SÄKERHETSBEDÖMNINGAR I SAMBAND MED FRÄMJANDE AV VINDBRUK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÄKERHETSBEDÖMNINGAR I SAMBAND MED FRÄMJANDE AV VINDBRUK"

Transkript

1 FÖRSTUDIEProjektDnr SÄKERHETSBEDÖMNINGAR I SAMBAND MED FRÄMJANDE AV VINDBRUK Kompletterad SLUTRAPPORT SÖDRA NORRLANDS VINDKRAFTCENTRUM, SNVIND Programkooordinator Erik Löfgren 1

2 Sammanfattning Föreliggande förstudie behandlar säkerhetsbedömningar i samband med främjandet av vindbruk. Bara i Norrland finns planer på upp emot vindkraftverk, vilket motsvarar runt 250 vindkraftparker. Utbyggnaden som är omfattande i hela landet medför olika risker i olika skeden av utbyggnadsprocessen och förstudien beskriver hur säkerhetsbedömningar av vindbruk skiljer sig från säkerhetsbedömningar av vindkraftteknik. Vindbruk är ett betydligt vidare begrepp som innefattar även samhällets säkerhetskultur generellt. En slutsats från de analyser som hittills genomförts innan denna förstudie är att det saknas en god diskussion om säkerhetsbedömningar i samband med främjandet av vindbruk särskilt på parknivå. Det finns därför en önskan från branschen, kommunföreträdare och tillståndsmyndigheter att få tillstånd en sådan dialog. Internt i företagen är säkerhet ett viktigt område men dialogen bör omfatta många fler berörda. Viktiga delar i en sådan dialog om säkerhet är ett öppet utbyte av erfarenheter från brukandet, dvs orsak och verkan samband samt att hitta en organisatorisk lösning för att vid behov snabbt kunna uppgradera standard. I förstudien görs även jämförelser med flygteknik och dess säkerhetskultur, där samhällets acceptans är väl balanserad genom stor öppenhet avseende oönskade händelser. Det visar sig att det är till fördel för flygbranschen. Viktiga begrepp i en säkerhetsbedömning är avvikelse, incident, tillbud och olycksfall. Skillnaderna mellan dess begrepp redovisas och exempel ges. Planer, konstruktion, arbetsmiljö och räddningstjänst hänger intimt samman med säkerhetsbedömningar. Förslag till innehåll i ett räddningstjänssamtal beskrivs och frågor om övningar och övningsområden tas upp. Förstudien avslutas med ett antal slutsatser och rekommendationer där den kanske viktigaste är: - Arbetet med att utveckla säkerhetsbedömningar bör handla om säkerhetskultur och inte teknisk säkerhet. Det är dålig säkerhetskultur och inte dålig teknik som skapar problem. Förbättringar sker snabbast genom en effektiv dialog mellan vindkraftteknikerna och konstruktörerna vid ritbordet. Beställarna måste vara beredda att betala för en excellent säkerhetskultur och därmed hög säkerhet. 2

3 Summary The present preliminary study elaborate on security assessments in connection with the use and promotion of windpower. In northern Sweden there are plans to establish more than 6000 windmills which may correspond to about 250 wind farms. The development is extensive in the country as a whole and involve different risks in different phases of the development process. The preliminary study decribes how security assessments of the use of wind energy in the society differs from security assessments of wind power technology. The use of wind energy is a more extensiv term that also includes the security culture of the society. One conclusion from studies that precedes this one is that a good discussion about security assesments is lackning in connection with the use of wind energy especially on the level of multiple windfarms. There is a wish from the business, representatives of municipalities and permission authorities to establish such a dialogue. Internaly in the companies safety is already an important topic but the dialogue should include many more of the parties concerned. Important parts of such a dialogue about security is an open exchange of experiences from the use of wind energy, in a cause and effect perspective and also to find an organizational solution that if necessary could implement a fast upgrade of standard that will be accepted by the wind energy business. In the prestudy there is also a comparision with use of aviation technology and its safety culture where the public acceptence is well balanced through great openess in respect to unforeseen events. That openness have been to the advantage of the aviation business. Important concepts in a security assessment is deviation, incident, near-accident and accidents. The differences between this concepts is elaborated upon and exemples are given. Plans, design work, construction work, public health and rescue missions are all intimitly connected with the security assessments. Proposals for dialogues about rescue missions are included and questions of field exercises and training grounds are covered in the prestudy. The preliminary study ends with a number of conclusions and recommendations where perhaps the most important one is; further work with security assessments and security criteria should focus on the security culture and not the technical security. It is often a bad security culture and not bad technology that create problems. Improvements will be faster through an effective dialogue between wind power technicians, design people and concerned parties. The buyers must be prepared to pay for an excellent security culture and thereby a high level of security. 3

4 Förord BeslutsomfattatsiEUochpånationellnivå,förattgenomförastrategin för förnybarenergi,hargettupphovtillennybyggboomochettstortantalexploatörer önskarbyggavindkraftverksamladeivindkraftparkeröverhelalandet.sverigestår därmedinförenmassivutbyggnadavvindkraftenunderdekommandeåren.därmed uppstårävenettdelvisnyttsamhällsområde,medennytypavteknikochinfrastruktur. Idennaförstudiesammanfattasdettasamhällsområdeiordetvindbruk.Vindbrukär utifrånsamhälletssynsättattjämföramedskogsbrukochjordbruk.ennystorskalig arealkrävandeindustrimedsamhällsnytta,sombörjarfinnasinaformer.dåbehövs ävensäkerhetsbedömningarsombyggerpåforskningochbeprövaderfarenhet. Närnyavindkraftparkerbyggsuppochfyllsmedvindkraftverkärdetenanläggningstekniskverksamhetsomvanligtvishandhasavenleverantöravvindkraftverkoch företaginombyggsektorn.förberedelserochinvesteringargörsinförettmerlångsiktigt brukande.byggetavvindkraftparkenpågårunderettellertvåår.denbyggsutifrånen noggrannprojekteringsomiblandskeriettannateu land.däreftervidtarettmerlokalt vindbruksompågårkanske25 50årellerlängre.Eftersomvindkraftparkennormaltär anslutentilldetcentralastamnätetförelsåpåverkarenvindkraftparksskötseläven helalandet.idennaförstudiestuderashelavindbrukskedjanfrånkonceptstudiertill nedmonteringochalladelaringåridetförstudienbetraktarsomvindbruk. Detövergripandemåletmedförstudienärattinitieraenförtroendefulldialogmellan berördapartersåattvindbrukkanräknassomensäkerverksamhet.endialogvars syfteärattskapaensäkerhetskulturpåhögnivå.dettakommerattökaacceptansen förvindbruk,minimeraantaletolyckorsamtbegränsakonflikter,räddningsinsatser samtberördaparterskostnaderomnågotändåskullehända. Iförstudieninnebärrubrikensord;säkerhetsbedömningaravvindbruk,ettgenerellt synsättpåsäkerhetsfrågornaochomfattarävenfleraktörerisamhälletänvadsomär falletinomdetmeretableradeområdet;säkerhetsbedömningaravvindkraftteknik. Analysavvindkraftteknikenstekniskasäkerhetärdockdenprimäragrundenföratt åstadkommaävenettsäkertvindbruk.enskillnadärdockattmedkanske6000vindkraftverkidetframtidasvenskavindbruketochmedenidagokändmenlitenteknisk riskförenstörreolycka(vikantexantaenpå500driftår),såkandettalåtateoretiskt acceptabelt,menipraktikenmotsvarardetdåenstörreolyckapermånadiframtiden, omvibrukar6000verk. Dettamåstevitalaomnuochmötamedkunskapnuochenskapaensäkerhetskulturpå högnivåredannu,somminimerarriskerna.erfarenheternafrånandraländersvindbruk,ländersomliggerföreoss,tyderpåattdetgårattskapaensäkerhetskulturpå högnivådärvindbrukutgöretttillräckligtsäkertsamhällsområdeiframtiden.förhoppningenärattdennaförstudieskallgebränsletillenintensivochfruktbardialog. Erik Löfgren Programkoordinator SödraNorrlandsVindkraftcentrum,SNVIND 4

5 INNEHÅLL Sammanfattning 1.Bakgrundtillförstudien 2.Vindkraftenstekniskainnehåll 3.Vindbruketsskedendefineradesomensamhällsprocess 4.Säkerhetsbedömningaravvindkraftsteknikochvindbrukhängerihop 5.Sambandetmellantekniskprojektering,arbetsmiljöochräddningstjänst 6.Vindkraftensriskerochhurdeberäknasiandraländer 7.Relevantasäkerhetskriterierisäkerhetsbedömningar. 8.VilkaärdeberördaparternaiSverigeochhurserbehovenut? 9.Hurfungerardetipraktiken? 10.Enanalysavgodaexempelochtransparens 11.Kanvindkraftenssäkerhetskulturblirbättreänflygets? 12.Deladedataochvägentillexcellence 13.Räddningstjänstsamtaletgerräddningstjänstavtalet 14.Behöverdennaförstudieföljasavenhuvudstudie? 15.Vindkraftparker,länochövningsområden 16.Människornaidetframtidavindbrukssystemet Slutsatserochrekommendationer 5

6 1. BAKGRUND TILL FÖRSTUDIEN BAKGRUND Under 2010, 2011 och 2012 har Södra Norrlands Vindkraftcentrum (SNVIND) i Söderhamn verkat som ett kraftsamlande vindkraftcentrum för att utveckla rutiner för räddning och säkerhet avseende de vindkraftparker som planeras och byggs i landet. SNVIND har tillsammans med privata exploatörer samt statliga, kommunala och landstingsanknutna aktörer genomfört en stor räddningsövning i realtid ute till havs. Även räddningsövningar vid vindkraftparker på land har genomförts. Ett omfattande samarbete har även skett med flera berörda myndigheter avseende samhällets säkerhet, samt med noden i Strömsund tillhörande Energimyndighetens nätverk för vindbruk, avseende utbildningar på arbetsmiljö- och säkerhetsområdet. Därtill har ett metodikprojekt genomförts tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) för att hitta metoder att analysera samhällets risker vid uppbyggnaden av stora vindkraftparker. SNVIND och MSB har låtit FOI ta fram en modell för att kunna undersöka och utvärdera de risker som är förknippade med utbyggnaden av landets vindkraftparker. Tunga, skrymmande och långa transporter är en typ av riskmoment, tunga lyft ett annat. Ytterligare en riskgrupp som identifierats avser risker förknippade med kulturkrockar mellan olika företagskulturer, det berör särskilt företagens säkerhetskulturer och vad som kan hända när de inte samordnats. Ovanstående erfarenheter utgör bland andra grunderna för det nu aktuella projektet. Bara i Norrland finns planer på upp emot vindkraftverk, vilket motsvarar runt 250 vindkraftparker. Utbyggnaden medför olika risker i olika skeden av utbyggnadsprocessen. Ingen myndighet har i dagsläget det totala ansvaret för samtliga säkerhetsfrågor och säkerhetsbedömningar i denna storskaliga utbyggnad och det finns inga säkerhetskriterier framtagna som täcker de behov som finns. Det finns exempel på lösningar för att kunna hantera olika säkerhetsproblem som kan uppstå, men de är i huvudsak företagsanknutna och inte generella och kända av alla berörda parter. Dessutom saknas ett tillräckligt bra faktaunderlag för att ge kommuner och tillståndsmyndigheter de verktyg som krävs för att de skall kunna hantera säkerhetsfrågorna på ett sådant sätt som en storskalig utbyggnad av vindkraften kräver. I många kommuner och särskilt i mindre kommuner innebär en vindkraftetablering de största externa investeringarna som gjorts i modern tid. Behovet av dialog om säkerhetsfrågorna är stort, med så många vindkraftparker under planering. En slutsats från de analyser som hittills genomförts är att det saknas en god diskussion om säkerhetsbedömningar i samband med främjandet av vindbruk särskilt på parknivå. Det finns därför en önskan från branschen, kommunföreträdare och tillståndsmyndigheter att få tillstånd en sådan dialog. Energimyndigheten har på uppdrag av regeringen skapat ett nationellt nätverk för vindbruk. Nätverket för vindbruks syfte är att sprida kunskap om naturresursen vind och säkerställa tillgången på information för att underlätta utbyggnaden av vindkraft samt för att kunna understödja regionala initiativ av nationell betydelse. Energimyndigheten har ansvaret för att att se till helhetsbilden av verksamheterna inom nätverket för vindbruk och myndighetens uppgift i nätverket är bland annat att fatta beslut om vilka aktiviteter som skall tilldelas resurser. Det har därför varit naturligt att vända sig till Energimyndigheten för en första förstudieanalys av problembilden ovan. 6

7 FÖRSTUDIENS MÅL OCH GENOMFÖRANDE Det övergripande målet med projektet är att initiera en förtroendefull dialog med berörda parter med syftet att uppnå ett väl förankrat säkerhetsarbete i vindkraftparker. Projektet skall belysa hela processen, från initiering av en vindkraftetablering till nedmontering. På kort sikt är målet att identifiera relevanta säkerhetsaspekter som de olika parterna upplever som centrala för en vindkraftpark och vilka av dessa motsvarande parametrar som samtliga parter kan ställa sig bakom. Målet är också att visa på goda exempel på samarbeten mellan olika aktörer kring god säkerhet. Projektet har bestått av fyra delmoment: A. Intervjuer och samråd om erfarenheter och behov hos kommuner och tillståndsmyndigheter. B. Intervjuer och samråd om erfarenheter och behov hos vindkraftbranschen. C. Sammanställning av en förstudie. Redovisningen har ett fokus på slutsatser och rekommendationer om hur arbetet med att utveckla säkerhetsbedömningar bör bedrivas. D. Redovisning av resultaten av förstudien i de forum där branchdiskussioner förs. MOTIVBILDOCHÄRENDESAMMANFATTNING I den expansiva fas som vindkraftbranschen befinner sig i för närvarande är det av stor vikt att uppmärksamma säkerhetsfrågorna. Utbyggnaden av vindkraft i stor skala medför risker i olika skeden av processen. Det är angeläget att samtliga involverade parter får kännedom om de problem som kan äventyra utbyggnadsprocessen och hur riskerna kan elimineras. Det är också viktigt att markupplåtare och tillståndsmyndigheter får full kännedom om vilka krav som kan ställas för att garantera god säkerhet. En dialog mellan privata och offentliga intressenter bör därför inledas med syfte att skapa samförstånd kring säkerhetsfrågor, möjligheter till olika former av samarbeten mellan olika intressenter bör också närmare undersökas. Vindkraftcentrum Södra Norrland har sedan tidigare arbetat med säkerhetsfrågor kring vindkraften och är därför väl lämpade för att initiera en sådan dialog mellan berörda parter. En dialog om säkerhet under vindkraftutbyggnaden bidrar till ökad acceptans. Ett väl förankrat säkerhetsarbete med många goda exempel på samarbeten mellan de olika aktörerna på vindkraftsområdet är av stor betydelse för den pågående utbyggnaden av vindkraft. 2. VINDKRAFTENS TEKNISKA INNEHÅLL VINDKRAFTTEKNIK Säkerhet, risker och bedömningar hänger naturligtvis ihop med vindkraftens tekniska innehåll och utgår från de konstruktioner och lösningar som väljs ut, för att sedan kunna tillverka det färdiga vindkraftverket. Man kan utan att överdriva säga att säkerhet och risker ritas in redan på ritbordet, långt innan något vindkraftverk börjar tillverkas i en fabrik eller resas i en vindkraftpark. Tekniska system går att beskriva mycket exakt, Säkerhetsbedömningar av vindkraftsteknik görs hela tiden av tillverkare, beställare och olika myndigheter. Ofta skapas en standard för 7

8 det parterna enas om, som leder till att det tekniska systemet är godkänt för att användas på en marknad. En standard gäller dock inte för all framtid och erfarenheter från teknikens brukande leder ofta till att standard ändras. För att det skall ske i en effektiv process som främjar framtida bruk och även främjar alla de företag (tillverkare och beställare mfl) som investerat i ex vindkraftteknik så behövs två saker; 1. Ett öppet utbyte av erfarenheter från brukandet, dvs orsak och verkan samband. 2. En organisatorisk färdig lösning, som snabbt kan uppgradera standard som inte håller måttet. En organisation behövs som branschen själv skall ha förtroende för. Ett exempel från en annan bransch där dessa två saker fungerar bra är flygteknik och säkerhet. Alla avvikelser från standard dokumenteras och en öppen diskussion startas omedlbart om något inträffar. En diskussion som leder till att standard kan ändras på mycket kort tid och under denna tid brukas inte ex en flygplanstyp som inte håller måttet. Man kan då fråga sig; Är det inte skadligt för branschen att ha denna öppenhet? Det visar sig att det är tvärtom. Samhällets förtroende för hur flygsektorn hanterar incidenter, tillbud samt olyckor och snabbt uppgraderar standard är mycket högt. Branschen kan därmed ta ut sina kostnader för att ha en hög standard på säkerhet och minimera riskerna. Samhället accepterar då att branschen tar betalt för detta. I ett moget industrisamhälle finns egentligen inte några alternativ. Många av våra europeiska exportindustrier har försvunnit eftersom vi, ofta utan att känna till det, inte vill betala för tillräckligt hög säkerhet under processen från ritbord till det lokala brukandet. Öppenhet är således en god industripolitik och bra för våra företag på sikt. VINDBRUK Vindbruk är mer komplicerat att analysera ur ett systemperspektiv än vindkraftteknik. Många fler osäkra faktorer påverkar säkerhetsbedömningarna. Säkerhetsbedömningar av vindbruk börjar ändå diskuteras av tillverkare, beställare och olika myndigheter, det är positivt. Denna förstudie är ett inlägg i den kommande diskussionen om säkerhetsbedömningar av vindbruk. Det är när samhället sedan använder sig av vindkrafttekniken i olika sammanhang som det praktiska resultatet av de tekniska säkerhetsbedömningarna kommer fram. Då tillkommer det vi brukar kalla den mänskliga faktorn och genast får vi ett mycket mer komplicerat totalt system som även innefattar psykologiska, sociala och kulturella faktorer som varierar från land till land. Det är det som i denna studie innefattas i det breda begreppet vindbruk. Alla säkerhetsbedömningar innebär att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet värdera så många riskfaktorer som möjligt utifrån verkliga händelser. Ju mer vi vet om det tekniska systemet och den mänskliga faktorn desto mer vet vi om orsak-verkan och vi då kan göra ständigt bättre säkerhetsbedömningar av vindbruket. Därmed kan vi även bättre avgöra om det finns tekniska brister som innebär att en standard behöver ändras och vidta åtgärder. De praktiska erfarenheterna från fältet är därför så viktiga. De rapporteringssystem som finns hos många enskilda aktörer är ofta myckt bra, särskilt för att kunna bedöma utfallet av en beräknad teknisk risk. Hur väl fungerade säkerhetsbedömningen? Behöver en uppgradering göras? Utbytet av information mellan branschens företag kan dock förbättras och likaså samtalet mellan myndigheter och branschföretag, för att parterna skall tillsammans kunna nå fram mot samma nivå på säkerhetsbedömningar som flygbranschen använder sig av. 8

9 Kunskaperna om vindkraftens tekniska innehåll är därför avgörande för att vi skall kunna gå vidare och göra säkerhetsbedömningar av vindbruket. Vindkraftsteknik utgör ett tekniskt system med många undersystem (tornet, generatordel, larmsystem, blad, drivsystem som reglerar bladvinklar mm). Dessa tekniska delsystem består i sin tur av tekniska undersystem (ex bladets infästning i en hub) och enskilda tekniska komponenter ex bult och mutter, som fäster bladen i en hub. Det kan finnas mer än enskilda tekniska komponenter, stora som små i ett komplett vindkraftverk. För varje komponent finns det en sannolikhet att den går sönder eller slutar att uppfylla ställda krav. Detta innebär då en potentiell risk för en incident och olycka beroende på vad det leder till för händelser och risknivån bedöms som mer allvarlig om människor finns i närheten. Det är uppenbart att tekniska system och dess innehåll av tekniska komponenter inte kan bli 100% säkra, av två skäl. Det ena skälet är att alla möjliga incidenter, tillbud och olycksförlopp inte kan förutses. Det andra skälet är att även om det går att tekniskt konstruera ett nära 100% säkert system så går det inte att bygga och sälja dessa system, eftersom kostnaderna mellan 99% säkerhet och 100% säkerhet är oöverskådliga, på en normalt fungerande marknad. All teknik vi brukar i ett samhälle innebär potentiella risker. Vi får tillsammans bidra till att det görs så bra säkerhetsbedömningar som möjligt för att olyckor skall kunna undvikas. Lagar, regler och förordningar skall naturligtvis följas, därutöver har varje branschområde utvecklat sin egen policy och det har vanligtvis utvecklats fungerande samarbetsrelationer mellan säljare, köpare, ägare och tillsynsmyndigheter. Vindkraftsbranschen är fortfarande en ung bransch och en enhetlig säkerhetskultur som innefattar även en tillräckligt hög nivå på hela underleveratörssektorn är inte fullt utvecklad. Nolltolerans är en eftersträvansvärd vision men omöjlig att uppnå. Bara det faktum att teoretiskt diskutera vad en nolltolerans mot olyckor eller nollvision innebär leder ändå ofta till stora förbättringar i säkerheten, kvalificerade säkerhetsbedömningar och en hög nivå på säkerhetskulturen inom ett branchområde. Diskussionen är säkerhetshöjande i sig. Bilbranschen och flygbranschen har kommit mycket långt i sina säkerhetskulturer men även där är användarna och gränssnittet människa / maskin en stor osäkerhetsfaktor. 3. VINDBRUKETS SKEDEN DEFINERADE SOM EN SAMHÄLLSPROCESS Hela kedjan från projektering till nedmontering innebär verksamheter som även medför risker för såväl de som arbetar med vindkraft som allmänhet och räddningstjänstpersonal. Det innebär att vindkraft och vindbruk inte i egentlig mening är något annat än ännu en ny teknik som tas i bruk och införs i en större samhällsutvecklingsprocess. De värdegrunder som gäller för samhällsutvecklingen i stort under en given tidsperiod kommer även att gälla för vindbruket. Därför är detta ännu en skillnad mellan vindkraftteknik och vindbruk. Vindbruk innehåller i sig alla samhällets värdegrunder (lokala, regionala, nationella och EUs) och förmodas leva upp till dessa, men även ändras i takt med att värdegrunden ändras. Det innebär att vi verkligen kan välja nivå på den säkerhetskultur vi vill ha. Den är inte given. 9

10 Livscykeln för ett vindkraftverk i en vindkraftpark berör många företag och myndigheter. För att kunna avgöra vilka som berörs behövs en uppdelning i tidsskeden som känns igen och accepteras av berörda parter. Nedan görs en uppdelning som känns naturlig för många. Följande 6 faser kan utgöra en naturlig indelning av vindbrukskedjan; - KONCEPTSTUDIER - PROJEKTERING / TILLSTÅND / UPPHANDLING - BYGGNATION - INKOPPLING TILL NÄT - DRIFT OCH UNDERHÅLL - AVVECKLING / ÅTERSTÄLLNING I den fortsatta framställningen om säkerhetsbedömningar kommer vi att använda ovanstående indelning. Det finns även andra indelningsgrunder som hänger samman med upphandlingsrutiner och ytterligare andra indelningar, där den organisatoriska tillhörigheten som olika delar av vindbruket har till myndigheter, lagar och förordningar är styrande. På detta sätt berör vindbruket ett otal aktörer som normalt inte har synpunkter på de ursprungliga teknikvalet vid ritbordet men som i framtiden kommer att få en allt mer betyelsefull roll. Ett vindkraftverk är tex en byggnad och är på det sättet knutet även till Boverkets ansvarsområde. Ett räddningsskede kan övergå i ett sjuktransportskede och då är det tex det berörda Landstingets planering som påverkar de möjligheter och regler som det ges möjlighet/begränsningar att agera utifrån. 4. SÄKERHETSBEDÖMNINGAR AV VINDKRAFTTEKNIK OCH VINDBRUK HÄNGER IHOP Tidigareharvigåttigenomsäkerhetsbedömningaravvindkraftteknikochvindbruk. Dessatvåsäkerhetsbedömningarhängerihoppåettoväntatsättsomoftaintevisarsig förränenstörreolyckahänder.riskerisamhälletistortinnefattardärförävenvindbruk somnuärenavmångaverksamhetersomökarisamhället,medanandra bruk som jordbrukminskar.underlångtidvaraolyckorijordbruketettstortochallvarligt samhällsproblemsomberördemångamänniskor.idagärlantbrukarefortfarandeett högriskyrkemendetberörintesamhälletscentralafunktionerpåsammasättlängre. Nyteknikskaparnästanalltidettnytt bruk medriskersompåverkarsamhälletpågott ochont.worldwidewebellernätetsomvikallardet,hargettosstillgångtillmer information,snabbareännågonsinihistorien.viharävenfåttfenomenet näthat som varokäntför10årsedanmensomnubetraktassomettbegynnandestort samhällsproblemsomvikanberäknariskerförochgörasäkerhetsbedömningarav. Vihardockintenågraeffektivamotåtgärderattsättainmotdennanyariskinät bruket. Närflygetvarisinlindavarflygplansteknikochluftskeppstekniklikställda. Amerikanskaflygvapnetförsökteupphandlaenteknisklösningsominnebärattetthelt flygplanskullekunnalandaheltsäkertmedsinapassagerareomdetinträffadeetttotalt 10

11 motorbortfall.detkomingasådanaanbud.underflygetsförstaårräknadesdärför luftskeppensomdentekniksomskulledominerabruketavflygteknik.luftskepp betraktadessommycketsäkra,detvarallmänhetensvalochflygplanvarenmycket osäkerteknikenbartlämpadförriktigaäventyrare.idagharvifacitochvetvilken tekniksomkomattdominerabruketavflygteknikochävenorsakentillattdetblevså. Fortfarandeärennödlandningmedettflygplanettmycketosäkertochriskfylltförlopp ochmedtotaltmotorbortfallnäranogomöjligtattbedömautfalletav.ändåräknas flygteknikennusommycketsäker.densäkerhetskultursomflygetanvänderfungerar ävenomvisettflygplansolyckorsåaccepterarviallmäntbruketavflygplan.orsakerna hängermycketihopmedhurincidenterocholyckorhanterasavflygplansbranchensom vitidigarebeskrivit.avgörandeförattallmänhetenskallaccepteraettbrukavnyteknik ärattstoraolyckorkanhanteraspåettförtroendeingivandesättochattenhög säkerhetskulturbyggdpåvetenskapochbeprövaderfarenhetkanutvecklasoch kommunicerasutmotallmänheten,avdenberördabranschen.iannatfallkanbruket slutaredanmeddenförstastoraolyckanochbranschenråkaivanrykte. OlyckanmedluftskeppetHindenburgochdebildersomspredsövervärldenavett brinnandeluftskeppmedkanskeförolyckademänniskorvarförödande.ävenomny tekniktogsframsomändradedetekniskasäkerhetsbedömningarnaochluftskeppidag betraktasavingenjörersomensäkerteknik,såtardetlångtidattfånyacceptansför bruketaventeknikmeddåligtrykteiettöppetsamhälle. OlyckornaiHarrisburg,TjernobylochFukushimaharpåsammasättförändratsynenpå kärnkraftochävenomheltandrateknikerförkontrolleradfissionfinnsatttillgåidag,så harkärnkraftensradioaktivaavfallochinteminstbilderfrånexploderande väteinneslutningarochbrand,letttillattsjälvabruketavkärnkraftärstarktifrågasatt avmånga.teknikensompresenteras,bruketavdensamma,inträffadeolyckoroch förtroendetförbranschenhängerintimtsammanundermångaårtiondenefteratten olyckahänt.detgårinteattskiljautdetenafråndetandra.nybranschteknikharsedan svårtattslåigenomävenomdenfinnsochärsäker. Detsammaskullemedallsäkerhetinträffaomenolyckamedettvindkraftverk inträffade,därbilderavettbrinnandevindkraftverkmedförolyckademänniskorsprids påsammasättsomvidnyhetsrapporteringenomhindenburgochtjernobyl. Acceptansenförvindbrukhängersåledesintimtihopmeddebildersompåverkaross ochävenomheltny säker vindkraftteknikkommerframganskasnartefterenolycka såkommersannoliktvindbrukinteattaccepterasomenliknande stor olyckahänderi Sverige. Därförärendelavfrämjandetavvindkraftattsetillattdetintekanhända. Därförärdetävenavoerhörtstorviktattviibranschenuppfattarskillnadenmellan sårbarhetsbedömningaravvindkrafttekniksomimycketärenstatistiskoch ingenjörsmässigverksamhetsomständigtförbättrasochsårbarhetsbedömningarav vindbruket. Acceptansenavnyteknikavgörsävenidettafallavenallmänhetpåsammagrunder somandrateknikerbedöms,gärnaitermeravförelleremotochiblandgrundadpåett underlagsomintelängrefinnspåprojektörernasbord.vindkraftteknikenändraslika fortsomannanteknikochvivetallmäntföratttaentekniskjämförelseattennybilinte 11

12 harmycketsambandmeden20årgammalbil.hurmycketkännerviegentligentillom modernvindkraftteknik?detärintesjälvklartförallmänhetenomdeintefår upplysningaromdettaochutanallmänhetensförtroendegårdetinteattbrukaen teknik. Eftersomvindkraftteknikärfärskvarasåfårvibetänkaattdetännufinnstidattagera. Inomflygsektornäriprincipallaflygplansomtrafikerarluftrummetinyskick.En gammaldc3afårintelyftafrånmarkenutanattvaragodkändförluftfart.detständiga utbytetavdelarskerinteiförstahandförattsparakostnaderutanförattannars uppfyllerteknikeninteflygsäkerhetskravensomständigtuppgraderas.ettflygplansom intefårlyftafrånmarkenkannaturligtvisinteanvändasalls.pådettasätthar flygbranschenklaratsigfrånattställasiskamvrånochbruketavflygplanförbjudsinte ävenomettbrinnandeflygplanskullestörta.allmänhetenvetattdettaisåfallvarett undantagochingaflerflygplanavdentypsomberörsfårlyftafrånmarken.dettahar branschenkloktnogbestämtsjälvaförattbevaraettförtroende.detkostarpåkortsikt menärlönsamtpålångsiktochteknikutvecklingendrivspåmotexcellence. Hurrimligtärdetattvindkraftverkbetraktaspåsammasättavsinbransch?Detär naturligtvisupptillbranschorganisationernaattbestämmahurförtroendetskall bevaras,mendetfinnsallanledningattdiskuteradennafrågainternt. 5. SAMBANDET MELLAN TEKNISK PROJEKTERING, ARBETSMILJÖ OCH RÄDDNINGSTJÄNST Ingenjörermåsteupplevabrukssituationenförattkunnaskapagodakonstruktioner somisinturledertillengodarbetsmiljöochförhoppningsvisytterligtfåinsatserfrån räddningstjänsten. Inom räddningstjänsten talas allmänt om den gyllne timmen. Det betyder att om en skadad person kommer under vård inom en timme efter larm, så ökar chanserna drastigt att personen skall kunna klara sig ur olyckssituationen och återrehabiliteras. Vikten av lokal kunskap, snabbhet, ständigt lärande och utveckling är helt avgörande för uppnå målet med den gyllne timmen. Det finns ett tydligt samband mellan dålig projektering, dålig arbetsmiljö och dåliga förutsättningar för att kunna genomföra en räddningsinsats inom den gyllne timme. Detta är viktiga samband som bör finnas med även i ingenjörens säkerhetsbedömningar. Ett exempel på detta är fästpunkter för att möjliggöra arbete under god egensäkerhet inuti en nacell. Om ingenjören inte projekterat för, konstruerat för och slutligen ritat in tillräckligt många fästpunkter för god egensäkerhet så blir arbetsmiljön komplicerad och svår att jobba i när alla säkringspunkter sitter på fel ställen. Risken för att inte koppla in sig säkert under arbetet ökar och ett eventuellt räddningsarbete tar lång tid när både räddningspersonal och en skadad på bår, måste säkras utan att det finns fästpunkter. Detta är enkla konstruktioner som även idag inte alltid görs på ett korrekt sätt. En konstruktör som en gång transporterat ut en kollega som väger 90 kg på bår ut från en nacell, under god egensäkerhet, skulle aldrig göra sådana misstag igen. Kostnaden för fästpunkter i nacellen ju är fullständigt försumbar med tanke på totalkostnaden för ett vindkraftverk. 12

13 Säkerhetsbedömningarna är i ett fall som detta inte tillräckligt bra. Det är även ett exempel som visar hur tydligt säkerhetsbedömningar av vindkraftteknik i praktiken hänger ihop med säkerhetsbedömningar av vindbruk och i värsta fall en räddningsinsats som tar för lång tid. Det kan låta konstigt att fästpunkters placering kan vara så kritiska, men alla som arbetat med tunga lyft i en nacell inser att ett sådant lyft kan bli mycket tidskrävande om lyftet gäller en skadad och kanske medvetslös person. En god inledande teknisk projektering av vindkraftteknik är avgörande för kvalificerade säkerhetsbedömningar och en dålig kan utmynna i fördröjningar och skador som äventyrar liv och hälsa. I det löpande arbetsmiljöarbetet är det inte säkert att vare sig dåliga konstruktioner eller omöjliggörandet av en effektiv räddningstjänst uppmärksammas. Det är först i ett skarpt läge som bristerna kommer till kännedom och det visar på betydelsen av att löpande öva de moment som kan gå fel, för att se vad som kan förbättras. När det väl händer en olycka finns ingen tid till tekniska improvisationer. 6. VINDKRAFTENS RISKER OCH HUR DE BERÄKNAS I ANDRA LÄNDER I de flesta länder bedöms vindkraftens risker som tekniska. Därutöver finns effekter på omgivande samhälle och därmed även indirekt på tredje man. Holland har varit tidigt ute för att kunna göra relevanta bedömningar av risker med storskaligt vindbruk. Vindkraftsäkerhetens analys i Holland kan därför vara ett belysande exempel för att visa på hur tankegången kan se ut vid ett säkerhetsarbete med fokus på vindbruk och inte bara vindkraftteknik. I Holland har en vindkraftpark relationer till ett stort antal andra samhällsobjekt såsom kanaler, motorvägar, kraftledningar, friluftsområden, hus, broar, parkeringsplatser etc. Geografin är kartlagd lika noggrant som vi kartlägger naturintressen som rovfågel och rödlistade arter. Därefter har olika incidenter kartlagts och storleken på eventuella skador på annan infrastruktur bedömts, i ett antal skadescenarios. I det tätbebyggda Holland är det väsentligt vilken närmiljö vindkraftverken är placerade i och vad de sekundära effekterna på omgivningen blir, om en skada inträffar. Därefter görs en riskberäkning som bygger på vald vindkraftklass, drifttimmar per år och en sannolikhet för att en viss incident skall inträffa. Resultatet blir en sannolikhetstabell för att en viss skada skall inträffa. Den i sin tur används för att göra en slutlig bedömning av vilken cirkel runt vindkraftverket som skall vara ett acceptabelt riskområde. Det kan vara flera olika cirkelradier runt samma vindkraftposition beroende på typ av risk. Det innebär i sig att varje vindkraftverk i Holland och framför allt varje vindkraftpark kan ha helt olika beslutade säkerhetsavstånd. Avstånden bygger dock på beräkningar utifrån verkliga data och anses utgöra resultatet av rimliga avägningar utifrån vetenskapligt dokumenterade säkerhetskriterier. I Sverige kommer de flesta vindkraftverk att stå i glesbygdsområden med liten trafik och få andra anläggningar i närheten, så den holländska metodiken kan inte föras över rakt av. Risker är dock svåra att förutse om inget tidigare hänt och då underskattas vanligen en sdan risk. Förändringar som sker plötsligt och ickelinjärt kan skapa mycket komplicerade händelseförlopp som kan vara svåra att stoppa, dvs egentligen en liten incident som ger i slutänden en stor olycka, med personskador och hot mot liv och egendom som följd. 13

14 Ett sådant exempel kan vara sprödbrott i metalldelar vid extrem kyla. Det kan orsaka långa kedjor av andra olyckstillbud. Ett annat exempel kan vara en överhettad bromskomponent som skapar gnistbildning som i sin tur kan orsaka en större skogsbrand vid mycket torr väderlek. Skogsbränder kan vara mycket farliga att hantera för räddningspersonal om ex en vindkantring sker. Det är en lång orsak-sambands kedja mellan konstruktörens val av material i en bromskomponent till ett vindkraftverk och räddningspersonal som brännskadas allvarligt flera mil bort från den färdiga vindkraftparken. Sambandet finns dock även om det är osannolikt även vid ett storskaligt vindbruk i glesbygd. Den viktiga slutsatsen är att det går att beräkna en sådan risk med relativt god säkerhet innan något händer och även ställa upp relevanta säkerhetskriterier för vindbruk som bygger på dessa data, så att det inte händer. I princip sker räddningsinsatser i vindkraftparker på land och till havs i stort på samma sätt. Det innebär att en stor del av riskbedömningarna är likartade. Det som däremot skiljer är beredskap, organisation, ansvar samt lyftmoment och transport till och från vindkraftverket. Transporterna är väldigt annorlunda naturligtvis om de sker på väg eller på vattnet. Övergången mellan båt och fundament är riskfylld på ett helt annat sätt än att gå in i ett vindkrafttorn på land. Men det är en känd risk och den kan hanteras. För övrigt blir en räddningsinsats i torn och nacell relativt likartad till havs och på land. Det pågår även ett omfattande erfarenhetsutbyte mellan vindkrafttillverkarna internationellt som även innefattar erfarenhet från räddningstjänstoperationer till lands och till sjöss. Riskerna kan beräknas om alla erfarenheter från olika händelsekedjor samlas och värderas. 7. RELEVANTA SÄKERHETSKRITERIER I SÄKERHETSBEDÖMNINGAR Grunderna för alla säkerhetsbedömningar avseende vindkraftteknik och vindbruk är olika uppskattningar av risker, dvs en riskbedömning. Säkerhetskriterier fastställs sedan av företag och myndigheter utifrån en acceptabel risk. De har vanligen juridisk fria/fälla karaktär. Säkerhetskriterier visar vad vi accepterar. Det är vanligt att beskriva säkerhetskriterier med sannolikhetsvärden som är acceptabla. Det finns flera metoder att göra de inledande beräkningarna i en riskbedömning. Varje företag har sina egna modellprogram för att göra dessa beräkningar. Målet är att kunna bedöma sårbarhet och säkerhet. Det som är särskilt relevant för vindbruk är storskaligheten i utbyggnaden. Vi återkommer till det i nedanstående stycken men det är viktigt att förstå skillnaderna mellan de fyra händelsetyperna avvikelser, tillbud, incidenter och olyckor för att kunna diskutera säkerhetsbedömningar med företagen. Det är även viktigt att veta att dessa inte används vid säkerhetsbedömningar av vindbruk utan normalt endast för att kategorisera händelser av teknisk karaktär. Relevanta händelstyper för att definiera säkerhetskriterier för vindbruk behövs men de finns ännu inte som regler. De tekniska säkerhetsbedömningarna bör även innehålla den mänskliga faktorn naturligtvis. Viktiga begrepp är avvikelse, incident, tillbud och olycksfall. De har även en strikt juridisk betydelse som ibland skiljer sig lite från hur vi använder orden dagligdags. Statistiken måste därför vara av god kvalitet så att olika värden kan jämföras med varandra. Det är naturligtvis skillnad på antalet tillbud per arbetstimmar på site för ett vindkraftföretag och antalet tillbud per arbetstimmar för vindkraftföretaget som sådant, med alla personal från ekonomienheten, konstruktörer och anställda i matsalen. Att vindkraftföretaget x har y tillbud på arbetstimmar säger således egentligen ingenting som kan användas för jämförelser. 14

15 Ett sätt att komma till mer användbara mått är att använda följande indelningsgrund; - Avvikelse/ händelse (ofta utan att en person är inblandad) där ställda kvalitetskrav brister - Tillbud/ händelse som skulle kunnat leda till ohälsa och olycksfall, men inget hände - Incident/ händelse där det inträffar en lättare skada - Olycka/ allvarlig händelse som orsakar en fysisk eller mental skada och sjuktransport Därefter bör händelser av olika typ delas in i var de sker och hur de sker samt vilka som drabbas, särskilt om det är underleverantörer på site. Finns det sedan en beskrivning av händelsekedjan orsak-verkan samt bilder och förklaringar i text så finns det tillräckligt mycket material för att kunna börja göra jämförelser. Då kan det tydligt upptäckas att tex en mycket allvarlig klämskada under uppförande av offshorepark egentligen var en klämskada i en mathiss på ett depåfartyg som tillhandahölls av en under-under-leverantör. Det kanske inte var så mycket som vindkrafttillverkaren kunde göra för att förebygga detta, men om inte statistiken kompletteras med bakgrundsinformation så går det heller inte att göra jämförelser med andra olyckor under byggnation av andra offshoreparker och säkerhetsbedömningarna går inte att använda på ett relevant sätt i säkerhetsarbetet. Alla dessa begrepp tillbud, olyckor etc ingår vanligtvis i rapporteringsrutiner som kan se väldigt olika ut hos olika vindkraftföretag. De har dock samma mål dvs att i god tid kunna förebygga risker för olyckor med människor inblandade och haverier på materiel eller anläggningar. Den mest relevanta säkerhetsaspekten är att kunna bedöma orsak och verkan genom att följa en händelsekedja. Om inte grundorsaken (root cause) till en avvikelse, ett tillbud, en incident eller olycka kan identifieras är det svårt att förhindra en upprepning. Varför klämdes en person fast i en mathiss? En nästan lika viktig säkerhetsaspekt är att kunna finna och värdera relevanta statistiska underlag över tillbud och olyckor som tillhör delar av vindbruket. Är klämskador i mathissar något som verkligen skall kategoriseras som offshoreolyckor med personskada? I det här fallet räknades det in i statistiken. Se flera exempel på relevansen av statistik för säkerhetsbedömningar i Arbetsmiljöverket statistiska underlag. Det finns statistiska underlag över vindkraftens risker och de mest frekventa tillbuden/olyckorna, men de utgör vanligtvis interna dokument hos företagen eftersom de tydligt anger hur framgångsrik säkerhetskulturen hos företaget är. Det är dock viktigt att de diskuteras och kommuniceras för att olyckor skall kunna undvikas även i andra parker. För närvarande finns ingen opartisk sammanställning som ger ett tillräckligt stort och statistiskt säkert underlag för samhällets säkerhetsbedömningar av vindbruk. Några indikativa siffror kan dock uppskattas för den europeiska vindkraftsektorn som helhet, se nedan: Ex på orsaker till tillbud/olyckor Fallande/rörliga objekt = 29 % inom vindkraftsbranschen Fall från hög höjd = 13 % Elström = 12 % Tippande objekt = 8 % Rörliga fordon = 4 % Rörliga maskindelar = 3 % 15

16 Siffrornavisarattnästan60%avallatillbud/olýckororsakasavobjektsomfallereller rörsigpåettsådantsättattmänniskorkanskadasomdekommerivägen.tungalyftär denfarligasteaktivitetenbådeunderanläggningsarbetetochsenareunderdrift och underhållsfasen. Förvindkraftoffshoresåutgörsdenstörstariskenavdykeriarbete,somomfattar nästan20%avallatillbudocholyckor.andraaktivitetermedhögriskärävenför offshoreverksamhetendetungalyftenprecissompålandochtransferavpersonalöver tillvindkraftverkensfundamentsomärettsärskiltfarligtmomentvidoffshorearbeten. Detfinnssammanfattningsvisidagingengemensamtaccepteradochdetaljerad uppdelningavhändelser,orsakssamband,skadorochsäkerhetskriterier.enfortsatt dialogkommerattkunnaskapaensådanenhetligriskbildförvindbruk. 8. VILKA ÄR DE BERÖRDA PARTERNA I SVERIGE OCH HUR SER BEHOVEN UT? Dåligariskbedömningarkanislutändanledatillolyckorochattmänniskorskadas.Iett räddningstjänsskede,dåärdetkommunernasräddningstjänstersomhar ledningserfarenhetenochinsatsansvaret.räddningsorganisationenförvindkraftpå landochvindkrafttillhavsochisjöarskiljersigåtavseendetransporterav räddningspersonalochsjuktransportermenävenansvarigamyndigheterochde regelverksomtillämpasärliteolika.tillvägagångssättetatträddamänniskorsom befinnersigiellerutanpåettvindkraftverkärlikartat,detsomskiljerteknisktär transporternatillochfrånvindkraftparkensamttillgänglighetentillsjälva vindkrafttornet. Ettbehovfrånvindkraftsbranschensolikaleverantörerharvaritattenkeltkunnahitta informationsomvisardeolikamyndigheternasansvarsområdeninomramenfören storskaligvindkraftutbyggnadävenefteratttillståndbeviljats,texunderett räddningstjänstskede. Diskussionernamellanvindkraftbranschenochberördamyndigheterharpåtagligt förbättratsochidaghartexmyndighetenförsamhällskyddochberedskapsamt Arbetsmiljöverketochfleraandramyndigheterutförligahemsidorsombeskriversåväl säkerhetsfrågorna,hänvisningartillsäkerhetskriterierochlagstiftningsom beredskapsorganisationernasutformning. Förattinformationenskallvaraständigtaktuellbeträffandeansvar,tillsynmmnärdu läserdettahänvisastillderashemsidor.detfinnsävenenutförligarbetsmiljöhandbok somtagitsframisamarbetemedvindkraftbranschenochdenfinnsattfåfrån Energimyndighetensnätverkförvindbruk.Vindlovärävenenbrastartsidaatttittapå. 16

17 9. HUR FUNGERAR DET I PRAKTIKEN? En gång till; För att skapa en god säkerhetskultur som matchar vindkraftens snabba utbyggnad kan det inte nog betonas att vikten av lokal kunskap, snabbhet och ständigt lärande och utveckling samt den gyllne timmen är viktiga parametrar när väl de tekniska riskerna finns beskrivna. Om samhällets räddningstjänstinsatser skall vara effektiva så beror detta även på hur det dagliga arbetsmiljöarbetet bedrivs och det löpande underhållets kvalitet. Arbetsmiljön beror i sin tur på hur vindkraftverken är konstruerade och designade för såväl den nödvändiga transporten till byggplatsen som senare vid själva uppförandet och inte minst hur drift och underhållsarbetet i praktiken bedrivs. Hur är organsationen och säkerhetskulturen för varje lokal vindkraftpark riggad? Därför skapas förutsättningarna för framgångsrika räddningstjänstinsatser som vi tidigare beskrivit, i första hand av konstruktörerna vid ritbordet och inte genom att samhället mobiliserar och kan möta varje möjlig räddningstjänstsituation. De strategier som presenteras nedan bygger på att samverkan mellan räddningstjänst, beställare, operatörer och tillverkare fungerar bra och att parterna tillsammans deltar i uppbyggnaden av en tillräckligt bra säkerhetskultur runt vindkraftparkerna i Sverige. Säkerhetskulturens nivå är inte given utan det är något som måste utarbetas tillsammans. Arbetsmiljölagstiftningen är ett golv inte ett tak om vindkraftföretagen skall kunna konkurrera framgångsrikt på en global marknad. Ett stort arbete görs redan av vissa företag i det tysta. Andra företag avvaktar för att se vad som kan bli en eventuell branschstandard. Avvakta är ett felaktigt synsätt eftersom eventuella hot inte kommer från samhällets inspektioner och konkurrenter i vindkraftbranschen utan från eventuella stora olyckor som förändrar hela vindkraftbranschens förtroende hos allmänheten. Därför måste några företag agera lok och några beställare betala för att säkerheten ständigt höjs. Då kommer även de företag som avvaktar att behöva öka nivån på sitt eget säkerhetsarbete för att kunna konkurrera. 10. EN ANALYS AV GODA EXEMPEL OCH TRANSPARENS De goda exemplen finns, så även de dåliga. Eftersom erfarenheterna bygger på såväl incidenter som olyckor, som fall där olyckor kunnat undvikas så har det inte varit möjligt att på den korta tid som stått till förfogande genomför alla de samråd, avidentifieringar och juridiska bedömningar som behövs för att redovisa de goda exemplen som tänkt. De finns och bör kunna redovisas efter hand som dialogen med företagen mognar. Nedan anges ändå några exempel på vad ett gott exempel kan innefatta; - Incidentkort där en incidents förlopp beskrivs med utförliga orsakssamband och rekommendationer. Sådana har många företag utvecklat. - Företagsstyrelserna besöker site och prövar vissa arbetsmoment. Har vissa företag. - Morgonmöten om dagens arbetsuppgifter med högt i tak. Har många företag. - Konstruktörerna prövar på att vara vindkrafttekniker. Har vissa företag. 17

18 - Vid besiktningar med inslag av klättring (Rope Access) finns en god säkerhetskultur som avgör hur arbetet skall ske. Den använder enstaka företag mer generellt. Alla företag har egna rutiner för säkerhetsbedömningar och olyckstillbud som kan vara till nytta för en bredare grupp att diskutera. Transparens är därför en av de viktigaste parametrarna under uppbyggnaden av en hög säkerhetskultur i ett företag. Det som ingen känner till kan vanligtvis inte heller åtgärdas. Istället upprepas det. Här bör branschen hitta en modell för erfarenhetsutbyte som fungerar. Några företag har väldigt nära utbyte och andra håller sin information internt. Det handlar i grunden om förtroenden och företag som ofta samverkar i gemensamma vindkraftprojekt har ett mer omfattande utbyte av information än övriga. Där finns många goda exempel på hur en säkerhetskultur väsentligt kan förbättras på kort tid. Mest komplicerat är erfarenhetsutbytet med och mellan underentreprenörerna. Där finns ännu inte det förtroende som behövs för att information som är negativ skall delges en extern part. 11. KAN VINDKRAFTENS SÄKERHETSKULTUR BLI BÄTTRE ÄN FLYGETS? Ja antagligen, om vi utgår ifrån flygets säkerhetskultur och lär oss av den så kan vindkraftens säkerhetskultur bli bättre eftersom tekniken är enklare och därmed möjlig att förstå med mindre resurser. Hur det skall gå till i praktiken beskrivs inte här utan det är med flyget som role model som vindkraftbranschen kan hitta strategier att ständigt bli bättre. Det finns mycket att lära där. Detta avsnitt bör därför skrivas under gemensamma övningar och under gemensamt informationsutbyte och inte av utredaren i en förstudie, därför blir det kort men inte avslutat. Min bedömning är att det är fullt möjligt att bli bättre och traditionen inom Rope Access kulturen som ju arbetar med både besiktningar och underhåll av vindkraftverk innehåller just de kunskaper som gör att vindkraftens säkerhetskultur kan bli bättre än flygets, om bara viljan finns. 12. DELADE DATA OCH VÄGEN TILL EXCELLENCE Hela branschen önskar modeller för delade data och ett samarbete är igång. En gemensam datahantering kan innefatta ett stort antal parametrar som måste vägas mot varandra. Säkerhetskriterierna kommer utifrån dessa och kan delas in i vindkraftteknik och vindbruk. Exempel kan vara att bladens hållfasthet ger säkerhetskriterier för vindkraftteknik och stabiliteten hos mindre externa transformatorer ger säkerhetskriterier för det storskaliga vindbruket som skall fungera tillsammans med stamnätet. Andra exempel kan vara att transportdispensernas utformning ger säkerhetskriterierna för fordonstågens utformning i vindbruket och andra säkerhetskriterier knutna till vägnätet. Eftersom dessa delade data samtal fungerar mycket bra mellan flera av de stora vindkrafttillverkarna finns det ingen anledning för utredaren att gå in på vilka parametrar eller kriterier som är viktigare än andra. Branschsamtalen måste få ta sin tid. Parameterdata är ju i sig strategiska affärshemligheter som skall delas med andra företag. Detta är naturligtvis juridiskt komplicerat, men min uppfattning är att detta kommer att branschen att lösa. 18

19 Min bedömning är att den gemensamma datahanteringen kan bli verklighet inom kort och då finns det anledning att återkomma till detta. Excellence kan komma av att utnyttja flygbranschen som förebild i analyserna och samverkansdiskussionerna. 13. RÄDDNINGSTJÄNSTSAMTALET GER RÄDDNINGSTJÄNSTAVTALET Efter ett flertal samtal och samråd har följande mall utkristalliserat sig för dialogen mellan de olika parter som ansvarar för säkerhet och beredskap i vindkraftparker; 10 viktiga delar i dialogen om räddningstjänsten och den samlade dokumentationen skapar räddningstjänstavtalet (som kanske aldrig behöver skrivas under om dialogen fungerar bra): 1. Parkspecifika beteckningar 2. Ägare (om flera, huvudägaren väljer kontakt/olycka) 3. Operatör, turbintillverkare (kontakter/olycka) 4. Ansvariga aktörer i stat, kommun, län och landsting (om flera kommuner, försök att ha enbart en väg in) 5. Evakueringszoner för samtliga verk 6. Räddningsinsatsernas art beror på vilka riskscenarios som väljs och hur de motsvarar samhällets ansvar 7. Sambandssystem och övrig räddningsutrustning/ räddningsmaterielenheter 8. Övningsmanual utvecklad från utvalda primära riskscenarios, vilka moment skall övas? 9. Övningschema i tiden, när skall det övas? (den mest centrala delen av avtalet) 10. Diskutera mellan berörda parter, balansgången mellan Frivilligheten/Skyldigheten. Vilken nivå på säkerhetskultur väljs. Dokumentera samtalen. Hänvisa i avtalet till denna diskussion så att uppbyggnaden av vindkraftparkens lokala säkerhetskultur verkligen blir kontinuerlig och drivande. Flera exempel finns som bygger på den modell som togs fram under den storskaliga räddningsövningen som SNVIND planerade 2010 och genomförde Fler överenskommelser som bygger på ovanstående samtalsmodell är nu föremål för samråd. 19

Vindkraft och Arbetsmiljö

Vindkraft och Arbetsmiljö Vindkraft och Arbetsmiljö Karin Liinasaari och Jenny Ahtola 2013-11-08 Projekt nr. 34250-2 Sammanfattning Arbetsmiljö- och säkerhetsarbete inom vindkraftbranschen är något som i likhet med alla branscher

Läs mer

1) Sammanfattning samt Abstract 2) Slutrapport Vindfyr 33501-1 3) Huvudbok 4) Avstämningsunderlag 5) Bilaga 1 Vinfyrs konferens 15-16 november

1) Sammanfattning samt Abstract 2) Slutrapport Vindfyr 33501-1 3) Huvudbok 4) Avstämningsunderlag 5) Bilaga 1 Vinfyrs konferens 15-16 november SLUTRAPPORT Vindfyr Energimyndigheten Dnr 2010-002455 och projektnr 33501-1 1) Sammanfattning samt Abstract 2) Slutrapport Vindfyr 33501-1 3) Huvudbok 4) Avstämningsunderlag 5) Bilaga 1 Vinfyrs konferens

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Framtidsbranschen Vindkraft

Framtidsbranschen Vindkraft Framtidsbranschen Vindkraft Exempel på yrken & arbetsuppgifter vid utbyggnad av landbaserade vindkraftparker Nätverket för vindbruk Noden för arbetskraftförsörjning drift & underhåll. Vindkraftbranschen,

Läs mer

Förutsättningar för att upprätthålla och utveckla en välfungerande verksamhet kring erfarenhetsåterföring

Förutsättningar för att upprätthålla och utveckla en välfungerande verksamhet kring erfarenhetsåterföring Förutsättningar för att upprätthålla och utveckla en välfungerande verksamhet kring erfarenhetsåterföring Johan Lindvall, fil dr Branscher och arbetsmetoder Kärnkraft Spårtrafik Vägtrafik Sjöfart Luftfart

Läs mer

ER 2015:08. Årsrapport 2014 för Nätverket för vindbruk

ER 2015:08. Årsrapport 2014 för Nätverket för vindbruk ER 2015:08 Årsrapport 2014 för Nätverket för vindbruk Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Maritima riskanalyser för LNG

Maritima riskanalyser för LNG Maritima riskanalyser för LNG Stora Marindagen 2010 27 april 2010 Edvard Molitor, SSPA Sweden AB Innehåll Maritima riskanalyser - FSA - Riskanalysmetodik - Riskidentifiering - Beräkningsverktyg - Acceptanskriterier

Läs mer

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 SEK - Samhällsekonomisk kalkyl Beräkningen omfattas av verklig sysselsättning och dess ekonomiska effekter vid investering i Havsbaserad vindkraft Modell som använts:

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

Nätverket för vindbruk Energimyndigheten. kajsa.olsson@energimyndigheten.se www.natverketforvindbruk.se

Nätverket för vindbruk Energimyndigheten. kajsa.olsson@energimyndigheten.se www.natverketforvindbruk.se Nätverket för vindbruk Energimyndigheten kajsa.olsson@energimyndigheten.se www.natverketforvindbruk.se Nätverket för vindbruk - främjar en kraftfull utbyggnad av vindkraften - arbetar med lokal förankring

Läs mer

Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen

Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen 100 000 nya jobb I takt med vindkraftens snabba expansion växer också en helt ny arbetsmarknad fram i Sverige. Enligt siffror från 2012 byggs det ungefär ett

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Vägledning. Vägledning till guidade turer med snöskoter. Förebyggande säkerhetsarbete

Vägledning. Vägledning till guidade turer med snöskoter. Förebyggande säkerhetsarbete Vägledning Vägledning till guidade turer med snöskoter Förebyggande säkerhetsarbete Vägledning till guidade turer med snöskoter förebyggande säkerhetsarbete Konsumentverket 2014 Ansvarig handläggare: Kerstin

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Företaget har cirka 110 anställda. Verksamhetskonsulter inom säkerhet och teknik. Boden, Göteborg och Kristianstad

Företaget har cirka 110 anställda. Verksamhetskonsulter inom säkerhet och teknik. Boden, Göteborg och Kristianstad Erfarna verksamhetskonsulter inom säkerhet och teknik Ledningsperspektivet på riskhantering roller, styrning och införande CRR seminarium 009-0-4 Hans Dahlquist Hans Dahlquist Från 007 Affärsområdeschef

Läs mer

Nu släcker vi ljuset med aktiv hinderbelysning

Nu släcker vi ljuset med aktiv hinderbelysning Examensarbete 15 P Datum 2012-03-16 Nu släcker vi ljuset med aktiv hinderbelysning Bild: Vattenfall Elev: Magnus Persson Handledare: Anna Josefson Sammanfattning Hinderbelysningen på vindkraftverken utgör

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Upplägg Bakgrund Genomförande De 8 Safe Elderly indikatorerna Erfarenheter och reflektioner Nästa steg för Seniorcenter

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Nyheter inom planering för vindkraft

Nyheter inom planering för vindkraft Nyheter inom planering för vindkraft Planering Vindkraftverkens storlekar, behov av större markområden Stora investeringar Vilka behöver aktuell kompetens om vindkraft? Presentation av Nätverket för vindbruk

Läs mer

Krisledning & kommunikation i kritiska lägen. Segla lugnt efter storm

Krisledning & kommunikation i kritiska lägen. Segla lugnt efter storm Krisledning & kommunikation i kritiska lägen Segla lugnt efter storm Vad gör du när stormen ryter? Du måste agera snabbt och kommunicera med inblandade för att få överblick över situationen. Det kan handla

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö

Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö Sida 1 av 4 Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld Arbetsmiljölagstiftningen ställer krav på att det ska finnas rutiner för att förebygga hot och våld i arbetsmiljön. Den föreskrift som beskriver

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om hantering av operativa risker; FFFS 2014:4 Utkom

Läs mer

Säkerhetsaspekter vid konstruktion och installation. Innehåll:

Säkerhetsaspekter vid konstruktion och installation. Innehåll: Delar av presentation från Metso Fiber Karlstad AB vid fiberlinjeträffen i Skärblacka den 30 maj, 2007: Ny teknik för fiberlinjen Säkerhetsaspekter vid konstruktion och installation Sten Andersson, Göte

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Systemsäkerhetsverksamhet

Systemsäkerhetsverksamhet 1 Systemsäkerhetsverksamhet Systemsäkerhet definieras som Egenskapen hos ett system att inte orsaka person-, egendoms-, eller miljöskada. Här ställs krav på den systemsäkerhetsverksamhet som leverantören

Läs mer

Vår vardag: Tunga lyft. Trånga utrymmen. Tidspressade aktiviter. 27 March, 2014 Valmet Author / Title

Vår vardag: Tunga lyft. Trånga utrymmen. Tidspressade aktiviter. 27 March, 2014 Valmet Author / Title Vår vardag: Tunga lyft Trånga utrymmen Tidspressade aktiviter 1 27 March, 2014 Valmet Author / Title Huvudentreprenörens roll med underentreprenörer i flera led Johanna Lindén, Director Scandinavia, Valmet

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner I riskanalysen förekommer flera begrepp och definitioner som är nödvändiga att känna till för att kunna förstå riskanalysen. Några väsentliga begrepp och definitioner förklaras

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring?

Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring? NordVind - VINDKRAFT OG LOKAL FORANKRING Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring? Projektledare Jens Sperens / Vindfyr Agenda Vindfyr Tack till finansiär Vad kommuner gör idag för ökad

Läs mer

Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data

Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data UTKAST Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data...

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Slutrapport av projekt inom Nätverket för vindbruk. YH-forum

Slutrapport av projekt inom Nätverket för vindbruk. YH-forum Slutrapport av projekt inom Nätverket för vindbruk YH-forum Diarienummer: 2012-003614 Projektnummer: 33493-2 Projekttid: 2012-10-01 2013-12-31 Handläggare: Annika Nilsson Projektledare: Liselotte Aldén

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

being connected to 450 Telecom companies? being connected to 575 BioTech companies in the largest cluster in the world?

being connected to 450 Telecom companies? being connected to 575 BioTech companies in the largest cluster in the world? What about being connected to 450 Telecom companies? being connected to 575 BioTech companies in the largest cluster in the world? How about being connected to 11 colleges and major research universities?

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Säkerhetskultur i Skanska Sverige

Säkerhetskultur i Skanska Sverige Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Det här är vad vi gör Vi utvecklar, bygger och underhåller den fysiska miljön för människor att bo, arbeta

Läs mer

Interna och externa kontroller

Interna och externa kontroller ISSN 1400-6138 Interna och externa kontroller () Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Utgåvenumreringen följer den numrering dokumentet ev hade under tidigare ME-beteckning.

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Vindkraftens affärshemligheter

Vindkraftens affärshemligheter Vindkraftens affärshemligheter Omställningen till ett förnybart energisystem och fokus på klimatsituationen har bidragit till en snabb utveckling av vindkraft i landet. Efterfrågan på förnybar energi ökar

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Östergötland Kerem Kocaer Magnus Olson-Sjölander Björn Johrén IT-specialister Eva Andlert

Läs mer

Goda exempel med resultat för arbetsmiljö och produktion. Riskanalys för säkrare arbetsmiljö och mindre störning i produktionen.

Goda exempel med resultat för arbetsmiljö och produktion. Riskanalys för säkrare arbetsmiljö och mindre störning i produktionen. Riskanalys för säkrare arbetsmiljö och Elmia Arbetsmiljö 2008 Torsdag 22 maj, kl 13:30-16:00 Hans Strömberg Lars Harms-Ringdahl 13:30 13:35 14:15 14:20 15:00 15:20 15:40-16:00 Inledning och information

Läs mer

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter En rapport från nätverket Power Väst som drivs i samarbete mellan Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise

Läs mer

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning 2014-06-18 1/5 Innehåll Syfte/bakgrund... 3 Omfattning... 3 Ansvar och Genomförande... 3 Renodlad BAS med sjävständig entreprenör... 3 Renodlad BAS med egen

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Vindkraftcentrum.se 2011-05-30. Vindkraftcentrum.se Tobias.Pettersson@stromsund.se 070-7809034. www.stromsund.se

Vindkraftcentrum.se 2011-05-30. Vindkraftcentrum.se Tobias.Pettersson@stromsund.se 070-7809034. www.stromsund.se 2011-05-30 2011-05-30 Jämtlands län jämfört med Danmark Jämtlands län fakta: Total yta 49 443 km² Invånarantal 126 946 Vindkraftsverk i drift ca 100 Jämtlands län Danmark fakta: Total yta 43 094 km² Invånarantal

Läs mer

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM Anslutet till Västra Sörmlands Räddningstjänst 1/7 Innehållsförteckning 1. Inledning 3. 2. Ansvar 3. 3. Anslutning 4. 4. Nycklar 4. 5. Organisation vid larm 4, 6. Utbildning

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Designprinciper för säkerhet och Epilog. Marcus Bendtsen Institutionen för Datavetenskap (IDA) Avdelningen för Databas- och Informationsteknik (ADIT)

Designprinciper för säkerhet och Epilog. Marcus Bendtsen Institutionen för Datavetenskap (IDA) Avdelningen för Databas- och Informationsteknik (ADIT) Designprinciper för säkerhet och Epilog Marcus Bendtsen Institutionen för Datavetenskap (IDA) Avdelningen för Databas- och Informationsteknik (ADIT) Designprinciper för säkerhet Tumregler och utgångspunkter

Läs mer

gott samhälle Hur utvecklar man ett P för att undvika korruption?

gott samhälle Hur utvecklar man ett P för att undvika korruption? Hur utvecklar man ett gott samhälle P för att undvika korruption? Korruptionen är - trots att vi internationellt står oss rätt bra - utbredd i Sverige, åtminstone enligt 40 procent av de tillfrågade i

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Inventering av fordonspotential biogasdrift i Södermanland 610220 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen Telefon

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Anvisningar för mast och stolparbete vid Institutionen för Teknikvetenskaper, Uppsala Universitet

Anvisningar för mast och stolparbete vid Institutionen för Teknikvetenskaper, Uppsala Universitet BESLUT 2010-07-01 1(3) Dnr Teknik1:7 2010/29 Institutionen för teknikvetenskaper Box 534 751 21 Uppsala Ångströmlaboratoriet 018-471 00 00 vx www.teknik.uu.se Anvisningar för mast och stolparbete vid Institutionen

Läs mer

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Mårten Johansson marten.johansson@akeri.se +46 70 671 13 85 teknikchef Sveriges åkeriföretag Sveriges Åkeriföretag

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

aktiva säkerhetssystem i bilar

aktiva säkerhetssystem i bilar aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen

Läs mer

Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

possibilities Create a world innovation mobility social yourself full of Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik

possibilities Create a world innovation mobility social yourself full of Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik Create yourself a world diversity full of innovation creativity fantastic possibilities social technology mobility Employer branding nyckeln till att attrahera och behålla de bästa i Sandvik 1 Employer

Läs mer

Mathematical Cryptology (6hp)

Mathematical Cryptology (6hp) Time to sign up for the continuation course Mathematical Cryptology (6hp) 12 lectures (2 hours) + 2 small projects Exercises are done on your own and discussed in class (6*2 hours). Contents: Elliptic

Läs mer