Förslag till vattenskyddsområde samt föreskrifter

Transkript

1 Förslag till vattenskyddsområde samt föreskrifter Åsele vattenverk Åsele vattenverk Foto: Leif Andersson, ProVAb Linköping Upprättad på uppdrag av Åsele kommun Uppdragsnummer

2 Reviderat (datum): Sida: 2 (16) INNEHÅLL 1. Inledning Teknisk beskrivning Inventering av potentiella föroreningskällor Fastighetsägarförteckning Förslag till skyddsområdesgränser Förslag till föreskrifter Vattentäktsverksamhetens bedrivande Skyltar Ny lagstiftning Information Referenser...16 Bilaga 1. Analysresultat råvatten samt utgående vatten Bilaga 2. Riskinventering och riskanalys Bilaga 3. Förteckning över berörda fastigheter Bilaga 4. Karta över föreslaget skyddsområde Bilaga 5. Beräkningar av konvektiva transporthastigheter Bilaga 6. Utredning grundvattenförhållanden (VBB)

3 Reviderat (datum): Sida: 3 (16) Åsele vattenverk Förslag till vattenskyddsområde samt föreskrifter 1. Inledning Tillgång på vatten för vattenförsörjning är ett av våra allra viktigaste samhällsintressen. Syftet med vattenskyddsområden är att ge dricksvattentäkter ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. För arbetet finns målsättningar bland annat i de nationella miljömålen "Levande sjöar och vattendrag" och "Grundvatten av god kvalitet" samt EU:s ramdirektiv för vatten. Genom ramdirektivet läggs grunden för ett EU-gemensamt regelverk för skyddet av inlandsvatten, kustvatten och grundvatten. Alla grund- och ytvattentäkter som försörjer fler än 50 personer alternativt levererar mer än 10 m3/dygn ska enligt vattendirektivet ha ett godtagbart skydd senast Miljömålen är en viktig grund för det svenska miljöarbetet och har till uppgift att ange inriktningen för hur myndigheter och andra aktörer ska arbeta med miljöbalken och andra miljölagstiftningar. Länsstyrelsen eller kommunen kan fastställa vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter med stöd av miljöbalken (7 kap. 21 MB). Ett skyddsområde ska utgöra ett bra skydd för vattentäkten men får inte vara mer långtgående än nödvändigt. 2. Teknisk beskrivning 2.1 Allmän orientering Vattenförsörjningen av Åsele samhälle med omnejd sker genom uttag av grundvatten i Åsele vattenverk. Ett skyddsområde är nödvändigt för att så långt som möjligt skydda konsumenterna och att säkerställa att täkten kan användas i framtiden. Reservvattentäkten är belägen strax invid den ordinarie täkten, i samma isälvsavlagring, vilket gör den speciellt skyddsvärd då tillgång till övriga reservvattentäkter helt saknas. Vattenskyddsområde för vattentäkten finns fastställt, men föreskrifterna från 1980-talet är föråldrade med dagens mått samt dåligt anpassade vilket resulterar i sämre skydd för vattentäkten. Detta är ett förslag till reviderat skyddsområde samt föreskrifter. Principerna för vattenskyddet följer anvisningarna i Naturvårdsverkets handbok om Vattenskyddsområde (Handbok

4 Reviderat (datum): Sida: 4 (16) 2010:5). Ansökan om fastställelse av skyddsområdet kommer att lämnas in till Kommunfullmäktige alternativt Länsstyrelsen. 2.2 Gällande tillstånd Vattendom för vattentäkten saknas. 2.3 Planbestämmelser Översiktsplan för Åsele kommun antagen av kommunfullmäktige 1991 (ny är under arbete) Vid revidering av översiktsplan och/eller detaljplaner ska hänsyn tas till skyddsområden och skyddsföreskrifter. Planer får inte antas som kan påverka skyddet av värdefulla vattentillgångar. 2.4 Beskrivning anläggning Grundvattentäkt samt vattenverk Vattentäkten är belägen i en grusås (isälvsavlagringar) som gör den mycket genomsläpplig. Vattentäkten består av en 27 m djup brunn belägen ca 500 m NO om vattenverket i Åsele. Reservvattentäkten, 6 m djup, är belägen ca 100 m väster om vattenverket. Grundvattnet pumpas upp och filtreras genom tre alkaliska filter (magnadol och hydrokarbonat) samt desinficeras med klor innan det pumpas till högreservoaren. Från högreservoaren leds vattnet vidare ut på nätet. För mer information om process, dimensionering, drift m.m. se Drift- och skötselinstruktioner Åsele vattenverk. Geologi och hydrogeologi De grundvattenförande jordlagren där råvattenbrunnarna är belägna är en grusås. Denna sträcker sig i nordvästlig-sydostlig riktning omedelbart sydost om samhället längs Kvällåns dalgång. Åsmaterialets mäktighet är mer än 25 m vid den brunn som huvudsakligen används för uttag av råvatten. Vid reservvattentäkten är mäktigheten ca 8-12 m. Åsen är kraftigt begränsad till sin utsträckning och materialuppbyggnad. Det grusiga-sandiga materialet återfinns bara inom själva åsen och denna är skarpt begränsad, speciellt åt söder, mot dåligt vattenförande jordar. Mot nord-väst upphör åsen och avgränsas mot norr och nordost av uppstickande berg och morän. Grundvattnets naturliga strömningsriktning är mot norr. Den provpumpning som VAB utförde 1977 (VAB, 1977) indikerar att åsen är mycket genomsläpplig över nästan hela sin längd. Grundvattenbildningen per längdenhet ås är även mycket liten. Vid ett större uttag tjänstgör åsen som ett stort dräneringssystem som endast påverkar relativt närliggande områden. En viss infiltration från tjärnarna i närområdet kan ske. Grundvattnets hastighet är mycket låg inom stora delar av åsen. Vid ett uttag av 30 l/s bedöms hastigheten till 50 m/år.

5 Reviderat (datum): Sida: 5 (16) Utförligare uppgifter om geologi och hydrogeologi för vattentäkten finns i Översikt rörande grundvattenförhållandena vid Åsele kommuns vattentäkt samt synpunkter på föroreningsproblematiken och skyddsområde (VBB, ). Vattenförbrukning Åsele vattenverk försörjer ca 1000 personer i Åsele och uttaget uppgick under 2012 till ca 500 m 3 /dygn. Ett uttag om 1050 m 3 /dygn är möjligt från den ordinarie brunnen. Med reservtäkten kan volymen ökas till ca 1800 m 3 /dygn. Det som begränsar uttaget idag är pumpkapaciteten i vattenverket. Kapaciteten i vattentäkten räcker för att försörja övriga verk i kommunen som saknar reservvattentäkt. Det finns inga tecken på att vattenbehovet skulle öka i framtiden förutsatt att ingen större inflyttning till samhället sker eller att någon vattenkrävande industri etableras. Reservvatten Reservvattentäkten är belägen i samma grusformation som den ordinarie brunnen vilket gör täkten extra skyddsvärd. Vattentäktens värde Grundvattnet har ett värde både som vattentäkt och som grundvattenmagasin. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av störst intresse. Utvinningsvärdet motsvaras ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten med en ny i händelse av att den skulle bli obrukbar genom förorening eller på annat sätt. Kostnaden för att etablera en ny vattentäkt för ett samhälle av Åseles storlek är ca 2 miljoner (Pers. komm. Lennart Martinell, ProVAb). I denna kostnad ingår undersökningar, provpumpning etc., men förutsätter att lämpligt område för täkten redan finns utpekat samt att nuvarande beredning i befintligt vattenverket kan användas. Kostnaden är även beroende av avståndet mellan täkten och vattenverket och hur långa överföringsledningar som behövs. Enligt Naturvårdsverkets handbok bedöms Åsele vattentäkt ha ett mycket högt skyddsvärde. Det saknas bl.a. reservvatten. Vattenkvalitet Provtagning på råvatten har endast utförts vid enstaka tillfällen vid Åsele vattenverk. Beredningen av dricksvatten vid vattenverket är mycket enkel, och kvaliteten på utgående vatten är troligen liknande som på inkommande råvatten. Undersökningar av råvatten samt utgående vatten från Åsele vattenverk visar att vattnet håller en god kvalitet (Bilaga 1). 3. Regional vattenförsörjningsplan Länsstyrelsen i Västerbotten har inlett arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Syftet är att säkerställa tillgången på vattenresurser för dricksvattenförsörjningen i Västerbotten på lång sikt, d.v.s. i ett flergenerationsperspektiv. Vattenförsörjningsplanen är en regional översikt över de vattenresurser som är viktigast för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen i länet. Observera att nedanstående uppgifter är hämtade från

6 Reviderat (datum): Sida: 6 (16) kommer från det arbetsmaterial som hittills är framtaget (Per. Komm. Ann Salomonsson, Länsstyrelsen i Västerbotten). 3.1 Regionalt prioriterade dricksvattentillgångar och problemområden Arbetet med att identifiera regionalt prioriterade dricksvattentillgångarna har skett i två steg med hjälp av urvalskriterier. Förts har de potentiella dricksvattentillgångarna identifierats, därefter de regionalt prioriterade/viktigaste. Stor vikt har lagt på om grundvattenmagasinen har ovanligt stora tillgångar, om det bor mer folk än personer inom 30 km från grundvattenmagasinet och om grundvattentillgången har en kommunal huvudvattentäkt. 3.2 Prioriterade dricksvattentillgångar i Åsele kommun I Åsele kommun finns två prioriterade vattentillgångar, Torvsjöområden samt grundvattenmagasinet där Åsele vattentäkt är belägen (Figur 1 och Figur 2). Grundvattenmagasinet i Åsele bedöms ha stora vattentillgångar ( l/s). Figur 1. Preliminärt regionalt prioriterade dricksvattentillgångar i Västerbottens län. Rött är grundvattenmagasin som är klara; Rosa är grund- och ytvatten som det fortfarande finns frågetecken kring; Blått är ytvatten som är klara. (Karta från Ann Salomonsson, Länsstyrelsens Västernorrlands län).

7 Reviderat (datum): Sida: 7 (16) Figur 2. Preliminärt prioriterade dricksvattentillgångar i Åsele kommun. (Karta från Ann Salomonsson, Länsstyrelsens Västernorrlands län). 4. Inventering av potentiella föroreningskällor 4.1 Potentiella föroreningskällor Inom det tänkta skyddsområdet har definierats föroreningskällor med påverkan eller med risk för påverkan av vattenkvaliteten i grundvattentäkten. I Bilaga 2 finns riskinventering och riskanalys för verksamheter inom det blivande skyddsområdet redovisade. Resultatet av riskanalysen visar att de risker som rangordnas högst är: Olyckor på den närbelägna vägen Påverkan från renskötsel (växtnäring eller mikroorganismer) Påverkan från skogsbruk (fenoler, körskador)

8 Reviderat (datum): Sida: 8 (16) Läckage och utsläpp från enskilda avlopp (mikroorganismer) 5. Fastighetsägarförteckning Förteckning över berörda fastigheter med registrerade ägare inom föreslaget skyddsområde finns i Bilaga Fastställande av vattenskyddsområde Förslaget till vattenskyddsområde samt föreskrifter ska fastställas av Åsele kommun. När de nya föreskrifterna fastställs ska Åsele kommun ansöka hos Länsstyrelsen att de gamla föreskrifterna upphävs. 7. Nuvarande vattenskyddsområdes utbredning Befintligt vattenskyddsområde för vattentäkten i Åsele är baserat på en utredning av VBB från 1981 (Bilaga 6). Den baserar sig i sin tur i delar på en tidigare utredning utförd av VAB I samband med VABs utredning utfördes även rördrivningar och provpumpningar. Vattenskyddsområdets utbredning grundar sig på antagandet att vattenuttaget i huvudsak sker från den grusås vari huvudbrunnen är placerad. De omgivande jordlagren utgörs enligt VBBs utredning av finkorniga älvsediment, underlagrade av morän och därefter berg. Grundvattenbildningen i sankmarkerna nordnordost om grusåsen har bedömts som mycket obetydlig. Beräkningar av vattenskyddsområdets utbredning enligt anvisningarna i Naturvårdsverkets handbok visar att grundvattenbildningen i åsen inte är tillräcklig (se Bilaga 5). Nuvarande grundvattenuttag uppgår till maximalt m 3 /år. Med en grundvattenbildning på 375 mm/år (förutsatt grov markklass enligt Rodhe et al, 2006) krävs därför ett minsta tillrinningsområde enligt: A = Uttag m3 = Grundvattenbildning 0,375 m = m2 = 69 ha Åsens area, grovt beräknad utifrån ritning 1 i VBBs utredning, uppgår endast till 33 ha (Figur 3). Enbart grundvattenbildningen i åsen räcker alltså inte till för det tilltänkta uttaget. Då omgivande jordlager har en begränsad vattenförande förmåga är det troligast att det resterande vattenbehovet täcks av inducerat vatten från de omkringliggande sjöarna; främst Långtjärnen och Mörttjärnen. Utifrån kartmaterialet (VBB, 1981) så tycks Penningtjärnen och Långtjärnen sakna ytvattentillrinning. Det kan möjligen tyda på att alla tre sjöar i området står i förbindelse med åsen och därigenom varandra. Utifrån de geohydrologiska förhållandena och områdets topografi (Figur 3), bedöms det huvudsakliga tillflödet till sjöarna ske via ytvatten från sankmarkerna i nordnordost.

9 Reviderat (datum): Sida: 9 (16) Figur 3. Uppskattning av grusåsens area, Åsele vattentäkt (figur från Vattenkartan, Länsstyrelsens WebGIS). 8. Förslag till skyddsområdesgränser 8.1 Indelning i zoner Vattenskyddsområdet delas in i vattentäktszon (brunnsområde) samt primär, sekundär (tidigare inre och yttre) respektive tertiär skyddszon. Omfattningen av det planerade vattenskyddsområdet samt avgränsningarna för skyddszonerna framgår av upprättad skyddsområdeskarta (Bilaga 4). Observera att hela vägområdet för vägar utmärkta på skyddsområdeskarta ingår i skyddsområdet. De föreslagna gränserna kan komma att förändras innan vattenskyddsområdet slutligen fastställs. Vattentäktszon Vattentäktszonen utgörs av en yta motsvarande en radie av 10 m ut från respektive brunn. Primär skyddszon Den primära skyddszonen ska avgränsas så att riskerna för akut förorening genom olyckshändelse minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen. Grundvattnets hastighet i åsen bedömdes av VBB till 50 m/år vid ett uttag av 30 l/s. Primär skyddszon bör omfatta ett sådant område att vattnets uppehållstid i marken uppgår till 100 dygn. Enligt Naturvårdsverkets rekommendationer bör gräns mellan primär- och sekundär skyddszon inte förläggas på ett avstånd mindre än 100 meter från uttagsbrunnen. Den primära zonen föreslås omfatta ett område motsvarande åsens utsträckning. Motsvarande zonindelning gäller för reservvattentäkten. Skyddszonens gränser anpassas i viss mån efter fastighetsgränser. Sekundär skyddszon

10 Reviderat (datum): Sida: 10 (16) Syftet med en sekundär skyddszon är att bibehålla en hög vattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. För avgränsning av sekundär skyddszon gäller att ett års uttagen vattenmängd ska balanseras av grundvattenbildningen. Hela åsen föreslås ingå i den sekundära zonen. Den potentiella grundvattenbildningen i åsen är dock inte tillräckligt stor för det aktuella uttaget ( m 3 /år). Grundvattentillförseln från närliggande jordlager ära begränsad, vilket medför att sjövatten troligen induceras från Penningtjärn, Mörttjärn samt Långtjärn. Den sekundära zonen bör även innefatta avrinningsområdena för dessa tjärnar samt ett område runt åsen motsvarande 69 ha. Tertiär zon Med anledning av att grundvattenförekomsten bedöms som regionalt viktig bör hela grundvattenförekomsten inkluderas i vattenskyddsområdet. Den tertiära zonen omfattar de delar av grundvattenförekomsten som inte omfattas av primär och sekundär zon. 9. Förslag till föreskrifter Nedan angivna föreskrifter ska gälla inom det skyddsområde som angivits på upprättad skyddsområdeskarta. 9.1 Föreskrifter Vattentäktszon 1 Särskilt om vattentäktszon Inom vattentäktszonen (brunnsområdet) får endast vattentäktsverksamhet bedrivas. Området ska vara inhägnat eller skyddat genom överbyggnad som ska hållas låst. Vattentäktszonen får endast disponeras av vattentäktens huvudman. Primär zon 2 Petroleumprodukter Hantering av mer än sammanlagt 50 liter petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor kräver tillstånd. Med hantering avses inte här användning i maskiners och fordons egna tankar samt transporter genom skyddszon. Från förbudet undantas hantering av petroleumprodukter för att försörja bostads- och jordbruksfastigheter med olja för uppvärmning. 3 Bekämpningsmedel och gödningsmedel All hantering av bekämpningsmedel är förbjuden. All hantering av växtnäringsämnen och ensilage är förbjuden. 4 Avverkning av skog och upplag av timmer Permanenta upplag av bark, timmer, flis, spån och GROT samt användning av träskyddsmedel/bekämpningsmedel är förbjuden. För tillfällig verksamhet gäller tillståndsplikt. Med tillfällig menas högst en avverkningssäsong (6 månader). Endast naturlig föryngring eller plante-

11 Reviderat (datum): Sida: 11 (16) ring med ej kemiskt behandlat plantmaterial är tillåtet. Dikning, gödsling och maskinell markberedning är förbjuden. Tillstånd krävs vid avverkning Lagring av ved för uppvärmning för husbehov är undantaget förbud respektive tillståndsplikt. 5 Infiltration och avledning av avloppsvatten Anläggning för infiltration eller utsläpp av hushållsspillvatten (t.ex. toalettvatten och BDTvatten (bad, dusch, tvätt)) eller annat avloppsvatten i marken, diken eller vattenområde får inte utföras eller ändras utan tillstånd. Skyddsåtgärder för avloppsanordningar ska uppfylla kraven på hög nivå enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållspillvatten (2006:7). Befintliga anläggningar är inte tillståndspliktiga enligt dessa skyddsföreskrifter, men ska uppfylla kraven på hög nivå. Utsläpp av annat avloppsvatten får inte förekomma utan tillstånd. 6 Avfallshantering och deponering Det är förbjudet att lägga ut, deponera eller gräva ned animaliskt avfall, avloppsslam, latrin, hushållsavfall, med hushållsavfall jämförligt avfall eller industriavfall. Kompostering av latrin är tillåten efter tillstånd. Det är inte heller tillåtet att lägga ut fyllnads- eller avjämningsmassor av sådan beskaffenhet att dräneringsvattnet från dem kan förorena yt- eller grundvatten. Massor ska uppfylla Naturvårdsverkets kriterier för känslig markanvändning (rena massor). Snö från områden utanför vattenskyddsområdet får inte läggas upp inom vattenskyddsområdet. 7 Miljöfarlig verksamhet Miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt- eller grundvattnet får inte etableras. 8 Täktverksamhet, andra schaktarbeten och muddring Materialtäkt (grustäkt, bergtäkt eller liknande) är förbjuden. Även husbehovstäkter är förbjudna. Schaktning (t.ex. i samband med vägbyggen eller andra anläggningsarbeten), muddring, pålning, spontning och underjordsarbete får inte utföras utan tillstånd. Schaktning och anläggningsarbeten för underhåll av VA-, el- och teleledningar får utföras utan tillstånd. Mindre grävningsarbeten inom tomter och dylikt får utföras utan tillstånd. 8 Energianläggningar Anläggningar för lagring av och utvinning av värmeenergi ur berg, mark och vatten, uttag av vatten från berg och jord, samt andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång eller vattenkvalitet är förbjudet. Befintliga anläggningar är inte tillståndspliktiga enligt dessa skyddsföreskrifter, men ska uppfylla miljöbalkens krav. 9 Transport av farligt gods

12 Reviderat (datum): Sida: 12 (16) Transport av farligt gods får endast ske på av Länsstyrelsen rekommenderade vägar. Undantaget är transporter till fastigheter inom skyddsområdet. 10 Väghållning Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt är förbjudna. Spridning av dammbindningsmedel, vägsalt etc. får inte ske utan tillstånd. Saltinblandad sand (max 2 % salt) undantas från kravet på tillstånd. Sekundär zon 11 Petroleumprodukter Hantering av upp till 250 liter petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor ska ske på att sådant sätt att spill och läckage kan insamlas och omhändertas. Hantering av mer än sammanlagt 250 liter petroleumprodukter och andra brandfarliga vätskor får inte förekomma utan anmälan. Med hantering avses inte här användning i maskiners och fordons egna tankar samt transporter genom skyddszon. Förvaringstankar på eller i mark, stationära förbränningsmotorer etc. med en sammanlagd lagrad volym större än 250 liter ska vara utrustade eller placerade så att den lagrade produkten vid läckage säkert kan förhindras nå omgivningen. Parkering eller uppställning av fordon under längre tid ska ske så att risk för förorening av grund- eller ytvatten inte uppkommer. 12 Bekämpningsmedel och gödningsmedel Yrkesmässig hantering av bekämpningsmedel är förbjuden. Vid privat användning ska endast biologiskt anpassade medel användas. Stallgödsel och handelsgödsel får användas för normal drift vid jordbruksanläggningar. Spridning av gödsel får inte ske på tjälad mark eller under annan tid utanför växtsäsongen. För nyanläggning av gödselvårdsanläggning och ensilageanläggning krävs tillstånd. Hantering av rundbalar är undantagna från tillståndsplikten. 13 Avverkning av skog och upplag av timmer Tillstånd krävs för upplag av bark, timmer, flis, spån och GROT samt för hantering av träskyddsmedel. Upplaget får endast avse virke från en (1) avverkningssäsong. Endast naturlig föryngring eller plantering med ej kemiskt behandlat plantmaterial är tillåtet. 14 Infiltration och avledning av avloppsvatten Anläggning för infiltration eller utsläpp av hushållsspillvatten (inklusive BDT-vatten) eller annat avloppsvatten i marken, diken eller vattenområde får inte utföras utan tillstånd. Befintliga anläggningar är inte tillståndspliktiga enligt dessa skyddsföreskrifter, men ska uppfylla miljöbalkens krav. Utsläpp av annat avloppsvatten får inte förekomma utan tillstånd. 15 Avfallshantering och deponering

13 Reviderat (datum): Sida: 13 (16) Det är förbjudet att lägga ut, deponera eller gräva ned avloppsslam, latrin, hushållsavfall, med hushållsavfall jämförligt avfall eller industriavfall. Kompostering av latrin är tillåten efter tillstånd. Det är inte heller tillåtet att lägga ut fyllnads- eller avjämningsmassor av sådan beskaffenhet att dräneringsvattnet från dem kan förorena yt- eller grundvatten. Massor ska uppfylla Naturvårdsverkets kriterier för känslig markanvändning (rena massor). Snö från områden utanför vattenskyddsområdet får inte läggas upp inom vattenskyddsområdet. 16 Miljöfarlig verksamhet Miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt- eller grundvattnet, och som är anmälningspliktig enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är tillståndspliktig i skyddsområdet. 17 Täktverksamhet, andra schaktarbeten och muddring Materialtäkt (grustäkt, bergtäkt eller liknande) kräver tillstånd. Även husbehovstäkter kräver tillstånd. Schaktningsarbete, t.ex. i samband med vägbyggen eller annat byggande och muddring får inte utföras utan tillstånd. Schaktning och anläggningsarbeten för underhåll av VA-, el- och teleledningar får utföras utan tillstånd. Mindre grävningsarbeten inom tomter och dylikt får utföras utan tillstånd. 18 Energianläggningar Etablering av anläggning för lagring av och utvinning av värme eller kyla ur berg, mark och vatten, uttag av vatten från berg och jord, samt andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång eller vattenkvalitet kräver tillstånd. Befintliga anläggningar är inte tillståndspliktiga enligt dessa skyddsföreskrifter, men ska uppfylla miljöbalkens krav. 19 Transport av farligt gods Genomgående transport av farligt gods får inte förekomma utan tillstånd på andra vägar än de som rekommenderas av Länsstyrelsen. Undantaget är transporter till fastigheter inom skyddsområdet. 20 Väghållning Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt får inte förekomma utan tillstånd. Spridning av vägsalt kräver anmälan. Saltinblandad sand (max 2 % salt) undantas från kravet på anmälan. 9.2 Allmänna bestämmelser och information Syftet med dessa föreskrifter och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan av grundvattentäkten vid Åsele vattenverk inte uppstår. Härigenom ska uppnås att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Inrättande av vattenskyddsområde för Åsele grundvattentäkt med tillrinningsområde görs för att skydda tillgången på råvatten för dricksvattenförsörjningen i Åsele.

14 Reviderat (datum): Sida: 14 (16) De regler som upprättats för skyddsområdet kan innebära inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter och omfattar både pågående verksamheter och tillkommande verksamheter. Vid bedömningen av inskränkningar i enskilds rätt, för att syftet med ett vattenskyddsområde ska tillgodoses, har beaktats att syftet kan uppnås endast genom höga skyddsnivåer och långt gående restriktioner. Om det visar sig att syftet med vattenskyddsområdet inte uppnås med befintliga föreskrifter kan föreskrifterna ändras eller kompletteras så att nödvändigt skydd uppnås. I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter, får sådant medges av tillsynsmyndigheten (Miljö- och byggnadsnämnden, Åsele kommun) och kan bli förenat med villkor. Tillstånd får medges om den sökande visar att verksamheten kommer att kunna utföras och drivas utan risk för skada på grundvattenförekomsten. I de fall anmälan krävs, görs den till tillsynsmyndigheten (Miljö- och byggnadsnämnden, Åsele kommun). Dispens från dessa föreskrifter kan ges av Länsstyrelsen. 9.3 Allmän hänsyn För att undvika att vattentäkten förorenas gäller de allmänna hänsynsreglerna enligt miljöbalken 2 kap Alla som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs och utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. 9.4 Anmälan av olyckshändelse Olyckshändelser, spill eller läckage, som utgör risk för vattenförorening, ska omedelbart anmälas av den som orsakat tillbudet eller fått kännedom om tillbudet. Anmälan ska göras till SOS alarm (telefonnummer 112). 9.5 Upplysningsplikt Verksamhetsutövare och fastighetsägare är skyldiga att upplysa anställda, entreprenörer, hantverkare, transportörer och andra som anlitas för arbeten på, eller leveranser till anläggningar eller fastigheter inom skyddsområdet, om att särskilda vattenskyddsregler gäller inom området, samt att kunna tillhandahålla skyddsföreskrifterna. 10. Vattentäktsverksamhetens bedrivande Föreskrifterna utgör inget hinder mot den hantering och de verksamheter som är nödvändiga för vattentäktsverksamhetens bedrivande. 11. Skyltar Huvudmannen för vattentäkten ska tillse att informationsskyltar om vattentäkten finns uppsatta på väl synliga platser invid vägar som leder in i eller genom skyddsområdet. Skyltar bör

15 Reviderat (datum): Sida: 15 (16) även placeras vid skoterleder som passerar vattenskyddsområdet. Skyltningen ska utföras enligt rekommendationer som utgivits av Naturvårdsverket. Annans mark får tas i anspråk för detta. Om överenskommelse inte kan träffas på frivillig väg kan kommunen ålägga en markägare att upplåta sin mark för ovan nämnda ändamål. 12. Ny lagstiftning Ny lagstiftning eller bestämmelser enligt förordningar, som fastställts efter beslutsdatum och som utökar skyldigheterna inom här aktuellt skyddsområde gäller utöver här meddelade föreskrifter. 13. Information Det är brukligt att huvudmannen för vattentäkten regelbundet informerar samtliga fastighetsägare och brukare inom skyddsområdet om här meddelade föreskrifter.

16 Reviderat (datum): Sida: 16 (16) 14. Referenser Naturvårdsverket. Vattenskyddsområde. Handbok med allmänna råd. Handbok 2010:5. Rodhe et al., Grundvattenbildning i svenska typjordar, 2006, ISSN VAB. Grundvattentäktsutredning, daterad VBB. Översikt rörande grundvattenförhållanden vid Åsele kommuns vattentäkt samt synpunkter på föroreningsproblematiken och skyddsområde, VBB C2391, daterad