Jämställdhet lönar sig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställdhet lönar sig"

Transkript

1 Jämställdhet lönar sig Åtgärdsprogram för jämställdhet, tillväxt och jobb i Sverige och Europa 1

2 Innehåll Inledning Haltande tillväxt och åldrande befolkning Stor potential i ökad jämställdhet Svag jämställdhetsutveckling Viktigt med europeiskt perspektiv Åtgärdsprogram...14 Referenser...26 Formgivning: Impacta AB 1

3 Inledning Europa står inför två ekonomiska huvudutmaningar. Den ena är att sätta fart på den haltande tillväxten. Den europeiska ekonomin har inte rört sig framåt på flera år. Den andra utmaningen är att hantera den demografiska utvecklingen. Med en befolkning som åldras snabbt kommer allt färre personer i aktiv ålder behöva försörja en allt större grupp äldre. Situationen varierar inom EU, men inget land slipper undan dessa centrala problem. Inte heller Sverige. Sedan djupdykningen 2009 har den svenska tillväxten visserligen varit skaplig, men i det längre perspektivet är siffrorna inte imponerande och nu viker konjunkturen samtidigt som arbetslösheten ökar från en redan hög nivå. Till det ska läggas en omfattande pensioneringsvåg som under de närmaste decennierna kommer att förändra viktiga förutsättningar i den svenska ekonomin. En avgörande faktor för att kunna möta de båda utmaningarna är ökad jämställdhet. Att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden och i samhället i stort är ett utmärkt verktyg för att få ekonomin att växa och för att skapa den jobbdynamik som behövs i det kommande demografiska scenariot. Trots det har jämställdhetsarbetet de senaste åren stagnerat. Det har varit mycket snack, men lite verkstad. Rejäla jämställdhetsreformer har lyst med sin frånvaro. I ett krispräglat Europa har jämställdheten hamnat långt ner på den politiska dagordningen. Detta måste det nu bli ändring på. Att ignorera jämställdhetsfaktorn är att sätta krokben för sig själv. I själva verket är det mycket svårt att se att dessa huvudproblem ska kunna lösas på ett hållbart sätt utan en bred och ambitiös satsning på jämställdhet. Syftet med denna rapport är att utifrån en generell problem- och lägesbeskrivning dra upp riktlinjerna för hur en sådan satsning skulle kunna se ut. Resonemanget mynnar ut i ett konkret åtgärdsprogram i tio punkter för att genom ökad jämställdhet främja tillväxt och jobb i Sverige och Europa. Rapporten har två grundläggande utgångspunkter: Att ignorera jämställdhetsfaktorn är att sätta krokben för sig själv. För det första finns det ett behov av att bredda jämställdhetsdebatten. Hittills har jämställdhetsarbetet i första hand utgått från sociala och moraliska värderingar. Kvinnor och män ska inte på något område eller i något sammanhang begränsas av sitt kön, utan ska ha samma makt att forma såväl samhället som sina egna liv. Detta är den självklara utgångspunkten. De senaste åren har det dock blivit vanligare att även fokusera på de ekonomiska vinster som förbättrad jämställdhet för med sig. Effektivitetsaspekten har börjat inkluderas i analysen. Detta är en positiv utveckling som det finns all anledning att ansluta till. Grundvärderingarna måste alltid finnas där, men det är även viktigt att se det faktum att stärkt jämställdhet lönar sig. 1 Som FN-chefen Ban Ki-moon uttryckt saken: Investing in women is not just the right thing 1 ILO är en av de organisationer som numera tydligt fokuserar på både rättighets- och effektivitetsaspekter. Se till exempel ILO 2009, 5f. På det svenska planet hör exempelvis TCO till de aktörer som framhäver detta dubbla synsätt. TCO 2011, 6f. 2

4 to do, it is the smart thing to do. 2 För det andra finns det ett behov av att ta ett europeiskt grepp om jämställdhetsfrågan. I takt med att Europa vävs samman blir det alltmer ohållbart att enbart ha ett nationellt perspektiv. Samtidigt som jämställdhetssituationen i övriga Europa påverkar oss alltmer får vi allt bättre möjligheter och ett allt större ansvar för att främja och påverka den europeiska jämställdhetsdebatten. En jämställdhetspolitik som gör halt vid nationsgränsen räcker inte längre till. I en rapport av detta slag måste ofrånkomligen ett antal avgränsningar göras. Även med ambitionen att bredda perspektivet är det nödvändigt att sätta vissa ramar. Den inriktning som valts är att fokusera på jämställdhetsaspekter som har en tydlig och praktisk koppling till arbetsmarknaden och dynamiken i arbetslivet. Skillnad i makt mellan män och kvinnor utgör en grundläggande faktor för rapporten, men utvecklas inte i teoretisk bemärkelse. Begreppet kvinna problematiseras inte, men rapporten bygger på en medvetenhet om de olika maktförhållanden som ryms inom gruppen kvinnor exempelvis utifrån etnicitet, ålder eller socioekonomisk status. Det intersektionella perspektivet finns delvis med i analysen, men diskuteras inte explicit. Frågan om mäns våld mot kvinnor är oerhört angelägen, men berörs inte direkt. Även flera andra aspekter som utan tvekan är viktiga i jämställdhetsarbetet placeras av avgränsningsskäl lite vid sidan av rapportens resonemang. 2 Ki-moon

5 1. Haltande tillväxt och åldrande befolkning Låt oss börja med problembilden. I den krisande europeiska ekonomin finns självfallet många svårigheter att hantera. I ett strukturellt perspektiv framstår dock två utmaningar som särskilt viktiga: att omvandla en flerårig stagnation till hållbar tillväxt samt att anpassa samhällsapparaten så att den fungerar även när befolkningen blir allt äldre. Utmaningarna är på flera sätt sammankopplade, men kan för tydlighetens skull beskrivas var och en för sig. 1.1 Tillväxt Brist på kvalificerad arbetskraft blir en svår utmaning. Det råder delade meningar om vad ekonomisk tillväxt i grunden har för värde och vad som är poängen med höga tillväxttal. Som den europeiska ekonomin i dagsläget ser ut är det dock uppenbart att det utan bättre ekonomisk tillväxt skulle bli mycket svårt att driva samhällsutvecklingen åt rätt håll. En högre tillväxttakt är en förutsättning för att statsfinanserna ska kunna saneras, för att konkurrenskraften ska kunna upprätthållas, för att välfärdssystemen ska kunna säkras och för att det ska gå att hålla ett acceptabelt tempo i den gröna omställningen. I en stillastående eller krympande ekonomi skapas inte tillräckligt med resurs- eller investeringsutrymme för att kunna klara allt detta på ett rimligt sätt. Tillväxttrenderna ser inte bra ut. Efter det dramatiska konjunkturraset och den efterföljande korta återhämtningen balanserar Europa nu på gränsen till ännu en recession. BNP i EU föll från tredje kvartalet 2011 till tredje kvartalet 2012 med 0,4 procent. 3 Framöver är prognoserna mycket blygsamma. Med nuvarande politiska och ekonomiska dynamik räknar EU-kommissionen med att den årliga tillväxten inom EU under de kommande 10 åren endast når upp till omkring 1,25 procent. Det är hela 1 procentenhet lägre än snittet under 00-talet. 4 Den svenska ekonomin klarade sig efter djupdykningen klart bättre än övriga EU under både 2010 och 2011, men är nu nere på tillväxtnivåer kring 1 procent. 5 I de lite mer långsiktiga prognoserna finns stora frågetecken framför allt kopplade till hur eurokrisen utvecklas. Huvudscenariot är att den svenska ekonomin kommer att fortsätta växa, men det är inte helt osannolikt att det uppstår störningar i euroområdet som leder till att även Sverige landar i negativa tillväxtsiffror. 1.2 Demografi I nuläget är arbetslösheten ett stort problem över hela Europa. På lite längre sikt innebär den demografiska utvecklingen att det i stället är brist på kvalificerad arbetskraft som blir en svår utmaning. Den demografiska omställningen kommer att ge stora effekter. Låg fertilitet gör att befolkningen i arbetsför ålder (15-64 år) inom EU successivt kommer att krympa. Prognoserna talar om att kurvan nu är på väg att vända nedåt och att minskningen fram till 2060 blir omkring 15 procent. Den mest aktiva åldersgruppen, år, kommer att bli mindre för varje år som går under de närmaste 4-5 decennierna. Samtidigt leder den stigande livslängden till att de gamla blir fler. 3 Eurostat 2012a. 4 European Commission 2011, 4. 5 Eurostat, Real GDP Growth Rate. Konjunkturinstitutet

6 Från att 2008 ha bestått av 85 miljoner personer beräknas gruppen 65 år och äldre till 2060 öka till 151 miljoner. Som en konsekvens av detta mer än fördubblas äldreförsörjningskvoten. Antalet förvärvsarbetande blir färre i förhållande till den äldsta delen av befolkningen. För tillfället går det fyra personer i åldern år på varje person över 65. År 2060 kommer det endast att gå två personer i arbetsför ålder på varje 65-plusare. Förändringarna kommer att gå som snabbast mellan 2015 och Konkret för svensk del väntar en omfattande pensioneringsvåg. Inom kort kommer åldersavgångarna från arbetsmarknaden att för första gången i modern tid bli fler än antalet nytillträdande ungdomar. 1,6 miljoner personer väntas lämna arbetslivet av åldersskäl fram till Inom offentlig sektor innebär det att 44 procent av de nu anställda pensioneras. Detta kan skapa svåra bristsituationer. Läget ser skapligt ut i storstadregionerna, men i många mindre kommuner väntar stora problem. 13 kommuner beräknas få fler åldersavgångar enbart inom den offentliga sektorn än det lokala nytillskottet av ungdomar på arbetsmarknaden. 7 För att kunna parera den demografiska trenden krävs en hel arsenal av åtgärder. För att kunna parera den demografiska trenden krävs en hel arsenal av åtgärder. Det mesta talar dock för att en central komponent behöver vara att fler av dem som är i arbetsför ålder jobbar, och dessutom jobbar mer totalt sett under sitt arbetsliv. Utan ett större antal arbetstimmar från dem som befinner sig i den kategorin går ekvationen inte ihop. 6 European Commission 2009, 20, 40ff. European Commission 2010a, 2f. European Commission 2012b, 1f. 7 Arbetsförmedlingen

7 2. Stor potential i ökad jämställdhet Hur kan då satsningar på ökad jämställdhet bidra till att möta dessa båda utmaningar? Vilka kopplingar finns mellan jämställdhet, tillväxt och demografi? 2.1 Tillväxtpotential Jämställdhetsfaktorn har aldrig varit någon standardvariabel i den ström av tillväxtstudier som den ekonomiska professionen spottat ur sig. Snarare har jämställdhetsaspekten betraktats som något av ett svart hål. Satsningar på jämställdhet har setts som ett slags offentlig lyxkonsumtion snarare än som en reell del i tillväxtkalkylen. Inställningen har varit att jämställdhet är ett mjukt värde som det kan vara rimligt att lägga pengar på om det verkligen finns resurser, men som inte direkt har något att göra med tillväxten eller tillväxtpotentialen i ekonomin. Lyckligtvis börjar denna attityd nu förändras. Allt fler ekonomer intresserar sig för de tillväxtvinster som förbättrad jämställdhet kan ge. 8 I själva verket hör jämställdhet och tillväxt i hög grad ihop. Kopplingen sker i första hand via arbetsmarknaden. Att skapa en arbetsmarknad där kvinnor deltar på samma sätt som männen nu gör kräver breda insatser i hela samhället, men om sådana förändringar väl kommer till stånd får det tydliga tillväxteffekter. Om kvinnors aktivitetsnivåer och arbetsmönster närmar sig männens leder det till att ekonomin expanderar. Två relaterade mekanismer slår in. Dels resulterar fler kvinnliga arbetstimmar i att BNP stiger. Den samlade produktionen av varor och tjänster blir större. Dels gör en mer omfattande kvinnlig närvaro på arbetsmarknaden att den kvinnliga kapaciteten vad gäller entreprenörskap, innovationer 8 Smith & Bettio 2009, 4f. och rationaliseringar tas bättre tillvara. Med fler driftiga och dynamiska individer mer aktivt involverade i produktionen drivs tillväxttalen upp. Det handlar alltså om att bättre tillväxtsiffror genereras både via en höjning av BNP i sig och en höjning av BNP-ökningstakten. 9 När det kommer till att siffersätta tillväxtpotentialen i ökad jämställdhet är tillbakablickande analyser en bra startpunkt. I själva verket har den ökade kvinnliga sysselsättningen historiskt varit en avgörande tillväxtmotor. I en OECD-rapport från 2008 slås det fast att en stor del av tillväxten inom OECD-området under de senaste decennierna har drivits fram via höjda kvinnliga sysselsättningstal. I Europa beräknas denna effekt ha stått för en fjärdedel av den ekonomiska tillväxten sedan Goldman Sachs-ekonomen Kevin Daly räknar i en studie från 2007 med att 0,4 procentenheter av euroländernas genomsnittliga årliga tillväxt på 2,1 procent sedan 1995 skapats av att den kvinnliga sysselsättningen närmat sig den manliga. 11 Jämställdhetseffekten är alltså central i sammanhanget. Om blicken i stället vänds framåt är det svårt att i litteraturen hitta tydliga beräkningar av effekten av ökad jämställdhet på själva BNP-ökningstakten. Däremot har kalkyler av ökningar av BNP-talen gjorts av bland andra Daly och den 9 Löfström 2009, 8f. Två kommentarer är här på sin plats. För det första krävs ett högt resurs- och kompetensutnyttjande i ekonomin för att dessa BNP-effekter ska kunna realiseras. Efterfrågan och innovationsmiljön behöver vara god. Därför är det rimligt att tala i termer av tillväxtpotential snarare än garanterad tillväxt. För det andra uppnås den direkta BNP-effekten delvis genom att hemarbete omvandlas till professionellt arbete och därmed börjar räknas med i BNP-måttet. Barn tas exempelvis om hand på förskola i stället för i hemmet. Det är lätt att uppfatta detta bara som en siffermässig förändring utan egentlig substans, men så är det faktiskt inte. När kvinnligt hemarbete professionaliseras ökar den kvinnliga efterfrågeoch skattekraften på ett högst reellt sätt. Detta ger mer muskler åt såväl statsfinanserna som samhällsekonomin i stort. Den ekonomiska dynamik som skapas genom att kvinnor på detta vis tar sig ut på den professionella arbetsmarknaden har kallats Womenomics. Matsui et al OECD 2008, Daly 2007, 3. 6

8 svenska ekonomen Åsa Löfström. Daly använder sig av en snäv modell där han bara tittar på hur mycket BNP skulle öka om den kvinnliga sysselsättningsgraden höjdes till den manliga. I den första kolumnen i tabell 1 har denna modell applicerats på färska sysselsättningssiffror och på samtliga EU-länder. För EU som helhet skulle BNP öka med 9 procent, med en rejäl spännvidd mellan Malta på 28 procent och Litauen på 1 procent. 12 Löfströms modell är bredare än Dalys. Hon väljer att studera tre faktorer: sysselsättningsgrad, arbetstid samt yrkes- och arbetsstruktur. Kalkylen bygger på att en jämställd arbetsmarknad skapas Alla EU-länder har mycket att vinna på stärkt jämställdhet om den kvinnliga sysselsättningsgraden höjs till den manliga, om kvinnors deltidsarbete minskas till manlig nivå samt om de kvinnliga produktivitetssiffrorna blir desamma som de manliga genom att kvinnor fördelar sig över yrkesgrupperoch positioner på samma sätt som män. Alla tre komponenter måste finnas på plats för att arbetsmarknaden ska ses som helt jämställd. Eftersom kvinnor inte bara har en lägre sysselsättningsgrad, utan även arbetar mer deltid än män och oftare finns i yrken med lägre lönenivåer och lägre produktivitetspotential, räknar sig Löfström fram till klart större BNP-ökningar än Daly. För EU som helhet skulle BNP kunna stiga med så mycket som 29 procent om arbetsmarknaden gjordes helt jämställd (tabell 1). Möjligheterna är störst i 12 Daly 2007, 5f. Om den kvinnliga sysselsättningsgraden höjs till den manliga stiger den totala sysselsättningsgraden på arbetsmarknaden från aktuell till manlig nivå. Tillväxtpotentialen i Dalys modell motsvaras av den procentuella ökning av den totala sysselsättningsgraden som blir resultatet av att man på det viset går från nuläget till den manliga nivån. Antagandet är att en sådan sysselsättningsökning ger en procentuellt sett lika stor BNP-ökning. Detta förutsätter att varken den genomsnittliga produktiviteten eller det genomsnittliga antalet arbetade timmar förändras när en stor grupp kvinnor går in i sysselsättning. Eftersom det finns en del osäkerhet kring hur dessa faktorer i realiteten skulle utvecklas i ett sådant scenario är det viktigt att inte se siffror baserade på denna modell som något annat än ungefärliga skattningar. Malta, Grekland och Nederländerna som alla ligger på eller över 40 procent och minst i tre länder som befinner sig kring 15-procentsstrecket: Slovenien, Bulgarien och Portugal. 13 Eftersom båda modellerna är enkla och bygger på generaliserade antaganden bör de exakta siffrorna tas med en nypa salt. Det centrala är i stället att generellt notera vilka mycket betydande möjligheter det faktiskt är fråga om. Till siffrorna i dessa modeller ska ju dessutom läggas de mer svårberäknade effekterna på BNP-ökningstakten. Alla EU-länder har mycket att vinna på stärkt jämställdhet. Så även Sverige. Medan svensk arbetsmarknad framstår som relativt jämställd i Dalys modell avslöjar Löfströms upplägg bland annat den svaghet som finns i att svenska kvinnor arbetar deltid i betydligt större utsträckning än svenska män. Detta deltidsgap är större i Sverige än i de flesta andra EU-länder. Sverige är faktiskt en bra bit från EU-täten om man i Löfströms siffror ser till hur nära länderna kommit en jämställd arbetsmarknad. Det är en viktig observation. En intressant vinkel på siffrorna är att det finns så stora möjligheter i de hårdast drabbade krisländerna. Grekland, Irland, Italien och Spanien har alla en BNP-potential i Löfström-modellen på över 30 procent. Offensiva jämställdhetssatsningar skulle vara värdefulla tillgångar i de långsiktiga tillväxtstrategier som dessa länder nu behöver etablera. Med tydligt utstakade vägar mot ökat kvinnligt deltagande skulle de ekonomiska prognoserna bli klart bättre. 2.2 Sysselsättningspotential Sysselsättningspotentialen i att skapa en mer jämställd arbetsmarknad är uppenbar. Kvinnor har långt upp till de manliga sysselsättningsnivåerna i större delen av Europa. Även i Sverige är glappet relativt stort. Om fler ska jobba mer i den arbets- 13 Löfström 2009, 25f. Siffran för EU som helhet är ett medelvärde vägt utifrån de olika ländernas BNP. Löfström presenterar även ett ovägt medelvärde. 7

9 Tabell 1. BNP-ökning av att skapa en jämställd arbetsmarknad (procent) Daly Snäv modell Sysselsättningsgrad Löfström Bred modell Helt jämställd a-marknad* EU Belgien 9 26 Bulgarien 4 15 Cypern 9 29 Danmark 4 23 Estland 4 27 Finland 2 19 Frankrike 7 21 Grekland Irland 7 35 Italien Lettland 2 18 Litauen 1 20 Luxemburg Malta Nederländerna 7 40 Polen Portugal 6 16 Rumänien Slovenien 5 14 Slovakien Spanien Sverige 4 21 Storbritannien 8 35 Tjeckien Tyskland 7 29 Ungern Österrike 7 32 Källor: Eurostat, Employment rate, by sex år, Egen beräkning på basis av Dalys metodologi. * Löfström 2009, 26f. föra ålderskategorin är det tydligt att kvinnorna måste stå för den största delen av ökningen. Det är på den kvinnliga sidan som de huvudsakliga möjligheterna finns när det gäller att generera de extra arbetstimmar som behövs för att kunna lösa den demografiska ekvationen. Genom en framåtsyftande jämställdhetspolitik kan denna potential tas tillvara. I tabell 2 illustreras gapet mellan kvinnlig och manlig sysselsättning både med standardmåttet sysselsättningsgrad där alla som har ett deleller heltidsarbete räknas som sysselsatta och med ett mått som i stället beskriver sysselsättningsgraden i termer av heltidstjänster. Detta innebär exempelvis att om två personer arbetar halvtid räknas det inte som att båda är sysselsatta, utan som att bara en är sysselsatt på heltid. Därmed blir bilden mer rättvisande av hur stor sysselsättningen faktiskt är. Sett till standardmåttet för sysselsättningsgraden (kolumn 1-3) och bilden i hela EU ligger kvinnorna på 62,3 procent och har därmed 12,7 procentenheter upp till männens 75,0 procent. Med så pass låga kvinnliga nivåer borde rejäla jämställdhetssatsningar ha alla förutsättningar att ge både snabba och goda resultat. Sverige ligger bra till i förhållande till EU-snittet, men sysselsättningsgapet på 5,6 procentenheter är ändå ansenligt och ger inte någon absolut tätposition. 8

10 Tabell 2. Sysselsättningsgrad (procent) och sysselsättningsgap mellan män och kvinnor (procentenheter) Sysselsättningsgrad (2011, år) Sysselsättningsgrad i termer av heltidstjänster (2010, år)* Kvinnor Män Gap Kvinnor Män Gap EU 27 62,3 75,0 12,7 49,9 68,0 18,1 Belgien 61,5 73,0 11,5 47,4 65,8 18,4 Bulgarien 61,2 66,6 5,4 55,9 62,5 6,6 Cypern 67,3 80,4 13,1 59,5 75,5 16,0 Danmark 72,4 79,0 6,6 60,3 70,5 10,2 Estland 67,6 73,5 5,9 58,1 60,3 2,2 Finland 71,9 75,6 3,7 61,8 67,0 5,2 Frankrike 64,6 73,8 9,2 53,3 66,6 13,3 Grekland 48,6 71,1 22,5 46,0 70,7 24,7 Irland 59,7 68,6 8,9 47,0 60,9 13,9 Italien 49,9 72,6 22,7 40,7 66,4 25,7 Lettland 65,8 68,7 2,9 57,7 58,1 0,4 Litauen 66,7 67,6 0,9 57,8 56,3-1,5 Luxemburg 61,9 78,1 16,2 48,5 72,4 23,9 Malta 43,4 78,8 35,4 35,4 72,1 36,8 Nederländerna 71,4 82,6 11,2 45,1 71,4 26,3 Polen 57,6 72,2 14,6 51,3 65,7 14,4 Portugal 64,8 73,4 8,6 58,2 69,6 11,4 Rumänien 55,7 69,9 14,2 50,7 64,6 13,9 Slovenien 64,8 71,8 7,0 59,0 68,2 9,2 Slovakien 57,6 72,7 15,1 51,3 64,6 13,3 Spanien 55,5 67,6 12,1 46,6 63,4 16,8 Sverige 77,2 82,8 5,6 61,9 72,3 10,4 Storbritannien 67,9 79,4 11,5 50,9 70,4 19,5 Tjeckien 61,7 79,9 18,2 54,3 73,2 18,9 Tyskland 71,1 81,4 10,3 50,9 72,8 21,9 Ungern 54,9 66,8 11,9 49,3 59,9 10,6 Österrike 69,6 80,8 11,2 53,1 74,8 21,7 Källor: Eurostat, Employment rate, by sex. * European Commission 2012a, 40. När sysselsättningsgraden beskrivs i termer av heltidstjänster växer sysselsättningsgapet till hela 18,1 procentenheter för EU som helhet. Orsaken är att kvinnor i betydligt större utsträckning än män finns i deltidsanställningar. Med heltidsomräkningen tar sig den kvinnliga sysselsättningsgraden inte ens över 50 procent. Detta är en anmärkningsvärt låg siffra som ger en ännu tydligare bild av hur mycket mer Europas kvinnor faktiskt skulle kunna arbeta om förutsättningarna var de rätta. För svensk del blir heltidsomräkningen inte smickrande. Gapet växer till över 10 procentenheter. Med detta mått uppvisar inte mindre än 7 länder bättre siffror än Sverige. Även här slår de mycket stora skillnaderna i deltidsarbete mellan svenska kvinnor och män igenom. Detta är en tydlig svensk akilleshäl Utgångspunkten i denna rapport när det gäller sysselsättningsdata är att där det är möjligt använda statistik för ålderskategorin år. Dels är det denna kategori som primärt utnyttjas inom ramen för Europa 2020-strategin. Dels blir det märkligt att inkludera personer som är yngre än 20 år vilket är relativt vanligt i statistiska variabler som ska vägleda det politiska arbetet. I så fall får man i samma variabel en grupp över 20 år där man vill öka sysselsättningen och en grupp under 20 år där ambitionen måste vara att de allra flesta ska utbilda sig i stället för att arbeta. I denna tabell finns data för sysselsättningsgraden i termer av heltidstjänster endast tillgänglig för kategorin år. Det innebär att jämförelserna mellan kolumn 3 och 6 haltar en aning, men ska inte ha någon betydelse för de övergripande slutsatserna. 9

11 3. Svag jämställdhets- utveckling Trots den uppenbara potential som finns i att satsa på ökad jämställdhet trampar jämställdhetsarbetet vatten. Jämställdhetsutvecklingen tog bitvis rejäla kliv framåt under 90- och början av 00-talet, men har sedan dess gått långsammare och på vissa håll faktiskt gått bakåt. Detta problematiska mönster syns på både europeisk och svensk nivå. Fastän arbetsmarknaden alltjämt är långtifrån jämställd görs för närvarande inga rejäla insatser eller framsteg. Utvecklingen över tid för tre centrala variabler ger en bild av läget. När det gäller sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män har tendensen för EU som helhet varit försiktigt positiv under det senaste decenniet (se tabell 3). Gapet har successivt minskat. Icke desto mindre måste siffran för 2011 på 12,7 procentenheter betraktas mycket hög. Det har gått framåt, men det finns fortfarande en hel del kvar att göra. I Sverige har det inte ens gått framåt, utan i stället bakåt. Under hela första hälften av 00-talet var gapet mindre än vad det är idag. En så negativ utvecklingskurva för en så viktig variabel måste ge underkänt åt den svenska jämställdhetspolitiken. När det gäller löneskillnaderna mellan kvinnor och män är både de europeiska och de svenska tendenserna visserligen svagt positiva, men minskningarna av lönegapen är med alla rimliga mått mätt alldeles för långsamma (se tabell 4) var den genomsnittliga kvinnliga timlönen 16,2 procent (EU) respektive 15,4 procent (Sverige) lägre än den manliga. Det är ett uselt facit. Tabell 4. Lönegap mellan kvinnor och män (procent) EU 27 17,7-17,3 16,6 16,2 Sverige 16,5 17,8 16,9 15,7 15,4 Källa: Eurostat, Gender pay gap in unadjusted form. Skillnaden mellan mäns och kvinnors genomsnittliga timlöner dividerat med den genomsnittliga manliga timlönen. Till viss del har löneskillnaderna att göra med faktorer som ålder, utbildningsnivå, yrke och position, men det går inte att bortse från att substantiella delar av gapen är oförklarade och nog bör beskrivas som lönediskriminering. Att Sverige som i många andra avseenden ligger långt fram när det gäller jämställdheten bara presterar i nivå med EU-snittet på denna punkt är mycket anmärkningsvärt. 15 När det gäller jämställdheten i de högsta positionerna på arbetsmarknaden är trenderna i vissa avseenden svagt positiva, medan de i andra avse- 15 Det finns ett mönster som innebär att lönegapet generellt sett är större i EU-länder med hög kvinnlig sysselsättning. Medan det i länder med låg kvinnlig sysselsättningsgrad primärt är de relativt högutbildade kvinnorna som arbetar har de lågutbildade kvinnorna en större närvaro på arbetsmarknaden i länder med hög sysselsättningsgrad. Prop 2012/13:1, bilaga 4, 23. Detta är sannolikt en delorsak till att Sverige ligger så illa till inom EU, men det är långtifrån hela förklaringen. Sverige har även problem av fundamental karaktär. Tabell 3. Sysselsättningsgap mellan kvinnor och män (procentenheter) EU 27 18,7 18,2 16,7 16,8 16,2 16,0 15,8 15,7 15,1 13,5 13,0 12,7 Sverige 4,8 4,5 3,7 3,8 4,1 5,2 5,9 6,0 6,3 5,2 6,0 5,6 Källa: Eurostat, Employment rate, by sex år. Egen beräkning av gap: sysselsättningsgrad för män (%) minus sysselsättningsgrad för kvinnor (%). 10

12 enden står stilla. Beträffande styrelseordföranden i de största börsnoterade företagen har det inte skett någonting alls under de senaste tio åren. Inom EU som helhet har andelen kvinnliga ordföranden pendlat mellan 2 och 4 procent. I Sverige har motsvarande siffra konstant legat på 0. Ser man i stället till andelen kvinnor i styrelserna i denna typ av företag har EU gått från 9 till 16 procent sedan 2003 medan Sverige under samma period har ökat från 18 till 26 procent. Här finns alltså en svag uppåtgående trend men med betoning på svag. Om inte utvecklingen drivs på kommer det att ta decennier innan styrelserna är någorlunda jämställda. Sammantaget är det uppenbart att jämställdhetsarbetet inom EU inte har det driv som det borde ha. Att jämställdhetsfrågorna hamnat i skymundan återspeglas i de bitvis undermåliga resultaten. En särskild varningsflagg är motiverad för svensk del. Det finns flera tecken på att vi i Sverige är på väg att tappa den ledande position som vi i decennier har haft på jämställdhetsområdet. Andra länder håller på att springa förbi. Detta bekräftas även i den övergripande jämställdhetsranking, The Global Gender Gap Index, som World Economic Forum sammanställer varje år. Sedan 2007 har Sverige fallit från första till fjärde plats. 16 Det är en oroväckande utveckling. Det är nu hög tid att ta ett rejält tag om jämställdhetsfrågorna. Det finns alltså både en stor förbättringspotential i jämställdhetsarbetet som sådant och betydande samhällsvinster att kamma hem genom ökad jämställdhet. Att slösa bort dessa utmärkta möjligheter vore direkt korkat. 16 World Economic Forum 2012, 8ff. Svagheterna i den svenska jämställdhetsutvecklingen blir även tydliga i den breda genomgång av jämställdhetspolitiken utifrån FN:s jämställdhetskonvention som gjorts av Sveriges Kvinnolobby. Sveriges Kvinnolobby Tabell 5. Andel kvinnliga styrelseordföranden samt andel kvinnor i bolagsstyrelser (i de största börsnoterade företagen) Andel kvinnliga styrelseordföranden (%) EU Sverige Andel kvinnor i bolagsstyrelser (%) EU Sverige Källa: European Commission, DG Justice: Database on gender balance in decision-making positions. Siffrorna gäller de största företagen på börsens a-lista eller motsvarande. 11

13 4. Viktigt med europeiskt perspektiv Även med urstarka argument för att satsa mer på förbättrad jämställdhet inställer sig frågan om EU-perspektivet verkligen är relevant. Varför ska vi i Sverige bry oss om jämställdhetsarbetet i övriga Europa? Är det inte bättre om alla länder bara sköter sig själva på jämställdhetsområdet? I en närmare analys blir det uppenbart att det europeiska perspektivet definitivt är mycket viktigt. I ett Europa där människor rör sig mer och mer över gränserna, där de rättsliga systemen blir alltmer integrerade och där ekonomierna successivt växer samman är det varken hållbart eller trovärdigt att i jämställdhetsarbetet enbart låsa in sig i det nationella formatet. En uteslutande nationell jämställdhetspolitik blir så snäv att den inte på långa vägar räcker till. För det första är det orimligt att hävda att de grundläggande sociala och moraliska värderingar som jämställdhetsarbetet bygger på inte skulle vara giltiga bortom nationsgränsen. Dessa värderingar är tvärtom helt gränslösa. Därför angår det oss i högsta grad att kvinnor, barn och män begränsas och far illa på grund av bristande jämställdhet även på andra håll i Europa. Därför är det vår skyldighet att bry oss och i ett ordentligt politiskt arbete se till att försöka förbättra situationen. I det arbetet räcker det inte med att bara prata. Det måste vara en självklarhet att även använda de konkreta och handfasta verktyg exempelvis inom ramen för EU-samarbetet som faktiskt finns tillgängliga. I stort sett alla europeiska jämställdhetsorganisationer betonar idag vikten av att de nordiska länderna som ju länge gått före i jämställdhetsfrågorna tar ett aktivt och seriöst ansvar för att säkerställa att övriga Europa följer efter. Att vi då skulle välja att sitta passivt avvaktande i en helsvensk bubbla vore otänkbart. För det andra ligger vissa centrala delar av den jämställdhetsrelaterade lagstiftningen redan på EU-nivå. Arbetsrätt, bolagsrätt och diskriminering är tre områden där regelverken i relativt stor utsträckning är europeiska och där den som menar allvar med att främja viktiga jämställdhetsaspekter är tvungen att delta aktivt i det politiska arbetet i Bryssel och Strasbourg. En uteslutande nationell jämställdhetspolitik blir så snäv att den inte på långa vägar räcker till. För det tredje blir den ekonomiska koordineringen inom EU allt tätare. Den ekonomiska politiken hanteras alltmer som en gemensam angelägenhet: till exempel inom ramen för Europa 2020-strategin, den förstärkta stabilitets- och tillväxtpakten, den europeiska planeringsterminen samt de låneprogram som fastställs för länder i ekonomisk kris. Att se till att jämställdhetsaspekten inte faller bort utan i stället lyfts fram i detta arbete blir därför allt viktigare för jämställdhetspolitiken på nationell nivå. För det fjärde är Sverige ett litet och extremt exportorienterat land som är mycket beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen i Europa. Om ökad jämställdhet kan bidra till att lösa de strukturella tillväxt- och demografiproblemen inom hela EU så skulle det ge tydliga vinster även i den svenska ekonomin. Ett mer jämställt Europa ger plus i den svenska plånboken. 12

14 För det femte blir det europeiska perspektivet allt viktigare för svensk del eftersom vi behöver se och lära. Sverige har länge varit ledande på jämställdhetsområdet och har även i dag en framskjuten position, men samtidigt finns det flera EU-länder som numera gör ett bättre arbete på centrala punkter. Jämställdhet i de högsta positionerna på arbetsmarknaden är en sådan punkt. Nya lösningar och reformer på jämställdhetsområdet utvecklas i allt högre grad utanför Sveriges gränser. För att kunna fortsätta att vara ledande krävs från svensk sida därför såväl lyhördhet och ödmjukhet som en vilja att vara en del i den europeiska processen. Sammantaget är bilden tydlig. En jämställdhetspolitik som gör halt vid nationsgränsen räcker inte till. 13

15 5. Åtgärdsprogram Så hur bör då en ambitiös och effektiv jämställdhetssatsning se ut? Vilka konkreta åtgärder måste till för att Sverige och Europa med hjälp av stärkt jämställdhet ska kunna möta tillväxt- och demografiutmaningarna? I det åtgärdsprogram i tio punkter som presenteras nedan finns två röda trådar. Den ena är att programmet behöver vara brett. För att verkligen kunna åstadkomma reella och hållbara förändringar krävs en omställning av hela samhället. Jämställdhetspolitiken får inte reduceras endast till några enstaka symbolfrågor. Den andra linjen är att programmet behöver vara handfast. Det måste handla om konkreta insatser och reformer som faktiskt går att genomföra. Bygg ut barn- och äldreomsorgen En fungerande barn- och äldreomsorg är en avgörande nyckel till att göra det möjligt för kvinnor och i viss utsträckning även män att förvärvsarbeta. Det handlar både om att arbeta heltid istället för deltid och om att arbeta över huvud taget. Bland europeiska kvinnor med föräldra- eller omsorgsansvar säger hela 28 procent att de arbetar mindre än vad de egentligen skulle vilja på grund av att barn- och äldreomsorgen brister. 17 Samtidigt finns det ett starkt samband där väl utbyggd barn- och äldreomsorg ger positiva effekter på kvinnors arbetskraftdeltagande och sysselsättning. 18 Tillgång till såväl barn- som äldreomsorg varierar stort mellan EU-länderna. I samtliga länder finns dock en klar förbättringspotential. 17 European Commission 2012a, TCO 2011, 8. LO 2012, 28f. European Commission 2012a, 4f. - Starta en ambitiös EU-satsning för bättre barnomsorg utifrån Barcelona-målen En viktig övergripande åtgärd är att ge barnomsorgsfrågorna högre prioritet inom EU-samarbetet. I nuläget har de hamnat i skymundan. Trots att endast ett fåtal länder klarade båda målen har Barcelonasatsningen än så länge inte ersatts av något nytt initiativ. Det duger inte pågick ett relativt ambitiöst arbete för att försöka uppnå de s.k. Barcelona-målen. Inriktningen var att man i alla länder fram till 2010 skulle kunna erbjuda fullvärdig barnomsorg till åtminstone 33 procent av barnen under 3 år och till 90 procent av barnen mellan 3 år och skolstartsåldern. Trots att endast ett fåtal länder klarade båda målen har Barcelonasatsningen än så länge inte ersatts av något nytt initiativ. Det duger inte. Detta är en fråga som behöver lyftas högt på dagordningen Ställ krav på kvälls-, natt- och helgöppet i barnomsorgen Även i de länder som kommit långt på detta område finns mycket att göra. Framför allt finns det svagheter när det gäller kvälls-, natt- och helgöppet i barnomsorgen. Eftersom en relativt stor del av verksamheten i de kvinnodominerade yrkena bedrivs på kvällar och helger är just denna aspekt 19 European Commission 2008a. European Commission s Expert Group on Gender and Employment Issues (EGGE) Eurostat, Income and living conditions - Childcare arrangements. 14

16 särskilt viktig ur ett jämställdhetsperspektiv. Med barnomsorg enbart på dagtid blir det svårt för många kvinnor att på ett rimligt sätt kombinera barn och jobb. I Sverige är behoven i detta avseende tydliga. Bara omkring varannan kommun erbjuder idag möjligheter till barnomsorg på flexibla tider. 20 Därför är det nödvändigt att staten tar ansvar för att etablera barnomsorg även utanför kontorsarbetstid. Det räcker inte med att enbart förlita sig på kommunernas goda vilja. - Säkerställ att barnomsorgsregler och taxor inte skapar felaktiga incitament I ett flertal EU-länder skapar kombinationen felriktade bidragssystem och höga barnomsorgstaxor en situation där det knappt lönar sig för en kvinna med små barn att arbeta. Detta är en problematik som EU-kommissionen numera uppmärksammar i sina årliga ekonomisk-politiska rekommendationer till medlemsstaterna. Det är positivt att frågan på det sättet kan lyftas. 21 Ett annat problem som finns i vissa EU-länder inte minst i Sverige är att arbetslösa helt eller delvis mister rätten till barnomsorg. Ett annat problem som finns i vissa EU-länder inte minst i Sverige är att arbetslösa helt eller delvis mister rätten till barnomsorg. Utan tillgång till bra barnomsorg blir det svårare att effektivt söka jobb och att göra tiden i arbetslöshet så kort som möjligt. Erfarenheterna från den svenska maxtaxereformen 2001 visar att när kommunerna fick krav på sig att erbjuda minst 15 timmars barnomsorg till arbetslösa blev resultatet att sannolikheten för arbetslösa kvinnor att få ett arbete ökade. För männen gjorde detta ingen större skillnad, men för kvinnorna blev 20 TCO 2011, European Commission 2012a, 5f. effekten klart positiv. 22 Ett bra förslag särskilt ur ett jämställdhetsperspektiv vore därför att utöka antalet timmar till 25 eller Ta ett strategiskt grepp om äldreomsorgsfrågan Mycket tyder på att bristande äldreomsorg är ett lika stort jämställdhetsproblem som bristande barnomsorg. Dels faller äldreomsorgsansvaret oftast tyngre på kvinnor än på män. Dels är vårdoch omsorgssystemen på många håll i Europa inte redo för att kunna hantera de allt större behov som följer av att befolkningen blir allt äldre. Detta är en fråga som politiskt tappats bort. En förändring är nödvändig. Utan mer kraftfulla program för stärkt äldreomsorg kommer det att bli svårt att ordentligt höja den kvinnliga sysselsättningen. Inom EU har kommissionen relativt länge jobbat för att lyfta äldrefrågorna på den politiska agendan. Exempelvis arrangerades förra året Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. 23 Detta arbete behöver framöver intensifieras och bli mer inriktat på de konkreta utmaningarna kopplade till vård och omsorg av äldre. I Sverige måste det tas ett ordentligt strategiskt grepp för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen. Frågan måste prioriteras. Som det är nu pekar de flesta kurvor åt fel håll inte minst i ett jämställdhetsperspektiv. En rapport från Kommunal ger en bild av utvecklingen. De resurser som läggs på äldreomsorgen i Sverige har minskat rejält sedan 1980 trots att de äldre blivit allt fler. Samtidigt har anhörigomsorgen ökat dramatiskt. Ca personer har gått ner i arbetstid eller helt slutat arbeta för att i stället vårda en anhörig. Framför allt är det de äldres döttrar som har kommit att göra alltmer omfattande insatser. I praktiken har de ökade problemen med tillgången till och kvaliteten i äldreomsorgen blivit en kvinnofälla. Kvinnor som föder barn sent i livet går inte sällan direkt från att sköta barn till att ta hand om gamla mamma eller svärmor. Att detta är svårt att kombinera med förvärvsarbete på heltid är uppenbart Vikman Eurostat 2012b, Kommunal

17 Gör heltid till rättighet Ofrivilliga deltider är över hela Europa både en orsak till och konsekvens av kvinnors svaga ställning på arbetsmarknaden. I EU som helhet är ca 23 procent av allt kvinnligt deltidsarbete ofrivilligt. Siffran för svenska kvinnor ligger på hela 27 procent. 25 I praktiken är siffran högre eftersom många kvinnor inte har fast tjänst utan arbetar deltid inom ramen för tim- eller visstidsanställning. Det finns alltså ett stort antal kvinnor som skulle vilja arbeta mer än de har möjlighet till. En del av ofrivilligheten har förmodligen med faktorer som tillgång till barn- och äldreomsorg att göra. Undermålig arbetsmiljö och dåliga villkor finns också med i bilden. Det stora problemet är dock sannolikt att kvinnor i alltför liten utsträckning erbjuds heltidstjänster. De yrken och arbetsplatser där kvinnor är överrepresenterade präglas ofta av en relativt stor andel deltids- och korttidsanställningar. Kvinnor används som reservarbetskraft och konjunkturbuffert genom att de har sämre anknytning till arbetsmarknaden än män som i större utsträckning är fast anställda. Det betyder i sin tur bland annat att mäns arbetslöshet syns tydligare än kvinnors eftersom det bara är de som har fasta anställningar som varslas och hamnar i varselstatistiken. Dessa mönster är varken rimliga eller hållbara. En förändring är nödvändig. Ett modernt arbetsliv kräver en anpassning till människors livssituation och förutsättningar. Det är viktigt att skapa tydliga incitament för att alla som vill ska kunna få heltidstjänster. Att det är fullt möjligt att förlägga arbetstider enligt heltidsmåttet bevisas av att heltid är normen inom manligt dominerande branscher. Rätten till heltid är en viktig och genomgripande reform för att åstadkomma faktisk jämställdhet. Målet att heltidsarbete ska vara en rättighet och deltidsarbete en möjlighet är ett tillstånd som män i stor utsträckning redan uppnått. För stora grupper av kvinnor är situationen den omvända. Detta måste det nu bli ändring på. Insatser behövs på två huvudområden: 25 Eurostat, Labour Force Survey - Involuntary part-time employment as percentage of the total part-time employment, by sex and age. Siffrorna gäller för 2011 och för kvinnor i åldersgruppen år. - Underlätta för parterna att avtalsvägen göra heltid till norm Det finns många fördelar med att lösa frågan om heltid avtalsvägen. Därför är det parterna på arbetsmarknaden på både europeisk och svensk nivå som bör ha det primära ansvaret för att så långt det är möjligt eliminera det ofrivilliga deltidsarbetet. Aktiviteterna från politiskt håll bör i första hand inriktas på att understödja och komplettera denna process. - Verka för att stater och kommuner i rollen som arbetsgivare tar sitt ansvar för att minska det ofrivilliga deltidsarbetet. Det finns många kvinnor som skulle vilja arbeta mer än de har möjlighet till. Politiker på statlig, regional och lokal nivå har utmärkta möjligheter att i rollen som arbetsgivare förändra situationen till det bättre. Det går att genom politiska beslut göra heltid till norm inom offentlig sektor där många kvinnor är sysselsatta. Det handlar egentligen bara om att börja ta sitt ansvar. Medan detta gäller i samtliga EU-länder är det politiska arbetsgivarinflytandet särskilt stort i ett utpräglat välfärdsland som Sverige. Socialdemokraterna har utställt ett löfte om att de socialdemokratiskt styrda kommunerna ska erbjuda heltidsanställningar. Det måste vara en självklarhet att övriga kommuner följer efter. Öka andelen kvinnor i företagsledningar och styrelserum Arbetet med att bana väg för fler kvinnor i styrelserum och på höga chefsposter måste bli mer systematiskt och ambitiöst i Sverige och i Europa som helhet. En lång rad insatser krävs för att skapa rimliga förutsättningar för kvinnor att kunna klättra hela vägen upp på karriärstegen. De flesta av dessa insatser täcks in under de övriga punkterna i detta åtgärdsprogram. Samtidigt är det nu tydligt att det även behövs specifika satsningar för att ta bort det glastak som alltjämt hindrar ett stort antal kompetenta kvinnor från 16

18 att gå från mellanchefsnivå till högsta chefsnivå. I det avseendet är det nödvändigt med en väl utformad kvoteringslagstiftning inom EU. Under förra året arbetade ansvarig EU-kommissionär, Vivianne Reding, med att ta fram ett förslag om kvotering till styrelserna i Europas största företag. Inriktningen var ett införande av skarpa kvoteringsbestämmelser där det underrepresenterade könet från 2015 ska utgöra minst 30 procent och från 2020 minst 40 procent av ledamöterna. Detta arbete bedrev hon i en kontext där kvotering successivt kommit att ses som ett både rimligt och oundgängligt verktyg på allt fler håll i Europa. Under 2011 antogs kvoteringslagstiftning inklusive sanktioner mot företag som inte sköter sig i Frankrike, Italien och Belgien. Även i Spanien och Nederländerna finns det sedan ett tag tillbaka explicit lagstiftning. Eftersom den i de fallen inte är kopplad till kännbara sanktioner har den dock inte riktigt samma tyngd. Mycket tyder dessutom på att trenden i riktning mot vassare kvoteringsbestämmelser kommer att förstärkas snarare än försvagas. Exempelvis förs det i Tyskland långt gångna diskussioner om att på något eller några års sikt införa obligatorisk kvotering. 26 Reding hade i sitt arbete starkt stöd från Europaparlamentet. Där finns det en bred majoritet från vänster till höger för rejäl lagstiftning på europeisk nivå. Samtidigt stötte hon på hårt motstånd internt inom kommissionen samt från ett tiotal medlemsländer däribland Storbritannien, Sverige, Malta, Ungern och Bulgarien som inte ens ville se en öppen och saklig diskussion i frågan utan som i stället försökte förhindra att ett förslag över huvud taget skulle läggas fram. I grunden är det naturligtvis positivt att förslaget lagts fram. Problemet är att det föreslagna upplägget är alltför tunt. Kryphålen är för stora. Framför allt öppnar de flytande formuleringarna om sanktioner upp för de länder som så önskar att avstå för att sätta ordentlig press på företagen. Därför behöver regelverket vässas till i lagstiftningsprocessen. Det finns vissa juridiska överväganden kopplade till sanktionsfrågan, men det råder ingen tvekan om att nyckeln till reella resultat är att lagstiftningen görs tydligare och mer kraftfull än i utgångsversionen. Vissa framsteg har förvisso gjorts under det senaste decenniet, men utvecklingen har gått alldeles för sakta. Argumenten för en mer resolut kvoteringslagstiftning inom EU är i själva verket mycket starka. För det första är jämställdheten i styrelserummen för dålig. Vissa framsteg har förvisso gjorts under det senaste decenniet, men utvecklingen har gått alldeles för sakta. I de största börsnoterade företagen inom EU är alltså hela 84 procent av styrelseledamöterna och 97 procent av styrelseordförandena män. I Sverige är motsvarande siffror 74 och 100 procent. Det är uppenbart att glastaket alltjämt är stenhårt. Att fortsätta att ha det på det sättet är inte rimligt. För det andra är fördelarna med mer jämställda styrelser både viktiga och uppenbara: Efter en tuff politisk kamp presenterade Reding i november i fjol till slut ett konkret förslag om en light-variant av kvotering. Målet i förslaget är att det underrepresenterade könet år 2020 ska utgöra minst 40 procent av ledamöterna. För offentliga företag ska målet nås redan När det gäller sanktioner mot företag som inte sköter sig är tanken att det ska vara helt upp till medlemsländerna själva att avgöra utformningen utifrån vaga och relativt svaga kriterier. 27 Med fler kvinnor i styrelserna skulle den totala talang- och kunskapspoolen utnyttjas mer effektivt. Inte minst eftersom kvinnor generellt är mer välutbildade än män skulle den allmänna styrelsekompetensen stärkas om inte kvinnorna stoppades på karriärstegen. 28 Mycket tyder på att företagsledningar fungerar bättre om de är mixade snarare än likriktade. En mångfald av kunskaper och 26 European Commission 2012d, 13f, 17ff. 27 European Commission 2012e. 28 I åldersgruppen år inom EU som helhet har 38,5 procent av kvinnorna och 30,8 procent av männen en examen på högskolenivå (2011). Eurostat, Tertiary educational attainment by sex, age group

19 erfarenheter ger mer grundligt genomlysta beslut och ökad kreativitet. Det finns ett starkt business case för differentiering. 29 I själva verket visar flera tunga studier på en samvariation mellan andelen kvinnor i företagsledningen och företagens resultat. Exempelvis konstaterar McKinsey&Company i en analys av fler än 200 företag etablerade i olika branscher i olika delar av världen att de företag som har störst andel kvinnor i styrelserna presterar bättre finansiella resultat än företag utan kvinnlig styrelserepresentation. 30 Ett annat exempel är de analyser som Catalyst gjort utifrån Fortune 500-listan över de dominerande företagen i USA. En slutsats är att företagen med den största kvinnliga styrelserepresentationen generellt sett levererar högre avkastning än företagen med den lägsta andelen kvinnliga styrelseledamöter. 31 Det finns alltså en koppling mellan jämställdhet och lönsamhet. 32 En stark lagstiftning vore mycket viktig för alla unga kvinnor som är på väg in i eller redan finns på de lägre nivåerna i företagen. Den skulle bli en signal för att kunna satsa fullt ut på en karriär utan att behöva vara rädd för att tvingas stå tillbaka för sämre kvalificerade män. Makten ska vara delad på alla nivåer i samhället. Det ska inte finnas könsspecifika sfärer och absolut inte när det gäller rena toppositioner. För det tredje är det både naturligt och logiskt att detta görs till en europeisk fråga. Dels baseras viktiga delar av bolagsrätten redan på EU-direktiv. Det ligger därför ingenting konstigt i att även denna aspekt av bolagsstyrningen regleras på EU-nivå. Dels handlar detta om bestämmelser enbart för de största företagen i Europa, vilka i hög grad verkar över gränserna på den inre marknaden. Att dessa företag ges samma spelregler i detta och andra avseenden är rimligt och fullt rationellt. 29 Se exempelvis Smith & Bettio 2009 och Ernst & Young 2009 för översikter när det gäller affärs- och lönsamhetsperspektivet. 30 McKinsey&Company 2010, 6f. 31 Catalyst Det ska i detta sammanhang noteras att ingen studie så långt kunnat fastställa en tydlig orsaksriktning när det gäller samvariationen mellan kvinnorepresentation i styrelsen och resultat. Det är sannolikt så att representationen påverkar resultatet, men det är samtidigt möjligt att den observerade samvariationen till viss del beror på en effekt i den andra orsaksriktningen: att de framgångsrika företagen bedriver ett mer ambitiöst jämställdhetsarbete än de mindre framgångsrika. Det finns en koppling mellan jämställdhet och lönsamhet. Samtidigt som det är viktigt med skarp europeisk lagstiftning är det också viktigt att regelverket tar hänsyn till de olika nationella startpositionerna. Utmaningen i att nå 40 procent av styrelseledamöterna skiljer sig en hel del mellan Malta, som idag ligger på 4 procent, och Finland, där den aktuella siffran är 29 procent. 33 Förmodligen behövs ett visst mått av flexibilitet för att lagstiftningen ska kunna fungera över hela Europa, till exempel genom att de länder som i nuläget ligger sämst till ges några extra års respit när det gäller att klara gränserna. Den norska kvoteringsreformen har i stora delar varit en framgång, men det faktum att den drevs igenom väldigt snabbt tycks har fått vissa problematiska effekter. De norska företagen fick inte mer än fyra år på sig från det att lagen antogs i december 2003 till ett absolut krav på full måluppfyllelse 1 januari 2008 för att gå från under 10 procent till minst 40 procent. Detta ledde bland annat till att erfarenhetsnivåerna i styrelserna sjönk, vilket kan kopplas ihop med försämrade verksamhetsresultat. 34 Med en längre och mer gradvis uppbyggnad av den kvinnliga styrelserepresentationen hade dessa problem i stor utsträckning kunnat undvikas. Stärk arbetsmiljöarbetet En förbättring av arbetsmiljön är en avgörande faktor för att fler ska kunna arbeta mer. Särskilt viktig förefaller arbetsmiljöaspekten vara för kvinnor. I dag lider kvinnor i större utsträckning än män av stress och annan psykosocial problematik på arbetsplatsen. Belastningsskadorna är också mycket vanliga. De kvinnliga sjukskrivningssiffrorna är klart högre än de manliga. Detta är i själva verket ett stort jämställdhetsproblem. Om arbetslivet sliter ut människor fysiskt och psykiskt så är det arbetslivet inte människorna 33 European Commission, DG Justice: Database on gender balance in decision-making positions, 34 Ahern & Dittmar 2011 drar i en stor och uppmärksammad studie av de norska erfarenheterna slutsatsen att de sänkta erfarenhetsnivåerna gjort att företagen på kort sikt presterat sämre. Både metodologin och de kausala slutledningarna i denna studie har dock ifrågasatts. Se till exempel Nygaard

20 som behöver förändras. Det är ett faktum att god arbetsmiljö i kombination med en fungerande arbetsorganisation som ger personalen verkligt inflytande gynnar såväl produktivitet som trivsel på arbetsplatsen. Därför är det viktigt att arbetsmiljö handlar om mer än att bedöma Om arbetslivet sliter ut människor fysiskt och psykiskt så är det arbetslivet inte människorna som behöver förändras. risker. För att kunna jobba strategiskt och långsiktigt med arbetsmiljöfrågor krävs en tydlig lagstiftning, men också en kraftfull forskning som klarar av att se existerande och framtida arbetsmiljöutmaningar. Utvecklingen av både arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljön hade länge en positiv trend i stora delar av Europa. Sedan en tid tillbaka har dock den trenden brutits. Många högerregeringar inom EU är ointresserade av arbetsmiljöfrågor och har därför valt att montera ner viktiga delar av verksamheten på området. Så har också skett i Sverige. Detta är helt fel väg att gå. Sett till de starka positiva effekter som är förknippade med goda arbetsmiljöer är det i högsta grad motiverat att ge arbetsmiljöinsatserna högre prioritet. Allt talar dessutom för att en mer ambitiös satsning skulle vara särskilt positiv för kvinnor och i förlängningen för den kvinnliga sysselsättningen. - Förbättra implementeringen av EU-lagstiftningen på arbetsmiljöområdet Inom EU är verksamheten på arbetsmiljöområdet relativt välutvecklad. Det finns ett enhetligt strategiskt tänkande och en gedigen lagstiftning. Dessutom ägnar sig Europeiska arbetsmiljöbyrån och Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor åt analys och information i arbetsmiljöfrågor. Huvudproblemet är i stället att lagstiftningen i praktiken inte tillämpas särskilt väl i de enskilda medlemsstaterna. Flera länder är direkt dåliga på att se till att EU-regelverket får ett reellt genomslag på det nationella planet. Detta är inte acceptabelt. Kommissionen jobbar sedan ett antal år aktivt med problemet. 35 Detta arbete behöver dock intensifieras och måste dessutom ges ett starkare politiskt stöd från rådets sida. Sverige borde vara betydligt mer drivande i detta i linje med det mycket aktiva svenska arbete som tidigare bedrevs i dessa frågor i olika internationella sammanhang. - Samla den svenska arbetsmiljöforskningen. Den svenska forskningen på området håller god kvalitet, men är i nuläget för splittrad. Forskarna är alltför utspridda och samverkan är alltför dålig. Att förstärka forskningsinsatserna och koordinera dem i betydligt högre utsträckning behöver därför vara en central del i utvecklingsarbetet. - Öka anslagen till Arbetsmiljöverket så att föreskrifterna kan hållas tydliga och så att inspektionerna kan bli mer omfattande Arbetsmiljöverkets resurser är i dag alltför begränsade. Kapaciteten behöver utökas rejält både när det gäller utvecklingen av regelverket som alltså till viss del sker inom ramen för EU-samarbetet och inspektionerna ute på arbetsplatserna. Som det är i nuläget kommer alldeles för många arbetsgivare undan med att negligera arbetsmiljöproblem och det generella arbetsmiljöarbetet. - Starta tillsammans med arbetsmarknadens parter ett särskilt forskningsprogram om kvinnors arbetsmiljö Arbetsmiljöverket drog förra året igång en satsning på att synliggöra och förbättra kvinnors hälsa i arbetslivet. Denna viktiga och lovande satsning, som i stor utsträckning handlar om att inspektera arbetsplatser och att skapa en bättre medvetenhet hos arbetsgivarna, ska slutredovisas våren Som ett komplement till Arbetsmiljöverkets insatser vore det nyttigt att i ett särskilt program samla och intensifiera forskningen kring kvinnors arbetsmiljö. En hel del kunskap är redan tillgänglig, men det finns samtidigt ett tydligt behov av att stärka forskningsinsatserna. 35 European Commission Arbetsmiljöverket

Har vi råd att inte satsa mer på jämställdhet? David Ljung

Har vi råd att inte satsa mer på jämställdhet? David Ljung Har vi råd att inte satsa mer på jämställdhet? David Ljung 2 3 Har vi råd att inte satsa mer på jämställdhet? Vad kan ökad jämställdhet göra för tillväxten och jobben i Sverige och i Europa? David Ljung

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Almedalsveckan 2010 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Innehåll: Hur går det med jobben? 2 Ungdomsarbetslösheten 4 Företag inom välfärdssektorn 5 Europas skuldkris 6 EKONOMI FÖRMEDLAR

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Skattebetalarnas beräkningar visar att den positiva effekten på arbetsmarknaden

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2014

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2014 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2014 För 19:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För trettonde året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för tionde

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

AidWatch 2014 sammanfattning

AidWatch 2014 sammanfattning AidWatch 2014 sammanfattning För nionde året i rad har civilsamhällesorganisationer från EU:s medlemsländer inom ramen för CONCORD Europa producerat AidWatch-rapporten, som utvärderar EU-ets kvalitet och

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Vem kan jobba till 75? Vem kan jobba till 75?

Vem kan jobba till 75? Vem kan jobba till 75? Vem kan jobba till 75? 1 2 sid 4 sid 5 sid 5 sid 6 sid 6 sid 8 sid 9 sid 1 sid 11 sid 11 sid 13 sid 17 Inledning Den åldrande befolkningen Svenskarna oroar sig minst Synen på arbete efter pensionsåldern

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Sätt Europa i arbete! Åtgärdsprogram för fler och bättre jobb i Sverige och övriga EU

Sätt Europa i arbete! Åtgärdsprogram för fler och bättre jobb i Sverige och övriga EU Sätt Europa i arbete! Åtgärdsprogram för fler och bättre jobb i Sverige och övriga EU En jobbkris i Europa Arbetslöshet EU 26,2 mn 10,7 procent Sverige 408 000 8,0 procent Ungdomsarbetslöshet EU 5,5 mn

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna. Johan Kreicbergs September 2011

Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna. Johan Kreicbergs September 2011 Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna Johan Kreicbergs September 2011 Förord 1 Förord Jobben är ständigt i fokus i den politiska debatten i Sverige.

Läs mer

Inledning Herr/Fru Talman! Sverige kommer ur den ekonomiska krisen än de flesta andra länder.

Inledning Herr/Fru Talman! Sverige kommer ur den ekonomiska krisen än de flesta andra länder. Inledning Herr/Fru Talman! Sverige kommer ur den ekonomiska krisen än de flesta andra länder. Vi ser hur våra europiska grannar sliter med nedskärningar, skattehöjningar och växande skuldberg. Samtidigt

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer