SÄKERHETSBEDÖMNINGAR I SAMBAND MED FRÄMJANDE AV VINDBRUK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÄKERHETSBEDÖMNINGAR I SAMBAND MED FRÄMJANDE AV VINDBRUK"

Transkript

1 FÖRSTUDIEProjektDnr SÄKERHETSBEDÖMNINGAR I SAMBAND MED FRÄMJANDE AV VINDBRUK Kompletterad SLUTRAPPORT SÖDRA NORRLANDS VINDKRAFTCENTRUM, SNVIND Programkooordinator Erik Löfgren 1

2 Sammanfattning Föreliggande förstudie behandlar säkerhetsbedömningar i samband med främjandet av vindbruk. Bara i Norrland finns planer på upp emot vindkraftverk, vilket motsvarar runt 250 vindkraftparker. Utbyggnaden som är omfattande i hela landet medför olika risker i olika skeden av utbyggnadsprocessen och förstudien beskriver hur säkerhetsbedömningar av vindbruk skiljer sig från säkerhetsbedömningar av vindkraftteknik. Vindbruk är ett betydligt vidare begrepp som innefattar även samhällets säkerhetskultur generellt. En slutsats från de analyser som hittills genomförts innan denna förstudie är att det saknas en god diskussion om säkerhetsbedömningar i samband med främjandet av vindbruk särskilt på parknivå. Det finns därför en önskan från branschen, kommunföreträdare och tillståndsmyndigheter att få tillstånd en sådan dialog. Internt i företagen är säkerhet ett viktigt område men dialogen bör omfatta många fler berörda. Viktiga delar i en sådan dialog om säkerhet är ett öppet utbyte av erfarenheter från brukandet, dvs orsak och verkan samband samt att hitta en organisatorisk lösning för att vid behov snabbt kunna uppgradera standard. I förstudien görs även jämförelser med flygteknik och dess säkerhetskultur, där samhällets acceptans är väl balanserad genom stor öppenhet avseende oönskade händelser. Det visar sig att det är till fördel för flygbranschen. Viktiga begrepp i en säkerhetsbedömning är avvikelse, incident, tillbud och olycksfall. Skillnaderna mellan dess begrepp redovisas och exempel ges. Planer, konstruktion, arbetsmiljö och räddningstjänst hänger intimt samman med säkerhetsbedömningar. Förslag till innehåll i ett räddningstjänssamtal beskrivs och frågor om övningar och övningsområden tas upp. Förstudien avslutas med ett antal slutsatser och rekommendationer där den kanske viktigaste är: - Arbetet med att utveckla säkerhetsbedömningar bör handla om säkerhetskultur och inte teknisk säkerhet. Det är dålig säkerhetskultur och inte dålig teknik som skapar problem. Förbättringar sker snabbast genom en effektiv dialog mellan vindkraftteknikerna och konstruktörerna vid ritbordet. Beställarna måste vara beredda att betala för en excellent säkerhetskultur och därmed hög säkerhet. 2

3 Summary The present preliminary study elaborate on security assessments in connection with the use and promotion of windpower. In northern Sweden there are plans to establish more than 6000 windmills which may correspond to about 250 wind farms. The development is extensive in the country as a whole and involve different risks in different phases of the development process. The preliminary study decribes how security assessments of the use of wind energy in the society differs from security assessments of wind power technology. The use of wind energy is a more extensiv term that also includes the security culture of the society. One conclusion from studies that precedes this one is that a good discussion about security assesments is lackning in connection with the use of wind energy especially on the level of multiple windfarms. There is a wish from the business, representatives of municipalities and permission authorities to establish such a dialogue. Internaly in the companies safety is already an important topic but the dialogue should include many more of the parties concerned. Important parts of such a dialogue about security is an open exchange of experiences from the use of wind energy, in a cause and effect perspective and also to find an organizational solution that if necessary could implement a fast upgrade of standard that will be accepted by the wind energy business. In the prestudy there is also a comparision with use of aviation technology and its safety culture where the public acceptence is well balanced through great openess in respect to unforeseen events. That openness have been to the advantage of the aviation business. Important concepts in a security assessment is deviation, incident, near-accident and accidents. The differences between this concepts is elaborated upon and exemples are given. Plans, design work, construction work, public health and rescue missions are all intimitly connected with the security assessments. Proposals for dialogues about rescue missions are included and questions of field exercises and training grounds are covered in the prestudy. The preliminary study ends with a number of conclusions and recommendations where perhaps the most important one is; further work with security assessments and security criteria should focus on the security culture and not the technical security. It is often a bad security culture and not bad technology that create problems. Improvements will be faster through an effective dialogue between wind power technicians, design people and concerned parties. The buyers must be prepared to pay for an excellent security culture and thereby a high level of security. 3

4 Förord BeslutsomfattatsiEUochpånationellnivå,förattgenomförastrategin för förnybarenergi,hargettupphovtillennybyggboomochettstortantalexploatörer önskarbyggavindkraftverksamladeivindkraftparkeröverhelalandet.sverigestår därmedinförenmassivutbyggnadavvindkraftenunderdekommandeåren.därmed uppstårävenettdelvisnyttsamhällsområde,medennytypavteknikochinfrastruktur. Idennaförstudiesammanfattasdettasamhällsområdeiordetvindbruk.Vindbrukär utifrånsamhälletssynsättattjämföramedskogsbrukochjordbruk.ennystorskalig arealkrävandeindustrimedsamhällsnytta,sombörjarfinnasinaformer.dåbehövs ävensäkerhetsbedömningarsombyggerpåforskningochbeprövaderfarenhet. Närnyavindkraftparkerbyggsuppochfyllsmedvindkraftverkärdetenanläggningstekniskverksamhetsomvanligtvishandhasavenleverantöravvindkraftverkoch företaginombyggsektorn.förberedelserochinvesteringargörsinförettmerlångsiktigt brukande.byggetavvindkraftparkenpågårunderettellertvåår.denbyggsutifrånen noggrannprojekteringsomiblandskeriettannateu land.däreftervidtarettmerlokalt vindbruksompågårkanske25 50årellerlängre.Eftersomvindkraftparkennormaltär anslutentilldetcentralastamnätetförelsåpåverkarenvindkraftparksskötseläven helalandet.idennaförstudiestuderashelavindbrukskedjanfrånkonceptstudiertill nedmonteringochalladelaringåridetförstudienbetraktarsomvindbruk. Detövergripandemåletmedförstudienärattinitieraenförtroendefulldialogmellan berördapartersåattvindbrukkanräknassomensäkerverksamhet.endialogvars syfteärattskapaensäkerhetskulturpåhögnivå.dettakommerattökaacceptansen förvindbruk,minimeraantaletolyckorsamtbegränsakonflikter,räddningsinsatser samtberördaparterskostnaderomnågotändåskullehända. Iförstudieninnebärrubrikensord;säkerhetsbedömningaravvindbruk,ettgenerellt synsättpåsäkerhetsfrågornaochomfattarävenfleraktörerisamhälletänvadsomär falletinomdetmeretableradeområdet;säkerhetsbedömningaravvindkraftteknik. Analysavvindkraftteknikenstekniskasäkerhetärdockdenprimäragrundenföratt åstadkommaävenettsäkertvindbruk.enskillnadärdockattmedkanske6000vindkraftverkidetframtidasvenskavindbruketochmedenidagokändmenlitenteknisk riskförenstörreolycka(vikantexantaenpå500driftår),såkandettalåtateoretiskt acceptabelt,menipraktikenmotsvarardetdåenstörreolyckapermånadiframtiden, omvibrukar6000verk. Dettamåstevitalaomnuochmötamedkunskapnuochenskapaensäkerhetskulturpå högnivåredannu,somminimerarriskerna.erfarenheternafrånandraländersvindbruk,ländersomliggerföreoss,tyderpåattdetgårattskapaensäkerhetskulturpå högnivådärvindbrukutgöretttillräckligtsäkertsamhällsområdeiframtiden.förhoppningenärattdennaförstudieskallgebränsletillenintensivochfruktbardialog. Erik Löfgren Programkoordinator SödraNorrlandsVindkraftcentrum,SNVIND 4

5 INNEHÅLL Sammanfattning 1.Bakgrundtillförstudien 2.Vindkraftenstekniskainnehåll 3.Vindbruketsskedendefineradesomensamhällsprocess 4.Säkerhetsbedömningaravvindkraftsteknikochvindbrukhängerihop 5.Sambandetmellantekniskprojektering,arbetsmiljöochräddningstjänst 6.Vindkraftensriskerochhurdeberäknasiandraländer 7.Relevantasäkerhetskriterierisäkerhetsbedömningar. 8.VilkaärdeberördaparternaiSverigeochhurserbehovenut? 9.Hurfungerardetipraktiken? 10.Enanalysavgodaexempelochtransparens 11.Kanvindkraftenssäkerhetskulturblirbättreänflygets? 12.Deladedataochvägentillexcellence 13.Räddningstjänstsamtaletgerräddningstjänstavtalet 14.Behöverdennaförstudieföljasavenhuvudstudie? 15.Vindkraftparker,länochövningsområden 16.Människornaidetframtidavindbrukssystemet Slutsatserochrekommendationer 5

6 1. BAKGRUND TILL FÖRSTUDIEN BAKGRUND Under 2010, 2011 och 2012 har Södra Norrlands Vindkraftcentrum (SNVIND) i Söderhamn verkat som ett kraftsamlande vindkraftcentrum för att utveckla rutiner för räddning och säkerhet avseende de vindkraftparker som planeras och byggs i landet. SNVIND har tillsammans med privata exploatörer samt statliga, kommunala och landstingsanknutna aktörer genomfört en stor räddningsövning i realtid ute till havs. Även räddningsövningar vid vindkraftparker på land har genomförts. Ett omfattande samarbete har även skett med flera berörda myndigheter avseende samhällets säkerhet, samt med noden i Strömsund tillhörande Energimyndighetens nätverk för vindbruk, avseende utbildningar på arbetsmiljö- och säkerhetsområdet. Därtill har ett metodikprojekt genomförts tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) för att hitta metoder att analysera samhällets risker vid uppbyggnaden av stora vindkraftparker. SNVIND och MSB har låtit FOI ta fram en modell för att kunna undersöka och utvärdera de risker som är förknippade med utbyggnaden av landets vindkraftparker. Tunga, skrymmande och långa transporter är en typ av riskmoment, tunga lyft ett annat. Ytterligare en riskgrupp som identifierats avser risker förknippade med kulturkrockar mellan olika företagskulturer, det berör särskilt företagens säkerhetskulturer och vad som kan hända när de inte samordnats. Ovanstående erfarenheter utgör bland andra grunderna för det nu aktuella projektet. Bara i Norrland finns planer på upp emot vindkraftverk, vilket motsvarar runt 250 vindkraftparker. Utbyggnaden medför olika risker i olika skeden av utbyggnadsprocessen. Ingen myndighet har i dagsläget det totala ansvaret för samtliga säkerhetsfrågor och säkerhetsbedömningar i denna storskaliga utbyggnad och det finns inga säkerhetskriterier framtagna som täcker de behov som finns. Det finns exempel på lösningar för att kunna hantera olika säkerhetsproblem som kan uppstå, men de är i huvudsak företagsanknutna och inte generella och kända av alla berörda parter. Dessutom saknas ett tillräckligt bra faktaunderlag för att ge kommuner och tillståndsmyndigheter de verktyg som krävs för att de skall kunna hantera säkerhetsfrågorna på ett sådant sätt som en storskalig utbyggnad av vindkraften kräver. I många kommuner och särskilt i mindre kommuner innebär en vindkraftetablering de största externa investeringarna som gjorts i modern tid. Behovet av dialog om säkerhetsfrågorna är stort, med så många vindkraftparker under planering. En slutsats från de analyser som hittills genomförts är att det saknas en god diskussion om säkerhetsbedömningar i samband med främjandet av vindbruk särskilt på parknivå. Det finns därför en önskan från branschen, kommunföreträdare och tillståndsmyndigheter att få tillstånd en sådan dialog. Energimyndigheten har på uppdrag av regeringen skapat ett nationellt nätverk för vindbruk. Nätverket för vindbruks syfte är att sprida kunskap om naturresursen vind och säkerställa tillgången på information för att underlätta utbyggnaden av vindkraft samt för att kunna understödja regionala initiativ av nationell betydelse. Energimyndigheten har ansvaret för att att se till helhetsbilden av verksamheterna inom nätverket för vindbruk och myndighetens uppgift i nätverket är bland annat att fatta beslut om vilka aktiviteter som skall tilldelas resurser. Det har därför varit naturligt att vända sig till Energimyndigheten för en första förstudieanalys av problembilden ovan. 6

7 FÖRSTUDIENS MÅL OCH GENOMFÖRANDE Det övergripande målet med projektet är att initiera en förtroendefull dialog med berörda parter med syftet att uppnå ett väl förankrat säkerhetsarbete i vindkraftparker. Projektet skall belysa hela processen, från initiering av en vindkraftetablering till nedmontering. På kort sikt är målet att identifiera relevanta säkerhetsaspekter som de olika parterna upplever som centrala för en vindkraftpark och vilka av dessa motsvarande parametrar som samtliga parter kan ställa sig bakom. Målet är också att visa på goda exempel på samarbeten mellan olika aktörer kring god säkerhet. Projektet har bestått av fyra delmoment: A. Intervjuer och samråd om erfarenheter och behov hos kommuner och tillståndsmyndigheter. B. Intervjuer och samråd om erfarenheter och behov hos vindkraftbranschen. C. Sammanställning av en förstudie. Redovisningen har ett fokus på slutsatser och rekommendationer om hur arbetet med att utveckla säkerhetsbedömningar bör bedrivas. D. Redovisning av resultaten av förstudien i de forum där branchdiskussioner förs. MOTIVBILDOCHÄRENDESAMMANFATTNING I den expansiva fas som vindkraftbranschen befinner sig i för närvarande är det av stor vikt att uppmärksamma säkerhetsfrågorna. Utbyggnaden av vindkraft i stor skala medför risker i olika skeden av processen. Det är angeläget att samtliga involverade parter får kännedom om de problem som kan äventyra utbyggnadsprocessen och hur riskerna kan elimineras. Det är också viktigt att markupplåtare och tillståndsmyndigheter får full kännedom om vilka krav som kan ställas för att garantera god säkerhet. En dialog mellan privata och offentliga intressenter bör därför inledas med syfte att skapa samförstånd kring säkerhetsfrågor, möjligheter till olika former av samarbeten mellan olika intressenter bör också närmare undersökas. Vindkraftcentrum Södra Norrland har sedan tidigare arbetat med säkerhetsfrågor kring vindkraften och är därför väl lämpade för att initiera en sådan dialog mellan berörda parter. En dialog om säkerhet under vindkraftutbyggnaden bidrar till ökad acceptans. Ett väl förankrat säkerhetsarbete med många goda exempel på samarbeten mellan de olika aktörerna på vindkraftsområdet är av stor betydelse för den pågående utbyggnaden av vindkraft. 2. VINDKRAFTENS TEKNISKA INNEHÅLL VINDKRAFTTEKNIK Säkerhet, risker och bedömningar hänger naturligtvis ihop med vindkraftens tekniska innehåll och utgår från de konstruktioner och lösningar som väljs ut, för att sedan kunna tillverka det färdiga vindkraftverket. Man kan utan att överdriva säga att säkerhet och risker ritas in redan på ritbordet, långt innan något vindkraftverk börjar tillverkas i en fabrik eller resas i en vindkraftpark. Tekniska system går att beskriva mycket exakt, Säkerhetsbedömningar av vindkraftsteknik görs hela tiden av tillverkare, beställare och olika myndigheter. Ofta skapas en standard för 7

8 det parterna enas om, som leder till att det tekniska systemet är godkänt för att användas på en marknad. En standard gäller dock inte för all framtid och erfarenheter från teknikens brukande leder ofta till att standard ändras. För att det skall ske i en effektiv process som främjar framtida bruk och även främjar alla de företag (tillverkare och beställare mfl) som investerat i ex vindkraftteknik så behövs två saker; 1. Ett öppet utbyte av erfarenheter från brukandet, dvs orsak och verkan samband. 2. En organisatorisk färdig lösning, som snabbt kan uppgradera standard som inte håller måttet. En organisation behövs som branschen själv skall ha förtroende för. Ett exempel från en annan bransch där dessa två saker fungerar bra är flygteknik och säkerhet. Alla avvikelser från standard dokumenteras och en öppen diskussion startas omedlbart om något inträffar. En diskussion som leder till att standard kan ändras på mycket kort tid och under denna tid brukas inte ex en flygplanstyp som inte håller måttet. Man kan då fråga sig; Är det inte skadligt för branschen att ha denna öppenhet? Det visar sig att det är tvärtom. Samhällets förtroende för hur flygsektorn hanterar incidenter, tillbud samt olyckor och snabbt uppgraderar standard är mycket högt. Branschen kan därmed ta ut sina kostnader för att ha en hög standard på säkerhet och minimera riskerna. Samhället accepterar då att branschen tar betalt för detta. I ett moget industrisamhälle finns egentligen inte några alternativ. Många av våra europeiska exportindustrier har försvunnit eftersom vi, ofta utan att känna till det, inte vill betala för tillräckligt hög säkerhet under processen från ritbord till det lokala brukandet. Öppenhet är således en god industripolitik och bra för våra företag på sikt. VINDBRUK Vindbruk är mer komplicerat att analysera ur ett systemperspektiv än vindkraftteknik. Många fler osäkra faktorer påverkar säkerhetsbedömningarna. Säkerhetsbedömningar av vindbruk börjar ändå diskuteras av tillverkare, beställare och olika myndigheter, det är positivt. Denna förstudie är ett inlägg i den kommande diskussionen om säkerhetsbedömningar av vindbruk. Det är när samhället sedan använder sig av vindkrafttekniken i olika sammanhang som det praktiska resultatet av de tekniska säkerhetsbedömningarna kommer fram. Då tillkommer det vi brukar kalla den mänskliga faktorn och genast får vi ett mycket mer komplicerat totalt system som även innefattar psykologiska, sociala och kulturella faktorer som varierar från land till land. Det är det som i denna studie innefattas i det breda begreppet vindbruk. Alla säkerhetsbedömningar innebär att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet värdera så många riskfaktorer som möjligt utifrån verkliga händelser. Ju mer vi vet om det tekniska systemet och den mänskliga faktorn desto mer vet vi om orsak-verkan och vi då kan göra ständigt bättre säkerhetsbedömningar av vindbruket. Därmed kan vi även bättre avgöra om det finns tekniska brister som innebär att en standard behöver ändras och vidta åtgärder. De praktiska erfarenheterna från fältet är därför så viktiga. De rapporteringssystem som finns hos många enskilda aktörer är ofta myckt bra, särskilt för att kunna bedöma utfallet av en beräknad teknisk risk. Hur väl fungerade säkerhetsbedömningen? Behöver en uppgradering göras? Utbytet av information mellan branschens företag kan dock förbättras och likaså samtalet mellan myndigheter och branschföretag, för att parterna skall tillsammans kunna nå fram mot samma nivå på säkerhetsbedömningar som flygbranschen använder sig av. 8

9 Kunskaperna om vindkraftens tekniska innehåll är därför avgörande för att vi skall kunna gå vidare och göra säkerhetsbedömningar av vindbruket. Vindkraftsteknik utgör ett tekniskt system med många undersystem (tornet, generatordel, larmsystem, blad, drivsystem som reglerar bladvinklar mm). Dessa tekniska delsystem består i sin tur av tekniska undersystem (ex bladets infästning i en hub) och enskilda tekniska komponenter ex bult och mutter, som fäster bladen i en hub. Det kan finnas mer än enskilda tekniska komponenter, stora som små i ett komplett vindkraftverk. För varje komponent finns det en sannolikhet att den går sönder eller slutar att uppfylla ställda krav. Detta innebär då en potentiell risk för en incident och olycka beroende på vad det leder till för händelser och risknivån bedöms som mer allvarlig om människor finns i närheten. Det är uppenbart att tekniska system och dess innehåll av tekniska komponenter inte kan bli 100% säkra, av två skäl. Det ena skälet är att alla möjliga incidenter, tillbud och olycksförlopp inte kan förutses. Det andra skälet är att även om det går att tekniskt konstruera ett nära 100% säkert system så går det inte att bygga och sälja dessa system, eftersom kostnaderna mellan 99% säkerhet och 100% säkerhet är oöverskådliga, på en normalt fungerande marknad. All teknik vi brukar i ett samhälle innebär potentiella risker. Vi får tillsammans bidra till att det görs så bra säkerhetsbedömningar som möjligt för att olyckor skall kunna undvikas. Lagar, regler och förordningar skall naturligtvis följas, därutöver har varje branschområde utvecklat sin egen policy och det har vanligtvis utvecklats fungerande samarbetsrelationer mellan säljare, köpare, ägare och tillsynsmyndigheter. Vindkraftsbranschen är fortfarande en ung bransch och en enhetlig säkerhetskultur som innefattar även en tillräckligt hög nivå på hela underleveratörssektorn är inte fullt utvecklad. Nolltolerans är en eftersträvansvärd vision men omöjlig att uppnå. Bara det faktum att teoretiskt diskutera vad en nolltolerans mot olyckor eller nollvision innebär leder ändå ofta till stora förbättringar i säkerheten, kvalificerade säkerhetsbedömningar och en hög nivå på säkerhetskulturen inom ett branchområde. Diskussionen är säkerhetshöjande i sig. Bilbranschen och flygbranschen har kommit mycket långt i sina säkerhetskulturer men även där är användarna och gränssnittet människa / maskin en stor osäkerhetsfaktor. 3. VINDBRUKETS SKEDEN DEFINERADE SOM EN SAMHÄLLSPROCESS Hela kedjan från projektering till nedmontering innebär verksamheter som även medför risker för såväl de som arbetar med vindkraft som allmänhet och räddningstjänstpersonal. Det innebär att vindkraft och vindbruk inte i egentlig mening är något annat än ännu en ny teknik som tas i bruk och införs i en större samhällsutvecklingsprocess. De värdegrunder som gäller för samhällsutvecklingen i stort under en given tidsperiod kommer även att gälla för vindbruket. Därför är detta ännu en skillnad mellan vindkraftteknik och vindbruk. Vindbruk innehåller i sig alla samhällets värdegrunder (lokala, regionala, nationella och EUs) och förmodas leva upp till dessa, men även ändras i takt med att värdegrunden ändras. Det innebär att vi verkligen kan välja nivå på den säkerhetskultur vi vill ha. Den är inte given. 9

10 Livscykeln för ett vindkraftverk i en vindkraftpark berör många företag och myndigheter. För att kunna avgöra vilka som berörs behövs en uppdelning i tidsskeden som känns igen och accepteras av berörda parter. Nedan görs en uppdelning som känns naturlig för många. Följande 6 faser kan utgöra en naturlig indelning av vindbrukskedjan; - KONCEPTSTUDIER - PROJEKTERING / TILLSTÅND / UPPHANDLING - BYGGNATION - INKOPPLING TILL NÄT - DRIFT OCH UNDERHÅLL - AVVECKLING / ÅTERSTÄLLNING I den fortsatta framställningen om säkerhetsbedömningar kommer vi att använda ovanstående indelning. Det finns även andra indelningsgrunder som hänger samman med upphandlingsrutiner och ytterligare andra indelningar, där den organisatoriska tillhörigheten som olika delar av vindbruket har till myndigheter, lagar och förordningar är styrande. På detta sätt berör vindbruket ett otal aktörer som normalt inte har synpunkter på de ursprungliga teknikvalet vid ritbordet men som i framtiden kommer att få en allt mer betyelsefull roll. Ett vindkraftverk är tex en byggnad och är på det sättet knutet även till Boverkets ansvarsområde. Ett räddningsskede kan övergå i ett sjuktransportskede och då är det tex det berörda Landstingets planering som påverkar de möjligheter och regler som det ges möjlighet/begränsningar att agera utifrån. 4. SÄKERHETSBEDÖMNINGAR AV VINDKRAFTTEKNIK OCH VINDBRUK HÄNGER IHOP Tidigareharvigåttigenomsäkerhetsbedömningaravvindkraftteknikochvindbruk. Dessatvåsäkerhetsbedömningarhängerihoppåettoväntatsättsomoftaintevisarsig förränenstörreolyckahänder.riskerisamhälletistortinnefattardärförävenvindbruk somnuärenavmångaverksamhetersomökarisamhället,medanandra bruk som jordbrukminskar.underlångtidvaraolyckorijordbruketettstortochallvarligt samhällsproblemsomberördemångamänniskor.idagärlantbrukarefortfarandeett högriskyrkemendetberörintesamhälletscentralafunktionerpåsammasättlängre. Nyteknikskaparnästanalltidettnytt bruk medriskersompåverkarsamhälletpågott ochont.worldwidewebellernätetsomvikallardet,hargettosstillgångtillmer information,snabbareännågonsinihistorien.viharävenfåttfenomenet näthat som varokäntför10årsedanmensomnubetraktassomettbegynnandestort samhällsproblemsomvikanberäknariskerförochgörasäkerhetsbedömningarav. Vihardockintenågraeffektivamotåtgärderattsättainmotdennanyariskinät bruket. Närflygetvarisinlindavarflygplansteknikochluftskeppstekniklikställda. Amerikanskaflygvapnetförsökteupphandlaenteknisklösningsominnebärattetthelt flygplanskullekunnalandaheltsäkertmedsinapassagerareomdetinträffadeetttotalt 10

11 motorbortfall.detkomingasådanaanbud.underflygetsförstaårräknadesdärför luftskeppensomdentekniksomskulledominerabruketavflygteknik.luftskepp betraktadessommycketsäkra,detvarallmänhetensvalochflygplanvarenmycket osäkerteknikenbartlämpadförriktigaäventyrare.idagharvifacitochvetvilken tekniksomkomattdominerabruketavflygteknikochävenorsakentillattdetblevså. Fortfarandeärennödlandningmedettflygplanettmycketosäkertochriskfylltförlopp ochmedtotaltmotorbortfallnäranogomöjligtattbedömautfalletav.ändåräknas flygteknikennusommycketsäker.densäkerhetskultursomflygetanvänderfungerar ävenomvisettflygplansolyckorsåaccepterarviallmäntbruketavflygplan.orsakerna hängermycketihopmedhurincidenterocholyckorhanterasavflygplansbranchensom vitidigarebeskrivit.avgörandeförattallmänhetenskallaccepteraettbrukavnyteknik ärattstoraolyckorkanhanteraspåettförtroendeingivandesättochattenhög säkerhetskulturbyggdpåvetenskapochbeprövaderfarenhetkanutvecklasoch kommunicerasutmotallmänheten,avdenberördabranschen.iannatfallkanbruket slutaredanmeddenförstastoraolyckanochbranschenråkaivanrykte. OlyckanmedluftskeppetHindenburgochdebildersomspredsövervärldenavett brinnandeluftskeppmedkanskeförolyckademänniskorvarförödande.ävenomny tekniktogsframsomändradedetekniskasäkerhetsbedömningarnaochluftskeppidag betraktasavingenjörersomensäkerteknik,såtardetlångtidattfånyacceptansför bruketaventeknikmeddåligtrykteiettöppetsamhälle. OlyckornaiHarrisburg,TjernobylochFukushimaharpåsammasättförändratsynenpå kärnkraftochävenomheltandrateknikerförkontrolleradfissionfinnsatttillgåidag,så harkärnkraftensradioaktivaavfallochinteminstbilderfrånexploderande väteinneslutningarochbrand,letttillattsjälvabruketavkärnkraftärstarktifrågasatt avmånga.teknikensompresenteras,bruketavdensamma,inträffadeolyckoroch förtroendetförbranschenhängerintimtsammanundermångaårtiondenefteratten olyckahänt.detgårinteattskiljautdetenafråndetandra.nybranschteknikharsedan svårtattslåigenomävenomdenfinnsochärsäker. Detsammaskullemedallsäkerhetinträffaomenolyckamedettvindkraftverk inträffade,därbilderavettbrinnandevindkraftverkmedförolyckademänniskorsprids påsammasättsomvidnyhetsrapporteringenomhindenburgochtjernobyl. Acceptansenförvindbrukhängersåledesintimtihopmeddebildersompåverkaross ochävenomheltny säker vindkraftteknikkommerframganskasnartefterenolycka såkommersannoliktvindbrukinteattaccepterasomenliknande stor olyckahänderi Sverige. Därförärendelavfrämjandetavvindkraftattsetillattdetintekanhända. Därförärdetävenavoerhörtstorviktattviibranschenuppfattarskillnadenmellan sårbarhetsbedömningaravvindkrafttekniksomimycketärenstatistiskoch ingenjörsmässigverksamhetsomständigtförbättrasochsårbarhetsbedömningarav vindbruket. Acceptansenavnyteknikavgörsävenidettafallavenallmänhetpåsammagrunder somandrateknikerbedöms,gärnaitermeravförelleremotochiblandgrundadpåett underlagsomintelängrefinnspåprojektörernasbord.vindkraftteknikenändraslika fortsomannanteknikochvivetallmäntföratttaentekniskjämförelseattennybilinte 11

12 harmycketsambandmeden20årgammalbil.hurmycketkännerviegentligentillom modernvindkraftteknik?detärintesjälvklartförallmänhetenomdeintefår upplysningaromdettaochutanallmänhetensförtroendegårdetinteattbrukaen teknik. Eftersomvindkraftteknikärfärskvarasåfårvibetänkaattdetännufinnstidattagera. Inomflygsektornäriprincipallaflygplansomtrafikerarluftrummetinyskick.En gammaldc3afårintelyftafrånmarkenutanattvaragodkändförluftfart.detständiga utbytetavdelarskerinteiförstahandförattsparakostnaderutanförattannars uppfyllerteknikeninteflygsäkerhetskravensomständigtuppgraderas.ettflygplansom intefårlyftafrånmarkenkannaturligtvisinteanvändasalls.pådettasätthar flygbranschenklaratsigfrånattställasiskamvrånochbruketavflygplanförbjudsinte ävenomettbrinnandeflygplanskullestörta.allmänhetenvetattdettaisåfallvarett undantagochingaflerflygplanavdentypsomberörsfårlyftafrånmarken.dettahar branschenkloktnogbestämtsjälvaförattbevaraettförtroende.detkostarpåkortsikt menärlönsamtpålångsiktochteknikutvecklingendrivspåmotexcellence. Hurrimligtärdetattvindkraftverkbetraktaspåsammasättavsinbransch?Detär naturligtvisupptillbranschorganisationernaattbestämmahurförtroendetskall bevaras,mendetfinnsallanledningattdiskuteradennafrågainternt. 5. SAMBANDET MELLAN TEKNISK PROJEKTERING, ARBETSMILJÖ OCH RÄDDNINGSTJÄNST Ingenjörermåsteupplevabrukssituationenförattkunnaskapagodakonstruktioner somisinturledertillengodarbetsmiljöochförhoppningsvisytterligtfåinsatserfrån räddningstjänsten. Inom räddningstjänsten talas allmänt om den gyllne timmen. Det betyder att om en skadad person kommer under vård inom en timme efter larm, så ökar chanserna drastigt att personen skall kunna klara sig ur olyckssituationen och återrehabiliteras. Vikten av lokal kunskap, snabbhet, ständigt lärande och utveckling är helt avgörande för uppnå målet med den gyllne timmen. Det finns ett tydligt samband mellan dålig projektering, dålig arbetsmiljö och dåliga förutsättningar för att kunna genomföra en räddningsinsats inom den gyllne timme. Detta är viktiga samband som bör finnas med även i ingenjörens säkerhetsbedömningar. Ett exempel på detta är fästpunkter för att möjliggöra arbete under god egensäkerhet inuti en nacell. Om ingenjören inte projekterat för, konstruerat för och slutligen ritat in tillräckligt många fästpunkter för god egensäkerhet så blir arbetsmiljön komplicerad och svår att jobba i när alla säkringspunkter sitter på fel ställen. Risken för att inte koppla in sig säkert under arbetet ökar och ett eventuellt räddningsarbete tar lång tid när både räddningspersonal och en skadad på bår, måste säkras utan att det finns fästpunkter. Detta är enkla konstruktioner som även idag inte alltid görs på ett korrekt sätt. En konstruktör som en gång transporterat ut en kollega som väger 90 kg på bår ut från en nacell, under god egensäkerhet, skulle aldrig göra sådana misstag igen. Kostnaden för fästpunkter i nacellen ju är fullständigt försumbar med tanke på totalkostnaden för ett vindkraftverk. 12

13 Säkerhetsbedömningarna är i ett fall som detta inte tillräckligt bra. Det är även ett exempel som visar hur tydligt säkerhetsbedömningar av vindkraftteknik i praktiken hänger ihop med säkerhetsbedömningar av vindbruk och i värsta fall en räddningsinsats som tar för lång tid. Det kan låta konstigt att fästpunkters placering kan vara så kritiska, men alla som arbetat med tunga lyft i en nacell inser att ett sådant lyft kan bli mycket tidskrävande om lyftet gäller en skadad och kanske medvetslös person. En god inledande teknisk projektering av vindkraftteknik är avgörande för kvalificerade säkerhetsbedömningar och en dålig kan utmynna i fördröjningar och skador som äventyrar liv och hälsa. I det löpande arbetsmiljöarbetet är det inte säkert att vare sig dåliga konstruktioner eller omöjliggörandet av en effektiv räddningstjänst uppmärksammas. Det är först i ett skarpt läge som bristerna kommer till kännedom och det visar på betydelsen av att löpande öva de moment som kan gå fel, för att se vad som kan förbättras. När det väl händer en olycka finns ingen tid till tekniska improvisationer. 6. VINDKRAFTENS RISKER OCH HUR DE BERÄKNAS I ANDRA LÄNDER I de flesta länder bedöms vindkraftens risker som tekniska. Därutöver finns effekter på omgivande samhälle och därmed även indirekt på tredje man. Holland har varit tidigt ute för att kunna göra relevanta bedömningar av risker med storskaligt vindbruk. Vindkraftsäkerhetens analys i Holland kan därför vara ett belysande exempel för att visa på hur tankegången kan se ut vid ett säkerhetsarbete med fokus på vindbruk och inte bara vindkraftteknik. I Holland har en vindkraftpark relationer till ett stort antal andra samhällsobjekt såsom kanaler, motorvägar, kraftledningar, friluftsområden, hus, broar, parkeringsplatser etc. Geografin är kartlagd lika noggrant som vi kartlägger naturintressen som rovfågel och rödlistade arter. Därefter har olika incidenter kartlagts och storleken på eventuella skador på annan infrastruktur bedömts, i ett antal skadescenarios. I det tätbebyggda Holland är det väsentligt vilken närmiljö vindkraftverken är placerade i och vad de sekundära effekterna på omgivningen blir, om en skada inträffar. Därefter görs en riskberäkning som bygger på vald vindkraftklass, drifttimmar per år och en sannolikhet för att en viss incident skall inträffa. Resultatet blir en sannolikhetstabell för att en viss skada skall inträffa. Den i sin tur används för att göra en slutlig bedömning av vilken cirkel runt vindkraftverket som skall vara ett acceptabelt riskområde. Det kan vara flera olika cirkelradier runt samma vindkraftposition beroende på typ av risk. Det innebär i sig att varje vindkraftverk i Holland och framför allt varje vindkraftpark kan ha helt olika beslutade säkerhetsavstånd. Avstånden bygger dock på beräkningar utifrån verkliga data och anses utgöra resultatet av rimliga avägningar utifrån vetenskapligt dokumenterade säkerhetskriterier. I Sverige kommer de flesta vindkraftverk att stå i glesbygdsområden med liten trafik och få andra anläggningar i närheten, så den holländska metodiken kan inte föras över rakt av. Risker är dock svåra att förutse om inget tidigare hänt och då underskattas vanligen en sdan risk. Förändringar som sker plötsligt och ickelinjärt kan skapa mycket komplicerade händelseförlopp som kan vara svåra att stoppa, dvs egentligen en liten incident som ger i slutänden en stor olycka, med personskador och hot mot liv och egendom som följd. 13

14 Ett sådant exempel kan vara sprödbrott i metalldelar vid extrem kyla. Det kan orsaka långa kedjor av andra olyckstillbud. Ett annat exempel kan vara en överhettad bromskomponent som skapar gnistbildning som i sin tur kan orsaka en större skogsbrand vid mycket torr väderlek. Skogsbränder kan vara mycket farliga att hantera för räddningspersonal om ex en vindkantring sker. Det är en lång orsak-sambands kedja mellan konstruktörens val av material i en bromskomponent till ett vindkraftverk och räddningspersonal som brännskadas allvarligt flera mil bort från den färdiga vindkraftparken. Sambandet finns dock även om det är osannolikt även vid ett storskaligt vindbruk i glesbygd. Den viktiga slutsatsen är att det går att beräkna en sådan risk med relativt god säkerhet innan något händer och även ställa upp relevanta säkerhetskriterier för vindbruk som bygger på dessa data, så att det inte händer. I princip sker räddningsinsatser i vindkraftparker på land och till havs i stort på samma sätt. Det innebär att en stor del av riskbedömningarna är likartade. Det som däremot skiljer är beredskap, organisation, ansvar samt lyftmoment och transport till och från vindkraftverket. Transporterna är väldigt annorlunda naturligtvis om de sker på väg eller på vattnet. Övergången mellan båt och fundament är riskfylld på ett helt annat sätt än att gå in i ett vindkrafttorn på land. Men det är en känd risk och den kan hanteras. För övrigt blir en räddningsinsats i torn och nacell relativt likartad till havs och på land. Det pågår även ett omfattande erfarenhetsutbyte mellan vindkrafttillverkarna internationellt som även innefattar erfarenhet från räddningstjänstoperationer till lands och till sjöss. Riskerna kan beräknas om alla erfarenheter från olika händelsekedjor samlas och värderas. 7. RELEVANTA SÄKERHETSKRITERIER I SÄKERHETSBEDÖMNINGAR Grunderna för alla säkerhetsbedömningar avseende vindkraftteknik och vindbruk är olika uppskattningar av risker, dvs en riskbedömning. Säkerhetskriterier fastställs sedan av företag och myndigheter utifrån en acceptabel risk. De har vanligen juridisk fria/fälla karaktär. Säkerhetskriterier visar vad vi accepterar. Det är vanligt att beskriva säkerhetskriterier med sannolikhetsvärden som är acceptabla. Det finns flera metoder att göra de inledande beräkningarna i en riskbedömning. Varje företag har sina egna modellprogram för att göra dessa beräkningar. Målet är att kunna bedöma sårbarhet och säkerhet. Det som är särskilt relevant för vindbruk är storskaligheten i utbyggnaden. Vi återkommer till det i nedanstående stycken men det är viktigt att förstå skillnaderna mellan de fyra händelsetyperna avvikelser, tillbud, incidenter och olyckor för att kunna diskutera säkerhetsbedömningar med företagen. Det är även viktigt att veta att dessa inte används vid säkerhetsbedömningar av vindbruk utan normalt endast för att kategorisera händelser av teknisk karaktär. Relevanta händelstyper för att definiera säkerhetskriterier för vindbruk behövs men de finns ännu inte som regler. De tekniska säkerhetsbedömningarna bör även innehålla den mänskliga faktorn naturligtvis. Viktiga begrepp är avvikelse, incident, tillbud och olycksfall. De har även en strikt juridisk betydelse som ibland skiljer sig lite från hur vi använder orden dagligdags. Statistiken måste därför vara av god kvalitet så att olika värden kan jämföras med varandra. Det är naturligtvis skillnad på antalet tillbud per arbetstimmar på site för ett vindkraftföretag och antalet tillbud per arbetstimmar för vindkraftföretaget som sådant, med alla personal från ekonomienheten, konstruktörer och anställda i matsalen. Att vindkraftföretaget x har y tillbud på arbetstimmar säger således egentligen ingenting som kan användas för jämförelser. 14

15 Ett sätt att komma till mer användbara mått är att använda följande indelningsgrund; - Avvikelse/ händelse (ofta utan att en person är inblandad) där ställda kvalitetskrav brister - Tillbud/ händelse som skulle kunnat leda till ohälsa och olycksfall, men inget hände - Incident/ händelse där det inträffar en lättare skada - Olycka/ allvarlig händelse som orsakar en fysisk eller mental skada och sjuktransport Därefter bör händelser av olika typ delas in i var de sker och hur de sker samt vilka som drabbas, särskilt om det är underleverantörer på site. Finns det sedan en beskrivning av händelsekedjan orsak-verkan samt bilder och förklaringar i text så finns det tillräckligt mycket material för att kunna börja göra jämförelser. Då kan det tydligt upptäckas att tex en mycket allvarlig klämskada under uppförande av offshorepark egentligen var en klämskada i en mathiss på ett depåfartyg som tillhandahölls av en under-under-leverantör. Det kanske inte var så mycket som vindkrafttillverkaren kunde göra för att förebygga detta, men om inte statistiken kompletteras med bakgrundsinformation så går det heller inte att göra jämförelser med andra olyckor under byggnation av andra offshoreparker och säkerhetsbedömningarna går inte att använda på ett relevant sätt i säkerhetsarbetet. Alla dessa begrepp tillbud, olyckor etc ingår vanligtvis i rapporteringsrutiner som kan se väldigt olika ut hos olika vindkraftföretag. De har dock samma mål dvs att i god tid kunna förebygga risker för olyckor med människor inblandade och haverier på materiel eller anläggningar. Den mest relevanta säkerhetsaspekten är att kunna bedöma orsak och verkan genom att följa en händelsekedja. Om inte grundorsaken (root cause) till en avvikelse, ett tillbud, en incident eller olycka kan identifieras är det svårt att förhindra en upprepning. Varför klämdes en person fast i en mathiss? En nästan lika viktig säkerhetsaspekt är att kunna finna och värdera relevanta statistiska underlag över tillbud och olyckor som tillhör delar av vindbruket. Är klämskador i mathissar något som verkligen skall kategoriseras som offshoreolyckor med personskada? I det här fallet räknades det in i statistiken. Se flera exempel på relevansen av statistik för säkerhetsbedömningar i Arbetsmiljöverket statistiska underlag. Det finns statistiska underlag över vindkraftens risker och de mest frekventa tillbuden/olyckorna, men de utgör vanligtvis interna dokument hos företagen eftersom de tydligt anger hur framgångsrik säkerhetskulturen hos företaget är. Det är dock viktigt att de diskuteras och kommuniceras för att olyckor skall kunna undvikas även i andra parker. För närvarande finns ingen opartisk sammanställning som ger ett tillräckligt stort och statistiskt säkert underlag för samhällets säkerhetsbedömningar av vindbruk. Några indikativa siffror kan dock uppskattas för den europeiska vindkraftsektorn som helhet, se nedan: Ex på orsaker till tillbud/olyckor Fallande/rörliga objekt = 29 % inom vindkraftsbranschen Fall från hög höjd = 13 % Elström = 12 % Tippande objekt = 8 % Rörliga fordon = 4 % Rörliga maskindelar = 3 % 15

16 Siffrornavisarattnästan60%avallatillbud/olýckororsakasavobjektsomfallereller rörsigpåettsådantsättattmänniskorkanskadasomdekommerivägen.tungalyftär denfarligasteaktivitetenbådeunderanläggningsarbetetochsenareunderdrift och underhållsfasen. Förvindkraftoffshoresåutgörsdenstörstariskenavdykeriarbete,somomfattar nästan20%avallatillbudocholyckor.andraaktivitetermedhögriskärävenför offshoreverksamhetendetungalyftenprecissompålandochtransferavpersonalöver tillvindkraftverkensfundamentsomärettsärskiltfarligtmomentvidoffshorearbeten. Detfinnssammanfattningsvisidagingengemensamtaccepteradochdetaljerad uppdelningavhändelser,orsakssamband,skadorochsäkerhetskriterier.enfortsatt dialogkommerattkunnaskapaensådanenhetligriskbildförvindbruk. 8. VILKA ÄR DE BERÖRDA PARTERNA I SVERIGE OCH HUR SER BEHOVEN UT? Dåligariskbedömningarkanislutändanledatillolyckorochattmänniskorskadas.Iett räddningstjänsskede,dåärdetkommunernasräddningstjänstersomhar ledningserfarenhetenochinsatsansvaret.räddningsorganisationenförvindkraftpå landochvindkrafttillhavsochisjöarskiljersigåtavseendetransporterav räddningspersonalochsjuktransportermenävenansvarigamyndigheterochde regelverksomtillämpasärliteolika.tillvägagångssättetatträddamänniskorsom befinnersigiellerutanpåettvindkraftverkärlikartat,detsomskiljerteknisktär transporternatillochfrånvindkraftparkensamttillgänglighetentillsjälva vindkrafttornet. Ettbehovfrånvindkraftsbranschensolikaleverantörerharvaritattenkeltkunnahitta informationsomvisardeolikamyndigheternasansvarsområdeninomramenfören storskaligvindkraftutbyggnadävenefteratttillståndbeviljats,texunderett räddningstjänstskede. Diskussionernamellanvindkraftbranschenochberördamyndigheterharpåtagligt förbättratsochidaghartexmyndighetenförsamhällskyddochberedskapsamt Arbetsmiljöverketochfleraandramyndigheterutförligahemsidorsombeskriversåväl säkerhetsfrågorna,hänvisningartillsäkerhetskriterierochlagstiftningsom beredskapsorganisationernasutformning. Förattinformationenskallvaraständigtaktuellbeträffandeansvar,tillsynmmnärdu läserdettahänvisastillderashemsidor.detfinnsävenenutförligarbetsmiljöhandbok somtagitsframisamarbetemedvindkraftbranschenochdenfinnsattfåfrån Energimyndighetensnätverkförvindbruk.Vindlovärävenenbrastartsidaatttittapå. 16

17 9. HUR FUNGERAR DET I PRAKTIKEN? En gång till; För att skapa en god säkerhetskultur som matchar vindkraftens snabba utbyggnad kan det inte nog betonas att vikten av lokal kunskap, snabbhet och ständigt lärande och utveckling samt den gyllne timmen är viktiga parametrar när väl de tekniska riskerna finns beskrivna. Om samhällets räddningstjänstinsatser skall vara effektiva så beror detta även på hur det dagliga arbetsmiljöarbetet bedrivs och det löpande underhållets kvalitet. Arbetsmiljön beror i sin tur på hur vindkraftverken är konstruerade och designade för såväl den nödvändiga transporten till byggplatsen som senare vid själva uppförandet och inte minst hur drift och underhållsarbetet i praktiken bedrivs. Hur är organsationen och säkerhetskulturen för varje lokal vindkraftpark riggad? Därför skapas förutsättningarna för framgångsrika räddningstjänstinsatser som vi tidigare beskrivit, i första hand av konstruktörerna vid ritbordet och inte genom att samhället mobiliserar och kan möta varje möjlig räddningstjänstsituation. De strategier som presenteras nedan bygger på att samverkan mellan räddningstjänst, beställare, operatörer och tillverkare fungerar bra och att parterna tillsammans deltar i uppbyggnaden av en tillräckligt bra säkerhetskultur runt vindkraftparkerna i Sverige. Säkerhetskulturens nivå är inte given utan det är något som måste utarbetas tillsammans. Arbetsmiljölagstiftningen är ett golv inte ett tak om vindkraftföretagen skall kunna konkurrera framgångsrikt på en global marknad. Ett stort arbete görs redan av vissa företag i det tysta. Andra företag avvaktar för att se vad som kan bli en eventuell branschstandard. Avvakta är ett felaktigt synsätt eftersom eventuella hot inte kommer från samhällets inspektioner och konkurrenter i vindkraftbranschen utan från eventuella stora olyckor som förändrar hela vindkraftbranschens förtroende hos allmänheten. Därför måste några företag agera lok och några beställare betala för att säkerheten ständigt höjs. Då kommer även de företag som avvaktar att behöva öka nivån på sitt eget säkerhetsarbete för att kunna konkurrera. 10. EN ANALYS AV GODA EXEMPEL OCH TRANSPARENS De goda exemplen finns, så även de dåliga. Eftersom erfarenheterna bygger på såväl incidenter som olyckor, som fall där olyckor kunnat undvikas så har det inte varit möjligt att på den korta tid som stått till förfogande genomför alla de samråd, avidentifieringar och juridiska bedömningar som behövs för att redovisa de goda exemplen som tänkt. De finns och bör kunna redovisas efter hand som dialogen med företagen mognar. Nedan anges ändå några exempel på vad ett gott exempel kan innefatta; - Incidentkort där en incidents förlopp beskrivs med utförliga orsakssamband och rekommendationer. Sådana har många företag utvecklat. - Företagsstyrelserna besöker site och prövar vissa arbetsmoment. Har vissa företag. - Morgonmöten om dagens arbetsuppgifter med högt i tak. Har många företag. - Konstruktörerna prövar på att vara vindkrafttekniker. Har vissa företag. 17

18 - Vid besiktningar med inslag av klättring (Rope Access) finns en god säkerhetskultur som avgör hur arbetet skall ske. Den använder enstaka företag mer generellt. Alla företag har egna rutiner för säkerhetsbedömningar och olyckstillbud som kan vara till nytta för en bredare grupp att diskutera. Transparens är därför en av de viktigaste parametrarna under uppbyggnaden av en hög säkerhetskultur i ett företag. Det som ingen känner till kan vanligtvis inte heller åtgärdas. Istället upprepas det. Här bör branschen hitta en modell för erfarenhetsutbyte som fungerar. Några företag har väldigt nära utbyte och andra håller sin information internt. Det handlar i grunden om förtroenden och företag som ofta samverkar i gemensamma vindkraftprojekt har ett mer omfattande utbyte av information än övriga. Där finns många goda exempel på hur en säkerhetskultur väsentligt kan förbättras på kort tid. Mest komplicerat är erfarenhetsutbytet med och mellan underentreprenörerna. Där finns ännu inte det förtroende som behövs för att information som är negativ skall delges en extern part. 11. KAN VINDKRAFTENS SÄKERHETSKULTUR BLI BÄTTRE ÄN FLYGETS? Ja antagligen, om vi utgår ifrån flygets säkerhetskultur och lär oss av den så kan vindkraftens säkerhetskultur bli bättre eftersom tekniken är enklare och därmed möjlig att förstå med mindre resurser. Hur det skall gå till i praktiken beskrivs inte här utan det är med flyget som role model som vindkraftbranschen kan hitta strategier att ständigt bli bättre. Det finns mycket att lära där. Detta avsnitt bör därför skrivas under gemensamma övningar och under gemensamt informationsutbyte och inte av utredaren i en förstudie, därför blir det kort men inte avslutat. Min bedömning är att det är fullt möjligt att bli bättre och traditionen inom Rope Access kulturen som ju arbetar med både besiktningar och underhåll av vindkraftverk innehåller just de kunskaper som gör att vindkraftens säkerhetskultur kan bli bättre än flygets, om bara viljan finns. 12. DELADE DATA OCH VÄGEN TILL EXCELLENCE Hela branschen önskar modeller för delade data och ett samarbete är igång. En gemensam datahantering kan innefatta ett stort antal parametrar som måste vägas mot varandra. Säkerhetskriterierna kommer utifrån dessa och kan delas in i vindkraftteknik och vindbruk. Exempel kan vara att bladens hållfasthet ger säkerhetskriterier för vindkraftteknik och stabiliteten hos mindre externa transformatorer ger säkerhetskriterier för det storskaliga vindbruket som skall fungera tillsammans med stamnätet. Andra exempel kan vara att transportdispensernas utformning ger säkerhetskriterierna för fordonstågens utformning i vindbruket och andra säkerhetskriterier knutna till vägnätet. Eftersom dessa delade data samtal fungerar mycket bra mellan flera av de stora vindkrafttillverkarna finns det ingen anledning för utredaren att gå in på vilka parametrar eller kriterier som är viktigare än andra. Branschsamtalen måste få ta sin tid. Parameterdata är ju i sig strategiska affärshemligheter som skall delas med andra företag. Detta är naturligtvis juridiskt komplicerat, men min uppfattning är att detta kommer att branschen att lösa. 18

19 Min bedömning är att den gemensamma datahanteringen kan bli verklighet inom kort och då finns det anledning att återkomma till detta. Excellence kan komma av att utnyttja flygbranschen som förebild i analyserna och samverkansdiskussionerna. 13. RÄDDNINGSTJÄNSTSAMTALET GER RÄDDNINGSTJÄNSTAVTALET Efter ett flertal samtal och samråd har följande mall utkristalliserat sig för dialogen mellan de olika parter som ansvarar för säkerhet och beredskap i vindkraftparker; 10 viktiga delar i dialogen om räddningstjänsten och den samlade dokumentationen skapar räddningstjänstavtalet (som kanske aldrig behöver skrivas under om dialogen fungerar bra): 1. Parkspecifika beteckningar 2. Ägare (om flera, huvudägaren väljer kontakt/olycka) 3. Operatör, turbintillverkare (kontakter/olycka) 4. Ansvariga aktörer i stat, kommun, län och landsting (om flera kommuner, försök att ha enbart en väg in) 5. Evakueringszoner för samtliga verk 6. Räddningsinsatsernas art beror på vilka riskscenarios som väljs och hur de motsvarar samhällets ansvar 7. Sambandssystem och övrig räddningsutrustning/ räddningsmaterielenheter 8. Övningsmanual utvecklad från utvalda primära riskscenarios, vilka moment skall övas? 9. Övningschema i tiden, när skall det övas? (den mest centrala delen av avtalet) 10. Diskutera mellan berörda parter, balansgången mellan Frivilligheten/Skyldigheten. Vilken nivå på säkerhetskultur väljs. Dokumentera samtalen. Hänvisa i avtalet till denna diskussion så att uppbyggnaden av vindkraftparkens lokala säkerhetskultur verkligen blir kontinuerlig och drivande. Flera exempel finns som bygger på den modell som togs fram under den storskaliga räddningsövningen som SNVIND planerade 2010 och genomförde Fler överenskommelser som bygger på ovanstående samtalsmodell är nu föremål för samråd. 19

20 14. BEHÖVER DENNA FÖRSTUDIE FÖLJAS AV EN HUVUDSTUDIE? Om den ansats som redovisas i denna förstudie (avsnitt 13) genomförs av branschen och berörda parter så behövs inte någon huvudstudie. De samtal och de övningar som påbörjas, för i första hand de stora parkerna som nu byggs, räcker för att dessa aktiviter skall leda fram till målet. Huvudstudien sker i så fall i ett samarbete på parknivå och inte via ett nationellt inriktningsdokument. En sådan förtroendefull dialog kommer att bli tillräckligt detaljerad och ett väl förankrat säkerhetsarbete i våra vindkraftparker etableras därmed snabbt. Därmed byggs även förutsättningarna upp för att en bredare och även mer ändamålsenlig lokalt förankrad säkerhetskultur, som innefattar även omgivande samhället, kan finna sina former. Det innebär att vi även når den nationella vindbruksnivån. Utredarens erfarenheter efter otaliga diskussioner med parterna, är att förberedelser för övning och genomförande av praktiska övningar i respektive vindkraftpark snabbare leder mot målet. Det finns dessutom en tydlig önskan att komma igång med alla dessa samtal och övningar. Samtal mellan räddningschef och drift- och underhållschef i en specifik vindkraftpark samt praktiskt samarbete och gemensamma övningar mellan räddningspersonal och drifttekniker, kommer utan tvekan att skapa en snabbare uppbyggnad av den erforderliga säkerhetskulturen än enbart centrala direktiv. Dessa båda former av informationsutbyte kompletterar naturligtvis varandra. Frivillighet, lagstiftning och gemensamma målbilder hänger intimt samman, om de separeras så kommer det inte att främja vindbruket. En kopiering av flygbranschens säkerhetskultur på den lokal parknivån leder i sig till 24 huvudstudier som utmynnar i övningar och ökad kompetens i varje län. Delar av detta arbete pågår redan. Det finns tillräcklig erfarenhet i branschen och hos myndigheterna redan idag för att bygga upp detta samtalsklimat. Lagstiftningen är också redan tillräckligt bra även om det kan behövas olika typer av kompletterande tillämpningsföreskrifter. 15. VINDKRAFTPARKER, LÄN OCH ÖVNINGSOMRÅDEN I de 5 norrlandslänen planeras idag ca 250 vindkraftparker med mer än vindkraftverk. Även om alla vindkraftparker inte kommer att byggas så innebär själva antalet vindkraftparker och vindkraftverk att det lokala ansvaret och resurserna för kommunal räddningstjänst, sett utifrån LSO, inte på något sätt är anpassat för det vindbruk som sannolikt kommer att bedrivas om bara 4-5 år. Behovet av att bygga ut säkerhetskulturen för att kunna möta ökade krav på arbetsmiljön, inte minst under uppbyggnadsskedet är också stort. Nuvarande säkerhetskultur kan bli bättre i det enskilda fallet, även om lagstiftningen är tillräcklig för att en hög nivå på säkerhetskulturen skall kunna vidmakthållas. Här är det beställarnas krav på att huvudleverantörerna endast anlitar företag med tillräckligt utvecklat säkerhetstänkande som avgör. Har huvudleverantörerna en tillräckligt noggrann kontroll på alla underleverantörer som deltar i arbetet på site? Många incidenter omfattar personal på underleverantörsnivå. Erfarenheterna visar att de flesta beställare prioriterar arbetet med sub-contractor management och det kommer i framtiden sannolikt att höja nivån på den samlade säkerhetskulturen som tillämpas på site under uppbyggnadsskedet. 20

Vindkraft och Arbetsmiljö

Vindkraft och Arbetsmiljö Vindkraft och Arbetsmiljö Karin Liinasaari och Jenny Ahtola 2013-11-08 Projekt nr. 34250-2 Sammanfattning Arbetsmiljö- och säkerhetsarbete inom vindkraftbranschen är något som i likhet med alla branscher

Läs mer

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur SÄKERHETSKULTUR Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur 2 3 Begreppet säkerhetskultur började diskuteras på allvar i samband med utredningen av kärnkraftsolyckan

Läs mer

Uppförandekod för vindkraftprojektörer

Uppförandekod för vindkraftprojektörer Uppförandekod för vindkraftprojektörer Fredrik Lindahl Ordförande Svensk vindkraftförening VD Slitevind AB 2011-01-29 2 Svensk Vindkraftförening Ideell och politiskt obunden Öppen för alla Bildades 1986

Läs mer

Räddningsinsatser m.m. vid vindkraftverk på land och till havs

Räddningsinsatser m.m. vid vindkraftverk på land och till havs samhällsskydd och beredskap 1 (7) Räddningsinsatser m.m. vid vindkraftverk på land och till havs Inledning I takt med att antalet vindkraftverk på land och till havs ökar och då det dessutom planeras för

Läs mer

Nu finns planeringsverktyget som kan öka regional nytta och acceptans. Christer Andersson. Nätverket för vindbruk

Nu finns planeringsverktyget som kan öka regional nytta och acceptans. Christer Andersson. Nätverket för vindbruk Nu finns planeringsverktyget som kan öka regional nytta och acceptans. Christer Andersson Vilka vi är Nätverket för Vindbruk, noden för arbetskraftförsörjning, drift och underhåll bildar tillsammans med

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Behov av vindkrafttekniker för perioden 2015-2019

Behov av vindkrafttekniker för perioden 2015-2019 Foto: Fredrik Axelsson Behov av vindkrafttekniker för perioden 2015-2019 Service, drift och underhållsarbete i torn & turbin på vindkraftverk i Sverige, noden för arbetskraftförsörjning, drift och underhåll

Läs mer

Behov av vindkrafttekniker för perioden

Behov av vindkrafttekniker för perioden Foto: Christer Andersson Behov av vindkrafttekniker för perioden 2016-2020 Service, drift och underhållsarbete i torn & turbin på vindkraftverk i Sverige, noden för arbetskraftförsörjning, drift och underhåll

Läs mer

Bilaga 13. PM - Riskanalys brand Duvhällen vindpark

Bilaga 13. PM - Riskanalys brand Duvhällen vindpark Bilaga 13. - Riskanalys brand Duvhällen vindpark UPPDRAG Riskanalys_brand_Duvhallen UPPDRAGSNUMMER 5473789000 UPPDRAGSLEDARE Gabriella Nilsson UPPRÄTTAD AV Gabriella Nilsson DATUM GRANSKAD AV Martin Bjarke

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Slutrapport Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Summary... 2 Bakgrund...

Läs mer

Bilaga Från standard till komponent

Bilaga Från standard till komponent Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,

Läs mer

Arbetskraftförsörjning drift och underhåll. Vindkraftcentrum. Daniel Perfect Karin Liinasaari 2008-2011. Vindkraftcentrum- Strömsund 0670-16970

Arbetskraftförsörjning drift och underhåll. Vindkraftcentrum. Daniel Perfect Karin Liinasaari 2008-2011. Vindkraftcentrum- Strömsund 0670-16970 Arbetskraftförsörjning drift och underhåll Vindkraftcentrum Daniel Perfect Karin Liinasaari 2008-2011 Vindkraftcentrum- Strömsund 0670-16970 Jämtlands län Strömsunds kommun Vindkraftcentrum- Strömsund

Läs mer

Biegga. Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk. 5 oktober. Projektbeskrivning

Biegga. Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk. 5 oktober. Projektbeskrivning Biegga Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk 5 oktober 2010 Projektbeskrivning ANSÖKAN ANBL.. 2010-10-06 2(5) Innehåll 1.0 Inledning.2 2.0 Mål för projektet 4 3.0 Genomförande 4 3.1 Tidplan 4 4.0 Organisation...5

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

Förutsättningar för att upprätthålla och utveckla en välfungerande verksamhet kring erfarenhetsåterföring

Förutsättningar för att upprätthålla och utveckla en välfungerande verksamhet kring erfarenhetsåterföring Förutsättningar för att upprätthålla och utveckla en välfungerande verksamhet kring erfarenhetsåterföring Johan Lindvall, fil dr Branscher och arbetsmetoder Kärnkraft Spårtrafik Vägtrafik Sjöfart Luftfart

Läs mer

Nätverket för vindbruk Energimyndigheten. kajsa.olsson@energimyndigheten.se www.natverketforvindbruk.se

Nätverket för vindbruk Energimyndigheten. kajsa.olsson@energimyndigheten.se www.natverketforvindbruk.se Nätverket för vindbruk Energimyndigheten kajsa.olsson@energimyndigheten.se www.natverketforvindbruk.se Nätverket för vindbruk - främjar en kraftfull utbyggnad av vindkraften - arbetar med lokal förankring

Läs mer

Framtidsbranschen Vindkraft

Framtidsbranschen Vindkraft Framtidsbranschen Vindkraft Exempel på yrken & arbetsuppgifter vid utbyggnad av landbaserade vindkraftparker Nätverket för vindbruk Noden för arbetskraftförsörjning drift & underhåll. Vindkraftbranschen,

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09 Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsningar... 3 Målsättning

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 SEK - Samhällsekonomisk kalkyl Beräkningen omfattas av verklig sysselsättning och dess ekonomiska effekter vid investering i Havsbaserad vindkraft Modell som använts:

Läs mer

Arbetsmiljöavtal Infranord 2012

Arbetsmiljöavtal Infranord 2012 AVTAL Arbetsmiljöavtal Infranord 2012 1 Avtalets omfattning Avtalet omfattar de enheter inom Infranord som utgör Infranord Sverige. 2 Inledning Arbetsmiljöarbetet ska utgå från en helhetssyn där fysiska,

Läs mer

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Upplägg Bakgrund Genomförande De 8 Safe Elderly indikatorerna Erfarenheter och reflektioner Nästa steg för Seniorcenter

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Säkerhetsaspekter vid konstruktion och installation. Innehåll:

Säkerhetsaspekter vid konstruktion och installation. Innehåll: Delar av presentation från Metso Fiber Karlstad AB vid fiberlinjeträffen i Skärblacka den 30 maj, 2007: Ny teknik för fiberlinjen Säkerhetsaspekter vid konstruktion och installation Sten Andersson, Göte

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

1) Sammanfattning samt Abstract 2) Slutrapport Vindfyr 33501-1 3) Huvudbok 4) Avstämningsunderlag 5) Bilaga 1 Vinfyrs konferens 15-16 november

1) Sammanfattning samt Abstract 2) Slutrapport Vindfyr 33501-1 3) Huvudbok 4) Avstämningsunderlag 5) Bilaga 1 Vinfyrs konferens 15-16 november SLUTRAPPORT Vindfyr Energimyndigheten Dnr 2010-002455 och projektnr 33501-1 1) Sammanfattning samt Abstract 2) Slutrapport Vindfyr 33501-1 3) Huvudbok 4) Avstämningsunderlag 5) Bilaga 1 Vinfyrs konferens

Läs mer

Forum för utbildning och forskningskommunikation

Forum för utbildning och forskningskommunikation Slutrapport av projekt inom Nätverket för vindbruk Forum för utbildning och forskningskommunikation Diarienummer 2013-002562 Projektnummer 37439 Projekttid 2013-10-01 2015-10-31 Handläggare Projektledare

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Arbete med vindkraft Det här kapitlet beskriver samebyns möjligheter till alternativ sysselsättning i samband med vindkraftsetableringar. Projektstart Samråd Överenskommelse

Läs mer

Seminarium - Luftvärdighet

Seminarium - Luftvärdighet Seminarium - Luftvärdighet Säkerhetskultur: Ledarskap och säkerhetsarbete 2016-03-07 nicklas.svensson@transportstyrelsen.se Innehåll Transportstyrelsens framtagna beskrivning och definition av säkerhetskultur

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Ledningssystem för Informationssäkerhet (LIS) vid Linköpings universitet

Ledningssystem för Informationssäkerhet (LIS) vid Linköpings universitet 2010-11-22 Beslut 1(9) Ledningssystem för Informationssäkerhet (LIS) vid Linköpings universitet Inledning Universitetsstyrelsen fastställde 2002-02-27 IT-strategi för Linköpings universitet. Där fastslås

Läs mer

Säkerhetskultur i Skanska Sverige

Säkerhetskultur i Skanska Sverige Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Det här är vad vi gör Vi utvecklar, bygger och underhåller den fysiska miljön för människor att bo, arbeta

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Nyheter inom planering för vindkraft

Nyheter inom planering för vindkraft Nyheter inom planering för vindkraft Planering Vindkraftverkens storlekar, behov av större markområden Stora investeringar Vilka behöver aktuell kompetens om vindkraft? Presentation av Nätverket för vindbruk

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

Vindkraftens inverkan på Vägarna

Vindkraftens inverkan på Vägarna VINDKRAFTTEKNIKER EXAMENSARBETE 15 P Datum (2012-03-14) Vindkraftens inverkan på Vägarna Elev: Sebastian Nordlund Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Här ska vi ta en liten koll på hur vindkraftens

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö Sida 1 av 4 Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld Arbetsmiljölagstiftningen ställer krav på att det ska finnas rutiner för att förebygga hot och våld i arbetsmiljön. Den föreskrift som beskriver

Läs mer

Säkerhet FÖR FASTIGHETER

Säkerhet FÖR FASTIGHETER Säkerhet FÖR FASTIGHETER Risker All verksamhet är förknippad med risker och har behov av effektiv riskhantering. Riskprofilen skiljer sig kraftigt mellan olika verksamheter men är lika viktig att ta hänsyn

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

Industriarbetsgivarnas N0LL- VISION en arbetsmiljöstrategi för helt säkra arbetsplatser

Industriarbetsgivarnas N0LL- VISION en arbetsmiljöstrategi för helt säkra arbetsplatser Industriarbetsgivarnas N0LL- VISION en arbetsmiljöstrategi för helt säkra arbetsplatser 1 Foto: Boliden Vår arbetsmiljöstrategi lägger tyngden på förebyggande åtgärder, strukturerade arbetssätt och på

Läs mer

Riskanalys för signaltekniska anläggningsprojekt

Riskanalys för signaltekniska anläggningsprojekt Gäller för Version Standard BV utan resultatenheter 1.0 BVS 1544.94006 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2009-01-19 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av F08-3369/SI10 Leverans Anläggning Björn

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

Skanska Sverige. Arbete med eller nära spänning skall utföras av, eller under ledning av, en för arbetet ansvarig person, se kompetenskrav.

Skanska Sverige. Arbete med eller nära spänning skall utföras av, eller under ledning av, en för arbetet ansvarig person, se kompetenskrav. 1 (6) 1. Allmänt Arbete i närheten av och med elledningar är en vanlig och farlig situation för oss, endera väl synlig luftledning eller som ledning under mark. Nedan finns beskrivet arbetssättet som ska

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller alla arbetsplatser. Att utveckla och förbättra arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete som aldrig

Läs mer

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter En rapport från nätverket Power Väst som drivs i samarbete mellan Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

OLYCKOR, TILLBUD OCH INCIDENTER I ETT STORSKALIGT VINDBRUK

OLYCKOR, TILLBUD OCH INCIDENTER I ETT STORSKALIGT VINDBRUK OLYCKOR, TILLBUD OCH INCIDENTER I ETT STORSKALIGT VINDBRUK Analys Fallstudier och erfarenheter 1. FÖRORD Vindkraftutbyggnaden i Sverige är omfattande och har på några få år utvecklats från att vara en

Läs mer

ER 2015:08. Årsrapport 2014 för Nätverket för vindbruk

ER 2015:08. Årsrapport 2014 för Nätverket för vindbruk ER 2015:08 Årsrapport 2014 för Nätverket för vindbruk Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Krisledning & kommunikation i kritiska lägen. Segla lugnt efter storm

Krisledning & kommunikation i kritiska lägen. Segla lugnt efter storm Krisledning & kommunikation i kritiska lägen Segla lugnt efter storm Vad gör du när stormen ryter? Du måste agera snabbt och kommunicera med inblandade för att få överblick över situationen. Det kan handla

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic

Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic Smidesgruppen 14 december 2016 Arbetsmiljö Kresimir Iveskic Varför ett arbetsmiljöarbete? Omsorg Arbetsmiljö som produktionsfaktor Marknads- och intressentkrav Rekrytering Lagar, regler och avtal 2 Lagar

Läs mer

Vägledning. Vägledning för badanläggningar

Vägledning. Vägledning för badanläggningar Vägledning Vägledning för badanläggningar Vägledning för badanläggningar Konsumentverket, reviderad 2014 Ansvarig handläggare: Maria Lindstedt Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Inledning... 6 2.1

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Vägledning. Vägledning till guidade turer med snöskoter. Förebyggande säkerhetsarbete

Vägledning. Vägledning till guidade turer med snöskoter. Förebyggande säkerhetsarbete Vägledning Vägledning till guidade turer med snöskoter Förebyggande säkerhetsarbete Vägledning till guidade turer med snöskoter förebyggande säkerhetsarbete Konsumentverket 2014 Ansvarig handläggare: Kerstin

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Vägledning. Vägledning till guidade turer i fjällen. Förebyggande säkerhetsarbete

Vägledning. Vägledning till guidade turer i fjällen. Förebyggande säkerhetsarbete Vägledning Vägledning till guidade turer i fjällen Förebyggande säkerhetsarbete Vägledning till guidade turer i fjällen förebyggande säkerhetsarbete Konsumentverket 2014 Ansvarig handläggare: Kerstin Jönsson

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring?

Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring? NordVind - VINDKRAFT OG LOKAL FORANKRING Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring? Projektledare Jens Sperens / Vindfyr Agenda Vindfyr Tack till finansiär Vad kommuner gör idag för ökad

Läs mer

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning 2014-06-18 1/5 Innehåll Syfte/bakgrund... 3 Omfattning... 3 Ansvar och Genomförande... 3 Renodlad BAS med sjävständig entreprenör... 3 Renodlad BAS med egen

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Riskbaserat tänkande i ISO 9001:2015

Riskbaserat tänkande i ISO 9001:2015 Riskbaserat tänkande i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument är att förklara riskbaserat tänkande i ISO 9001 bemöta uppfattningar om och oro för att riskbaserat tänkande ersätter processinriktning bemöta

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Haveri- och skadeutredningar

Haveri- och skadeutredningar Syfte Utförande - Nytta Marcus Claseryd Exova AB Exova AB Globalt kunskapsföretag - Materialteknik Skade- & haveriutredningar, OFP, Polymer- & kompositmaterial, Metalliska material, Driv- & Smörjmedelsprovning,

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom Samhällsviktig verksamhet i Styrel Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom 1 Samhällsviktig verksamhet prioriteras i Styrel för att samhällsviktiga elanvändare ska kunna få el även i händelse av kortvarig

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Vindkraft ur markägarens synpunkt

Vindkraft ur markägarens synpunkt Examensarbete 15 P Datum (2012-03-17) Vindkraft ur markägarens synpunkt Elev: Peter Söderlund Handledare: Anna Josefsson 1 Sammanfattning I denna rapport får du som är markägare, veta vilka fördelar vindkraften

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Strategi för Nätverket för vindbruk 2015 1 (17)

Strategi för Nätverket för vindbruk 2015 1 (17) Strategi för Nätverket för vindbruk 2015 1 (17) 2 (17) Förord Detta dokument beskriver Energimyndighetens strategi för Nätverket för vindbruk. Strategin ska bidra till myndighetens främjandeuppdrag av

Läs mer

Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Cross-border www.msb.se/eucrossborder Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se Fakta och resultat 4 nordiska länder: Danmark, Beredskabsstyrelsen Norge, DSB Sverige, MSB, Finland, MoI Två år Budget: 546 754

Läs mer

Maritima riskanalyser för LNG

Maritima riskanalyser för LNG Maritima riskanalyser för LNG Stora Marindagen 2010 27 april 2010 Edvard Molitor, SSPA Sweden AB Innehåll Maritima riskanalyser - FSA - Riskanalysmetodik - Riskidentifiering - Beräkningsverktyg - Acceptanskriterier

Läs mer

KRIS- OCH KATASTROFPLAN

KRIS- OCH KATASTROFPLAN KRIS- OCH KATASTROFPLAN Upprättad 2009-11-26 Reviderad 2010-08-07 1. SYFTE OCH MÅL Syftet med kris- och katastrofplanering vid Föreningen Ekonomerna vid Stockholms universitet är att skapa handlingsberedskap

Läs mer