Detaljplan för ny bussdepå vid Tomteboda

Transkript

1 SOLNA STAD 1 (22) Stadsbyggnadsförvaltningen Marcus Schramm SBN/2012:922 Samrådshandling Planbeskrivning Detaljplan för ny bussdepå vid Tomteboda samt tillägg till detaljplan för kv. Posten (P98/0826) inom stadsdelen Huvudsta, upprättad i december 2013 Handlingar Utöver denna planbeskrivning hör till detaljplanen: plankarta med bestämmelser miljökonsekvensbeskrivning Planens syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra en ny bussdepå inom och i anslutning till Tomtebodaterminalen. Tillägget till detaljplan P98/0826 syftar till att möjliggöra befintlig distributionsterminal för kontor, bussdepå, lätt industri och utbildning (ej förskola eller grundskola). Bakgrund TRES (Terminal Real Estate Sweden AB) äger fastigheterna Huvudsta 4:13 och Posten 1 där Tomtebodaterminalen ligger. Posten som är nuvarande hyresgäst har för avsikt att lämna Tomteboda terminalanläggning och flytta till Rosersberg och Veddesta. Flytten till den nya anläggningen är planerad att ske etappvis på ett sådant sätt att ytor kan frigöras från och med kvartal Stockholms stad och Storstockholm Lokaltrafik (SL) har under flera år diskuterat ett ersättningsläge för Hornsbergs bussdepå för att kunna utnyttja markytan som depån idag upptar. Länge arbetade man utifrån att nuvarande depå skulle ersättas med en ombyggd bussdepå vid Hornsberg. Under sommaren 2011 informerades SL om Postens planer på att lämna Tomtebodaterminalen i Solna. SL, TRES, Solna stad och Trafikverket förde under hösten 2011 och våren 2012 förhandlingar avseende den nya bussdepån. Tomteboda har visat sig klara av att inrymma både verkstäder och uppställningsplatser, invändigt och utvändigt, på ett

2 2 (22) fördelaktigt sätt. Bussdepåns läge möjliggör också miljövänliga drivmedelsalternativ. Förhandlingarna har resulterat i ett antal avtal. TRES har också inkommit till staden med begäran om planändring. Det förslag till depå i Tomteboda som nu aktualiserats kan ersätta en ombyggd Hornsbergsdepå. Tomtebodadepån kommer att ha plats för cirka 240 bussar vilket möjliggör en omdisposition av depåstrukturen, dels i innestaden och dels på Lidingö. SL avser att disponera markplan och delar av terminalbyggnadens garageplan samt knappt 1 ha markyta kring terminalen. Till detta tillkommer drygt 3,2 ha väster om Terminalvägen som SL kommer att köpa och använda för sin depåverksamhet. Den tidigare postterminalen förbereds även för att inrymma ett flertal andra hyresgäster efterhand som posten lämnar sina lokaler. Planområde Planområdet är beläget i södra delen av Solna och utgörs av del av fastigheterna Posten 1, Huvudsta 4:13, Huvudsta 4:17 samt Hagalund 4:1. Områdets area är drygt 7 ha (inklusive tilläggsplan(skrafferat område)). Den skrafferade delen av planområdet utgör tillägg till gällande detaljplan (P98/0826) och gäller jämsides med denna. Syftet med tillägget är att utöka användningen för terminalbyggnaden, och delar av området runt byggnaden, för bussdepå, lätt industri, kontor och utbildning. Tilläggsplanen medger också en ny byggrätt i terminalbyggnadens omgivning. Behovsbedömning När nya detaljplaner upprättas ska kommunen alltid ta ställning till om en miljöbedömning för planen behövs eller inte, en så kallad behovsbedömning. En miljöbedömning ska göras om genomförandet av planen kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas enligt bestämmelserna i Miljöbalken.

3 3 (22) Behovsbedömningen resulterade i att betydande miljöaspekter identifierades. Om detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska den genomgå en miljöbedömning och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas. I Solna stads behovsbedömning identifierades fyra betydande miljöaspekter: risk, dagvatten, buller och naturvärden. Länsstyrelsens yttrande över behovsbedömningen bekräftade kommunens bedömning och lade till att miljökonsekvensbeskrivningen även behövde innefatta miljökvalitetsnormer för vatten, miljökvalitetsnormer för luft, påverkan på riksintressen samt markföroreningar. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I Solnas översiktsplan (2006) är järnvägssträckningen för Ostkustbanan liksom bangården utpekade som riksintresse för järnvägstrafiken. Området berörs av vägreservatet för E4-länken som är av riksintresse. I södra delen av planområdet finns i översiktsplanen ett vägreservat för Huvudstaleden. Den är utpekad som ny regional huvudväg i tunnel och är viktig för att hantera den ökande trafiken mellan Stockholms innerstad och de nordvästra delarna av stockholmsregionen. Bromma flygfält är av riksintresse för luftfarten. Bromma flygplats höjdbegränsande område 119,4 möh berör planområdet. I norra delen av planområdet och strax nordväst om planområdet finns ett område med hög ekologisk känslighet. Det är ett område med gamla ädellövträd, företrädelsevis äldre ekar. Väster om planområdet finns ett grönt stråk utpekat i översiktsplanen som viktigt för rekreation och som spridningskorridor för växter och djur. Detaljplaner Postterminalen är senast planlagd 1998 (P98/0826). I detaljplanen finns förutom befintliga byggnader även byggrätt för utveckling av vagnhallen i sydost. Det finns också en outnyttjad byggrätt för postterminalens nordligaste del, som idag består av en låg byggnadsdel närmast järnvägen och en hög byggnadsdel med kontor. Byggrätten ger möjlighet att höja den låga byggnadsdelen till samma höjd som befintlig kontorsdel. Järnvägs- och bangårdsområdena norr och öster om planområdet är ej planlagda. All obebyggd mark söder, sydväst och väster om Terminalvägen omfattas av detaljplaner från och 1970-talet. Detaljplanerna reglerar utbyggnaden av en mycket stor trafikplats där Essingeleden skulle möta E4-länken norrifrån och Huvudstaleden västerifrån. Trafikplatsen kom bara att utföras i vissa delar. Nästan all mark inom dessa detaljplaner är idag reglerad som allmän plats. Planernas beteckningar är 0404/1968, 0407/1969 och 0405/1972.

4 4 (22) Miljöprogram för Solna stad Solna Stads gällande miljöprogram ska ligga till grund för både extern och intern verksamhet. De uppsatta målen ska så långt som möjligt implementeras i plan- och byggprojekt. Förutsättningar och förändringar Stads- och landskapsbild Tomtebodaterminalen och den omgivande miljön ger ett storskaligt intryck. Fastigheten är till stora delar kringskuren av vägar och spårområde. Området inom fastigheten har stora öppna ytor för bl.a. varuinlastningszoner, parkeringar och logistikytor. Delar av området består av gräsytor, ruderatmark och grusytor. Området möter i norr en parkeringsplats och en kraftig höjd med storvuxna ekar och andra lövträd bakom den. I områdets södra del finns också ett höjdparti med tall och blandskog, som avgränsar området mot Essingeleden i söder. De båda bergspartierna utgör viktiga volymer som skärmar av området från omgivande buller och insyn. I anslutning till områdets huvudentré finns en bergknalle med stora välvuxna ekar och lövträd som också bidrar till att ta ned byggnadens storskaliga intryck. Inom terminalområdet finns ett stort antal björkar, vilka planterades i samband med byggnadens uppförande. De vita återkommande björkstammarna ger området en egen karaktär. Björkarna är planterade tätt och i stort antal för att svara upp mot områdets skala. Markytorna i områdets södra delar och en del i väster, som idag används som bilparkering, upplevs sakna omsorg. Befintlig bebyggelse Översikt över området

5 5 (22) Planområdet är beläget i södra delen av Solna och utgörs av del av fastigheterna Posten 1, Huvudsta 4:13, Huvudsta 4:17 samt Hagalund 4:1. Området avgränsas av E4/E20 Essingeleden och Pampaslänken i söder, Ekelundsvägen och Bolstomtavägen i väster och ett stort spårområde i öster. Inom området finns i dag entrézoner för terminalbyggnaden, parkeringsytor, naturmark, grusytor, inlastningsytor, en kommunal gång- och cykelväg samt interna vägar till frilastområdet i norr och spårområdet i öster. Ett område med kolonistugor, som under lång tid har funnits på en del av platsen för planområdet, håller till stor del på att avvecklas. Två befintliga kolonistugor bevaras. Norr om planområdet ligger Trafikverkets frilastområde, med förråds- och arbetslokaler samt öppna ytor för omlastning till spårbundna godsvagnar. Frilastområdet skall fortsatt vara en aktiv verksamhet och området behöver vara tillgängligt för trafik. Befintliga utvändiga verksamheter i övrigt inom området kommer till stor del att ersättas av den planerade depån för innerstadsbussar. Tomteboda postterminal Postterminalbyggnaden inom kv. Posten uppfördes Arkitekt Rosenberg & Stål Arkitekter genom Gustaf Rosenberg och Bo Zachrisson. Terminalbyggnaden är en av Sveriges största byggnader med en invändig yta om cirka kvadratmeter. Anläggningen består av tre större huskroppar med en huvudbyggnad i mitten. Via en inbyggd lastkaj är denna förenad med en spårhall för godsvagnar i kvarterets södra del. Omedelbart norr om huvudbyggnaden är ett kontorshus uppfört och i kvarterets nordligaste del en markparkering. Huskropparnas inbördes riktning följer fastighetens böjda form. Huvudfasaderna har olika karaktär och kontrasterar med varandra. Den slutna, strama fasaden mot bangården och den mer upplösta fasaden mot sydväst med huvudentrén, personalrum med uteplatser på planterade terrasser och med varm färgsättning. Antalet fasadmaterial är begränsat till grå betong, obehandlad aluzinkplåt och ockragula fönsterpartier och detaljer. Betongen och det faktum att byggnaden är ett elementbyggeri framhävs genom den släta ramen runt de rastrerade betongelementen som framhäver materialet och skarvarna mellan elementen. Byggnaden var en mycket modern postsorteringsanläggning där funktionen förstås var central. Den byggdes i en tid när posthantering industrialiserades bland annat med automatiska sorteringsmaskiner och truckar. Byggnaden har en ovanlig entrélösning i form av en utvändig rulltrappa. Byggnaden är utformad för god framkomlighet för lastfordon i markplanet och kontors- och personalutrymmen är placerade högre upp i byggnaden. Rulltrappans huvudsyfte är att transportera upp människor till entréplanet, men den utgör också ett tydligt gestaltningselement som är utmärkande för byggnaden. Befintlig byggnad Huvudentré Befintlig huvudbyggnad

6 6 (22) Konst i Tomteboda postterminal Speciellt för projektet var att Postverket och Statens konstråd fastslagit att terminalen skulle vara ett pilotprojekt för konstnärlig utsmyckning i industriell miljö. Ur detta hänseende är projektet unikt. Konstnären Åke Pallarp anlitades i projektet som rådgivande för den konstnärliga utsmyckningen. Där personalparkeringen ligger i norr var det tänkt att ett parkeringshus skulle uppföras. Parkeringshuset skulle nås genom en utvändig gång till entrén. I gången finns olika gipsavgjutningar av Johan Tobias Sergels skulpturer. Originalen stod i Gustav III:s bibliotek på Stockholm slott. Ute i sorteringshallarna hänger Åke Pallarps stora tavlor som täcker elinstallationerna och på en gård utanför matsalen har P O Ultvedt bidragit med en barockträdgård med fem betongskulpturer. Andra kända namn bland de över 40 konstnärer som bidragit till utställning är Hertha Hillfon, Marie-Louise Ekman och Lennart Rodhe. Koloniområdet Koloniområdet startade 1907 när mark överläts till SJ:s personal för koloniverksamhet bildades koloniföreningen. Det året fanns 478 lotter på ca 8 ha mark. Koloniområdet har successivt minskat genom bland annat byggande av Essingeleden med på- och avfarter. Intill Tomtebodaterminalen ligger ett område där det funnits ett 15-tal kolonistugor vilka arrenderar mark. Några av dessa stugor är idag rivna. Ekbackens koloniförening och fastighetsägaren träffade en överenskommelse om upphörande och avflyttning per den 30/ Under november 2013 togs ett beslut om rivningslov som innebär att alla utom två av kolonistugorna får rivas, båda vilka år 2009 fick bidrag till kulturmiljövård av Länsstyrelsen. Kolonistugorna som undantogs i rivningslovet Planerad bebyggelse Behovet av nya bussdepåer för stadsbussar är stort och etableringen i Tomteboda är viktig både för Stockholms kollektivtrafik och för regionen i stort. Det centrala läget, god tillgänglighet till trafiknäten och en omgivning som är präglat av spårområdesrelaterad verksamhet, gör området väl lämpat för bussdepåverksamhet. Bussdepån utformas för att inrymma en depåverksamhet för SL:s innerstadsbussar och omfattar cirka 240 bussuppställningsplatser, varav cirka 160 platser i markplan och resterande platser uppställda på bjälklag.

7 7 (22) Uppställningsdäck och ny tvätthall och administrationsbyggnad, vy från Pampaslänken En stor del av depåverksamheten kommer att inrymmas i Tomtebodaterminalen, men bussdepån kommer också att bestå av ett antal nya byggnader. Den största av de nya byggnader som föreslås är ett bjälklag för bussuppställning, ett cirka 120 x 100 meter stort betongdäck, som placeras väster om Tomtebodaterminalen mellan Pampaslänken och Ekelundsvägen. Dessutom ska en ny byggnad som inrymmer tvätthall och administrationsdel uppföras. Det är viktigt att den sistnämnda byggnaden anpassas till omgivningens storskaliga, men i sina detaljer bearbetade, gestaltning. Även materialvalet ska anknyta till den befintliga anläggningen. Även lossningsplats för etanol, tankstation, gaslager och kompressorer för biogas ska anläggas. Området nås dels via Terminalens huvudinfart och dels via en direktavfart, avsedd endast för bussar, från Essingeleden i södergående riktning. Depåområdet, vy från terminalbyggnaden Tomtebodaterminalens två nedersta våningar kommer att anpassas för att rymma verkstad och bussuppställning samt personalparkering i garageplanet. Terminalbyggnadens ändrade användning utgör tillägg till gällande detaljplan (P98/0826) och gäller jämsides med denna. I Tomtebodaterminalens övriga våningsplan tillåter tilläggsplanen kontorsverksamhet och utbildning, dock ej förskola eller grundskola. Byggnaden är en av Sveriges största och kommer även fortsättningsvis att utgöra arbetsplats för flera hundra personer.

8 8 (22) Utformning av utemiljöer Depåområdet kommer att till stora delar vara hårdgjort med asfalt och betong. Under projekteringsfasen utreds vilka ytor som kan utformas gröna när körspåren för områdets verksamhet har klarlagts. Befintliga träd i anläggningens ytterkanter sparas, nertagna träd ska kompenseras med nya träd som planteras på ytor som inte behöver användas för körvägar och uppställningsplatser. De är framförallt ekarna som bidrar till kontinuiteten och spridningssambanden där i framtiden. Perspektiv mot huvudentré Det är viktigt att återskapa en del av det gröna miljö som idag finns på platsen och funktionen som länk. Parkeringsdäcket förses med planteringslådor som rymmer marktäckande buskar vilka ger ett grönt avtryck med blomning och minskar andelen hårdgjorda ytor. Parkeringsdäckets utformning bör noga studeras avseende räckesutformning och fasader eftersom anläggningen kommer att vara väl synlig från den befintliga Tomtebodateminalen. Depåområdet omgärdas av ett skalskydd som ska uppfylla de krav som ställs på skalskydd kring SL:s bussdepåer, det vill säga; den ska inte vara klättringsbar samt vara utformad för att försvåra för klotter och vandalism, men ska också inge ett ordnat och omsorgsfullt intryck. Depåns utomhusbelysning utformas för att inte upplevas bländande för omgivningen då depåns verksamhet kommer att pågå under hela dygnet. Utemiljön utformas representativt och välkomnande med omsorg om material och utformning. Entréområdet får en tydlig karaktär med ljusa Himalayabjörkar som återkommer som karaktärsträd inom hela området. Infartsvägen trädplanteras och förses med tydlig skyltning, enligt ett sammanhängande skyltprogram. Busshållsplatsen uppgraderas med nya glasade väderskydd, gott om sittplatser och en attraktiv belysning. Parkeringar utformas med en tydlig struktur och får ett ordnat intryck med trädplanteringar, marktäckande planteringar, kantstöd av granit, ny belysning och stadiga parkeringsplankor. I anslutning till entréområdet är tänkt att det ska finnas cirka 180 p-platser, vilka ska lösas inom TRES fasigheter. Ytterligare 550 p-platser tillskapas i Tomtebodaterminalens garageplan. Parkeringsgaraget nås via en ramp som förläggs parallellt med byggnaden, och rampen döljer delvis inlastning och logistikzonen från

9 9 (22) de mer publika ytorna. Garagerampen förses med en belyst mur som ger plats för en tydlig skyltning av huvudentrén. Framtagandet av ett gestaltningsprogram för hela depåområdet har påbörjats och det ska vara med som en bilaga vid antagande av detaljplanen och dess exploateringsavtal. Detaljplanens byggrätter På plankartan finns byggrätter för bjälklaget för bussuppställning, gaslager med kompressor, tvätthall och administrationsdel och liknande funktioner. Byggnadsvolymerna regleras med totalhöjd. På fastigheten Posten 1 anger tilläggsplanen två större ytor som får anordnas till 25 procent av respektive yta. Ytan i öster ut mot bangården medger komplementbyggnad och ytan i norr vid entréområdet medger endast uppförande av skärmtak. Det är dock möjligt att uppföra vissa andra byggnadsverk, exempelvis ramper för nedfart till garage. I tilläggsplanen anges också en möjlig utbyggnad med de ungefärliga måtten 15 x 60 meter på sydvästra sidan av Tomtebodaterminalen. Högsta totalhöjd är 15,0 meter. Utbyggnadens mått och totalhöjd motsvarar den befintliga byggnadsvolymen intill. Totalhöjden ligger endast 3,5 meter över Terminalvägens föreslagna nya höjd och den nya volymen blir därmed en enplansbyggnad sett från gatan. I Tomtebodaterminalen tillåter tilläggsplanen de nya användningarna kontor, bussdepå med tillhörande funktioner samt utbildning. Förskola eller grundskola tillåts ej. En planbestämmelse anger att högst kvm BTA får användas som kontor i huvudbyggnaden. Denna siffra är beräknad utifrån Solna stads parkeringsnorm samt det framtida antalet parkeringsplatser som kommer att finnas tillgängliga i planområdet för kontorsverksamheten. Såväl markparkering som garageplatser räknas in. Tillgänglighet och trygghet Tomtebodaterminalen och den omgivande miljön ger ett storskaligt intryck och är till stora delar kringskuren av vägar och spårområde, vilket kan upplevas otryggt för förbipasserande gående eller cyklister. Cykelvägen är idag otillräckligt belyst och upplevs otrygg. Söder om planområdet ligger cykelvägen belägen under Essingeledens broar, ett markområde som till stora delar upplevs som ett övergivet markområde som används för diverse upplag och som delvis är igenväxt. Den södra sidan av cykelstråket föreslås parkifieras. Sly och otrygga buskage rensas bort. Större träd bibehålls och kompletteras med björkar och körsbärsträd som ger stråket vårblomning och egen karaktär. Marken jämnas till och besås med ängsgräs. Cykelvägen asfalteras och förses med en fris som ger ett ordnat och prydligt intryck. Ytorna under broar och ramper föreslås få en hårdgjord yta som kan fungera som en informell aktivitetsyta och samtidigt ge ett upplevelsevärde. Bropelare ljussätts med släpljus som minskar mörka skuggor och gör området ljust och tryggt. Den befintliga gång- och cykelvägen som löper igenom det nu tilltänkta depåområdet behöver flyttas och anläggas om. Den nya kommer gå parallellt med Pampaslänken för att sedan böja och ta sikte på Postnords huvudkontor. Längs den nya gång- och cykelvägen finns en cirka 100 meter lång sträcka längs med Pampaslänken, där gång- och cykelvägen kommer att ligga mellan en bergvägg och buss-

10 10 (22) depåns staket. Längs denna korridorliknande sträcka är det viktigt att cykelvägens sidoområde mot bergväggen utformas välordnat och med god belysning, så att gående och cyklister som närmar sig passagen kan överblicka hela sträckan. Passagen är rak vilket är positivt ur trygghetssynpunkt. Hela entréområdet får en väl avvägd ljussättning som gör området tryggt och inbjudande kvällstid. illustrationsplan över området Natur och vegetation Planområdet är till stora delar omgärdat av vägar och spårområdet. Området hyser vissa höga naturvärden. Dessa är framförallt knutna till värdefulla ädellövträd, främst så kallade ekefterträdare och några äldre tallar. Utöver ädellövträden finns i området ängsgräsytor, ruderatmark och grusytor. Inga naturvärden som har något skydd genom lagstiftning finns i området. En inventering utfördes av Solna kommun där ett flertal bevaransvärda ekar har pekats ut. I anslutning till Tomtebodas huvudinfart finns i norr en tydlig höjd med äldre ekar och stora välvuxna lövträd. Vid infarten till Terminalens entréområde finns en bergkulle, med stora välvuxna ekar och berg i dagen. En del av bergskullen bevaras och skyddas i detaljplanen. I anslutning till bergkullen kompletteras befintliga träd med nyplantering av ytterligare ekar och vildapel som ger blomning och karaktär. Vid Bergkullen finns även de kvarvarande kolonistugorna som en påminnelse platsens historia. Ett annat träd som skyddas i detaljplanen är den solitära ek som står intill Terminalvägen vid terminalbyggnadens södra hörn. Entréområdet kommer att få utökade planteringsytor med träd, häckar och perenner. De nya planteringsytorna ska förtydliga och skilja zoner där gående och cyklande rör sig från zoner med tung trafik.

11 11 (22) Detaljplanens genomförande kommer att innebära omfattande förändringar av områdets vegetation. All vegetation inklusive träd på ruderatmark, där själva bussdäcket, avfartsramper och körbara ytor kommer att ligga, kommer att tas bort. Här försvinner också värdefull naturmiljö och många värdefulla träd vilket försvagar viktiga spridningssamband. I stora delar av planområdet kommer marknivån att höjas cirka 1-4 meter genom omfattande utfyllnader. Eftersom även Terminalvägen kommer att höjas kommer den i detaljplanen skyddade björkridån längs vägen i stor utsträckning att behöva tas bort och återplanteras på lämpligt ställe. Vid planerade markarbeten under byggprocessen bör stor hänsyn tas till träd som ska sparas då det finns potential för dessa att bli mer friställda vilket kan skynda på utvecklingen av naturvärden. En mindre bergklack kommer att sprängas bort i områdets södra del, där avfartsrampen från Essingeleden leder in till det nya bussdäcket. Markytan mellan Pampaslänken och depåområdet föreslås kompletteras med planteringar med ek och körsbär. Trädvolymerna ersätter de träd som kommer att behöva tas ned i samband med depåns uppförande. Dagvatten Dagvatten från planområdet avvattnas idag till Ulvsundasjön, med utlopp vid Pampas Marina, via dagvattenledningar och en större dagvattentunnel. Genom planområdet leds även dagvatten från omkringliggande områden, t.ex. från spårområdet öster om postterminalen och ett område direkt väster om planområdet. Idag infiltrerar man rent vatten vid Karlberg i syfte att minimera problem med grundvattensänkningar till följd av byggandet av Citybanan. En förutsättning för planarbetet med bussdepån är därför att den aktuella planen inte får försämra grundvattenåterbildningen. För att minska belastningen på recipienten, Ulvsundasjön, och återbilda grundvatten föreslås att dagvattnet hanteras med rening och infiltration av dagvatten från vägar och parkeringsplatser i området. Takvattnet från terminalbyggnaden avleds mestadels invändigt i huset för att sedan ansluta till befintligt dagvattensystem under huset. Framtagen dagvattenutredning (Vectura Consulting ) framför att en geoteknisk utredning genomförs för att lokalisera de lämpligaste områdena för infiltration i eller i direkt anslutning till planområdet samt att en förprojektering av dagvattensystemet påbörjas. Hanteringen av dagvattnet från terminalbyggnaden kommer även framöver att hanteras på samma sätt som idag. Buller och vibrationer I både planområdet och de omgivande stadsdelarna upplevs högt bakgrundsbuller från främst Essingeleden samt till viss del från rangerbangården och Ostkustbanan. Trafiken på omgivande vägar behandlas som trafikbuller medan all trafik inom området utgör externt industribuller. För industribuller finns betydligt striktare bullernormer än för trafikbuller. I synnerhet är normerna för industribuller nattetid mycket strikta. Depån kommer att vara i drift dygnet runt och kommer därmed att alstra industribuller nattetid. Förutom industribuller från fordon kommer depån att alstra industribuller från installationer och verksamheter inom anläggningen.

12 12 (22) En bullerutredning har gjorts för detaljplanen (Åkerlöf Hallin Akustikkonsult 2013). Utgående från den totala mängden bussar har beräkningar av industribuller för dag, kväll och natt gjorts. Beräkningarna omfattar även installationer och verksamheter. Beräkningarna visar att riktvärderna för externt industribuller beräknas innehållas vid alla befintliga kontor och bostäder i närområdet, både dag-, kvälls- och nattetid. Vid eventuella nya bostäder vid Ekelundsvägen beräknas riktvärdena för externt industribuller (ekvivalentnivå) överskridas nattetid med ca 3 db(a). Bullret från verksamheten upplevs dock ljudmässigt likadant som Essingeledens trafikbuller, och eftersom bakgrundsnivån från trafiken på Essingeleden överstiger 60 db(a) inom det aktuella område där bostäder planeras, så kommer bullret från Essingeleden att vara det som sätter begränsningar avseende bostadsbebyggelsens placering och utformning. Med andra ord kommer de fasadåtgärder och andra byggnadstekniska åtgärder som blir nödvändiga för att bygga bostäder vid Ekelundsvägen att dämpa industribullret för de framtida boende precis som åtgärderna dämpar trafikbullret. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen bör installationerna inom anläggningen bullerdämpas, och byggnaderna bör utformas så att det externa industribullret dämpas. Luftföroreningar Planförslaget innebär att människor som vistas i och kring planområdet får en något minskad exponering av luftföroreningar jämfört med nuläget. Minskningen beror på att kommande busstrafik blir mindre omfattande än dagens lastbilstrafik till och från planområdet. Föroreningshalten kommer att successivt minska i och med att SL så stor omfattning som möjligt styr över till användning av förnyelsebara drivmedel ge en luftkvalitet i området. Även om miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet innehålls i planområdet och vid närmast befintliga bostadshus visar beräkningarna på sammantaget höga luftföroreningshalter närmast Essingeleden. Eftersom det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer är det viktigt med så låga luftföroreningshalter som möjligt där människor bor och vistas. Få människor kommer dock att vistas stadigvarande utomhus inom planområdet. Att bussdepåns omgivning är rumsligt öppen, utan slutna gaturum, är positivt för ventileringen av luftföroreningarna. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen bedöms inte några särskilda åtgärder behöva vidtas. Något som är mycket positivt ur klimatsynpunkt, men som har försumbar påverkan på de lokala luftföroreningarna, är att samtliga bussar från och med år 2025 ska köras på förnyelsebara bränslen. Idag körs cirka 50 % av SL:s bussar på förnyelsebara bränslen. Kulturmiljö En antikvarisk utredning har gjorts för terminalbyggnaden och dess omgivning. Med utgångspunkt i utredningens rekommendationer har bestämmelserna q 1, q 2, q 3, k 1 och a 2 införts på plankartan. Bestämmelserna innebär att bygglov behöver sökas för ett antal åtgärder som kan påverka de kulturhistoriska värdena. Bland annat omfattar bestämmelserna konstverken i och kring terminalbyggnaden. Bestämmelserna anger att det krävs synnerliga skäl för att en sådan ansökan om bygglov ska beviljas.

13 13 (22) Eftersom ombyggnation av interiörer normalt inte kräver bygglov innebär den utvidgade lovplikten ett starkt skydd av de antikvariska värdena i Tomtebodaterminalen. En detaljerad förteckning av vad som ska skyddas, i form av en bilaga till planbeskrivningen, ska tas fram till granskningsskedet och kommer ligga till grund vid bygglovsansökan. Utöver dessa nya bestämmelser finns i gällande detaljplan för Tomtebodaterminalen en k-bestämmelse som anger att bebyggelsens särdrag och värden ska beaktas vid ändring eller tillbyggnad. Sammantaget utgör de befintliga och nya planbestämmelserna utgöra ett gott skydd för kulturmiljövärdena i den befintliga byggnaden. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att de nya användningar som tillåts för huvudbyggnaden (kontor, bussdepå och utbildning) kan inrymmas i byggnaden utan påtaglig skada på de antikvariska värdena. Kontor har funnits i stora delar av huvudbyggnaden sedan byggnadens uppförande, även om den planmässigt betecknats som terminalverksamhet. Under planarbetet har de nya byggnadsvolymer som föreslås för bussdepåns verksamhet studerats noggrant för att hitta en skala och utformning som samspelar med den befintliga terminalbyggnaden. Geotekniska förhållanden Utförliga geotekniska undersökningar saknas i detta skede och därför har en slutgiltig bedömning av möjligheten att infiltrera dagvatten inom planområdet inte kunnat göras. Eventuellt kan det vara mer lämpligt att infiltrera dagvattnet utanför plan-området. Tidigare undersökningar av grundvattennivån i området visar att den ligger på mellan +5 och +6 vilket är ca 1 m under befintlig marknivå. Till granskningsskedet ska de geotekniska förutsättningarna ha utretts och kan redovisas i planbeskrivningen. Jorden inom området består av lera ovan friktionsjord och berg. Lerans mäktighet varierar mellan ca 3 8 m och bedöms öka västerut från det tidigare undersökningsområdet och den befintliga byggnaden. Leran bedöms normalkonsoliderad, vilket innebär att all belastning (exempelvis uppfyllnad) av marken kommer att ge marksättningar. Till följd av att det redan finns uppfyllnader inom området finns risk för differentialsättningar mellan befintliga uppfyllnader och framtida uppfyllnader. Åtgärder krävs troligen för såväl stabilitet som sättningar vid uppfyllnad. För grundläggning av byggnader och parkeringsdäck kommer pålning att krävas. Även för grundläggning av den förlängda avfartsrampen och stödmur längs med cykelvägen kommer åtgärder krävas längs delar av sträckan. Exempel på åtgärder som kan bli aktuella är markstabilisering med k/c-pelare, lättfyllnad, överlast, pålning samt urschaktning av lera. När bränslecisterner anläggs under mark måste hänsyn tas till rådande grundvattenförhållanden. Om tankar grundläggs under grundvattennivån kan tankarna lyftas när dessa är tomma. Med hänsyn till detta kan mer omfattande grundläggningsåtgärder komma att krävas. Trafik Föreslaget trafiknät Den föreslagna bussdepån kommer ha direkta förbindelser till det övergripande vägnätet åt flera håll. Från E4/E20 norrifrån ska den befintliga, ej ianspråktagna, direkt-

14 14 (22) avfarten byggas om och endast användas av bussar till depån. Via cirkulationsplatsen utanför entrén till fastigheten ansluter ramper till E4/E20 söderut och söderifrån samt Ekelundsvägen till och från Kungsholmen. Det finns ingen direktramp till E4/E20 norrut. Trafik som ska till E4/E20 norrut, Norrtull, Norra länken, Östermalm etc. kommer därför att köra via Pampaslänken och Klarastrandsleden. Inga bussar som tillhör innerstadsdepån kommer att belasta kommunens vägnät. Detta innebär att genomfartstrafiken i Solna kommer att minska något, eftersom dagens postterminal genererar tung trafik som kör genom Solna. Detaljplanen har utformats så att den inte försvårar en framtida utbyggnad av Huvudstaleden i tunnel. Frilastområdet ligger norr om terminalbyggnaden och är en större asfaltyta direkt mot spåren. Här kan gods lastas om mellan tåg och lastbil. Trafikverket har genomfört en idéstudie för Tomteboda bangård och dess framtida användning. Denna har kommit fram till att det befintliga frilastområdet norr om Tomtebodaterminalen har en viktig funktion för godshanteringen i Stockholm. Området ska även fortsättningsvis kunna användas för omlastning mellan väg- och spårtrafik. Detta förutsätter en vägförbindelse till frilastområdet som kan användas av stora lastfordon. Frilastområdet angörs av endast ca 200 fordon per dygn, och då dessa oftast kommer utanför högtrafik kan vägen utformas som lokalgata. Stora fordon behöver inte kunna mötas på hela sträckan men måste kunna ta hänsyn och invänta varandra. Det befintliga servitutsavtalet som ger Trafikverket möjlighet att komma till frilastområdet kommer att hävas och ett nytt tecknas där Trafikverket kan komma in via vägen genom entréområdet. Fastighetsägaren TRES AB överväger att flytta vägen till frilastområdet några meter västerut, för att skapa utrymme för cirka 30 nya parkeringsplatser norr om terminalbyggnaden. Detta är dock inte något som regleras i detaljplanen, och den föreslagna förändringen sker främst utanför planområdet. Terminalvägen kommer att stängas av för genomgående biltrafik, eftersom gatan kommer att gå rakt genom bussdepån, och kommer därmed inte vara tillgänglig för allmänheten. Området sydost om planområdet, den befintliga spårhallen, kommer därför endast ha infart söderifrån, via den befintliga korsningen Pampaslänken Terminalvägen. Korsningen kommer att byggas om så att tung trafik kan svänga såväl höger som vänster, vilket inte är möjligt idag. Beräknade trafikflöden Enligt de trafikberäkningar som tagits fram kommer bussdepån att alstra mindre trafik än dagens verksamhet. De flesta bussar kommer dessutom att lämna eller återvända till depån utanför den mest belastade trafiktiden. Trafikmängderna som alstras av dagens logistikverksamhet eller den föreslagna bussdepån är relativt låga i jämförelse med trafiken på det omgivande vägnätet. Essingeleden E4/E20, Pampaslänken och även Ekelundsvägen har betydligt större flöden. Sammanfattningsvis antas inte trafiken som genereras av verksamheterna inom planområdet ha någon större påverkan på trafiksituationen i omgivningen. I dagsläget alstrar Postens verksamhet en trafik till och från området. Postens cirka 800 lastbilar som angör terminalen dagligen använder i första hand på Terminalvägen. Även personbilstrafik för runt 300 personer som arbetspendlar trafikerar anläggningen idag. Sammanlagt rör det sig om cirka 2000 tunga lastbilar och 1900 personbilar per vardagsdygn.

15 15 (22) Depåverksamheten inom området kommer främst att bestå av uppställning av cirka 240 bussar samt tvättning och reparation av dessa. Det totala antalet bussrörelser per dygn är runt 600, in- och utpassager samt rörelser inom anläggningen. Ankommande bussar kör i medeltal två varv inom anläggningen och avgående bussar ett varv. Med den framtida användning som detaljplanen föreslår för Tomtebodaterminalen kommer cirka 150 parkeringsplatser att finnas tillgängliga för bussdepåns anställda, samt cirka 600 parkeringsplatser för övriga verksamheter inom fastigheten Posten 1. Biltrafik Personbilstrafik till depåområdet kan nå depån både via entréområdet och södra delen av Terminalvägen. Avfartsrampen från Essingeleden är inte avsedd för biltrafik. Biltrafik till de delar av Tomtebodaterminalen som inte tillhör bussdepån kommer att hänvisas till entréområdet med infart från Bolstomtavägen. Här nås både parkeringar inom byggnaden samt markparkeringar. Gång- och cykeltrafik Den befintliga gång- och cykelvägen har idag en sträckning över tänkt bussdepå och kommer därför att behöva läggas om. I förslaget förläggs gång- och cykelvägen utanför det nya depåområdet. Vägen måste anpassas till den nya avfartsrampen och leds sedan utmed skalskyddet. Höjdnivån anpassas för tillgänglig vägsträckning. Där bilvägar passerar anläggs övergångsställen med cykelöverfarter. Gång- och cykelvägen ansluts till övriga gång- och cykelvägnätet utanför entréområdet. Gång- och cykelvägen förläggs utanför planområdesgränsen och behöver inte planläggas eftersom gällande detaljplaner anger marken som allmän plats. Längs med Essingeleden i södergående riktning, intill avfartsrampen till bussdepån, gick tidigare en gång- och cykelväg från Karolinska institutet till planområdet. Gång- och cykelvägen har nyligen stängts eftersom Trafikverket kommer att bredda det aktuella motorvägsavsnittet med nya körfält. Den tidigare gång- och cykelvägen kommer att ersättas med en ny förbindelse mellan den så kallade Parkeringsbron och Karlberg som kommer att anläggas längs med Pampaslänken. Den nya gång- och cykelförbindelsen kommer dock inte att hanteras i denna detaljplan, eftersom förbindelsen kommer att anläggas relativt långt från planområdet. Kollektivtrafik Planförslaget innebär inte några förändringar av kollektivtrafiken i närområdet. Dagens linje 507 ska tills vidare ha sin sluthållplats vid entréområdet. Västra skogens tunnelbanestation är belägen cirka 500 meter från planområdet och nås via befintliga gång- och cykelvägar. Parkering Personalparkering för bussdepån kommer att finnas inne i terminalbyggnaden. Bussarna parkeras i kolonn i terminalbyggnaden samt på och under det nya uppställningsdäcket väster om Tomtebodaterminalen. Den planerade användningen av fastighetens övriga delar bedöms generera ett parkeringsbehov på cirka 550 parkeringsplatser. Parkeringsbehovet är baserat på Solnas parkeringsnorm för kontor (18 parkeringsplatser/1000m² BTA). Dessa kan ordnas i garage inne i terminalbyggnaden, cirka 550 platser, samt genom två markparkeringar, cirka 180 platser, i anslutning till planområdet. I tilläggsplanen för

16 16 (22) Tomtebodaterminalen fastslås att kontor får anordnas i byggnaden, men högst i en sådan omfattning att Solnas parkeringsnorm för kontor klaras. Det totala antalet parkeringsplatser för personbilar som möjliggörs i och omkring detaljplanen och tilläggsplanen är cirka 180 bilplatser i markparkering, 150 platser i garage för bussdepåns anställda och 400 bilplatser i garage för övriga anställda i huvudbyggnaden. Till detta tillkommer uppställningsplatser för cirka 240 bussar. Förorenad mark Planområdet är inventerat som misstänkt förorenat verksamhetsområde i branschklass 3. Innan planen antas bör föroreningssituationen utredas noggrannare. Eventuella oljeförorenade massor får inte användas inom området utan ska avlägsnas och transporteras till deponi eller behandlingsanläggning med erforderliga tillstånd. Radon Större delen av planområdet är lågriskområde för markradon och en mindre del utgör normalriskområde. Riskfrågor En riskbedömning har gjorts för detaljplanen (Brandkonsulten AB 2013) där det konstateras att detaljplanen kan genomföras till en acceptabel risknivå, under förutsättning att riskreducerande åtgärder vidtas. I riskbedömningen anges att den planerade verksamheten inte bedöms påverka intilliggande planområden. Riskfrågan hanteras även i framtagen miljökonsekvensbeskrivning (Iterio december 2013). Identifierade riskobjekt och konsekvenser Inom och i direkt anslutning till området finns ett flertal riskkällor att ta hänsyn till vid planering och anpassning av bebyggelse. Nordöst om området finns en befintlig järnväg där farligt gods passerar och även lastas om. Sydväst om området passerar Essingeleden (E4:an) med södergående körriktning närmst berört område. Essingeleden utgör en primär farligt gods-led. Riskbilden i området är komplex i flera avseenden. Byggnaderna inom området är mer eller mindre omringade av riskkällor (Essingeleden, bangården och kommande tankanläggningar). Dessutom är Essingeleden och järnvägen riksintresse, vilket innebär att de inte bara utgör riskkällor utan även skyddsobjekt. Risknivån för Essingeleden och järnvägen får inte påverkas i oacceptabelt stor utsträckning då de är nödvändiga för samhällets funktion. Den nya detaljplanen medger bussdepå med tillhörande anläggning för tankning av primärt biogas men även etanol, biodiesel och spolarvätska. Detta innebär att nya riskkällor införs i området. Den största förändringen inom området att nya riskkällor tillskapas inom området, bl.a. en biogasanläggning i form av ett gaslager, lossningsplats för etanol och tankningsstationer. Riskreducerande planbestämmelser I riskbedömningen (Brandkonsulten AB 2013) föreslås ett antal riskreducerande åtgärder. Dessa har arbetats in i samrådsförslaget som planbestämmelser: - Byggnader ska kunna utrymmas åt minst två håll. Byggnader får ej ha samtliga nödutgångar mot samma riskkälla.

17 17 (22) - Byggnader inom 15 m från spårområdet eller E4/E20 förses med obrännbara fasader upp till en höjd av 23 m ovanför spårområdet eller E4/E20. - Glas framför utrymningstrapphus i huvudbyggnaden utförs så att strålningsnivån i utrymningsvägen vid en dimensionerande olycka på rangerbangården reduceras till 25kW/m 2 inom 35 meter från spårområdet. - Skydd mot påkörning av gascentral anordnas på marken kring gascentralen. - Friskluftsintag ska placeras med hänsyn tagen till risker i anslutning till spårområdet och E4/E20. - Central avstängning av ventilationen i samtliga byggnader ska anordnas. För avfartsrampen från Essingeleden föreskrivs i riskbedömningen att ett avåkningsoch påkörningsskydd behöver anordnas för att skydda det föreslagna gaslagret från påkörning. Åtgärden bedöms lämpligast att reglera i avtal, se avsnittet Avtal under rubriken Ekonomiska frågor i genomförandebeskrivningen. Åtgärden regleras därmed inte med planbestämmelser. Detaljplanens konsekvenser för framtida planläggning av bostäder I detaljplanen regleras en specifik plats för gaslagret med omgivande skyddszon, i sydöstra delen av planområdet. Även snabbtankning av fordon regleras så att den bara tillåts i sydöstra delen av planområdet. Av riskbedömningen framgår att bussarnas långsamtankningsplatser inte bedöms medföra några förhöjda risker för omgivningen utanför depåanläggningen. Mot bakgrund av detta bedömer Stadsbyggnadsförvaltningen att den nya bussdepån inte kommer att medföra någon förhöjd risknivå eller några restriktioner vid framtida planering av nya bostäder sydväst och väster om planområdet på andra sidan Ekelundsvägen. Avståndet mellan lossnings- och tankningsplats för etanol och planerad bebyggelse inom Ekelund bör överstiga 100 meter för att utformning och placering av byggnaderna inte ska påverkas i ett senare skede. Genomförandebeskrivning Tomteboda bussdepå Organisatoriska frågor Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år från det att planen vunnit laga kraft. Tidplan för planarbetet Samråd 1:a kvartalet 2014 Granskning 2:a kvartalet 2014 Godkännande av stadsbyggnadsnämnden 3:e 4:e kvartalet 2014 Antagande av kommunfullmäktige 3:e 4:e kvartalet 2014 Laga kraft (om detaljplanen inte överklagas) 4:e kvartalet 2014 Fastighetsrättsliga frågor Markägoförhållanden I planområdet ingår fastigheterna: Posten 1, ägs av TRES (Terminal Real Estate Sweden AB) Huvudsta 4:13, ägs av TRES (Terminal Real Estate Sweden AB) Huvudsta 4:17, ägs av Solna stad Hagalund 4:1, ägs av Trafikverket.

18 18 (22) SL kommer att förhyra ca kvm i byggnaden inom fastigheten Posten 1, för bussuppställning, verkstäder och personalutrymmen samt 150 garageplatser. Ytterligare markytor runt om byggnaden (Posten 1) förhyrs av SL för att hägna in verksamheten. SL kommer att arrendera ett markområde om ca kvm av Trafikverket på bangårdssidan (Hagalund 4:1) för att skapa access för ledbussar att enkelt köra in i bygganden och nå verkstadsplatserna. Byggnadsdelen som sammankopplar huvudbyggnaden med spårhallen kommer delvis att rivas för att möjliggöra körvägen. Fastighetsbildning Del av fastigheten Huvudsta 4:13 kommer att avstyckas och avyttras till SL, där uppställning av bussar sker i ett nytt parkeringsdäck i två plan. I anslutning till p-däcket byggs en tvätthall och administrationsbyggnad. I planområdet anläggs också en miljöstation á cirka 180 kvm samt lossningsplats för etanol, tankstation och gaslager. Befintligt GC-stråk över fastigheten förläggs på utsidan runt det inhägnade området. Den kvarvarande delen av Huvudsta 4:13 kommer att fortsätta ägas av TRES. Ett markområde om ca kvm på angränsande fastighet Huvudsta 4:17 förvärvar SL från Solna stad för att erhålla en rationell fastighetsindelning. Markområdet fastighetsregleras in i den styckningslott som SL förvärvar från TRES. Servitut Ett servitut till förmån för Trafikverkets fastighet Hagalund 4:1 belastar Posten 1 och avser infart till frilastområdet i bangårdsområdets norra del. Befintligt servitut kommer att upphävas. Nytt servitut som belastar fastigheterna Posten 1 och Huvudsta 4:13 avseende angöring till Trafikverkets frilastområde norr om Posten 1 kommer att upprättas. Gemensamhetsanläggningar Det finns inte några befintliga gemensamhetsanläggningar i planområdet, och några gemensamhetsanläggningar bedöms heller inte behövas för planens genomförande. Tekniska frågor Utemiljö Upprustning och förädling av markområdena mellan Pampaslänken och Terminalvägen samt området framför terminalbyggandens huvudentré med ny garagenedfart, gästparkering och hårdgjorda ytor svarar SL för enligt principer redovisade i ett gestaltningsprogram som kommer att utgöra en bilaga till exploateringsavtalet. En stor del av befintliga träd och bergknalle sparas vid entrén till området, liksom busshållsplatsen. I planområdets södra del finns en ek som ska skyddas och bevaras, samt att det finns ett antal björkar som utgör en del av det kännetecken som planerades i samband med Postterminalens uppförande. Gator Terminalvägen kommer att stängas av för genomgående biltrafik, eftersom gatan kommer att gå rakt genom bussdepån, och blir därmed ej tillgänglig för allmänheten. Området sydost om planområdet, den befintliga spårhallen, kommer endast att ha infart söderifrån, via den befintliga korsningen Pampaslänken Terminalvägen.

19 19 (22) Korsningen kommer att byggas om så att tung trafik kan svänga såväl höger som vänster, vilket inte är möjligt idag. Vatten och avlopp Planområdet är anslutet till det kommunala vatten- och avloppsnätet och även tillkommande byggnader kommer att anslutas. Dagvatten Ett antal dagvattenåtgärder föreslås i detaljplanens dagvattenutredning och miljökonsekvensbeskrivning samt i projektets miljöplan. Bland annat föreslås oljeavskiljare med efterföljande infiltration för parkeringar och infiltrationsstråk i vägar för vägdagvatten. Hanteringen av dagvattnet ska i första hand ske inom planområdet och i andra hand i planområdets direkta närhet. Värme Nya byggnader ansluts i huvudsak till det kommunala fjärrvärmenätet. Vid behov kompletteras med direktverkande el. Elenergi Kraftförsörjningen till de nya byggnaderna samt belysningen av depåområdet kommer att lösas genom anslutning till det befintliga elnätet i planområdet. I Tomtebodaterminalen finns enligt dagens fastighetsförvaltare en betydande överkapacitet när det gäller strömförsörjning. Några nya transformatorstationer bedöms i dagsläget därför inte vara nödvändiga. Detaljplanen ger möjlighet att placera en nätstation under bussdäcket för att säkerställa eventuellt framtida behov. Framtidens bussarna kommer sannolikt vara eldrivna. Avfall För bussdepåns verksamhet kommer en miljöstation á cirka 180 kvm att uppföras. Ett föreslaget läge för miljöstationen är inom den yta på fastigheten Hagalund 4:1 som SL avser arrendera från Trafikverket. Tilläggsplanen medger en sådan byggrätt. Påverkan under byggtiden Exploatören ska upprätta ett kontrollprogram enligt miljöbalken, för den miljö- och omgivningspåverkan som kan uppkomma under byggtiden. Programmet ska även innehålla åtgärder för att minimera dessa störningar. Kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning och ska vara fastställt av miljö- och hälsoskyddsnämnden senast två månader före byggstart. Ekonomiska frågor Avtal Erforderliga avtal/intentionsavtal tecknades mellan TRES, SL, Solna stad och Trafikverket den 6 juli Ett genomförandeavtal skall tecknas mellan SL och Trafikverket avseende avfartsrampen från Essingeleden. Ett avtal mellan Solna stad och SL angående exploatering ska föreligga innan detaljplanen antas. Avtalet ska bland annat innehålla reglering av anläggningsarbeten samt övriga frågor med anledning av detaljplanens genomförande. Gestaltningsprogram och miljöprogram ska knytas till detta exploateringsavtal.

20 20 (22) En eventuell ombyggnad av korsningen Terminalvägen Pampaslänken för att komma in till spårhallen sydost om planområdet ska föregås av ett avtal mellan Solna stad, som är huvudman för Pampaslänken, och TRES. För avfartsrampen från Essingeleden föreskrivs i riskbedömningen att ett avåkningsoch påkörningsskydd behöver anordnas som ska kunna hantera påkörning av en buss längs hela avfartsrampen tills denna svänger höger in på depåområdet, för att skydda det föreslagna gaslagret från påkörning. Frågan kommer huvudsakligen att hanteras i avtal mellan SL och Trafikverket och kommer att samordnas med den ombyggnation av avfartsrampen som SL och Trafikverket kommer att genomföra. Det bedöms dock också vara nödvändigt att frågan om avåknings- och påkörningsskydd regleras i exploateringsavtalet mellan Solna stad och SL, eftersom rampen till största delen ligger utanför planområdet på mark som ägs av Solna stad. Konsekvenser av planens genomförande Landskapsbild Detaljplanen kommer att innebära en förändring av landskapsbilden eftersom de tillkommande byggnadsvolymerna är relativt stora och kommer att synas tydligt från omgivande områden. Ett antal befintliga träd kommer att tas ned vilket också påverkar landskapsbilden. Hänsyn har tagits till placering av de tillkommande byggnadsvolymerna så att de samspelar med den befintliga Tomtebodaterminalen som utgör ett mycket tydligt landskapselement. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att bussdepån har en skala som kommer att passa väl in i landskapsbilden eftersom både de omgivande motorlederna och Tomtebodaterminalen är mycket storskaliga. Natur och vegetation Området hyser vissa höga naturvärden. Dessa är främst knutna till värdefulla ädellövträd, främst så kallade ekefterträdare, och några äldre tallar. Skogsbacken med värdefulla grova ekar invid dagens entré kommer att bevaras. Dock kommer all vegetation inklusive träd på ruderatmark, där själva bussdäcket, avfartsramper och körbara ytor kommer att ligga, tas bort. Här försvinner också några värdefulla träd. I större delen av planområdet kommer marknivån att höjas cirka 1-4 meter genom omfattande utfyllnader. En mindre bergklack kommer att sprängas bort. De omfattande markarbetena och förlusten av vegetation innebär sammantaget negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden inom och angränsande till planområdet. Förlusten av ek och andra ädellövträd har stor påverkan på områdets naturvärden samt minskar områdets potential som ekologisk spridningslänk till andra värdefulla ekmiljöer i Solna. Därmed bedöms planförslaget medföra stora negativa konsekvenser för naturmiljövärdena. Om ingen hänsyn tagits till befintlig ekdunge vid entréområdet skulle de negativa konsekvenserna ha blivit än mer betydande. Rekreation Naturen i området används idag inte för rekreation i någon nämnvärd utsträckning, eftersom det ligger omgärdat av hårt trafikerade vägar. Kolonistugorna har haft ett värde ur rekreationssynpunkt, även om de endast har använts av några få personer.