Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Transkript

1

2

3 SAMMANFATTNING På uppdrag av Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) har Grontmij AB tagit fram en barnkonsekvensanalys för Kämpetorpsskolan i Älvsjö, Stockholm. Planområdet ingår i programområdet för Kabelverket vid Älvsjö centrum och blir den tredje detaljplanen som påbörjas i enlighet med programmets intentioner. Målet med planförslaget är att möjliggöra utbyggnad av Kämpetorpsskolan för skolverksamhet, planlägga för en friliggande förskola om åtta avdelningar samt lytta Kämpetorps bollplan för att ge byggrätt för en idrottshall till en ny bollplan i området. Syftet med barnkonsekvensanalysen är att utifrån barn och ungas perspektiv granska föreslagen exploatering för att kunna ge rekommendationer som kan förbättra området utifrån barnens behov. Analysen baseras på information framtagen av lera olika metoder som intervjuer med förskolepersonal, angränsande parklek samt föräldragrupper vid närliggande förskolor. Vidare genomfördes en workshop med elever från klass 4A och 4B från Kämpetorpsskolan där totalt cirka 60 elever deltog. Resultatet visar att förskolebarnen i regel håller sig inom respektive förskolegård även om enstaka utlykter förekommer, främst till Solbergaskogen samt till den öppna parkleken. Inom planområdet inns idag förskolan Solkatten som har lest aktiviteter av alla förskolor på platsen. Planområdet används framförallt av elever från Kämpetorpsskolan som under skoltid ininner sig inom skolområdets gränser som en del i skolans regelverk. Majoriteten av barnen (cirka 75%) beger sig till och från skolområdet genom att gå eller cykla. Resterande får antingen hämtning och lämning med bil alternativt att de åker kollektivt. Mängden barn och unga som beinner sig inom planområdet avgörs framförallt av skolans öppettider. En mycket liten del beinner sig i området kvällstid eller under helger. Den beintliga fotbollsplanen nyttjas året om där varierande sporter och lekar förekommer. Beintliga gungställningar, basketplanen, innebandyrinken, bollplank, klätterställningar och målade aktivitetsrutor i asfalten används olika beroende på årstid men är alltjämt populära tillhåll. De stora träden på skolområdet mot Solbergaskogen fungerar dels som plats för lek men även i 3 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij utbildningssyfte för barnen vid förskolan Solkatten. Barnen spenderar en stor del av rasterna utomhus även vid lite sämre väderlek. Det inns emellertid plats för lek inomhus där fritidsverksamheten Klubben benämns som väldigt viktig för barnen vid Kämpetorpsskolan. Den genomförda workshopen samt intervjuerna skildrar en uppfattning om otillräcklig belysning på skolområdet vilket har skapat en känsla av otrygghet på platsen, något som blir än mer påtagligt under vinterhalvåret. Traiksituationen på Älvsjövägen söder om skolområdet beskrivs av samtliga åldersgrupper som otrygg eller läskig. Det handlar dels om höga hastigheter, osäkra övergångsställen samt dåligt planerade gång- och cykelvägar. Den beintliga avlämningsplatsen som föräldrar använder får utså skarp kritik från föräldrar, barn och personal. Trängsel, stress och dålig utformning är de främsta orsakerna till kritiken. Gång- och cykeltunneln under Älvsjövägen sydväst om planområdet saknar bra belysning och anses sakna ordentlig skötsel. Vatten och löv samlas i tunneln under sommarhalvåret medan is bildas vintertid. Ur ett barn- och ungdomsperspektiv leder föreslagen exploatering till lertalet fördelar gentemot nuläget. Traiksäkerhetsmässigt är den nya angöringsplatsen för hämtning och lämning bättre ur lera aspekter förutsatt att vissa åtgärder utförs. Omvandlingen av fotbollsplanen från grus till konstgräs ligger helt i linje med barnens egna önskemål. Att omplacera fotbollsplanen får ingen negativ effekt enligt svaren från barnen. En större matsal och en ny idrottshall är en del av planförslaget och nämns även av barnen som viktiga förändringar. De konsekvenser som planförslaget medför handlar dels om en rädsla att trängsel ska uppstå i och med att antalet elever ökar från cirka 300 till ungefär Planförslaget beaktar heller inte traiksäkerhetsaspekter i tillräcklig utsträckning ur ett barnperspektiv. Den upplevda otryggheten kan emellertid lösas med relativt små medel. Kämpetorpsskolan och dess närområde är en barnintensiv plats. Det är därför av stor vikt att beakta barnperspektivet och barnens egna önskemål i stor utsträckning i samband med planeringen av området.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INLEDNING...5 Bakgrund och syfte Metod och avgränsningar Beskrivning av Kämpetorpsskolan 2. BARN OCH FYSISK PLANERING...10 Barnperspektiv på den fysiska miljön Vad är en barnkonsekvensanalys? Barns utveckling och behov Lagar och riktlinjer Barnkonventionen 3. NULÄGESBESKRIVNING...12 Förskolebarn Skolbarn 4. SAMMANFATTANDE ANALYS...20 Lek och aktiviteter Rörlighet och tillgänglighet Trygghet Utemiljöns betydelse för barn 5. ANALYS AV BEBYGGELSEFÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR BARN OCH UNGA..22 Förskolebarn Skolbarn Generell bedömning av konsekvenserna för barn och unga 6. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER OCH ÖNSKEMÅL FRÅN BARN...24 Rekommendationer Önskemål från barn och unga 7. REFERENSER BILAGOR BKA Kämpetorpsskolan Grontmij

5 1. INLEDNING Bakgrund & Syfte På uppdrag från SISAB har Grontmij AB fått i uppdrag att genomföra en barnkonsekvensanalys för Kämpetorpsskolan och dess närområde i samband med en ombyggnad av större delen av skolområdet och dess byggnader. Syftet med denna barnkonsekvensanalys är att analysera nämnda exploatering utifrån ett barnperspektiv. Detta görs genom att kartlägga barnens rörelsestråk, målpunkter, favoritplatser och otrygga platser inom planområdet samt till viss del även för närliggande områden runt Kämpetorpsskolan. Planområdet ingår i programområdet för Kabelverket vid Älvsjö centrum och blir den tredje detaljplanen som påbörjas i enlighet med programmets intentioner. Syftet är att möjliggöra en utbyggnad av Kämpetorpsskolan från en F-6 skola med cirka 300 elever till en F-9 skola med ungefär 1000 elever. Vidare planläggs det för en ny friliggande förskola samt en förlyttning av bollplanen parallellt med att man ger byggrätt för en idrottshall i anslutning till bollplanen. Det liggande förslaget (se igur 1) från arkitekt- och byggkonsultföretaget Aperto innebär dels att man behåller beintliga byggnader och dels rivning samt nyexploatering. Det kommer bland annat att innebära en rivning av det gamla vaktmästerihuset (hus B) ** i skolområdets nordvästra delar som idag består av bostäder. Vidare rivs den intilliggande mindre skolbyggnaden (Hus S) ** Förslaget (se igur 1) innebär att huvudbyggnaden görs om till mellanstadium och kompletteras med en skolbyggnad för låg- och mellanstadium på 3 våningar norr om huvudbyggnaden. Öster om huvudbyggnaden upprättas en ny byggnad för högstadium och specialsalar på 3 våningar. Barackerna samt den beintliga idrottshallen rivs och ersätts av en matsal kombinerat med ett ungdomens hus på 2 våningar på samma plats. Den beintliga fotbollsplanen tas bort och ersätts av en 9-manna konstgräsplan centralt i planområdet. Öster om den planerade konstgräsplanen upprättas en ny idrottshall med två inomhusplaner kombinerat med en huvudbyggnad med omklädningsrum och café. Norr om den planerade idrottshallen upprättas en förskola som ämnar att hushålla 6 avdelningar. ** Se igur 1 (situationsplan för Kämpetorpsskolan) 5 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij Den insamlade informationen tas in via intervjuer, worskhop, observationer, guidad rundtur samt granskning av tidigare material. Denna information har sammanställts i text- och kartform vilket utgör underlaget för analysen. Metod och avgränsningar Barnkonsekvensanalysen baseras på ett underlag framtaget genom lera olika metoder. En workshop (se bilaga 2) med cirka 60 elever från Kämpetorpsskolan genomfördes den 16 december Vidare genomfördes ett antal intervjuer med pedagoger, personal och föräldragrupp vid närliggande förskolor till planområdet. En rundvandring samt intervju genomfördes med enhetschefen och parkleksansvarige vid den närliggande parkleken i området. Vid intervjutillfällena användes en intervjuguide som samtalen utgick ifrån (se bilaga 1). Valet av metoder grundades främst på att samla in information med lera infallsvinklar, åsikter och tankar kombinerat med egna observationer och granskning av tidigare material. Urvalet bestämdes framförallt utifrån två aspekter. Dels togs hänsyn till barn- och ungdomsverksamheternas geograiska position till planområdet samt att lera åldersgrupper skulle representeras för ett mer trovärdigt resultat. Svar från barn i olika åldersgrupper var nödvändigt att få in för att skapa ett helhetsperspektiv på användningen av planområdet.

6 HUS B HUS S 6 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij Figur 1. Föreslagen utformning (källa: Aperto)

7 Geograiska avgränsningar Planområdet ingår i programområdet för Kabelverket vid Älvsjö Centrum och blir den tredje detaljplanen som påbörjas i enlighet med programmets intentioner. Området är cirka 3,6 hektar stort och ägs av Stockholm stad. Det geograiska området som studeras i denna barnkonsekvensanalys är främst det beintliga skolområdet för Kämpetorpsskolan (se igur 2). Ett bredare geograiskt perspektiv har emellertid kartlagts då viktiga stråk kopplas samman med skolområdet och är även en del av analysen. Beskrivning av Kämpetorpsskolan Kämpetorpsskolan består idag av en huvudbyggnad med två våningsplan med en större asfalterad gårdsyta samt ett antal gräsytor med större träd. Detta utgör en del av Kämpetorpsskolans skolgård. Planområdet används även för idrottsändamål genom Kämpetorps bollplan som är en 9-manna grusplan. En trädrad öster om fotbollsplanen skapar en gräns mot kvarteret Kabelverket. Väster om planområdet ligger ett bostadsområde med blandad bebyggelse. I skolområdets direkta anslutning inns mestadels villor och radhus. Söder om skolområdet inns ytterligare en trädridå som löper parallellt med Älvsjövägen. En tillfällig förskola ligger placerad centralt i skolområdet med en egen förskolegård omgiven av lertalet träd. Figur 2. Planområdet (Källa: Stockholm stad) 7 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij Grön- och rekreationsområden Norr om skolområdet ligger Solbergaskogen i direkt anslunting. Solbergaskogen har höga natur-, rekreations-, och kulturvärden och rymmer ett stort antal naturtyper med exempelvis ett stort bestånd av ekar. Från bergets höjder har man utsikt över omgivningarna och även programområdet. Genom närliggande parker och skogsområde löper lera gång- och cykelbanor.

8 Förskolor och parklek Utöver Kämpetorpsskolan inns ett lertal förskolor tillsammans samt en öppen parklek i närheten av Kämpetorpsskolan (se igur 3). Gång- och cykelstråken runt om och genom Solbergaskogen binder samman förskolorna och den öppna parkleken med Kämpetorpsskolan. Barn från de olika verksamheterna besöker området mer eller mindre frekvent. Den förskola som ligger centralt placerad i planområdet är förskolan Solkatten. Verksamheten sköts i dagsläget i tillfälliga baracker med en egen förskolegård. Två av förskolorna i närheten av planområdet (Skogsgläntan och Eken) ligger placerade öster om Solbergaskogen. Norr om Solbergaskogen ligger den nyligen renoverade och populära parkleken Kristallen som tar emot besökare från både Kämpetorpsskolan, förskolor samt barnfamiljer. Lekplatser och övriga ytor för lek På Kämpetorpsskolans skolområde inns lera lekytor med varierade möjligheter för olika aktiviteter (se igur 4). Det handlar till exempel om en fotbollsplan, klätterställningar, basketplan, bandyrink, gungor och ett antal målade lekområden och bollplank på ett antal platser nära skolans huvudbyggnad. Figur 3. Översiktskarta (närliggande förskolor, parklek och Kämpetorpsskolan). Illustration: Anthon Georgsson (Grontmij AB) 8 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij Figur 4. Platser för lek och aktiviteter inom skolområdet. Illustration: Anthon Georgsson (Grontmij AB) Utöver Kämpetorpsskolans område har respektive förskola en egen förskolegård med egna lekdon. Parkleken Kristallen som öppnades upp i december 2014 och lockar lera besökare har ett stort utbud av klätterställningar, bollplaner, övriga lekdon och öppna aktiviteter.

9

10 2. BARN OCH FYSISK PLANERING Barnperspektivet på den fysiska miljön Barn och unga tillbringar den största delen av sin tid i området där de bor. Bostadsområdet med omnejd blir därför ett av barnets främsta uppväxtmiljöer och har stor betydelse för deras utveckling och uppväxtvillkor. Det inns ett antal centrala begrepp för barn och unga i den fysiska planeringen som är värt att påvisa; rörelsefrihet, tillgänglighet och säkerhet. Den fysiska miljöns struktur, dvs. att placeringen av skolor, förskolor, bostäder, naturmiljöer, parker, torg och andra offentliga rum i förhållande till varandra har stor betydelse för den utsträckning som barnen kan röra sig fritt och självständigt (Björklid, 1991) Traikens utformning har stor betydelse för barnens rörelsefrihet där den ökande bilismen begränsat densamma. Det handlar framförallt om begränsning gällande lekområden, skol- och fritidsvägar. I dagsläget är traiken den största faran i barnens vardag - inte minst för den upplevda tryggheten för barn och föräldrar i ett område (Björklid, 1991). Barnens aktionsradie från hemmet ökar med åldern, i och med detta förändras även behovet av mötesplatser, attraktioner och färdmedel till dessa. Barnperspektiv är ett begrepp som innefattar såväl barnens egna perspektiv på sin omgivning som perspektiv med barnen i fokus. Vad är en barnkonsekvensanalys? Barnkonsekvenser görs för att utveckla barnperspektivet i samhällsbyggnadsprocessen för att på så sätt förbättra beslutsunderlaget i varierande planeringsskeden. En barnkonsekvensanalys är en förhandsprövning av de konsekvenser som ett beslut skulle kunna få för barn som berörs av beslutet. Den kan ses som ett verktyg för att omsätta barnkonventionen i handling för att synliggöra barnens bästa. En barnkonsekvensanalys gör därför inte vid sidan av det ordinarie arbetet utan har en funktion att visa på vilka tillägg eller förändringar som kan behöva ske i det ordinarie planarbetet. 10 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij Barns utveckling och behov Barn och unga är inte en heterogen grupp utan består av lera olika delåldrar. Det här är viktigt att komma ihåg då det innebär olika mognad, utveckling, förståelse och kunskap. Detta kräver även olika bemötande, önskemål och åtgärder i den fysiska planeringen. En central fråga i en barnkonsekvensanalys är om beslutet rör en särskilt deinierad grupp av barn eller samtliga grupper. Det som är det bästa för en viss grupp av barn i en given situation är inte nödvändigtvis det bästa för en annan grupp av barn. Det som kan gynna en grupp av barn kan alltså missgynna en annan. Lundström och Nyström (2001) har beskrivit vad som är karaktäristiskt för för de olika åldrarna: Småbarn 0-3 år Föräldrarna och hemmet dominerar barnens vardag. Barnen utvecklar bland annat den motoriska förmågan och för sig inom det absoluta närområdet med en aktionsradie på omkring 50 meter. Man vistas på allmän plats endast med förälder eller annan vuxen. Förskolebarn 3-6 år Föräldrarna är centrala för barnen parallellt med ett ökande intresse för nya saker. I denna ålder sker en snabb utveckling av motorik och uppskattningsförmåga. Barnen behöver platser att utforska, klättra och bygga på. De har även ett behov av att påverka och sätta märken i sin närmiljö. Man ser ett ökat oberoende vid ensamlek eller i lek med andra barn med med ett visst behov av medling från en vuxen. Aktionsradien för barn i detta ålderspann är ca 100 meter. Lågstadieålder 6-10 år Barnet blir mer oberoende från sina föräldrar och utvecklar förmågan att på egen hand bege sig till skola, lekplats och andra fritidsaktiviteter. Denna åldersgrupp har ett behov av allmänna och öppna platser utomhus för fri lek men även organiserade aktiviteter. Vid skolans slut för dagen är fritidsverksamheter viktiga tillsammans med barn i liknande åldrar. Aktionsradien är vanligen inom ropavstånd från vuxen med tillsyn men kan variera.

11 Mellanstadiebarn år Barn vid mellanstadiet i grundskolan har en ökad strävan för socialt agerande. Det kan även förekomma större könsskillnader och mer tävlan mellan pojkar och lickor än i yngre eller äldre barngrupper. Deltagande i organiserade aktiviteter har sin höjdpunkt under dessa år. Barnet är allmänt självständig i traikmiljön och besöker vänner i närområdet på egen hand. Tonåringar år Övergången till tidig vuxenålder kan karaktäriseras av att barnet brottas med identitetsfrågor och rebellkänslor. Färre organiserade gruppaktiviteter förekommer och då särskilt sportrelaterade för lickor. Fler informella gruppbildningar sker under tonårstiden. Barnet har ett ökat beroende av plats och tid. Med barn menas alla människor under 18 år. Sedan Sverige ratiicerade barnkonventionen har en nationell strategi utvecklats för hur den ska förverkligas. Strategin inkluderar bland annat följande moment: Att analys av konsekvenser för barnen ska genomföras vid statliga beslut som rör barn, så kallad barnkonsekvensanalys. Att kommuner och landsting utvecklar system som möjliggör uppföljning av hur barnets bästa förverkligas inom den egna verksamheten. Att barn och ungas inlytande i samhälls- och traikplaneringen utvecklas. Lagar och riktlinjer De lagar och riktlinjer som styr planering och som betonar barns behov går att återinna i framförallt Plan- och bygglagen (PBL) kapitel 1 och 3, Riksdagens miljökvalitetsmål och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter samt den sjätte konventionen som namngetts barnkonventionen. I Stockholm stads planhandbok anges att i detaljplaner som berör barnintensiva platser bör barnperspektivet särskilt belysas. Vidare anges att i planarbetets inledande skede bör den aktuella platsens värden och funktioner kartläggas utifrån ett barnperspektiv. Barnkonventionen Sveriges riksdag har beslutat att FN:s konvention om barns rättigheter ska beaktas i samhällets alla verksamheter och även inom planering. Barnkonventionen ger en deinition av det enskilda barnets rättigheter i samhället och dessa uttrycks i konventionens 54 artiklar. Framförallt tre av artiklarna har betydelse för samhällsplaneringen: artikel 3, 6 och 12. Samtliga syftar till att barn och deras behov alltid ska tas hänsyn till i planeringssammanhang - att barn ska få uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem och att möjligheter för barn att höras ska beredas. 11 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij Till följd av att Sverige skrev under barnkonventionen inrättades barnombudsmannen - en myndighet som ska arbeta för barnets bästa. Barnkonsekvensanalyser är ett verktyg för att genomföra barnkonventionen och att se till att ett barnperspektiv återinns i beslut som fattas av bland annat kommuner, landsting och statliga myndigheter (Barnombudsmannen, 2014).

12 3. Nulägesbeskrivning Förskolebarn Personal vid ett antal olika förskolor i närområdet till Kämpetorpsskolan, en föräldragrupp samt ansvariga för den öppna parkleken har fungerat som ombud för barnen inom denna ålderskategori. Parallellt med platsbesöken och intervjuerna skedde även egna observationer för att kunna ge en korrekt nulägesbeskrivning för åldersgruppen förskolebarn. Intervjuerna genomfördes antingen via e-post, telefon eller platsbesök och följde en intervjuguide (se bilaga 1) med enstaka tilläggsfrågor. Rörelse i området Förskolan Solkatten centralt placerad i temporära baracker på skolområdet vid Kämpetorpsskolan har fem avdelningar och tillhör den förskola vars elever spenderar mest tid i planområdet. Förskolegården är den plats som barnen vistas mest på. Detta beror dels på barnens unga ålder - att behovet att vara utanför området inte är lika stort som för de äldre barnen vid Kämpetorpsskolan. Det förekommer emellertid att förskolebarnen rör sig på det stora skolområdet, då handlar det framförallt om de stora träden i utkanten av skolområdet mot Solbergaskogen samt enstaka utlykter till Kristallparken och Victoriaparken. Man vistas även en hel del i Solbergaskogen under samtliga årstider. På vinterhalvåret är barnen utöver på förskoleområdet även vid en mindre kulle i närheten där pulka- och stjärtlappsåkning är en populär aktivitet. Övriga förskolor har inte någon klar anledning att vistas på skolområdet vid Kämpetorpsskolan rent allmänt. Det händer dock att man utför vissa aktiviteter på fotbollsplanen men detta tillhör inte vanligheterna. Den mest besökta platsen i närheten av Kämpetorpsskolan är Solbergaskogen dit samtliga förskolor i omnejd rapporteras besöka mer frekvent. 12 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij Otrygga platser Ett antal otrygga platser har pekats ut av förskolepersonal, antingen i direkt anslutning till planområdet eller i närheten av densamma. Representanter från föräldragruppen skildrar snarlika upplevelser för de platser som de själva eller barnen upplever som otrygga. Man tar ogärna barnen genom Solbergaskogen när mörkret har fallit. Det handlar både om dålig belysning eller avsaknaden av belysning helt och hållet. Ett stort problem enligt föräldragruppen är traiksituationen nordost om Kämpetorpsskolan i anslutning till förskolan Solgläntan. Det mest påpekade problemet är emellertid traiken utmed Älvsjövägen. Det handlar om fordon som överskrider hastighetsbegränsningen, osäkra och icke traiksäkra övergångsställen samt dåligt planerade gång- och cykelbanor till och från Kämpetorpsskolan. Föräldrar och lärare till förskolebarn uttrycker mest oro på och omkring Älvsjövägen. Bild 1 och 2. Otrygga platser i Solbergaskogen Foto: Anthon Georgsson (Grontmij AB)

13 Aktiviteter och favoritplatser Förskolan Solkatten har lera aktiviteter och lekområden i planområdet. Det handlar dels om att bygga kojor vid de stora träden mot Solbergaskogen vilket anses vara ett bra sätt att lära barnen om naturen. På förskolegården har man annars lera lekdon för mindre barn som rutschkanor, gungor, klätterställningar etc. En av de mer populära platserna för förskolebarnen är den bro som visas i bilden nedan. De aktiviteter som sker vid Kämpetorpsskolan bland närliggande förskolor med undantag för Solkatten sker i regel på fotbollsplanen. Detta förekommer enligt svar från föräldragrupper och personal vi förskolorna dock mer sällan. Förskolebarn beger sig annars till den öppna parkleken norr om Solbergaskogen när man inte är på den egna förskolegården. Parken restaurerades under slutet av 2014 och nya lekdon lades till. Utöver dessa inns även en populär pulkabacke placerad rakt från parklekens huvudbyggnad i riktning mot Kämpetorpsskolan. Under vintern skapas en isbana på platsen som är väl besökt. Solbergaskogen nyttjas året om för lek men även anordnade aktiviteter. Det inns bland annat ett spår som man satt upp för att lära barnen hur man ska tolka sin omgivning om man går vilse i en skog. En hundrastgård ligger mitt i skogsområdet och även denna besöks frekvent. Det förekommer även besök till Sjörövarparken sydost om Solbergaskogen, främst sommartid. Vidare kan man kategorisera barnens aktiviteter och favoritplatser efter årstiderna. På skolområdet inns ett antal mindre kullar som lämpar sig väl för pulkaåkning vintertid medan utlykter till Solbergaskogen etc. är mer förekommande under övriga årstider. Bild 3. Lekplats för yngre barn på skolområdet (Förskolan Solkatten) Foto: Anthon Georgsson (Grontmij AB) 13 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij Bild 4. Hundrastgård i Solbergaskogen. Foto: Anthon Georgsson (Grontmij AB)

14 Parkleken Kristallen Solbergaskogen Övergångsställe Kämpetorpsskolans bollplan Älvsjövägen Pulkabacke Grönområde Cirkulationsplats Viktoriaparken - Favoritplatser Övergångsställe - Otrygga platser Figur 6. Otrygga platser och favoritplatser bland förskolebarnen i närområdet. Illustration: Anthon Georgsson (Grontmij AB) 14 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij

15 Skolbarn Metoden för att samla in barnens rörelsemönster, målpunkter, favoritplatser och otrygga miljöer var en workshop med cirka 60 barn från Kämpetorpsskolan. Workshopen genomfördes under 1,5 timme på plats vid Kämpetorpsskolan med två klasser i årskurs 4. Utöver workshopen kan även svar från ansvariga vid parkleken Kristallen användas som kunskapsbas för denna ålderskategori. Barnen tar sig till och från skolområdet på olika sätt. Antalet gående är cirka 53 %, antalet cyklande cirka 25 % medan ungefär 16 % blir skjutsade med bil medan resterande 6 % åker kollektivt. De barn som går eller cyklar till skolan har, som beskrivs i nästa avsnitt, även en annan inställning till otrygga platser i området. Transportmedel till skolan varierar marginellt beroende på årstid. Rörelse i området Skolområdet används främst av elever från Kämpetorpsskolan med enstaka undantag. Kämpetorpsskolans policy är att barnen endast får beinna sig inom skolområdet vilket får en avgörande effekt på barnens rörelsemönster under skoltid. Barnen tar sig till skolan från olika håll, enligt resultatet av workshopen, men en majoritet bor sydväst eller nordväst om Kämpetorpsskolan. Den kartläggning som togs fram av Sweco (se igur 7) över barnens placering av familjens hus i relation till Kämpetorpsskolan är snarlik den som togs fram via workshopen. Detta innebär att många elever korsar Älvsjövägen antingen via övergångsställen eller via tunneln som går under densamma. Antalet barn som vistas i området avgörs främst av när skolan har öppet. Viss rörelse pågår på fotbollsplanen utanför skoltid av barnen på skolan men också av barnfamiljer. Skolområdet är till stor del inhägnat vilket inte gör den till en självklar passage utanför skoltid. Det inns en koppling strax utanför skolområdet till Solbergaskogen där ett gång- och cykelstråk binder samman skolområdet med närliggande bostadsområden och parklek i norr. Resultatet av workshopen och intervjuer visar emellertid på att barnen främst går runt skogen och inte genom densamma för att nå skogens östra, västra och norra delar. 15 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij 0 0,25 0,5 1 km ± 5-10 Teckenförklaring Elever Kämpetorpsskolan Antal Figur 7. Elevernas bostad i förhållande till Kämpetorpsskolan (källa: Sweco)

16 Otrygga platser Ett antal otrygga platser pekas under workshopen ut bland barnen (se igur 8). Det handlar om områden eller platser som på olika sätt upplevs som otrygga eller läskiga för barnen. Den största anledningen till barnens upplevda otrygghet har att göra med traikmiljöerna runt om skolområdet. Aktiviteter och favoritplatser Kämpetorpsskolans skolområde har i dagsläget ett fåtal platser där barnen föredrar att vistas på - främst under skoltid (se igur 9). Aktiviteterna utförs inom skolområdets gränser då det inns ett förbud att gå någon annanstans utan personal på skolan. Traiken på Älvsjövägen pekas ut av lera barn vid Kämpetorpsskolan och benämns som både farlig, läskig och obehaglig. Det har att göra med höga hastigheter, osäkra passager och övergångsställen men även dålig sikt på platserna. Den avlämningsplats som beskrivs som mest kritisk är den väster om huvudbyggnaden. Det handlar framförallt om mängden bilar på platsen i kombination med smala trottoarer som gör att vändningsplatsen blir ett gitter av traikslag och barn. Tunneln under Älvsjövägen som förenar Kämpetorpsskolan med ett större bostadsområde söder om bilvägen nämns av lera av barnen som en otrygg plats. Det har bland annat att göra med belysningen som inte lyser upp tunneln ordentligt. Vidare beskriver barnen att det samlas vatten i tunneln vid regn och att det blir väldigt halt vintertid på grund av is som bildas i tunneln. Ytterligare platser som upplevs som otrygga är Solbergaskogen och då framförallt på grund av bristfällig belysning och stora buskar som gör sikten dålig. Fotbollsplanen angavs av lera personer som lite läskig främst på grund av rädslan att träffas av bollar när man leker intill planen. Under kvällstid undviker barnen skolområdet och närliggande områden som Solbergaskogen, framförallt på grund av belysningen som inte anses lysa upp området tillräckligt mycket. Barnen menar att man hellre går runt skolområdet än genom. 16 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij Fotbollsplanen är ett populärt tillhåll för de lesta av barnen och nyttjas under samtliga årstider av barnen på skolan. Aktiviteterna kan variera men fotboll är den sport som främst utförs på platsen. I utkanten av fotbollsplanen leks det andra lekar som nödvändigtvis inte har med någon sport att göra. Gungorna används litigt av barnen till den grad att det ibland kan vara svårt för alla att vara med, barnen berättar dock att man får turas om och att det brukar gå bra. Den asfalterade ytan utanför huvudbyggnaden används av alla barn men på olika sätt. Det inns en populär innebandyrink, en basketplan, bollplank, klätterställningar och diverse uppritade aktivitetsrutor på platsen. Samtliga används av barnen vid varje rast under skolårets alla dagar. En stor andel lickor berättar att man inte alltid gör något speciellt på rasterna utan bara går runt och pratar med varandra. Fritidsverksamheten Klubben är ett mycket uppskattat tillhåll när vädret inte tillåter utomhusaktiviteter. Klubben ansvarar för mellanstadieverksamhet med lera möjligheter för barnen att sysselsätta sig med under skoltid.

17 Figur 8. Skolbarnens otrygga platser. Illustration: Anthon Georgsson (Grontmij AB) 17 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij

18 Figur 9. Skolbarnens favoritplatser. Illustration: Anthon Georgsson (Grontmij AB) 18 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij

19 Figur 10. Skolbarnens favoritplatser och otrygga platser med platsbeskrivning. Illustration: Anthon Georgsson (Grontmij AB) 19 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij

20 4. SAMMANFATTANDE ANALYS Lek och aktiviteter Förskolebarnen ininner sig större delen av tiden på sina respektive förskolegårdar. Detta gäller för samtliga förskolor inklusive den förskolan i de tillfälliga barackerna i planområdet. Barnen vid denna förskola har emellertid ett antal favoritplatser utanför den egna förskolegården som de delar med elever från Kämpetorpsskolan. Det handlar dels om de stora träden som gränsar till Solbergaskogen i norr där man bygger kojor och pratar om naturen med de yngre barnen. Kullarna på skolområdet samnyttjas vintertid för pulka- och stjärtlappsåkning. Enligt resultatet från workshop och intervjuer är det önskvärt att separera lekytorna mellan skol- och förskolebarn. Rörlighet och tillgänglighet De förskolebarn som faktiskt rör sig vid skolområdet vid Kämpetorpsskolan är framförallt de som går på förskolan Solkatten centralt placerat i planområdet. Barnen rör sig inom förskolegårdens gränser även om det förekommer vissa utlykter och aktiviteter med personal från förskolan till Kristallparken eller till den beintliga fotbollsplanen i området. För närliggande förskolor är Solbergaskogen ett populärt tillhåll dit man tar sig i samlad grupp och utför olika aktiviteter under hela året. Man går utmed gång- och cykelvägarna runt skogen eller inom skogsområdet beroende på destination samt om mörkret infunnit sig eller inte. Barn från Kämpetorpsskolan vittnar om ett antal viktiga områden eller direkta målpunkter som var dag används och uppskattas. Fotbollsplanen är en mycket populär plats av barn i alla åldrar under samtliga årstider. Här inns uttrymme för diverse sporter och annan lek. Vidare pekas de gungor som inns på ett antal platser på skolgården ut som viktiga. Det händer att alla inte får möjlighet att leka vid gungorna då de anses vara alldeles för få i dagsläget, men barnen brukar kunna få det att fungera genom att turas om. Övriga platser på skolområdet som pekas ut som särskilt viktiga är innebandyrinken, basketplanen, bollplanken, klätterställningen och diverse uppritade aktivitetsytor på asfalten. Ett större antal av lickorna vid workshopen menade emellertid att det inte inns något speciellt att göra på rasterna, att utbudet är för lågt, vilket resulterar i att man endast går runt skolområdet utan att göra något särskilt. Fritidsverksamheten som kallas Klubben är ytterligare en plats där lertalet barn spenderar stor del tid. Verksamheten hålls inomhus och ansvarar för mellanstadiebarn med olika möjligheter för barnen att sysselsätta sig med lek och pyssel. 20 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij Skolbarnens möjligheter till rörlighet och tillgänglighet blir begränsad av det faktum att man i dagsläget inte får vistas utanför skolområdet under skoltid. Detta är en regel eller policy man satt upp i Kämpetorpsskolan av trygghetsoch säkerhetsskäl vilket får en avgörande effekt på barnens rörelsemönster under skoltid. Barnen tar sig till och från skolan från samtliga väderstreck men majoriteten av skolbarnen bor väster om Kämpetorpsskolan, detta gäller för skolans elever i stort och även barnen som deltog i workshopen. De lesta barn går eller cyklar till skolan (ungefär 75 %) och resterande åker bil eller färdas via kollektivtraik. Gång- och cykelvägarna till och från skolan har således en viktig funktion och behöver vara traiksäkra och väl underhållna. Den östra delen av Älvsjövägen som används av en del elever har en smal icke traiksäkrad gångbana utan stängsel mot bilvägen samt otydligt övergångsställe. Nästan alla elever som gick eller cyklade till skolan valde att gå på den mindre parallellvägen som leder in till industriområdet öster om skolområdet. Norr om Kämpetorpsskolan ligger Solbergaskogen som uppskattas av barnen. Skogsområdet nyttjas inte då en brant släntmöter skolområdets gräns parallellt med skolans policy att eleverna inte ska vistas utanför skolområdet.

21 Trygghet Förskolebarnens röst förs främst genom deras pedagoger som vittnar om ett antal platser som upplevs otrygga antingen i direkt anslutning till exploateringsområdet eller i närheten av detsamma. Man går exempelvis inte gärna genom Solbergaskogen till och från skolverksamheterna eller när solen gått ner. Belysningen i skogsområdet anses vara undermålig och på de icke-asfalterade gångvägarna i skogen existerar inte någon belysning överhuvudtaget. Traiksituationen på Älvsjövägen och andra närliggande vägar är ett orosmoln för personal vid samtliga förskolor. Bilar som kör för fort eller osäkra övergångsställen pekas ut som främsta anledningarna till upplevd otrygghet. Vid ett antal platser är sikten dålig vilket ökar otryggheten bland föräldrar och personal vid förskolan. För skolbarnen var det också traiksituationen runt skolområdet som var upphov till en känsla av upplevd otrygghet. Traiken beskrevs både som farlig och läskig med osäkra passager och dålig sikt. Avlämningsplatserna som används av föräldrar och godstransporter pekades även de ut som otrygga i synnerhet när barnen gick till skolområdet på mornarna. Gång- och cykelvägen som går igenom tunneln under Älvsjövägen och förbinder ett större bostadsområde med Kämpetorpsskolan anses inte vara tillräckligt upplyst. Dessutom samlas vatten på platsen enligt skolbarnen vilket gör det svårt att ta sig igenom. En del barn väljer att korsa Älvsjövägen på andra platser som inte nödvändigtvis har övergångsställen. Utanför skoltid undviker större delen av barnen skolområdet dels på grund av vad som kan sammanfattas dålig skötsel av markytor, otillräcklig belysning eller att möjligheterna till lek inte är tillräckligt stora. 21 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij Utemiljöns betydelse för barn Åldersgrupperna lyfter fram ett antal gemensamma favoritplatser samt mer otrygga miljöer inom och i närheten av planområdet. Den information som framkommit av undersökningen visar dock på vissa skillnader. Ur ett barnperspektiv är det viktigt att sätta värde på de områden som uppskattas i dagsläget och försöka få till förändringar på de platser som är mindre bra. Kämpetorpsskolan är idag ingen naturlig plats att besöka utanför skoltid vilket gör den tom under stora delar på dygnet, något som kan ge upphov till en viss del av otrygghetskänslan på platsen. De barriärer som idag inns är viktiga att hantera i planprocessen för området för att på så sätt få en mer öppen känsla i ett annars instängt geograiskt läge. Skolan planeras för barn i lera olika ålderskategorier som har olika förutsättningar och behov av en stimulerande skolmiljö. Förskolebarnen behöver platser att utforska, klättra och sätta märken på. Aktionsradien för denna åldersgrupp är relativt låg och som beskrivet vid intervjuer så sker större delen av aktiviteterna inom förskolegårdens område. För barn i lågstadiet som tar sig själva till och från skolan i stor utsträckning behövs ett krafttag gällande traiksäkerheten på de omkringliggande vägarna, i synnerhet på Älvsjövägen som korsas av lera barn i dagsläget. Vid skolans slut är fritidsverksamheten viktig och bör tas hänsyn till i framtiden. För de äldre barnen och ungdomar som har en större aktionsradie behövs åtgärder för att detta ska kunna fungera på sikt. En fråga för framtiden är hur man kan utveckla skolområdet och binda samman detta med närliggande områden på ett hållbart sätt både miljömässigt och socialt.

22 5. ANALYS AV BEBYGGELSEFÖR- SLAGETS KONSEKVENSER FÖR BARN OCH UNGA Bedömning av konsekvenser utifrån intervjuer, workshop etc. Med utgångspunkt från intervjuer, workshop, platsobservationer och guidad rundtur har en konsekvensanalys av den föreslagna exploateringen tagits fram. Förskolebarn Förskolan Solkatten med fem avdelningar som geograiskt ligger centralt i planområdet är den förskola som blir direkt påverkad av förändringarna på plats. Barnen spenderar större delen av sin tid på förskolegården främst på grund av barnens låga ålder. Den beintliga förskolebyggnaden rivs och ersätts med en ny norr om den planerade idrottshallen. De lekdon som existerar och de aktiviteter som förskolan i dagsläget genomför inom förskolegårdens gränser bör tas i beaktning vid uppförandet av en ny förskolegård. Det handlar till exempel om rutschkanor, gungor, klätterställningar samt den bro som pekas ut som särskilt uppskattad bland förskolebarnen (se bild 3, sid 13). Platsen för den nya förskolan kan ge ökade möjligheter till att ta del av Solbergaskogen, något som också efterfrågas. Att lära av naturen är ett viktig inslag i undervisningen på förskolan och planförslaget gör att detta blir möjligt i större utsträckning än tidigare. Traiksäkerhetsmässigt är platsen för den nya förskolan samt angöringsplatsen för föräldrarna att lämna av sina barn fördelaktigt jämfört med tidigare angöringssituation. 22 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij Skolbarn Skolområdet används framförallt av elever från Kämpetorpsskolan med enstaka undantag. Majoriteten av barnen tar sig till och från skolan genom att gå eller cykla, cirka 75 %. Den upplevda otryggheten vid angöringsplatserna på skolområdet idag är stor, den föreslagna nya platsen för hämtning och lämning bör ge en positiv effekt på den upplevda trygghetskänslan bland skolbarnen. Ett antal favoritplatser som pekats ut av barnen ligger placerade där framtida skolbyggnader förväntas upprättas. Det handlar dels om det planerade låg- och mellanstadium á 3 våningar norr om F-huset där ett antal klätterställningar och målade lekytor är populära. Fotbollsplanens omvandling från grus till konstgräs är ett välkomment tillskott för skolområdet. Aktiviteterna på den beintliga fotbollsplanen varierar och används av barn i alla åldrar, både pojkar och lickor. En större matsal efterfrågades av eleverna vilket tillkommer med det nya alternativet i kombination med ett ungdomens hus.

23 Generell bedömning av konsekvenserna för barn och unga Förutom intervjuer och workshop med barn och förskole- samt skolpersonal har en områdesanalys genomförts. Med utgångspunkt från denna områdesanalys och kunskaper om barns behov har en mer generell konsekvensanalys av den föreslagna exploateringen kunnat göras. Förslaget kommer att innebära ett antal fördelar gentemot det beintliga skolområdet. Det handlar dels om en helt ny idrottshall, omvandling av fotbollsplanen till konstgräs, en ny matsal samt en ny angöringsplats för hämtning och lämning samt vid idrottsaktiviteter. En utökad förskolegård är ytterligare en positiv del i det nya området. Kontakten med kvarteret Kabelverket är positivt ur trygghetsperspektivet i synnerhet kvällstid. Platsen där det i dagsläget ligger ett industriområde pekas ut som obehaglig av barnen vid skolan och ett bostadsområde med fönster mot skolområdet bör ses som positivt. Den planerade belysta gång- och cykelvägen norr i skolområdet är även denna positiv. I dagsläget ses inte skolområdet som en naturlig passage i området, istället går människor utmed gång- och cykelbanorna som löper parallellt med Älvsjövägen. Placeringen av den nya angöringsplatsen är positiv gentemot föregående plats. Observationstillfällena som genomfördes en morgon (07:30-08:30) visar i dagsläget på trängsel och osäkerhet för barnen vid nuvarande avlämningsplats. Att Kämpetorpsskolan inhägnas av nytillkomna skolbyggnader mot Älvsjövägen ses som positivt ur ett barnperspektiv då bullret minskas men även ur ett traiksäkerhetsperspektiv. 23 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij Det inns dock ett antal möjliga eller direkta konsekvenser av planförslaget för barn och unga. Den förstnämnda är att antalet elever ökar från cirka 300 till 1000 parallellt med att skolområdet inte ökar nämnvärt. Flera av barnen poängterade att en viss trängsel idag redan uppstår på vissa platser. Detta har emellertid dels med skolans nuvarande policy att göra, att elever inte ska lämna skolområdet under skoltid.

24 6. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER OCH ÖNSKEMÅL FRÅN BARN Rekommendationer Skolgården har i dagsläget ett antal viktiga platser som bör tas med i framtida utformning. Det handlar bland annat om beintliga gungor, basketplan, innebandyrink och uppritade aktivitetsytor på asfalten. Placeringen av dessa är inte det absolut viktigaste, det handlar främst om att det ska ges plats för detta på den nya skolgården då dessa utnyttjas litigt av barnen idag. De beintliga klätterställningarna möter inte de krav som barn och förskolepedagoger har på dem i dagsläget. Skolbarnen ser gärna ler och mer varierade gungställningar parallellt med mer utmanande och avancerade klätterställningar i framtiden. De yngre barnen vill ha mer klätterställningar som är anpassade för dem. Fritidsverksamheten är viktig för barnen. Klubben bör därför innas kvar så att barnen fortsättningsvis kan nyttja de populära inomhusaktiviteter som hålls på platsen idag. Det är viktigt att ta hänsyn till barnen vid den planerade avlämningsytan och skapa traiksäkra övergångsställen och passager. Ett upphöjt övergångsställe och låg tillåten hastighet är två åtgärder som lämpar sig väl på platsen. Beroende på förskolans upptagningsområdet kan tillgängligheten till förskolan ses över. En majoritet av barnen bor väster om skolan och en del söder om Älvsjövägen. Traiksäkra gång- och cykelstråk bör prioriteras från dessa områden då en större andel barn går eller cyklar till skolområdet. Kämpetorpsskolan är en barnintensiv plats och det är därför viktigt att fånga upp deras synpunkter på förslaget. En kortare slutsats av föreslagen exploatering är att förändringarna leder till överlag positiva effekter för barnen i området. Ett antal konsekvenser medförs av det rådande alternativet men kan åtgärdas med små medel och hänsyn till barnens önskemål. 24 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij Skolbarnen ser gärna ler lampor på skolgården generellt samt bättre belysning på de gång- och cykelstråk som binder samman närliggande områden med skolan. Det handlar dels om gång- och cykelvägar utmed Älvsjövägen men även genom Solbergaskogen. Åtgärder som skulle kunna förhindra trängsel är större lekytor och mer sammanhängande områden. Vidare skulle upprättande av nya lekställningar efter barnens önskemål kunna bidra till mindre trängsel. Bättre belysning på skolområdets alla delar skulle kunna sprida ut användandet av olika aktiviteter på varierande platser. Detta skulle även kunna leda till att skolområdet används under längre tidsperioder, även utanför skoltid. Ett förslag från skolbarnen är att i anslutning till skolområdet upprätta en ny lekplats för att minska trängseln. Inga förändringar planeras vid gångtunneln som går under Älvsjövägen i anslutning till skolområdet. Bättre belysning och underhåll av tunneln skulle troligtvis få bort en stor del av osäkerheten och otryggheten på platsen. Avslutningsvis skulle området få ett lyft menar barn och personal om ler buskar och träd planteras än vad som existerar idag. Det skulle även kunna göra att skolområdet luktar bättre (mindre avgaser). Fler sittplatser, allra helst under tak, är något som också önskas.

25 Önskemål från barnen vid Kämpetorpsskolan samt förskolor Flera önskemål från barnen vid den genomföra workshopen. Barnen ick frågan om de skulle vilja ändra på något runt skolområdet eller områden i närheten av Kämpetorpsskolan. Frågan diskuterades gruppvis och skrevs sedan ner individuellt. De ick förklara vilka platser som de skulle vilja ändra på samt vilka åtgärder de själva hade valt. Parallellt ställdes frågan till berörda förskolor och föräldragruppen vid en av de närliggande förskolorna. De önskemål om åtgärder som nämndes kan kategoriseras in i fem temaområden; Lek, Trygghet, Mark och Landskap. Lek Konstgräs på en inhägnad fotbollsplan med dragna linjer för fotbollsspel inklusive mål och hörnlaggor. Mer säker avlämningsplats för bilar. Inhägna bandyrinken på skolområdet så att ingen träffas av bollar. Fler traiksäkra övergångsställen utmed Älvsjövägen samt upprustning av beintliga gång- och cykelstråk. Bättre belysning och ler lampor på skolgården samt i Solbergaskogen Mark Utöver dålig belysning i tunneln som går under Älvsjövägen sluttar vägen ner mot mitten av tunneln. Barnen menar att det kan samlas mycket vatten i tunneln och bli väldigt halt vintertid. Fler och mer varierade gungställningar. Mer utmaningar för de äldre barnen i form av större och mer avancerade klätterställningar. Hinderbana utomhus som även kan vara en del av landskapet. Nya basketkorgar och bollplan. Fler klätterställningar och liknande för yngre barn närmare förskolan. Bygg en ny allmän lekplats i närområdet för att minska trängsel. Trygghet Konstgräs på fotbollsplanen gör att färre skadar sig och det inhägnade området minskar risken för andra barn att träffas av fotbollar. Bättre belysning i tunneln som går under Älvsjövägen till skolan. 25 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij De asfalterade ytorna på skolgården vid Kämpetorpsskolan har lera gropar och bristfälligt uppmålade lek- och sportytor. Cykelställningarna får kritik som dålig skötta och på vissa ställen trasiga. Soptunnorna används inte och det blir ofta mycket skräp på skolgården. Bygga på ett sätt så att det inte blir lika lerigt där man går. Landskap Plantera ler buskar och träd som gör att det luktar bättre och att det inte blir lika mycket avgaser. Fler sittplatser, allra helst under tak, utomhus. Färggladare byggnader och miljöer rent allmänt Öppna upp skolområdet mot Solbergaskogen på ett bättre sätt.

26 7. REFERENSER Källor Barnombudsmannen (2013) Barnkonventionen. Tillgänglig online via: www. bo.se (senast besökt ) Björklid, Pia (1991) Barn och traik inför 2000: fakta, scenarier och forskningsbehov. Stockholm: Transportforskningsberedningen. Lundström, Mats & Nyström, Louise (2001) Barn i stan? Stockholm: Stadsmiljörådet Stockholm stad (1998) Traiklödeskarta från år BKA Kämpetorpsskolan Grontmij

27 8. BILAGOR Bilaga 1 Intervjuguide (förskolor föräldragrupp och parklek) 1. Har barnen några favoritplatser runt Kämpetorpsskolan eller i närområdet till skolan? 2. Skiljer det sig mellan årstiderna var barnen brukar leka? Hur då? 3. Finns det platser eller områden som barnen kan uppleva som otrygga? 4. Vilket är det största problemet rent generellt runt området som ni ser idag? 5. Finns det platser som barnen undviker av andra skäl? För att de exempelvis är tråkiga? 6. Hur tar sig barnen mellan de olika områdena där de leker/vistas? Bilaga 2 Intervjuguide med barn 1. Var bor ni? 2. Hur tar ni er till skolan? 3. Har ni någon favoritplats i skolområdet eller i närheten som ni gillar att vara på? Brukar lera barn vara där? (trängsel?) 4. Hur tar ni er mellan de utpekade favoritplatserna? Är det lätt att ta sig till dessa platser? Varför/Varför inte? Går ni med kompisar till de olika platserna, med lärare, eller själva? 5. Finns det några platser som inte är roliga att leka på? 6. Finns det några otrygga, läskiga platser eller platser ni inte får vara på? 7. Skiljer det sig mellan pojkar och lickor på vad och hur de brukar leka i området? 8. Vad tror du barnen önskar fanns i utomhusmiljöerna runt Kämpetorpsskolan med omnejd som inte inns där idag? 9. Vilka fysiska eller sociala åtgärder skulle vara bra att införa enligt er i närområdet till skolan? 27 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij 7. Be barnen fokusera på två eller tre områden. Vad gör de där? Hur tar sig barnen dit? Hur upplever barnen platsen? 8. Leker killar och tjejer med varandra eller brukar man vara på olika platser? 9. Om ni ick ändra på något runt skolområdet, i skogen ovanför eller vid vägarna som går till skolan, vad skulle ni göra då? (Förberedelser inför workshop: kartor, lygfoton, färgglada pennor, klistermärken över planområdet samt en kartbild över ett lite större område).

28 Bilaga 3 Önskemål från skolbarn, bilder från workshop 28 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij

29 29 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij

30 30 BKA Kämpetorpsskolan Grontmij

31