Finlands Svenska Scouter r.f. FÖRÄLDRAR I SCOUTERNA en enorm resurs

Transkript

1 Finlands Svenska Scouter r.f. FÖRÄLDRAR I SCOUTERNA en enorm resurs

2 FÖRÄLDRAR I SCOUTERNA en enorm resurs Text: Maya Hänninen, Ko-Gi verksamhetsdelens rapport Utgivare: Finlands Svenska Scouter r.f. Medverkande: Bella Ahlbäck, Marianne Böckelmann, Linn Sjöblom, Sofia Slotte och Ronnie Åhman Ombrytning: Kate Lönnberg Pärmbildens foto: Kari Karjalainen Tryck: Scoutstationen,

3 INNEHÅLL Förord... 3 Inledning...4 Definiera behovet och vad det innebär att inleda ett projekt... 6 Scoutledarens och förälderns olika styrkor... 8 Attrahera och rekrytera Att få föräldrarna med i verksamheten...13 Jobba tillsammans Utveckla kåren

4 FÖRORD Maya Hänninen, TG-projekt Scoutkårer runtom i Finland tar nu i bruk det nya scoutprogram som arbetats fram av Suomen Partiolaiset Finlands Scouter ry, under de kommande åren kommer många av kårerna att prova på olika lösningar för att få det nya scoutprogrammet att fungera utgående från kårens förutsättningar. I det nya scoutprogrammet har äldre ledare en central roll. De äldre ledarna behövs för att stöda de yngre ledarna så att deras ansvar inte blir överväldigande stort och för att möjliggöra att yngre ledare kan växa in i större uppdrag. I många kårer finns det inte tillräckligt med äldre ledare, hur ska kåren göra då? Maya Hänninen har i och med sin utvecklingsuppgift för Treklöver-Gilwell utbildningen tillsammans med scoutföräldrar och scoutledare diskuterat hur man kan involvera scoutföräldrar som saknar scoutbakgrund, i kårens verksamhet. Maya kommer från en kår där man har lyckats involvera många föräldrar och fått erfarenhet av hur processen kan se ut. Någon standardlösning på hur man ska gå till väga för att engagera föräldrar, eller andra vuxna, i scoutverksamheten finns inte men den kår Maya är aktiv i är ett glädjande exempel på lyckad rekrytering av vuxna. Vi är tacksamma för att Maya delar med sig av sina erfarenheter av att involvera scoutföräldrar i kårens verksamhet och hoppas att du bland Mayas erfarenheter, insikter och idéer hittar någonting som är värdefullt för just din kår och er situation. Regiongruppen i FiSSc genom Sara Carlström och Emil Oljemark 4

5 INLEDNING Det nya programmet är uppbyggt så att alla yngre ledare stöds av en äldre ledare, som alltså är över 22 år. Stödet av en äldre ledare har tidigare saknats men utgör nu en del av programmet och ledarskapsuppdragen. Det är en rikedom att kunna erbjuda vuxet stöd till de unga ledarna i kåren. De unga ledarna klarar många uppgifter på egen hand men kan vara osäkra även om de inte vill medge det, ens för sig själva. En äldre ledare kan erbjuda stöd i lämpliga mängder så att både de unga ledarna och barnen kan känna sig trygga i verksamheten. De äldre ledarna finns med som bakgrundsfigurer och möjliggörare i fungerande kårer, inte för att göra verksamheten det är fortfarande unga ledare som ska ta hand om den uppgiften! Det är mycket bra om ni i kåren kan aktivera era äldre ledare, era +22 åringar. Det kan vara svårt då många äldre ledare redan har gett mycket av sin tid och sitt engagemang till kåren och nu kanske vill fokusera på andra saker. Om ni inte hittar potentiella äldre ledare bland kårens medlemmar måste ni se er lite vidare omkring och en naturlig målgrupp är då scouternas föräldrar. Föräldrarna till kårens medlemmar har intresse av kårens verksamhet. Kåren behövs för att deras barn ska kunna hålla på med scouting. Dessutom kan föräldrarna själva vara intresserade av uteliv då det många gånger är de som har introducerat sina barn till scoutingen. Att ta med föräldrar i kårens verksamhet låter som en fin och smidig lösning på bristen på äldre ledare. Det är dock inte fullt så enkelt. Ledarna i kåren måste vara villiga och positivt inställda till att ta med föräldrar i verksamheten, de måste vilja ta med dem i gänget och förklara för dem vad det är som gör scouting till scouting. Sedan gäller det att hitta de intresserade föräldrarna! Att ta med föräldrar i kårens verksamhet låter som en stor utmaning, och det är det. Det är en lärorik utmaning där alla involverade har någonting att lära av varandra! Slutresultatet kan vara t.ex. att kårens verksamhet blir mera mångsidig och att risken för utbrändhet bland ledarna blir mindre. Tänk om det skulle finnas så många aktiva ledare i kåren att kårens alla ledare fick välja vad de vill ha för ledaruppdrag och om ingen skulle känna sig tvungen att åta sig uppdrag det är det värt att jobba för! 5 Maya Hänninen Nordsjö Skogsriddare

6 1. DEFINIERA BEHOVET OCH VAD DET INNEBÄR ATT INLEDA ETT PROJEKT När ni i kåren har problem att hitta ledare för alla uppdrag ställs ni inför valet att antingen dra ner på verksamheten och ordna färre evenemang eller att försöka hitta flera ledare som kan vara med och leda kårens verksamhet. I en dylik situation kan en lösning vara att kåren ber en eller flera föräldrar att hjälpa till med att leda verksamheten. Då kårens ledare inleder diskussionerna om att involvera föräldrar i kårens verksamhet är det viktigt att alla i ledargänget är med på idén. Beslut som fattas tillsammans av de som ska verkställa besluten är lätta att omfatta! Ledargänget måste se det positiva som föräldrar kan tillföra verksamheten för att de ska vara motiverade och villiga att jobba för saken. Kårens ledare bör också vara beredda på att att ta emot allas insats med öppna armar och anpassa uppgifterna till föräldrarnas resurser och intressen. Fundera noga igenom vad för slags hjälp ni kan be en förälder om. Tänk på att uppgifterna bör vara sådana att en person som aldrig har varit scout kan utföra dem; att be en förälder som sjunger i kör att ansvara för ett lägerbål är kanske en alltför omfattande uppgift, men föräldern kan antagligen fungera som sångledare under lägerbålet. Föräldern kan hjälpa till med sångerna bara han eller hon lärt sig de scoutsånger som kåren brukar sjunga på sina lägerbål, inklusive alla handklappningar och andra tillhörande rörelser. Fundera också på uppgifterna ur det perspektivet att du själv ska kunna tänka dig att göra dem; det är roligt att vara simvakt en stund, men varken du eller en förälder vill stå på stranden hela dagen. Sträva efter att erbjuda föräldrarna konkreta uppgifter. På så sätt inser föräldrarna att deras insatser behövs och de slipper känna sig överflödiga. Då har de någonting att syssla med ifall det till en början känns obekvämt att komma med och scouta i en grupp där alla redan känner varandra. Det är viktigt att föräldrar som kommer med i kårens verksamhet känner sig välkomna i ledargänget och -gemenskapen. Det är en självklarhet att det är tråkigt att gå med i en verksamhet där de andra står i en ring och skrattar tillsammans och talar om vad de gjorde på veckslutet därför är det en av ledargängets viktigaste uppgifter att få föräldrarna att känna sig välkomna! Ju mera kårens ledare lär 6

7 känna föräldrarna, desto ivrigare blir de på att vara med. Det grundläggande motivet för bägge parter är ju att få uppleva den trivsamma samvaron och scoutgemenskapen; kårens ledare och föräldrar gör kanske detta på olika sätt. Det viktiga är att ingen blir lämnad utanför, genom gott exempel får du alla i ledargänget att inse att alla gynnas av föräldrarnas insatser. Det kan kännas bra för en del att få påbörja sin scoutstig tillsammans med någon annan. En förälder tycker kanske att det känns roligare att åka på hajk om han/ hon vet att också en annan förälder kommer att delta. Också föräldrar behöver en kompis att åka med, på samma sätt som en yngre scout har någon i gruppen som de är bra kompis med. Föräldrarna behöver nödvändigtvis inte känna varandra på förhand, de hittar nog varandras sällskap. Själv minns jag ett av de första vargungemötena vi höll i kårens historia. En pappa kom med på mötet för han var intresserad av scouting. Han var med under hela mötet men han stod bara och såg på och jag visste inte riktigt vad jag skulle säga åt honom eller be honom göra. Nästa vecka kom han på nytt. Snart lärde vi känna varandra och blev kompisar. Det gick så bra att han valdes till kårens första kårchef och fungerade flera år på den posten. I en scoutkår går hela verksamheten ut på att utbilda yngre. Scoutprogrammet blir successivt svårare och mera utmanande för scouten: ju äldre man blir desto större ansvarsuppgifter får man. Scouten får under sin scoutstig prova på många olika saker både vad gäller färdigheter och ledarskapsuppgifter. Först är uppdragen små och an efter stiger svårighetsgraden. Den här erfarenheten har inte föräldrar som saknar scoutbakgrund. De flesta föräldrar vill fungera som en hjälpande hand åt de unga ledarna och de tar därmed en sidoroll. En förälders närvaro skapar trygghet. De unga ledarna leder verksamheten och föräldern, den äldre ledaren, finns med som en bakgrundsfigur som vid behov stiger in och förhindrar att en krävande övning urartar, rycker in före en mobbningssituation har uppstått eller jobbar bort hemlängtan redan innan den uppstått. Föräldern finnas där för de unga ledarna och för barnen. En ny avdelning, inom samma kår som jag varit med i tidigare som ung scoutledare, hade startats där jag nu bor. Då var mina egna barn ännu små. När det sen var möjligt, ur familjesynpunkt, så blev jag scoutledare igen, men nu som vuxen, med egna barn i verksamheten, och med ett föräldraperspektiv i bagaget... Bella Ahlbäck Frikyrkoscoutkåren Stigfinnarna 7

8 2. SCOUTLEDARENS OCH FÖRÄLDERNS OLIKA STYRKOR För att lättare kunna acceptera varandra och kunna se den andra partens styrkor är det är viktigt för kårens ledare att vara medvetna om skillnaderna mellan kårens ledare och föräldrar som kommer med i kårens verksamhet, detta för att alla lättare ska kunna acceptera varandra och kunna se den andra partens styrkor. Kårens ledares inställning är avgörande. Tänk på att en positiv inställning snabbt smittar av sig till kårens alla medlemmar och till föräldrarna! Föräldrarnas styrka är att de har livserfarenhet och erfarenhet av att fostra barn, men i en främmande situation kan de känna sig obekväma och ha svårt för att ta initiativ. Barn har stor tillit till vuxna och de accepterar genast att de ska göra som en vuxen säger, de har lättare för att protestera mot en ung ledare. De flock-, lag- eller patrullmöten där man har en äldre ledare eller förälder med går oftast lugnare till än då bara unga ledare är på plats. Birgitta Edelmann 8

9 Då man ber en förälder komma med i kårens verksamhet måste man tillsammans med föräldern diskutera vilken förälderns roll är, vilka förväntningar bägge parterna har och vilket stöd kårens ledare erbjuder föräldern. Det finns en fara i att de unga ledarna kan uppleva att en förälder som kommer med i kårens verksamhet är ute efter att övervaka dem och syna verksamheten i sömmarna, att föräldern är ute efter att få rätta till de unga ledarna. Föräldrarna som är med i kårens verksamhet har redan de andra scoutföräldrarnas förtroende medan de unga ledarna kanske måste bevisa att de kan sin sak innan de vinner föräldrarnas förtroende. Den grundläggande målsättningen med scoutverksamheten är att hjälpa barn och unga att utvecklas till aktiva harmoniska och självständiga människor. De vuxnas uppgift är att stöda de unga. Det är en krävande uppgift för en ung ledare att ringa till en scouts förälder och säga att scouten inte har uppfört sig väl under ett möte. För att klara uppgiften kan den unga ledaren utföra den tillsammans med en äldre ledare eller under handledning av en äldre ledare. Scoutprogrammet är numera uppbyggt så att alla åldersgruppsledare har en akela eller lots som hjälper till med de mera krävande uppgifterna och handleder den unga ledaren. Föräldrar har inga problem att ringa upp en scouts förälder och diskutera men föräldern har inte den scoutbakgrund som behövs. Bara föräldern har varit med en tid är det fullt möjligt att föräldern handleder scoutledaren i samtalet. Jag beundrade så den unga ledaren, från en annan kår, som lekte lek efter lek med vargungarna, medan de väntade på att luciatåget skulle börja! Själv var jag trött efter arbetsdagen och ville bara sitta ner... Bella Ahlbäck Frikyrkoscoutkåren Stigfinnarna 9 I scouterna är alla ledare lika ansvariga för alla barn. Det här är bra att göra klargöra för föräldern genast i början. Diskutera saken och poängtera att alla barn är lika inför alla ledare. Diskutera med föräldern och red ut varför han eller hon egentligen har kommit med. Berätta hur det går till i kåren då scouterna ska klä sig för att tillbringa en dag i skogen, hur det går när de kommer tillbaka in och är genomvåta samt hur kvällsbestyren går till. Berätta om att jargong kan vara tuffare med några och försiktigare med andra. Säg också rakt ut att föräldern inte få vara mamma eller pappa i scouterna. Det är en hård sak att säga med det måste göras. Uppmana därefter föräldern att tala med sitt barn hemma och diskutera igenom att mamma eller pappa kommer att vara allas ledare lika mycket. Att använda termen mamma eller pappa är också en sak man måste ta upp. Även om barn går med på att föräl-

10 dern inte är mamma i scouterna är det ännu svårare att använda personens förnamn. Här kan man vara tolerant det går inte att så där bara byta namn på ens mamma. Termen är okej att använda vid tilltal men det är för lätt att ropa på mamma för hon lyssnar med andra öron på sitt barn än på andras barn och då väcker man ju lätt hennes uppmärksamhet vilket var meningen. Barnet kan uppleva det som fint att just dennas förälder är med, att man har en tuff förälder. Andra är besvärade för att föräldrarna skall göra bort sig. En tredje noterar inte alls sina föräldrar. Reaktionerna kan vara nästan vad som helst från barnets sida. Mest känsligt är det kvällstid då man ska gå också lägga sig. I vilket fall som helst rekommenderas att föräldern och barnet hålls skilt så mycket som möjligt under hela evenemanget. Från förälderns sida är det minst lika jobbigt. Att plötsligt inte få vara mamma för sitt barn kan kännas hårt. I många fall klarar barnet av detta bättre än föräldern. Föräldern kan hitta på ursäkter för att gå till barnets tält och kolla något, bara för att få gå till barnet och vara tillsammans och för att själv få uppleva trygghet där. Så här ska det inte vara. Det är ju din sak som ledare att skapa tryggheten den vuxna behöver, för dem samt för deras barn. på. Då föräldern fått den informationen kan han eller hon mycket lättare sätta sig in i den nya situationen. Som förälder kan det vara svårt att bli undervisad av en betydligt yngre person. Gå inte bara undan det svåra utan gör det bästa du kan av situationen. Om du visar att du försöker så försöker också föräldern! Föräldern som är motiverad och intresserad mottar gärna information om scoutingen. Du kan knappast berätta för mycket. Förklara också allt som är självklart för dig. Då sätts föräldern inte i en pinsam situation då han måste fråga vem den och den är, eller någon annan lika självklar sak som alla andra känner till. Jag minns t.ex. att en av våra ledare, som också är förälder, uttryckte sin frustration till mig en kväll. Hon hade fått ett mejl där det stod att man skulle anmäla sig till ett evenemang, till kansliet. Vår ledare var frustrerad över att det inte fanns kontaktuppgifter till kansliet i mailet. Hon visste inte att mailets avsändare jobbar på kansliet. Håll dessa punkter i minnet då ni går in för att inleda rekryteringen av föräldrarna. Genom att känna till var skon eventuellt klämmer kan man snabbare få föräldrarna intresserade av själva verksamheten. En förälder vill gärna ha förhandsinformation om vad scouting går ut 10

11 3. ATTRAHERA OCH REKRYTERA Fundera i kåren på hur ni vill sköta rekryteringen. På en ort utan scoutverksamhet kan det t.ex. löna sig att ordna ett jippo för en stor skara människor för att hitta intresserade. På en ort där det finns någon form av scoutverksamhet kan man t.ex. samarbeta med skolan eller ordna en förläggning för scouterna och deras föräldrar och syskon. Alternativt kan du använda ditt eget kontaktnätverk t.ex. på studieplatsen eller jobbet för att hitta intresserade personer. I vilket fall som helst lönar det sig att handplocka föräldrarna! Därför rekommenderas att du spanar in de föräldrar som har barn i din kår. Känn av dem när ni träffas och bekanta dig med dem du tror kunde vara intresserade. Du märker snabbt vilka föräldrar som är intresserade av scoutingen och vilka som inte är det. Om du känner till från hurdana hem barnen kommer har du mycket lättare att förstå barnen och godkänna att de är olika. De föräldrar som är intresserade av verksamheten kommer själva fram till dig på något sätt/ vid något tillfälle. Det finns många som kommer plikttroget på föräldramöten men ofta finns det också intresserade föräldrar. De är osäkra på vad det innebär att anmäla sitt intresse. Gör det 11 klart för dem och berätta om dina egna erfarenheter, för nu vill de veta mera! Även om du inte kan attrahera föräldern så har du i alla fall spridit scoutingens budskap och det är fint i sig. Jag tyckte att det verkade intressant vad min pojke höll på med så jag frågade om jag får vara med och det fick jag gärna Ronnie Åhman vuledare/kårekonom Föräldrar är en bra målgrupp att rikta sig till för att få vuxna med i scouterna. Föräldrar till äldre barn har mera tid för sig själva då deras barn inte behöver dem lika mycket mera. Barnen kan själva ta sig till sina hobbyer, de träffar sina kompisar på kvällarna och tillbringar mindre tid hemma än tidigare. Då kommer en tomhet som föräldrarna inte har upplevt på många år. De får igen göra sådant de själva tycker att är roligt och barnet varken behöver eller vill vara med om allt föräldrarna gör. Föräldrar har ofta jobb som tar mycket krafter och så familjens vardagssysslor att sköta. Det uppstår ett behov av att ha en intressant fritidssysselsättning som motvikt till det dagliga livet. Det kan vara frågan om sport, dans, resor, keramik, sång eller varför inte scouting. Här har barnets hobby en stor poten-

12 tial för det är rätt så enkelt att gå med i en förening man är lite bekant med. att man får tillbringa tid utomhus, sitta vid lägerelden med en kopp te under stjärnhimlen, umgås med barn och unga, uppleva glädjen i att överträffa sig själv och uppleva hur lite det behövs för att se glädjen spridas i andras ansikten. Att delta i ett scoutevenemang ger en enorm energikick, även om man är alldeles slut efteråt. I min kår frågade vi en mamma som hade varit med på en förläggning och kockat om hon kunde tänka sig att komma med på sommarlägret. Hon var intresserad men såg mycket tveksam ut. Vi diskuterade en stund och kom till att det svåra var tältinkvarteringen. Att kocka i fältförhållanden var inte det jobbiga men att sova 7 dagar i tält var inte tänkbart. Då kom vi överens om att hon får hyra en stuga på området och sova i säng. Det hela gick så bra att hon fick en annan mamma medlockad och de hade roligt tillsammans. Jag har lärt mig nya färdigheter samt ett helt nytt sätt att uppskatta andra och att få känna uppskattning Ronnie Åhman vuledare/kårekonom Det kan vara svårt för en förälder att stiga fram och säga att han eller hon är intresserad och skulle ha lust att komma med. Om du däremot frågar ifall föräldern vill hänga med kan det vara lättare för honom eller henne att försiktigt säga att hon nog kunde tänka sig komma med... Du ska alltså berätta öppet för föräldrarna vad de ger sig in på. Din uppgift är att sälja scoutverksamheten till dem! Du måste få dem att bli attraherade av verksamheten. Som försäljningsargument kan du t.ex. använda Nina Wester 12

13 4. ATT FÅ FÖRÄLDRARNA MED I VERKSAMHETEN Det kan kännas lättare också för vuxna att först få vara med på prov, precis som nya vargungar som kommer och provar ifall scouting är deras grej. Samtidigt är det viktigt signalera att föräldern är en hjälpledare. Låna henne eller honom t.ex. en halsduk. Det är ett fint tecken på att vi gärna skulle ta dig med och föräldern känner sig uppskattad. Jag minns t.ex. den gången vi hade haft lägerbål och skulle sjunga tapto. Jag viskade till föräldern som inte hade varit med tidigare hur man gör på tapto. Det var så tyst att alla visste vad jag förklarade. Sonen till föräldern blev otroligt generad över sin mammas okunskap och föräldern förstod nätt och jämnt vad hon skulle göra. Det gäller alltså att öppet berätta och diskutera om allt som har med scoutverksamheten att göra. Du är expert på det området. Tala om hur det fungerar i kåren. Tala om barnen, hemlängtan på regniga läger, språkbruk, hur flickor och pojkar sover i samma tält m.m. Belys med egna erfarenheter och låt gärna andra föräldrar berätta sin syn på saken. Ju mera ni pratar desto bättre kommer det att kännas för den nya personen. Scouting är inte så konstigt för dig men det kan finnas många små detaljer som kan vara svåra att förstå. Det är ju just de som gör scouting till vad det är och det är dem du ska dela med dig av. De hajkerfarna spejarscouterna skulle för första gången iväg på hajk med endast sin patrulledare (explorerscout) som ledare. Systematiskt samlar de ihop sin utrustning vid kårlokalen. Exporerscouten har koll på läget; yxan, vem tar trangian o.s.v. De är mitt uppe i packandet när patrulledaren plötsligt stannar upp och vill ha allas uppmärksamhet. Förresten, har alla med sig godis? frågar han. En äldre ledare skulle knappast ställt samma fråga, men för dem tillsammans var det ju en viktig sak, att ALLA har godis... också för patrulledaren (och jag är säker på att det förhöjde stämningen i skogen.) Bella Ahlbäck Frikyrkoscoutkåren Stigfinnarna En stor skillnad mellan föräldrar och scouter är erfarenheten av scouting. En förälder som kommer med i verksamheten vet kanske ingenting om scouting och dess traditioner. Det här kan orsaka osäkerhetskänslor. Föräldern kan inte heller fråga på förhand då denna inte vet vad som väntar henne eller honom. Du måste helt enkelt berätta vad kåren har för traditoner. Berätta bl.a. om hur ni bru- 13

14 kar tacka för maten. Hur det än görs gäller det alla som är med på evenemanget, även ledare och föräldrar. Först i ett senare skede kan du tala om paraplyorganisationerna. Tänk dig själv situationen när du t.ex. ska börja på ett nytt jobb eller vid en ny studieplats och måste lära dig en massa nya saker och termer samt lära känna nya människor. Det tar ett tag innan man vänjer sig vid det nya! För att undvika känslor som det här gäller det att handleda på ett vänligt sätt. Detta kan falla på att två personers kemi inte går ihop. Det är i så fall bara att acceptera samt se om man kan ordna om uppgifterna och t.ex. para ihop andra personer med varandra. Känn hela tiden av vad föräldern vill göra och vad han eller hon kan. Då är det lätt att erbjuda lämpliga uppgifter. Det är fel att be en förälder gå ut i skogen med en kull för att orientera utan förhandskunskaper. Berätta vad en orientering är, vilka saker man ska tänka på, hur man kan göra om någon får ont i magen och börjar gråta eller skadar sig. När föräldern kommer tillbaka, kolla gärna upp hur det gick och gå igenom dagens händelser. Då känner sig föräldern uppskattad för vad han eller hon har gjort. Genom att skapa en trevlig känsla efteråt har du en stor chans att få med samma förälder en gång till. verksamheten har han eller hon noga övervägt för- och nackdelarna. Det här återspeglas sedan i verksamheten. Det är så inspirerande och lärorikt att diskutera och utbyta tankar med betydligt yngre personer de ger mig både kraft och energi. Ronnie Åhman vuledare/kårekonom Du som kontaktperson har ett stort ansvar gentemot föräldrarna. Mycket hänger på dig då det till stor del är din uppgift att engagera föräldrarna. Ge inte upp även om det känns jobbigt, det är ett viktigt jobb du gör!...samtidigt som jag är mitt uppe i verksamheten som ledare, med allt vad det innebär, så finns alltid ett mål, nämligen att kåren/avdelningen skall klara sig utan mig! Det påminner mig också om att jag inte bara skall ge vidare scoutfärdigheter, utan också ledarskap. I början är man med i allt, men plötsligt har man en explorerscout som axlar ledaransvar, och man har kommit en liten bit mot målet! Bella Ahlbäck Frikyrkoscoutkåren Stigfinnarna När en förälder till slut/slutligen bestämmer sig för att komma med i 14

15 5. JOBBA TILLSAMMANS Under den tid föräldern är hjälpledare kan han/hon träna upp olika scoutfärdigheter som t.ex att knyta 10 knopar med förbundna ögon, binda en mitella av scouthalsduken, steka fattiga riddare på trangia eller att slå upp ett nigertält. Många föräldrar klarar av det här med hjälp av sin livserfarenhet samt genom att ta modell av andra. Föräldrarna får lära sig många praktiska färdigheter på en kort tid medan scouterna har tränat under många år. Satsa på att gå igenom det som skall hända före ett patrullmöte börjar. Efteråt kan ni tillsammans gå igenom mötets gång och reda ut eventuella frågor. Barnen ska inte märka att föräldern är helt grön. För att den som är ny skall känna sig bekväm och trygg i sin roll som antingen hjälpledare eller ledare behöver hon eller han känna att de har kontroll över situationen. Endast ett fåtal människor har förmågan att kasta sig huvudstupa in i någonting helt nytt. Föräldrar tänker ofta på säkerheten på ett annat sätt än vad unga ledare gör. Den unga ledaren som har planerat programmet är ivrig att få utföra programmet till varje pris medan en förälder kan tycka att det lönar sig att bryta tidigare med tanke på barnens välmående. Det är sällan något fel på någondera synvinkeln utan någonting som båda parter kan se som en resurs. Det gäller för båda parterna att lära sig av varandra och jobba tillsammans. Det är också mycket intressant att se och höra hur duktiga och smarta dagens ungdomar är Ronnie Åhman vargungeledare/kårekonom Det händer att scouter slutar efter en tid föräldrar slutar också. Scouting kanske helt enkelt inte är något för dem och det är bara att acceptera det. Tacka för tiden tillsammans och önska god fortsättning. De som stannar kvar är de riktigt intresserade och de slutar inte i första taget. Föräldrar och deras barn scoutar ofta tillsammans. När den ena parten vill sluta är det stor risk att även den andra parten slutar i samma veva. Låt det ske eftersom det inte lönar sig att hålla någon kvar med våld. Då föräldern har blivit intresserad av scouting fortsätter han eller hon med största sannolikhet. Föräldern är med på barnets villkor. Det här betyder att om barnet inte längre vill att mamma eller pappa ska vara med, slutar ofta också föräldern. Den mest sannolika 15

16 Max Edin tidpunkten för detta är då barnet börjar i högstadiet och blir mera självständigt. Det här kan inte scoutkåren påverka utan det är något som föräldrarna och deras barn diskuterar tillsammans. Jag har själv varit med och grundat en kår från noll. Det har varit många motgångar och svåra stunder längs vägen. En av de finaste stunderna var när jag efter två år kunde förklara för våra aktiva föräldrar att nu är ni inte mera föräldrar, nu är ni ledare! Föräldrarna, och varför inte också scoutledarna, kommer efter ett tag att fundera mera på scoutingens bakgrund. Det är fint om kåren kan bistå med den informationen. Bäst och enklast är det om föräldern deltar i en kurs men eftersom de kan vara svårt att vara borta hemifrån ett veckoslut finns det alternativa metoder man kan använda. Utbildningshelheten Välkommen till scouting består av två moduler, Scouting rätt och slätt och Trygg scouting. Den första delen finns som en webbkurs som man kan delta i genom självstudier. Som deltagare i den webbaserade kursen handleds deltagaren av en bekant ledare i kåren. Handledaren diskuterar med deltagaren innan, under och efter att han eller hon deltagit i den webbaserade kursen så att eventuella frågor och oklarheter reds ut. Det är viktigt att tillsammans utvärdera vad man lärde sig och de frågor som uppstod. Den andra delen, Trygg scouting, handlar som namnet avslöjar om säkerhet och hur man förverkligar scoutverksamheten så att den är trygg för alla. Denna modul blir klar under hösten Det finns även publicerat material (på finska) Vapaaehtoiseksi partioon som är ett materialpaket med tips och hjälp. på vägen vid rekrytering av vuxna. 16

17 6. UTVECKLA KÅREN När ni en gång har dragit igång processen med att engagera föräldrar har ni erfarenhet av det. Använd den erfarenheten då ni går ut för att locka med flera vuxna. Det kan vara jobbigt ibland men slutresultatet är värt att kämpa för! Gör om hela processen med detsamma för nu har ni touch på hur man ska göra. Om några år kommer det att vara mycket tyngre att dra igång det hela på nytt. Låt föräldrar som kommit med i scouterna som vuxna berätta om sina upplevelser och erfarenheter för andra föräldrar. Föräldrarna som har varit med en tid har gått igenom alla faser av anpassningsprocessen innan de har blivit övertygade och bestämt sig för att delta. De kan kanske också tala med andra föräldrar på ett annat sätt än du som ung scoutledare. Under hela den tid du har involverat föräldrarna i kårens verksamhet har du utvecklat kåren! Du och de andra ledarna har funderat igenom kårens alla processer, allt från att först definiera vad ni behöver för hjälp till att rekrytera nya vuxna i verksamheten. Under tiden då föräldrarna har varit med har ni delat på uppgifterna och hittat lämpliga och intressanta uppgifter åt var och en bland kårens ledare. Det är så självklart att utvecklingen har skett att du inte har märkt det. Men tänk tillbaka en stund på hur det var för några år sedan och jämför med dagens läge. Du kommer att hitta förändringar som just du har fått till stånd och som gynnar hela kåren. Det är ett fint jobb du har gjort! Mats Sundell Kom ihåg att du som ledare utgör en enorm resurs för kåren i och med din långa scoutbakgrund, på samma sätt utgör en förälder med livserfarenhet en enorm resurs. Föräldrarna kan vara minst lika blyga för dig som du är för dem, så utmana dig själv och våga gå fram nästa gång de lämnar av barnen på scoutmöte och fråga om de också vill vara med! 17

18 ANTECKNINGAR 18

19 19

20 20