Lika som bär? Kommunerna i Norden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lika som bär? Kommunerna i Norden"

Transkript

1 Lika som bär? Kommunerna i Norden Fikt och Ny Kommun 2017

2 2 NORDEN En allt mer splittrad nordi I jämförelse med kommunerna i resten av Europa är de nordiska kommunerna förvillande lika: samma typ av uppgifter, ungefär samma förhållande till staten och en stor grad av diffusion, det vill säga länderna lånar idéer av varandra. På närmare håll framträder olikheterna. År 2010 lever Danmark sedan tre år med en helt ny kommun- och regionstruktur. Finland befinner sig fortsättningsvis mitt uppe i en stor förändringsprocess. I Norge och Sverige strandade förslagen om storregioner, men samordnings- och valfrihetsreformer förändrar villkoren för den kommunala verksamheten. Många yttre faktorer är gemensamma finanskrisen, IT-utvecklingen, klimatpolitiken och verkar resultera i likartade lösningar. Ekonomisk kris och strama tyglar på kommunalekonomin De två senaste åren har den globala finanskrisen påverkat de offentliga finanserna och härmed också den kommunala ekonomin. Diskussionen om kommunernas framtid förs i Danmark, Finland och Sverige med starka referenser till det ekonomiska läget, medan den norska diskussionen förefaller att beröras mindre av de ekonomiska ramvillkoren. Regeringarna prioriterar sunda offentliga finanser och det uppfattas som viktigt att man håller kommunsektorns finanser under kontroll. Åtgärdsprogrammen innehåller mekanismer för att dämpa kostnadsökning och förbättra produktivitet. Vårdkostnaderna, vårdkedjorna och tillgången till vård uppfattas som ett problem överallt, trots att sjukvården numera organiseras mycket olika i de nordiska länderna. I Danmark innehåller avtalet om den kommunala ekonomin för 2011 en överenskommelse om kommunala halvårsräkenskaper för att man ska kunna hålla bättre koll på finanserna samt förslag om att minska detaljregleringen av verksamhet där kostnaderna skjutit i höjden. I Finland förutsätts i synnerhet de 20 största städerna förbättra produktiviteten i den kommunala serviceproduktionen och även här förs diskussioner om att avskaffa regler som gör verksamhet dyrare. Individen i fokus förändrar kommunernas roll Ett gemensamt drag i många av de förändringar som genomförts eller är på gång är att de sätter individen i centrum. Invånaren ska ha en enda adress till den offentliga sektorn, vilket varit strävan i den danska strukturreformen, i den norska nav-reformen (den nya arbetsoch välfärdsförvaltningen) och i svenska och finländska försök med bland annat medborgarkontor. a n e ce c i l i e bl i c h f e l dt/no r d e n.c o m Ett gemensamt drag i många förändringar som genomförts är att de sätter individen i centrum. IT-teknikens utveckling och den högre datortätheten har drivit på kraven på att flytta ut offentlig service på nätet och att riva gränserna mellan kommunala och statliga myndigheter åtminstone ur invånarens/datoranvändarens synvinkel. I OECD:s rapport om Danmark som informationssamhälle (2010) betonar man vikten av att den offentliga förvaltningen framstår som en helhet. I Finland har flera nationella arbetsgrupper pekat på att bättre utnyttjande av IT-teknik kunde spara pengar och förbättra kundservicen, men att kommunernas och statens IT-system inte alls fungerar effektivt. Ny kommun 2017 och Norden Finlands Kommunförbund har inlett projektet Ny Kommun 2017 för att ta fram modeller för livskraftiga kommuner. Som en del av projektet har Siv Sandberg skrivit om erfarenheter och strävanden på annat håll i Norden. Bilaga till Finlands kommuntidning 6/2010 Utkommer Tryckeri Kirjapaino Uusimaa, Borgå. SIV SANDBERG har producerat alla texter i Norden-bilagan. Hon är kommunforskare vid Åbo Akademi och forskar bland annat i kommunstrukturer och regional utveckling. Omslagsbild Dagis av Magnus Fröderberg/ norden.org. Webben

3 sk kommunmodell ANALYS 3 Sverige utmärker sig som det land där föräldrars rätt att välja skola för sina barn, patienters rätt att välja sjukhus och åldringars rätt att välja mellan privat och kommunal vård just nu är högst prioriterat. Den borgerliga regeringen har drivit på utbyggnad av valfrihetssystemet, med bland annat obligatoriskt vårdval inom primärvården, förekomsten av friskolor och privata alternativ. Stockholmsregionen är ett ideologiskt skyltfönster, där maktskiften ofta medför drastiska förändringar i hur den kommunala servicen produceras. I de övriga nordiska länderna är inte skiljelinjen offentligt privat lika politiskt laddad som i Sverige, men tendensen är att individernas rätt att välja ökar när den offentliga servicen reformeras. Mellan autonomi och integration bruno dente & francesco kjellberg beskrev i en studie av kommunalförvaltningen i Västeuropa (1988) den lokala självstyrelsen med utgångspunkt i polerna autonomi och integration. Kommunerna i en välfärdsstat är både autonoma i förhållande till staten och integrerade i det na talets nordiska kommun kommer allt oftare att vara tillhandahållare istället för producent av offentlig service. tionella systemet. Autonomin tar sig uttryck i bland annat beskattningsrätt, planeringsmonopol och kommunal demokrati. Integrationen representeras av sådant som nationell lagstiftning, övervakning och statsandelssystem. De reformer och den utveckling som genomförts under de senaste fem till tio åren i Norden är inte helt lätt att placera i förhållande till polerna autonomi och integration. I ett avseende ökar autonomin: Kommuner och regioner får fler uppgifter, t.ex. inom miljöområdet och arbetsmarknadspolitiken. Kommuner har fortsättningsvis stor frihet att välja hur de löser sina åtaganden. I enlighet med den moderna synen på tillväxt- och utvecklingspolitik förutsätts kommunerna ta ekonomiskt ansvar för bl.a. lokala infrastrukturprojekt. Å andra sidan har styrningen av den kommunala ekonomin stramats åt: kommuner straffas för höjda skatter och toleransen för en avvikande kostnadsbild minskar. Kraven på rapportering om ekonomi och verksamhet har ökat och i kölvattnet på dem blir iakttagna skillnader lätt beskrivna som problem. I bland annat Finland har det kommunala planmonopolet uppfattats som ett problem med tanke på att åstadkomma hållbara strukturer i stadsregionerna. STRUKTURREFORMER I NORDEN Danmark Finland Norge Reformförslag Strukturreform: kom- munsammanslagning- ar & nya regioner Kommun- och servicestrukturreform Fylkeskommunerna (18) ersätts av 7 9 regioner Sverige Landstingen (20) ersätts av 7 9 regionkommuner Utvecklingen i riktning mot ökad valfrihet för individen och ökad integration av olika offentliga tjänster ur brukarens synvinkel har inslag av både autonomi och integration. Å ena sidan flyttas valmöjligheter från kommunala beslutsfattare till individer, och kommuninstitutionens identitet försvagas. Å andra sidan medger systemen fortsättningsvis kommunal profilering och anpassning de mest radikala modellerna i Sverige är lokalt, inte nationellt, bestämda. En outredd fråga är i vilken omfattning förekomsten av privata alternativ riskerar att urholka den kommunala verksamheten. I varje fall förändras både kommunens och de kommunala beslutsfattarnas roll talets nordiska kommun kommer allt oftare att vara tillhandahållare istället för producent av offentlig service. Befolkningsutvecklingen i de nordiska länderna har lett till en koncentration av invånare till storstadsregionerna. Det skapar tryck på att hitta modeller som är anpassade till en mer urbaniserad tillvaro, samtidigt som de perifera kommunernas särbehov framstår som ännu mer accentuerade. Korstrycket mellan autonomi lokal verksamhet på lokala villkor och integration omsorgen om den nationella helheten består. Läget 2010 Strukturreformen genomförd , följdes av bl.a. en kvalitetsreform Reformen verkställs fram till 2012 Genomfördes inte i planerad omfattning, inga nya regioner, men nya uppgifter till fylkeskommunerna Har ännu inte genomförts, storregioner förefaller osannolika

4 4 NORDEN Den nuvarande danska kommun- och regionstrukturen har fungerat sedan strukturreformen verkställdes den första januari 2007, alltså i drygt tre år. Tre år med ny struktur För kommunernas del innebar reformen kommunsammanslagningar: 271 kommuner blev 98 och en typisk dansk kommun har numera drygt invånare. Dessutom fick de nya och större kommunerna fler uppgifter inom miljösektorn, det sociala området och sysselsättningspolitiken. På regional nivå lades de tidigare tretton amtskommunerna ner och ersattes av fem nya regioner med sjukvården som huvudsakligt ansvarsområde. Regionerna har dessutom en del uppgifter inom regional planering och specialiserad socialomsorg. Regionerna leds av folkvalda organ, men är inte självstyrande enheter i egentlig mening. De saknar beskattningsrätt och har inte kompetens att åta sig andra uppgifter än de direkt lagstadgade. Regionernas verksamhet finansieras genom statsbidrag och kommunala betalningsandelar särskilt för varje uppgift. De regionala beslutsfattarna har inte möjlighet att använda pengar som beviljats för sjukvård till att finansiera regional planering eller vice versa. Enligt en statusrapport från 2009 förlöpte övergången till den nya strukturen effektivt och smidigt, trots de omfattande förändringarna. Kommunerna bedömer att reformen har gett dem bättre förutsättningar att klara av uppgifterna särskilt inom miljö- och planläggningsområdet, socialoch hälsosektorn samt inom arbetsmarknadspolitiken. Problem konstateras förekomma i kontaktytan mellan kommuner och regioner. Den nya strukturen har förändrat både medborgarnas och politikernas roll. Dessutom bedömer man att det behövs fortsatta insatser för att säkra effektiviserings- och rationaliseringsvinster inom de nya strukturerna. Borger.dk en ingång till den offentliga sektorn De danska kommunerna hade redan tidigare ansvar för sådana uppgifter som i Finland sköts av FPA, det vill säga socialförsäkringar och pensioner. Sedan arbetsmarknadsfrågorna den 1 januari 2009 överfördes till de kommunala sysselsättningscentren är kommunerna i allt större utsträckning de danska medborgarnas primära ingång till den offentliga sektorn. Kommunerna har efter reformen fått rätt att anställa särskilda medborgarrådgivare för att se till att invånarna hittar rätt i de nya strukturerna. Omorganiseringen kompletteras av utvecklingen av e-service, som ger tillgång till offentlig service på elektronisk väg bland annat genom medborgarportalen borger.dk. I en utvärdering från OECD 2010 konstateras att Danmark är en föregångare när det gäller att erbjuda offentlig e-service på ett smart sätt, men att det ännu finns mycket att göra när det gäller att göra gränserna mellan de offentliga institutionerna osynliga för invånarna. Kvalitetskontrakt, avbyråkratisering och avtal om god decentral styrning Kvalitetsreformen i de danska kommunerna strävar efter att 5REGIONER MED ANSVAR FÖR sjukvård vissa sociala uppgifter och vissa uppgifter inom regionalplanering 98 kommuner: medianstorleken invånare. Den minsta kommunen har inv. och den största inv. säkra att den kommunala servicen håller hög kvalitet. Kvalitetsreformen har medfört ökade krav på dokumentation och kvantifiering av kommunala mål och insatser. Senast den 1 juli 2010 ska varje kommun utarbeta ett kvalitetskontrakt som på ett begripligt sätt synliggör de politiska målen för invånarna och klargör vilken kvalitetsnivå kommunen strävar efter inom varje sektor. Det utarbetas hjälpmedel för att man lättare ska kunna fastslå till exempel vad som är god barn- eller äldreomsorg. Samtidigt med kvalitetsreformen, som innebär ökade krav på dokumentation och rapportering, har man startat en avbyråkratiserings- och regelförenklingsprocess med syfte att frigöra resurser för kundservice. År 2008 ingick den danska regeringen och centralorganisationen Kommunernes Landsforening ett avtal om principerna för decentral styrning (se faktaruta). Utgångspunkten är att staten ska styra genom övergripande mål och att kommunerna och deras personal ska ha handlingsfrihet när det gäller att verkställa uppgifterna. Förutsättningen är dock att kommunerna visar sig kapabla att ta tag i situationen när medborgare riktar klagomål mot hur ärenden sköts. Kan kommunerna inte korrigera fel som begåtts är risken att den detaljerade centrala styrningen ökar. Stram ekonomisk styrning Den globala ekonomiska krisen påverkar dansk offentlig sektor

5 DANMARK 5 Tio principer för decentral styrning: Överenskommelse mellan danska regeringen och Kommunernes Landsforening Klar ansvarsfördelning mellan stat och kommuner. 1. Tydligt uppgiftsansvar inför medborgarna 2. Enskilda frågor löses konkret Mål- och ramstyrning är grunden för samarbetet mellan stat och kommuner 3. Klara mål och fokus på resultat 4. Dokumentation av insats och effekter Klart politiskt ledningsansvar och utrymme för led- 3 ning och medarbetare i de utförande institutionerna 5. Politiska målsättningar styr insatsen 6. Decentralt ledningsrum och metodfrihet 7. Mål och resultat synliggörs för medborgarna 8. Aktiv roll för medarbetare och brukare Gemensamt ansvar för förenkling av regleringen och dokumentationen av den kommunala verksamheten 9. Systematisk regelförenkling Målinriktad tillsyn över den kommunala servicen 10. Nya former för kvalitetssäkring. karen beate nosterud / norden. org Dansk barnmorska. Nyhavn i Köpenhamn. maria brommels och härmed även kommunernas ekonomi. I avtalet om den kommunala ekonomin mellan staten och kommunerna för år 2011 fastslås att de statliga satsningarna på den kommunala servicen förblir på nuvarande höga nivå. Det anses ändå nödvändigt att stoppa utgiftsökningen i den kommunala ekonomin. Åtgärdsförslagen innefattar stramare uppföljning av de kommunala finanserna genom halvårsräkenskaper. Inom de sektorer där kostnadsökningen varit mest dramatisk bland annat inom specialundervisningen och äldreomsorgen är förslaget att man går in för ett enklare regelverk för exempelvis behovsprövning för att få ner kostnaderna. Sjukvård i varierande förpacknning Reformerna under 2000-ta- I en utvärdering från OECD 2010 konstateras att Danmark är en föregångare när det gäller att erbjuda offentlig eservice. let har inneburit att sjukvården organiseras och styrs mycket olika i de nordiska länderna. I Danmark ansvarar de fem nya regionerna för den specialiserade sjukvården. Beslutsfattarna i regionerna är valda av folket i regionen, men regionerna saknar beskattningsrätt och kommunal kompetens. Sjukvården finansieras genom statsbidrag och betalningsandelar från kommunerna. I Finland ligger ansvaret för den specialiserade sjukvården på sjukvårdsdistrikten, som är samkommuner som ägs och finansieras av pri- märkommunerna. Beslutsfattarna i sjukvårdsdistrikten utses indirekt på grundval av resultatet i kommunalvalet i medlemskommunerna. I Norge drivs sjukhusen av fyra statligt ägda regionala hälsoföretag. Det operativa beslutsfattandet i hälsoföretagen görs av professionella styrelser, medan Stortinget bär det slutliga politiska ansvaret. I Sverige sköter landstingen/regionerna sjukvården. Landstingspolitikerna är folkvalda och landstingen bär upp skatt för att finansiera sin verksamhet. F INL ANDS KOMMU NT IDNING NOR D E N - b i l a g a

6 6 NORDEN I Finland finns ingen egentlig folkvald regional nivå. Regionala uppgifter organiseras i samkommuner (sjukvårdsdistrikt och landskapsförbund). Undantagen är försökslandskapet Kajanaland och det självstyrande landskapet Åland. Fem år med strukturreformen De senaste fem åren har präglats av kommun- och servicestrukturreformen. Som en följd av reformen som verkställs fram till 2012 har en stor del av kommunerna fattat beslut om kommunsammanslagningar eller nya samarbetsområden inom social- och hälsovården. Ramlagen för strukturreformen förutsätter att primärhälsovården och därtill ansluten socialvård organiseras inom kommuner eller samarbetsområden med minst invånare. I praktiken betyder det att antalet huvudmän för primärhälsovården har minskat från 237 (kommuner eller samkommuner) år 2007 till 122 huvudmän 67 samarbetsområden och 55 kommuner i början av Antalet kommuner har genom kommunsammanslagningar minskat till 326 på fastlandet. År 2000 fanns det 432 fastlandskommuner. Statens strävan har varit att stimulera till stora sammanslagningar mellan många kommuner. Bland de sammanslagningar som genomfördes 2009 och 2010 skedde flera mellan många parter, till exempel i Salo och Tavastehus, men också sammanslagningar mellan två mindre kommuner förekom. Förändringsaktiviteten har i regel varit större i västra och södra Finland än i öster och norr och kommunernas val följer regionala mönster. Flest kommunsammanslagningar skedde i Egentliga Finland, medan sammanslagningarna var få i Lappland och Österbotten. I början av 2010 hade drygt 30 kommuner ännu inte hittat en lämplig samarbetspartner. Beslut om ytterligare kommunsammanslagningar har fattats bland annat i Uleåborgsregionen. Regeringens redogörelse för reformens genomförande kom i november I den konstateras att stora förändringar genomförts på kort tid, men också att variationerna mellan kommuner är stora och att de nya social- och hälsovårdslösningarna riskerar att komplicera snarare än förenkla strukturerna. Vidare konstateras att de innehållsliga förändringarna ännu är få och att kom- F I N L AN DS KO MMUN TID NI NG NORDEN-bilaga 5 ÅR SENARE 326 fastlandskommuner och 16 kommuner på Åland som har egen kommunallag Medianstorleken invånare. Minsta fastlandskommunen 801 inv., på Åland 115 inv. Den största kommunen har inv. munerna bör arbeta för att få till stånd kostnadsinbesparingar och ökad produktivitet. I vilken mån reformen klarat av att svara mot de utmaningar som ledde till att den initierades den åldrande befolkningen, de svagare kommunfinanserna och den framtida bristen på personal är för tidigt att uttala sig om. REFORMENS INVERKAN Antal kommuner på fastlandet (exkl. Åland) Antal huvudmän (kommuner eller samkommuner) för primärhälsovården Många parallella reformer Kommun- och servicestrukturreformen är bara en av många sto-

7 FINLAND 7 ane cecilie blichfeldt / norden. com ra struktur- och styrningsreformer i Finland under 2000-talet. Inom snart sagt varje ministeriums område har region- och distriktsindelningarna förändrats, i regel så att enheterna blivit större och färre. Vid årsskiftet 2010 genomfördes till exempel en reform av statens regionala förvaltning som bland annat påverkar tillsynen över kommunernas verksamhet och den regionala utvecklingspolitiken. För kommunernas vidkommande är de planerade reformerna av lagstiftningen om hälso- och sjukvårdens organisation betydelsefulla och har i viss utsträckning påverkat verkställigheten av kommun- och servicestrukturreformen. Erfarenheterna från Kajanalandsförsöket, där landskapet tagit över den tunga serviceproduktionen, analyseras som bäst i den politiska processen. Det råder politisk oenighet om i vilken mån modellen lämpar sig att spridas också till andra landskap. Till detta kommer olika lagar och projekt som förändrar styrningen av verksamheten. Strävan att öka valfriheten för brukarna genomsyrar flera reformprojekt inom social- och hälsovården, där tanken är att patienter lättare ska kunna välja läkare och hälsocentral eller välja mellan privata och offentliga producenter med hjälp av så kallade servicesedlar. Finlands Kommunförbund har initierat projektet Ny Kommun 2017 med syfte att ta fram underlag för att kunna anpassa kommunsektorn till framtidens krav. Kommunförbundets initiativ, som hävdade att det är dags att sätta igång med en totalrevision av kommunallagen, förkastades av kommunministern våren Kommunsektorn och produktivitetskraven framtidsutsikter och förefaller i viss mån att förutsätta en kraftigare statlig styrning av kommunsektorn. OECD konstaterar i sin ekonomiska översikt våren 2010 att kommunernas ekonomi och de regionala olikheterna utgör stora utmaningar för den finländska ekonomin. Enligt OECD finns skäl att se över statsandelssystemet till kommunerna, förändra balansen mellan inkomstskatt, samfundsskatt och fastighetsskatt och skynda på ytterligare kommunsammanslagningar. Förbättrad produktivitet med hjälp av elektroniska tjänster och IT-teknik lyfts fram som ett viktigt utvecklingsområde både med tanke på kundbetjäning och på produktivitetsförbättring, men kommunernas många olika datasystem uppfattas utgöra ett hinder för effektivt arbete. Finanskrisen och kraven på att strama åt den offentliga ekonomin överskuggar kommunernas KOMMUN- OCH REGIONFÖRVALTNINGEN I NORDEN Primärkommunal Danmark Finland Norge Sverige 98 kommuner 326 kommuner på fastlan- 430 kommuner 290 kommuner nivå 2010 det och 16 kommuner på Åland Regional nivå 5 regioner (direktvalda, Indirekt valda 18 fylkeskommu- 18 landsting + 2 (demokratiskt vald/ ingen beskattningsrätt) 19 landskaps-förbund, 20 ner (direktvalda, regioner (direkt- sjukvårdsdistrikt + övriga formell beskatt- valda, beskatt- samkommuner ningsrätt) ningsrätt) förankrad) 2010 Undantag: Försöksregionen Kajanaland Landskapet Åland Kommunernas medianstorlek, antal invånare (en typisk kommun) Andel kommuner med färre än skanephoto. com / norden. org invånare KOMMUNFRÅGORNA I STATSFÖRVALTNINGEN På regerings- och ministerienivå sorterar kommunfrågorna under följande ministerier: Danmark: Sundhetsministeriet (socialpolitik, hälsovård, kommuner och regioner) Finland: Finansministeriet Norge: Kommunal- og regionaldepartementet Sverige: Finansdepartementet --> departement. F INL ANDS KOMMU NT IDNING NOR D E N - b i l a g a

8 8 NORDEN Prioriterad valfrihet, oprioriterad regionreform Kommunindelningen i Sverige har inte genomgått större förändringar sedan 1970-talet och frågan om eventuella kommunsammanslagningar finns inte på den politiska dagordningen. Inslaget av interkommunalt samarbete har ökat stadigt i Sverige, i takt med att boende och arbetsliv differentierats och de funktionella regionerna blivit större. I maj 2010 tillsattes en kommitté som ska se över en del frågor som är relaterade till den kommunala demokratins funktionssätt, bland annat regelverket för kommunal samverkan, möjligheten att inrätta direktvalda kommundelsnämnder samt behovet av att formalisera kommunalrådets roll och bildandet av nya styrelser och majoriteter i kommuner och landsting. De stora politiska skiljelinjerna när det rör kommunernas sätt att fungera kommer till uttryck när det gäller synen på hur kommunal service ska produceras. De politiska partierna diskuterar skolan och vården, men talar inte så ofta om kommunerna, på samma sätt som i Norge och Finland. Detta trots att kommuner och landsting har ansvaret för vård, skola och omsorg. Den borgerliga regeringen har kraftigt betonat behovet av individuell valfrihet och tillgången till privata alternativ och både lokalt och nationellt genomdrivit reformer för att stödja ambitionen. Den röd-gröna oppositionen förespråkar däremot offentlig drift och ett jämlikt utbud av service. Storregionerna som aldrig kom I sitt slutbetänkande 2007 föreslog Ansvarskommittén att de nuvarande 18 landstingen och två regionerna borde ersättas av nya regionkommuner med ett befolkningsunderlag på ungefär en miljon invånare vilket skulle ha inneburit 7 9 nya regioner. De nya regionkommunerna skulle få ett brett ansvar för välfärds- och utvecklingsfrågor. Responsen på betänkandet var övervägande positiv, men regeringens beredskap till kraftig politisk aktion för att förverkliga förslaget har varit svag. En utredningsman tillsattes för att utreda intresset för att bilda storregioner och en formell procedur för ansökan om regionbildning etablerades Slutresultatet är tillsvidare magert. Skåne och Västra Götaland, som varit försöksregioner sedan 1999, kommer från och med 2011 att få permanent ansvar för vissa regionutvecklingsfrågor som i andra län ligger hos länsstyrelserna. Halland har ansökt och beviljats status som storregion och Gotlands status utreds. Av de tilltänkta regionsammanslagningarna till exempel i Norrland och Mälardalen har det ännu inte blivit något. En utredare håller på med en översyn av de statliga myndigheterna på regional nivå. Valfrihetsreformer Den borgerliga regeringen har kraftigt prioriterat mekanismer som ökar tillgången på alternativ i den offentliga serviceproduktionen. Man har bland annat avskaffat spärrar för etablering av fristående skolor och privata sjukhus samt infört en ny lag om valfrihetssystem, som förpliktar kommuner och landsting att öppna upp för privata producenter inom vissa sektorer. Andelen elever som går i en fristående grundskola har ökat från cirka en procent i början av 18 LANDSTING OCH TVÅ REGIONER ANSVARAR FÖR sjukvård och uppgifter relaterade till infrastruktur, trafik, kultur och utbildning Totalt 290 kommuner: mediankommunen har invånare. Den minsta kommunen har och den största invånare. j o h a n n e s j a n s s o n /no r d e n.c o m Vägvisare i Lappland, Sverige.

9 SVERIGE talet till ungefär 10 procent I vissa kommuner, särskilt i storstads- och förortskommunerna, går mer än en tredjedel av eleverna i fristående grundskolor eller gymnasier. Lagen om valfrihetssystem (LOV) gör det möjligt för kommuner och landsting att överlåta valet av vårdproducent inom vård och omsorg till klienten eller brukaren. Kunden väljer vårdgivare med utgångspunkt i uppfattad kvalitet. Det pris som kommunen/landstinget betalar för tjänsten är konstant. De kommuner som tar i bruk vårdvalsmodellen måste annonsera på en statlig webbplats, Sedan den 1 januari 2010 förpliktar riksdagen alla landsting att införa vårdval inom primärvården (bl.a. utredning, diagnostik och behandling inom allmänmedicin). Användningen av vårdval varierar kraftigt mellan regionerna. Några landsting, exempelvis Stockholm och Halland hade redan innan lagen infördes tagit i bruk omfattande Slutresultatet av Ansvarskommitténs betänkande är tillsvidare magert. vårdvalsmodeller. Valfrihetsreformerna är politiskt laddade och kommer att vara föremål för stor debatt inför och efter valet I vissa regioner, bland annat Stockholm, har maktskiften i kommun- och landstingsvalet omedelbar effekt på hur service produceras: en borgerlig valsegrare privatiserar och en röd-grön kommunaliserar verksamhet. I resten av landet är förändringarna ofta mindre drastiska. Den politiska organisationen och antalet folkvalda Kommunal- och regionval hålls i Danmark, Finland och Norge separat från de nationella valen, medan Sverige tillämpar gemensam valdag för riksdags-, landstings- och kommunalval. Inslaget av personval är störst i Finland, där väljarna måste rösta på en viss kandidat. I Norge och Sverige röstar man i första hand på parti/ lista, men väljarna har möjlighet att genom personkryss påverka den inbördes ordningen mellan kandidaterna. Det danska valsystemet kombinerar parti- och personröster. Nordiska kommuner har stor frihet att utforma sin organisation, vilket innebär att skillnaderna mellan kommuner i samma land är betydande till exempel när det gäller nämndorganisationen och ledningssystemet. Det finns ändå några distinkta skillnader mellan länderna. Danska kommuners politiska organisation är mycket koncentrerad med få folkvalda och maktkoncentration till det folkvalda organet, kommunebestyrelsen. Alla poster i utskott och övriga organ innehas av de folkvalda, vilket betyder att det totala antalet politiker i en stor kommun som Odense ( ) är ungefär 30. I en finländsk, norsk eller svensk kommun av motsvarande storlek är antalet folkvalda i regel och dessutom finns det minst lika många indirekt utsedda beslutsfattare i nämnder och andra organ. I Norge tillämpar en del kommuner (t.ex. Bergen och Oslo) kommunal parlamentarism, det vill säga en tydlig uppdelning i majoritet och opposition i kommunen. Svenska kommuner styrs enligt en modell som brukar kallas begränsat majoritetsstyre. Det innebär att partierna bildar majoritets- respektive oppositionskoalitioner och att majoritetskoalitionen i regel tar hand om de viktigaste politiska posterna. Både majoritet och opposition är ändå representerade i kommunstyrelsen. I Finland och Danmark är det ovanligare med tydliga majoritets- och oppositionsgrupper i kommunalpolitiken. I de flesta danska, norska och svenska kommuner finns det minst en kommunalpolitiker som arbetar på heltid, medan arrangemanget är ovanligt i Finland. Den danska borgmästaren är formell ledare för hela den kommunala organisationen. Ordføreren i norska kommuner leder både den folkvalda församlingen (kommunestyret) och det exekutiva organet (økonomiutvalget). Heltidsanställda kommunalråd är regel i svenska kommuner, men deras position baserar sig på politiska överenskommelser, inte lagstiftning. Finländska kommuner kan välja att tillämpa en borgmästarmodell, där den utnämnda kommundirektören ersätts av en borgmästare med lika lång mandatperiod som fullmäktige, men modellen är ännu ovanlig. VAL I NORDEN Danmark Finland Norge Sverige Kommunalval och riksval Hålls på olika dagar Hålls på olika dagar Hålls på olika dagar Hålls samtidigt Väljaren röstar på... Parti/lista och/eller person) Person Parti/lista, men kan påverka kandidaternas inbördes ordning Parti/lista, men kan påverka kandidaternas inbördes ordning Antal folkvalda politiker i fullmäktige eller motsvarande (lägsta-högsta antal) Dominerande organisationsmodell Utskott (folkvalda medlemmar) Facknämnder (också icke folkvalda medlemmar) Utskott (folkvalda medlemmar) Facknämnder (också icke folkvalda medlemmar)

10 10 NORDEN Norges kommunstruktur är finmaskig. Majoriteten av kommunerna har färre än invånare. Några statligt initierade kommunsammanslagningsreformer har inte varit aktuella på senare år. Finmaskighet och samordningsreformer Den sittande regeringen skriver i sin plattform från 2009 att regeringen välkomnar frivilliga sammanslagningar av kommuner och är beredd att täcka kostnaderna för dessa. En stark kommunsektor med möjlighet att driva aktiv näringspolitik uppfattas som viktig för att säkra kompetens och arbetsplatser i hela Norge. Norska kommuner har i mindre utsträckning än kommunerna i resten av Norden påverkats av stramare nationella finanser. Men kommunernas ekonomiska frihet är jämförelsevis kringskuren eftersom de saknar möjlighet att påverka skatteuttaget och statsbidragen, som i större utsträckning än i resten av Norden är öronmärkta. Regeringen Stoltenberg II deklarerar som sin avsikt att öka andelen fria statsbidrag under de kommande åren. Intresset för och behovet av interkommunalt samarbete mellan de norska kommunerna ökar. Under de senaste åren har nya samarbetsformer samkommunsmodellen och värdkommunsmodellen tagits i bruk efter finländsk förebild. Den pågående samhandlingsreformen inom hälso- och sjukvården kommer att öka trycket på robustare samarbetsformer mellan kommunerna. Förvaltningsreform 2010 reformen som genomfördes men inte blev vad man tänkt I sin första regeringsförklaring 2005 lanserade den röd-gröna regeringen en förvaltningsreform med syfte att reformera den regionala nivån den 1 januari De 18 fylkeskommunerna skulle på frivillig väg sammanslås till färre och större demokratiskt styrda regioner. De nya regionerna skulle få flera och tyngre uppgifter främst genom att statliga myndigheters uppgifter inom till exempel infrastruktur, näringspolitik och regional utveckling skulle överföras till regionerna. Intresset för frivilliga sammanslagningar av fylkeskommuner visade sig dock vara litet och statliga myndigheter var ovilliga att ge ifrån sig uppgifter i den omfattning det var tänkt. Luften gick ur förvaltningsreformen, som dock genomfördes i begränsad omfattning. Stortinget beslutade att fylkeskommunen ska bevaras som folkvald nivå och vid ingången av 2010 fick de 18 fylkeskommunerna en rad nya uppgifter relaterade till bland annat vägar och innovationspolitik. 18 FYLKESKOM- MUNER SOM ANSVARAR FÖR BL.A. andra stadiets utbildning kultur och regional planering. Ansvaret för sjukvården överfördes 2002 från fylkeskommunerna till statliga hälsoföretag, vilket innebar att 80 % av fylkeskommunernas budget försvann. 430 kommuner: medianstorlek invånare. Den minsta kommunen har 214 och den största invånare invånare. s. s i g b j o r n s e n/no r d e n.or g Reformer med samordning som gemensam nämnare Regelrätta strukturreformer är svåra att åstadkomma i Norge. Däremot råder ingen brist på initiativ där man vill förändra verksamhetsprinciperna inom den kommunala sektorn. Samordning över sektors- och institutionsgränser är en gemensam nämnare för reformerna. Inom kvalitetskommunprogrammet som avslutades 2009 var syftet att finna lokala modeller och goda exempel på att kommunal service håller god service och att kommunerna framstår som goda och attraktiva arbetsplatser. 138 kommuner arbetade bland annat med verksamhetsutveckling och ansträngningar för att få ner sjuktalen bland de anställda. Projektet etablerade ett trepartssamarbete mellan staten, kommunsektorn och arbetsmarknadsorganisationerna som enligt regeringen Stoltenberg ska få en fortsättning. nav-reformen är en av de mest omfattande förändringarna inom norsk offentlig sektor på senare tid. År 2006 inrättades den nya arbets- och välfärdsförvaltningen, som samlar individinriktade insatser inom arbetsmarknadspolitik och social trygghet. Syftet är att fler personer ska hitta sin plats i arbete och aktivitet och att färre ska vara beroende av bidrag och stöd. På lokal nivå har det inrättats NAV-kontor som bygger på förpliktande samarbete mellan statliga myndigheter (arbetskraftsbyråer, socialför-

11 NORGE 11 DEN FORMELLA MAKTSTRUKTUREN I DE NORDISKA LÄNDERNA Danmark Finland Norge Sverige Leder folkvald församling (fullmäktige) Borgmester Fullmäktiges ordförande Ordfører Fullmäktiges ordförande Leder exekutivt organ (styrelse) Borgmester Styrelsens ordförande Ordfører Styrelsens ordförande Leder administrationen Borgmester (politiker) Kommundirektören (tjänsteman) Rådmann (tjänsteman) Kommunstyrelsen (kommunalrådet) (politiker) MELLAN AUTONOMI OCH INTEGRATION* Autonomi Integration Stavanger säkringsmyndigheter) och kommunala myndigheter inom den sociala sektorn. samhandlingsreformen är en indirekt reaktion på att sjukhusvården år 2002 överfördes till statliga hälsoföretag. Det har lett till vissa problem med vårdkedjorna och tillgängligheten till service. Samhandlingsreformens syfte är att säkra fler, bättre och tidigare hälsotjänster där folk bor. I praktiken innebär det att kommunerna, som i dag har ansvaret för primärhälsovården, kan få fler uppgifter inom hälso- och sjukvården. Bland annat talas om en stärkt kommunal läkartjänst och vidareutvecklade lokalmedicinska centra. För detta krävs att kommunerna har förutsättningar att klara av ökade uppgifter, vilket i många fall kommer att kräva utökat samarbete. Vidare krävs samordning och arbetsfördelning mellan kommunerna och de statliga hälsoföretagen. Intresset för och behovet av interkommunalt samarbete mellan de norska kommunerna ökar. Grundlagsskydd för den kommunala självstyrelsen Lokal demokrati Lokal beskattningsrätt Allmän kompetens Lokalt planeringsmonopol Lokal frihet vid implementering av nationell lagstiftning Nationell lagstiftning Obligatoriska uppgifter Statsbidragssystem Förhandlingar Tillsyn och övervakning Besvärsrätt *Bruno Dente & Francesco Kjellbergs studie av kommunförvaltningen i Västeuropa (1988) DEN NORDISKA VÄLFÄRDSKOMMUNEN Den nordiska välfärdskommunen Den nya nordiska välfärdskommunen Kommunsektorns Växande Konstant/minskande betydelse i de nordiska välfärdsstaterna Princip för reform av offentlig serviceproduktiosering) Förenhetligande (utbyggnad, standardi- Diversifiering/fragmentering Princip för reform av kommunstrukturen Konsolidering (större kommuner) Konsolidering (större kommuner) Kommunernas relation Producent Tillhandahållare/betalare till välfärds- servicen Princip för organisering och omorganisering Lokala och nationella politiska prioriteringar Invånarnas/kundernas behov och önskemål Geografiskt fokus Hela landet, speciellt fokus på perifera regioner Större fokus på storstadsregioner De nordiska välfärdskommunerna Ökad konvergens/likhet Ökad divergens/olikhet

12 12 NORDEN FCG Tjänster för ett gott liv Mångsidiga arbetspensionstjänster till kommunarbetsgivarna på en adress FCG Efeko Oy FCG MentorIT Oy FCG Planeko Oy Vi är en inköpscentral i upphandlingslagens mening. Vi upphandlar, sluter upphandlingskontrakt och ramavtal för våra kommunkunders räkning. Inbesparingarna har varit 6 35 %. Aktuell information finns på Finl_komtidn_115x80 tu :45 Page 1 C M Y CM MY CY CMY K Kommun- och servicestrukturreformer i Norden vad kan vi lära oss? Trygga hyresbostäder nu på 29 orter Välkommen på nordiskt seminarium i Kommunernas hus i Helsingfors. Vi inbjuder dig att ta del av erfarenheter och nuläget i Finland, Danmark och Sverige. Siv Sandberg, Michel Weber och Björn Sundström berättar om för- och nackdelarna med reformerna. Dagen avslutas med en paneldiskussion. Konferensspråket är skandinaviska med simultantolkning till finska. Läs mer och anmäl dig på adressen

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Norrbotten

Norrbotten Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i Norrbotten är i grunden positiva till en regionbildning

Läs mer

Norrbotten

Norrbotten Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i är i grunden positiva till en regionbildning där

Läs mer

Finland: Lykkes kommunesammanslåingene?

Finland: Lykkes kommunesammanslåingene? Finland: Lykkes kommunesammanslåingene? Oslo 23.8.2013, seminarium Er norske kommuner for små? Siv Sandberg, Åbo Akademi Siv Sandberg Åbo Akademi siv.sandberg@abo.fi 21.8.2013 1 Tre iakttagelser om kommunsammanslagningar

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Kan en frivillig kommunindelningsreform lyckas? Erfarenheter från Finland

Kan en frivillig kommunindelningsreform lyckas? Erfarenheter från Finland Kan en frivillig kommunindelningsreform lyckas? Erfarenheter från Finland 2005-2013 Oslo 11.12.2013 Siv Sandberg, Åbo Akademi Siv Sandberg Åbo Akademi siv.sandberg@abo.fi 12.12.2013 1 Kommunindelningsreformer

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

Regionreformer pågår - eller?

Regionreformer pågår - eller? Sundsvall, 30 maj 2007 Regionreformer pågår - eller? Hallgeir Aalbu, EuroFutures Innehåll Det nordiska timglaset Processer pågår samtidigt men varför just nu? Varför något borde göras argumenten Mer om

Läs mer

Utredningen om en kommunallag för framtiden

Utredningen om en kommunallag för framtiden Utredningen om en kommunallag för framtiden Johan Höök särskild utredare En totalöversyn av kommunallagen Parlamentarisk referensgrupp Expertgrupp och referensgrupp för organisationer och näringsliv Slutbetänkande

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Utkast till lag 21.12.2016: Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och

Läs mer

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Hur motsvarar planerna lagens mål?

Hur motsvarar planerna lagens mål? 4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional

Läs mer

Styrning av kommuner i nordiska länder

Styrning av kommuner i nordiska länder Bilaga 1 till rapport 1 (6) Styrning av kommuner i nordiska länder I detta avsnitt presenteras erfarenheter från kartläggningar i de övriga nordiska länderna när det gäller statens styrning av kommuner.

Läs mer

Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48

Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län (RJL) har getts möjlighet att yttra sig över remissen Regional indelning tre nya län. Regionen har tagit

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Yttrande över remiss om regional indelning - tre nya län. SOU 2016:48 Fi 2016/02568/K

Yttrande över remiss om regional indelning - tre nya län. SOU 2016:48 Fi 2016/02568/K Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2016-10-03 KS 0339/16 Finansdepartementet Yttrande över remiss om regional indelning - tre nya län. SOU 2016:48 Fi 2016/02568/K Allmänt Ljusdals

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Kommunförbundet och servicestrukturreformen

Kommunförbundet och servicestrukturreformen Kommunförbundet och servicestrukturreformen Tarja Myllärinen Direktör, social och hälsovåd Finlands Kommunförbund Kommunreformen och strukturreformen i samma takt Ansvaret för ordnandet av uppgifter och

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen Mittnordenkommitténs höstmöte 16.-17.11.2016

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Den kommunala självstyrelsen

Den kommunala självstyrelsen Den kommunala självstyrelsen Elin Wihlborg FD Teknik och Social förändring Professor i Statsvetenskap Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Agenda Ø Vad är en kommun?

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Den svenska statsförvaltningen

Det svenska politiska systemet. Den svenska statsförvaltningen Det svenska politiska systemet Den svenska statsförvaltningen Svensk offentlig förvaltning: viktiga särdrag Den stora förvaltningen Den dualistiska förvaltningen Den öppna förvaltningen Den kommunala självstyrelsen

Läs mer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290

Läs mer

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning Det svenska politiska systemet Regering och statsförvaltning Uppläggning Regeringsbildning Regeringen och regeringskansliet Regeringens arbete: beredning av beslut Den offentliga förvaltningen: det svenska

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning

Det svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning Det svenska politiska systemet Reformprocesser i offentlig förvaltning Uppläggning Reformer och omprövning: idéer och trender Reform av den offentliga sektorns organisation: privatisering, om (eller av-)

Läs mer

Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53

Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-27 HSN 1308-0918 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden, Torsten Ibring 2013-09-03, p 20 Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla Sveriges Kommuner och Landsting verksamhet som angår oss alla Det som får samhället att fungera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Utredningens Kap 3 Privata utförare i kommunal verksamhet

Utredningens Kap 3 Privata utförare i kommunal verksamhet SIGNERAD Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (5) Datum 2013-08-21 Vår referens Ann-Sofie Nordh Planerings- och antagningschef ann-sofie.nordh@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

Demokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13:

Demokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13: Demokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13: Anna Lindström Projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Siv Sandberg Forskare, Åbo Akademi Camilla Gunell Lantråd, Ålands landskapsregering

Läs mer

Vad innebär socialoch

Vad innebär socialoch Vad innebär socialoch hälsovårdsreformen för mig? Social- och hälsotjänsterna 2019 enligt utkastet till regeringens proposition 11/2016 1 Detta är social- och hälsovårdsreformen Social- och hälsovårdsreformen

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i

Läs mer

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

nationell mötesplats för regionfrågan

nationell mötesplats för regionfrågan PÅ VÄG MOT Regioner 2015 nationell mötesplats för regionfrågan Regionfrågan lever. Från årsskiftet finns fyra folkvalda regioner med ansvar för hälso- och sjukvård samt regional utveckling. I slutet av

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Region Norrbotten ett bokslut

Region Norrbotten ett bokslut Region Norrbotten ett bokslut Ansvarig minister meddelade i slutet av september att de inte avser godkänna landstingets ansökan att få överta det regionala utvecklingsuppdraget från 2015. Det innebär att

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

Utlåtande 2013:13 RV (Dnr /2012)

Utlåtande 2013:13 RV (Dnr /2012) Utlåtande 2013:13 RV (Dnr 327-984/2012) Överenskommelse om vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och stöd till deras närstående Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7)

Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7) Utlåtande 2007:122 RI (Dnr 016-915/2007) Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2007:7)

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen 19.5.2016 Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen De ofta ställda frågorna och svaren handlar

Läs mer

OFFENTLIG FÖRVALTNING

OFFENTLIG FÖRVALTNING OFFENTLIG FÖRVALTNING Arbeta i demokratins tjänst -styra samhällsutvecklingen -förändra eller bevara medborgarnas levnadsvillkor (ideologiskt, praktiskt) Den organisation av myndigheter som ska bereda

Läs mer

Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7)

Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7) Utlåtande 2007: RI (Dnr 016-915/2007) Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2007:7)

Läs mer

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Inledning Regionförbundet Sörmland har funnits sedan 2003. En interrimstyrelse tillsattes för de förberedande aktiviteterna och den 12 juni ägde

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Brändö kommuns yttrande till förslag om samhällsstrukturreformen

Brändö kommuns yttrande till förslag om samhällsstrukturreformen Till Ålands kommunförbund PB 230 22101 Mariehamn Brändö kommuns yttrande till förslag om samhällsstrukturreformen Allmänt: De förslag som arbetsgrupperna tagit fram och som ÅLR omfattat för vidare arbete,

Läs mer

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet MOTIONSSVAR 2015-10-23 Vård och omsorg Sofia Tullberg Gunilla Thörnwall Bergendahl Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om en kommunallag för framtiden (Fi 2012:07) Dir. 2013:100

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om en kommunallag för framtiden (Fi 2012:07) Dir. 2013:100 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om en kommunallag för framtiden (Fi 2012:07) Dir. 2013:100 Beslut vid regeringssammanträde den 14 november 2013 Sammanfattning Regeringen beslutade den

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48)

Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48) Ert dnr Fi 2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48) Kommunstyrelsen i Piteå kommun beslutade

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

Svar på remiss En kommunallag för framtiden

Svar på remiss En kommunallag för framtiden 1(5) Kommunstyrelsen Svar på remiss En kommunallag för framtiden Ärendet Utredningen En kommunallag för framtiden har överlämnat sitt slutbetänkande (SOU 2015:24) den 23 mars 2015. Betänkandet utgör en

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.2017 Källa: Timo Aro UTGÅNGSPUNKTER FÖR BORGÅ En av de mest

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

En rättvis sjukvård i hela länet Allians för Västerbottens syn på en regional folkomröstning om sjukvården i länet

En rättvis sjukvård i hela länet Allians för Västerbottens syn på en regional folkomröstning om sjukvården i länet En rättvis sjukvård i hela länet Allians för Västerbottens syn på en regional folkomröstning om sjukvården i länet 1 1. Inledning En regional folkomröstning är något historiskt då det aldrig skett i Sverige

Läs mer

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen Innehåll Förord 11 Utgångspunkterna Kommunernas roll i samhället 13 Framtidens utmaningar 15 Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21 Vägvalen Välfärdens

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

KONKURRENSKOMMISSIONEN Box Stockholm Tel: Fax:

KONKURRENSKOMMISSIONEN Box Stockholm Tel: Fax: KONKURRENSKOMMISSIONEN Box 5625 114 86 Stockholm Tel: 08-545 03 810 Fax: 08-611 35 62 Finansdepartementet Remissyttrande 2004-06-16 Ert dnr. Fi 2004/1827 Angående promemorian Kommunal medverkan i landstingets

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Samverkan kommuner-landsting. Erfarenheter och tankar baserat på bl a Norrtäljeprojektet - TioHundra

Samverkan kommuner-landsting. Erfarenheter och tankar baserat på bl a Norrtäljeprojektet - TioHundra Samverkan kommuner-landsting. Erfarenheter och tankar baserat på bl a Norrtäljeprojektet - TioHundra Bakgrund och förutsättningar Styrning och ledning av projektet Utvecklingen 2006-2013 (-16) Tre viktiga

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Utredningen om en kommunallag för framtiden

Utredningen om en kommunallag för framtiden Utredningen om en kommunallag för framtiden Johan Höök särskild utredare www.sou.gov.se En totalöversyn av kommunallagen Parlamentarisk referensgrupp Expertgrupp och referensgrupp för organisationer och

Läs mer

Regionkonferens Luleå 3 feb. Bakgrund och erfarenheter från regionbildningen i Halland Gösta Bergenheim

Regionkonferens Luleå 3 feb. Bakgrund och erfarenheter från regionbildningen i Halland Gösta Bergenheim Regionkonferens Luleå 3 feb Bakgrund och erfarenheter från regionbildningen i Halland Gösta Bergenheim Gösta Bergenheim, M? KSO Varberg 1999-2010 1:e vice ordf kommunalförbundet Region Halland 2003-2010

Läs mer

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska

Läs mer

De fristående grundskolorna finansieras i huvudsak med offentliga medel. Statsbidraget uppgick 2012 till cirka 71 procent av den

De fristående grundskolorna finansieras i huvudsak med offentliga medel. Statsbidraget uppgick 2012 till cirka 71 procent av den 1 Danmark 1.1 Skolan 1 I Danmark har förekomsten av fristående skolor en lång tradition. Cirka 22 procent av de danska grundskolorna är fristående skolor och cirka 16 procent av grundskoleeleverna går

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2016

VERKSAMHETSINRIKTNING 2016 VERKSAMHETSINRIKTNING 2016 Effektivitet genom samverkan Verksamhetsinriktning för Västmanlands kommuner och landsting inför mandatperioden 2014 2018 Västmanlands kommuner och landsting har alltid arbetat

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Handläggare: Annette Book Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) Ärendet Socialdepartementet har

Läs mer

KF INRÄTTANDE AV BEREDNING FÖR ÖVERSIKTSPLAN

KF INRÄTTANDE AV BEREDNING FÖR ÖVERSIKTSPLAN KF 2007-01-29 INRÄTTANDE AV BEREDNING FÖR ÖVERSIKTSPLAN I handlingarna på sida 49-54 redovisar KS sitt förslag till beslut i KF att inrätta en tillfällig beredning med sju ledamöter. Inför handläggningen

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer