OLYCKOR, TILLBUD OCH INCIDENTER I ETT STORSKALIGT VINDBRUK

Transkript

1 OLYCKOR, TILLBUD OCH INCIDENTER I ETT STORSKALIGT VINDBRUK Analys Fallstudier och erfarenheter

2 1. FÖRORD Vindkraftutbyggnaden i Sverige är omfattande och har på några få år utvecklats från att vara en relativt sett marginell teknisk verksamhet till ett storskaligt nationellt vindbruk, för förnybar elenergiproduktion. Det innebär att samhällets krav på vindbruket ökar, det innebär även att olyckor, tillbud och incidenter bör analyseras på ett sätt som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. De redovisade fallstudierna och erfarenheterna utgör en del av detta analysarbete, med tonvikt på att höja kunskaperna om orsak och verkan samt visa på en metodik för hur beredskapen och säkerheten i ett brett samhällsperspektiv skall kunna förbättras. Syftet med att redovisa fallstudier är inte att peka ut enskilda företag eller särskilt allvarliga olyckor eftersom olyckorna i Sverige ändå är relativt sett få. Syftet med rapportens fallstudier är i stället att skapa ett informationsunderlag som visar vad som kan hända om utbildning och övning av personal är bristfällig. Samtliga fall och exempel bygger dock på verkliga händelser någonstans ute i världen och de ger sammantaget en realistisk bild över vad som bör övas och diskuteras, för att säkerhet och arbetsmiljö skall kunna förbättras än mer över tid. För tillfället är det en nedgång i investeringar som avser vindkraft, de kommer säkert att öka igen de kommande åren och då är det särskilt viktigt att investeringar i utbildning, övning, säkerhet och arbetsmiljö verkligen ses som investeringar och inte ett extra kostnads-påslag när elpriserna fortfarande är låga. Erfarna företag vet att detta är investeringar som även stora företag kan ta marknadsandelar med, eller falla med om de bara ses som en kostnad och inte läggs in i en riskkalkyl. Den metodik och det underlag som rapporten redovisar utgör i sig modeller för att kunna kommunicera information om olyckor, tillbud och incidenter. De visar även hur modellerna kan vidareutvecklas i en samverkan mellan berörda intressenter. Detta arbete pågår redan. För slutsatser och analysresultat i denna rapport svarar endast författaren och inte finansiärerna eller uppgiftslämnare. Erik Löfgren Projektledare Med tack för ekonomiskt stöd från Landstinget Gävleborg och Energimyndigheten. Sida 1

3 1. FÖRORD INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING KAPITEL I: ANALYS AV FALLSTUDIER... Problemställning.... Syfte... Terminologi KAPITEL II: BEGREPPSAPPARAT... Problemets natur... Problemets samhälleliga implikationer KAPITEL III: METODBESKRIVNING... Urval av fallstudier... Ämnesurval och statistik... Faktainsamling... Faktaanalys KAPITEL IV: ERFARENHETER OCH DISKUSSION... Beskrivning av erfarenheter... Sammanfattande diskussion SAMMANFATTNING... Sida 2

4 OLYCKOR, TILLBUD OCH INCIDENTER I ETT STORSKALIGT VINDBRUK FALLSTUDIER OCH ERFARENHETER 3. INLEDNING Under 5 års perioden har vindbruket gått från att vara en relativt sett marginell elproduktionsteknik till att bli ett viktigt inslag i den samlade svenska elproduktionen. För att kunna möta eventuella ökade risker eller nya riskscenarios i samband med utbyggnaden behövs därför en noggrann och detaljerad systeminriktad analys av de situationer/händelseförlopp som kan komma att påverka säkerheten och även frekvensen av olyckor/tillbud/incidenter i ett framtida ännu mer storskaligt vindbruk, där driftförhållandena varierar stort mellan de södra och de norra delarna av landet. Det är även väsentligt att tidigt kunna utvärdera befintlig information om särskilt allvarliga olyckor/tillbud/incidenter och att hitta modeller för att kunna kommunicera denna information till alla parter som är berörda. Föreliggande analys syftar till att ta fram ett sådant underlag som senare kan vidareutvecklas i en samverkan mellan olika intressenter. Delanalyserna kommer att vara beredskapsprioriterade. Det finns ett stort konstaterat behov av att genomföra en kvalificerad systeminriktad analys av fallstudier, händelseförlopp, orsaker och avvägningar i samband med olyckor i ett storskaligt vindbruk. Analysen bör ta som utgångspunkt verkliga olyckor, tillbud och incidenter för att skapa ett underlagsmaterial som innebär att det går att planera och prioritera beredskapsinsatser på kort och lång sikt, samt att etablera adekvata övningsrutiner för berörda. Sida 3

5 4. KAPITEL I: ANALYS AV FALLSTUDIER Problemställning Olyckor är vanligtvis orsakade av en hel kedja händelser som föregått själva primära olyckshändelsen. Det kan vara enskilda händelser som börjat flera år tidigare i form av tex olika policy beslut på hög nivå. Dessa beslut har sedan lett till situationer som leder fram till ökade risker och allvarliga olyckor. Att analysera grundorsaken till att en person skadas eller i värsta fall dör kan därför vara mycket komplicerat även om själva dödsorsaken ur medicinsk synvinkel kan vara lätt att säkerställa ex starkström genom kroppen eller en allvarlig skallskada. Olyckor som är medicinskt likartade ha helt olika grundorsaker när man analyserar hela händelseförloppet lite längre bakåt i tiden. Orsak och verkan sker då i flera steg. På samma sätt kan de åtgärder som bör sättas in för att förhindra att olyckan upprepas vara väldigt olika även om det ur medicinsk synvinkel är tex samma dödsorsak. Grundorsakerna till att olyckorna inträffade kan ju vara väldigt olika. En halkolycka som orsakar ett benbrott pga av olja på golvet kan synas enkel att analysera men grundorsaken blir mer komplicerad ju längre bakåt i tiden som händelseförloppet följs. Ingen olycka är den andra lik om tittar på långa händelsekedjor. Det kan även vara så att olyckan nästan inträffade men ingen blev skadad. I sådana fall är det lika viktigt att göra en noggrann analys av händelsekedjor och grundorsaker för att förhindra en upprepning. Det är därför i princip ingen skillnad ur analyssynpunkt på en dödsolycka eller en nästan olycka, där någon tänker att där hade jag allt tur. Olyckor, tillbud och incidenter behandlas därför gemensamt i denna rapport. Det är även viktigt att samhällets resurser kan användas effektivt och därför finns det avvägningar som måste göras ur tex beredskapssynpunkt för att räddningstjänst och akutsjukvård skall fungera utifrån hela samhällets behov. Förenklat kan man säga att varje olycka är helt olika alla andra olyckor men det finns naturligtvis gemensamma nämnare och det mest effektiva sättet att nå ut med information som kan förhindra olyckor är att titta noga på olika olyckshändelser som inträffat och samtala, informera, utbilda, öva och diskutera med alla berörda om dessa händelser. Ett problem är naturligtvis att veta vilka händelsekedjor som skall väljas ut, när statistiken är bristfällig och hur själva lärande processen skall organiseras för att vara effektiv. Därför har metodiken att lära via analys av fallstudier valts i denna rapport. Det innebär även att olika berörda parter kan ha lite olika fokus på inlärningen, men använda samma informationsmaterial. Att göra tex en lyftplan för att förhindra att föremål faller ner och skadar någon, under tex ett tungt lyft är ett kvalificerat arbete som inte alla på en arbetsplats kan göra. Däremot kan alla vara med och diskutera en fallstudie som visar på hela händelsekedjan vid en sådan olycka. Det ökar förståelsen för riskerna i arbetet och även för vikten av att samarbeta, öva och samtala om hur i praktiken olyckor skall kunna undvikas. Sida 4

6 Syfte Tidigare analyser har visat på ett ökande behov av systeminriktade analyser, inte bara på enskilda vindkraftverk utan även av det interregionala vindbrukets risker. Riskbedömningar av vindkraft, Arbetsmiljöpärmen för vindkraftarbete (Vindkraftcentrum.se) samt genomförda räddningstjänstövningar från Nacell till lands (SNVIND) och till sjöss (SNVIND) samt utvärdering av ett antal olyckor visar på ett ökande behov av samråd om beredskap och kritiska händelseförlopp. En analys av verkliga olyckor, tillbud och incidenter relevanta för ett storskaligt vindbruk genomförs nu för att det skall finnas ett bakgrundsmaterial som ger möjlighet att planera och prioritera beredskapsinsatser på kort och lång sikt, samt att etablera adekvata övningsrutiner för berörda. Terminologi Storskaligt vindbruk Ett storskaligt vindbruk innebär att det ur samhällets synvinkel är stor skillnad på ett strömavbrott och tillhörande elarbeten i ett vindkraftverk, i en hel vindkraftpark eller i ett helt elområde. Vilka händelsekedjor kan inträffa och vilka fallstudier skall vi välja om vi antar att det inom ett antal år finns ett storskaligt vindbruk motsvarande 3000 eller 5000 vindkraftverk i Sverige. En viss olyckstyp som inträffar 1 gång per 500 vindkraftdriftår innebär 10 olyckor per år i ett storskaligt vindbruk om 5000 vindkraftverk i drift. Därför är det så viktigt att tänka efter före, samtala, analysera och öva. Olyckor Arbetsmiljöverket definierar; olycksfall innebär fysisk eller psykisk skada till följd av plötslig händelse. Ett olycksfall kan leda till såväl en lindrig skada som till dödsfall. Olyckor hänförs till människor, det kan vara en arbetstagare eller tredje man. Tillbud Arbetsmiljöverket definierar; Ett tillbud är en oönskad händelse som kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. Alllvarliga tillbud är händelser som i sig innebär stor fara för ohälsa eller olycksfall. Det behöver inte finnas någon fara för person i den aktuella situationen. Ett exempel kan vara en explosion i en lokal där ingen vistas för tillfället. Tillbud är ofta en följd av brister i arbetsmiljöarbetet. Incidenter Definitionen på en incident beror av att det är ett engelskt ord och används lite olika i exempelvis internationell statistik. Incidenter alla oplanerade händelser som leder till någon slags avvikelse, dvs även en olycka är en incident. I Sverige används ofta incident och tillbud likvärdigt om det är en exempelvis en lättare skada som uppstår (tex lättare skrapsår på en hand). Men en incident kan även vara en punktering på ett arbetsfordon. I fortsättningen utgår vi alltid ifrån händelsekedjor och i denna rapport benämner vi därför Olyckar, Tillbud och Incidenter för samlingsbegreppet OTI. Vi ser enbart till orsakssambanden och inte till den juridiska betydelsen. Sida 5

7 Beredskap och värderade risker Samhällets beredskapsorganisation med räddningstjänsten som primär första insatsstyrka är uppbyggd efter värderade risker i samhället. Där prioriteras i planeringen stora olyckor med många människor inblandade. Extraordinära situationer som järnvägs, flyg och sjöolyckor eller dammbrott och översvämningar, bränder som riskerar att spridas etc där samhällets samlade resurser måste sättas in för att i första hand rädda liv. Det innebär att i beredskapssammanhang så är olyckor i vindkraftparker prioriterade som all annan verksamhet i samhället, dvs efter den värderade risken. Vid en bilolycka på allmän väg med benet fastklämt kommer sannolikt räddningstjänst att rycka ut. Benbrott i hemmet har en lägre värderad risk då kommer ambulanssjukvården att rycka ut. Vid stukad fot i hemmet förmodas patienten åka själv till akutmottagning tex med taxi. Det är ett exempel på hur samhällets beredskap fungerar. De värderade riskerna för samhället avgör alltid hur samhällets insatser ser ut. Det finns ofta ingen särskilt anpassad beredskap för händelser i vindkraftparker om det inte görs en överenskommelse med områdets räddningstjänst i förväg. Det kan dock rekommenderas eftersom det idag varierar stor över landet hur olika olyckor prioriteras, särskilt om det ör stora avstånd till vindkraftparken från tätort. 5. KAPITEL II: BEGREPPSAPPARAT Problemets natur Olyckor, tillbud och incidenter (här förkortat till OTI ) som inträffar under samhällets bruk av teknik omfattas av särskild lagstiftning. Det innebär bla att samhället har bestämt via lagar, förordningar och tillämpningsföreskrifter vilken information om OTI som skall finnas tillgänglig, för myndigheter och samhällets övriga intressenter. Det innebär i sin tur att för varje ny industribransch som etableras i Sverige förs en dialog mellan olika parter i samhället om vilken information som behövs från branschen för att samhället skall kunna upprätthålla en önskad förmåga av beredskap och säkerhet. Denna diskussion pågår fortfarande avseende vindkraftbranschen. I de flesta fall kan befintliga lagar och förordningar som berör allmän informationsöverföring användas för att uppfylla samhällets behov. Vissa speciella händelser kan dock vara helt nya och behöver då analyseras mer i detalj, för att erhålla ett beslutsunderlag som visar om informationsbehovet behöver skärpas eller om det är tillgodosett. I Sverige är kraven på information formulerade så att vanligtvis fler detaljer finns angivna i den svenska lagstiftningen än i många andra länders lagstiftning beträffande OTI. Samtidigt är ordet vindkraft inte ett begrepp som samlar OTI information om det som berör just vindkraftsbranschen. OTI fakta inom vindbruksområdet finns i den mån det är registrerad information inom flera olika branscher. Informationen kan vara registrerad på el- eller tex transportsektorn även om orsaken till att arbetena genomförs är att det skall byggas en vindkraftpark. Företagen har även egen OTI information av olika kvalitet som används för att driva på en ständig förbättringsprocess i det löpande arbetsmiljöarbetet. Sida 6

8 Alla länder har till viss del olika krav på företagens information och det kan skapa problem för företag som arbetar på internationella marknader. Vindkraft och vindbruk skiljer sig inte från annan verksamhet i detta avseende. Vindbrukets säkerhet är omdiskuterat och det innebär även att samhällets krav kanske inte alltid är väl kända, särskilt inte ute hos allmänheten. Det är ett av skälen till varför det är så viktigt att undersöka vilka OTI och vilka händelsekedjor som är särskilt viktiga att informera om och analysera. Det saknas även tillförlitlig statistik och validering; Bara branschen har de fullständiga händelseförloppen som kan leda till beslut om design förändringar. Samhällets förmåga i samverkan med vindkraftbranschen kommer att sättas på prov. Det finns mycket stora mörkertal i statistiken på grund av att klassificeringen av arbetsskador inte skiljer ut vindbruk. Är det möjligt och nödvändigt att skilja ut? Det gäller främst entreprenad-arbeten, trafik och elarbeten som berör en vida större verksamhet än vindkraft. Valideringen kan därför bara göras av branschen i samverkan med samhällets parter och en No-blame Culture är nödvändig för att få en korrekt statistik. Problemets samhälleliga implikationer När tekniken är småskalig och inte sprid i större omfattning så är informationskravet avseende kritiska händelser i praktiken lägre. Givandet och tagandet av information mellan samhälle och företag i ett storskaligt bruk är mer komplicerat, särskilt som samhället ofta behöver lång tid för att bygga upp den förmåga som behöver finnas för att den nya tekniken skall kunna implementeras utan att samhällsproblem uppstår. Nedan ges några exempel på viktiga samhällsområden som skulle kunna påverkas av ett storskaligt användande av vindkraftteknik. Som synes är skalan på samhällets påverkade sakområden betydligt bredare vid den storskaliga utbyggnaden än vad man kan tro. - Arbetsmarknadens utveckling, globaliseringstryck - Den lagstiftning som tillämpas på vindbruk och nya förslag som kommer att påverka en hel region avseende framtida vindbruk - Utnyttjande av och investeringar i vägnätet, ett massivt logistiskt frågekomplex som kräver interregional samverkan, myndighetssamverkan och utredningar - Infrastruktur avseende elnäten - Ansatser och krav på infrastrukturplanering - En kraftig påverkan på verksamheten vid hamnar och järnvägar - Planprocesserna, miljöbalken och riksintressekonflikter - Det kommunala självbestämmandets framtid - Räddningstjänstens ansvar enligt LSO - Ambulansverksamhetens organisation och upphandling - Arbetsmiljöfrågor där riskbilden inte är klarlagd - Påverkan på den biologiska miljön samt nuvarande och framtida boendemiljöer Sida 7

9 - EUs mål och den regionala måldiskussionen som följer av dessa uppställda mål - De regionala utvecklingsmålen och miljömålen som gäller påverkas kraftfullt av ett storskaligt vindbruk - Affärsutveckling för, respektive utslagning av lokala företag i det regionala/lokala näringslivet - Konflikter med turistnäringarna - Forskning och utbildning på alla nivåer, en stor kompetensproblematik - Miljökontrollprogrammens uppföljning i 25 år, i anslutning till Länsstyrelsernas och de lokala hälso- och miljöskyddsförvaltningarnas myndighetsroll. - Det demokratiska underskottet som påverkas av otillräcklig information i förhållande till industrin och projektörer - Internationell samverkan och erfarenhetsåterföring - Ökande inkomstklyftor på kort och lång sikt ex arrendekomplexet - Försvarsplanering och radarstationer, särskilt väderradarberedskapen En sammanfattande slutsats är att storskaligt vindbruk är en mycket komplex och brådskande fråga utan entydiga svar idag. Det berör alla regionala aktörer i landet, många myndigheter och intresseorganisationer. En olycka knuten till en vindkraftpark kan bli mycket komplicerad eftersom det är en delvis ny samhällsverksamhet. Bättre analyser och informationsverktyg är nödvändiga. 6. KAPITEL III: METODBESKRIVNING Urval av fallstudier För att en analys av olyckor, tillbud och incidenter i ett storskaligt vindbruk skall vara användbar behövs tillgång till fakta med både djup och bredd. När befintlig statistik inte finns eller berör endast begränsade ämnesområden så är en möjlighet att komma fram till viktiga fakta att göra en mer detaljerad analys av enskilda fall genom utnyttjande av fallstudier och därigenom försöka dra värdefulla slutsatser om olyckor, tillbud och incidenter. För att fallstudierna skall vara relevanta kan befintlig statistik och branschintervjuer användas för att göra ett första ämnesurval och även för att värdera valet utifrån pedagogisk synpunkt. Detta urval har genomförts tillsammans med branschföretag. Sida 8

10 Ämnesurval och statistik Följande ämnesområden med olyckor och därmed kritiska händelser har valts ut för fallstudierna i denna analys. Händelsekedjorna kan naturligtvis även stanna vid tillbud och incidenter men de utvalda områdena innehåller exempel på arbetsolyckor som lett ända fram till allvarlig skada och sjukfrånvaro. - Transporter till site och inne på site - Tunga lyft och personlyft - Fall m - Brand - Elström - Fallande is, iskast och delar från blad hela blad, bultar mm - Tappade komponenter verktyg, bultar, muttrar, lyftdon mm Se bilaga med fallstudier Faktainsamling Faktainsamling har skett på fyra olika alternativa vägar enligt nedan, 1. genom öppna kanaler på nätet (numerärt kommer dessa fakta i huvudsak från motståndare till vindkraft, i vissa fall från branschen och fakta måste därför värderas utifrån en normal intressentmodell). 2. från myndigheters statistikunderlag (dessa är normalt inte anpassade så att särskilt de breda vindbruksområdet kan skiljas ut utan är i stället anpassade efter gällande lagar och förordningar). Sökningar på ord som vindkraft, blad eller vindturbin ger inte en rättvisande bild. 3. från forskningsdata som är publicerade eller kommer att publiceras. 4. från branschens företrädare på flera nivåer, utifrån verkliga händelser. (dessa fakta/data har avidentifierats eftersom de är mycket mer detaljerade än vad den europeiska eller svenska lagstiftningen kräver, den omfattar även färre samhällsområden än de som i praktiken berörs av ett storskaligt vindbruk, de är inte heller alltid jämförbara) Kvalitetssäkring och värdering av data I en första ansats har två typer av avvägningar gjorts under faktainsamlingen och i analysen av kritiska händelser som kan definieras som OTI, inklusive värdering av händelseförloppen. Avvägning 1: Relevansen för Sverige nu! Har det inträffat olyckor? Avvägning 2: Finns det en stor risk för händelsen? Är risken verifierad? Sida 9

11 Faktaanalys Faktaanalysen har inneburit svåra värderingsproblem eftersom officiella register inte har det djup och den bredd som behövs för att kunna dra säkra slutsatser om kritiska händelseförlopp. Däremot har observationer, redovisningar och diskussion utgått ifrån att alla berörda parter primärt är intresserade av att beslut fattas på faktamaterial som är så korrekt som möjligt och att den fortsatta dialogen om storskaligt vindbruk även innehåller en utbildningsdimension, eftersom många åsikter om vindkraftens säkerhet inte bygger på fakta. I analysen bedöms därför enskilda verkliga händelseförlopp med information från alternativ 4 ovan vara mest intressanta för att kunna analysera i detalj de kritiska händelsekedjor som kan öka förståelsen för vindbrukets säkerhet. Det innebär att kvalitativa slutsatser kan dras från materialet men inte att redovisade kvantitativa värden leder till säkra slutsatser. Händelseförloppen är representativa och har validerad verklighetsanknytning. Att analysera orsakssamband vid möjliga olyckor samt möjligheterna att stärka samhällets förmåga och även förberedelserna för ett storskaligt utnyttjande av vindbruk, för att skapa ett kompletterande system för förnybar elproduktion, förutsätts i faktaanalysen vara ett primärt samhällsintresse. Varje fallstudie redovisas nedan som en avidentifierad händelsekedja där beskrivningen bygger på verkliga fakta men är anpassad för att kunna användas som ett utbildningsfall för alla de personer i samhället som berörs av ämnesområdet och verksamheten ifråga. Fallstudierna har var och en följande avsnitt: - Bakgrund till verksamheten utifrån ett samhällsperspektiv och jämförelser med liknande verksamhet - Bakgrund till händelsen - Händelseförlopp - Utfall - Slutsatser Vi utbildar med hjälp av fallstudiematerialet som en haverikommission arbetar med en händelsekedja. Se bilagor för utvalda fallstudier, jämförande statistik och metodikdiskussion för analyserna. Sida 10

12 7. KAPITEL IV: ERFARENHETER OCH DISKUSSION Beskrivning av erfarenheter Det existerar inte några kvalitetssäkrade öppna dokument som visar på frekvensen av olyckor, incidenter och tillbud inom det nuvarande vindbruket i Sverige. Det finns inte heller några sammanställningar som ger tillfredställande information om hur det ser ut i vindkraftbranschen internationellt eller inom EU som union. Vissa sammanställningar har gjorts för enskilda länder men de har endast redovisats övergripande och har i vissa fall inte slutförts. Forskningsinriktade artiklar om vissa teknikområden och vissa statistiska problem har publicerats, men de bedöms inte kunna ge någon säker vägledning om de kritiska händelsekedjor som leder fram till olyckor, incidenter och tillbud i generell bemärkelse. Det innebär en brist i den föreliggande analysen att kvalitetssäkrat källmaterial i så hög grad saknas. Erfarenheterna av diskussioner direkt med företagen är mycket goda, de har dock visat sig vara mycket intressanta och öppna samt skapa en framkomlig väg för att sortera och analysera i de många möjliga OTI händelsekedjor som varit mer frekventa och därför mer generella och särskilt viktiga att arbeta med. Förslaget till metodik för att presentera relevant information och för att ur den informationen skapa de exempel på utbildningsblad som kan användas till att diskutera intressanta fall av OTI med en större grupp har framkommit ur dessa samtal med företagen. Deltagandet i svensk Vindenergis arbetsgrupp för arbetsmiljö och säkerhet har varit särskilt värdefullt. Sammanfattande diskussion Olyckor, incidenter och tillbud i ett storskaligt vindbruk kommer att vara frekventa och sannolikt ökande i ett internationellt perspektiv eftersom de prognoser som finns tillgängliga pekar på en fördubbling av antalet vindkraftverk inom EU fram till 2030 och i vissa fall kan utbyggnadsarbetet naturligtvis leda till allvarliga olyckor. Däremot kan det konstaterats att de fall som studerats och jämförts med övrig samhällsverksamhet inte kvalitativt skiljer sig från andra liknande olyckor i samhället. Istället är det mängden av entreprenadarbeten, drift- och underhållsarbeten samt elkraftarbeten som gör att frekvensen är ökande. En annan faktor att ta hänsyn till är att problematiken med att leda och organisera underleverantörernas arbeten behöver åtgärdas och de nuvarande organisatoriska lösningarna förbättras. Det är i första hand samverkan, kontroll och besiktningsinsatserna som bör förbättras. Typen av personskador är inte specifika för vindbruk på något sätt, utom i två fall visar det sig. De två händelser i vindbruket som skiljer ut sig beträffande olyckor dvs personskada och sjukhusvistelse är av två typer; 1. transporter (relativt frekventa olyckor) pga att unika tekniker används, riskerna kan delvis minimeras med organisatoriska lösningar och 2. fallande objekt vintertid från hög höjd (dock förekommer personskador i stort sett inte), riskerna kan nästan helt elimineras med teknisk design och planering. Även momenten med evakuering av skadade från hög höjd och viss ambulanstransport skiljer ut sig från normala insatser vid olyckor. Samhällets beredskap är god när olyckor i vindbruket ändå händer men Sida 11

13 samverkan och kommunikation för att kunna använda de organisatoriska resurser som finns, behöver förbättras, så att insatser kan ske inom den gyllne timmen. Det är också tydligt vid en mer noggrann analys att de spektakulära olyckorna som beskrivs i press är mycket ovanliga och inte representativa för branschens säkerhetsarbete som håller hög klass. När olyckor, tillbud eller incidenter ändå inträffar så är det vanligen säkerhetskulturen som brister ex tidsbrist eller otillräcklig kommunikation och övning i organisatorisk samverkan mellan olika parter. Detta gäller många nivåer i den skapade organisation som vid varje tillfälle bygger, äger och driftar en vindkraftpark. Tidsbrist och otillräcklig kommunikation är frågor som kan hanteras genom att varje aktör inom vindbruket ser över sin egen säkerhetskultur, diskuterar den med andra parter och beslutar om enständigt ökande ambitionsnivå samt fattar vederbörliga beslut om en effektiv organisatorisk modell. Drivande i dessa frågor är beställarsidan som i praktiken avgör på vilken nivå säkerhetskulturen skall hållas vid byggande och drift. Slutsatser Vindbrukets olycksfall skiljer sig inte åt från samhällets övriga händelser inom entreprenad och el, däremot för trafik Lagstiftning och regler är tillräckliga Statistiken är inte anpassad för vindbruk och bör förbättras Branschen har ett gott säkerhetstänkande när det avser egen verksamhet, men det kan bli bättre Beställarna är de som måste ta första steget No-blame culture krävs för att komma vidare Utbildning via fallstudier är det effektivaste sättet att komma framåt. Kvalitativa typfall ger bäst resultat om de är representativa. Det kan även behövas tolkning och en intermediär organisation som kan föra dialogen framåt för att den erforderliga kommunikationen om höjd säkerhetskultur skall kunna implementeras i det framtida vindbruket. Detta gäller särskilt om vindkraftens lönsamhet avtar än mer och många nya aktörer kommer in i branschen. Vilket är fallet på den rådande marknaden i Sverige. Sida 12

14 8. SAMMANFATTNING Bakgrunden till projektet var att det saknades adekvat information om olyckor, tillbud och incidenter som kan användas för att korrekt informera allmänheten och att utbilda brett i företag om faktiska händelseförlopp som inträffat i vindbruket. Information behövdes som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet för att på sätt kunna redovisa fakta i dessa frågor. Projektets syfte var att göra en omvärldsanalys av befintliga svenska och internationella data samt analysera de underlag som fanns tillgängliga. Därigenom kunde sedan en metodik utarbetas för att redovisa den information som fanns genom fallstudier av bla allvarliga olyckor/tillbud. Analysen syftade även till att visa på hur lämpliga beredskapsprioriteringar kan analyseras samt att etablera adekvata övningsrutiner för berörda. Huvudresultatet av studien är att befintlig öppen statistik inte är kvalitetssäkrad och tillräckligt detaljerad för att kunna redovisa faktiska händelseförlopp i enskilda fall, men att det ändå går att informera och utbilda genom mer eller mindre fiktiva fallstudier som i sig innehåller korrekt information även om det inte är verkliga fall som beskrivs på samma sätt som i en haveriutredning, utan de är istället kombinationer av flera liknande fall. Dessa fallstudier kan presenteras i form av 2 sidiga informationsblad/utbildningsblad som uppfyller vindbrukets behov utan att särskilda expertkunskaper behövs (se bilagorna). Följande ämnesområden med olyckor och därmed kritiska händelser har valts ut för fallstudierna i denna analys. Händelsekedjorna kan naturligtvis även stanna vid tillbud och incidenter men de utvalda områdena innehåller exempel på arbetsolyckor som lett ända fram till allvarlig skada och sjukfrånvaro. Fallstudierna innefattar; Transporter till site och inne på site, Tunga lyft och personlyft, Fall 1-13 m, Brand, Elström, Fallande is, iskast och vindkraftdelar samt Tappade komponenter verktyg mm. Beredskapsprioriteringar och övningsrutiner utgår sedan ifrån de fallstudier som den regionala nivån väljer ut. Skillnader i förutsättningar är stora mellan norra och södra Sverige och det innebär att den lokala/regionala nivån bör bedöma vilka fallstudier som är mest relevanta att öva på. Det kan bero av olyckor som hänt, att stark kyla och mycket snö är vanligt eller att vindkraftparker byggs nära tätbebyggda områden tex. Här bör den regionala nivån vara samlande. Företagen har betydligt mer detaljinformation om driften av sina egna vindkraftverk och kan prioritera utifrån faktiska händelser. Att hitta rätt nivå och bredd på ett informationsmaterial som kan reducera olyckor, tillbud och incidenter har stor samhällsekonomisk nytta. Särskilt för Sverige som inte har egen tillverkning av vindkraftverk men ändå har en relativt sett stor utbyggnadstakt på lite längre sikt. Analysen och dialogen med företagen visar att svenska företag kan bli ledande aktörer inom området vindbruk och säkerhet. Även området beredskap med kvalificerade analyser och uppföljningar av risker, faktiska händelser samt beredskapsplaner och försäkringsverksamhet ligger nära nya affärsplaner. Även om inga svenska företag levererar vindkraftverk så har svenska företag i dialog med berörda myndigheter och huvudleverantörerna av vindkraftverk även en god möjlighet att via innovativ utveckling av säkerhetshöjande komponenter kunna bli ledande komponenttillverkare till vindkraftverk. Bedömningen är att projektet uppfyllt ställda mål trots avsaknaden av offentlig detaljerad statistik. Företagen och dess vindkraftspersonal har varit utomordentligt tillmötesgående i en konstruktiv dialog med Sida 13

15 information inom ett brett område av frågeställningar och därigenom har fallstudiemetodiken kunnat testas och förfinas. Projektet har i övrigt genomfört beskrivna aktiviteter och bedöms ha uppfyllt ställda mål. Sida 14