritering vid konkurrens om statliga medel Steg två omfattar de ansökningar som uppfyller samtliga ovanstående krav. När kraven för att ingå i yrkeshögskolan är uppfyllda och en konkurrenssituation vid fördelning av statsbidrag eller särskilda medel uppstår, bedöms hur väl utbildningen i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Utöver detta bedöms även till exempel graden av medfinansiering från arbetslivet. En utbildning kan därmed avslås med motiveringen att andra utbildningar i högre grad svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Mer fördjupad information kring ansökningsomgången 2015 finns att läsa på Bedömningar som gäller för samtliga utbildningsområden Utbildningar inom yrkeshögskolan ska väsentligen bygga på de kunskaper, färdigheter och kompetenser som erhålls vid nationella program inom gymnasieskolan eller motsvarande. Därför kan inte utbildningar som har motsvarande innehåll som gymnasieskolan ingå i yrkeshögskolan. Det relevanta i bedömningen är innehållet i Som huvudregel gäller att utbildningar med kursinnehåll som ger kunskaper, färdigheter och kompetenser som motsvarar utbildningar inom högskolan inte bedöms kunna ingå i yrkeshögskolan. För utbildningar som är tänkta att leda till en yrkesroll som arbetsledare/chef med personalansvar, bedömer myndigheten att de studerande bör ha relevant yrkeserfarenhet för att kunna utöva den yrkesroll som utbildningen syftar till. Detta då de krav som ställs vad gäller särskilda förkunskaper kan vara avgörande för om en individ bedöms kunna uppnå utbildningsmålen och vara efterfrågad av arbetslivet. I de ansökningar som avser arbetsledande roller men där förkunskapskrav inte ställs på relevant yrkeserfarenhet ska det tydligt framkomma en motivering samt redogörelse för varför dessa krav inte ställs. I de fall det finns gemensamma överenskomna krav i en bransch på utbildningens innehåll, läranderesultat etc. kommer myndigheten att beakta dessa vid bedömning av ansökningar.

3 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 3 (10) Bedömningar för respektive utbildningsområde Nedan följer de bedömningar som myndigheten kommer att beakta i de beslut som fattas i samband med ansökningsomgången 2015 till yrkeshögskolan. Data/IT Utbildningsområdet Data/IT är ett område som täcker många olika kompetenser och som förändras kontinuerligt. Utvecklingen inom området medför också att yrkesrollerna/yrkesbenämningar och dess innehåll förändras i snabb takt. Utbildningar med kursinnehåll som ger kunskaper, färdigheter och kompetenser som motsvarar gymnasieskolans program, t.ex. utbildningar som leder till nätverkstekniker bedöms inte kunna ingå i yrkeshögskolan. Det relevanta i bedömningen är innehållet i Programmeringsutbildningar kräver relevanta förkunskaper i matematik och programmering från gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt för att studerande ska ha nödvändiga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förkunskapskraven kan vara helt avgörande för om en individ bedöms kunna uppnå utbildningsmålen och vara efterfrågad av arbetslivet. Interaktionsdesign är ett yrkesområde där arbetslivet ställer krav på teoretiska och analytiska färdigheter. Det finns redan utbildningar inom den akademiska högskolan som ger dessa kunskaper, färdigheter och kompetenser och kan leda till yrkesroller inom området. Därför bedöms utbildningar inom detta område inte kunna ingå i yrkeshögskolan. I myndighetens kontakter med arbetslivet har det framkommit tydliga önskemål om korta specialistutbildningar som bygger vidare på relevant teoretisk och/eller praktisk erfarenhet inom Data-/IT-området. Ekonomi, administration och försäljning Området består av utbildningar som leder till flera olika yrkesroller som ibland ligger långt ifrån varandra sett till vilken kompetens de leder till. Som exempel på detta kan nämnas vårdadministratörer, redovisningsekonomer, företagssäljare och inköpare. Andra yrkesroller som finns inom området är inriktningar inom marknadsföring, e-handel, ledarskap, löneadministratörer, yrken inom bank/finans/försäkring samt administration. Utbildningar med kursinnehåll som ger kunskaper, färdigheter och kompetenser motsvarande gymnasieskolans program, t.ex. utbildningar som leder till butikssäljare, bedöms inte kunna ingå i yrkeshögskolan. Det relevanta i bedömningen är innehållet i För utbildningar mot företagssäljare B2B som leder till kvalificerade yrkesroller inom varueller tjänsteförsäljning och marknadsföring inom detta område, samt arbetsledande yrkesroller inom försäljning och marknadsföring skall relevant yrkeserfarenhet finnas som särskilt förkunskapskrav. Detta för att de studerande ska ha nödvändiga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och förkunskapskraven kan vara helt avgörande för om

4 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 4 (10) en individ bedöms kunna uppnå utbildningsmålen och vara efterfrågad av arbetslivet. Utbildningar som saknar detta bedöms inte kunna ingå i yrkeshögskolan. För utbildningar som leder till redovisningsekonom och som har för avsikt att förbereda de studerande för en kommande auktorisation till redovisningskonsult, ska uppställda krav från berörda branschorganisationer tydligt speglas i utbildningsinnehållet. För utbildningar som leder till lönekonsult och som har för avsikt att förbereda de studerande för en auktorisation, ska uppställda krav från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) tydligt speglas i utbildningsinnehållet. Utbildningar som leder till vårdadministratör/medicinsk sekreterare bör innehålla diagnosklassificering, till exempel som en egen kurs eller del av kurs för att möta kraven från det anställande arbetslivet. Friskvård och kroppsvård Inom utbildningsområdet Friskvård och kroppsvård finns bland annat utbildningar till hudterapeut, badmästare, medicinsk massageterapeut, och friskvårdskonsulent. Sett till antalet utbildningsplatser är området bland de minsta inom yrkeshögskolan. Yrkeshögskoleutbildningar till hudterapeut ska uppfylla krav enligt Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation (SHR). Yrkeshögskoleutbildningar som ger kunskaper, färdigheter och kompetens att utföra massagebehandlingar ska, enligt relevanta branschaktörer, bygga vidare på utbildning som omfattar lägst 400 timmar, varav ca 350 är handledarledda. Av dessa 400 timmar ska 300 omfatta 150 timmar massage- och muskeltöjningar, 150 timmar i grundmedicin, anatomi, fysiologi och sjukdomslära inklusive kringliggande kunskaper. Vidare ska utbildningen omfatta lägst 100 timmar i praktik varav minst 50 timmar med sakkunnig handledare tillgänglig. Inom yrkeshögskolan ska utbildningar till badmästare leda till en arbetsledande funktion eller befattning. I utbildningen ska även relevant yrkeserfarenhet finnas som särskilt förkunskapskrav för att de studerande ska ha nödvändiga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förkunskapskraven kan vara helt avgörande för om en individ bedöms kunna uppnå utbildningsmålen och vara efterfrågad av arbetslivet. Hotell, restaurang och turism Utbildningsområdet omfattar hela besöksnäringen och är mångfacetterat vilket gör att utbildningarna inom hotell, restaurang och turism hakar i varandra. Närliggande områden är i vissa fall även utbildningsområdet Friskvård och kroppsvård där hotell- och spaanläggningar innehar komptetenser såsom exempelvis hud- och spaterapeuter och massageterapeuter. De eftergymnasiala yrkesroller som efterfrågas kan kategoriseras som antingen specialiserade kompetenser eller arbets- och projektledare. Utbildningar inom yrkeshögskolan som leder till kock ska bygga vidare på kunskaper, färdigheter och kompetenser från gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper och tidigare yrkeserfarenhet.

5 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 5 (10) För utbildningar som leder till arbetsledande yrkesroller inom hotell, restaurang och turism bör relevant yrkeserfarenhet finnas som särskilt förkunskapskrav för att de studerande ska ha nödvändiga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förkunskapskraven kan vara helt avgörande för om en individ bedöms kunna uppnå utbildningsmålen och vara efterfrågad av arbetslivet. I myndighetens kontakter med arbetslivet har det framkommit önskemål om utbildningar med flexibelt upplägg som exempelvis distans och/eller halvfart samt utbildningar med inslag av arbetsledning. Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Området innehåller utbildningar inriktade mot många delar av hälso- och sjukvården samt den sociala omsorgen, som exempelvis utbildningar inom socialpedagogiskt behandlingsarbete av olika former och tandsköterskeutbildningar. Huvudsakliga skäl till avslag har varit konkurrens inom området eller gentemot andra områden. De ansökningar som har prioriterats har på ett bättre sätt beskrivit efterfrågan på den specifika inriktning som utbildningen har och hur den kompetens som utbildningen ger ska tas till vara. Utbildningar med kursinnehåll som ger kunskaper, färdigheter och kompetenser som motsvarar gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram eller barn- och fritidsprogram, bedöms inte kunna ingå i yrkeshögskolan. Det relevanta i bedömningen är innehållet i Utbildningar som leder till undersköterska med specialistkompetens ska ha tydliga förkunskapskrav i form av relevant yrkeserfarenhet och utbildning inom vård- och omsorgsprogrammets kurser Medicin 1, Psykologi 1, Vård- och omsorgsarbete 1 och 2 inom gymnasieskolan eller motsvarande. Utbildningar som leder till stödpedagog, aktiveringspedagog eller motsvarande inom funktionshinderområdet ska ha tydliga förkunskapskrav i form av relevant yrkeserfarenhet. Utbildningen ska bygga vidare på de kunskaper, färdigheter och kompetenser som ges inom gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram, barn- och fritidsprogram eller motsvarande. Utbildningar som leder till medicinsk fotterapeut ska bygga vidare på de kunskaper, färdigheter och kompetenser som ges inom vård- och omsorgsprogrammets kurser Medicin 1, Psykologi 1, Vård- och omsorgsarbete 1 och 2 inom gymnasieskolan eller motsvarande. För utbildningar till apotekstekniker har kompetenskrav tagits fram av bransch- och intresseorganisationer. Dessa kompetenskrav ska utbildningarna uppfylla för att kunna ingå i yrkeshögskolan. För utbildningar till tandsköterska ska utbildningen följa föreskift (MYHFS 2014:6) för utbildningar med inriktning tandsköterska för att kunna ingå i yrkeshögskolan. Föreskriften finns på myh.se. Utbildningar som leder till specialistutbildade undersköterskor ska tydligt påvisa hur de leder till nya mer kvalificerade arbetsuppgifter.

6 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 6 (10) Kultur, media och design samt Journalistik och information Det finns en bredd av inriktningar som utbildningsområdena spänner över. Många utbildningar inom områdena leder till kompetenser som är överlappande och närliggande till andra utbildningsområden. Inom områdena är gränsytorna gentemot bland annat utbildningsområdena Data/IT, Ekonomi, administration och försäljning samt Teknik och tillverkning ibland svåra att definiera. Utbildningar inom områdena leder både till anställning och till egenföretagande. Myndigheten gör bedömningen att det inom områdena råder en hård konkurrens på arbetsmarknaden vad gäller vissa yrkesroller så som exempelvis fotografer/bildjournalister. Huvudsakliga skäl till avslag har varit i konkurrens inom området eller mot andra områden på grund av svagare konkret efterfrågan av yrkesrollen/kompetensen. Det finns i dagsläget inga ställda krav inom områdena utöver de som regleras av lag och förordning för yrkeshögskolan. Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Inom området finns utbildningar som leder till följande yrkesroller; driftledare/gårdsmästare, biodlare, hovslagare, ridlärare, trädgårdsmästare, trädgårdsanläggare, skogsbrukstekniker/skogsvårdare, m.fl. Utbildningar med kursinnehåll som ger kunskaper, färdigheter och kompetenser motsvarande gymnasieskolans program, t.ex. utbildningar som leder till yrkesrollerna skogsmaskinförare, hästskötare eller djurskötare bedöms inte kunna ingå i yrkeshögskolan. Det relevanta i bedömningen är innehållet i utbildningen och läranderesultaten, inte vilken yrkestitel som utbildningen leder till. Utbildningar som leder till yrkesrollen godkänd hovslagare ska ha ett sådant innehåll att den studerande kan ansöka om godkännande hos Jordbruksverket direkt efter sin utbildning. Av den anledningen måste utbildningsplaner för dessa utbildningar följa både Jordbruksverkets beslut om innehållet i godkända kursplaner för tilläggsutbildning samt ställa krav på yrkeslivserfarenhet i sina särskilda förkunskaper som stämmer överens med de som anges i föreskriften om behörigheter för djurhälsopersonal (SJFS 2013:15). För utbildningar som leder till arbetsledande yrkesroller inom lantbruk, trädgård, djurvård, skog och fiske bör relevant yrkeserfarenhet eller motsvarande kunskaper finnas som särskilt förkunskapskrav för att de studerande ska ha nödvändiga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förkunskapskraven kan vara helt avgörande för om en individ bedöms kunna uppnå utbildningsmålen och vara efterfrågad av arbetslivet. Pedagogik och undervisning Området består till största del av utbildningar till trafiklärare och flyginstruktör/flyglärare. Det har tidigare funnits nationella kursplaner för utbildningar till trafiklärare som fortfarande förspråkas av branschen. Som huvudregel gäller att utbildningar med kursinnehåll som ger kunskaper, färdigheter och kompetenser motsvarande högskolans olika program inom pedagogik och undervisning inte bedöms kunna ingå i yrkeshögskolan. Det relevanta i bedömningen är innehållet i utbildningen och läranderesultaten, inte vilken yrkestitel som utbildningen leder till.

7 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 7 (10) För utbildningar till trafiklärare ska lagar, förordningar och föreskrifter gällande körkort, trafikskolor och förarutbildning följas. Samhällsbyggnad och byggteknik Utbildningsområdet kan grovt delas in i utbildningar inom byggnads- och anläggningsproduktion samt drift, underhåll och förvaltning av fastigheter. Exempel på utbildningsinriktningar som finns inom området är produktionsledare/arbetsledare bygg, VVS-projektör samt fastighetsförvaltare. Renovering av miljonprogrammen är en aktivitet som kräver arbetskraft. Energieffektivisering, hållbarhetsfrågor, fastighetsautomation, smarta hem och BIM, Building Information Modelling, är också aktuellt inom området. Utbildningar med kursinnehåll som ger kunskaper, färdigheter och kompetenser som motsvarar gymnasieskolans program, t.ex. utbildningar som leder till fastighetsvärd 1 fastighetsskötare 2, fastighetstekniker 3, ventilationstekniker, kylmontör, industrirörsmontör, isoleringsmontör, VVS-montör, driftoperatör eller automationstekniker fastighet, bedöms inte kunna ingå i yrkeshögskolan. Det relevanta i bedömningen är innehållet i För utbildningar som leder till arbetsledande yrkesroller eller yrkesroller på mellanchefsnivå med personalansvar bör relevant yrkeserfarenhet finnas som särskilt förkunskapskrav för att de studerande ska ha nödvändiga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förkunskapskraven kan vara helt avgörande för om en individ bedöms kunna uppnå utbildningsmålen och vara efterfrågad av arbetslivet. I myndighetens kontakter med arbetslivet har det framkommit önskemål om utbildningar inom utbildningsområdet samhällsbyggnad och byggteknik som innehåller utbildningsmål med en tydlig anknytning till energieffektivitet och hållbart byggande. Säkerhetstjänster Bland pågående yrkeshögskoleutbildningar finns olika typer av säkerhetsutbildningar. Inom ramen för yrkeshögskolan så utbildas det idag främst säkerhetssamordnare och koordinatorer samt arbetsmiljöingenjörer. Arbetsmiljörelateradeutbildningar är den grupp som ökar mest inom säkerhetsområdet. Säkerhetsbranschens tjänster omfattas av en rad regleringar och lagar, och inom vissa yrkesroller finns även restriktioner gällande ålder. Utbildningar med kursinnehåll som ger kunskaper, färdigheter och kompetenser som motsvarar gymnasieskolans program, t.ex. utbildningar som leder till säkerhetstekniker bedöms inte kunna ingå i yrkeshögskolan. Det relevanta i bedömningen är innehållet i Myndigheten bedömer att utbildningar som leder till arbetsledande och samordnande yrkesroller inom säkerhet kräver relevant yrkeserfarenhet för att studerande ska ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förkunskapskraven kan vara helt avgörande för om en individ bedöms kunna uppnå utbildningsmålen och vara efterfrågad av arbetslivet. Utbildningar som saknar relevanta förkunskapskrav bedöms inte kunna ingå i yrkeshögskolan. 1 Inom branschen benämns denna yrkestitel som fastighetsvärd 1. 2 Inom branschen benämns denna yrkestitel som fastighetsskötare 1 eller 2. 3 Inom branschen benämns denna yrkestitel som fastighetstekniker 1.

8 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 8 (10) Teknik och tillverkning Teknikområdet är mångfacetterat och består av utbildningsinriktningar såsom maskin- /verkstadsteknik, energi-/elektroteknik, elektronik, automation, fordon-/ farkostteknik, industriell ekonomi samt organisation. Tillverkningsområdet består i störst utsträckning av utbildningsinriktningar inom livsmedelsområdet, textilier-/konfektion, träteknik och plast och gummi samt Berg- och mineralteknik Många av yrkesrollerna i detta utbildningsområde är flaskhalskompetenser för industrin. Området teknik och tillverkning påverkas av ny teknik, delvis av konjunkturella svängningar samt kommande pensionsavgångar. En annan faktor som bör nämnas är att industrin ökar satsningarna på service och underhåll av sina olika produkter (systemleveranser), vilket påverkar innehållet i olika yrkesroller. Nya yrkesroller växer fram som en kombination av olika kunskaper, färdigheter och kompetenser från olika utbildningsområden såsom Samhällsbyggnad och byggteknik, Data/IT samt Teknik/tillverkning. Viktigt inom området Teknik och tillverkning är att det tydligt måste framgå i utbildningens kursinnehåll hur utbildningarna inom yrkeshögskolan bygger vidare på kunskaper, färdigheter och kompetenser från gymnasieskolans program eller motsvarande kunskaper. Detta gäller framför allt yrkesroller som har en motsvarighet inom gymnasieskolans yrkesprogram. Utbildningar med kursinnehåll som ger kunskaper, färdigheter och kompetenser som motsvarar gymnasieskolans program, t.ex. utbildningar som leder till järnvägselektriker och järnvägssignaltekniker, scen- och eventtekniker, ljudtekniker och ljustekniker, bedöms inte kunna ingå i yrkeshögskolan. Detsamma gäller för utbildningar till reparatörer och servicetekniker, motsvarande bilmekaniker, motorcykelmekaniker och lastbilmekaniker. Det relevanta i bedömningen är innehållet i utbildningen och läranderesultaten, inte vilken yrkestitel som utbildningen leder till. Utbildningar till internationell svetsare som leder till enbart IW-diplom, bedöms motsvara utbildning inom gymnasieskolan och kan därmed inte ingå i yrkeshögskolan. Myndigheten gör samma bedömning för utbildningar till CNC-tekniker grönt certifikat. En utbildningsanordnare som ansöker om att få genomföra en yrkeshögskoleutbildning till flygtekniker eller helikoptertekniker måste i ansökan följa de ställningstaganden som Myndigheten för yrkeshögskolan beslutat om i rapporten Framtidens flygteknikerutbildning i yrkeshögskolan. Transporttjänster Området omfattar utbildningar till yrkesroller kopplade till de fyra transportmedlen/slagen flyg, järnväg, bil samt båt. Exempel på yrkesroller är lok/tågförare, logistiker, speditör, ångmaskinist för traditionsfartyg samt helikopterpilot. Myndigheten kan konstatera att inslag av Miljö/Green Logistics/Hållbarhetsmoment får större betydelse i framtida utbildningars upplägg och innehåll, då nya yrkesroller med kopplingar till detta har etablerats i branschen, t.ex. Internationell speditör med miljölogistik och Maritime Sustainability Coordinator. Viktigt inom området Transporttjänster är att det tydligt måste framgå i utbildningens kursinnehåll hur utbildningarna inom yrkeshögskolan bygger vidare på kunskaper, färdigheter och kompetenser från gymnasieskolans program eller motsvarande kunskaper. Detta gäller framför allt yrkesroller som har en motsvarighet inom gymnasieskolans yrkesprogram.

9 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 9 (10) En utbildningsanordnare som ansöker om en yrkeshögskoleutbildning till lokförare ska som bilaga till ansökan uppvisa ett giltigt tillstånd för utbildningsanordnare från Transportstyrelsen. Utbildningsanordnaren ska i ansökan tydligt visa att kraven på teoretiska och praktiska kunskaper i lokförardirektivet återfinns i utbildningsplanen. Utbildning i operatörsspecifika utbildningsmoment, såsom interna säkerhetsföreskrifter, linjekännedom och typträning ska finansieras av arbetslivet. LIA ska finansieras av arbetslivet. Utbildningsanordnaren ska i sin ansökan visa att det kursutbud som erbjuds sökande innebär att den studerande efter examen är anställningsbar hos valfri tågoperatör eller infrastrukturförvaltare. Myndigheten tar inte ställning avseende en utbildnings längd utöver det som anges i Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan. Utbildningar inom logistikområdet bör, enligt myndighetens bedömning, ha relevanta förkunskaper i logistik samt transport och spedition från gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt för att studerande ska ha nödvändiga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förkunskapskraven kan vara helt avgörande för om en individ bedöms kunna uppnå utbildningsmålen. Övrigt Inom områdena Juridik och Miljövård och miljöskydd finns det i dagsläget inga ställda krav utöver de som regleras av lag och förordning för yrkeshögskolan. Kontakttolk Myndigheten för yrkeshögskolan har fått i uppdrag i regleringsbrev för budgetåret 2015 att göra en översyn av vilka behov det finns av kontakttolkar och om kontakttolkutbildningen för närvarande bedrivs i sådan omfattning att den kan tillgodose samhällets behov av kontakttolkar. Myndigheten ska vid behov föreslå sådana förändringar när det gäller utbildningen som krävs för att samhällets behov av kontakttolkar ska kunna tillgodoses. Myndigheten för yrkeshögskolan gör bedömningen att arbetet med att utreda var i utbildningssystemet kontakttolksutbildningen kan placeras samt vilket innehåll utbildningen ska utgöras av, kommer sträcka sig över kommande ansökningsomgång. Med bakgrund av detta kommer ansökningar till kontakttolk om att ingå i yrkeshögskolan och få statsbidrag inte att prioriteras i kommande ansökningsomgång. Smala yrkesområden För att bevilja en utbildning inom ett smalt yrkesområde måste samhället ha uttryckt sitt behov på något sätt. Utöver statliga utredningar och insatser som identifierar olika behov för smala yrkeskompetenser kan även andra relevanta aktörer åberopas, såsom civilsamhället, samhällsinstitutioner, m fl. Nedan följer exempel på vad som kan anses vara uttryck för samhällets intresse när det gäller traditionella hantverk. Det finns utöver dessa annat relevant underlag beroende på inom vilket område som utbildningen till ett smalt yrkesområde söker. Traditionellt Bygghantverk: Samhället har uttryckt ett tydligt intresse för traditionellt bygghantverk genom Riksantikvarieämbetets satsningar på byggnadsminnen, byggnadsvård och kyrkor. Traditionellt Hantverk: Samhället har uttryckt ett tydligt intresse för yrkesroller inom traditionellt hantverk genom att Sveriges regering ratificerade Unescos

10 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 10 (10) konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Detta ledde till att traditionellt hantverkskunskaper togs upp i den nationella förteckningen över skyddsvärd immateriella kulturarv.