Håll löftet om en bättre värld! Fem år till deadline för millenniemålen. Han rappar mot fattigdomen sidan 12. Framsteg på nedrustningsfronten

Transkript

1 Utges av Svenska FN-förbundet 3/2010 Han rappar mot fattigdomen sidan 12 Framsteg på nedrustningsfronten sidan 18 FN-kämpen Ingrid Segerstedt Wiberg sidan 22 Fem år till deadline för millenniemålen Håll löftet om en bättre värld!

2 FN-NOTISER Foto: FN/Mark Garten Klimatpanelen IPCC måste reformeras men på ett övergripande plan hyllas dess insatser. Bilden är från polarisen vid Svalbard. Ris och ros från klimatpanelens granskare Den oberoende granskningskommitté som i mars fick i uppdrag att gå igenom klimatpanelen IPCC:s arbetssätt lade i augusti fram sin rapport. Enligt kommittén behöver IPCC reformeras på flera viktiga punkter. Bl a föreslås stora förändringar när det gäller arbetsledning, insyn samt faktagranskning. Samtidigt är det övergripande omdömet att IPCC:s arbete med rapporterna om klimatförändringar har varit av stort värde. FN:s klimatpanel IPCC hamnade i blåsväder i vintras sedan ett fel avslöjats i panelens senaste rapport från Upptäckten ledde till en stormvåg av ifrågasättanden vilket gjorde att generalsekreterare Ban Ki-moon tillsatte granskningskommittén. Carlsson i ny hållbarhetspanel FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon tillsatte i augusti en ny högnivåpanel för global hållbar utveckling. Bland deltagarna från regeringar, näringsliv och organisationer märks Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson. Finlands och Sydafrikas presidenter Tarja Halonen och Jacob Zuma delar ordförandeskapet. Panelens uppgift är att presentera förslag på hur man kan bekämpa fattigdomen i världen samtidigt som man säkerställer att den ekonomiska utvecklingen är miljövänlig och att klimathotet hanteras. Dess slutrapport väntas i slutet av 2011, inför den FN-konferens om hållbar utveckling som ska hållas Historiskt när nytt kvinnoorgan Skapades I en historisk omröstning den 2 juli beslutade FN:s generalförsamling enhälligt att skapa ett nytt FN-organ för kvinnofrågor. Formellt heter organet The UN Entity for Gender Equality and Empowerment, men kommer att kallas UN Women. Bildandet av det nya organet har föregåtts av många års förhandlingar mellan FN:s medlemsstater och lobbyarbete av olika organisationer. Planen är att det nya FN-organet ska vara igång i januari De existerande kvinnoenheterna inom FN avdelningen för kvinnors främjande (DAW), Internationella forsknings- och utbildningsinstitutet för kvinnors utveckling (INSTRAW), kontoret för den särskilda rådgivaren för genderfrågor och kvinnors främjande (OSAGI) samt FN:s utvecklingsfond för kvinnor (UNIFEM) införlivas i den nya organisationen. Hård kritik av Inga-Britt Ahlénius mot FN-chefen Inga-Britt Ahlénius lämnade i juli sin post som chef för FN:s internrevision OIOS. Hon avslutade sin tid i FN med att skriva en rapport där hon riktar hård kritik mot generalsekreterare Ban Kimoon. Ban ska bl a systematiskt ha försökt motarbeta självständigheten för henne och hennes organ. Svenska diplomater och bedömare som ombads att kommentera kritiken valde dock att tona ned den. Utrikesminister Carl Bildt sa t ex att det är naturligt med en viss spänning mellan kontoren och sekretariatet. Inga-Britt Ahlénius utsågs 2008 till Årets FN-vän av Svenska FN-förbundet. Hon efterträds på posten som OIOS-chef av Carman Lapointe-Young från Kanada. Grönt ljus för Kosovos Självständighet Internationella domstolen (International Court of Justice, ICJ) beslutade i juli att Kosovos självständighetsförklaring från februari 2008 inte strider mot internationell rätt. Kosovo har tidigare hört till Serbien och det var Serbien som hade tagit ärendet till ICJ, men domstolen gick alltså på Kosovos linje. 69 länder, däribland USA, Kanada och Japan samt 22 EU-stater inklusive Sverige, har hittills erkänt Kosovo som självständig stat. På Serbiens sida står bl a Ryssland och Kina. Internationella domstolen är FN:s huvudorgan för juridiska bedömningar och domslut i tvister mellan stater. Foto: FN/ Evan Schneider Fritt tillträde till FAO:s statistik FN:s livsmedels och jordbruksorganisation FAO tillkännagav i juli att omvärlden nu har fritt tillträde till databasen FA- OSTAT, världens största och mest omfattande statistikdatabas om livsmedel, jordbruk och hunger. FAOSTAT är ett kraftfullt verktyg som kan användas inte bara för att se var hunger förekommer, utan också för att bättre förstå varför hunger uppstår, och vad som kan göras för att bekämpa den, säger Pietro Gennari, direktör för FAO:s avdelning för statistik. Se Skärpta sanktioner mot Iran Efter ett halvår av förhandlingar antog FN:s säkerhetsråd i juni resolution 1929 som innebär skärpta sanktioner mot Iran. Två av medlemmarna i rådet, Turkiet och Brasilien, röstade emot medan Libanon lade ner sin röst. Resolutionen stärker de ekonomiska och militära sanktionerna och kräver att landet upphör med anrikning av uran samt med fredliga medel löser problemen med oklarhet kring landets kärnenergiprogram. I texten framhålls att kärnenergiprogrammet och landets oförmåga att samarbeta med FN:s atomenergiorgan IAEA innebär en risk att kärnvapenteknologi sprids i strid med internationella regler. Schweizare ny ordförande i generalförsamlingen Joseph Deiss från Schweiz har utsetts till ny ordförande i FN:s generalförsamling. Deiss leder församlingen under dess 65:e session som inleddes i mitten av september. Han efterträder Ali Treki från Libyen. Den 64-årige Deiss spelade en avgörande roll när hans land för åtta år sedan blev medlem i FN. Han var utrikesminister i Schweiz från 1999 till 2002 och landets president under Presskonferens med den nye presidenten för FN:s generalförsamling, Joseph Deiss, i samband med hans utnämnande i juni Världshorisont 3/10

3 Världshorisont Svenska FN-förbundet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Webb: Twitter: varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Linda Nordin Thorslund Layout: Ambition Tryckeri: Printcenter Annonser: Display. Kontakta Lisa Ljadas, eller lisa. För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel. Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet. ISSN Prenumerationspris: 190 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: Tidningen säljs även i buntar. Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får Du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildnings- och opinionsbildningsarbetet i Din FNförening, medverka i förbundets kampanjer. Om Du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter. Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring eller e-posta info@fn.se. Han rappar mot fattigdomen sidan 12 Utges av Svenska FN-förbundet Framsteg på nedrustningsfronten sidan 18 FN-kämpen Ingrid Segerstedt Wiberg sidan 22 Fem år till deadline för millenniemålen Håll löftet om en bättre värld! 3/2010 Omslagsbild nr 3/10: Peter Byuzura och Alice Kwizera lever i ett hushåll bestående av bara barn i Rwandas huvudstad Kigali. De får hjälp med mat, mediciner och skolgång av en biståndsorganisation. Foto: Abbie Trayler-Smith / Panos Pictures Peter och Alice, du och jag Millenniemålen är det mest storslagna löfte som någonsin givits en deklaration av kollektivt ansvar för världens fattiga och sårbara. Citatet kommer från FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, som försöker få ny fart på projektet nu när fem år återstår till 2015 då målen ska vara nådda. Bland annat har han kallat världens ledare till ett toppmöte i New York, ett möte som pågår i samma veva som denna tidning dimper ner i brevlådan hos FN-vänner i Sverige. Löftet är alltså givet till de fattiga och sårbara i världen, som Peter och Alice, de två föräldralösa barnen på framsidan av detta nummer. Det är deras liv och vardag det handlar om. Att de ska ha mat för dagen, tak över huvudet och tillgång till rent vatten och en toalett. Att de ska få gå i skolan och få möjlighet att skaffa sig ett yrke, en försörjning. Att de ska ha tillgång till sjukvård och mediciner. Allt det som är självklarheter för oss som bor i ett rikt land som Sverige. Hur går det då, kommer mänskligheten någon vart med de åtta målen? Ja, på de allra flesta områden går utvecklingen åt rätt håll. Barnadödligheten minskar, hiv/aids och malaria är på tillbakagång och allt fler får tillgång till rent vatten. I vissa länder och regioner har anmärkningsvärda framsteg gjorts. Samtidigt går det för långsamt för att merparten av de kvantitativa mål som satts upp till 2015 ska kunna nås. De parallella mat-, klimat- och finanskriserna har bromsat upp processen och i fråga om hungern i världen har utvecklingen sedan 2008 gått åt helt fel håll. Utmaningarna förblir gigantiska och kompliceras ytterligare av det växande klimathotet. Totalt sett är bilden mörk, men det finns ljuspunkter, skulle man kunna sammanfatta läget. Lennart Båge var tidigare chef för FN:s jordbruksutvecklingsfond Ifad. Han har ett klokt sätt att tänka kring den splittrade bilden av utvecklingen i världen. Vi måste lyfta fram de positiva exemplen och glädja oss åt dem, och använda den inspiration som detta ger till att med kraft angripa de enorma utmaningar som vi står inför, menar han. I detta arbete har alla en roll att spela, inte minst vi som tillhör organisationer i västvärlden. Vi måste ligga på våra regeringar om att göra mer och att göra det snabbare. Resultaten för mål 8, det om globalt partnerskap, är skamligt torftiga. Vi måste också kräva krafttag i klimatfrågan, för om vi inte förmår bromsa klimatförändringarna kommer alla ansträngningar på utvecklingsområdet att omintetgöras av allt fler och allt värre väderkatastrofer. Ytterst handlar det om att bygga en stabil och fredlig värld i samklang med den natur som är grunden för vår existens. Millenniemålen är FN:s försök att på ett ordnat och begripligt sätt pressa den globala utvecklingen åt rätt håll. Må alla goda krafter hjälpa till! INNEHÅLL 4 En mobilisering av historiska mått 12 7 Nytt samarbete mellan FN-förbunden kvinnor om dagen dör av orsaker 8 relaterade till graviditet 18 Häpnadsväckande framsteg med 10 millenniemålen i Rwanda 20 Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se 23-årige rapparen Tariq Khan vill väcka och aktivera människor Faktablad med grafik: Så går arbetet med de åtta målen NPT-mötet om kärnvapen ett av flera goda nedrustningstecken Ingrid Segerstedt Wiberg, en varm FN-vän under hela livet

4 Millenniemålen Hoppet minskar om att millenniemålen kan nås i tid Knagglig väg mo Foto: Chieko Ishikawa/UNFPA Den september samlas världens ledare till toppmöte i New York om millenniemålen. Fem år återstår till deadline 2015 och FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har tagit detta tillfälle i akt för att försöka få ny kraft i arbetet. Exempel från olika delar av världen visar tydligt att målen kan nås, med rätt politik och rätt satsningar. Samtidigt krävs en mobilisering av historiska mått om vi ska hinna ända fram på den tid som återstår. FN:s utvecklingsprogram UNDP har spelat en nyckelroll i det omfattande globala millenniemålsprojekt som FN och Kofi Annan drog igång vid millennieskiftet. På kontoret i Stockholm arbetar Monica Lorensson som en av tre personer. Hon beskriver den känsla av beslutsamhet som rådde när målen formulerades och lanserades. Det var ett nytt årtusende och den allmänna uppfattningen var att det var dags att förpassa fattigdomen i världen till historiens sophög. Därför var man tvungen att hitta ett koncept som skulle få fart på världens länder. Utmaningen var att komma fram till något som verkligen skulle användas och inte hamnade i bokhyllan, säger hon. Millenniemålen, som världens länder enades om vid millennieskiftet, utgör i praktiken den globala utvecklingsagendan. Men vägen är knagglig och trots framsteg minskar hoppet om att målen kommer att nås i tid. Bilden är från Vietnam. BLANDAT RESULTAT Idag, tio år senare, kan vi konstatera att resultatet av projektet är mycket blandat. I vissa länder och regioner har stora framsteg gjorts. I Afrika söder om Sahara, den 4 Världshorisont 3/10

5 Millenniemålen t 2015 Sedan 1990 har dödligheten bland barn under fem år i utvecklingsländerna sjunkit med 28 procent. Takten är dock inte tillräckligt snabb för att mål 4 om minskad barnadödlighet ska kunna nås. Foto: Carina Wint/UNFPA region som gjort minst framsteg, ökade t ex andelen barn som går i skolan från 58 procent 1999 till 76 procent Och i Ostasien har tillgången på dricksvatten ökat med 30 procent från 1990 till Samtidigt är den övergripande bilden dyster. De senaste två årens parallella mat-, klimat- och finanskriser har satt ovälkomna käppar i utvecklingshjulen. Om ansträngningarna inte accelererar kraftigt är bedömningen att endast det första och övergripande målet om en halvering av fattigdomen kommer att kunna nås globalt till Monica Lorensson säger att fokus nu måste ligga på att få till en kraftsamling kring målen och förnyade åtaganden från de politiska ledarna. Hon vill helst inte gå in på vad som ska ske efter I dagsläget är vårt huvudmandat att springa med målen så långt det går och försöka komma i mål. När Ban Ki-moon var i Sverige förra hösten var han väldigt tydlig med att det är för tidigt att tala om en plan B. Vi har gjort våra löften och vi vet vad som krävs, nu gäller det att komma så långt som möjligt under den tid som vi har, var hans budskap, säger hon. GODA KUNSKAPER Med ett helt decenniums erfarenheter finns det nu goda kunskaper om vad som krävs för att nå framgång i arbetet med de olika utvecklingsfrågor som tillsammans utgör millenniemålen. I en rapport från juni 2010 presenterar UNDP en handlingsplan i åtta punkter. Jobbskapande tillväxt, grön energi, stärkande av kvinnors möjligheter och ett sant partnerskap mellan fattiga och rika länder hör till de faktorer som finns med på listan. Det är viktigt att komma ihåg att de olika målen kräver olika typer av insatser, säger Monica Lorensson. Genom att exempelvis slopa skolavgifter och satsa på vaccinationer kan man ganska enkelt nå framsteg med utbildnings- och barnadödlighetsmålen. Mål 3, att öka jämställdheten, kräver däremot genomgripande samhällsförändringar. Här handlar det om att påverka hur människor tänker och att utmana kulturella värderingar. Det är ingen "quick-fix. Lorensson nämner vidare att det varit ett problem på nationell nivå att målen varit så långsiktiga och att de ska nås globalt, inte i enskilda länder. För politiker i ett visst land som har mandat under en begränsad tidsperiod blir det inte attraktivt med den typen av mål. Att bryta ner dem och sätta upp delmål har därför varit ett bra sätt att arbeta på nationell nivå. Varje land måste också anpassa målen till sin verklighet, och avsätta pengar i budgeten för arbetet, säger hon. Vidare är en nyckelfaktor att målen är förankrade på Jan Eliasson högsta politiska nivå, att det pratas mycket om dem och att det finns en levande debatt i landet. De biståndspartner man har måste också sluta upp bakom regeringens ansträngningar. FÖRSÖKER FÅ FART Med tio år avverkade och fem år kvar till deadline gör nu FN-maskineriet ett försök att få ny fart på det stora projektet. Förutom en rad rapporter och analyser har Ban Ki-moon kallat världens ledare till New York den september med förhoppningen att de ska förnya sina åtaganden för millenniemålen, enas om en handlingsplan och återvända till sina länder med ny energi och beslutsamhet. Dessutom tillsatte han i juni en grupp eminenta personer som ska fungera som ambassadörer för målen och driva på politikerna och andra aktörer. Med på den 21 personer långa listan finns flera mycket kända och högt respekterade internationella profiler, däribland fredspristagarna Muhammad Yunus (Bangladesh) och Wangari Maathai (Kenya); barn- och kvinnorättskämpen Graca Machel (Sydafrika), ekonomiprofessorn Jeffrey Sachs (USA) samt Jan Eliasson, tidigare svensk utrikesminister och ordförande i FN:s generalförsamling. MÅL SJU OCH ÅTTA Världshorisont träffar Jan Eliasson en solig sensommardag under ett av hans besök i Stockholm. Han berättar att ambassadörerna har delat upp målen mellan sig. Själv har han fått i uppdrag att särskilt engagera sig för mål 7 (hållbar utveckling), men även för mål 8 (globalt partnerskap) mot bakgrund av hans många erfarenheter av internationellt samarbete, inte minst från tiden som ordförande i generalförsamlingen då han fick kämpa hårt för att få olika länder och grupperingar att samarbeta. Takten måste öka om vi ska nå målen i tid. Det krävs framförallt politisk vilja men även en förmåga hos regeringarna att agera. Det krävs också en mobilisering av den allmänna opinionen, att olika grupper engagerar sig och höjer sina röster, säger han. Vidare krävs omfattande samarbete i nya konstellationer, och även ett nytt tänkande kring en bredare arbetsfördelning, fortsätter Eliasson: Vi kommer aldrig att uppnå målen utan ett delat ansvar och ett mer integrerat internationellt samarbete. Alla aktörer måste engagera sig: FN, regionala organisationer, regeringar, frivilligorganisationer, näringslivet och forskningsvärlden. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Världshorisont 3/10 5

6 Millenniemålen Monica Lorensson Lennart Båge Vi har alla ett moraliskt ansvar att engagera oss i en mer rättvis värld. Vi måste dela upp arbetet och jobba på olika fronter. Vi måste sätta problemet i centrum och samla olika aktörer runt det, och angripa det från olika håll, på olika sätt, betonar han och illustrerar med sitt vattenglas mitt på bordet. GLOBALT PARTNERSKAP Jan Eliasson tycker vidare att det är dags att lyfta fram mål 8 och vikten av globalt partnerskap: Vi i den rika världen gör alldeles för lite, det handlar ju om att vi ska hålla löften som vi har gjort till världens fattiga. Sverige för sin del behöver intensifiera arbetet för att förändra jordbrukspolitiken inom EU. Att EU kraftigt subventionerar de egna ländernas jordbruksproduktion och hindrar utvecklingsländer från att få tillträde till världsmarknaden är djupt olyckligt. Sverige bör också ge mer stöd till vattenrelaterade insatser och öka denna andel av biståndet från tre till sex procent. Det handlar om att hålla våra löften men också om rättvisa och solidaritet, två fina ord som jag tycker att man ska använda mer! Man ska också komma ihåg att fattigdomsbekämpning till sist blir en säkerhetsfråga, för ju större orättvisor det finns i världen, desto farligare blir det för alla. Världssamfundet slog ju fast 2005 att utveckling, säkerhet och mänskliga rättigheter är tre grundpelare som alla är lika nödvändiga för mänskligheten. Saknas en av dem så faller alla, säger Eliasson. MORALISKT ansvar Lennart Båge var chef för FN:s jordbruksutvecklingsfond Ifad. Även han tycker att det är dags att sätta fokus på mål 8 och den rika världens ansvar. Ansvaret för millenniemålen vilar ju primärt på regeringarna i varje land men vi har alla ett moraliskt ansvar att engagera oss för en mer rättvis värld. Om vi tittar på vad den rika världen åtagit sig i mål 8 så ligger vi långt efter på flera punkter. Det gäller t ex biståndet där endast fem länder når upp till den nivå som de lovat. Och den förhandlingsrunda om världshandeln som skulle förbättra villkoren för utvecklingsländerna, Doha Development Round, är fortfarande inte färdig. Det är en negativ signal och det börjar bli en pinsamhet! Ett annat exempel där den rika världen skulle kunna göra mycket mer gäller remitteringarna, flödet av pengar som utvandrade personer skickar tillbaka till sina hemländer. Det måste bli enklare och billigare att skicka dessa pengar som har otroligt stor betydelse för ekonomin i utvecklingsländerna. DUBBEL BILD Ett problem när det gäller att informera och bilda opinion kring millenniemålen är den dubbla bild som framträder om man ser till resultatet av arbetet, fortsätter Lennart Båge: Det blir mer och mer slående hur det gjorts stora framsteg i vissa frågor på vissa platser, samtidigt som de utmaningar som återstår är gigantiska, som att en miljard människor idag går hungriga. Det blir lätt förenklade resonemang som bottnar i att folk har svårt att greppa båda bilderna samtidigt, säger han. I stället måste vi glädja oss åt och hämta inspiration från den omfattande fattigdomsminskning som skett, framförallt i vissa länder i Asien, och använda detta för att med kraft kunna angripa de enorma utmaningar som vi står inför! Både Monica Lorensson och Lennart Båge menar att millenniemålsarbetet inte bara haft betydelse för de miljontals människor som berörts av framstegen, utan även för FN som organisation. För FN-systemet har projektet varit mycket viktigt för det har visat behovet av att ha ett FN-system. Millenniemålen är något som alla länder kommit överens om och det ger en mycket stark legitimitet. Det hade inte blivit så tydligt, så synligt och så legitimt om det inte hade skett inom ramen för FN, säger Båge. För att nå framgång och få synergieffekter har man också varit tvungen att samarbeta internt, inom FN-systemet, så relationerna mellan FN-organen har stärkts och det har bidragit till processen att skapa ett mer enhetligt och samordnat FN. OSÄKER STATISTIK Att få fram säker och färsk statistik har varit ett stort problem för hela projektet. Man har fått använda officiella siffror även i fall där det funnits misstanke om att de inte varit helt tillförlitliga. I fråga om mål 5 om mödradödligheten, t ex, har uppgifterna varit av mycket varierande kvalitet och ibland inte funnits alls. Berith Granath är handläggare för utvecklingsfrågor vid Svenska FN-förbundet. Mitt i allt prat om statistik, siffror och procentandelar vill hon påminna om en viktig sak: Millenniemålen handlar om överlevnad, om liv eller död för miljontals människor. Vi måste komma ihåg att för den enskilda individ vars barn får hjälp att överleva eller vars försörjningsbörda lätttar så betyder den förändringen allt! Text: AnnaLena Andrews 6 Världshorisont 3/10

7 Millenniemålen FN-FÖRBUND I VÄRLDEN I FN-förbundens världsfederation WFUNA (World Federation of United Nations Associations) ingår 100 FNförbund från olika delar av världen. Sydafrikas FN-förbund vill få fart på millenniemålen I ett land där myndigheternas oförmåga att tillgodose människors behov möter allt starkare protester behövs det nya metoder i galenskapen, som Harold Herman, ordförande för Sydafrikas FNförbund, uttrycker saken. Detta är något som förbundet the United Nations Association of South Africa, (UNA- sa) arbetar med. Herman, en pensionerad professor i utvecklingsinriktad utbildning, har varit ordförande för UNA-SA sedan Tidigare har han bl a undervisat i tio olika länder och arbetat med en lång rad samhällsprojekt. Han vill att hans insats i FN-förbundet ska bli mindre akademisk, och mer handla om att åstadkomma verkliga förändringar. I Sydafrika är klyftan mellan de rikaste och de fattigaste den största i världen. Regeringens politik har utvecklats på ett sådant sätt att klyftan växer. Vi måste övertyga mannen på gatan om att hans behov kan tillgodoses. Vanliga människor måste sätta press på sina lokala myndigheter, säger Herman. Människor är frustrerade och vet inte hur de ska få fram sina åsikter. Det gör att gräsrotsprotesterna ibland blir destruktiva. Vi vill lära människor att tänka på ett annat sätt. Vi måste hitta nya metoder i galenskapen. Foto: Svenska FN-förbundet Harold Herman är ordförande för FN-förbundet i Sydafrika och även vice ordförande i WFUNA, FN- förbundens världsfederation. FRIVILLIGT ARBETE FN-förbunden i världens olika länder är icke-statliga organisationer som bygger på frivilligt arbete. I Sydafrika arbetar FNförbundet just nu intensivt med att informera människor om FN:s millenniemål. Man försöker få till stånd möten med andra organisationer, nyckelpersoner från myndigheterna och vanliga medborgare i syfte att diskutera utvecklingen i Sydafrika med millenniemålen som utgångspunkt. Vi kommer att arbeta med informationskampanjer gentemot allmänheten under åtminstone ett år. Det finns åtta mål och vi måste komma framåt med dem. De handlar alla om att förbättra villkoren för medborgarna; om praktiska, grundläggande mänskliga behov, säger Herman. Den genomsnittlige sydafrikanen känner inte till millenniemålen och det vill vi ändra på. Vi vill också få människor att aktivera sig i dessa frågor, vi vill dra in olika samhällsaktörer i processen och vi vill även ta reda på vad regeringen gör för att målen ska nås. Förbundets millenniemålskampanj ingår i ett samarbete med FN-förbunden i Tanzania och Sverige och har fått ekonomiskt stöd från Sverige. Herman planerar bl a att gå ut med information till pressen, att arrangera debatter och att värva departementsfolk till kampanjen. Skolor kommer också att engageras så att informationen når ut till unga människor. MEST STUDENTER UNA-SA bildades på FN-dagen 2003 vid universitetet i västra Kapprovinsen där Herman vid den tidpunkten var chef för institutionen för utbildning. Man har genom åren arbetat med t ex odling i kåkstäder, miljövård för skolelever och FN-rollspel. Idag finns avdelningar vid sex olika universitet och de flesta av de ca medlemmarna är studenter. Men Herman vill bredda medlemsbasen och nå ut även till andra delar av samhället. Samtidigt som Harold Herman jobbar med att bygga upp ett FN-förbund i Sydafrika är han djupt engagerad i att få igång FN-förbund i andra afrikanska länder. Detta gör han i sin egenskap av vice ordförande i WFUNA; World Federation of United Nations Associations. Det är svårt att starta organisationer i Afrika och det finns inte så många FNförbund här, säger han. Den politiska aspekten gör FN kontroversiellt och leder till att en del länder inte ger organisationen sitt stöd. Men det arbete som FN gör är bra och nödvändigt. Det finns ingen annan aktör som kan greppa de globala frågorna på samma sätt som FN, säger Herman. Text: Yazeed Kamaldien Översättning: AnnaLena Andrews Läs mer om Sydafrikas FN-förbund på Världshorisont 3/10 7

8 Millenniemålen Foto: Arlene Alano/UNFPA Av de åtta millenniemålen har framgångarna varit minst i fråga om mål 5, det om mödradödligheten. På bilden blir en gravid kvinna i Taguig City, Filippinerna, undersökt av en barnmorska. Minst framgång med millenniemål 5 Politisk vilja att rädda kvinnors liv saknas Varje kvinna som dör mödradöden dör i onödan. Det som saknas är politisk vilja att rädda kvinnors liv, säger Anneka Knutsson på Sida. Hon tror inte att millenniemål 5 kommer att uppnås i tid. Men det finns ljuspunkter i ett annars kompakt mörker. Den globala satsningen på utbildning av barnmorskor är en. Utbildningen av icke-läkare i Afrika är en annan. Förutom att ge kvinnor vård och service kan barnmorskor också stärka deras rättigheter och därmed öka deras möjligheter att överleva, säger Anneka Knutsson som är chef för Sidas avdelning för hälsa och kunskap. Nyligen kom siffror som pekar på att mödradödligheten i världen minskar för första gången på 30 år och att man därmed är på väg åt rätt håll när det gäller millenniemål 5 att minska mödradödligheten med 75 procent från 1990 till Anneka Knutsson säger att det är glädjande och efterlängtat, men påpekar samtidigt att mödradödlighet är mycket svårt att mäta. Det är oklart om den nya statistiken innehåller siffror över osäkra aborter, samtidigt som procent av all mödradödlighet i vissa länder beror just på osäkra aborter. Siffrorna visar en tendens, men under alla omständigheter är det för många som dör i onödan. Speciellt som vi vet vad som måste göras. Dilemmat är att mödradödlighet beror på många olika saker. Det är inte som med malaria, det räcker inte med myggnät och profylax, säger Anneka Knutsson. Sida har i sitt arbete på området valt att fokusera på rättighetsfrågor (exempelvis möjligheten att välja abort), tillgång till god mödrahälsovård (även på landsbygden och med hänsyn tagen till att nio av tio kvinnor i vissa länder föder i hemmet) samt stärkande av hälsosystemet så att det finns mer kvalificerad vård att remittera komplicerade fall till. Utbildning av barnmorskor är en viktig del av ekvationen. Världshälsoorganisationen, WHO, slog nyligen fast att det behövs minst fler utbildade barnmorskor till 2015 om millenniemål 5 ska nås. Barnmorskorna är ryggraden i det här arbetet. De kan arbeta förebyggande och inte bara hjälpa kvinnorna i födslo- 8 Världshorisont 3/10

9 Millenniemålen Foto: Tommy Söderlund ögonblicket utan också stärka dem som individer, ge sexualundervisning, tala om för dem att de har rätt att säga nej till sex, informera dem om preventivmedel, och så vidare, säger Anneka Knutsson. GYNEKOLOG I MOCAMBIQUE Staffan Bergström, professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet, jobbar med en annan del av det som krävs för att reducera mödradödligheten. På 1980-talet var han stationerad i Moçambique som gynekolog. Ett lågintensivt krig pågick och skadade kunde inte ta sig in till städerna; det fanns inga transporter, inga säkra vägar. Och framför allt inga kirurger. Men plötsligt märkte vi att det kom in kejsarsnittade kvinnor från platser där det inte fanns läkare, berättar Staffan Bergström. Dåvarande hälsovårdsministern gav honom och hans kollegor i uppgift att hitta de personer som opererade ute på landsbygden, att välja ut de duktigaste och utbilda dem startade den första treåriga utbildningen för blivande técnicos de cirurgia. Idag är antalet icke-läkare över 80, och idén har anammats av flera länder. Staffan Bergströms forskningsgrupp har nämligen visat att 90 procent av kejsarsnitten på distriktssjukhusen i Moçambique, Malawi och Tanzania utförs av just dessa så kallade icke-läkare och att de dessutom stannar kvar på landsbygden, medan de riktiga läkarna flyr till städerna. Om man inte gjorde de här kejsarsnitten i de fattigaste områdena så skulle en stor mängd av de här kvinnorna ha dött, säger Staffan Bergström. Millenniemål 5 har satt press på länder som liberia, Etiopien och Zambia, säger Staffan bergström, läkare. Alla vet att det här är vår tids stora skandal Han tror att det är millenniemål 5 som satt press på länder som Liberia, Etiopien och Zambia och fått dem att intressera sig för projektet. Alla vet att det här är vår tids stora skandal men jag är övertygad om att vi kommer att se en reducering av mödradödligheten runt Ickeläkare är en väg ut ur dilemmat, säger Staffan Bergström vars projekt för fem år sedan tog ett nytt steg när man initierade en kirurgiutbildning för barnmorskor, för att dessa ska kunna jobba i team med icke-läkarna och avlasta dem. Staffan Bergström pekar på att oavsett bristen på resurser så är den absoluta flaskhalsen mänsklig kompetens. Det kommer att ta två-tre generationer innan vi har utbildat tillräckligt många barnmorskor och kirurger. Man kan bygga upp sjukhus och vägar relativt snabbt men inte mänsklig kompetens. Men jag ser inte det här arbetet som en punktinsats utan som en fundamental förutsättning för att vi ska kunna komma åt mödradödligheten, säger han. Han tillägger att det även behövs andra insatser, exempelvis en höjning av den allmänna utbildningsnivån, för att nå hela vägen. MAKT ÖVER SINA LIV Anneka Knutsson betonar vikten av att ge kvinnor makt över sina egna liv. Hon har själv arbetat för UNFPA, FN:s befolkningsfond, med utveckling av barnmorskeutbildningen i Bangladesh. Där har mödradödligheten sjunkit drastiskt sedan 1990, trots att ca 80 procent av kvinnorna fortfarande föder hemma. Flera faktorer ligger bakom den positiva utvecklingen: man har satsat på kvinnors och flickors utbildning, kvinnor har kommit ut i arbetslivet och man har fått ned antalet barn per familj till 2,5. I framgången ligger också det faktum att s k menstrual regulations, i praktiken tidig abort, är tillåten och utförs av utbildad personal. Dessutom spelar användandet av ny teknik som mobiltelefoner en positiv roll. Barnmorskeyrket har låg status i många länder att befatta sig med kvinnors blod anses som skamligt, säger Anneka Knutsson på Sida. Jag frågade en barnmorska vad hon gjorde om det uppstod en komplikation som hon inte kunde hantera och hon sa att hon då ringer till läraren hon hade på barnmorskeutbildningen och får vägledning, säger Anneka Knutsson. BRIST PÅ VILJA Problemet med dålig mödrahälsa och hög mödradödlighet är inte brist på kunskap, utan brist på politisk vilja och ekonomiska resurser. En viktig faktor är att få med sig dem som förfogar över pengarna, finans- och planeringsministrar, och för det krävs ett annat språk. Vi behöver tala i termer som de förstår, ekonomiska termer. Vi behöver berätta hur mycket vi sparar samhällsekonomiskt på att sänka mödradödligheten, och lyfta fram att det här inte bara är en personlig tragedi för den berörda kvinnan och hennes familj, utan också en socioekonomisk tragedi för hela byn och samhället. Text: Viktoria Myrén, frilansjournalist I Afrika söder om Sahara är mödradödlighet den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i åldrarna år. Under 2008 dog många fler afrikanska kvinnor av komplikationer kopplade till graviditet och förlossning än i de pågående konflikterna på kontinenten. En av fyra kvinnor (15-49 år) har uttryckt önskan om att använda preventivmedel, men har inte tillgång till det. Foto: Pawel Flato Världshorisont 3/10 9

10 Millenniemålen Rwanda klarar grundskolemålet: Justine får gå i skolan Foto: Sven Torfinn / Panos Pictures Genom att bl a slopa avgifterna och bygga nya skolor har Rwanda uppnått målet om skolgång för alla barn. Man är också på god väg att uppfylla de flesta andra millenniemålen. När Justine Kobusinges två äldre systrar tvingades hoppa av högstadiet (secondary school) för två år sedan, förlorade Justine allt hopp om att själv kunna fortsätta sina studier. Grundskolans sex första år (primary school) hade hon klarat utan problem men någon mer undervisning kunde hon inte hoppas på. Hennes ensamstående mamma hade helt enkelt inte råd med tre år till i skolan för alla sina nio barn. Men i början av året kunde Justine till sin stora förvåning konstatera att hon faktiskt gick i högstadiet. Tidigare var det inte bara pengarna som satte käppar i hjulet. Det gavs heller inte någon högstadieundervisning i närheten, så det enda alternativet hade varit en internatskola. Det hade inneburit tunga utgifter för Justines redan hårt pressade mamma; inköp av madrass, sängkläder, resväska m m. Idag är det bara för Justine att stiga upp, äta frukost och vandra de 400 meterna från hemmet till klassrummet i Musenyiskolan. Det var här hon gick de sex åren i primary school. Hon hade aldrig kunnat föreställa sig att skolan skulle kompletteras med ett högstadium. Men det är resultatet av skolreformen i Rwanda som stadgar att alla barn har rätt till nio års skolundervisning oavsett var de bor i landet. För Justine och hennes familj har det betytt oerhört mycket där de bor ute på landsbygden, 16 mil från huvudstaden Kigali. AVGIFTER SLOPADES Justine är en av elever som kunde gå vidare till secondary school i fjol som ett resultat av regeringens skolsatsning. Det hela började 2003 då avgifterna för primary school slopades helt. Det ledde så småningom till en 97-procentig närvaro. När också högstadiet blev avgiftsfritt hade man praktiskt taget nått upp till det andra millenniemålet som stadgar att alla barn ska gå i grundskola Det här är en fantastisk möjlighet. Om inte skolavgifterna praktiskt taget försvunnit hade Justine och de yngre barnen fått klara sig med sex år i skolan. Fattiga familjer som vår hade tidigare inga möjligheter att ge barnen en fullständig skolgång, säger Justines mamma, 45-åriga Joyce Kamashazi. Idag går Justine andra året på högstadiet. Hennes förhoppning är att bli sjuksköterska ett mål som hon mycket väl kan nå om Rwanda lyckas infria alla de åtta millenniemålen till år En bidragande orsak till framgångarna på skolområdet har varit omläggningen till lokalt självstyre för skolorna. De förvaltar nu själva de anslag som den centrala skolmyndigheten tidigare höll i. Samtidigt har både föräldrar och lokalsamhällen fått ett större ansvar för att skolorna fungerar effektivt. HAR GJORT INTRYCK Rwandas satsning på skolan har gjort intryck på omvärlden. Därför får man nu 10 Världshorisont 3/10

11 Millenniemålen mot alla odds också stöd från det internationella utbildningsinitiativet FTI (Education for All Fast Track Initiative), ett samarbete mellan givar- och utvecklingsländer för att fullfölja satsningen på grundskola för alla barn till år Skolsatsningen hade inte kunnat uppnås om inte Rwandas regering varit så pass fokuserad och samarbetsvillig, säger UNDP:s platsrepresentant i Rwanda, Aurelien Agbenonci. Rwanda har inte nöjt sig med den tidtabell som FN satt upp utan har en egen strategi för ekonomisk och social utveckling, Vision Den här strategin går i flera avseenden längre än FN:s millenniemål, t ex ska skolmålet uppnås redan i år. Den innehåller också ett ekonomiskt återhämtningsprogram, konstaterar Leonard Rubwabiza Minega på finansdepartementet som har ansvar för Rwandas arbete med millenniemålen. Med undantag av det första millenniemålet om att utrota extrem fattigdom och hunger är Rwanda endera på god väg, eller redan klar, med övriga millenniemål. Att landet varit så framgångsrikt beror enligt Minega på att det var lätt att ta till sig målen när man redan hade en egen liknande plan. STARTADE FRÅN NOLL Särskilt anmärkningsvärt med Rwandas framgångar är att landet startade från noll. Utvecklingen tog ett stort steg tillbaka efter folkmordet 1994, då miljontals människor miste livet. Rwanda startade därför sitt arbete från en radikalt lägre nivå än andra jämförbara utvecklingsländer. Förutom skolan har man varit framgångsrik när det gäller att bekämpa malarian, en av Afrikas mest dödliga sjukdomar. Andelen malariesjuka har minskat från 9,3 procent 2001 till 2, Bakom siffrorna ligger en landsomfattande distribution av skyddsnät preparerade med insektsdödande preparat. Därtill har man infört de senaste behandlingsmodellerna på landets alla kliniker. Vidare har idag 71 procent av befolkningen tillgång till rent vatten, jämfört med 61 procent år Det har bl a bidragit till att minska barnadödligheten. Jämställdhetsarbetet har också gått framåt. Så är t ex hälften av alla parlamentsledamöter kvinnor, den högsta andelen kvinnor i något parlament. Rwanda har också lyckats med konststycket att komma till rätta med hiv/aids, där andelen smittade minskat från 13 till 3 procent mellan 2000 och BRIST PÅ MAT Det stora problemet är hur man ska tackla det första millenniemålet, det om halvering av fattigdom och hunger till år En aktuell FN-rapport visar att matbristen fortfarande är ett stort problem för många hushåll i Rwanda. Visserligen har andelen underviktiga barn under fem år minskat från 24 till 22,5 procent mellan 2000 och 2005, men hungern är fortfarande ett högst påtagligt problem. Bakgrunden är att Rwandas ekonomi vilar på en bräcklig grund, starkt påverkad av väderförhållanden och ogynnsamma priser på exportvarorna kaffe, te och tenn. Den snabba befolkningstillväxten har också gjort det svårt att få till stånd en ekonomisk tillväxt samtidigt som 90 procent av befolkning är småbönder som lever på självhushåll. Men det kommer förmodligen att bli lättare att bekämpa fattigdomen så fort satsningarna på de andra millenniemålen ger resultat, påpekar Minega. Samtidigt vilar hälften av Rwandas ekonomi på biståndsmedel, något som den sittande regeringen helst vill ändra på. Vi måste minska inflödet av biståndspengar, annars kan vi ingen framtid som självständig nation, avslutar han. Text: Eugene Kwibuka, Panos Kigali Översättning: David Dahmén Justine Kobusinges framtid ser ljusare ut sedan det blivit klart att hon kommer att få gå klart grundskolan. Till höger på bilden hennes mamma Joyce Kamashazi. Framsteg med mörk baksida Det råder ingen tvekan om att Rwanda gjort rätt prioriteringar när man tacklat millenniemålen. Men på andra områden, framför allt när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter, visar den nyligen återvalda regeringen oroande tendenser. Redan i början av året, långt före valet i augusti, tystade regeringen några av oppositionens viktigaste tidningsröster. I juni dödades så den kritiske journalisten Jean-Leonard Rugambage av okända män. Senare samma månad arresterades en av de främsta företrädarna för oppositionen, Bernard Ntagande. Fler av hans medarbete blev också omhändertagna av polisen. När sedan människorättsorganisationen Human Rights Watchs representant i Rwanda kritiserade regeringen för att varken utreda journalistmordet eller motivera gripandet av politiska motståndare, blev organisationens platschef utvisad. I mitten av juli mördades även viceordföranden för Miljöpartiet i Rwanda, Andre Kagwa Rwisereka. Utvecklingen i Rwanda föranledde Aleksander Gabelic, Svenska FN-förbundets ordförande, att göra följande kommentar: Rwanda har kommit långt efter folkmordet 1994, men omvärlden måste ställa betydligt hårdare krav på politisk frihet och yttrandefrihet. Text: David DahméN Foto: Eugene Kwibuka Världshorisont 3/10 11

12 Millenniemålen Musik för en bättre värld Den 23-årige MC Lazy, eller Tariq Khan som han egentligen heter, startade rörelsen och skivmärket Millennium Music för ett år sedan. Genom rörelsen arbetar han med musik och film för att så frön av medvetenhet om vad som händer i världen, med fokus på FN:s millenniemål. Det är viktigt att använda musiken som instrument för att få upp folks ögon för millenniemålen. Människor gör musik överallt i världen och musiken förenar oss. Tack vare musiken så tror jag att det är lätttare att arbeta tillsammans för att nå målen. VILL SKAPA OPINION Det grundläggande syftet med millenniemålen är att erbjuda konkreta verktyg för att förbättra människors livssituation. Målen ska också kunna användas i olika medier mot en bred publik för att skapa opinion. MC Lazys verksamhet innebär just detta och hans dröm är att göra så många som möjligt medvetna om målen. Jag vill särskilt att de som själva har det svårt uppmärksammar målen och på detta sätt hoppas jag att människor och Tariq Khan, 23, vill påverka människor med sin musik, få dem informerade och involverade. MC Lazy är rapparen från Holland som gör musik om FN:s millenniemål. Genom mina texter och min musik vill jag backa upp folkets röst, särskilt de fattigas. Men jag tror också att musiken kan få oss att samarbeta bättre, säger han. speciellt ungdomar börjar tänka på vad målen faktiskt innebär och vad de kan betyda för dem, säger han. Han arbetar nu med sitt kommande album More than words. Skivan kommer bestå av åtta låtar om vart och ett av de åtta målen. Två av låtarna är färdigproducerade och de övriga ska han arbeta med under årets gång. Den låt som blev färdig först heter Jamestown och har fokus på rättvis handel, den täcker in mål åtta. I musikvideon befinner sig MC Lazy i Thailand och videon visar bl a bilder av fattiga arbetare som förser västvärlden med olika varor. ALLA ÄR LATA Den andra låten, som blev klar under våren, heter Guide the children och behandlar mål två om rätten till utbildning. Den är kopplad till ett skolprojekt som MC Lazy besökte i Senegal förra året. Man kan inte nog betona hur viktig rätten till utbildning är för att man ska kunna försörja sig senare i livet. Om barnen startar tidigt så har de en grund att stå på så att de kan bygga sin framtid, säger han. Foto: Kalishakti MC Lazy gör sin musik på engelska för att nå ut med sitt budskap så brett som möjligt. Artistnamnet MC Lazy står för den lättja han tycker sig finna hos oss alla. En lättja han även kan finna hos sig själv, men som han vill bekämpa. Millenniemålen kan fungera som en väckarklocka för att skapa uppmärksamhet och handling, säger den inspirerande rapparen. När jag pratar om lättja så menar jag inte att man inte sysselsätter sig utan mer en lättja som handlar om att man inte skaffar sig kunskap om politiska frågor. Jag tror inte att många är medvetna om vad som händer i världen idag och att systemet vi lever i inte fungerar. Det är ett system som få tjänar på, men inte majoriteten. Med inspiration från sin resa i Thailand och de dåliga arbetsförhållanden han stötte på där, fortsätter han berätta: Stora företag vill sälja sina produkter och göra vinst med vilka medel som helst. De exploaterar människor. Genom millenniemålen tror jag att vi har en chans att förändra detta. Målen ser till de människor som blivit drabbade i den globala processen. Med det sagt så vill jag få fler människor involverade, informerade och aktiva. Varför? Jo, för att människor är oinformerade, felinformerade och för lata för att ta reda på hur det ligger till. Eller så behöver de helt enkelt motivation. Det är här som musiken kommer in. POLITISK VILJA AVGÖRANDE MC Lazy kan inte nog betona den politiska viljans betydelse. Individuella projekt och gräsrotsprojekt är viktiga beståndsdelar i förverkligandet av millenniemålen, tillägger han med övertygelse. Det tror jag på, för vi kan inte tvinga fram förändring. Förändring kommer när det finns vilja. Läs mer och se video på Text: Diana Olofsson frilansjournalist 12 Världshorisont 3/10

13 FN-fakta Millenniemålen R FN Ä T T V OCH I S H A N EU D E L Blandat resultat när fem år återstår till deadline Fem år återstår nu till 2015 då FN:s millenniemål ska vara uppnådda. I juni 2010 kom generalsekreterarens rapport om hur arbetet med målen går. Resultatet är blandat. På en del områden och i en del länder eller regioner noteras stora framgångar, t ex när det gäller att få fler barn att gå i skolan, att öka tillgången på rent vatten och att bekämpa sjukdomar som hiv/aids och malaria. Den övergripande bilden är dock dyster. Den här rapporten visar att många framsteg har gjorts. Kanske viktigast av allt visar den att målen kan nås när nationella utvecklingsstrategier, politiska prioriteringar och konkreta program stöds av internationella partner. Samtidigt är det uppenbart att förbättringarna av de fattigas levnadsvillkor har varit oacceptabelt långsamma och att framgångar som vunnits med hårt arbete i många fall underminerats av klimat-, mat- och ekonomikriserna, skriver Ban Ki-moon i förordet. Detta faktablad innehåller en översikt och sammanfattning av läget för de åtta målen. Mål 1 Utrota extrem fattigdom och hunger»delmål - Halvera andelen människor som lever på mindre än en dollar per dag till 2015, jämfört med 1990 Fattigdomsminskningen går fortfarande framåt trots svåra bakslag orsakade av den ekonomiska lågkonjunkturen och kriserna för livsmedels- och energiförsörjningen. Som helhet är utvecklingsländerna fortfarande på väg att nå målet att halvera fattigdomen senast Andelen fattiga väntas minska till 15 procent 2015, vilket innebär att omkring 920 miljoner människor då kommer att leva under den internationella fattigdomsgränsen. Det är hälften så många som var i samma situation 1990.»DELMÅL - Uppnå full och produktiv sysselsättning och värdigt arbete för alla, inklusive kvinnor och ungdomar Försämring av arbetsmarknaden, utlöst av den ekonomiska krisen, har resulterat i minskad sysselsättning. Andel människor som lever på mindre än 1,25 dollar per dag 1990 och 2005 (procent) Afrika söder om Sahara 51 Sydasien Sydasien exklusive Indien Oberoende Staters Samvälde OSS, Asien 6 19 Sydostasien Ostasien 16 Latinamerika & Karibien 11 8 Västasien 2 6 Nordafrika 5 3 Utvecklingsländer Mål 60»DELMÅL - Halvera andelen människor som lider av hunger till 2015 jämfört med 1990 Framstegen med att utrota hungern har stoppats i de flesta regioner. Hungern kan ha nått sin högsta nivå 2009, en av många svåra följder av de globala livsmedels- och finanskriserna. FN uppskattar att över en miljard människor var undernärda Fortsätter på nästa sida.

14 Mål 2 Grundskoleutbildning för alla barn»delmål - Alla barn i hela världen, såväl flickor som pojkar, ska kunna fullfölja en grundskoleutbildning, ett mål som ska vara uppnått 2015 Betydande framgångar har nåtts i många av de fattigaste länderna för att närma sig målet om grundutbildning för alla barn. Men trots att många länder närmar sig målet med stora steg sjunker hoppet om att på global nivå nå målet till Mål 3 Främja jämställdhet och öka kvinnors makt»delmål - Avskaffa könsdiskriminering i grund- och gymnasieskolan, helst till 2005, och i all utbildning senast 2015 Utvecklingsländerna som helhet närmar sig jämställdhet i utbildningen. År 2008 gick det 96 flickor på varje 100-tal pojkar som skrevs in i grundskolan och 95 flickor på varje 100-tal pojkar inskrivna i gymnasieskolan. År 1999 var förhållandet 91:100 och 88:100 för respektive nivåer. Trots dessa framsteg är jämställdhet i grundskole- och gymnasieutbildningen ett mål som skulle ha nåtts 2005 fortfarande utom räckhåll i många utvecklingsländer. För många flickor från fattiga familjer förblir utbildning en ouppnåelig dröm. Andelen kvinnor i världens parlament fortsätter att öka långsamt, från 11 procent 1995 till 19 procent Mål 4 Minska barna dödligheten»delmål - Minska dödligheten bland barn under fem år med två tredjedelar till 2015 jämfört med 1990 Barnadödligheten sjunker men inte fort nog för att målet ska nås globalt. Sedan 1990 har dödligheten bland barn under fem års ålder i utvecklingsländerna sjunkit med 28 procent (från 100 dödsfall per levande födda till 72 år 2008). Uppmuntrande tecken är de allt snabbare framstegen efter år 2000 och stora framsteg i flera av de allra fattigaste länderna. Men av 67 länder med hög barnadödlighet (definierad som 40 eller fler dödsfall per levande födda) är bara tio på god väg att nå millenniemålet om barns överlevnad. Antal barn som dör före fem års ålder per levande födda 1990 och 2008 Afrika söder om Sahara 144 Sydasien Oceanien Oberoende Staters Samvälde OSS, Asien Sydostasien Västasien Nordafrika 2015 Mål Latinamerika & Karibien Ostasien OSS, Europa Övergångsländer i Sydosteuropa Industriländer 12 6 Utvecklingsländer Mål 5 Förbättra mödrahälsan»delmål - Minska mödradödligheten med tre fjärdedelar till 2015 jämfört med 1990»DELMÅL - Uppnå universell tillgång till reproduktiv hälsa till Blodpropp Abort Blodpropp Abort och 8 Blodförgiftning missfall och Blodförgiftning missfall Blödningar Blödningar Andra direkta direkta orsaker 18 Indirekta orsaker 18 Indirekta orsaker 18 Högt blodtryck 18 Högt blodtryck Orsaker till mödradödsfall, utvecklingsländer, 1997/2009 (procent) Orsaker till mödradödsfall, utvecklingsländer, 1997/2009 (procent) Mödrahälsan är ett av de områden där klyftan mellan rika och fattiga är mest iögonfallande. Trots att nästan all mödradödlighet går att förhindra med rätt vård dör omkring kvinnor i utvecklingsländer varje år av orsaker relaterade till graviditet och förlossning. Medan medicinsk personal assisterar vid nästan alla förlossningar i industriländerna får mindre än hälften av kvinnorna i utvecklingsländerna professionell hjälp när de ska föda. Att mäta mödradödlighet dödsfall på grund av komplikationer i samband med graviditet eller förlossning är dock en utmaning och uppskattningarna är mycket osäkra. Trots det är bedömningen att världen som helhet gör vissa framsteg när det gäller mål 5. Källa för text och grafik: FN:s Rapport om millenniemålen, juni Läs mer på

15 Mål 6 Bekämpa hiv/ aids, malaria & andra sjukdomar»delmål - Hejda och påbörja en minskning av spridningen av hiv/aids till 2015 Hiv-epidemin verkar ha stabiliserats i flertalet regioner, även om förekomsten fortsätter att öka i Östeuropa, Centralasien och andra delar av Asien. De senaste rönen visar att spridningen av hiv i världen verkar ha kulminerat Antalet aids-relaterade dödsfall var som störst 2004 med 2,2 miljoner dödsfall. Antal människor som har hiv, antal människor som som smittats med hiv och antal dödsfall i aids i i i världen, (miljoner) Människor som smittats med hiv och dödsfall i aids (miljoner) Människor som smittats med hiv och dödsfall i aids (miljoner) Antal Antal människor som har hiv hiv Antal Antal människor människor som som smittats smittats med med hiv 40 hiv 40 Antal dödsfall i aids Antal dödsfall i aids »DELMÅL - Uppnå universell tillgång till behandling av hiv/aids för alla som behöver det till 2010 Mellan 2003 och 2008 ökade antalet personer som fick bromsmediciner tiofalt från till 4 miljoner. Även om förekomsten av nya infektioner har minskat ökar fortfarande antalet människor som bär på viruset, till stor del p g a de livsuppehållande effekterna av bromsmediciner.»delmål - Hejda och påbörja en minskning av förekomsten av malaria och andra stora folksjukdomar till 2015 I många länder har arbetet med att bekämpa malaria gått starkt framåt. I Afrika får ett växande antal samhällen tillgång till skydd i form av myggnät. Fler barn behandlas med effektiva mediciner. Kampen mot tuberkulos i världen går Människor som har hiv (miljoner) Människor som har hiv (miljoner) mer långsamt men delmålet att hejda och minska förekomsten av tuberkulos beräknas redan vara nått. Mål 7 Säkra en hållbar utveckling»delmål - Integrera principerna om hållbar utveckling i den nationella politiken och i de nationella programmen och vända trenden att naturresurser går förlorade Avskogningen är fortfarande oroväckande stor i många länder men har saktat av i ett globalt perspektiv. I fråga om utsläpp av koldioxid och de sammanhängande klimatförändringarna finns ett akut behov av resoluta åtgärder.»delmål - Minska förlusten av biologisk mångfald, uppnå en markant reduktion av förlusten till 2010 Världen har missat målet att till 2010 öka skyddet av biologisk mångfald, vilket får mycket allvarliga konsekvenser. Antalet utrotningshotade arter ökar dag för dag, framför allt i utvecklingsländer. Överexploateringen av det globala fisket har stabiliserats, men stora utmaningar kvarstår för att säkra ett hållbart fiske.»delmål - Halvera andelen människor som saknar hållbar tillgång till rent dricksvatten och godtagbar sanitär standard till 2015 Om nuvarande trender håller i sig kommer världen att nå eller till och med överträffa delmålet om dricksvatten till Då kommer uppskattningsvis 86 procent av befolkningen i utvecklingsländerna att ha tillgång till förbättrat dricksvatten. Fyra regioner Nordafrika, Latinamerika och Karibien, Ostasien och Sydostasien har redan nått målet. Delmålet om sanitet verkar ouppnåeligt eftersom hälften av befolkningen i utvecklingsländerna saknar grundläggande sanitet, d v s någon form av toalett och möjligheter att tvätta händerna.»delmål - Förbättra förhållandena för minst 100 miljoner människor som bor i slum till 2020 De framsteg som har gjorts när det gäller delmålet om förbättrade slumförhållanden har inte varit tillräckliga för att uppväga tillväxten av nya slumbostäder. I absoluta tal ökar antalet människor som bor i slum i utvecklingsländerna och kommer att fortsätta öka under den närmaste framtiden. Enligt FN:s millenniemålsrapport 2010 behöver delmålet omformuleras. Mål 8 Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling»delmål - Ta hänsyn till de speciella behoven hos de minst utvecklade länderna, kustlösa länder och små utvecklingsländer som är öar»delmål - Vidareutveckla ett öppet, reglerat, förutsägbart, icke-diskriminerande handelsoch finanssystem»delmål - Ta ett helhetsgrepp på utvecklingsländernas skuldproblem»delmål - I samarbete med den privata sektorn göra ny teknik, framför allt inom information och kommunikation, tillgänglig Bara fem givarländer har nått FN:s mål att ge 0,7 procent av sin bruttonationalinkomst (BNI) i bistånd (Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Norge och Sverige). Under det senaste årtiondet har utvecklingsländer och de minst utvecklade länderna fått bättre tillgång till industriländers marknader. Den andel av importen (exklusive vapen och olja) från alla utvecklingsländer till industriländer som inte belades med tull var närmare 80 procent 2008, en ökning från 54 procent Åren 2008/2009 orsakade finanskrisen en minskning både i värde och volym av i princip samtliga utvecklingsländers handel. De minst utvecklade länderna drabbades framför allt av de internationella prissänkningarna på olja och mineraler, deras viktigaste exportprodukter. Utvecklingsländernas skuldbörda lättar och ligger långt under tidigare nivåer. Mobiltelefonin fortsätter att expandera kraftigt i utvecklingsländerna. Vid slutet av 2009 hade 50 av 100 personer i utvecklingsländerna mobilabonnemang medan endast var sjätte person hade tillgång till internet.

16 Det här kan DU göra! Alla behövs i arbetet för att uppnå millenniemålen tillsammans kan vi påverka utvecklingen så att den går åt rätt håll! Här är några förslag på hur just DU kan bidra: 1 Organisera dig och höj rösten! Kontakta din lokala FN-förening och undersök vad man gör där för att uppmärksamma millenniemålen. Om föreningen inte har någon verksamhet idag kanske du kan vara med och dra igång något? Det finns massor att göra! Ni kan skriva insändare till lokala tidningar, skramla till FN-förbundets skolmatsprojekt, prata på skolor eller ordna en utställning. Se till att vara med och synas vid lokala evenemang, typ festivaler, marknader och festdagar. Har du ingen FN-förening i närheten kanske du kan höra om det finns intresse för någon gemensam aktivitet på din arbetsplats eller i skolan? 2 Stöd FN:s skolmatsprojekt! Gratis skolmat i fattiga länder har positiva effekter på flera av millenniemålen. Det utgör ett direkt bidrag till arbetet för halverad hunger och att alla barn ska gå i skolan. Vidare bidrar det till bl a minskad fattigdom, förbättrad hälsa och flickors skolgång. FN:s livsmedelsprogram WFP (World Food Programme) arbetar med gratis skolmat till barn i 60 länder. Här i Sverige samlar kampanjen Skolmat blir kunskap in pengar till WFP:s arbete. Ge ett eget bidrag! Gå till eller sätt in pengarna på pg nr (ange skolmat ). Du kan också stödja skolmatskampanjen en längre tid genom att bli autogirogivare. 3 Stöd FAO:s kampanj mot hunger! FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation bedriver en högljudd kampanj mot hungern i världen, I m mad as hell. Enligt organisationens egna uppskattningar plågas idag en miljard människor av kronisk undernäring och hunger. Kampanjens budskap är att vi inte stillatigande ska låta detta ske utan att vi alla måste höja våra röster och protestera mot detta vansinne. På kampanjens webbplats finns ett filmat budskap och möjlighet för alla att ansluta sig till en namninsamling mot hunger. Se filmen och skriv under på 4 Läs och diskutera! Kunskaper är grunden för all handling. Ju mer du kan om millenniemålen och de problem de syftar till att lösa, desto bättre rustad är du för att engagera dig i olika sammanhang och för att sprida budskapet vidare till andra. FN-förbundet har översatt FN:s generalsekreterare Ban Ki-moons rapport om millenniemålen 2010 till svenska och har även sammanställt diskussionsfrågor till rapporten. Beställ materialet och sätt igång! Kontakta berith.granath@fn.se eller gå till 7 Sprid Världshorisont och faktabladet om millenniemålen! Världshorisont kan beställas i buntar till rabatterade priser. Beställ en trave och ge bort, sprid ut eller sälj! Tidningen bör ha sin givna plats på bokbord och andra evenemang arrangerade av FN-föreningar. Den bör också finnas med som ett verktyg vid medlemsvärvning. För info om hur du beställer, se längst ner på denna sida. 5 Skriv till en världsledare om biståndet! Frankrike, Tyskland och Italien är stora och rika länder som har skamligt långt kvar till de biståndsnivåer som de utlovat. Dessutom är de partners med Sverige i vår gemensamma union, EU. Skicka ett e-postmeddelande till dem och påminn dem om att de tillsammans med världens övriga länder år 2000 enades om åtta millenniemål! Skriv att målen är möjliga att nå, men att det omgående krävs att världens höginkomstländer (däribland de själva) höjer sina biståndsnivåer och i övrigt ökar sina ansträngningar att stötta de fattiga länderna (enligt millenniemål 8). Underteckna med ditt eget namn och land. Skicka ditt e-postmeddelande (på engelska eller landets språk) till: Frankrikes predident Nicolas Sarkozy: e-postformulär finns på (klicka på écrire au président ) Italiens premiärminister Silvio Berlusconi: segreteria.presidente@governo.it Tysklands förbundskansler Angela Merkel: angela.merkel@bundestag.de 6 Handla miljövänligt och rättvist! Genom att välja miljövänliga och rättvisemärkta varor påverkar du utvecklingen i världen i positiv riktning. Det finns idag många olika miljömärkningar på marknaden, läs mer på miljo/markning. Läs mer om rättvisemärkning på Hållbart fiske har också kommit alltmer i fokus under senare år. Vilka fiskar du bör undvika och vilka du kan köpa framgår av Världsnaturfondens fiskguide: FN-fakta nr 3/10: Millenniemålen Text: Lars Eriksson, Berith Granath och AnnaLena Andrews Beställ Världshorisont på FN-förbundets butik på nätet: Detta faktablad om millenniemålen kan beställas gratis från FN-förbundet upp till tio ex. Skicka ett mejl till info@fn.se.

17 Köp en väska till en barfotaläkare! På landsbygden i Bangladesh fi nns det sällan legitimerade läkare. Därför utbildas barfotadoktorer som trots en enklare utbildning kan ge grundläggande vård. Efter examen får de en väska med den utrustning som de behöver. Om du vill stödja denna insats: gå in på Sveriges största biståndsbutik Webaidshop.se och köp en läkarväska. Du kan även skriva ut ett personligt gåvobevis om du vill ge bort den som present. Besök Sveriges största biståndsbutik WebaidShop.se är en del av Läkarmissionen Världshorisont 3/10 17

18 I maj 2010 hölls den viktiga översynskonferensen för icke-spridningsavtalet, NPT, i generalförsamlingssalen i FN-högkvarteret i New York. Många stater visade kompromissvilja och konferensen blev en framgång. På bilden talar IAEA-chefen Yukiya Amano. Historisk islossning på nedrustningsområdet Den sjätte augusti högtidlighölls i Hiroshima traditionsenligt minnet av offren i atombombningen för 65 år sedan. Men årets ceremoni markerade också att vi kan vara på väg in i en ny era i nedrustningsarbetet. För första gången deltog nämligen en representant för USA i ceremonin. På plats i Hiroshima fanns USA:s ambassadör i Japan, John Roos. Även representanter för kärnvapenstaterna Storbritannien och Frankrike deltog samt också, för första gången, FN:s generalsekreterare. Att Ban Ki-moon deltog i ceremonin kan dock inte ses som en lika historisk händelse som att representanter för de nämnda kärnvapenstaterna deltog. Ban och hans företrädare har gjort markeringar på Hiroshimadagen förr, om än inte på plats i Japan. Ban har också varit uttalat nedrustningsvänlig under sin period som generalsekreterare. Lägg därtill att han lär gå till historien som en generalsekreterare som gillar att vara på plats ute i världen snarare än att sitta i FN-skrapan i New York så blir överraskningsmomentet i hans närvaro lågt. Att det land vars flygvapen fällde bomberna över Hiroshima och Nagasaki deltog är en desto större händelse. För att förstå vidden av detta kan vi tänka tillbaka till Inom FN-organet UNESCO föreslogs då att Genbakudomen (ruinen av byggnaden strax under Hiroshimabombningens epicentrum) skulle föras upp på FN:s världsarvlista. Detta gjordes också, men i strid med USA:s och Kinas delegater som aktivt motsatte sig att platsen helgades på detta sätt. Några år senare, 2001, förklarade också den amerikanske diplomaten John Bolton (som senare blev USA:s FNambassadör) att bombningen av Hiroshima är exempel på en nödvändig åtgärd som visar varför USA aldrig bör ansluta sig till krigsförbrytardomstolen ICC. Ambassadör Roos höll inget tal under ceremonin i Hiroshima, men i ett ut- talande från ambassaden förklarades att hans närvaro ska ses som ett bevis på Obama-administrationens stöd för nedrustningssträvandena i världen. Att atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki fortsätter att väcka starka känslor i USA trots att 65 år gått är dock uppenbart. TV-kanalen Fox News var snabba med att locka ut sonen till en av besättningsmännen på Enola Gay, planet varifrån bomben fälldes, för att fördöma ambassadör Roos närvaro som en outtalad ursäkt som USA inte borde framföra. Detta får japanerna att se ut som de drabbade, som om de inte gjorde något. Det var de som anföll Pearl Harbor, de slog oss. Vi slaktade inte japanerna. Vi stoppade kriget, framhöll Gene Tibbets, son till piloten. Bilden av Hiroshima- och Nagasakibombningarna som något nödvändigt ont sitter djupt inrotad i den amerikanska folksjälen. Detta trots att flera kloka personer redan vid tidpunkten för bombningarna motsatte sig desamma. Detta gäller t ex Dwight D Eisenhower som under kriget var hög militär och sedermera blev USA:s president. Gester såsom USA:s officiella närvaro vid minnesstunden i Hiroshima är därför välkomna och nödvändiga genom att de skapar debatt och i bästa fall ett nytänkande. Tidigare i år hölls den otroligt betydelsefulla översynskonferensen inom ickespridningsavtalet, NPT, i FN-högkvarteret i New York. Även här spelade USA en central roll i egenskap av en av de två ledande kärnvapenmakterna. Översynerna inom NPT sker vart femte år. 2005, under 18 Världshorisont 3/10

19 Foto: FN/Eskinder Debebe Bushs tid som USA:s president, totalhavererade konferensen. Detta berodde till stor del på kärnvapenstaternas ovilja att nedrusta och även på att en del icke-kärnvapenstater ställde alltför orimliga krav. Misslyckandet 2005 och en hel del andra orosmoment under senare år (Nordkorea och Iran för att ge två exempel) gjorde många nervösa inför årets översyn. Skulle även årets konferens ha havererat så skulle NPT-regimen stå inför en mycket allvarlig kris. Så blev inte fallet. Tvärtom visade många statsparter just den kompromissvilja som behövdes för att ett slutdokument skulle kunna antas. Även om FN-förbundet som nedrustningsvänlig folkrörelse krävde att det vid översynen skulle göras betydligt starkare åtaganden än vad som blev fallet så bör vi vara ganska nöjda. I slutdokumentet från årets konferens finns referenser till de långtgående beslut som fattades vid NPT-konferensen 2000, trots att en del kärnvapenstater (Frankrike kanske starkast) markerade motstånd. Sammantaget ger översynen tillsammans med andra framsteg (som det nya START-avtalet mellan Ryssland och USA) en bra grund för fortsatta initiativ på nedrustningsområdet. Om USA under Obama fortsätter att driva en nedrustningsvänlig linje så kan väldigt mycket positivt ske inom en nära framtid. Ett fortsatt problem är dock att Obama behöver vinna över konservativa röster Foto: FN/Eskinder Debebe i USA:s senat för att några av de verkligt stora stenarna skulle kunna komma i rullning, t ex en amerikansk ratificering av provstoppsavtalet. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon tar emot en girland av papperstranor från Hiroshimas borgmästare Tadatoshi Akiba. De tranorna av guldpapper står för hopp om en kärnvapenfri värld. Det finns dock mindre, men betydelsefulla, steg som Obama kan ta utan att behöva stöd i senaten. De taktiska kärnvapen som USA alltjämt har utplacerade i Europa är en delfråga som FN-förbundet arbetat med under de senaste åren. Dessa vapen är en kvarleva från kalla kriget och fyller ingen som helst militär funktion. Att avskaffa dessa vapen skulle därför inte kosta USA och dess allierade i Nato något. Om vapnen däremot bibehålls så kommer detta i en snar framtid att kräva att t ex Tyskland skaffar sig en ny sorts stridsflygplan som är kapabla att bära de amerikanska bomberna. I fyra fall bärs nämligen USA:s atombomber i Europa av flygplan från icke-kärnvapenstater, nämligen Tyskland, Nederländerna, Belgien och Italien. Detta är i sig ett problem och en gråzon i förhållande till icke-spridningsavtalet. Frågan var också uppe till diskussion under NPT-översynen, men utan framsteg. Ur ett europeiskt perspektiv är det också synnerligen angeläget att inte bara de amerikanska taktiska kärnvapnen avskaffas utan också de betydligt större ryska arsenalerna. De senare är dock utplacerade på rysk mark och utgör därför inget problem i förhållande till spridningsdimensionen av NPT, men är naturligtvis obehagliga ändå. En del debattörer hävdar att USA bör behålla sina vapen i Europa just för att använda dessa i en förhandlingssituation gentemot Ryssland. Frågan är dock om Ryssland ser något förhandlingsvärde alls i USA:s vapen eftersom det inte finns något som helst scenario (inte ens i en extrem vedergällningssituation) där dessa vapen kan bedömas komma till användning. Viktigare initiativ för att förmå Ryssland att minska sitt beroende av taktiska kärnvapen vore att erbjuda parallell konventionell nedrustning, ett återskapat ABM-avtal mot missilförsvarssystem samt europeisk finansiering av skrotandet av de ryska taktiska kärnvapnen. Jens Petersson Skribenten är biträdande generalsekreterare vid Svenska FN-förbundet sedan augusti Dessförinnan var han förbundets handläggare för fred, säkerhet och nedrustning. Pakistan under vatten FN-förbundet startar insamling FN-förbundet startade i augusti en insamling för att kanalisera medel till FN:s katastrofarbete i Pakistan. Det var i slutet av juli som häftiga monsunregn ledde till extremt svåra översvämningar i landet. På kort tid förlorade miljontals människor sina hem, sin boskap, sin mark och alla sina ägodelar. Regnen fortsatte falla under flera veckor och i slutet av augusti uppskattades att över 17 miljoner människor drabbats, från Himalaya i norr till Indiska Oceanen i söder. Många av de drabbade saknade både mat, vatten, kläder, mediciner och tak över huvudet. Bristen på rent vatten och toaletter orsakar stora problem eftersom det leder till att sjukdomar sprids. Barnen är särskilt utsatta. Många vägar och broar har totalförstörts vilket gör hjälparbetet extra svårt. Vissa områden hade i slutet av augusti fortfarande inte nåtts av hjälp. Flera FN-organ finns på plats i Pakistan och arbetar intensivt med olika insatser, däribland FN:s livsmedelsprogram WFP, flyktingorganet UNHCR, världshälsoorganisationen WHO och barnfonden Unicef. De pengar som svenska FN-förbundet samlar in går till WFP:s distribution av mat. Ge ett bidrag! Jag har besökt många katastrofområden, men inget som detta, sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon vid sitt besök i Pakistan i augusti, och fortsatte: Omfattningen av den här katastrofen är så stor kanske upp emot 20 miljoner människor är direkt eller indirekt drabbade. Bilden är från Punjabprovinsen. Alla bidrag, små som stora, behövs! Sätt in valfri summa på FN-förbundets plusgiro nr (märk betalningen Pakistan ) eller SMS:a ordet FN till och bidra med 50 kronor! Foto: FN/ Evan Schneider Världshorisont 3/10 19

20 Från vänster: Lasse Åberg, Linda Nordin Thorslund (FN-förbundets generalsekreterare), Timbuktu, Lena Endre, Carolina Klüft och Hans Rosling. Jorden runt på 37 minuter Man kan lära sig mycket om utvecklingen i världen på 37 minuter. Det fick fyra kända svenskar nyligen erfara när de spelade Global Casino med Hans Rosling. Vad har mångsysslaren Lasse Åberg gemensamt med skådespelerskan Lena Endre, friidrottaren Carolina Klüft och musikern Jason Diakité ( Timbuktu )? Jo, de är alla s k good will-ambassadörer för Svenska FNförbundet. Som sådan är det viktigt att ha skaplig koll på läget i världen. Mot denna bakgrund arrangerade FNförbundet i maj en omgång Global Casino i samarbete med Hans Rosling som blivit internationell kändis för sitt engagerande sätt att beskriva utvecklingen i världen. Rosling är professor i internationell hälsa och även grundare av Gap minder, ett nyskapande webbaserat verktyg som beskriver utvecklingen genom åren i olika länder, regionalt och globalt. DIGITALT SPELBORD Vid spelomgången samlades de fyra ambassadörerna och Hans Rosling omkring ett digitalt spelbord med rutmönster. De fyra fick sedan med spelmarker markera hur långt de trodde att olika länder kommit sedan 1950 i fråga om medellivslängd och antal barn per kvinna. Med en knapptryckning satte Rosling sedan igång spelet och landets utvecklingskurva genom åren började ritas upp. Efter tio länder hade Lasse Åberg fått flest rätt och vann omgången, men tack vare Roslings livliga förklaringar till de snirklande kurvorna kammade alla ambassadörerna hem fördjupad insikt om vilka faktorer som avgör om, och hur snabbt, ett land rör sig i riktning mot ökad hälsa och välstånd. Spelomgången på 37 minuter filmades av Utbildningsradion och kan ses på webben där det också ligger intervjuer med Lasse Åberg, Carolina Klüft och Timbuktu. Lasse Åberg säger i sin intervju att det är svårt att rucka på invanda föreställningar som människor har, inte minst den att världen är indelad i fattiga u-länder och välmående i-länder. De här föreställningarna går inte ur i första taget. Det är lättare att byta kalsonger, konstaterar Åberg. AnnaLena Andrews Se Lasse Åberg, Lena Endre, Carolina Klüft och Timbuktu spela Global Casino på Världsmiljödagen firades på Skansen Den 5 juni var det Världsmiljödagen och i år var temat biologisk mångfald. FN-förbundet, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO och Stockholms FN-förening fanns på plats på Skansen i Stockholm för att berätta om FN:s miljöarbete. Den internationella lanseringen av dagen skedde i Rwanda där skyddet av de utrotningshotade gorillorna var i fokus. På Skansen fick barn måla hur de tyckte att en regnskog med mycket träd och djur skulle se ut. Vuxna fick in formation och kunde även ställa sig bakom FAO:s kampanj mot hunger I m mad as hell. Lidén tackar för sig med lång intervju Världshorisont har gjort en lång intervju med Anders Lidén, FN-ambassadör 2004 till juni I intervjun berättar han om trender i världspolitiken, om höjdpunkter och svårigheter i FN-arbetet, om Kofi Annan och Ban Ki-moon, Bush och Obama. Tror han att Ban Ki-moon blir omvald; vad har varit mest frustrerande och vilka är de nya bråk stakarna i FN? Läs hela intervjun på 20 Världshorisont 3/10