Polissektionens verksamhetsberättelse för perioden

Transkript

1 Polissektionens verksamhetsberättelse för perioden FÖRBUNDET FÖR JURISTER, EKONOMER, SYSTEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE

2 2

3 Innehåll 1. POLISSEKTIONEN UNDER MANDATPERIODEN 5 Sektionsstyrelsen 5 Central facklig förtroendevald 7 Kanslistöd 7 Styrelsesammanträden 7 2. MEDLEMSUTVECKLING, REKRYTERING, INFORMATION M.M. 8 Medlemsutveckling 8 Lokal-lokal och lokal representation 9 Individärenden 9 Hemsida m.m FÖRHANDLINGSVERKSAMHETEN 10 RALS/Polis 2010-T 10 Enskilda överenskommelser 11 Arbetsgrupper DE NATIONELLA AVTALEN 14 Ökad kollektiv avsättning till pension SAMVERKAN 16 Samverkansfora 16 Remisser FRÅGOR AV SÄRSKILD VIKT FÖR SACO-S INOM POLISEN 18 Värderingen av akademisk kompetens 18 Chefsfrågor 20 3

4 4

5 1. Polissektionen under mandatperioden Sektionsstyrelsen I polissektionens styrelse ingår dels ordföranden och de övriga särskilda ledamöter (högst fyra) som väljs vid ordinarie sektionsmöte vart tredje år, dels ordförandena i regionföreningarna Södra Sverige, Västra Sverige, Östra Sverige, Stockholm/Gotland, Mellersta Sverige och Norra Sverige samt ordföranden i Saco-Sföreningen vid Rikspolisstyrelsen, vid Säkerhetspolisen och vid Statens Kriminaltekniska laboratorium. Ordförandena i dessa föreningar ingår alltså med automatik i sektionsstyrelsen. Sektionsstyrelsen har under mandatperioden haft följande sammansättning: Ordförande Mats Vangstad ( , ), polisintendent, Polismyndigheten i Stockholms län Tillförordnad ordf. Maria Mörk ( ), informationssäkerhetschef, Säkerhetspolisen Fyllnadsval Staffan Tilling ( ), polisintendent, Polismyndigheten i Uppsala län Valda ledamöter vid sektionsmötet i februari 2010 Vice ordförande Maria Mörk, informationssäkerhetschef, Säkerhetspolisen Camilla Örndahl, jurist, Polismyndigheten i Stockholm. Camilla har under hösten 2012 frånträtt sitt uppdrag som ledamot i sektionsstyrelsen på grund av ny befattning. Henrik Stiernblad, polisintendent, Polismyndigheten i Skåne. Henrik har under sommaren 2012 frånträtt sitt uppdrag som ledamot i sektionsstyrelsen på grund av annan anställning. Roger Jönsson, informationsdirektör, Polismyndigheten i Norrbotten. Roger har under hösten 2010 frånträtt sitt uppdrag som ledamot i sektionsstyrelsen på grund av annan anställning. Övriga ledamöter Petra Stenkula, polisintendent, Polismyndigheten i Skåne, ledamot i regionföreningen Södra Sverige (Blekinge, Skåne, Kalmar och Kronoberg) Anna Lindgren, analytiker, Polismyndigheten i Västra Göta- 5

6 land, ordförande i regionföreningen Västra Sverige (Västra Götaland och Halland). Kirsti Hemmingsson, analytiker, Polismyndigheten i Södermanlands län, ordförande i regionföreningen Östra Sverige (Jönköping, Östergötland och Sörmland) Kent Blenninger, civilekonom, Polismyndighetens i Stockholms län, ordförande i föreningen Stockholm/Gotland till och med april Efterträddes av Mikael Ahola, stabsjurist, Polismyndigheten i Stockholms län Jens Pedersen, biträdande chef kriminalunderrättelseenheten, Polismyndigheten i Västmanlands län, ordförande i regionföreningen Mellersta Sverige (Västmanland, Uppsala, Gävleborg, Örebro och Dalarna). Vakant, ordförande i regionföreningen Norra Sverige (Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten) Dan Ekdahl, avdelningsdirektör, Rikspolisstyrelsen, ordförande i Saco-S-föreningen vid Rikspolisstyrelsen till och med mars Efterträddes av Carin Sundhage, analytiker, Rikskriminalpolisen. Björn Karlsson, IT-säkerhetsspecialist, Säkerhetspolisen, ordförande Saco-S-föreningen på Säkerhetspolisen till och med oktober Därefter en representant från Säkerhetspolisen till och med mars 2012 och därefter vakant på grund av att ordföranden har annan förbundstillhörighet (se adjungering). Ian Jamieson, systemförvaltare, Statens Kriminaltekniska Laboratorium, ordförande i Saco-S-föreningen på SKL till och med juni Därefter vakant på grund av att ordföranden har annan förbundstillhörighet (se adjungering). Adjungerade till styrelsen Sedan våren 2012 (Säkerhetspolisen) och hösten 2011 (SKL) har ordförandena i Saco-S-föreningarna vid Säkerhetspolisen och SKL (Nils Hyden, specialist/miljöbrottssamordnare) adjungerats till sektionsstyrelsen då de inte är medlemmar i Jusek och enligt stadgarna därmed inte kan inneha en ledamotsposition. 6

7 Central facklig förtroendevald Juristen Jeffrey Hamberg, Polismyndigheten i Stockholms Län och analytikern Ann- Sofi Jakobsson, Rikspolisstyrelsen har fungerat som centrala fackliga förtroendevalda på heltid med placering på Juseks kansli. Jeffrey slutade sitt uppdrag i september 2010 för att bli administrativ chef i norrorts polismästardistrikt Polismyndigheten i Stockholms län, Ann-Sofi slutade i juni 2011 för att tillträda en befattning som analytiker på Rikspolisstyrelsens verksledningskansli. De efterträddes av Björn Karlsson, IT-säkerhetsspecialist, Säkerhetspolisen, i november 2010 samt Veronika Borg, HR-strateg, Rikskriminalpolisen i november Kanslistöd Ebba Nygren har fram till juni 2011 varit sektionsansvarig ombudsman för polissektionen. Ebba Nygren efterträddes av Anna Westling som sektionsansvarig ombudsman från och med oktober Anna-Carin Grönlund och Michaela Stolpe har under perioden fungerat som sektionens administrativa stöd. Styrelsesammanträden Styrelsen har sammanträtt en gång per månad, med undantag från sommaren, inklusive två internatmöten per verksamhetsår. Internaten äger, av kostnads- och miljöskäl, vanligen rum i Stockholmstrakten. 7

8 2. Medlemsutveckling, rekrytering, information m.m. Medlemsutveckling Polissektionen har en tydlig målsättning att öka sektionens medlemsantal. Antalet medlemmar i sektionen var vid hösten 2012, 936 stycken. Sektionen har under mandatperioden haft en positiv medlemsutveckling med en tillväxt på 6,6 procent under tre år. Fördelningen mellan olika yrkesgrupper är följande: jurister (36 procent), samhällsvetare (32 procent), ekonomer (13 procent), systemvetare (12 procent), personalvetare (6 procent), annan utbildning (2 procent). Könsfördelningen är relativt jämn, 57 procent kvinnor och 43 procent män. Sektion har flest medlemmar i ålderskategorin år. Majoriteten av medlemmarna (ca 65 procent) bor i någon av de tre storstadsregionerna, varav ca 48 procent i Stockholm. Under mandatperioden har det politiska beslutet om poliser kvarstått vilket avsevärt har försvårat rekryteringen av akademiker till Polisen. Samtidigt har flera viktiga utredningar pekat på behovet av att polisen tillförs akademisk kompetens för att utreda exempelvis miljöbrott, familjevåld, mängdbrott, ekonomisk brottslighet och IT-brott. Sektionen bör därför verka för en fortsatt rekrytering av till exempel jurister, ekonomer och tekniker i polisens brottsutredande verksamhet. Vad har sektionen gjort för att utveckla det lokala arbetet? Kansliet har tillsammans med de lokal-lokala föreningarna anordnat ett antal medlemsmöten under mandatperioden. Återkommande ämnen vid mötena har varit lönebildning och andra aktuella frågor. Kansliet eftersträvar att lokal-lokala företrädare fortlöpande får del av aktuell facklig information från lokal och central nivå. Eftersom kansliet årligen hanterar en mycket stor mängd information från främst Rikspolisstyrelsen och Saco-S har olika sätt att förmedla informationen till lokal-lokala företrädare prövats. Informationen förmedlas numer i huvudsak genom regionordförandena. Ansvaret för att hålla kontakten med medlemmarna och medlemsombuden ligger företrädesvis hos dessa. En viktig faktor för att utveckla och stärka det lokala och lokal-lokala fackliga arbetet är att erbjuda lokala representanter facklig utbildning och möjligheter till kompetensutveckling. Juseks fackliga grundkurser, vilka alla förtroendevalda oavsett medlemstillhörighet inom Saco-S erbjuds att delta i, är ett viktigt led i det arbetet. Positivt är att flera av de lokal-lokala ombuden har genomgått grundkursen. För att ytterligare vässa den lokala fackliga kompetensen är det önskvärt att fler ledamöter i de regionala och lokal-lokala föreningsstyrelserna utnyttjar möjligheten att delta i de 8

9 olika utbildningsinsatser som förbundet erbjuder bl.a den nya arbetsmiljöutbildningen Det gränslösa arbetet och utbildningar om ett utvecklat lönebildningsarbete. Lokal-lokal och lokal representation Erfarenheterna från det lokal-lokala fackliga arbetet är att det ofta är svårt att fullt ut kombinera den fackliga rollen med de ordinarie arbetsuppgifterna. Höga krav på resultat och måluppfyllelse går inte alltid att förena med de krav på en hög grad av delaktighet som följer av ett långt utvecklat samverkansarbete. Detta är sannolikt en viktig förklaring till svårigheterna att rekrytera lokal-lokala företrädare för Jusek och Saco-S på en del håll inom polisorganisationen. En ytterligare förklaring till detta kan vara en alltför låg värdering av det fackliga arbetet. I vissa polismyndigheter består Saco-S lokal-lokala representationen endast av en eller två personer. Väljer någon lokal-lokal representant att avsluta sitt fackliga uppdrag kommer det i vissa fall innebära att det saknas en lokal-lokal företrädare för Saco-S i myndigheten. För att sektionen ska lyckas flytta fram sina positioner ytterligare behövs ett bredare fackligt engagemang lokal-lokalt. Fler personer med intresse för de fackliga frågorna behöver knytas till de regionala föreningarna. Hösten 2012 saknades lokal-lokala Saco-S-företrädare vid polismyndigheterna i Dalarna, Västerbotten, Uppsala och Västernorrland. För tillfället saknas även lokal representation i Gävle och Örebro på grund av tjänstledighet respektive föräldraledighet. För att stimulera till ett ökat intresse att engagera sig fackligt har kansliet deltagit i medlemsmöten på flera polismyndigheter. Rikspolisstyrelsen och Saco-S åtog sig i RALS/Polis 2010-T att undersöka förutsättningarna för lokalt och lokal-lokalt fackligt arbete. Syftet var att inom Polisen skapa förutsättningar för fackliga företrädare att kunna utföra sitt uppdrag på ett sådant sätt att det befrämjar verksamheten. Parterna är överens om att uppdraget nu är slutfört och det finns en av arbetsgivaren framtagen rapport som dock inte fullt ut adresserar den ovan beskrivna problematiken. Individärenden Under verksamhetsperioden har kansliet medverkat i ett antal individärenden. Ärendena har bl.a. rört skiljande från anställning, omplacering och lönesättning. I ett något fall har ärenden tagits till central förhandling. Under perioden har inget ärende gällande enskild medlem förts vidare till domstol. Hemsida m.m. Juseks hemsida uppdateras och utvecklas fortlöpande. Här finns bl.a. en sida om avtalsrörelsen, information för förtroendevalda samt möjlighet att anmäla sig till Juseks kurser och seminarier. 9

10 3. Förhandlingsverksamheten Mandatperioden inleddes med en avtalsrörelse som våren 2011 resulterade i nya lokala kollektivavtal (RALS/Polis 2010-T). För förhandlingsarbetet utsågs en förhandlingsdelegation bestående av Ebba Nygren (ombudsman), Ann-Sofi Jakobsson (förtroendevald) och Björn Karlsson(förtroendevald) samt ett förhandlingsråd bestående av styrelsemedlemmarna Maria Mörk, Kent Blenninger och Dan Ekdahl. RALS/Polis 2010-T I avtalsrörelsen 2010 slöt centrala parter för första gången (inom statlig sektor) ett sifferlöst tillsvidareavtal. Bakgrunden är en ambition att förbättra arbetet med den lokala lönebildningsprocessen och där slippa stopp i arbetet på grund av en central avtalsrörelse. Jusek och Rikspolisstyrelsen slöt till följd av ovanstående ett lokalt tillsvidareavtal under våren 2011, med motsvarande förhoppning om att ge lokallokala parter möjlighet att utveckla sin lönebildningsprocess utan stopp. Eftersom avtalet både är tillsvidare och sifferlöst har lokala parter givit lokal-lokala parter goda förutsättningar för att lyckas med en årlig återkommande lönebildningsprocess som en naturlig och integrerad del av verksamheten. Härigenom åligger ett mycket stort ansvar på lokal-lokala parter att förverkliga intentionerna med avtalet. Uppdraget för lokala parter blir således att stötta lokal-lokala parters arbete i denna process. Den nya delen i avtalet rörande avstämning stödjer lokala parters arbete med att fånga upp svårigheter och förbättringsområden på lokal-lokal nivå. RALS/Polis 2010-T innehåller för Saco-S medlemmar revisionstidpunkt årligen, för tillfället 1:a oktober varje år. Den första revisionstidpunkten (1/ ) förhandlades dock bort i utbyte mot en pensionslösning (se nedan). Lönesättningsmodellen med lönesättande samtal har tillämpats för samtliga Saco-S medlemmar. Ingen lokal-lokal förhandling har gått till lönenämnd, men vid ett tillfälle behövdes både lokala och centrala parters stöd. Ett relativt stort antal kollektiva förhandlingar har ägt rum sedan man vid det lönesättande samtalet inte kommit överens om ny lön. Lokala parter är eniga om var problemen i det lokal-lokala lönebildningsarbetet finns. Ett allmänt mönster har varit att arbetsgivaren haft synnerligen svårt att hantera löneavtalet såsom självständigt i förhållande till OFR:s och SEKO:s RALS, med dess stupstockar vid oenighet, att lönebildningen snarare än att avspegla individens prestation kännetecknats av ett kollektivt pottänkande och att de lönesättande samtalen i avtalets mening i praktiken uteblivit eller brustit i kvalitet. Lönesättande chefers bristande mandat att sätta lön och avsaknaden av en sammanhållen och transparent löneprocess är andra faktorer som, tillsammans med brister i BESTAkodning och lönestatistik/kartläggning, bidragit till svårigheterna att få till stånd en lönebildning enligt gällande avtal. 10

11 Juseks förslag till förbättringsåtgärder Jusek har under mandatperioden varit drivande för att komma tillrätta med bristerna i polisens lokala och lokal-lokala lönebildning. Jusek har bl.a. föreslagit att partsgemensamma kommentarer till Rals/Polis 2010-T tas fram och att särskilda lönebildningssamordnare utbildas för att stödja lönebildningsprocessen. Ett ytterligare förslag har varit att Rikspolisstyrelsen för in lönebildningsarbetet som ett åtagande i planeringsdialogerna för att främja en integrering av lönebildning i myndigheternas verksamhetsutveckling, budget- och ekonomihantering. Jusek har också rekommenderat att lönebildningsarbetet ska föras in som en bedömningsgrund i lönesättningen av myndighetschefer, personaldirektörer, förhandlingschefer och andra chefer med ansvar för lönebildningen. Jusek har tillsammans med arbetsgivaren anordnat en partsgemensam konferens för de lokal-lokala parterna i syfte att utveckla lönebildningsarbetet inom polisen. Utvärderingen visar att konferensen var mycket uppskattad och förhoppningen är att detta ska bli en årligen återkommande konferens. Jusek kan dock konstatera att arbetet ännu inte nödvändigtvis avspeglat sig i lönebildningsprocesserna hos alla lokal-lokala parter. Enskilda överenskommelser Anställningsvillkoren vid sidan av lön har traditionellt varit kollektivt utformade, dvs. lika för alla. Villkoren genererar kostnader oavsett om de attraherar den enskilde medarbetaren eller inte. I RALS 2010-T har de centrala parterna kommit överens om att ytterligare utveckla möjligheten till frivilliga överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare anslutna till något förbund inom Saco-S. På detta sätt kan den enskilde arbetstagaren i högre grad själv påverka villkoren för sin arbetsoch livssituation. Möjligheter att träffa enskilda överenskommelser har funnits redan tidigare men har under denna avtalsperiod utökats till att gälla fler områden. De villkor som arbetstagare tillhörande Saco-S nu kan komma överens om rör extra sparande till pension, antalet semesterdagar och frågor kopplade till arbetstid samt uppsägningstid. För en utförligare beskrivning av vilka överenskommelser som kan träffas och de formella krav som gäller hänvisas här till Saco-S broschyr Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor. Rikspolisstyrelsen har även, i samråd med Saco-S, tagit fram en riktlinje för de olika myndigheterna att följa. Riktlinjen syftar till att ensa och underlätta införandet av enskilda överenskommelser inom polisen. Rikspolisstyrelsen och Saco-S är överens om att genomföra en utvärdering kring enskilda överenskommelser före 2012 års utgång. 11

12 Arbetsgrupper RALS-gruppen I samband med att RALS/Polis slöts kom lokala parter överens om att utse en förhandlingsgrupp med uppgift att följa effekterna av och vid behov vidta åtgärder för en ändamålsenlig tillämpning av de nya kollektivavtalen inom polisen - RALS-gruppen. Denna grupp har fortlevt under RALS/Polis 2010-T, även om gruppens möten inte har varit speciellt frekvent förekommande under 2010 och Först under 2012 har ett arbete inletts med att tydliggöra och skapa stöd i lönebildningsprocessen för de lokal-lokala myndigheterna inom polisen. Arbetet beräknas vara klart under våren Särskilt uppdrag till RALS-gruppen avseende BESTA-kodning Som en undergrupp till RALS-gruppen bildades hösten 2011 en grupp för att se över möjligheten till en ensning och kvalitetssäkring av BESTA-koderna inom Polisen. Juseks ingång i arbete var främst att öka stödet till myndigheterna i processen att koda och därigenom skapa förutsättningar för ovanstående. I arbetets inledningsskede diskuterades åtgärder såsom att skapa ett stödmaterial för arbetet med kodningen och utvecklade texter framförallt för arbetsområde 30 (Polisarbete) och 31 (Brottsutredningsarbete). Resultatet av arbetet blev dock ett helt annat. Fokus i arbetet hamnade på funktionslistans innehåll och utformning. Jusek anser att det arbete som gjorts inte skapar den möjlighet till ensning och kvalitetssäkring som var syftet med arbetet. Fortfarande saknas stöd för att koda exempelvis en analytiker med liknande uppgifter lika på olika myndigheter inom Polisen eller att jämföra poliser och civilanställda med lika arbetsuppgifter. Omställningsgruppen Lokala parter hanterar fortlöpande ett stort antal frågor av varierande slag. I en grupp benämnd omställningsgruppen har en ordning utarbetats för att hantera de partsgemensamma medel som lokala parter förfogar över vid sidan av de medel som betalas in till Trygghetsstiftelsen. Parterna är överens om att medlen ska användas för att undvika övertalighet i en omställningssituation och för att möjliggöra tidiga åtgärder. Myndigheternas ansökan om stöd ska föregås av en lokal-lokal beredning med samtliga fackliga organisationer. Polisens arbetstidsförhandlingsgrupp Enligt förhandlingsordningen i arbetstidsavtalet kan lokal-lokala parter vid oenighet kring tillämpningen av avtalet få stöd från lokala parter i form av vägledande råd från Polisens arbetstidsförhandlingsgrupp. Syftet är bl.a. att så långt som möjligt bidra till en nationellt enhetlig tillämpning av ATA/Polis. Arbetstidsförhandlingsgruppen har lämnat råd i ett flertal ärenden. Från 2010 finns ett urval av råden som bilaga till den fortlöpande uppdaterade populärutgåvan av ATA/Polis. 12

13 Särskilt uppdrag till Polisens arbetstidsförhandlingsgrupp, översyn av ATA/Polis Under hösten 2011 och våren 2012 arbetade parterna gemensamt med att se över ATA/Polis ur ett arbetsmiljöperspektiv. Arbetet bedrevs i mycket god anda och resulterade i flertalet bra lösningar både för arbetsgivaren och arbetstagarna. Tyvärr föll hela paketet i en värdediskussion i arbetets slutskede (juni 2012), när allt i övrigt i princip var klart. Jusek närde förhoppningen om att genomföra de delar av förändringarna som inte var förknippade med denna värdediskussion, men så har ännu inte blivit fallet. Förhoppningsvis är det stora arbete som gjorts inte bortkastat utan Jusek är beredda att genomföra dessa förändringar så snart möjlighet ges. Villkorsgruppen Gruppen fick uppdraget att ta hand om många av de småfrågor som arbetstagarorganisationerna och RPS blev överens om förhandlingarna vid avtalsrörelsen Exempel på sådana frågor är hantering av ledighet vid religiösa helgdagar, resestandard vid tjänsteresa och ideell ersättning vid återkallande av semester. Arbetet i gruppen har varit föga framgångsrikt då ingen av frågorna har lösts ut under mandatperioden. Om det beror på ovilja eller på att parterna inte har förmåga att lösa frågor utan att det finns påtryckningsmedel i form av löneavtal som inte sluts, är svårt att bedöma. Om det senare skulle vara fallet är det otroligt olyckligt för Saco-S modell med tillsvidareavtal. Trygghetsgruppen Gruppen bildads med syfte att lösa ut två frågor, dels pension för de personer med skyddad identitet som i dagsläget inte själva kan placera sin pension, dels frågan om hantering av medarbetare under tiden de är misstänkta för brott. Ambitionen var att bli klar senast sista september 2012 eftersom det centrala avtalet innehöll denna deadline avseende pensionsfrågan. Efter en sen uppstart i båda delarna kan Jusek konstatera att möjligheten att hinna klart i tid var obefintlig. Det i sin tur innebär att ett engångsbelopp avseende personer med skyddad identitet ska betalas ut per sista september i enlighet med RALS 2010-T, samt att frågan om hantering av medarbetare under tiden de är misstänkta för brott skjuts på framtiden. Arbetsgrupp CESAM Gruppen bildades hösten 2012 med syfte att arbeta igenom den långa ärendelista som blivit resultatet av senare års CESAM-möten. Ett andra, men inte desto mindre viktigt, syfte är att gruppen ska arbeta proaktivt med arbetsmiljöfrågorna med sikte på den nya Polismyndigheten Ett förslag till tidplan för arbetet under förändringsprocessen har tagits fram och avsikten är att erfarenheter från andra stora myndighetssammanslagningar ska tas tillvara. 13

14 4. De nationella avtalen Genom de centrala kollektivavtalen RALS gavs Rikspolisstyrelsen behörighet att sluta lokala kollektivavtal med nationell verkan. Mellan å ena sidan Rikspolisstyrelsen och å andra sidan Polisförbundet, ST inom Polisväsendet samt Saco-S undertecknades därefter under våren/sommaren 2008 ett avtalspaket som innehöll bl.a. ett nationellt arbetstidsavtal (ATA/Polis). Följande lokala kollektivavtal fanns inom Polisen 2008: Lokalt kollektivavtal om lönetillägg Lokalt kollektivavtal om kostnadsersättningar m.m. Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetsberoende ersättningar (ATA/Polis) Lokalt kollektivavtal om semester Lokalt kollektivavtal om schabloniserad modell för sjukavdrag Lokalt kollektivavtal om upphörande av rätt till ersättning av sjukvårdskostnader m.m. Lokalt kollektivavtal om avstående från semesterförmån Lokalt kollektivavtal om föräldralön Lokalt kollektivavtal om ledighet med lön Lokalt kollektivavtal om lokal chefskrets Lokalt kollektivavtal om avsättning till kompletterande ålderspension (Kåpan Extra) Lokalt kollektivavtal om särskilda polisinsatser SPI-avtalet Avtal om förslagsverksamhet Avtal om förhandlingsordning Avtal om arbetstidsminskning Samverkansavtal för utveckling av Polisen Ett av huvudsyftena med de nya nationella avtalen var att samma anställningsvillkor ska gälla för alla polisanställda. Parterna har också varit överens om vikten av enhetliga regler i samband med gemensamma insatser som omfattar fler än en myndighet. Ett annat mycket viktigt syfte med de nya avtalen har varit att skapa förutsättningar för att kunna gå i pension före 65 års ålder med mer förmånliga villkor än vad som tidigare gällt. Utöver ovanstående avtal har följande avtal tecknats eller nytecknats : Lokalt avtal om löner m.m. för arbetstagare vid Polisen (RALS/Polis 2010-T) Lokalt kollektivavtal om semester m.m. Lokalt kollektivavtal om lokal chefskrets Lokalt kollektivavtal om avsättning till kompletterande ålderspension (Kåpan Extra) Lokalt kollektivavtal om sjukavdrag under sjuklöneperioden Lokalt kollektivavtal om vissa förmåner för intermittent anställda arbetstagare Lokalt kollektivavtal om ändring av ob-tillägg 14

15 Ökad kollektiv avsättning till pension I och med RALS/Polis 2010-T renodlades avtalet (Lokalt kollektivavtal om avsättning till kompletterande ålderspension) så till vida att alla arbetstagare inom polisen numera har 4,6 procent i avsättning till Kåpan extra. Detta finansierade med att Saco-S avstod den första lönerevisionen efter att avtalet slöts. 15

16 5. Samverkan Samverkansfora Inom polisen finns ett samverkansavtal (Samverkansavtal för utveckling av Polisen). Under mandatperioden har Jusek varit representerat i de centrala samverkansorganen Beredningsgruppen, CESAM (arbetsmiljöfrågor) och Centrala samverkansgruppen. Förbundet har därigenom haft fortlöpande insyn i och möjlighet att påverka verksamheten. Jusek har också varit adjungerat till Rikspolisstyrelsens styrelse. Jusek har vidare deltagit i olika partssammansatta arbets- och styrgrupper. Som exempel kan nämnas arbetet med polisens värdegrund, en nationell rekryteringspolicy, polisens resultatstyrningsråd, polisens kompetensutvecklingsråd, metod- och utrustningsrådet och forensiska rådet. Remisser Jusek har under mandatperioden lämnat ett antal remissvar och synpunkter på delningar och utredningar, de fullständigar remissvaren återfinns på Juseks hemsida. Synpunkter har lämnats på: Inriktning för Polisens chefsförsörjning Tårgasanvändning i den särskilda polistaktiken samt FAP Ny metod för fördelning av polisens medel Ny FAP för volontärverksamhet inom polisen Riktlinjer för överförande och tillvaratagande av kunskaper och erfarenheter av internationell tjänstgöring Direktiv för framtagande av kompetensförsörjningsstrategi Direktiv för kompetenser som behövs för det brottsbekämpande arbetet En sammanhållen svensk Polis I mars 2012 lämnade Polisorganisationskommittén sitt betänkande En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13). Inför detta påbörjade arbetstagarorganisationerna inom Polisen (Saco-S genom kontaktförbundet Jusek, Polisförbundet, ST och SEKO) ett tvärfackligt samarbete i syfte att bli en konstruktiv samarbetspart i det kommande förändringsarbetet. Initialt var arbetet inriktat på att ta del av och lämna synpunkter på Polisorganisationskommitténs betänkande samt även undersöka möjligheten att lämna ett gemensamt remissvar. Varje förbund lämnade ett eget remisssvar men det tvärfackliga samarbetet pågår och kommer att fortsätta och intensifieras under genomförandefasen. Jusek ställde sig i sitt remissvar i huvudsak positiv till de förslag som presenterats i betänkandet och framhöll de områden vi anser nödvändiga för den föreslagna ge- 16

17 nomförandeorganisationen och den nya Polismyndigheten att omhänderta för att skapa grunden för ett framgångsrikt förändringsarbete: Samverkan Jusek betonade vikten av en väl fungerande samverkan och framhöll det som mycket angeläget att påbörja arbetet med att utveckla samverkan som metod mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna. För att omställningsarbetet ska bli så framgångsrikt som möjligt så är det Juseks bestämda uppfattning att arbetstagarorganisationerna måste ges ett stort utrymme i genomförandeorganisationens arbete. Vidare framhölls nödvändigheten av ett gott systematiskt arbetsmiljöarbete. Ledarskap Chefsbefattningar ska tillsättas med de kandidater som har bäst förutsättningar att utföra sitt uppdrag och utöva ett gott ledarskap. Chefernas roll och förutsättningar att fullt ut verka som chefer t.ex. i löneprocessen och i samverkan behöver stärkas. Jusek menar att i en kunskapsintensiv verksamhet, såsom Polisens, ställs särskilda krav på chefernas förmåga till en god dialog med sina medarbetare. Kompetensförsörjning För att skapa en effektiv och rationell polisverksamhet behöver Polismyndigheten kunna rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med relevant kompetens. Medarbetarna behöver erbjudas attraktiva arbetsplatser med goda utvecklingsmöjligheter. Jusek anser att det är viktigt att utveckla ett strategiskt synsätt avseende kompetensförsörjning och att kompetensförsörjning ses som en investering i såväl verksamhetens som i individens utveckling. Omställning / förändring Organisationsförändringen kan komma att innebära behov av omställning i arbetslivet för både chefer och medarbetare. Jusek förutsätter att beredskap att hantera detta skapas redan tidigt i organisationsförändringsprocessen. 17

18 6. Frågor av särskild vikt för Saco-S inom polisen Värderingen av akademisk kompetens Polissektionen bedriver ett strategiskt arbete kring frågor av särskild vikt för Saco-S medlemmar inom polisen. Under de senaste åren har de s.k. civila utredarna arbetssituation särskilt uppmärksammats, dels ur arbetsmiljösynpunkt, dels ur ett mer generellt perspektiv som rör akademikers ställning och utvecklingsmöjligheter inom polisen. Rekrytering av andra yrkesgrupper än poliser till kärnverksamheten är ett förhållandevis nytt, och bland vissa, ifrågasatt fenomen. Överlag har emellertid erfarenheterna både för de enskilda medlemmarna och för verksamheten varit positiva. Om polisen även i framtiden ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare för Saco-S medlemsgrupper måste mångfalden av kompetens bejakas i högre grad än idag. Fokus i rekryterings- och chefsutnämningsprocesser ska vara den individuella kompetensen, inte yrkesmässig tillhörighet. Med en professionell och behovsstyrd rekrytering har Saco-S medlemmar goda förutsättningar att hävda sig i konkurrensen med andra yrkesgrupper inom polisen. Medlemsenkäterna 2007 och 2009 Jusek gjorde i februari 2007 en enkätundersökning bland utredare och analytiker anställda i Stockholm, Västra Götaland och Skåne enligt särskild förordning I utvärderingen av enkäten konstaterades att en klar majoritet av de tillfrågade var nöjda med sin arbetssituation sett utifrån bl.a. arbetsuppgifternas svårighetsgrad och relationen till medarbetare och chefer. Likväl uppgav en klar majoritet (69 procent) att de övervägde att söka sig till en annan arbetsplats och som skäl anfördes missnöje med lönen. Ingen av de tillfrågade ansåg att deras lön var rimlig i förhållande till deras utbildning och kompetens. Under våren och sommaren 2009 följde kansliet upp den tidigare undersökningen med en ny enkät riktad till samtliga brottsutredare i landet tillhörande något förbund inom Saco-S. Resultaten av den nya undersökningen sammanföll på väsentliga punkter med resultaten från enkäten Hela 61 procent av utredarna uppgav att de på allvar övervägde att söka sig till en arbetsplats utanför polisen. Som främsta skäl till det uppgavs dåliga utvecklings- och karriärmöjligheter, svag löneutveckling och en otydlighet om vilka ambitioner man har inom polisen för utredare som inte är poliser. Vad gäller de civila utredarnas arbetssituation sett utifrån ett arbetsmiljöperspektiv visade resultaten i den senaste enkätundersökningen att arbetsklimatet mellan poliser och civila utredare överlag upplevdes positivt. Avslutningsvis konstaterades att det bland Juseks medlemmar fanns ett starkt stöd för att driva frågan om utökade befogenheter. En överväldigande majoritet av de 18

19 tillfrågade 96 procent svarade i enkäten från 2009 att de helt eller delvis gav stöd åt Juseks krav på utökade befogenheter. Juseks arbete åren Från 2007 och framåt har frågan om värderingen av akademikers kompetens och civilanställdas villkor inom polisen varit en starkt prioriterad fråga att driva för Jusek. Arbetet har skett bland annat genom samtal med regeringsföreträdare vid Justitiedepartementet och med Rikspolisstyrelsens ledning. Jusek har i samtalen understrukit vikten av att effektiviseringsarbetet inom polisen fortsätter och bland annat framhållit följande: att Juseks medlemmar bidrar till en utveckling inom polisen genom att kompetens och erfarenheter utanför polisen förs in i organisationen; att Juseks medlemmar genom sin specialistkunskap bidrar till att effektivisera svensk polis, exempelvis genom att bidra till en snabb och rättssäker utredning av brott; att Juseks medlemmar inom organisationen fyller en oerhört viktig funktion för att uppnå den ökad synlighet som regeringen vill uppnå då de möjliggör att poliser kan sättas i yttre tjänst. Behovet av utökade befogenheter för civila brottsutredare har uppmärksammats. Med utvidgade befogenheter, t.ex. möjligheten att fungera som förundersökningsledare, öppnas karriärmöjligheter för denna yrkesgrupp som idag helt saknas. Jusek har uttryckt som sin uppfattning att det i första hand ankommer på Rikspolisstyrelsen att ta initiativ till de författningsändringar som behövs för att möjliggöra en önskvärd utvidgning av civilanställdas befogenheter. Under 2011 träffade kansliet chefen för polisavdelningen på RPS Ulrika Herbst, och frågan kring utredarnas befogenheter och karriärmöjligheter lyftes. Detta resulterade 2012 i en partsgemensam grupp som skulle se över och diskutera möjligheten till förslag på förändring i förordning m.m. Polisförbundet hade kraftigt avvikande uppfattningar från övriga i gruppen. Arbetet utmynnade i att RPS skulle lämna ett förslag på författningsförändringar till departementet under sensommaren Hösten 2012 ändrade RPS uppfattning och meddelade Jusek att man inte har för avsikt att lämna några ändringsförslag till departementet förrän ett förslag till ny polisutbildning lagts fram av regeringen. Orsakssambandet är för Juseks del något oklart, då det både är något olika frågor och definitivt frågor med olika tidshorisonter. Men konstateras kan att denna fråga återigen, efter mer än 10 års utredande, stoppats av RPS. Det verkar onekligen som att intresset för att utveckla verksamheten avseende civila utredare i synnerhet och utredningsverksamheten i allmänhet, är lågt. Jusek finner det ytterst märkligt med tanke på de resultat som Polisen för tillfället presterar avseende utredningar. 19

20 Utredarfrågan i media Utredarfrågan har framförallt under slutet av mandatperioden fått massmedial uppmärksamhet då Polisens resultat granskas. Utredarnas arbetsförhållanden har belysts i radions nyhetssändningar (Dagens Eko), där företrädare för både ST och Saco-S har intervjuats. En stor del av Polisens negativa publicitet handlar just om utredningen av mängdbrott, där stor utvecklingspotential finns. I detta sammanhang blir den potentiella resurs de civila utredarna utgör än tydligare. Chefsfrågor Jusek är inte längre det polischefsdominerade förbund det av tradition varit. Genom en ökad mångfald av kompetenser i polisen har medlemskretsen diversifierats och de polisutbildade cheferna är numera inte längre i majoritet. Chefsfrågorna är emellertid fortfarande centrala för Jusek. Vi har under mandatperioden prioriterat att delta i flera arbetsgrupper med koppling till chefsfrågan, däribland Nationella rådet för chefs- och ledarutveckling. Under denna och förra mandatperioden har från chefshåll dock framförts kritik mot att Jusek inte längre tillräckligt tydligt driver frågor kring chefers villkor inom polisen. Vi måste självkritiskt konstatera att mer hade kunnat göras för att stödja och utveckla cheferna i deras yrkesroller. Detta gäller både i förhållande till chefer med traditionell polischefsutbildning och till de chefer som verkar inom ett särskilt expertområde (ekonomi, HR, information m.m.). Chefsfrågorna har av tradition haft en central plats i Juseks arbete inom polisen. Inte minst har detta gällt för det högsta chefskapet inom polisen. Bilden av Jusek som ett fackförbund som med kraft driver chefsfrågorna på alla nivåer inom polisen behöver utvecklas än mer. På central nivå har Saco-S drivit förändring för chefer främst vad gäller chefsavtalet, där villkoren för chefer inom staten har bevakats och förbättrats. Saco-S driver även ett utvecklingsarbete i chefsfrågor på central nivå, där resultat väntas under Jusek erbjuder också ett särskilt stöd till chefer i form av leadershipdagar, seminarier, workshops och särskild lönestatistik. Översyn av polischefsberedskap Då frågan om polischefsberedskap är oreglerad inom polisen, finns ett tryck både från Saco-S medlemmar och RPS att ta hand om frågan. Efter några års arbete kan konstateras att frågan är svår och komplex. Ett möjligt förhållningssätt är att reglera frågan med sikte på den nya Polismyndigheten 1 januari