SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Transkript

1 HALLANDS BILDNINGSFÖRBUND STYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL (3) Sammanträdesdatum: Tid: Plats: Protokollets omfattning: Beslutande: Ordförande Ledamöter Övriga närvarande: Ersättare Teaterkonsulent Bildningskonsulent Onsdagen den 8 juni 2016 Kl ABF, Nygatan 64, Falkenberg Ingvar Karlsson Joachim Lindqvist, Peter Carlsson, Anna Karin Sjöström, återbud Björn Johansson Bengt Bengtsson Kay Rönn Sven Anders Svensson, återbud Kerstin Hultin, återbud Conny Carlsson, återbud Björn Holmgren, Björn Lind 23 Sammanträdet öppnas Ordförande Ingvar Karlsson hälsar styrelsen välkommen, särskilt Björn Johansson som är nyvald efter årsmötet, och öppnar mötet vid kl Fastställande av dagordning Styrelsen beslutar att fastställa det utsända förslaget till dagordning. 25 Val av protokollsjusterare Styrelsen beslutar att Björn Johansson jämte ordförande justerar dagens protokoll. 26 Rapporter Rapporterna finns i bilaga. Björn Holmgren medverkar med en fördjupad rapport om teaterverksamheten. Just nu jobbar Björn med Scendragets, en avnämare av Hallarnas skådespelarlag som är Sveriges äldsta amatörteatergrupp, föreställning som ska hållas på borggården vid Halmstad slott. Hembygdsrörelsen har beställt ett musik- och berättarprogram som ska gå i Halland och på Skansen. Tre unga spelemän är engagerade och Björn ska sätta till en berättare. I Laholm sätts Romeo och Julia upp och vi har fått projektmedel för att kunna stötta med musiker. I det sammanhanget finns en ung musiker, trumpetare, som kommer att låta höra om sig. Nyligen tvingades Romeo av sina föräldrar att hoppa av och Björn har fått söka upp och hittat en ersättare. Hagbard och Signe, som Peter Adler gett ut som skönlitterärt verk, har vi fått

2 HALLANDS BILDNINGSFÖRBUND STYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL (3) regionala projektmedel för att undersöka om det går att göra som föreställning. Det bygger i grunden på om projektet är förankrat i bygden. Den 4 september kommer vi att redovisa en liten sak som vi nu bygger upp för att presentera för människorna i Asige. I september kommer Laholmsrevyn, så i sommar blir det ingen semester. Falkenbergsrevyn har nu Björn meddelat att han regisserat för sista gången. Björn fyller på med att berätta om Kultursmedjan i Falkenberg där vi knuffat in teknik och jobbat tillsammans med de föreningar som är verksamma där. Kay frågar efter Björns visioner för framtiden. Uppdrag "växthus scenkonst" tror Björn är en strategiskt viktig uppgift. Unga förmågor i Halland har väldigt små möjligheter att gå vidare efter 19 års ålder. När vi i produktioner typ Gnistan tillsammans med en förening kan knyta samman unga talanger med professionella ger det många personer möjlighet att bygga nätverk och pröva sig inför en betalande publik. Samtidigt blir det ofta ett lyft för den förening som vi jobbar tillsammans med. Det är ett strategiskt viktigt sätt att gå vidare med och då gärna i större produktioner. Ett annat strategiskt viktigt arbetssätt är det som användes med bl a Falkenbergsrevyn att ge ett långsiktigt stöd som bygger på att mottagaren av stöd själv får ta över allt mer ansvar för sin produktion. Styrelsen för ett resonemang tillsammans med Björn kring funderingarna. Ingvar menar att det vore spännande att göra en förteckning över de som kommit vidare med karriärer på de stora scenerna efter att ha startat i folkbildningen. Björn Lind kompletterar rapporten om träff med SISU. Rapporten föranleder ett samtal inom styrelsen. Ingvar redogör för bakgrunden till rapporten om representation som adjungerad i styrelsen för Studieförbunden i samverkan. Styrelsen beslutar att godkänna och lägga rapporterna till handlingarna. 27 Delegationsordning - bordlagt Förslag finns i bilaga. Kay Rönn föreslår att texten kompletteras med en formulering om att "Beslut tagna på delegation redovisas till styrelsen på kommande möte." Styrelsen beslutar att, med det av Kay föreslagna tillägget, anta förslaget till förändrad delegationsordning.

3 HALLANDS BILDNINGSFÖRBUND STYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL (3) 28 Region Hallands Kulturplan , förslag till remissyttrande Utkast har skickats ut och finns i bilaga. Björn Lind föreslår att det utsända utkastet jobbas vidare med och att styrelsen får ett förslag för beslut per capsulam i augusti-september. Ett beslut som sedan kan protokollföras i samband med styrelsens möte den 28 september. Kay menar att det resonemang vi hade med Björn Holmgren skulle kunna föras in i yttrandet. Ingvar menar att de remissyttranden som studieförbunden lämnar kring folkbildningen bör kommuniceras med varandra. Styrelsen för vidare samtal kring remissen. Styrelsen beslutar att uppdra åt Björn Lind att återkomma med förslag som kan behandlas per capsulam under augusti-september. 29 Övrigt Inga övriga frågor. 30 Avslutning Ingvar Karlsson tillönskar styrelsen en trevlig sommar, ber bildningskonsulenten framföra tillönskan om en trevlig sommar till personalen, och förklarar mötet avslutat kl varvid styrelsen åtskiljs. Vid protokollet Ordförande =fr~cti77~ Ingva (Karlsson Justeras ~~ Björn Johansson Just sign

4 ~~t Hallands ~ bildningsförbund Bilagor till styrelsen 8 juni Rapporter Fördjupad rapport ang Teater - medverkan av Björn Holmgren Tanken med fördjupade rapporter är att gå igenom olika delar av bildningsförbundets verksamhet där styrelsen får möjlighet att ta emot en berättelse och föra samtal med någon av bildningsförbundets verksamhetsansvariga. Personalfrågor Två projektanställningar har förlängts: Inger Andersson är anställd på 50% i projektet Science Safari t o m 31/1O. Torgny Malmberg är anställd på 50% för att jobba med vår teknikpool t o m 31/8. Vi har f n Anna Lindqvist som praktikant hos oss. Anna hjälper Kerstin med dokumentation av finska krigsbarns berättelser. Vi har en förfrågan liggande sedan länge hos Migrationsverket med förfrågan om praktikplats hos oss för Housam Haj Kadour Kousa. Housam är asylsökande och tanken är att han ska vara behjälplig med olika kontors- eller vaktmästaruppgifter. I första hand är syftet att underlätta ömsesidig språk- och ku1turtillvänjning. Lönerevision är genomförd med följande utfall: tidigare lön Höjning 2,2% från 1/42016 arbetstid % Kerstin % Björn H % Jörgen % Martin % Mymmel % Maria % Björn L % Gullan % Inger A % Torgny M % Ekonomisk rapport Ekonomisk rapport för jan-mars är utsänd tidigare. Ekonomisk rapport för jan-april resp jan-maj skickas ut när de är klara. Min tanke är att senast presenterad rapport förs till mötets handlingar. Ang Halvårsbokslutet skulle jag vilja höra hur styrelsen vill ha det utformat. Ska vi göra ett bokslut likt vi gör vid årsskiftet etc, eller ska vi göra ett som i fjol där vi nöjde oss med de större interimsposterna, eller vill styrelsen ha någon annan variant?

5 Resultaträkning Intäkter Verksamhetsintäkter Not Offentliga anslag Not Medlemsavgifter Not Summa intäkter Kostnader Produktionskostnader Not Övriga externa kostnader Not Personalkostnader Not Avskrivn. inventarier Not 7 O O Summa kostnader Not O Rörelseresultat Ränteintäkter Not O Övriga finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not 11 O O O Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Förändr ändam.best medel Not 12 O O O O Interimsposter Not O O Arets resultat

6 Balansräkning jan-april 2016 Tillgångar Anläggningstillgångar Inventarier Aktier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Övr. kortfristiga fordringar Not Förutbet kostn och upplupna O intäkter Fordr. anslag från Staten O Fordr. Regionanslag O Kassa och bank Fonder Not Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Balanserat resultat Arets resultat O Summa Eget kapital Av styrelsen avsatta medel Andamålsbestämda medel Not Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskuld 6163 O Personalskatter Övr kortfristiga skulder Not O Löneskuld Semesterlöneskuld Skuld soc. avgifter Förskottsbetalningar Summa kortfristiga skulder Summa Eget kapital och skulder

7 Not 1: Verksamhetsintäkter Övriga anslag O O Administrativa intäkter Intäkter annonser 9125 Arrangörsavgifter Arrangörsavg resor O O Konferensintäkter O Intäkter resor 1440 O Projektintäkter - Region Halland Övriga projektintäkter Utförda tjänster O Hyror - lokaler Prenumerationsintäkter Bokintäkter O Utbildning 2500 O Övriga intäkter O Försäljning av material Summa tr Not 2 Offen Iga ans ag jan-april 2016 jan- april 2015 Budget Statliga anslag O Regionanslag Summa Not 3" Medlemsavgifter Medlemsorganisationer Hembygdsföreningar Summa

8 Not 4: Produktionskostnader Inköp varor och materiel O Inköp varor och material - projekt O Övr kostn - projekt Förtäring Kulturprogrambidrag O Inköp juridisk person Arvoden artister/föreläsare Bilers. Skattefr. Artist/föreläs Bilers. Sk.pl artist/förel -305 O Övr. resekos tn. Artist/föreläs Arb giv avg artist/föreläsare Kurser o konferenser Hotellkostnad Hyror övrigt Övriga lokalkostnader O Porto Förbrukningsinventarier Biljetter Frakter och transporter O O Hyrbilskostnader -705 O O Övr resekostnader O Tryckkostnader Annonskostnader/Annonsering O Övriga kostnader O Summa

9 Not 5: Gemensamma kostnader (år 2015 var rubriken Övriga externa kostnader) Förtäring O Representation -330 O O Kontorsmaterial Kostnad kopiering Lokalhyra El-kostnader Städning och renhållning Övriga lokalkostnader Förbrukningsinventarier Tele Bredband Mobiltelefoni Data Porto Försäkringar Arvoden förtroendevalda Resor och traktamenten förtr.valda Res/trakt, skfritt, förtroende -804 Resor skattepl förtroendevalda Övr kostn - förtroendevalda Revisionskostnader Kostnader årsmöte IT-tjänster Bankkostnader Tidningar, tidskrifter Litteratur -194 O Förbunds- och föreningavg Övriqa kostnader Summa

10 Not 6: Personalkostnader Löner tjänstemän Sjuklöner tjänstemän O Skattefria traktamenten Skattepliktiga traktamenten Kostavdrag O Hotellkostnad Bilersättningar skattefria Bilersättningar skattepliktiga Parkeringsavgifter Övriga resekostnader Övr kostnersättn o förmåner Pensionsförsäkringspremier Arbetsgivaravgifter x-jobb O O Arbetsg ivaravgifter Skatt på pensionskostnader Arbetsmarknadsförsäkringar Gruppförsäkringspremier O Utbildning Kurser o konferenser O Övriga personalkostnader Friskvård Siuk- o hälsovård Övriqa personalkostnader O O Summa Not 7: Avskrivningar Från 2009 avskrivs enskilda inventarier, med inköpsvärde under kronor, omedelbart Inköpsår Avskrivning Restvärde Inköpsvärde O

11 Not 8: Kostnaderna fördelar sig på följande verksamheter: Administration Not Kulturverksamhet Not Teaterverksamhet Not Hembygdsverksamhet Not Publicistisk verksamhet När orden tar slut Projektverksamhet Not Kultur och social hållbarhet Not O Science Safari O Vetenskap och kultur O Avskrivningar Summa Not 9: Ränteintäkter jan-april 2016 jan-april Budqet 2016 Swedbank O O Skatteverket O Summa O Not 10: Övriga finansiella intäkter Aktier Penningmarknadsfond O Öresutlärnninq O Summa Not 11: Finansiella kostnader Ränta O O O Värdereqlerinq O O Summa O O O Not 12 F".. d'.. d o oran rmg an amas I b estam.. da medei Kulturivårdenfond O O Summa O O O O 8

12 Not 13: Interimsposter Reservationer från föregående år O Förutbetalda intäkter för kommande år O Summa O O Not 14: Övr kortfristiga fordringar jan-april 2016 jan-april Primus Vicus Science Safari Övriga Summa O Not 15: Fonder jan-april 2016 jan-april Swedbank Robur Fonder AB Pennlnqmarknadsfond Summa Not 16: Ändamålsbestämda medel Hembygd Publikationer Kultur i vården O Bokmässa O Alls ånasfilm O Summa Not 17: Övr kortfristiga skulder jan-april 2016 jan-april Div artister O ExecubicAB O Musikstunder idemensvården O 8715 Vetenskap och kultur O Vetenskapskonserter O Projekt: Haqbard och Sicne O Projekt: Romeo och Julia O Hembygdsrörelsens jubileum O Teaterverksamheten O Hembvqdsverksamheten O Kultur för livet O Summa O O

13 Not 18: Administration Bildningskonsulent Ekonomi o Redovlsnlnq 75% Kontor Förvaltning Folkbildningsfrämjande -823 O Gemensamma personalkostnader O Summa O O Not 19 Kult urf" ormedrmg Kulturförmedlare 80% Förmedlade artister IT-stöd Summa O O Not 20: Teaterverksamhet Teaterkonsulent Verksamhet Halmstadrevyn Teknikpool Hagbard och Siqne O Romeo o Julia O Växthus O Summa O O No t 21 Hem b)ygldsverksamhet Hembygdskonsulent Medlernsavqifter Förtroendevalda Riksstämma Jubileumsprogram I Halland (redovisas under egen rubrik i not 8) Byggnadsvård Bonadsprojekt Utbildning Hembygd -952 O Landsbygdsprogrammet O Summa O O

14 Not 22: Kultur och social hållbarhet Utvecklare Uppspelsdag Katalog Kulturarbetare Subventionerade program REKO gruppen Kulturutbildning O Personalutbildning O Pilotprojekt dans -500 Summa O O Not 23 P roje. ktverksamhet Vetenskapskonserter Summa O O O DSL Sammanträdesdatum: Tid: Plats: Närvarande: Tisdagen den 16 maj 2016 Klockan Folkuniversitetets lokaler, Birger Svenssons väg 28D, Varberg Björn Johansson, ABF Maria Rödholm, Bilda Återbud Peter Ljungqvist, Bilda Barbro Götesson, Folkuniversitetet Göteborg Anna Karin Sjöström, Folkuniversitetet Lund Återbud Arorna Abrashi, Ibn Rushd Bert Wallsten, Kulturens bildningsverksamhet Återbud Hanna Schölander, Medborgarskolan Robert Lychou, NBV Kay Rönn, sensus Återbud Lisa Miklos, Studiefrämjandet Återbud Vibeke Sönnby, Studiefrämjandet Joachim Lindqvist, Vuxenskolan Björn Lind Barbro hälsar välkomna och berättar om de nya lokalerna. l Samtal med Sandra Sternad Fackel ang regionens kontakter med civilsamhället Sandra har ett uppdrag att se över regionens kontakter med civilsamhället i ett projekt som fått namnet Bästa samverkansplatsen. Sandra har tittat på överenskommelseprocesserna, särskilt i Västra Götaland. Regionen vill gärna fortsätta med att skapa någon form av samverkan inom några områden. Social hållbarhet ligger fokus just nu. Forum får dialoger, ömsesidiga samtal, vill regionen skapa. DSL samtalar om definition av civilsamhället och hur och kring vad som studieförbunden kan vara en del av det arbete som Sandra lyft. 2 Rapporterjrån LFS-grupperna

15 Björn L berättar om Hyltes och Laholms beslut att förändra bidragssystemen. Halmstads arbete med att ändra sin fördelning resonerades kring. DSL pratar om situationen i Falkenberg där samtalsrnodellen nu ska ersättas aven modell för fördelning, samtidigt som anslaget minskas från 2,2 Mkr till 1,6 Mkr. Robert för fram frågan om en gemensam presskonferens där vi berättar om effekterna. Björn L får i uppdrag att hålla i frågan. Var och en skriver en berättelse om effekterna i Falkenberg. Fördelningsmodellerna i Falkenberg och Halmstad diskuteras. Björn L rar i uppdrag att göra en beräkning för att översätta de statliga kriterierna till lokala förslag. 3 Aktuella etikfrågor Joachim lyfter bekymret med att unika deltagare kan räknas en gång i studiecirkel och en gång i annan folkbildning. 4 Övrigafrågor Björn L berättar att det ibland är bekymmer med fadderskapet som av andra uppfattas som begränsande och en uppdelning av verksamhet. Hanna berättar att de fått besked på en plats att "här får ni inte plats". DSL resonerar kring verksamheten för asylsökande. Nästa möte hålls 6 september kl 9 hos Medborgarskolan i Falkenberg. Hanna bjuder på lunch som avslutning. Hallands föreläsningsförbund Den 20 april hölls årsmöte med Hallands föreläsningsförbund. De närvarande ombuden beslöt enhälligt att lägga ned förbundet. Bildningsförbundet ansvarar för avvecklingen som sker genom att kvarvarande medel fördelas mellan medlemmarna. Bildningsförbundet kommer också att hålla i de träffar som de senaste åren varit föreläsningsförbundets enda uppgift. En uppgift som utförts av bildningsförbundets personal. Science Safari Projektet rullar på och intresset för det rullande science-centret är stort även utanför länets gränser. Dessutom har vi nu fått tillbaka merparten av de medel som vi förskotterat projektet. Föreningen Science Safari för just nu samtal med personer på Region Halland om att utveckla ett centra vid Plönninge i Harplinge. Tanken är att föreningen söker medel från Allmänna Arvsfonden m fl fonder för att kunna ha visningar och experiment, bl a astronomiskt observatorium, som inte kan utföras i eller kring bussen. Bildningsförbundet skulle i så fall kunna göra en insats genom att sköta administrationen av den verksamheten. Projektansökningar Vi har lämnat två ansökningar till en utlysning som Region Halland gjort i anslutning till Tillväxtstrategin för Region Halland. Den ena ansökan om 365 kkr, "Vem ska ta hand om mamma? Paradigmskifte i äldreomsorgen", handlar om att med kultur som verktyg stärka äldreomsorgens kompetensförsörjning. Den andra ansökan om 260 kkr, "DANSande", handlar om att utveckla dans för människor med Parkinson. Träff med SISU Idrottsutbildarna Den 30 juni träffar Ingvar Karlsson, Joachim Lindqvist och Björn Lind representanter för SISU Idrottsutbildarna i Halland. Träffen är ett resultat av det brev till SISU som styrelsen beslutade om vid sitt möte i mars. Rapporten kompletteras när mötet förevarit. Efter träffen är det fortfarande så att SISU menar att de har rätt till del av kommunernas bidrag till studieförbunden. Vårt budskap till SISU var att en förutsättning för att vi ska acceptera att SISU är med och delar på bidragsumman är att bidraget ökar med minst den summa som kommer att tillfalla SISU. SISU menar att deras del måste kunna förändras efter förändringar i volymen, precis som det är för övriga studieförbund. Då framförde vi att det finns idag inga 12

16 gemensamma volymmått som kan användas till en sådan jämförelse. SISU menar att deras volymmått är jämförbara med FBRs regler. Den senare frågan kommer Olle Kristensson och Björn Lind att försöka reda ut gemensamt. Arvoden till styrelsen m fl Den som önskar få arvoden utbetalt kan fylla i och via e-post sända in den blankett som vi tagit fram för ändamålet. Adjungering till styrelsen för Studieförbunden i samverkan Anneli Dahlqvist Pettersson har företrätt länsbildningskonsulenterna genom adjungering till Studieförbunden i samverkan. Anneli slutar sin anställning på Bildningsförbundet Östergötland inom kort. Via en snabb e-postomröstning har mina kollegor utsett mig till företrädare under resten av innevarande år.

17 27 Delegationsordning Hallands bildningsförbund (organisationsnr ) är folkbildningens samverkansorganisation i Hallands län. Jämställt med detta är bildningsförbundet, genom Halländska hembygdsrådet, länsorganisation för hembygdsrörelsen och medlem i Sveriges Hembygdsförbund. Medlemmarna är bildningsförbundets viktigaste uppdragsgivare. Förbundet verkar som regional kulturinstitution på uppdrag av Region Halland. Styrelsen skall arbeta med väsentliga och övergripande arbetsuppgifter, d v s leda bildningsförbundet i enlighet med de mål som årsmötet beslutat för verksamheten. Befattningen som bildningskonsulent är en chefsfunktion, vilket innebär att bildningskonsulenten gentemot styrelsen är resultatansvarig och även i övrigt ansvarig för verksamheten inom bildningsförbundet i enlighet med lagar och avtal. Bildningskonsulenten är skyldig att arbeta enligt direktiv från styrelsen. DSL-kollegiet består av studieförbundens regionala chefer. Delegationsordningen behandlas vid första styrelsesammanträdet efter årsmötet. Delegationsordningen är indelad i följande fem ärendegrupper: 1. Mål, policy Verksamhet OrganisationJPersonal Representation Ekonomi Varje ärendegrupp har uppdelats på ett antal beslutsinstanser. Dessa är: 1. Årsmöte 2. Styrelsen 3. Ordförande 4. DSL-kollegiet 5. Halländska Hembygdsrådet 6. Bildningskonsulenten 7. Hembygdskonsulenten 8. Teaterkonsulenten 14

18 Som regel gäller att ärende skall beredas i den eller de instanser som ligger under angiven beslutsinstans. Bildningskonsulenten skall ha löpande samråd i viktiga beslut med ordföranden. Ordförande kan besluta i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas. Beslut tagna på delegation redovisas till styrelsen på kommande möte. 1 MÅL OCH POLICY 1.1 Årsmötet Beslut rörande mål och policyfrågor med anknytning till Hallands bildningsförbund stadgar. 1.2 Styrelsen Beslut och uttalanden i policyfrågor inom ramen för av årsmötet angivna mål och uppgifter. 1.6 Bildningskonsulenten Löpande beslut och uttalanden inom ramen för årsmötet och styrelsens beslut i policyfrågor. Beslut angående yttranden och uttalanden som av tidsskäl inte kan föreläggas styrelsen. 2 VERKSAMHET 2.4 DSL-kollegiet Beslut i studieförbundsgemensamma frågor som rör bildningsförbundets uppdrag från Region Halland avseende utvärderingen av studieförbundens arbete. 2.5 Halländska Hembygdsrådet Beslut om verksamhet för hembygdsrörelsen inom ramen för verksamhetsplan och budget. 2.6 Bildningskonsulenten Verkställande av styrelsens och DSL-kollegiets beslut. Beslut om projektverksamhet med årsomsättning under 1,5 miljoner kronor. 2.7 Hembygdskonsulenten Verkställande av Halländska Hembygdsrådets beslut. Beslut om projektverksamhet med årsomsättning under 1,5 miljoner kronor. 3 ORGANISATIONIPERSONAL 3.2 Styrelsen Beslut om enhetens organisation och personal. Anställning och anställnings upphörande gällande bildningskonsulent. Intern kontroll.

19 3.3 Ordförande Frågor gällande lön och anställningsvillkor för bildningskonsulenten. 3.6 Bildningskonsulenten Justering av enhetens organisation inom ramen för styrelsens beslut. Arbetsordning och Befattningsbeskrivningar. Anställning och anställnings upphörande för övrig tillsvidareanställd personal. Anställning av personal för viss tid. Ledighet för tillsvidareanställd personal. Frågor gällande lön och anställningsvillkor för övrig personal. 3.7 Hembygdskonsulenten Anställning av personal för viss tid, högst 6 månader. 3.8 Teaterkonsulenten Anställning av personal för viss tid, högst 6 månader. 4 REPRESENTATION 4.2 Styrelsen Permanent representation i andra organisationer och utomstående organ. 4.3 Ordförande Tillfållig representation. 4.5 Halländska Hembygdsrådet Permanent representation i Hela Sverige ska leva, Hallands arkivförbund, Skogsstyrelsens sektionsråd, Stiftelsen Hallands länsmuseer, samt Hallands kulturförbund. Tillfållig representation i enlighet med styrelsens policy. 4.6 Bildningskonsulenten Tillfållig representation i enlighet med styrelsens policy. 5 EKONOMI 5.1 )lrsmötet Resultatdisponering, resultat- och balansräkning. Fastställande av arvoden Medlemsavgifter 5.2 Styrelsen Årsbokslut och budget Delegations- och attestordning Placeringspolicy Likviditetslån Fullmakter och firmateckning 5.6 Bildningskonsulenten Ansökan och redovisning till myndigheter och organisationer. 16

20 Ekonomiska beslut inom budgetens ram. Ekonomiska beslut avseende högst kr per verksamhetsår för inköp utöver principbeslut och beslutade inköp. Hyreskontrakt. 5.7 Hembygdskonsulenten Ansökan och redovisning till myndigheter och organisationer. Ekonomiska beslut inom budgetens ram. Ekonomiska beslut avseende högst kr per verksamhetsår för inköp utöver principbeslut och beslutade inköp. 5.8 Teaterkonsulenten Ansökan och redovisning till myndigheter och organisationer. Ekonomiska beslut inom budgetens ram. Ekonomiska beslut avseende högst kr per verksamhetsår för inköp utöver principbeslut och beslutade inköp.

21 28 Region Hallands Kulturplan , förslag till remissyttrande Region Halland Kultur i Halland Datum Diarienummer DNKS Hallands bildningsförbund Förslag till Hallands kulturplan Ni bjuds härmed in att lämna synpunkter på förslaget till Hallands kulturplan Remissvaren ska ha inkommit till Region Halland, Box 517, Halmstad senast 15 september Svaren lämnas både på papper och per e-post till regionen@regionhalland.se. Remissversionen av kulturplanen har tagits fram av Region Halland i dialog och samverkan med kommunerna och efter samråd med kulturinstitutioner, professionella kulturskapare och civilsamhället. Alla är välkomna att lämna synpunkter på hela eller delar av planen. Kulturplanen har publicerats på Region Hallands webb Den 23 november 2016 fattar regionfullmäktige beslut om planen. Därefter skickas den till Statens kulturråd, som ansökan om medel till regional kulturverksamhet inom kultursamverkansmodellen. Frågor kan ställas till utvecklingsledaren Ingemar Andreasson, telefon eller ingemar.andreasson@regionhalland.se. Med vänlig hälsning REGION HALLAND Eva Nyhammar Förvaltningschef Kultur och skola Adress: Region Halland. Box Halmstad Besöksadress: Kronobränneriet, Skonertgatan 12 A. Halmstad Tfn : Fax: E-post: regionen@regionhalland.se Webb : 'MWl.regionhalland.se/kultur Org.nr: Remissutgåvan finns i separat bilaga. Utkast till: Yttrande över remissutgåva av Hallands kulturplan Vi tackar för möjligheten att yttra oss över remissutgåvan av den kommande kulturplanen för Region Halland. Det bifogade yttrandet har behandlats vid vår styrelses möte den 8 juni och fastställts via ett per capsulam-förfarande under augusti Vi har valt att yttra oss över de delar av kulturplanen som vi ansett påkallat utan hänsyn till huruvida bildningsförbundet berörs eller inte. Vi har t o m dristat oss att yttra oss över några av de regionala mål och startegier som ligger till grund för kulturplanen. I vårt yttrande gör vi inga anspråk på att företräda var och en av våra medlemsorganisationer. Vår utgångspunkt är att de var och en avger eget yttrande. Vänligen, HALLANDS BILDNINGSFÖRBUND 18

22 Ingvar Karlsson ordförande Björn Lind bildningskonsulent Yttrande över remissutgåva av Halland s kulturplan Generella synpunkter och funderingar Några begrepp och företeelser som återkommer har vi valt att kommentera en gång oavsett hur frekvent förekommande de är i remissutgåvans text. Vi redovisar här också några övergripande synpunkter ang remissutgåvan. Vi gillar utvecklingen! För varje kulturplan som presenterats har kvaliteten och användbarheten ökat. En sådan utveckling kan vi inte annat än applådera. Att vi anser att denna remissutgåvan fortsätter trenden med bättre och bättre... kan möjligen komma att fördunklas av att vi har ett flertal förslag till förbättringar. Men det tål att påpekas att vi gillar utvecklingen. Etniska minoriteter/etnicitet och andra försök att beskriva "de andra" Etniska minoriteter är tämligen ungt som begrepp. Begreppet har kommit att problematiseras under senare år. Tydligt blev det för några år sedan när vår statsminister använde begreppet "etniska svenskar". Vi menar att begreppet av många kan uppfattas problematisk så som det används på flera ställen i texten. Hallands attraktivitet som ständigt återkommande motivering Som politiskt motive rat styrdokument känns det stundtals lite tjatigt med Hallands attraktivitet som motiv för olika former av kulturellt utvecklingsarbete. Det vore synnerligen spännande om vart och ett av de kulturpolitiska målen fick ett avsnitt där alla åtgärder för att jobba med just det målet återgavs. Det skulle tydliggöra den kulturpolitiska visionens koppling till de åtgärder som planen redovisar. Yttrande över specifika delar av kulturplanen Genom att hänvisa till rubriker försöker vi få följande specifika synpunkter begripliga i förhållande till remissutgåvans text. "Kulturen i den regionala utvecklingen" "-Vi ska skapa mötesplatser som är tillgängliga/ör alla -... " Det finns väldigt gott om sådana mötesplatser. Det är tillskapade av föreningar i samverkan med studieförbund, kommuner m fl aktörer. Främjande av sådana mötesplatser känns som en mer aktuell utgångspunkt för den regionala kulturpolitiken än skapande av det som redan finns men vars tillskapare stundtals kämpar med olika former av resursproblematiker.

23 "-Vi ska utveckla samarbetsformer så att kulturinstitutioner,föreningsliv ochföretag tillsammans ska kunna svara för ett ökat och mångsidigt kulturutbud..." Samarbetsformer finns det ganska gott om. En regional kulturpolitisk uppgift vore kanske snarare att främja befintliga och tillskapandet av nya samarbeten. "Tillgänglighet och spets" Rubriksättningen ter sig lite underlig, såväl med tanke på kapitlets innehåll som kommande kapitelrubrik: "Den regionala kulturpolitikens spetsuppdrag". "Den regionala kulturpolitikens basuppdrag" I resonemanget om kulturens egenvärde finns ett ganska tydligt individuellt perspektiv. Skiljelinjen beskrivs som mellan egenvärde (individuell aspekt) och samhälleligt värde (näringspolitiskt). Vi skulle gärna föra in kulturens (egen)värde i att främja offentliga samtal, demokratiska processer samt kulturens förmåga att öka förståelse och tillit människor emellan. Men det försvårande i att tala om kulturens egenvärde är att när vi gör det så måste vi se summan av kulturen. Enskilda kulturhändelser eller -yttringar kan inte beskrivas i termer av egenvärde. Påståendet att kulturen ska "utvecklas på sina egna villkor är (därför) grundläggande och den dominerande framgångsfaktom för kulturens bidrag till att öka Hallands attraktivitet" motsäger ju alla former av intervention från det offentligas sida. Genom sin medfinansiering är Region Halland en betydande medskapare av kulturens villkor såväl till form som innehåll. Vi sympatiserar starkt med tanken att kulturens aktörer ska ha total konstnärlig frihet men känner lite tveksamhet inför motiveringen att det ska ske för att öka Hallands attraktivitet. Vi sympatiserar starkt med resonemanget som vidare förs under den underliga rubriken. Särskilt vill vi påpeka vårt gillande av följande lilla stycke: ''Nyckeln till framgång i jämlikhetsarbetet är att ständigt söka nya kunskaper om människors olika förutsättningar att ta del av kultur. Därmed skapar vi ett normkritiskt och självreflekterande förhållningssätt och ger en grund för ett öppet och jämlikt samtal med alla invånare." "Ta tillvara digitaliseringens möjligheter" (Finns det skäl att lyfta studieförbundens betydelse när det handlar om att höja invånarnas digitala kompetens?) "Den regionala kulturpolitikens spetsuppdrag" Kvalitetsbegreppet är spännande. Tyvärr fastnar det allt för ofta i det endimensionella konstnärlig kvalitet. Vi skulle vilja lyfta in ytterligare två dimensioner på kvalitet. Kommunikativ kvalitet som handlar om interaktion med publiken, samt processkvalitet som bl a handlar om graden av förändring som kulturen skapar. "Region Halland och kommunerna i samverkan" "Gemensamma prioriteringar" "Stärka barns och ungas möjligheter att uppleva och skapa kultur" Emellanåt förekommer det att en punkt om något viktigt även innehåller en liten berättelse om att detta gör även andra. När dessa andra räknas upp så är det påfallande ofta som föreningslivet utelämnas. Här handlar det om barn och ungas möjlighet att utveckla sina estetiska uttryck. Om inte uppräkningen av andra aktörer ska bli vilseledande så bör den åtminstone innehålla studieförbunden, men vi skulle 20

24 nog hävda att en hel del unga människor får möjlighet att utveckla sina estetiska uttryck i även i föreningslivet. Det är svårt med uppräkningar av aktörer. Ibland kan känslan av osynlighet vara starkare när en utelämnas än känslan av bekräftelse när en medräknas. "Verka för ett socialt hållbart samhälle" Förutom begreppet etnisk som används även här så vill vi uttrycka vårt starka gillande över att resonemang kring social hållbarhet tar plats i kulturplanen. För oss är det också tydligt att ska kulturens roll och betydelse i dessa sammanhang kunna beskrivas så behöver kvalitetsbegreppet innehålla mer än konstnärliga aspekter. "Verka för att ta emot en fristadskonstnär" Utmärkt - troligen finns det redan konstnärer bland de förföljda människor som av Migrationsverket placerats i Halland. Förutom möjligheten att "leta upp" någon person som befinner sig i en situation av förföljelse så kanske det kan vara en tanke att någon av de asylsökande som har hög potential avseende konstnärlig kvalitet kan få motsvarande stöd för att kunna utöva sitt konstnärskap. "Det fria professionella skapandet inom konst och kultur" Det finns lite kvar att fila på när det gäller begreppsanvändningen. Kulturutredningen från 2009 konstaterar bl a att det tidigare använda begreppet konstnär är flyktigt och de använder det som "synonymt med konstutövare, kulturskapare eller upphovsman inom litteratur, teater, dans och musik, bild ochform samtfilm." Utredningen använder begreppet "professionell kulturskapare" för att särskilja de yrkesverksamma. Dessutom förekommer begreppet "professionell kulturutövare" emellanåt. "Ku!turskapare - är en person som är konstnärligt yrkesverksam, som verkar professionellt och som har dokumenterad utbildning och/eller erfarenhet inom sin konstart. ''IKultur- och bildningsnämnden, Landstingen Dalarna. "Professionella kulturskapare: Yrkesverksamma upphovsmän och utövande konstnärer inom olika konstformer."/myndigheten för kulturanalys "professionellyrkesmässig, yrkes-; skicklig som en yrkesman''/svenska Akademiens ordlista Det är besvärligt om varje kulturpolitiskt styrdokument behöver innehålla ett avsnitt med förklaring av den begreppsanvändning som är specifik för just det dokumentet. "Utvecklingsområden" "Art Inside Out" Det förekommer att "Halland" benämns som aktör. För tydlighetens skull kan det vara bra att definiera vilken eller vilka halländska aktörer som avses. "Utvecklingsmöjligheter" "Skapa tvärsektoriella och gränsöverskridande samarbeten" Våra erfarenheter av konstnärer som kommer hit för att skapa är att när det sker med hallänningar så blir avtrycken avsevärt starkare än när skapandet sker hos hallänningar. "Beakta barn och unga i alla residensproduktioner" Detta ser vi som synnerligen väsentligt. Vi skulle gärna se att workshopar eller motsvarande var regel. Studiebesök eller visning blir mer av beundran (eller undran) medan deltagande i workshops kan vara oerhört inspirerande för unga kulturskapare/-utövare som är i stark utveckling.

25 "Skapa samverkan med nordiska kulturinstitutioner" Vi instämmer i behovet av hög konstnärlig kvalitet. Här ser vi ett tydligt exempel på att det finns en poäng med att lyfta in andra aspekter på kvalitet. Utan hög processoch eller kommunikativ kvalitet så riskerar Art Inside Out att bli en konstnärligt högkvalitativ institution som endast ett fåtal människor berörs av. Och då är risken stor att den blir tämligen kortlivad. "Bild och form" Kapitlet domineras av berättelser om vad som görs. Och det kanske kan ses som ett uttryck för att det tämligen ofta kan vara så att det bästa sättet att få en stark utveckling till stånd är att bygga på det som redan är starkt. "Enskilda arkiv" Vi gillar skrivningen. Särskilt punkterna om att öka de enskilda arkivens tillgänglighet och det som handlar om att förtydliga ansvaret för stöd till enskilda arkiv. "Folkbildning, föreningsliv och det ideella kulturlivet" Innan vi nu går igång med att räkna upp allt som vi tycker ska uttryckas bättre vill vi poängtera att merparten av kapitlet är bra. Det händer allt som oftast att samverkan mellan offentliga aktörer och föreningslivet försvåras av den felaktiga förförståeisen hos offentligt anställda att föreningslivet består av ideellt arbetande människor - volontärer. Ibland går det t o m så långt att samverkan inte blir av. Kommunalt anställda har redan gjort all planering och möter föreningslivet för att de ska fylla ut med gratis arbetande volontärer. Det som då sker är ofta att föreningslivets professionella verksamhetsutvecklare suckar över den låga kvaliteten och går halvhjärtat in med små resurser för att inte skada kontakten med kommunen. Och båda aktörerna förlorar på den uteblivna samverkan. Föreningsliv är en verksamhetsform. Professionalitet förekommer oberoende av verksamhetsform. När kommunala verksamhetsutvecklare möter föreningsanställda verksamhetsutvecklare i ögonhöjd för att samverka i kring gemensamma intressen då möts ekonomiska resurser, kontakter i hela den kommunala apparaten, stora nätverk inom det som kallas det civila samhället och lång organisatorisk erfarenhet. Då kan det bli åka av! I delar av kapitlet saknas bilden av det professionella, högkompetenta föreningslivet. Det saknar vi. I stället ser vi t ex formuleringen "Ett gemensamt drag för civilsamhällets är att dess drivande kraft är det ideella engagemanget." Av de aktörer som sedan räknas upp som exempel på aktörer så har merparten av de uppräknade organisationer drivkrafter som svårligen kan beskrivas som ideella. F ö känns urvalet av föreningar som räknas upp underligt. Kan det ha att göra med att det är föreningar eller förbund som har regelbundet regionalt stöd? I så fall är föreläsningsföreningarna malplacerade. De har inget regionalt stöd. Hallands bildningsförbund stöder deras verksamhet men det gör vi oberoende av regionala uppdrag och bidrag. 22

26 När det gäller Hembygdsrådet så administreras det inte av bildningsförbundet. Det är en del av bildningsförbundet. (Vi har under några år nu jobbat med en process där vi strävar efter tydlighet avseende hembygdsrörelsens roll i bildningsförbundet. Därav petigheten.) När de 11 studieförbunden räknas upp så kan det vara en poäng i att berätta skillnaden mellan SISU och de 10 studieförbund som ingår i Folkbildningsrådet. Studieförbundens verksamhet beskrivs med hjälp av 2 av de 4 syften som staten anger för sitt årliga bidrag till studieförbunden. Vi har svårt att förstå poängen med att lyfta ut de 2 första av statens syften. En mer komplett beskrivning med samma utgångspunkt skulle kunna vara följande: "Studieförbundens verksamhet bidrar till att stärka och utveckla demokratin, möjliggör för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation, utjämnar utbildningsklyftor, höjer bildnings- och utbildningsnivån och breddar intresset för och ökar delaktigheten i kulturlivet. " I texten beskrivs studieförbund och folkhögskolor som "...utbildningsalternativ för såväl vuxna kulturutövare som för unga..." Vi menar att det snarare skulle kunna beskrivas som "...alternativ för såväl vuxna kulturutövare/-skapare som för unga..." Beskrivningen av Hallands Kulturförbund känner vi inte riktigt igen. Förbundet bildades för att öka samverkan mellan aktörerna inom kulturlivet. Vägvalet att sträva efter organisering av hela kulturlivet var det som gjorde att kulturförbundet bildades. Annars hade det blivit en regional Ideell KulturAllians som bildats. I vare sig förbundets stadgar eller verksamhetsplan nämns att utveckla arrangörsledet som en uppgift. "Litteratur" Som kuriosa vill vi lyfta fram att även okunniga läsare kan inspirera författare. Detta apropå påståendet "Kunniga läsare kan inspireraförfattare i deras arbete. Och bra litteratur kan utveckla läsarna." Fast å andra sidan är alla människor kunniga, det är väl snarast så att det vi är kunniga inom varierar. I sammanhanget vill vi gärna påpeka att vi ser stora möjligheter till samverkan mellan folkbiblioteken och folkbildningen inom det litteraturfrämjande arbetet. Om detta finns det inte mycket uttryckt i planen - vari vi kan se en risk för missade möjligheter. "Musik" Liksom avsnittet om Litteratur är det avsaknaden av samverkan med folkbildningen som lyser starkast i våra ögon när vi läser texten. Särskilt utvecklingsmöjligheten kring främjande av den unga musikscenen och ungas musikskapande är förvånansvärt tom. Det här arbetar studieförbunden aktivt med sedan många år och det finns flera olika strukturer för det arbetet, såväl lokalt, regional som nationellt. Genom att samverka i dessa sammanhang kan regionen göra stor skillnad. (Jag vet för lite om Imagine för att kunna skriva det här stycket.)

27 "Regional biblioteksverksamhet" Mycket spännande utvecklingsarbete beskrivs i kapitlet men vi skulle gärna se att den regionala biblioteksverksamheten vände sig mer utåt. Det känns stundtals lite introvert med mycken samverkan mellan bibliotek och ganska lite samverkan med övriga samhället. Men det kanske är vi som läser in mer än vad vi bör. Det handlar ju i första hand om regionens stöd till lokal biblioteksverksamhet. Det kanske är en lokal fråga att utveckla samverkansformer, en utveckling som inte behöver regionala insatser. "Teater" "Teaterns infrastruktur" Vi skulle vilja komplettera bilden med de aktörer som jobbar kring föreställningarna. Vi har i Halland ett av landets främsta företag som jobbar med scenografi; Ljus & Dekor, som ett tydligt exempel på dessa synnerligen viktiga aktörer. 24