PM TRAFIK DETALJPLAN TOMTEBODATERMINALEN

Transkript

1 RAPPORT PM TRAFIK DETALJPLAN TOMTEBODATERMINALEN SAMRÅDSHANDLING

2 Uppdrag: Titel på rapport: Status: Datum: Tomteboda PM Trafik PM Trafik Detaljplan Tomtebodaterminalen Samrådshandling Beställare: Kontaktperson: NAI Svefa Fastigheter AB Pia Chudi Uppdragsansvarig: Kvalitetsgranskare: Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: Anke Xylander, Tyréns AB Torkel Lindgren, Tyréns AB ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: O:\STH\246215\T\Rapport PM Trafik\Tomteboda PM Trafik_ docx

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Förutsättningarna Området och dess läge Nuvarande situation Bil- och godstrafik Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Angränsande planer och projekt Avgränsning Planförslaget Bussdepån Trafikering Vägnätet Parkering Övrig användning av terminalområdet Vägnät och trafikering Parkering Vägen till frilastområdet Trafikalstring och trafikflöden Nuläge Nollalternativ Utvecklingsalternativet Trafikdetaljer i planförslaget Bussdepån Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Biltrafik Angöring och distribution Frilastområdet Terminalvägens södra korsning med Pampaslänken Konsekvenser Nuvarande vägnät Trafikbelastning Framtida vägplaner Underlag / källor O:\STH\246215\T\Rapport PM Trafik\Tomteboda PM Trafik_ docx

4 1 Inledning Posten ska lämna Tomtebodaterminalen i Solna kommun som i början av 1980-talet byggdes för Postens verksamhet. En ny detaljplan ska möjliggöra att bl.a. lokalisera en ny modern depå för SL:s innerstadsbussar till Tomteboda. Detta PM utgör en del av underlaget till detaljplanen. 1.1 Bakgrund Postterminalen i Tomteboda färdigställdes 1983 för Postens verksamhet, både kontor och för hantering av postförsändelser flyttade Posten sin kontorsverksamhet till en ny huvudbyggnad på en angränsande tomt. Hanteringen av försändelser flyttas senast 2015 till en ny postterminal vid Rosersberg. Tomtebodaterminalen behöver fyllas med nya verksamheter. Storstockholms Lokaltrafik har behov av nya depåplatser för innerstadsbussarna. Befintliga depåer i innerstaden behöver flyttas för att göra plats för ny bebyggelse. Ersättningsplatser är svåra att hitta eftersom depåverksamheten är i viss mån störande för boende i närheten. Dessutom behövs anknytning till kapacitetsstarka vägförbindelser så bussarna kan ta sig till sina utsättningspunkter. Tomteboda kan inrymma både verkstäder och uppställningsplatser invändigt och utvändigt på ett mycket fördelaktigt sätt. Juli 2012 tecknades avtal mellan fastighetsägare TRES AB, brukare AB SL samt även Solna kommun och Trafikverket för att lösa nödvändiga åtgärder. En bussdepå vid Tomteboda möjliggör till skillnad från andra lägen miljövänliga drivmedelsalternativ. 2 Förutsättningarna 2.1 Området och dess läge Tomtebodaterminalen byggdes för logistikverksamhet och ligger nära transportinfrastruktur omedelbart norr om E4/E20 Essingeleden och väster om Tomteboda bangård. Nordost om fastigheten ligger det nya Ingentingområdet med bostäder och kontorsverksamhet samt Postens huvudkontor. Mot sydost ligger idag mest trafikytor med naturmark emellan. Bild 1 Översiktskarta (källa: eniro.se) O:\STH\246215\T\Rapport PM Trafik\Tomteboda PM Trafik_ docx

5 2.2 Nuvarande situation Tomtebodaterminalen ligger i södra delen av Solna kommun mellan Tomteboda bangård och Essingeleden i anslutning till betydande infrastruktur centralt i Stockholmsområdet Bil- och godstrafik Tomtebodaterminalen nås söderifrån via Terminalvägens anslutning till Pampaslänken samt västerifrån via Terminalvägens anslutning till korsningen mellan Bolstomtavägen, Ekelundsvägen och Essingeledens ramper. Denna korsning byggdes 2012 om till cirkulationsplats. Här ansluter även den nya Bolstomtavägen som är en anslutningsväg för Ingenting-området. Bild 2 Flygbild med gatunamn över området (källa: eniro.se) Båda tillfarterna till terminalområdet kan trafikeras med tunga fordon. Terminalvägens anslutning till Pampaslänken i söder tillåter inte högersväng ut mot Pampaslänken för tunga fordon p.g.a. geometrin. Idag är dock Terminalvägen genomgående genom området så trafik åt det hållet kan ta den norra tillfarten och därmed nå det önskade vägnätet. Terminalen kan även angöras med spårtrafik Gång- och cykeltrafik Gång- och cykeltrafiken kan i nuläget passera genom området på en separerad GC-väg. Denna förbindelse är ett viktigt stråk mellan Stockholm och Solna som måste finnas kvar. Trafikmiljön utmed Terminalvägen och Pampaslänken är i dagsläge otrevlig och otrygg Kollektivtrafik Området försörjs med kollektivtrafik via en busslinje från Karlberg station som har sin ändhållplats inklusive vändzon vid entréområdet. Det finns ännu inga konkreta planer kring denna busslinje men en förlängning till Ingenting-området är tänkbar. Tunnelbanestationen Västra skogen har en ingång ca 500 meter väster om terminalen och det finns gång- och cykelvägar emellan. Dock måste flera trafikleder korsas (oftast i tunnel) och några höjdmeter övervinnas. 5(16)

6 2.3 Angränsande planer och projekt I anslutning till terminalområdet pågår ett antal större väg- och exploateringsprojekt som kommer att påverka trafiken. Projekten är i olika skeden Bild 3 Översikt angränsande planer Norra Stationsområdet ligger strax söder om Karolinskas områden. Utbyggnaden för ca 7000 boende och arbetsplatser gör att en ny stadsdel växer fram som kommer att förbinda Stockholm med Solna. Norra Stationsområdet bedöms alstra ca fordon per vardagsdygn. I samband med utbyggnaden förläggs E4/E20 samt Värtabanan i tunnel. Nya Karolinska Solna: Någon kilometer öster om planområdet byggs ett nytt universitetssjukhus mellan det gamla sjukhuset och Solnavägen. Sjukhuset ska öppna 2016 och vara helt klart Ingenting är ett område med nya bostäder och kontor som byggs norr om Postens nya huvudkontorsbyggnad. Omfattningen är ca 750 lägenheter och kvm kontor och andra lokaler. Området väntas generera ca fordon per dygn. Områdets huvudsakliga angöring sker västerifrån via Storgatan och Armégatan. En ny detaljplan ska upprättas för kontorskvarteret Ekelund mellan Västra skogen och Karlberg. Befintliga lokaler har tidigare använts av Arbetsmiljöverket men står nu tomma. Förslaget innehåller nya bostäder, kontor och hotell. Det behöver utredas hur förslagen kan fungera med befintlig och planerad trafikinfrastruktur. En påtänkt ny uppgång från tunnelbanans station Västra skogen skulle vara relevant för planområdet. Norra Länkens förlängning till Värtahamnen är under byggnation. Detta blir en ny vägförbindelse i tunnel som förbinder E4/E20 med det nya exploateringsområdet i Norra Djurgårdsstaden. Den nya stadsdelen kommer färdigt utbyggt innehålla bostäder och arbetsplatser. Området ska försörjas med både spårbunden och busstrafik men kommer ändå att generera i storleksordning fordonsrörelser per dag. En del av dessa 6(16)

7 kommer att trafikera E4/E20 söderut förbi det aktuella planområdet. Den nya vägen blir en direkt förbindelse till den nya stadsdelen för dess försörjning med buss. Huvudstaleden är en delvis utbyggd trafikled mellan trafikplats Karlberg och Ulvsundavägen. Även andra alternativ utreds eller har utretts, t.ex. en koppling till Bergslagsvägen eller Tritonvägen. Vägen har utretts i flera omgånger och finns för närvarande inte i Länsplanen. För Solna kommun är vägen ett angeläget projekt eftersom den skulle minska genomfartstrafiken genom främst Huvudsta men även på Frösundavägen och Solnavägen. Huvudstaleden skulle passera planområdet i direkt anslutning i söder och/ eller öster, utrymmesbehoven måste beaktas av båda projekten. De aktuella planerna tar hänsyn till detta. E4-länken är en påtänkt tunnelförbindelse mellan Tomteboda trafikplats och Frösunda trafikplats. Förbindelsen skulle därmed ersätta eller avlasta nuvarande dragning av E4/E20 via Norra Länken och Uppsalavägen. Vägförbindelsen finns med i tidigare stadsplaner och ska inte omöjliggöras men är i övrigt inte under utredning. 2.4 Avgränsning Redovisningen i detta PM Trafik använder trafiksiffrorna från arbetsplanen för E4/E20 Tomteboda Haga södra samt Ingenting-området. Dessa i sin tur tar hänsyn till Norra Länken samt Norra Stationsområdet. 3 Planförslaget Tomtebodaterminalen föreslås bli ny depå för innerstadsbussarna. Det centrala läget med goda kopplingar till både det övergripande och det lokala vägnätet mot Stockholm samt omgivningen med bangård och motorväg gör området mycket väl lämpat som bussdepå. Bussdepåverksamheten tar ca halva markområdet samt ca 1/3 del av byggnaden i anspråk. Övriga våningsplan i byggnaden ska inrymma kontorsverksamhet. Resterande tomt ska delvis tas i anspråk av parkering med naturmark emellan. Bild 4 Översiktsbild över planområdet (källa: Gestaltningsprogram, Karavan) 7(16)

8 3.1 Bussdepån Bussdepån ska vara garage för ca 240 bussar och arbetsplats för ca personer. Bussarna ska i första hand trafikera innerstaden och har därmed utsättningspunkter över hela Stockholms innerstad. Bild 5 Tomtebodaterminalen (stjärna) och utsättningspunkter för innerstadsbussarna (källa: SL) Trafikering Den föreslagna bussdepån kommer ha direkta förbindelser till det övergripande vägnätet åt flera håll. Från E4/E20 norrifrån ska en direktavfart byggas som endast ska användas av bussar till depån. Via den nya cirkulationsplatsen utanför entrén till fastigheten ansluter ramper till E4/E20 söderut och söderifrån samt Ekelundsvägen till och från Kungsholmen. Inga bussar som tillhör innerstadsdepån kommer att belasta Solna kommuns vägnät. Endast bussarna på linje 507 trafikerar norrut in i Solna kommun men dessa tillhör inte depån. De flesta bussarna kommer vara ute i trafik under dagarna och stå inne på depåområdet under natten. Bussarna lämnar depån tidigt på morgonen för att gå i trafik. Under dagen kommer en del av bussarna tillbaka till depån för pauser men de flesta är kvar ute i trafik medan deras förare byts av för att säkerställa arbetstider. Sent på eftermiddagen och kvällen kommer bussarna tillbaka för nattuppställning samt service och tankning. Depån genererar alltså bussrörelser in och ut från depån främst före och under morgonrusningstrafiken samt efter eftermiddagsrusningen. Inom depån kommer bussarna även köras på natten då mycket service genomförs när bussarna är inne i depån Vägnätet En bussdepå vid Tomtebodaterminalen är en sluten anläggning med tillträde endast för behöriga. Därmed kommer Terminalvägen inte vara öppen för genomfart. På var sida om depådelen kommer det finnas en väg som ansluter till omgivande vägnät. Spårhallen måste skiljas från huvudbyggnaden eftersom bussarna behöver köra till baksidan av fastigheten för att kunna nå verkstadslokalerna. 8(16)

9 3.1.3 Parkering Personalparkering för bussdepån kommer finnas inne i byggnaden då SL hyr 150 platser för bilparkering. Bussarna parkeras i kolonn dels inne i huset samt på och under ett parkeringsdäck som ska byggas på markytan väster om huvudbyggnaden mellan Terminalvägen, avfartsrampen från Essingeleden och Ekelundsvägen. 3.2 Övrig användning av terminalområdet Utöver de delar av huvudbyggnaden som bussdepåverksamheten tar i anspråk finns tre våningar med höga fria takhöjder samt kontor, totalt knapp kvm för kontor och blandade verksamhet. I bottenplanet finns dessutom ett garageplan där plats för ca 400 personbilar kan möjliggöras utöver de 150 platser som ska tillhöra depåverksamheten Vägnät och trafikering Den föreslagna bussdepån delar Terminalvägen och omöjliggör genomfart. Enda tillfarten till entréområdet för fastigheten är därmed från Bolstomtavägen. Cirkulationen förbinder E4/E20 söderut och söderifrån, Ekelundsvägen och Bolstomtavägen. Vi den norra delen av Ekelundsvägen nås Solna stads vägnät och Pampaslänken. Söder om depån ansluter Terminalvägen till Pampaslänken. Anslutningen behöver anpassas för att kunna trafikeras med stora lastbilar västerut på Pampaslänken. Spårhallens framtida användning är inte klarlagd men med rådande brist på uppställningsplatser för tåg bedöms den nyttjas för sådan verksamhet och lättare service. Gång- och cykelvägen flyttas till ett läge utanför depåområdets gräns. Den följer terrängen i möjligaste mån för att skapa en trivsam och intressant förbindelse med god standard Parkering Den planerade användningen av fastighetens övriga delar bedöms generera ett parkeringsbehov på ca 550 parkeringsplatser. Dessa kan dels ordnas i ett garageplan inne i huset samt i två markparkeringar i anslutning till planområdet. Den större parkeringen norr om byggnaden bredvid spårområdet skulle dessutom kunna utformas som parkeringsdäck i två plan vilket ger ytterligare parkeringsplatser Vägen till frilastområdet Vägen till frilastområdet ska finnas kvar men fastighetsägaren TRES AB övervägar att flytta vägen några meter västerut för att skapa utrymme för ca 30 nya parkeringsplatser norr om terminalbyggnaden. Detta är dock inte något som regleras i detaljplanen. Vägen ska även fortsättningsvis kunna användas av stora lastfordon men utformas som lokalgata. Stora fordon behöver inte kunna mötas på hela sträckan men måste ha sikt för att kunna ta hänsyn och invänta varandra. 9(16)

10 4 Trafikalstring och trafikflöden 4.1 Nuläge Området trafikeras idag av lastbilar och övriga bilar till Postens verksamhet samt en del övriga verksamheter. Trafiksiffrorna som redovisas i nedanstående bild kommer från både Stockholm stads och Trafikverkets trafikmätningar samt underlagsrapporter till angränsande projekt. Samtliga mätningar och värden från rapporterna gäller för de senaste 5 åren. I och med det pågående bygget av Norra Länken, Karolinska och Norra Stationsområdet är dessa siffror ett rimligt antagande för trafikmängderna Bild 6 Trafikmängderna år 2012 (fordon per vardagsdygn) 4.2 Nollalternativ En föreslagen utveckling ska alltid jämföras med ett scenario för framtiden med nuvarande förutsättningar, ett nollaternativ. Posten är på väg att lämna Tomtebodaterminalen. Gällande detaljplan föreskriver användningen för distributionsterminal. Tomtebodaterminalen kommer att få ny användning. Bussdepån är en relativ storskalig verksamhet. En annan form av verksamhet skulle antagligen medföra att fler fordon rör sig i området. Antagandet utgår ifrån att en liknande verksamhet som Posten med samma storleksordning på trafiken finns i de utrymmen som i planförslaget används av bussdepån. Övriga delar av fastigheten antas få samma trafik som planförslaget. Bild 7 Trafikmängderna kring Tomtebodaterminalen enligt nollalternativet (utan bussdepåverksamhet) år 2020, fordon per vardagsdygn 10(16)

11 4.3 Utvecklingsalternativet I den rådande trafikmiljön kring Tomtebodaterminalen kommer en bussdepå inte utgöra en trafikkälla av vikt. Mellan storskaliga bangården och Essingeledens Tomtebodakurva kommer depåns trafikpåverkan vara relativt liten. Även den övriga verksamheten kommer inte generera trafikmängder som påverkar omgivande vägnät nämnvärt. Som framgår av trafikprognosen för ett nollalternativ utan bussdepå skulle annan användning generera något mer trafik än planförslaget. Bild 8 Trafikmängder år 2020 enligt utvecklingsalternativet med bussdepå 5 Trafikdetaljer i planförslaget Omvandlingen av den tidigare postterminalen i en bussdepå för 240 bussar som ska trafikera Stockholms innerstad samt övrig användning av fastigheten kräver en del förändringar i planområdet. 5.1 Bussdepån Depån ska få en direktavfart från Essingeleden österifrån som ska användas endast av busstrafik. I första hand planeras inga särskilda hinder för annan trafik utan endast skyltning. Flera varianter av grindar e.d. har övervägts för att hindra trafik in i depån. Det största riskmomentet anses dock vara att eventuella felkörare tar sig upp mot Essingeleden åt fel håll. Det ska skyltas tydligt att man inte får köra ut mot Essingeleden öster om bussdäcket, förslagsvis med förbudsmärket mot infart med fordon. Bussdepån kommer ta en våning av huvudbyggnaden i anspråk för bussuppställning och verkstad. Uppställning kommer ske i så kallad kolonnuppställning i byggnaden med infart på den södra kortsidan och utfart på den norra. In- och utfart till verkstäderna sker från den södra kortsidan och baksidan (mot bangården) av byggnaden. Resterande bussar ska ställas upp på och under ett parkeringsdäck på den stora planen öster om terminalbyggnaden där det övre planet har sin in- och utfart i samband med rampen från Essingeleden. Rampen kommer således vara dubbelriktad inom depåområdet men enkelriktad från Essingeleden. 11(16)

12 Det nedre planet av uppställningen kommer vara i nivå med befintlig gata (Terminalvägen) som blir en intern körväg i depåområdet. Depåområdet kommer att omges med ett skalskydd, endast behöriga ska äga tillträde till området. Det innebär att Terminalvägen inte är öppen för genomfart. Bild 9 Illustrationsplan över bussterminalen och det övre parkeringsdäcket. (framtagen av Karavan) 5.2 Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelvägen förläggs utanför det nya depåområdet. Vägen måste anpassas till den nya avfartsrampen och leds sedan utmed skalskyddet. Höjdnivån anpassas för tillgänglig vägsträckning. Där bilvägarna passeras anläggs övergångsställen med cykelöverfarter. Gångoch cykelvägen ansluts till övriga gång- och cykelvägnätet utanför entréområdet. 5.3 Kollektivtrafik Kollektivtrafiken kommer inte att förändras. Linje 507 ska tills vidare ha sin sluthållplats vid entréområdet. Även tunnelbanan nås vid Västra skogen på befintliga gång- och cykelvägar. 5.4 Biltrafik Biltrafiken till fastigheten hänvisas till entréområdet med infart från Bolstomtavägen. Här nås både parkeringar inom byggnaden samt markparkeringarna. Biltrafik till depåområdet kan nå depån både via entréområdet och södra delen av Terminalvägen. Biltrafik till depån ska inte använda avfartsrampen från Essingeleden. 12(16)

13 5.5 Angöring och distribution Den nya entrén ska vara välkomnande och tydligt. Bild 10 Illustration över entréområdet (Karavan) Angöringen och leveranser till bussdepån sker inom depåområdet, ytorna är dimensionerade för detta. Resterande fastighet inom huvudbyggnaden samt kontorsbyggnaden använder befintlig distributionskaj vid kontorsbyggnaden. Körvägen för distributionsfordonen leds i en enkelriktad slinga. För att minska de rena körytorna leds dessa fordon på en kort sträcka över entréområdet som utformas för låg hastighet och markeras tydligt. Genom skyddsmuren till garagerampen avgränsas ytan vid distributionskajen tydligt från entréområdet vilket separerar ytor för gående från sådana där backning av fordon kan förekomma. 5.6 Frilastområdet Frilastområdet ligger norr om terminalbyggnaden och är en större asfaltyta direkt mot spåren. Här kan gods lastas om mellan tåg och lastbil. Trafikverket har genomfört en idéstudie för Tomteboda bangård och dess framtida användning. Denna har kommit fram till att det befintliga frilastområdet norr om Tomtebodaterminalen har en viktig funktion för godshanteringen i Stockholm. Området ska även fortsättningsvis kunna användas för omlastning mellan väg- och spårtrafik. Detta förutsätter en vägförbindelse till frilastområdet som kan användas av stora lastfordon. Då antalet fordon som ska angöra frilastområdet är endast 200 fordon per dygn och dessa oftast kommer utanför högtrafiken för övrig vägtrafik kan vägen utformas som lokalgata. Stora fordon behöver inte kunna mötas på hela sträckan men måste kunna ta hänsyn och invänta varandra. Bild 11 Illustration över vägen till frilastområdet (Illustration från Karavan) 13(16)

14 5.7 Terminalvägens södra korsning med Pampaslänken Eftersom Terminalvägen inte kan vara genomgående genom depåområdet måste den södra anslutningen anpassas så att tunga fordon kan svänga in och ut mot den västra delen av Pampaslänken. Nedanstående bild visar hur kantsenslinjerna kan anpassas för detta. Korsningen är signalreglerad. Även gång- och cykelvägen från Solna mot Karlberg passerar korsningen. Bild 12 Skiss över nödvändiga kantstensförändringar för att möjliggöra sväng från och mot Pampaslänkens västra del 6 Konsekvenser 6.1 Nuvarande vägnät Befintligt vägnät påverkas av planförslaget genom avstängningen av genomfart på Terminalvägen. Terminalbyggnaden kan dock angöras från det allmänna vägnätet precis som i nuläget. 6.2 Trafikbelastning Bussdepån kommer generera annan trafik än dagens användning av terminalen. Enligt prognosen alstrar en bussdepå även av denna storlek mindre trafik än dagens verksamhet. De flesta bussar kommer att lämna eller återvända till depån utanför den mest belastade trafiktiden. Bussarna måste säkerställa att de anländer i tid till sina utsättningspunkter. För att kunna jämföra trafikbelastningen som en bussdepå kan medföra har ett nollalternativ med användning enligt befintlig detaljplan i stället för bussdepådelen beräknats. Prognosen för detta alternativ visar på en något högre trafikmängd. Trafikmängder som orsakas av ovanstående verksamheter är dock relativt låga i jämförelse med trafiken på det omgivande vägnätet. Särskilt Essingeleden E4/E20 men även Pampaslänken och delar av Ekelundsvägen har betydligt mer trafik. Sammanfattningsvis antas inte trafiken som genereras av verksamheterna vid Tomtebodaterminalen ha stor påverkan på trafiksituationen i området. 14(16)

15 6.3 Framtida vägplaner Som tidigare nämnt finns ytterligare planer för utbyggnader av vägnätet i närområdet av Tomtebodaterminalen. Både Huvudstaleden och E4-länken skulle ligga i omedelbar anslutning till planområdet. E4-länken är i och med ombyggnationen av befintlig vägsträcka under Norra Stationsområdet troligen inte aktuell inom överskådlig tid men Huvudstaleden är en mycket angelägen vägförbindelse för Solna kommun eftersom den skulle minska genomfartstrafiken i andra delar av kommunen. Huvudstaleden är i princip en förlängning av nuvarande Pampaslänken västerut. Tanken är att förlägga vägen väster om E4 och Tomtebodaterminalen i tunnel, antingen under Huvudsta eller Ingenting. Det skulle frigöra markyta för exploatering. Kommunen har påbörjat planarbetet för att utveckla Ekelund mellan Västra skogen och Karlberg till ett sammanhängande område. En tänkt förutsättning för detta är att Pampaslänken ersätts med Huvudstaleden i tunnel under Ingentingområdet. Den nya vägförbindelsen skulle förläggas precis väster om det aktuella planområdet. Detta läge sammanfaller med korridoren för E4-länken. Planförslagets avfartsramp mot bussdepån ligger nära befintlig Pampaslänk, gång- och cykelvägen utanför depån ligger mellan vägarna. Arbetsmaterial från ovanstående planarbete utgår ifrån att provisoriska vägförbindelser behöver byggas för att ersätta Pampaslänken under bygget av den permanenta lösningen. Provisorierna behöver placeras delvis mellan avfartsrampen och befintlig Pampaslänken vilket skulle medföra att gång- och cykelvägen måste ledas om. Depårampen ligger tillsammans med GC-vägen på bank och stödmur några meter över befintlig mark, dessa konstruktioner måste beaktas. Bild 13 Översikt över ett sammanhängande Ekelundsområde (Källa: Arbetsmaterial från Ramböll) Bild 14 Detalj där den provisoriska Pampaslänken ligger nära avfartsrampen (Källa: Arbetsmaterial från Ramböll) Med nuvarande beslutsunderlag och kända förutsättningar kommer den föreslagna bussdepån inte hindra en framtida utbyggnad av Huvudstaleden eller E4-länken. 15(16)

16 7 Underlag / källor E4/E20 Tomteboda Haga södra, Norra Station gemensamt, Arbetsplan Beskrivning och PM Trafik Huvudstaledens sträckning, beställare Solna stad m.fl. Koncept version 0.95 juni 2005 PM Trafik Ingenting, , Ramböll Trafik PM Detaljplan Norra station, Stockholms stad 2009 Trafik PM Karolinska Norra Station, Fördjupning av två översiktsplaner, Utställningshandling mars 2008 Idéstudie Tomteboda bangård framtida användning, Trafikverket Publikation 2011:120 Idéstudie Tpl Karlberg, Trafikverket och Ramböll 2012 Trafiksimulering Tpl Karlberg, trafikverket och Ramböll (16)