Lika som bär? Kommunerna i Norden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lika som bär? Kommunerna i Norden"

Transkript

1 Lika som bär? Kommunerna i Norden Fikt och Ny Kommun 2017

2 2 NORDEN En allt mer splittrad nordi I jämförelse med kommunerna i resten av Europa är de nordiska kommunerna förvillande lika: samma typ av uppgifter, ungefär samma förhållande till staten och en stor grad av diffusion, det vill säga länderna lånar idéer av varandra. På närmare håll framträder olikheterna. År 2010 lever Danmark sedan tre år med en helt ny kommun- och regionstruktur. Finland befinner sig fortsättningsvis mitt uppe i en stor förändringsprocess. I Norge och Sverige strandade förslagen om storregioner, men samordnings- och valfrihetsreformer förändrar villkoren för den kommunala verksamheten. Många yttre faktorer är gemensamma finanskrisen, IT-utvecklingen, klimatpolitiken och verkar resultera i likartade lösningar. Ekonomisk kris och strama tyglar på kommunalekonomin De två senaste åren har den globala finanskrisen påverkat de offentliga finanserna och härmed också den kommunala ekonomin. Diskussionen om kommunernas framtid förs i Danmark, Finland och Sverige med starka referenser till det ekonomiska läget, medan den norska diskussionen förefaller att beröras mindre av de ekonomiska ramvillkoren. Regeringarna prioriterar sunda offentliga finanser och det uppfattas som viktigt att man håller kommunsektorns finanser under kontroll. Åtgärdsprogrammen innehåller mekanismer för att dämpa kostnadsökning och förbättra produktivitet. Vårdkostnaderna, vårdkedjorna och tillgången till vård uppfattas som ett problem överallt, trots att sjukvården numera organiseras mycket olika i de nordiska länderna. I Danmark innehåller avtalet om den kommunala ekonomin för 2011 en överenskommelse om kommunala halvårsräkenskaper för att man ska kunna hålla bättre koll på finanserna samt förslag om att minska detaljregleringen av verksamhet där kostnaderna skjutit i höjden. I Finland förutsätts i synnerhet de 20 största städerna förbättra produktiviteten i den kommunala serviceproduktionen och även här förs diskussioner om att avskaffa regler som gör verksamhet dyrare. Individen i fokus förändrar kommunernas roll Ett gemensamt drag i många av de förändringar som genomförts eller är på gång är att de sätter individen i centrum. Invånaren ska ha en enda adress till den offentliga sektorn, vilket varit strävan i den danska strukturreformen, i den norska nav-reformen (den nya arbetsoch välfärdsförvaltningen) och i svenska och finländska försök med bland annat medborgarkontor. a n e ce c i l i e bl i c h f e l dt/no r d e n.c o m Ett gemensamt drag i många förändringar som genomförts är att de sätter individen i centrum. IT-teknikens utveckling och den högre datortätheten har drivit på kraven på att flytta ut offentlig service på nätet och att riva gränserna mellan kommunala och statliga myndigheter åtminstone ur invånarens/datoranvändarens synvinkel. I OECD:s rapport om Danmark som informationssamhälle (2010) betonar man vikten av att den offentliga förvaltningen framstår som en helhet. I Finland har flera nationella arbetsgrupper pekat på att bättre utnyttjande av IT-teknik kunde spara pengar och förbättra kundservicen, men att kommunernas och statens IT-system inte alls fungerar effektivt. Ny kommun 2017 och Norden Finlands Kommunförbund har inlett projektet Ny Kommun 2017 för att ta fram modeller för livskraftiga kommuner. Som en del av projektet har Siv Sandberg skrivit om erfarenheter och strävanden på annat håll i Norden. Bilaga till Finlands kommuntidning 6/2010 Utkommer Tryckeri Kirjapaino Uusimaa, Borgå. SIV SANDBERG har producerat alla texter i Norden-bilagan. Hon är kommunforskare vid Åbo Akademi och forskar bland annat i kommunstrukturer och regional utveckling. Omslagsbild Dagis av Magnus Fröderberg/ norden.org. Webben

3 sk kommunmodell ANALYS 3 Sverige utmärker sig som det land där föräldrars rätt att välja skola för sina barn, patienters rätt att välja sjukhus och åldringars rätt att välja mellan privat och kommunal vård just nu är högst prioriterat. Den borgerliga regeringen har drivit på utbyggnad av valfrihetssystemet, med bland annat obligatoriskt vårdval inom primärvården, förekomsten av friskolor och privata alternativ. Stockholmsregionen är ett ideologiskt skyltfönster, där maktskiften ofta medför drastiska förändringar i hur den kommunala servicen produceras. I de övriga nordiska länderna är inte skiljelinjen offentligt privat lika politiskt laddad som i Sverige, men tendensen är att individernas rätt att välja ökar när den offentliga servicen reformeras. Mellan autonomi och integration bruno dente & francesco kjellberg beskrev i en studie av kommunalförvaltningen i Västeuropa (1988) den lokala självstyrelsen med utgångspunkt i polerna autonomi och integration. Kommunerna i en välfärdsstat är både autonoma i förhållande till staten och integrerade i det na talets nordiska kommun kommer allt oftare att vara tillhandahållare istället för producent av offentlig service. tionella systemet. Autonomin tar sig uttryck i bland annat beskattningsrätt, planeringsmonopol och kommunal demokrati. Integrationen representeras av sådant som nationell lagstiftning, övervakning och statsandelssystem. De reformer och den utveckling som genomförts under de senaste fem till tio åren i Norden är inte helt lätt att placera i förhållande till polerna autonomi och integration. I ett avseende ökar autonomin: Kommuner och regioner får fler uppgifter, t.ex. inom miljöområdet och arbetsmarknadspolitiken. Kommuner har fortsättningsvis stor frihet att välja hur de löser sina åtaganden. I enlighet med den moderna synen på tillväxt- och utvecklingspolitik förutsätts kommunerna ta ekonomiskt ansvar för bl.a. lokala infrastrukturprojekt. Å andra sidan har styrningen av den kommunala ekonomin stramats åt: kommuner straffas för höjda skatter och toleransen för en avvikande kostnadsbild minskar. Kraven på rapportering om ekonomi och verksamhet har ökat och i kölvattnet på dem blir iakttagna skillnader lätt beskrivna som problem. I bland annat Finland har det kommunala planmonopolet uppfattats som ett problem med tanke på att åstadkomma hållbara strukturer i stadsregionerna. STRUKTURREFORMER I NORDEN Danmark Finland Norge Reformförslag Strukturreform: kom- munsammanslagning- ar & nya regioner Kommun- och servicestrukturreform Fylkeskommunerna (18) ersätts av 7 9 regioner Sverige Landstingen (20) ersätts av 7 9 regionkommuner Utvecklingen i riktning mot ökad valfrihet för individen och ökad integration av olika offentliga tjänster ur brukarens synvinkel har inslag av både autonomi och integration. Å ena sidan flyttas valmöjligheter från kommunala beslutsfattare till individer, och kommuninstitutionens identitet försvagas. Å andra sidan medger systemen fortsättningsvis kommunal profilering och anpassning de mest radikala modellerna i Sverige är lokalt, inte nationellt, bestämda. En outredd fråga är i vilken omfattning förekomsten av privata alternativ riskerar att urholka den kommunala verksamheten. I varje fall förändras både kommunens och de kommunala beslutsfattarnas roll talets nordiska kommun kommer allt oftare att vara tillhandahållare istället för producent av offentlig service. Befolkningsutvecklingen i de nordiska länderna har lett till en koncentration av invånare till storstadsregionerna. Det skapar tryck på att hitta modeller som är anpassade till en mer urbaniserad tillvaro, samtidigt som de perifera kommunernas särbehov framstår som ännu mer accentuerade. Korstrycket mellan autonomi lokal verksamhet på lokala villkor och integration omsorgen om den nationella helheten består. Läget 2010 Strukturreformen genomförd , följdes av bl.a. en kvalitetsreform Reformen verkställs fram till 2012 Genomfördes inte i planerad omfattning, inga nya regioner, men nya uppgifter till fylkeskommunerna Har ännu inte genomförts, storregioner förefaller osannolika

4 4 NORDEN Den nuvarande danska kommun- och regionstrukturen har fungerat sedan strukturreformen verkställdes den första januari 2007, alltså i drygt tre år. Tre år med ny struktur För kommunernas del innebar reformen kommunsammanslagningar: 271 kommuner blev 98 och en typisk dansk kommun har numera drygt invånare. Dessutom fick de nya och större kommunerna fler uppgifter inom miljösektorn, det sociala området och sysselsättningspolitiken. På regional nivå lades de tidigare tretton amtskommunerna ner och ersattes av fem nya regioner med sjukvården som huvudsakligt ansvarsområde. Regionerna har dessutom en del uppgifter inom regional planering och specialiserad socialomsorg. Regionerna leds av folkvalda organ, men är inte självstyrande enheter i egentlig mening. De saknar beskattningsrätt och har inte kompetens att åta sig andra uppgifter än de direkt lagstadgade. Regionernas verksamhet finansieras genom statsbidrag och kommunala betalningsandelar särskilt för varje uppgift. De regionala beslutsfattarna har inte möjlighet att använda pengar som beviljats för sjukvård till att finansiera regional planering eller vice versa. Enligt en statusrapport från 2009 förlöpte övergången till den nya strukturen effektivt och smidigt, trots de omfattande förändringarna. Kommunerna bedömer att reformen har gett dem bättre förutsättningar att klara av uppgifterna särskilt inom miljö- och planläggningsområdet, socialoch hälsosektorn samt inom arbetsmarknadspolitiken. Problem konstateras förekomma i kontaktytan mellan kommuner och regioner. Den nya strukturen har förändrat både medborgarnas och politikernas roll. Dessutom bedömer man att det behövs fortsatta insatser för att säkra effektiviserings- och rationaliseringsvinster inom de nya strukturerna. Borger.dk en ingång till den offentliga sektorn De danska kommunerna hade redan tidigare ansvar för sådana uppgifter som i Finland sköts av FPA, det vill säga socialförsäkringar och pensioner. Sedan arbetsmarknadsfrågorna den 1 januari 2009 överfördes till de kommunala sysselsättningscentren är kommunerna i allt större utsträckning de danska medborgarnas primära ingång till den offentliga sektorn. Kommunerna har efter reformen fått rätt att anställa särskilda medborgarrådgivare för att se till att invånarna hittar rätt i de nya strukturerna. Omorganiseringen kompletteras av utvecklingen av e-service, som ger tillgång till offentlig service på elektronisk väg bland annat genom medborgarportalen borger.dk. I en utvärdering från OECD 2010 konstateras att Danmark är en föregångare när det gäller att erbjuda offentlig e-service på ett smart sätt, men att det ännu finns mycket att göra när det gäller att göra gränserna mellan de offentliga institutionerna osynliga för invånarna. Kvalitetskontrakt, avbyråkratisering och avtal om god decentral styrning Kvalitetsreformen i de danska kommunerna strävar efter att 5REGIONER MED ANSVAR FÖR sjukvård vissa sociala uppgifter och vissa uppgifter inom regionalplanering 98 kommuner: medianstorleken invånare. Den minsta kommunen har inv. och den största inv. säkra att den kommunala servicen håller hög kvalitet. Kvalitetsreformen har medfört ökade krav på dokumentation och kvantifiering av kommunala mål och insatser. Senast den 1 juli 2010 ska varje kommun utarbeta ett kvalitetskontrakt som på ett begripligt sätt synliggör de politiska målen för invånarna och klargör vilken kvalitetsnivå kommunen strävar efter inom varje sektor. Det utarbetas hjälpmedel för att man lättare ska kunna fastslå till exempel vad som är god barn- eller äldreomsorg. Samtidigt med kvalitetsreformen, som innebär ökade krav på dokumentation och rapportering, har man startat en avbyråkratiserings- och regelförenklingsprocess med syfte att frigöra resurser för kundservice. År 2008 ingick den danska regeringen och centralorganisationen Kommunernes Landsforening ett avtal om principerna för decentral styrning (se faktaruta). Utgångspunkten är att staten ska styra genom övergripande mål och att kommunerna och deras personal ska ha handlingsfrihet när det gäller att verkställa uppgifterna. Förutsättningen är dock att kommunerna visar sig kapabla att ta tag i situationen när medborgare riktar klagomål mot hur ärenden sköts. Kan kommunerna inte korrigera fel som begåtts är risken att den detaljerade centrala styrningen ökar. Stram ekonomisk styrning Den globala ekonomiska krisen påverkar dansk offentlig sektor

5 DANMARK 5 Tio principer för decentral styrning: Överenskommelse mellan danska regeringen och Kommunernes Landsforening Klar ansvarsfördelning mellan stat och kommuner. 1. Tydligt uppgiftsansvar inför medborgarna 2. Enskilda frågor löses konkret Mål- och ramstyrning är grunden för samarbetet mellan stat och kommuner 3. Klara mål och fokus på resultat 4. Dokumentation av insats och effekter Klart politiskt ledningsansvar och utrymme för led- 3 ning och medarbetare i de utförande institutionerna 5. Politiska målsättningar styr insatsen 6. Decentralt ledningsrum och metodfrihet 7. Mål och resultat synliggörs för medborgarna 8. Aktiv roll för medarbetare och brukare Gemensamt ansvar för förenkling av regleringen och dokumentationen av den kommunala verksamheten 9. Systematisk regelförenkling Målinriktad tillsyn över den kommunala servicen 10. Nya former för kvalitetssäkring. karen beate nosterud / norden. org Dansk barnmorska. Nyhavn i Köpenhamn. maria brommels och härmed även kommunernas ekonomi. I avtalet om den kommunala ekonomin mellan staten och kommunerna för år 2011 fastslås att de statliga satsningarna på den kommunala servicen förblir på nuvarande höga nivå. Det anses ändå nödvändigt att stoppa utgiftsökningen i den kommunala ekonomin. Åtgärdsförslagen innefattar stramare uppföljning av de kommunala finanserna genom halvårsräkenskaper. Inom de sektorer där kostnadsökningen varit mest dramatisk bland annat inom specialundervisningen och äldreomsorgen är förslaget att man går in för ett enklare regelverk för exempelvis behovsprövning för att få ner kostnaderna. Sjukvård i varierande förpacknning Reformerna under 2000-ta- I en utvärdering från OECD 2010 konstateras att Danmark är en föregångare när det gäller att erbjuda offentlig eservice. let har inneburit att sjukvården organiseras och styrs mycket olika i de nordiska länderna. I Danmark ansvarar de fem nya regionerna för den specialiserade sjukvården. Beslutsfattarna i regionerna är valda av folket i regionen, men regionerna saknar beskattningsrätt och kommunal kompetens. Sjukvården finansieras genom statsbidrag och betalningsandelar från kommunerna. I Finland ligger ansvaret för den specialiserade sjukvården på sjukvårdsdistrikten, som är samkommuner som ägs och finansieras av pri- märkommunerna. Beslutsfattarna i sjukvårdsdistrikten utses indirekt på grundval av resultatet i kommunalvalet i medlemskommunerna. I Norge drivs sjukhusen av fyra statligt ägda regionala hälsoföretag. Det operativa beslutsfattandet i hälsoföretagen görs av professionella styrelser, medan Stortinget bär det slutliga politiska ansvaret. I Sverige sköter landstingen/regionerna sjukvården. Landstingspolitikerna är folkvalda och landstingen bär upp skatt för att finansiera sin verksamhet. F INL ANDS KOMMU NT IDNING NOR D E N - b i l a g a

6 6 NORDEN I Finland finns ingen egentlig folkvald regional nivå. Regionala uppgifter organiseras i samkommuner (sjukvårdsdistrikt och landskapsförbund). Undantagen är försökslandskapet Kajanaland och det självstyrande landskapet Åland. Fem år med strukturreformen De senaste fem åren har präglats av kommun- och servicestrukturreformen. Som en följd av reformen som verkställs fram till 2012 har en stor del av kommunerna fattat beslut om kommunsammanslagningar eller nya samarbetsområden inom social- och hälsovården. Ramlagen för strukturreformen förutsätter att primärhälsovården och därtill ansluten socialvård organiseras inom kommuner eller samarbetsområden med minst invånare. I praktiken betyder det att antalet huvudmän för primärhälsovården har minskat från 237 (kommuner eller samkommuner) år 2007 till 122 huvudmän 67 samarbetsområden och 55 kommuner i början av Antalet kommuner har genom kommunsammanslagningar minskat till 326 på fastlandet. År 2000 fanns det 432 fastlandskommuner. Statens strävan har varit att stimulera till stora sammanslagningar mellan många kommuner. Bland de sammanslagningar som genomfördes 2009 och 2010 skedde flera mellan många parter, till exempel i Salo och Tavastehus, men också sammanslagningar mellan två mindre kommuner förekom. Förändringsaktiviteten har i regel varit större i västra och södra Finland än i öster och norr och kommunernas val följer regionala mönster. Flest kommunsammanslagningar skedde i Egentliga Finland, medan sammanslagningarna var få i Lappland och Österbotten. I början av 2010 hade drygt 30 kommuner ännu inte hittat en lämplig samarbetspartner. Beslut om ytterligare kommunsammanslagningar har fattats bland annat i Uleåborgsregionen. Regeringens redogörelse för reformens genomförande kom i november I den konstateras att stora förändringar genomförts på kort tid, men också att variationerna mellan kommuner är stora och att de nya social- och hälsovårdslösningarna riskerar att komplicera snarare än förenkla strukturerna. Vidare konstateras att de innehållsliga förändringarna ännu är få och att kom- F I N L AN DS KO MMUN TID NI NG NORDEN-bilaga 5 ÅR SENARE 326 fastlandskommuner och 16 kommuner på Åland som har egen kommunallag Medianstorleken invånare. Minsta fastlandskommunen 801 inv., på Åland 115 inv. Den största kommunen har inv. munerna bör arbeta för att få till stånd kostnadsinbesparingar och ökad produktivitet. I vilken mån reformen klarat av att svara mot de utmaningar som ledde till att den initierades den åldrande befolkningen, de svagare kommunfinanserna och den framtida bristen på personal är för tidigt att uttala sig om. REFORMENS INVERKAN Antal kommuner på fastlandet (exkl. Åland) Antal huvudmän (kommuner eller samkommuner) för primärhälsovården Många parallella reformer Kommun- och servicestrukturreformen är bara en av många sto-

7 FINLAND 7 ane cecilie blichfeldt / norden. com ra struktur- och styrningsreformer i Finland under 2000-talet. Inom snart sagt varje ministeriums område har region- och distriktsindelningarna förändrats, i regel så att enheterna blivit större och färre. Vid årsskiftet 2010 genomfördes till exempel en reform av statens regionala förvaltning som bland annat påverkar tillsynen över kommunernas verksamhet och den regionala utvecklingspolitiken. För kommunernas vidkommande är de planerade reformerna av lagstiftningen om hälso- och sjukvårdens organisation betydelsefulla och har i viss utsträckning påverkat verkställigheten av kommun- och servicestrukturreformen. Erfarenheterna från Kajanalandsförsöket, där landskapet tagit över den tunga serviceproduktionen, analyseras som bäst i den politiska processen. Det råder politisk oenighet om i vilken mån modellen lämpar sig att spridas också till andra landskap. Till detta kommer olika lagar och projekt som förändrar styrningen av verksamheten. Strävan att öka valfriheten för brukarna genomsyrar flera reformprojekt inom social- och hälsovården, där tanken är att patienter lättare ska kunna välja läkare och hälsocentral eller välja mellan privata och offentliga producenter med hjälp av så kallade servicesedlar. Finlands Kommunförbund har initierat projektet Ny Kommun 2017 med syfte att ta fram underlag för att kunna anpassa kommunsektorn till framtidens krav. Kommunförbundets initiativ, som hävdade att det är dags att sätta igång med en totalrevision av kommunallagen, förkastades av kommunministern våren Kommunsektorn och produktivitetskraven framtidsutsikter och förefaller i viss mån att förutsätta en kraftigare statlig styrning av kommunsektorn. OECD konstaterar i sin ekonomiska översikt våren 2010 att kommunernas ekonomi och de regionala olikheterna utgör stora utmaningar för den finländska ekonomin. Enligt OECD finns skäl att se över statsandelssystemet till kommunerna, förändra balansen mellan inkomstskatt, samfundsskatt och fastighetsskatt och skynda på ytterligare kommunsammanslagningar. Förbättrad produktivitet med hjälp av elektroniska tjänster och IT-teknik lyfts fram som ett viktigt utvecklingsområde både med tanke på kundbetjäning och på produktivitetsförbättring, men kommunernas många olika datasystem uppfattas utgöra ett hinder för effektivt arbete. Finanskrisen och kraven på att strama åt den offentliga ekonomin överskuggar kommunernas KOMMUN- OCH REGIONFÖRVALTNINGEN I NORDEN Primärkommunal Danmark Finland Norge Sverige 98 kommuner 326 kommuner på fastlan- 430 kommuner 290 kommuner nivå 2010 det och 16 kommuner på Åland Regional nivå 5 regioner (direktvalda, Indirekt valda 18 fylkeskommu- 18 landsting + 2 (demokratiskt vald/ ingen beskattningsrätt) 19 landskaps-förbund, 20 ner (direktvalda, regioner (direkt- sjukvårdsdistrikt + övriga formell beskatt- valda, beskatt- samkommuner ningsrätt) ningsrätt) förankrad) 2010 Undantag: Försöksregionen Kajanaland Landskapet Åland Kommunernas medianstorlek, antal invånare (en typisk kommun) Andel kommuner med färre än skanephoto. com / norden. org invånare KOMMUNFRÅGORNA I STATSFÖRVALTNINGEN På regerings- och ministerienivå sorterar kommunfrågorna under följande ministerier: Danmark: Sundhetsministeriet (socialpolitik, hälsovård, kommuner och regioner) Finland: Finansministeriet Norge: Kommunal- og regionaldepartementet Sverige: Finansdepartementet --> departement. F INL ANDS KOMMU NT IDNING NOR D E N - b i l a g a

8 8 NORDEN Prioriterad valfrihet, oprioriterad regionreform Kommunindelningen i Sverige har inte genomgått större förändringar sedan 1970-talet och frågan om eventuella kommunsammanslagningar finns inte på den politiska dagordningen. Inslaget av interkommunalt samarbete har ökat stadigt i Sverige, i takt med att boende och arbetsliv differentierats och de funktionella regionerna blivit större. I maj 2010 tillsattes en kommitté som ska se över en del frågor som är relaterade till den kommunala demokratins funktionssätt, bland annat regelverket för kommunal samverkan, möjligheten att inrätta direktvalda kommundelsnämnder samt behovet av att formalisera kommunalrådets roll och bildandet av nya styrelser och majoriteter i kommuner och landsting. De stora politiska skiljelinjerna när det rör kommunernas sätt att fungera kommer till uttryck när det gäller synen på hur kommunal service ska produceras. De politiska partierna diskuterar skolan och vården, men talar inte så ofta om kommunerna, på samma sätt som i Norge och Finland. Detta trots att kommuner och landsting har ansvaret för vård, skola och omsorg. Den borgerliga regeringen har kraftigt betonat behovet av individuell valfrihet och tillgången till privata alternativ och både lokalt och nationellt genomdrivit reformer för att stödja ambitionen. Den röd-gröna oppositionen förespråkar däremot offentlig drift och ett jämlikt utbud av service. Storregionerna som aldrig kom I sitt slutbetänkande 2007 föreslog Ansvarskommittén att de nuvarande 18 landstingen och två regionerna borde ersättas av nya regionkommuner med ett befolkningsunderlag på ungefär en miljon invånare vilket skulle ha inneburit 7 9 nya regioner. De nya regionkommunerna skulle få ett brett ansvar för välfärds- och utvecklingsfrågor. Responsen på betänkandet var övervägande positiv, men regeringens beredskap till kraftig politisk aktion för att förverkliga förslaget har varit svag. En utredningsman tillsattes för att utreda intresset för att bilda storregioner och en formell procedur för ansökan om regionbildning etablerades Slutresultatet är tillsvidare magert. Skåne och Västra Götaland, som varit försöksregioner sedan 1999, kommer från och med 2011 att få permanent ansvar för vissa regionutvecklingsfrågor som i andra län ligger hos länsstyrelserna. Halland har ansökt och beviljats status som storregion och Gotlands status utreds. Av de tilltänkta regionsammanslagningarna till exempel i Norrland och Mälardalen har det ännu inte blivit något. En utredare håller på med en översyn av de statliga myndigheterna på regional nivå. Valfrihetsreformer Den borgerliga regeringen har kraftigt prioriterat mekanismer som ökar tillgången på alternativ i den offentliga serviceproduktionen. Man har bland annat avskaffat spärrar för etablering av fristående skolor och privata sjukhus samt infört en ny lag om valfrihetssystem, som förpliktar kommuner och landsting att öppna upp för privata producenter inom vissa sektorer. Andelen elever som går i en fristående grundskola har ökat från cirka en procent i början av 18 LANDSTING OCH TVÅ REGIONER ANSVARAR FÖR sjukvård och uppgifter relaterade till infrastruktur, trafik, kultur och utbildning Totalt 290 kommuner: mediankommunen har invånare. Den minsta kommunen har och den största invånare. j o h a n n e s j a n s s o n /no r d e n.c o m Vägvisare i Lappland, Sverige.

9 SVERIGE talet till ungefär 10 procent I vissa kommuner, särskilt i storstads- och förortskommunerna, går mer än en tredjedel av eleverna i fristående grundskolor eller gymnasier. Lagen om valfrihetssystem (LOV) gör det möjligt för kommuner och landsting att överlåta valet av vårdproducent inom vård och omsorg till klienten eller brukaren. Kunden väljer vårdgivare med utgångspunkt i uppfattad kvalitet. Det pris som kommunen/landstinget betalar för tjänsten är konstant. De kommuner som tar i bruk vårdvalsmodellen måste annonsera på en statlig webbplats, Sedan den 1 januari 2010 förpliktar riksdagen alla landsting att införa vårdval inom primärvården (bl.a. utredning, diagnostik och behandling inom allmänmedicin). Användningen av vårdval varierar kraftigt mellan regionerna. Några landsting, exempelvis Stockholm och Halland hade redan innan lagen infördes tagit i bruk omfattande Slutresultatet av Ansvarskommitténs betänkande är tillsvidare magert. vårdvalsmodeller. Valfrihetsreformerna är politiskt laddade och kommer att vara föremål för stor debatt inför och efter valet I vissa regioner, bland annat Stockholm, har maktskiften i kommun- och landstingsvalet omedelbar effekt på hur service produceras: en borgerlig valsegrare privatiserar och en röd-grön kommunaliserar verksamhet. I resten av landet är förändringarna ofta mindre drastiska. Den politiska organisationen och antalet folkvalda Kommunal- och regionval hålls i Danmark, Finland och Norge separat från de nationella valen, medan Sverige tillämpar gemensam valdag för riksdags-, landstings- och kommunalval. Inslaget av personval är störst i Finland, där väljarna måste rösta på en viss kandidat. I Norge och Sverige röstar man i första hand på parti/ lista, men väljarna har möjlighet att genom personkryss påverka den inbördes ordningen mellan kandidaterna. Det danska valsystemet kombinerar parti- och personröster. Nordiska kommuner har stor frihet att utforma sin organisation, vilket innebär att skillnaderna mellan kommuner i samma land är betydande till exempel när det gäller nämndorganisationen och ledningssystemet. Det finns ändå några distinkta skillnader mellan länderna. Danska kommuners politiska organisation är mycket koncentrerad med få folkvalda och maktkoncentration till det folkvalda organet, kommunebestyrelsen. Alla poster i utskott och övriga organ innehas av de folkvalda, vilket betyder att det totala antalet politiker i en stor kommun som Odense ( ) är ungefär 30. I en finländsk, norsk eller svensk kommun av motsvarande storlek är antalet folkvalda i regel och dessutom finns det minst lika många indirekt utsedda beslutsfattare i nämnder och andra organ. I Norge tillämpar en del kommuner (t.ex. Bergen och Oslo) kommunal parlamentarism, det vill säga en tydlig uppdelning i majoritet och opposition i kommunen. Svenska kommuner styrs enligt en modell som brukar kallas begränsat majoritetsstyre. Det innebär att partierna bildar majoritets- respektive oppositionskoalitioner och att majoritetskoalitionen i regel tar hand om de viktigaste politiska posterna. Både majoritet och opposition är ändå representerade i kommunstyrelsen. I Finland och Danmark är det ovanligare med tydliga majoritets- och oppositionsgrupper i kommunalpolitiken. I de flesta danska, norska och svenska kommuner finns det minst en kommunalpolitiker som arbetar på heltid, medan arrangemanget är ovanligt i Finland. Den danska borgmästaren är formell ledare för hela den kommunala organisationen. Ordføreren i norska kommuner leder både den folkvalda församlingen (kommunestyret) och det exekutiva organet (økonomiutvalget). Heltidsanställda kommunalråd är regel i svenska kommuner, men deras position baserar sig på politiska överenskommelser, inte lagstiftning. Finländska kommuner kan välja att tillämpa en borgmästarmodell, där den utnämnda kommundirektören ersätts av en borgmästare med lika lång mandatperiod som fullmäktige, men modellen är ännu ovanlig. VAL I NORDEN Danmark Finland Norge Sverige Kommunalval och riksval Hålls på olika dagar Hålls på olika dagar Hålls på olika dagar Hålls samtidigt Väljaren röstar på... Parti/lista och/eller person) Person Parti/lista, men kan påverka kandidaternas inbördes ordning Parti/lista, men kan påverka kandidaternas inbördes ordning Antal folkvalda politiker i fullmäktige eller motsvarande (lägsta-högsta antal) Dominerande organisationsmodell Utskott (folkvalda medlemmar) Facknämnder (också icke folkvalda medlemmar) Utskott (folkvalda medlemmar) Facknämnder (också icke folkvalda medlemmar)

10 10 NORDEN Norges kommunstruktur är finmaskig. Majoriteten av kommunerna har färre än invånare. Några statligt initierade kommunsammanslagningsreformer har inte varit aktuella på senare år. Finmaskighet och samordningsreformer Den sittande regeringen skriver i sin plattform från 2009 att regeringen välkomnar frivilliga sammanslagningar av kommuner och är beredd att täcka kostnaderna för dessa. En stark kommunsektor med möjlighet att driva aktiv näringspolitik uppfattas som viktig för att säkra kompetens och arbetsplatser i hela Norge. Norska kommuner har i mindre utsträckning än kommunerna i resten av Norden påverkats av stramare nationella finanser. Men kommunernas ekonomiska frihet är jämförelsevis kringskuren eftersom de saknar möjlighet att påverka skatteuttaget och statsbidragen, som i större utsträckning än i resten av Norden är öronmärkta. Regeringen Stoltenberg II deklarerar som sin avsikt att öka andelen fria statsbidrag under de kommande åren. Intresset för och behovet av interkommunalt samarbete mellan de norska kommunerna ökar. Under de senaste åren har nya samarbetsformer samkommunsmodellen och värdkommunsmodellen tagits i bruk efter finländsk förebild. Den pågående samhandlingsreformen inom hälso- och sjukvården kommer att öka trycket på robustare samarbetsformer mellan kommunerna. Förvaltningsreform 2010 reformen som genomfördes men inte blev vad man tänkt I sin första regeringsförklaring 2005 lanserade den röd-gröna regeringen en förvaltningsreform med syfte att reformera den regionala nivån den 1 januari De 18 fylkeskommunerna skulle på frivillig väg sammanslås till färre och större demokratiskt styrda regioner. De nya regionerna skulle få flera och tyngre uppgifter främst genom att statliga myndigheters uppgifter inom till exempel infrastruktur, näringspolitik och regional utveckling skulle överföras till regionerna. Intresset för frivilliga sammanslagningar av fylkeskommuner visade sig dock vara litet och statliga myndigheter var ovilliga att ge ifrån sig uppgifter i den omfattning det var tänkt. Luften gick ur förvaltningsreformen, som dock genomfördes i begränsad omfattning. Stortinget beslutade att fylkeskommunen ska bevaras som folkvald nivå och vid ingången av 2010 fick de 18 fylkeskommunerna en rad nya uppgifter relaterade till bland annat vägar och innovationspolitik. 18 FYLKESKOM- MUNER SOM ANSVARAR FÖR BL.A. andra stadiets utbildning kultur och regional planering. Ansvaret för sjukvården överfördes 2002 från fylkeskommunerna till statliga hälsoföretag, vilket innebar att 80 % av fylkeskommunernas budget försvann. 430 kommuner: medianstorlek invånare. Den minsta kommunen har 214 och den största invånare invånare. s. s i g b j o r n s e n/no r d e n.or g Reformer med samordning som gemensam nämnare Regelrätta strukturreformer är svåra att åstadkomma i Norge. Däremot råder ingen brist på initiativ där man vill förändra verksamhetsprinciperna inom den kommunala sektorn. Samordning över sektors- och institutionsgränser är en gemensam nämnare för reformerna. Inom kvalitetskommunprogrammet som avslutades 2009 var syftet att finna lokala modeller och goda exempel på att kommunal service håller god service och att kommunerna framstår som goda och attraktiva arbetsplatser. 138 kommuner arbetade bland annat med verksamhetsutveckling och ansträngningar för att få ner sjuktalen bland de anställda. Projektet etablerade ett trepartssamarbete mellan staten, kommunsektorn och arbetsmarknadsorganisationerna som enligt regeringen Stoltenberg ska få en fortsättning. nav-reformen är en av de mest omfattande förändringarna inom norsk offentlig sektor på senare tid. År 2006 inrättades den nya arbets- och välfärdsförvaltningen, som samlar individinriktade insatser inom arbetsmarknadspolitik och social trygghet. Syftet är att fler personer ska hitta sin plats i arbete och aktivitet och att färre ska vara beroende av bidrag och stöd. På lokal nivå har det inrättats NAV-kontor som bygger på förpliktande samarbete mellan statliga myndigheter (arbetskraftsbyråer, socialför-

11 NORGE 11 DEN FORMELLA MAKTSTRUKTUREN I DE NORDISKA LÄNDERNA Danmark Finland Norge Sverige Leder folkvald församling (fullmäktige) Borgmester Fullmäktiges ordförande Ordfører Fullmäktiges ordförande Leder exekutivt organ (styrelse) Borgmester Styrelsens ordförande Ordfører Styrelsens ordförande Leder administrationen Borgmester (politiker) Kommundirektören (tjänsteman) Rådmann (tjänsteman) Kommunstyrelsen (kommunalrådet) (politiker) MELLAN AUTONOMI OCH INTEGRATION* Autonomi Integration Stavanger säkringsmyndigheter) och kommunala myndigheter inom den sociala sektorn. samhandlingsreformen är en indirekt reaktion på att sjukhusvården år 2002 överfördes till statliga hälsoföretag. Det har lett till vissa problem med vårdkedjorna och tillgängligheten till service. Samhandlingsreformens syfte är att säkra fler, bättre och tidigare hälsotjänster där folk bor. I praktiken innebär det att kommunerna, som i dag har ansvaret för primärhälsovården, kan få fler uppgifter inom hälso- och sjukvården. Bland annat talas om en stärkt kommunal läkartjänst och vidareutvecklade lokalmedicinska centra. För detta krävs att kommunerna har förutsättningar att klara av ökade uppgifter, vilket i många fall kommer att kräva utökat samarbete. Vidare krävs samordning och arbetsfördelning mellan kommunerna och de statliga hälsoföretagen. Intresset för och behovet av interkommunalt samarbete mellan de norska kommunerna ökar. Grundlagsskydd för den kommunala självstyrelsen Lokal demokrati Lokal beskattningsrätt Allmän kompetens Lokalt planeringsmonopol Lokal frihet vid implementering av nationell lagstiftning Nationell lagstiftning Obligatoriska uppgifter Statsbidragssystem Förhandlingar Tillsyn och övervakning Besvärsrätt *Bruno Dente & Francesco Kjellbergs studie av kommunförvaltningen i Västeuropa (1988) DEN NORDISKA VÄLFÄRDSKOMMUNEN Den nordiska välfärdskommunen Den nya nordiska välfärdskommunen Kommunsektorns Växande Konstant/minskande betydelse i de nordiska välfärdsstaterna Princip för reform av offentlig serviceproduktiosering) Förenhetligande (utbyggnad, standardi- Diversifiering/fragmentering Princip för reform av kommunstrukturen Konsolidering (större kommuner) Konsolidering (större kommuner) Kommunernas relation Producent Tillhandahållare/betalare till välfärds- servicen Princip för organisering och omorganisering Lokala och nationella politiska prioriteringar Invånarnas/kundernas behov och önskemål Geografiskt fokus Hela landet, speciellt fokus på perifera regioner Större fokus på storstadsregioner De nordiska välfärdskommunerna Ökad konvergens/likhet Ökad divergens/olikhet

12 12 NORDEN FCG Tjänster för ett gott liv Mångsidiga arbetspensionstjänster till kommunarbetsgivarna på en adress FCG Efeko Oy FCG MentorIT Oy FCG Planeko Oy Vi är en inköpscentral i upphandlingslagens mening. Vi upphandlar, sluter upphandlingskontrakt och ramavtal för våra kommunkunders räkning. Inbesparingarna har varit 6 35 %. Aktuell information finns på Finl_komtidn_115x80 tu :45 Page 1 C M Y CM MY CY CMY K Kommun- och servicestrukturreformer i Norden vad kan vi lära oss? Trygga hyresbostäder nu på 29 orter Välkommen på nordiskt seminarium i Kommunernas hus i Helsingfors. Vi inbjuder dig att ta del av erfarenheter och nuläget i Finland, Danmark och Sverige. Siv Sandberg, Michel Weber och Björn Sundström berättar om för- och nackdelarna med reformerna. Dagen avslutas med en paneldiskussion. Konferensspråket är skandinaviska med simultantolkning till finska. Läs mer och anmäl dig på adressen

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Kristina Wikberg, direktör Finlands Kommunförbund Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser

SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser SpråKon Förvaltningslösningars språkliga konsekvenser Ledningsgruppens möte 16.5.2008 Stefan Sjöblom Svenska social- och kommunalhögskolan Organisering Samarbetsprojekt SSKH Åbo Akademi i Åbo och Vasa

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

ANSLAG/BEVIS. Kommunstyrelsen 2012-01-11. Kommunkansliet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(8) 2012-01-10. Plats och tid Kommunhuset Hallsberg, kl 08.30-10.

ANSLAG/BEVIS. Kommunstyrelsen 2012-01-11. Kommunkansliet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(8) 2012-01-10. Plats och tid Kommunhuset Hallsberg, kl 08.30-10. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(8) 2012-01-10 Plats och tid Kommunhuset Hallsberg, kl 08.30-10.00 Beslutande Övriga deltagande Siw Lunander Gunnel Hedström Magnus Andersson Inga-Britt Ritzman Andreas Svahn Anne

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Vardagspolitikens strukturer i Norden. Ny kommun 2017 Fikt

Vardagspolitikens strukturer i Norden. Ny kommun 2017 Fikt Vardagspolitikens strukturer i Norden Ny kommun 2017 Fikt F INL ANDS KOMMU N T I D N I N G 3 2012 02 Norden Vardagspolitikens strukturer i Norden Texterna i den här bilagan till Finlands kommuntidning

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011 Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Om enkäten Enkäten om hur kommunerna använder sociala mediar är den första

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

En kommunallag för framtiden

En kommunallag för framtiden En kommunallag för framtiden SOU 2015:24 Kammarrättsråd Eva Edwardsson, expert i utredningen 1 Utredningen En kommunallag för framtiden Utredningsarbete från oktober 2012 till mars 2015 Särskild utredare

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun

folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun folkomröstning i botkyrka Folkomröstning om eventuell delning av Botkyrka kommun Den 14 september genomförs valen till kommun, landsting och riksdag. Samma dag har vi i Botkyrka en folkomröstning om frågan

Läs mer

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Vad är jämställdhet? Minst 40 % av vardera könet skall finnas på en viss position.

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Sammanfattning Den kommunala verksamheten har förändrats Sedan den nuvarande kommunallagen trädde i kraft 1992 har samhället genomgått stora förändringar. Urbaniseringen har fortsatt liksom it-utvecklingen.

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar en avgörande roll i

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Hur gick det sen? Kommunreformen i Finland i stormens öga

Hur gick det sen? Kommunreformen i Finland i stormens öga Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 1/2012, 89. årgang 51 Hur gick det sen? Kommunreformen i Finland i stormens öga Av jur.lic., Kari Prättälä Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 1/2012, 89. årgang

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Svar på Öppet Brev till de politiska partierna i Västra Götalandsregionen

Svar på Öppet Brev till de politiska partierna i Västra Götalandsregionen Svar på Öppet Brev till de politiska partierna i Västra Götalandsregionen Distriktets årsmöte 9 april 2011 beslöt att skicka ett Öppet brev till partierna som sitter i Västra Götalands Regionfullmäktige.

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Innovativa Mindre Life Sciencebolag

Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Sciencebolag Innovativa Mindre Life Science bolag, IML, är en sammanslutning av mindre och medelstora svenska företag som bedriver avancerad forskning inom läkemedel och medicinteknik.

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse Mötesprotokoll för Inera AB styrelse När: Onsdag den 9 april, 2014, kl 13.00 15.00 Var: Inera AB, lokal Magasinera Närvarande styrelsen: Närvarande övriga: Ej närvarande: Martin Andréasson (M), Västra

Läs mer

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Revisionsdelegationen informerar Plan och arbetsläge

Revisionsdelegationen informerar Plan och arbetsläge Revisionsdelegationen informerar Plan och arbetsläge Politiken i SKL Styrelsen: 21 ledamöter och 21 ersättare, varav 22 män och 20 kvinnor. Arbetsutskottet: 7 män och 7 kvinnor. Ordförandeposter: 15 kvinnor

Läs mer

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen . Till: Social-och hälsovårdsministeriet Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen Ålands handikappförbund r.f. är en samarbetsorganisation för handikapp- och patientföreningar

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi. Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi. Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen www.dinasikt.fi Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet Presentationens struktur Demokrati, öppenhet och dialog Medborgarinitiativ

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH)

5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH) 5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH) Ärendet I samband med regionfullmäktiges beslut rörande ny politisk organisation gavs regionstyrelsen i uppdrag

Läs mer

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg Vårdens nya makthavare Parter i samverkan 290 kommuner 20 landsting, inkl regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland Socialdepartementet = Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Förbundsordning för Region Värmland

Förbundsordning för Region Värmland KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2006-12-14 Ersätter: 2000-11-23 Gäller fr o m: 2006-12-14 Förbundsordning för Region Värmland Region Värmland -

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden

Läs mer

Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster

Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster Nordisk klarspråkskonferens i Helsingfors 21 22.11.2013 Kaj Hoffrén Överinspektör Skatteförvaltningen/Finland

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Ny patientlag Johan Assarsson

Ny patientlag Johan Assarsson Ny patientlag Johan Assarsson Socialdepartementet S 2011:03 Johan Assarsson särskild utredare Sekretariat Petra Zetterberg Ferngren Elin Sundberg Lena Barrbrink Patientmakt en trend! Kur- och badanstalter

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation Presentation Informationssäkerhet Kim Strandberg Informationssäkerhetsstrateg/jurist kim.strandberg@regionostergotland.se 010-103 03 385 Region Informationssäkerhet, Östergötland 2015-03-11, Kim Strandberg

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

$%& $%! '! $%!%(!%$%" %!$! $%" " ) *$%!%'! ($ ( $%! +!,! ($%! %!% $% % '! -##. $%& $%/ "-##01 % -2 333-##. '!!, $%!!$4$!, * " -## $%%!%!

$%& $%! '! $%!%(!%$% %!$! $%  ) *$%!%'! ($ ( $%! +!,! ($%! %!% $% % '! -##. $%& $%/ -##01 % -2 333-##. '!!, $%!!$4$!, *  -## $%%!%! Svar på interpellation Angående vårdgarantistatistik Göran Larsson (mp) har i en interpellation ställt frågor om redovisning av köns och åldersfördelning i den månatliga statistiken av hur Västra Götalandsregionen

Läs mer