Interpellation om s.k. färjeklack (angörings- och avlastningsramp) Slite hamn

Transkript

1 Ärendenr RS 2013/431 Handlingstyp Interpellationssvar Datum 9 september 2013 Interpellation om s.k. färjeklack (angörings- och avlastningsramp) Slite hamn Ledamoten Mats Hedström (M) har i en interpellation ställt följande fråga till mig. Hur arbetar regionen med att finansiera byggandet av en ny färjeklack? Mitt svar: Den färjeklack som tidigare fanns vid Apotekskajen i Slite lanthamn uppfyllde inte dagens krav på angöring med moderna ro-ro fartyg. Vattendjupet var inte tillräckligt för större tonnage. Därtill var kajens tillstånd sådant att säker förtöjning inte var möjlig. Behovet av en reservhamn har vid flera tillfällen påtalats för dåvarande Rikstrafiken och Näringsdepartementet liksom för Trafikverket, som idag har ansvaret för linjetrafiken till och från Gotland. Dessa myndigheter har hittills inte ansett att en reservhamn för linjetrafiken behövs trots att regionen påtalat motsatsen. Vid de förhandlingar som pågår om förlängning av nuvarande hamnavtal med två år har frågan på nytt aktualiserats. Regionen anser att ett reservläge för linjetrafiken behövs och att detta skall ingå i den statliga finansieringen av trafiken. I och med att linjetrafiken upphandlas på nytt så kommer också hamnavtalet att förnyas. Det är regionens förhoppning att frågan om investeringen i Slite hamn med en modern ro-ro-ramp kan få en lösning i och med detta avtal. Kostnaden är idag uppskattad till ca 15 Mkr. Under ombyggnaden av Apotekskajen för Nordstream-projektet genomfördes de åtgärder som var nödvändiga för den typ av tonnage och last som utnyttjade den nya kajen. Muddring vid kaj såväl som vändzoner genomfördes. Detta innebär att vattendjup och område för navigering enligt Sjöfartsverkets krav för tonnage i linjetrafikens storleksordning är färdigställt. Något behov av ro-ro-ramp förelåg inte under projektet och omfattades därför inte av kontraktsarbetena. Frågan om en tillkommande ledning och ett eventuellt utnyttjande av Slite lanthamn har endast informellt berörts vid kontakter med regionen av företrädare för det nya bolag som är under bildande för ett eventuellt nytt ledningsprojekt i Östersjön. Åke Svensson (S) Regionstyrelsens ordförande

2 Ärendenr RS 2013/432 Handlingstyp Interpellationssvar Datum 9 september 2013 Interpellation om Kulturskolan Gotlands undervisning på landsbygden Ledamoten Magnus Jönsson (M) har i en interpellation ställt följande frågor om kulturskolans undervisning på landsbygden. Med anledning av att Kulturskolan står inför en föreslagen flytt till Säveområdet och att det finns föreslagna äskande för projektering, flytt- och vissa investeringskostnader är det också viktigt att se över den verksamhet som Kulturskolan totalt bedriver. Jag undrar; - Har det gjorts en utvärdering på hur Kulturskolans undervisning på landsbygden fungerar? - Om en höjning av hyran för Kulturskolan, från 1,5 Mkr till 7 Mkr, sker, kommer det att påverka Kulturskolans verksamhet på landsbygden? Mitt svar. - Det har gjorts enklare utvärderingar av undervisningen på landsbygden via samtal med lärare, föräldrar och elever. Nöjdheten med undervisningen är hög. Föräldrar påpekar vikten av att elever på landsbygden får möjlighet till undervisning på dagtid/skoltid framför allt på grund av svårigheter att annars få tidsscheman och resor att gå ihop. Om detta inte går att få tvingas många elever säga nej till deltagande i Kulturskolans verksamhet. Kulturskolan finns på öns alla skolor. Intresset är fortsatt högt och på vissa instrument och på vissa skolor på landsbygden finns även kö. - Barn och utbildningsnämnden har för avsikt att begära från fullmäktige att nämnden får kompensation för ökade lokalkostnader i samband med eventuell flytt till nya Sävehuset. Vi ska i den begäran också försöka tydliggöra att nämnden inte är intresserad av att kulturskolan flyttar om inte kompensation ges. Det finns inte möjlighet att omfördela till ökade lokalkostnader vare sig från kulturskolans verksamhet eller från nämndens övriga verksamheter. Avsikten är att kulturskolans verksamhet på landsbygden inte ska påverkas av en eventuell flytt. Arbetet på landsbygden är prioriterat och viktigt ur likvärdighetssynpunkt. Brittis Benzler Ordförande, barn- och utbildningsnämnden

3 Ledamoten Ursula Jacobsson (C) har i en interpellation till mig ställt följande frågor om ungdomars psykiska ohälsa och föreskrivning av antidepressiva medel. Vad beror det på att flera och fler ungdomar måste använda antidepressiva medel för att klara vardagen? Något enkelt svar på den frågan finns inte, sannolikt är det flera faktorer som bidrar. Det är ett ökat krav på alla människor, inklusive ungdomarna, i samhället idag. Vi förväntas prestera i skolan, på arbetet, på fritiden och därtill ha ett framgångsrikt socialt liv. Genom media matas vi med budskapet att allt är möjligt och ett ständigt informationsbrus som kan vara svårt att sortera i och förhålla sig till. För många individer innebär detta en stress som i kombination med en biologisk sårbarhet kan utlösa en depression. Flertalet ungdomar använder sig idag av olika sociala medier (facebook, instagram, bloggar etc) och dessa kan givetvis vara en tillgång men också en arena där ungdomar blir utsatta för kränkningar och mobbing vilket får konsekvenser för den psykiska hälsan. När vuxna är mer stressade, och även de drabbade av den ökade psykiska ohälsan, får de svårare att möta barnens behov vilket kan leda till ytterligare påfrestningar och en förhöjd risk för den unga att drabbas av nedstämdhet, depression eller ångest. Det finns således ingen enskild faktor som kan förklara varför användandet av antidepressiva medel ökar utan det är en komplex fråga. Borde inte fler resurser sättas in så att kombinationen medicin och samtalsterapi ska gälla? Ambitionen är att alltid erbjuda medicinering i ett sammanhang där samtalsbehandling/psykopedagogiska insatser ingår men ibland finns tyvärr inte möjlighet att möta allas behov och önskemål. Ska också tilläggas att alla ungdomar inte vill ha en samtalskontakt. Vad gör regionen för att denna insats sätter in omgående då ungdomar behöver hjälp? Inom barn- och ungdomspsykiatrin har vi en förstärkt vårdgaranti som innebär att barnet/ungdomen ska få en bedömning inom 30 dagar. Detta krav lever vi upp till på Gotland och vi har en av de mottagningar i landet som har högst tillgänglighet. Väl en ungdom har sökt vård är min bild att vi är bra på att snabbt sätta in insatser. För att kunna sätta in insatsen snabbt är det dock viktigt att andra verksamheter, som möter barnen och ungdomarna i vardagen, har kunskap om hur psykisk ohälsa kan ta sig uttryck så att ohälsan kan identifieras och tas omhand. Om lärare, fritidsledare, elevvårdspersonal, tränare och givetvis föräldrar har god kännedom om symtom på psykisk ohälsa ökar sannolikheten att ungdomen kan få hjälp i tid. Så väl skola som socialtjänst och sjukvård på Gotland följer utvecklingen av råd och metoder inom sina respektive områden och gemensamt sker även ett utvecklingsarbete i BarnSam. Ska vi kunna minska den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar räcker det inte med en god vård utan resurser bör i stor utsträckning läggas på preventivt arbete. Leif Dahlby Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden

4 Interpellation om inrättande av fler parkeringsplatser, samt regler för boendeparkeringar, i Visby innerstad. RS 2013/434 Ledamoten Mats-Ola Rödén (FP) har ställt följande interpellation till mig som ordförande i tekniska nämnden: Interpellation till tekniska nämndens ordförande avseende dels Regionfullmäktiges beslut 68/1012 angående inrättande av fler parkeringsplatser, inkluderande fler boendeparkeringar, i innerstaden samt utöka tidsgränsen för boendeparkeringarna, dels avseende de regler som gäller för boendeparkering i innerstaden. Det kan konstateras att tidsgränsen för uppställning av fordon med parkeringstillstånd har utökats till fem dagar. Däremot har antalet parkeringsplatser i innerstaden inte utökats med någon enda parkeringsplats. Regionfullmäktiges beslut föranleder följande fråga: Varför har inga nya parkeringsplatser inrättats i innerstaden? Reglerna för boendeparkering föranleder följande frågor: Varför bara fem dagar? Varför finns inga boendeparkeringar innanför murarna? Vem/vilka ska i första han ha möjlighet att parkera i innerstaden? Varför får man bara inneha ett boendeparkeringstillstånd? Mats-Ola Rödén Mitt svar: 1. Varför har inga nya parkeringsplatser inrättats i innerstaden? Förvaltningen har enligt Regionfullmäktiges beslut (som hänvisar till Tekniska nämndens beslut) inventerat behovet av och möjligheten att inrätta fler parkeringsplatser i Visby innerstad. Förvaltningen har kommit fram till att det under den period som sommartaxan gäller och inte de första två timmarna är gratis finns inget behov av fler parkeringsplatser i innerstaden. Resterande del av året kan det finnas ett visst behov av fler platser i den norra delen av innerstaden. Förvaltningen har därför sett på möjligheten att hitta platser där antalet parkeringsplatser kan utökas. På S:t Nikolaigatan mellan Wismargränd och S:t Nikolaigränd finns plats att skylta upp fler parkeringsplatser. Detta kommer att göras under hösten. 2. Varför bara fem dagars boendeparkering? Boendeparkeringen är till för att underlätta för boende i innerstaden som inte använder sitt fordon dagligen. Fem dagars parkeringstid har ansetts vara rimligt men en längre tid bedöms inte som parkering utan blir då mer en uppställning av fordon som inte används. Uppställning av fordon skall inte ske på allmänplats utan i så fall på kvartersmark.

5 3. Varför finns inga boendeparkeringar innanför murarna? Boendeparkering gäller innanför murarna. Man är med boendeparkering befriad från parkeringsavgift man får dock inte parkera längre tid än som är skyltat på platsen. Längsta tiden som man får parkera i innerstaden är 24 timmar. Anledningen till detta är bl.a. att 24 timmar är den parkeringstid som gäller generellt i hela landet. Längre parkeringstid skulle försvåra för gaturenhållningen/ snöröjning och göra tillgängligheten till parkering mycket sämre. 4. Vem/vilka ska i första hand ha möjlighet att parkera i innerstaden? Eftersom parkeringsplatserna i innerstaden som Regionen råder över ligger på allmänplats är det i första hand allmänheten som skall ha tillgång till dessa platser. Undantag får göras för funktionshindrade, de som behöver parkera i sitt arbete (nyttoparkering, observera att det inte innefattar arbetsplatsparkering) och boende kan få undantag genom lägre parkeringstaxa och förmånligare parkeringstider. 5. Varför får man bara inneha ett boendeparkeringstillstånd? Det har bedömts som skäligt att varje person som är bosatt i innerstaden kan lösa boendeparkering för ett fordon eftersom det bör lösa personens behov av parkering på allmänplats. Äger man fler fordon får man själv ordna uppställningsplats för sina övriga fordon på kvartersmark. Det är också ett sätt att se till så att förmånen med tillgång till boendeparkering inte missbrukas genom att man står skriven för fordon som man inte brukar själv utan som brukas av andra som inte är skrivna på adress i innerstaden. Tommy Gardell Ordförande Tekniska Nämnden