Teater fältets aktörer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teater fältets aktörer"

Transkript

1 Teater fältets aktörer De finlandssvenska teatrarnas förutsättningar En utredning av Linnea Stara

2 Teaterfältets aktörer De finlandssvenska teatrarnas förutsättningar En utredning av Linnea Stara

3 Linnea Stara layout och pärm Lena Malm pärmfoto Lena Malm tryck Unigrafia, 2013 tryckort Helsingfors isbn

4 Innehåll Förord Inledning Bakgrund Metoder och material Tidigare utredningar De finlandssvenska teatrarnas förutsättningar Profiler och verksamhet Statsandelsteatrarna De etablerade teatergrupperna De laglösa grupperna De oregistrerade grupperna Arbetsförutsättningar Löner och ersättning Arbetslöshet Lokaler Behovet i huvudstadsregionen Behovet utanför huvudstadsregionen Användningen av tillgängliga lokaler Publik Turnéer Förslag Verksamhetsbidrag Aktionsbidrag Anställningsstöd Teaterkicken Lokaler Turnéer Fortsatta utredningar

5 3. Utbildningsenheterna Teaterprogrammen Skådespelarkonst på Teaterhögskolan Regi på Teaterhögskolan Dramaturgi på Teaterhögskolan Teaterlinjen på Västra Nylands folkhögskola Scenkonst på Vasa yrkeshögskola Pilotprojektet International Musical Theatre Education Kulturproducentutbildningen Förslag Personliga stipendier Regiarvoden för amatörteater Synergier mellan utbildningsprogrammen Teaterorganisationerna och föreningarna Cefisto Lust Labbet Förslag Cefisto Labbet Resurscentret Lust Framtidsutsikter Styrkor Utmaningar Möjligheter Hotbilder Sammanfattning Strukturella förändringar på lång sikt Pilotprojekt Omedelbara åtgärder Fortsatta utredningar Källor Bilaga 1 Intervjuade personer Bilaga 2 Respondenter: Statsandelsteatrar och etablerade teatergrupper Bilaga 3 Respondenter: Fria grupper Bilaga 4 Enkäterna

6 Förord den finlandssvenska teatern mår jättebra, säger en av de teaterchefer som intervjuats för den här utredningen. Publikframgångarna har varit stora vid de stora scenerna och vid små turnéteatrar under de senaste åren, medan konstnärliga framgångar har rapporterats från Berlin, Essen och Helsingfors. Det bildas nya grupper inom det finlandssvenska scenkonstfältet hela tiden, både av skådespelare och av dramainstruktörer som har yrkeshögskoleexamen. Tillsammans med publikarbetarna och kulturproducenterna har de alla förhoppningar om att hitta en plats, en förstående publik och ett understöd som möjliggör konstnärligt skapande. Men samtidigt som nya aktörer träder fram får dramatikerna fortfarande inte sina pjäser uppsatta, dramaturgerna lyser med sin frånvaro och de finlandssvenska regissörerna får leta efter arbete på annat håll. I oktober 2012 beställde Svenska kulturfonden en kartläggning av de finlandssvenska teatrarnas och teatergruppernas förutsättningar, organisationerna och ut - bild ningsprogrammen. Arbetet med utredningen inleddes 1 november I den här utredningen har jag inte bara försökt kartlägga aktörerna inom teaterfältet, utan också dokumentera deras konstnärliga målsättningar, materiella behov och fram tidsutsikter. Jag har samtalat med ett fyrtiotal finlandssvenska teaterchefer, verk samhetsledare, skådespelare, regissörer, producenter, dramaturger, kulturjournalister och pedagoger mellan november 2012 och februari Jag har också gjort en omfattande enkätundersökning. Utredningen ska ge en bred översikt av den finlandssvenska scenkonsten. Utredningen ger inga direktiv för vare sig sammanslagningar eller samarbete. Den kan inte tvinga någon att söka nya publikgrupper, att utveckla och bearbeta texter i samråd med dramaturger, att anställa utbildade regissörer, eller att utveckla nya produktionsmodeller tillsammans med en producent. Initiativen måste kom - ma från teatrarna och grupperna. Teaterns potential som ett offentligt forum har inte försvunnit trots de många utmaningarna. Teatern kan forma vår uppfattning om oss själva, den kan åstadkomma överraskande allianser, identifikationer och dis- 5

7 identifikationer mellan åskådarna. Den kan väcka en offentlig debatt, sätta i gång en samhällelig förändring och förändra vårt sätt att se på den värld vi lever i. Det är viktigt att den finlandssvenska scenkonsten håller sig i ständig rörelse och inser sin betydelse för den finlandssvenska kulturen. Men för att den finlandssvenska teatern ska ha en central plats i samhället också i framtiden måste den ha en publik som kan läsa föreställningar och uppskatta många former av scenkonst. En referensgrupp bestående av Hanna Helavuori (Teaterinfo Finland), Jukka Hytti (Teaterinfo Finland), Maaria Kuukorento (Teatercentrum), Marianne Möller (dramaturg), Erik Söderblom (Helsingfors festspel) och Clas Zilliacus (professor emeritus) har bistått mig under arbetets gång. Det har också Anu Oinaala (Kult- tuuri poliittisen tutkimuksen edistämissäätiö) och Minna Ruusuvirta (Kult tuuri - poliittisen tutkimuksen edistämissäätiö). Flera av gruppens medlemmar möttes 14 mars och 28 mars 2013 och diskuterade åtgärdsförslag. De övriga deltog per e-post. Eftersom informationen som utredningen baserar sig på föråldras snabbt speglar utredningen min uppfattning om den finlandssvenska scenkonsten i mars Åsikterna och tolkningarna som läggs fram är mina och speglar inte referensgruppens, beställarens eller de intervjuades åsikter ifall inte så uppges. Utredningen överlämnades till Svenska kulturfonden den 2 april Linnea Stara teatervetare och frilanskritiker 6

8 1. Inledning I boken Resetting the Stage: Public Theatre Between the Market and Democracy (2012) skriver teaterforskaren och kulturanalytikern Dragan Klaic ett försvarstal för den icke-kommersiella, statsunderstödda europeiska teatern ( public theatre ). Finan - si ering för den skärs ner och ifrågasätts på många håll i Europa medan den kommersiella teatern gör allt större landvinningar. Det offentliga stödet ska enligt Klaic inte betraktas som ett berättigat privilegium, utan som ett erkännande av den offentliga nytta som den icke-kommersiella teatern ger. I stället för att imitera den kommersiella teatern måste den icke-kommersiella teatern framhäva sin särart, som enligt Klaic består i bland annat innovation, konstnärlig förnyelse, risktagning, mångfald av konstnärliga uttryck och upptäckten av nya talanger. För att också i fortsättningen ha en möjlighet att utveckla scenkonsten behöver den icke-kommersiella teatern en ny kulturintresserad allmänhet och en bred kulturpolitik som omfattar bland annat mångfald, utsuddade gränser mellan konst och pedagogik, mellan det fysiska och det digitala, och mellan det lokala och det europeiska offentliga rummet.q På grund av det finländska finansieringssystemet och det begränsade publikunderlaget finns det inga stora kommersiella teatrar i Finland som enbart förlitar sig på marknadskrafterna. Däremot imiterar allt fler offentligt understödda teaterinstitutioner de kommersiella teatrarnas strategier, medan den icke-kommersiella teatern marginaliseras. Det är alltså de teatrar och grupper som strävar efter att vara 1 Klaic beskriver dikotomin mellan den kommersiella ( commercial ) och den offentligt understödda ( public ) teatern. Eftersom de största fasta teatrarna i Finland får lagstadgat understöd sedan 1993 finns egentligen ingen motsvarande uppdelning i Finland. Det offentliga stödet förbinder inte teatrarna till en viss repertoar. Staten kan heller inte lägga kvalitetsmässiga krav på teatrarna. Trots att man inte kan dela upp de finländska teatrarna i kommersiella och offentligt understödda kan man ändå märka en större kommersialisering inom många offentligt understödda finländska teatrar. Klaic 2012 s ,

9 innovativa och nyskapande. Samma utveckling är tydlig också inom det finlandssvenska scenkonstfältet. Medan staten och de finskspråkiga fonderna åtminstone teoretiskt kan följa en kulturpolitik som baserar sig på mångfald, förväntas de finlandssvenska fonderna garantera den finlandssvenska kulturens fortbestånd genom de offentligt understödda teatrarna, de fria teatergrupperna och alla amatörteatrar. Frågan är om de finlandssvenska fonderna ska garantera de statsunderstödda institutionernas verksamhet genom protektionistiska interventioner i första hand eller om de ska fördela sina resurser mellan alla teatrar och grupper. Eller borde fonderna i stället understödja icke-kommersiella, risktagande teatrar och grupper som eventuellt har potential att bli framgångsrika i konstnärlig, men knappast i ekonomisk bemärkelse? Även om det aldrig har funnits ett större utbud av teaterföreställningar och teat - rar eller större internationellt intresse för finlandssvenska teatergrupper anser majoriteten av de teaterchefer och scenkonstnärer som intervjuats för den här utredningen att situationen är svår och att de utbildade skådespelarnas förutsättningar försämrats drastiskt under de senaste åren. Från statligt håll kommer nedskärningarna troligtvis att fortsätta. Staten minskar på enhetspriserna för teatrarnas statsandelar och teatrar har redan ansett sig tvungna att ställa in planerade produktioner. Samtidigt väntar aktörer på fältet med spänning på den konstpolitik som kommissionerna på det nya Centret för konstfrämjande ska föra. Den nya scenkonstkommissionen förväntas utveckla stödformer som tillgodoser fältets behov bättre, eftersom det offentliga understödet för teatrarna inte har följt fältets utveckling. Den allmänna ekonomiska osäkerheten påverkar också fondernas avkastning. Det är den som möjliggör de fria gruppernas verksamhet. Dramatikerna, dramaturgerna och de utbildade regissörerna lyser med sin frånvaro inom den finlandssvenska scenkonsten. Skådespelarna har svårt att få anställning för ett år eller längre perioder. Kontrakten är produktionsbundna, det vill säga högst tre till fem år. Möjligheterna till arbete försämras för Teaterhögskolans magistrar när i synnerhet musikalerna blir allt mer framträdande på de tre stora svenskspråkiga institutionsteatrarna och förutsätter arbetskraft från Sverige eller det finskspråkiga Finland eller görs med hjälp av talangjakter. Två andra orsaker till försämrade arbetsmöjligheter är att dubbningen har utlokaliserats och Radio - teaterns verksamhet har skurits ner. För att förse sig själva med arbete grundar många skådespelare så kallade fria grupper. De får inte understöd från staten utan är beroende av fondbidrag i första 8

10 hand. De etablerade grupperna har möjlighet till behovsprövat understöd från scenkonstkommissionen, men inte heller de får en tillräcklig finansiering för att betala personalen kollektivavtalens minimilöner. Ändå grundas det fler grupper hela tiden. Bara under de senaste två åren, mellan 2010 och 2012, har sex nya teatergrupper grundats i Nyland, Österbotten och Sverige. Fyra av dem är grupper och två är registrerade föreningar. De planerar alla att arbeta på långsikt. Bland grupperna finns också sådana som grundats av före detta studerande från Västra Nylands folkhögskola i Karis och vid Yrkeshögskolan Novia i Vasa. Ifall man räknar med de grupper som fått behovsprövat understöd av statens scenkonstkommission har det bildats drygt fyrtio nya grupper i Svenskfinland sedan 2000.w Grupper som samlas för en enda produktion är inte medräknade. Av de tiotal teatergrupper som grundades under 1990-talet var åtta fortfarande verksamma och av de tjugotal som grundades under 1980-talet var fyra fortfarande verksamma Det är naturligt att grupper upplöses. Medlemmarnas omständigheter förändras, unga skådespelare bildar familj, de blir erbjudna bättre avlönade arbeten och det är både tids- och resurskrävande att utveckla en teater. Att vara en frilansande scenkonstnär har länge förutsatt att man också har administrativa färdigheter, att man kan ansöka om bidrag, göra upp budgeter och marknadsföra sig själv. Som skådespelare kan man inte längre räkna med arbete vid enbart talscener. Dessutom expanderar scenkonsten i och med dramainstruktörernas utbildningsprogram i Vasa och kulturproducentutbildningen i Helsingfors. Alla har förhoppningar om att få arbeta. Det fria finlandssvenska scenkonstfältet har blivit en viktig grogrund för alternativa teatrar som utmanar de fasta teatrarna, men det är samtidigt ett slagfält där teatergrupperna slåss om allt mer begränsade tillgångar och publikunderlag. Enligt de finlandssvenska teatrarna och grupperna har fondernas andel av de totala inkomsterna inte ökat nämnvärt under de senaste fem åren. Däremot har ansökningar om fondbidrag från det fria fältet ökat. De nya grupperna tävlar om understöd och stipendier med de fasta teatrarna och de etablerade teatergrupperna och amatörteatrarna. Paraplyorganisationen Finlands Svenska Ungdomsförbund (fsu) har omkring åttio amatörteatrar som medlemmar. Av dem är femton sommarteatrar. För fyrtio år sedan hade förbundet cirka tvåhundra föreningar med tea- 2 Uppskattningen är gjord på de grupper som fick enkäten. 9

11 terverksamhet som medlemmar. Förbundet beräknar att amatörteatrarna ger cirka sexhundra föreställningar varje år för hundratusen åskådare.e Många av de etablerade teatrarna och teatergrupperna anser att situationen är ohållbar och att fondernas utdelningskriterier borde förändras. Många inom det fria fältet anser däremot att alla måste få en möjlighet att utöva sitt yrke, i synnerhet när de säkra arbetsplatserna skärs ner. Det behövs starkare strukturer så att konstnärerna kan vara konstnärer och inte administratörer. Nya former och aktörer som kan garantera att produktionerna fortsätter fram till sina bästföredatum. Men det behövs också en större respekt bland de finlandssvenska scenkonstnärerna för den expertis som finns bland andra yrkesgrupper, ett intresse för ökad kompetens och en större konstnärlig ambition. De finlandssvenska teatrarna och grupperna som går i täten för scenkonstens ut - veckling har inte ett tillräckligt stort befolkningsunderlag i Finland. Därför måste grupperna också i fortsättningen hitta stödformer som gör det möjligt att ge föreställningar utomlands, eftersom det i sin tur påverkar scenkonstens utveckling i Finland. Den här utredningen har inte ett företagsekonomiskt perspektiv. Utgångs - punkten är en vilja att försöka bevara en mångfald av sceniska uttryck inom den finlandssvenska scenkonsten, men också att öka professionaliteten, stödja nyskapande verksamhet, skapa möjligheter för snabba aktioner som vitaliserar inte bara fältet utan samhället i stort. Jag har också strävat efter att uppmärksamma nya produktionsformer som ger scenkonstnärerna bättre förutsättningar för konstnärligt skapande. 1.1 Bakgrund Utredningens primära målsättning har varit att kartlägga det finlandssvenska professionella scenkonstfältet. Med det avses professionella teatrar och grupper som är verksamma helt eller delvis på svenska och som får bidrag av de finlandssvenska fonderna, utbildningsprogrammen och intresseföreningarna. Fältets omfattning har vuxit betydligt under de senaste åren. Det har saknats en översikt över grupperna, deras behov, förutsättningar och verksamhetens kontinui - tet. Därför har jag lagt särskild fokus på teatrarnas och de fria teatergruppernas 3 ( ), 1972 års svenska teaterkommissions betänkande s

12 lokaler, samarbetsformer och möjligheter att turnera i Svenskfinland. Jag fick också i uppdrag att undersöka behovet av en parallell utbildning av svenskspråkiga regissörer vid Teaterhögskolan genom delvis integrerade utbildningsprogram eller mäs - tar kurser primärt avsedda för skådespelare. Skådespelarprogrammets personal vid Teaterhögskolan och sju regissörer som fått sin utbildning vid Teaterhögskolan från 1980-talet fram till 2010-talet intervjuades. Kartläggningen över behoven och de utvecklingsförslag som presenteras gäller i första hand behov som kan understödjas med fondbidrag. Utredningens målsättning har varit att än en gång åstadkomma diskussion om scenkonst bland aktörerna själva. Jag vill inte föreslå sammanslagningar eller rangordna teatrar och teatergrupper för finansiärerna, utan i stället uppmana teatrarna att själva hitta samarbetsformer, öka den långsiktiga planeringen och på så sätt sträva efter en ökad finansiering, höjd konstnärlig kvalitet och mer kontinuerlig verksamhet. Utredningen ska ge en mångsidig bild av den finlandssvenska scenkonsten för personer som inte är insatta i teaterfrågor. 1.2 Metoder och material Utredningen började med en intervju med tolv personer med insyn i det finländska scenkonstfältet för att identifiera centrala problem och frågor. Samtidigt kartlades de teatrar som är verksamma professionellt helt eller delvis på svenska och som får lagstadgat och behovsprövat understöd, teatrar och grupper som fått understöd från Svenska kulturfonden, Konstsamfundet eller Svenska Teaterföreningen i Finland och grupper som fått produktionsstöd och verksamhetsbidrag från Svenska kulturfonden Benämningen teater omfattar flera scen - konstrelaterade områden som inte har betraktats separat. Bland grupperna finns dans-, barn- och dockteatrar och grupper som arbetar med performance och tvärkonstnärliga koncept. Eftersom utredningen gjordes inom en strikt tidsram beaktades inte amatör - teatrar och föreningar som bland annat sysslar med teater, eller enheter som Radio - teatern. Flera amatörteatrar och teaterproducerande föreningar faller ändå i en gråzon genom att anställa professionella scenkonstnärer och ibland också annan konstnärlig personal. En heltäckande kartläggning över alla grupper som har scen - konstrelaterad verksamhet har inte varit möjlig. Aktörerna inom den professionel- 11

13 la finlandssvenska scenkonsten har delats i tre kategorier (se tabell 1). Upp del - ningen avviker delvis från till exempel Valo-gruppens uppdelning.r Tabell 1. Benämningar på teatrar och grupper inom det professionella finlandssvenska scenkonstfältet Benämning Förvaltningsmodell Verksamhet Huvudsaklig finansiär Statsandelsteatrar kommunal teater, kontinuerlig staten förening, stiftelse Etablerade teatergrupper förening, aktiebolag i de flesta fall statens scenkonstkontinuerlig kommission, fonder och stiftelser Fria Laglösa grupper förening, självständig produktioner, fonder och stiftelser grupper enhet, grupp med i några fall löntagare, stipendiater, kontinuerlig frivillig arbetskraft Oregistrerade grupp med löntagare, endast för fonder och stiftelser grupper stipendiater, en produktion frivillig arbetskraft Enskilda konstnärer stipendiater, företagare kontinuerlig, fonder och stiftelser produktioner Statsandelsteatrarnat (fi. valtionosuusteatterit, i enkäterna vos-teatrar) beviljas statsandelar för sina driftkostnader enligt lagen om finansiering av undervisnings- 4 Arbetsgruppen Valo, som förbereder ett utvecklingsprogram för de finländska teatrarna, har delat in de professionella grupperna i tre kategorier: 1) Professionella teatrar med regelbunden verksamhet året om och fast anställd personal som får lön enligt kollektivavtal. Teatrarna beviljas antingen kontinuerligt eller behovsprövat offentligt understöd. 2) Teatergrupper som har verksamhet varje år, består av fast och deltidsanställd personal och vars verksamhet finansieras med personliga stipendier eller avlönat/oavlönat arbete och offentligt understöd per produktion. 3) Produktionsbaserade grupper med sporadisk verksamhet. Det förslag till sammanslagningen av teatrar som får lagstadgat och behovsprövat understöd kom från fältet, eftersom många teatrars verksamhet är kontinuerlig och inte motsvarar situationen på det fria fältet. I den här utredningen har de finlandssvenska teatrarna och grupperna behandlats separat. De finlandssvenska teatergrupper som får behovsprövat understöd har överlag sämre förutsättningar än de teatrar som får lagstadgat understöd. Och till skillnad från många finskspråkiga grupper som har flera fast anställda personer identifierar sig de finlandssvenska grupperna fortfarande med grupperna inom det fria fältet. 5 Inom den finska scenkonsten talar man om statsandelsteatrar eller fasta teatrar. Benämningen institutionsteater anses bära negativa konnotationer. Här används statsandelsteatrar (i enkäterna vos-teatrar), fasta teatrar och institutionsteatrar som synonymer. Ingen av de teatergrupper som får behovsprövat understöd har en egen fast scen. Klockriketeatern delar scen med Unga Teatern och från och med våren 2013 med Blaue Frau. Teater Mars och Sirius-teatern delar scen med två andra teatrar. 12

14 och kulturverksamhet, och teater- och orkesterlagen (730/1992). Det finlandssvenska scenkonstfältet utgörs av fem teatrar som får årligt bidrag från staten enligt teat rarnas årsverken. Svenska Teatern, som grundades 1866 och är äldst, har dessutom specialstatus som nationalteater inom teater- och orkesterlagen och får extra anslag. De övriga är Åbo Svenska Teater (grundad 1919), Wasa Teater (grundad 1919), Unga Teatern (tidigare Skolteatern, grundad 1960) och Teater Viirus (grundad 1987). Dessutom omfattas Lilla Teatern (grundad 1940) av lagen i och med att Lilla Teatern är en del av Helsingfors Stadsteater sedan Svenska Teatern, Åbo Svenska Teater, Unga Teatern och Teater Viirus är registrerade föreningar. Wasa Teater är den enda kommunala finlandssvenska teatern, medan Lilla Teatern är en stiftelse. Wasa Teater och Åbo Svenska Teater är regionteatrar och får ytterligare anslag av staten för det. Teatrarna har betraktats som en egen grupp här trots att det finns markanta skillnader mellan dem. Några grupper som inte omfattas av teater- och orkesterlagen får ett årligt, behovsprövat understöd av statens scenkonstkommission. En förutsättning för understödet är att gruppen har registrerat sig som förening eller aktiebolag. För de nio finlandssvenska teatergrupper som fick behovsprövat understöd används benämningen etablerade teatergrupper (se bilaga 2). Grupperna är Blaue Frau (grundad 2005), Improvisationsteater Stjärnfall (grundad 1996), Klock rike - teatern (grundad 1994), Oblivia (grundad 2000), Teater Geist (grundad 1989), Teater Mars (grundad 1985), Teater Taimine (grundad 2002), Totem-teatern (grundad 1986) och Sirius-teatern (grundad 1992). Sju av de nio teatrarna är regist - rerade föreningar och Teater Geist och Teater Taimine är aktiebolag. Teater - grupperna har en mer fördelaktig position på fältet än de grupper inom det fria fältet som inte får understöd från scenkonstkommissionen. En teatergrupp som har fått behovsprövat understöd har nämligen goda chanser att få gradvist högre bidrag från kommissionen enligt statistiska jämförelser. År 2009 fick till exempel Teater Taimine sitt första bidrag på från scenkonstkommissionen. År 2012 var summan uppe i euro.y Att endast inkludera teatergrupper som får behovsprövat understöd under benämningen etablerad grupp kan ändå vara missvisande, eftersom till exempel Nya Rampen fick ett större verksamhetsbidrag från fonderna än vad den etablerade teatergruppen Blaue Frau fick i verksamhetsunderstöd från scenkonst- 6 (Hämtad ). 13

15 kommissionen under samma period. Gruppen Teater Josefina har dessutom varit verksam längre än två av de teatergrupper som får behovsprövat understöd. Med benämningen etablerad grupp avses därför endast att gruppen får behovsprövat understöd från scenkonstkommissionen. De flesta teatergrupper som får det arbetar kontinuerligt, det vill säga har en eller flera fast anställda och producerar föreställningar varje år. Teater Mars och Sirius-teatern har en verksamhetsledare gemensamt med två andra teatrar under paraplyorganisationen Universum. Trots att de etablerade teatergrupperna i finlandssvenska sammanhang uppfattas som en del av det fria scenkonstfältet betraktas de som en egen grupp i den här utredningen. Nationellt vill teatergrupperna som får behovsprövat understöd uppfattas som professionella teat - rar i likhet med statsandelsteatrarna och inte som så kallade fria grupper.u De grupper som inte omfattas av teater- och orkesterlagen är verksamma inom det fria scenkonstfältet som fria grupper (se bilaga 3). De fria grupperna tillämpar flera produktions- och verksamhetsformer. Det finns ingen enhetlig teatersyn inom det fria fältet. Man kan heller inte karakterisera det fria fältet enligt teaterformer, eftersom de gör allt från mask- och dockteater till postdramatisk och tillämpad teater.i Nationellt finns det endast uppskattningar av gruppernas antal. De kan få projektbidrag från scenkonstkommissionen, men de är omöjliga att kartlägga eftersom verksamheten ofta är sporadisk. De beaktas därför sällan i insamlingen av statistiska uppgifter eller i teaterpolitiska kartläggningar och utredningar. I den här utredningen har det dels varit viktigt att också beakta de fria grupper som inte får projektbidrag från scenkonstkommissionen, och dels att inte göra en distinktion mellan registrerade föreningar och grupper. Fjorton av respondenterna bland de fria grupperna uppgav sig vara registrerade föreningar och sjutton respondenter är grupper. Föreningar och grupper inom det finlandssvenska scenkonstfältet ansöker om fondmedel på samma villkor. Det är viktigt att ytterligare dela in de fria grupperna i tre kategorier för att synliggöra mängden av verksamhetsformer inom det fria fältet. I den här utredningen har samtliga fria grupper som inte får behovsprövat understöd men som ändå är kontinuerligt verksamma benämnts som laglösa grupper. De har med endast ett fåtal undantag gjort fler än en eller ett par produktioner.o Vissa av dem har som mål 7 Se fotnot 4. 8 Kokkonen m.fl s Benämningen laglösa teatrar används synonymt med fria grupper inom det finskspråkiga scenkonstfältet för att omfatta både teatergrupper som får behovsprövat understöd och grupper som inte får det. Här gäller benämningen endast grupper som inte omfattas av teater- och orkesterlagen eller får behovsprövat verksamhetsunderstöd av scenkonstkommissionen. 14

16 att arbeta kontinuerligt på långsikt. De grupper som endast uppstår kring en enda produktion benämns däremot som oregistrerade grupper. Det har varit viktigt att göra skillnad mellan laglösa grupper och oregistrerade grupper, eftersom laglösa grupper arbetar mer eller mindre i samma sammansättning om än sporadiskt, medan de oregistrerade grupperna inte nödvändigtvis har planer på att uppstå i samma sammansättning eller under samma namn på nytt. Utöver de laglösa grupperna och de oregistrerade grupperna finns många enskilda konstnärer, eller enmansteatrar, varav en del har egen firma och en del utövar sitt yrke med hjälp av stipendier från fonder och stiftelser. I utredningen används ändå oftast benämningen fria grupper för att beteckna både de laglösa grupperna, de oregistrerade grupperna och de enskilda konstnärerna. Deras förutsättningar är påfallande lika. För att samla in uppgifter över teatrarnas och gruppernas förutsättningar utarbetades två enkäter enligt utredningen Suomalaisen teatterin tulevaisuus teatterintekijöiden ja kuntien silmin (2006) som Kulttuuripoliittisen tutkimuksen edistämissäätiö (Cupore) har gjort. En enkät sändes ut till statsandelsteatrarna och till de etablerade teatergrupperna som får behovsprövat understöd. En annan enkät med endast ett fåtal variationer i finansiering och personal sändes ut till de fria grupperna (se bilaga 4). Enkäterna granskades och kommenterades av Cupore, Teater - info Finland (Tinfo) och Teatercentrum. Avsikten med enkäterna var att samla in information om teatrarnas verksamhet, uppfattning om nuläget och framtiden och deras materiella behov. Enkäterna var delade i följande kategorier: Verksamhet Lokaler Publik och marknadsföring Finansiering Personal och administration Samarbete och nätverk Turnéer Självutvärdering och framtidsvisioner Enkäterna sändes ut till teatrarna och grupperna per e-post den 12 december En uppmaning att fylla i enkäten sändes per e-post den 1 januari 2013 till samma adress, men också till andra medlemmar inom teatrarna och grupperna via e-post och Facebook. En sista uppmaning sändes ut efter deadlinen den 4 januari Två nya grupper som startat hösten 2012 fick enkäterna efter deadline. 15

17 Enkäterna sändes till 72 teatrar och grupper. Av dem svarade 49 teatrar och grupper, det vill säga 68 procent. Samtliga av de 6 teatrar som är verksamma helt eller delvis på svenska och som får lagstadgat stöd och de 9 etablerade teatergrupper som får behovsprövat understöd svarade på enkäten. Av de 57 fria grupper som fick enkäten hade 4 upphört, 2 angav att de inte motsvarade målgruppen för utredningen, medan 17 lämnade enkäten obesvarad. Av de oregistrerade grupperna svarade 34, det vill säga 59 procent. Det var i huvudsak verksamhetsledarna som fyllde i enkäten. Från och med fråga nitton i båda enkäterna har svaren behandlats konfidentiellt i utredningen. Enkäterna är i mitt förvar. Halvstrukturerade temaintervjuer utfördes från november 2012 fram till början av februari 2013 med teatrar och teatergrupper, med teaterorganisationer, utbildningsenheter och övriga personer med insyn i det finlandssvenska scenkonstfältet. Senare intervjuades 33 personer. Ifall frågan inte uttryckligen hade att göra med de institutioner informanterna representerar har svaren behandlats konfidentiellt. Sex av intervjuerna transkriberades av filosofie kandidat Margit Trygg och de övriga av mig. Intervjuerna och transkriptionerna är i mitt förvar. Åtta intervjuer gjordes med scenkonstnärer ur olika yrkesgrupper. De fick svara på frågor om förutsättningar för arbete inom fältet. Eftersom frågorna angick deras sysselsättning garanterades scenkonstnärerna anonymitet i utredningen och deras namn finns inte nämnda i förteckningen. Min målsättning har varit att hörsamma så många olika aktörer som möjligt inom utredningens tidsram. Mina subjektiva åsikter har ändå ofrånkomligen påverkat utredningen. 1.3 Tidigare utredningar Våren 1968 tillsatte Undervisningsministeriet en kommission med namnet Kom - missionen för planering av Finlands svenskspråkiga teaterväsende. Den fick i uppgift att föreslå hur det svenskspråkiga teaterväsendet skulle organiseras. Uppdraget utvidgades till att omfatta Suomen Kansallisteatteri och Finlands National opera. Kommissionens namn ändrades till 1968 års teater- och operakommission eller Meinander-kommissionen efter kommissionens ordförande Ragnar Meinander. I december 1969 föreslog kommissionen att Svenska Teatern i Helsing fors skulle få status som landets svenskspråkiga nationalscen och vara jämförbar med Kansallisteatteri. Wasa Teater föreslogs bli regionteater och få statsbidrag därefter, medan kommissionen föreslog att Åbo Svenska Teater skulle ombildas till en pro- 16

18 fessionellt ledd amatörteater, eftersom den svenskspråkiga befolkningen inte nådde upp till det minimum på personer som kommissionen förutsatte som befolkningsunderlag för en regionteater. Däremot föreslog kommissionen att Lilla Teaterns verksamhet skulle fortsätta som tidigare, men att statsunderstödet skulle höjas kraftigt så att teatern skulle få möjlighet att betala teaterns skådespelare skäliga löner och anställa nödvändig personal. Skolteatern (nuvarande Unga Teatern) hade grundats 1960 och betraktades inte som en självständig teater. Meinanderkommissionen rekommenderade en centralisering av teaterverksamheten till färre enheter som skulle förstärkas på de andras bekostnad. Folktingets kulturutskott granskade kommissionens förslag och kritiserade kommissionen för att den inte hade beaktat det finlandssvenska kulturella och geografiska läget och det finlandssvenska befolkningsunderlaget. Den hade heller inte beaktat att det inte var geografiskt eller ekonomiskt ändamålsenligt att centralisera teatern. Våren 1972 tillsatte Undervisningsministeriet ytterligare en kommission, den så kallade Storbom-kommissionen med redaktör Nils-Börje Storbom som ordförande. Kommissionen fick i uppdrag att utreda situationen och föreslå hur den svenskspråkiga teatern i Finland skulle kunna utvecklas enligt den landsomfattande lösning som förbereddes samtidigt. Utredningen inkluderade både den professionella teatern och amatörteatern. Scenkonsten omfattades av de fem professionella teatrarna och professionell radio- och tv-teater. Samma år hade Finlands Svenska Skådespelarförbund 104 medlemmar (i jämförelse med förbundets omkring 230 medlemmar 2012). Storbom-kommissionen ansåg att de fem professionella teaterenheterna skulle bevaras men att de skulle ha en klar profilering bland annat med en lokal förankring. Genom samplanerade turnéer och annan uppsökande teater skulle alla befolkningsskikt i Svenskfinland få tillgång till ett mångsidigt teaterutbud.qp Under 1970-talet var teatrarnas kommunala stöd större än det statliga, som släpade efter. Kommissionen föreslog därför att staten skulle understödja de fasta teat - rarna med 50 procent av totalkostnaderna.qq Stödet från privata finansiärer, som hade varit avgörande för teatrarna, hade inte någon väsentlig betydelse längre. För års svenska teaterkommissions betänkande s År 2011 utgjorde det statliga understödet procent av de finlandssvenska statsandels - teatrarnas totalinkomster (enkätsvar). 17

19 att fördela de statliga stöden bättre och skapa ett närmare samarbete mellan de finlandssvenska teatrarna föreslog kommissionen att man skulle skapa en effektiv centralförvaltning vars högsta organ skulle få namnet Finlands svenska teaterdelegation. De kommunala bidragen skulle däremot beviljas direkt till de lokala teaterenheterna. Kommissionen ansåg att de professionella svenskspråkiga teatrarna skulle reda sig utan bidrag från privata fonder, även om kommissionen antog att fondernas bidrag för att upprätthålla teaterverksamheten i Svenskfinland också skulle behövas i framtiden. Kommissionen föreslog att teaterdelegationen skulle bestå av en ordförande och representanter från varje institutionsteater och av folktingets egna representanter. Teaterdelegationen skulle bland annat fastställa totalbudgeten för scenkonsten, an - hålla om och fördela statsunderstöden och övervaka ekonomiska frågor, föra den svenska scenkonstens talan i förhandlingar med statsmakten. Dessutom skulle den fungera som en remissinstans i finlandssvenska teaterfrågor och ange riktlinjer för den svenskspråkiga teaterpolitiken i dess helhet. De enskilda teaterenheterna skulle ändå garanteras ansvar och beslutsrätt i konstnärliga frågor. I samma betänkande utstakades förslag till bättre samarbete mellan teatrarna bland annat om konstnärlig personal och materiella resurser (kostym- och rekvisitlager, möbler, arkiv och turnébuss). Teatersekretariatet under teaterdelegationen föreslogs också ge ut ett gemensamt informationsblad. Betänkandet överlämnades till ministeriet i januari Följande höst presenterade den nationella Teater - kommissionen 72 sitt detaljerade betänkande om teatrarnas förvaltning men Kom - munalförbundet avslog det snabbt. Svenska Teatern, som hade försökt få samma status inom statsförvaltningen som Kansallisteatteri och Nationaloperan, likställdes fortfarande med andra svenskspråkiga teatrar. Däremot fick både Åbo Svenska Teater och Wasa Teater regionteaterstatus När tipsmedlen minskade mot slutet av 1970-talet ville teatrarna att deras statliga understöd skulle garanteras i lagen. Den teater- och orkesterlag som till slut stiftades 1992 förbereddes under hela 1980-talet. Lagen omfattade institutionsteat - rar och teatergrupper. Svenska Teatern och Tampereen Työväen Teatteri fick till slut en särställning som nationellt betydande institutioner och därmed högre statsandelar. Under de senaste åren har allt färre nya teatrar omfattats av teater- och orkesterlagen. De årsverken som tilldelas teatrarna och som statsunderstödet bygger på är vanligen färre än teatrarnas redovisade årsverken. Trettio år efter att Storbom-kommissionen lagt fram sitt betänkande beställde 18

20 Svenska kulturfonden en utredning av teaterekonomen Toivo Jaakkola. Utredning - en De finlandssvenska teatrarnas ekonomi, risker och framtidsorientering förutspådde att den offentliga finansieringen skulle minska de närmaste åren. Mellan 1998 och 2003 hade de finlandssvenska statsandelsteatrarna tillsammans förlorat tjugo årsverken.qw Jaakkola menade att det behövdes en bättre koordinering av de svenska resurserna, ett övergripande svenskt koncept för att motverka de negativa trenderna i form av nedskärningar. Koordineringen skulle också öka möjligheterna att påverka politiskt och försäkra skuldbelagda teatrars verksamhet. Av det fria fältets teatrar beaktades endast Klockriketeatern och teatrarna inom Universum, eftersom de ansågs vara tillräckligt etablerade.qe Genom att tillämpa en företagsekonomisk logik gav Jaakkola teatrarna fyra alternativ: 1) de kunde fortsätta som separata enheter, 2) de kunde minska fasta kostnader genom ett ekonomiskt samarbete, förbättra den inre effektiviteten och öka sitt marknadsvärde, 3) de kunde fusionera de minst lönsamma teatrarna med större enheter för att behålla det offentliga stödet, eller 4) låta marknaden bestämma. Det sista betydde att fondernas resurser skulle riktas till de starkare enheterna, ansåg Jaakkola. I Jaakkolas förslag på förbättringar ingick servicebolag som skulle sköta marknadsföringen för de stora institutionerna (inte bara teatrar). Teatrarna och grupperna skulle ha en gemensam administration under ett centralt organ eller ett resursbolag som skulle producera administrativa tjänster för mindre teatrar. En enhet skulle aktivt söka samarbetsparter inom näringslivet. En arbetsgrupp skulle kartlägga befintliga lokaler och utreda hur de kunde användas effektivare. En rotation av skådespelare skulle hyras ut till en annan svensk teater på fördelaktiga grunder och grupperna skulle ha samproduktioner. Han föreslog att det skulle bildas en teaterbank som teatrarna skulle sätta in 0,6 procent av sina årliga intäkter på. I nödfall kunde teatrarna ta lån på fördelaktiga villkor från den. Jaakkola föreslog också samarbete mellan fria grupper som är villiga att arbeta med sämre ekonomiska villkor. Tillgångar skulle hyras ut eller säljas till andra teatrar. Jaakkola betonade vikten av att fonderna skulle gynna de enheter som skött sin ekonomi på ett sunt sätt. 12 År 2003 beviljades de finlandssvenska teatrarna tillsammans 252 årsverken med Lilla Teatern inräknad, eller 225 årsverken utan Lilla Teaterns andel på 27 årsverken. År 2012 hade de finlandssvenska teatrarna tillsammans 231 beviljade årsverken (utan Lilla Teatern medräknad). 13 Utanför utredningen föll grupper som Totem-teatern (1986), Teater Geist (1989), Improvisationsteater Stjärnfall (1996), Oblivia (2000), Teater Taimine (2002) och ett tiotal till. 19

21 Utredningen följdes upp av ett seminarium som Klockriketeatern ordnade 8 9 februari Efter seminariet sammanställde Ulla-Stina Gustafsson en rapport med namnet Drömmar måste byggas säkrare ett seminarium om teatersam - arbete. En del av diskussionerna om samarbetsformer ledde till reella åtgärder. Central förbundet för Finlands Svenska Teaterorganisationer (Cefisto) grundade en gemensam teatergarderob med syateljé och dräktlager i Kronohagen. En gemensam finlandssvensk biljettjänst, biljett.fi, skapades i samarbete med Luckan. Idén till broschyren Repertoar som marknadsför den professionella svenskspråkiga teatern i Finland lades fram. Broschyrens första nummer kom ut våren 2008.qr Däremot förhöll sig teatrarna kritiskt till sammanslagningar, resursbolag och teaterfonder som kunde inskränka på teatrarnas verksamhet. Dessutom ansåg teatrarna utanför huvudstadsregionen inte att samarbetsformer inom huvudstadsregionen skulle gynna dem. Till skillnad från tidigare utredningar är ett av den här utredningens fokus därför på det fria fältet. Man kan och ska ändå inte se det fria fältet som separat. Sedan Storboms betänkande i början av 1970-talet och Jaakkolas utredning i början av 2000-talet har det svenskspråkiga fria fältet utvidgats mer än vad många kunde ana då. Numera påverkar institutionernas förutsättningar och anställningspolitik scenkonstnärerna inom hela scenkonstfältet och allt fler grupper kan få en större andel av resurserna. Informationen om det fria fältets förutsättningar är ändå knapphändig. Nationellt har det fria fältet varit föremål för två utredningar i början av talet.qt År 2011 gav en arbetsgrupp tillsatt av Undervisnings- och kulturministeriet dessutom ut publikationen Förbättring av betingelserna för professionella grupper på det fria konstfältet. Arbetsgruppen föreslog bland annat höjda budgetanslag för de fria aktörerna, utveckling av producent- och företagarkompetens i examensinriktade konstutbildningar, en effektivisering av turnéerna och gemensamma lokaler. För - slagen sammanfaller delvis med de förslag som presenteras i den här utredningen. Under 2013 kommer Cupore att publicera en bred utredning över det fria fältet. Syftet har bland annat varit att utreda det fria scenkonstfältets utveckling, gruppernas verksamhetsformer och antalet scenkonstnärer som fältet sysselsätter. Vid Centret för konstfrämjande sammanställs dessutom en stor utredning med namnet 14 Våren 2013 sprids broschyren med Hufvudstadsbladet och Ny Tid och finns på bland annat kulturbyråer, bibliotek och teatrar. 15 Se Hakala 2002; Kokkonen, Loppi & Karjalainen

22 Konstnärens ställning Avsikten med utredningen är att ge en omfattande bild av den finländska konstnärskårens förutsättningar drygt tio år efter undersökningarna Konstnärens ställning 2000 (2003) och Taitelija Suomessa: Taiteelli sen työn muuttuvat edellytykset (2004). Under 2013 kommer också arbetsgruppen Valo, som består av representanter för Finlands Skådespelarförbund, Teater centrum, Finlands Teatrar och Tinfo, att presentera ett utvecklingsprogram. Ändamålet är att åstadkomma genomgripande förändringar i statens och kommunernas förhållande till scenkonsten. Programmet publiceras i tre delar.qy Undervisnings- och kulturministeriet förbereder kriterier för statsandelsteatrarnas tilläggsfinansiering som ska tas i bruk Den här utredningen har sammanställts under en tid när det finländska scenkonstfältet förväntas genomgå stora förändringar. 16 Jag har fått tillgång till utkastet till den första delen, Uusien yleisöjen saavuttaminen. Den andra delen kommer att behandla teatrarnas finansiering och den tredje kompetensutveckling, forskning och statistikföring. 21

23 22

24 2. De finlandssvenska teatrarnas förutsättningar från och med 1840-talet när den inhemska scenkonstens möjligheter diskuterades för första gången hade teatern en viktig identitetsskapande funktion i det finländska samhället. Under 1800-talet skulle teatern inte endast underhålla. Den skulle också förse åskådarna med goda förebilder, det vill säga med skådespelare som kunde stå, gå och tala belevat. Under 1850-talet gjordes de första försöken till undervisning i en större skala för inhemska skådespelare. Men de ungdomar som försökte debutera i Åbo 1859 bemöttes av en sådan illvilja att de flesta försvann från scenen inom kort. Skådespelarsällskapen som uppträdde i Finland kom vanligtvis från Sverige och Tyskland. Den ofta hätska, offentliga debatten om de inhemska skådespelarna avslöjar sällan lika mycket om ungdomarnas begåvning som om publiken och den bild publiken hade av sig själv. Fram till 1920-talet förekom teaterdebatter ofta och i dem kan man följa den gradvisa utvecklingen av en språklig minoritet. Genom att debattera skådespelarnas medfödda karakteristiska förutsättningar för scenkonst försökte publiken avgöra hur den svenskspråkiga befolkningen i Finland borde låta och mer specifikt hur den borde uppträda, tala och se ut. Trots att ansvaret för det nationella uppdraget anförtroddes de fasta teatrarna i första hand har ett fritt teaterfält länge ingått i scenkonsten. Resande sällskap hittade sina scener i temporära lokaler runtom i landet. I slutet av 1800-talet grundades Svenska Inhemska Teatern (senare Åbo Svenska Teater) och Folkteatern (senare Inhemska avdelningen på Svenska Teatern) för att erbjuda inhemska skådespelare en möjlighet att utvecklas. Sedan 1867 hade nämligen Svenska Teatern i Helsingfors (grundad 1866) gett de rikssvenska skådespelarna i teaterns ensemble fördelaktigare roller och lönevillkor än de inhemska. De inhemska anställdes för att fylla ut ensemblen och för att teatern skulle få statligt understöd. De inhemska ungdomar som fick uppdrag vid teatern eller teaterns elevskolor förväntades imitera sina rikssvenska förebilder. Under sommarmånaderna bildade teatrarnas skådespelare däremot egna turnerande sällskap. Från 1913 fram till krigsutbrottet ordnade Svenska Teaterföreningen i Finland långa turnéer ut i bygderna där de lokala före - 23

25 ningarna marknadsförde föreställningarna och inkvarterade skådespelarna på de närliggande bondgårdarna. Efter fortsättningskriget grundades Landsteatern som turnerade i Svenskfinland och övriga Norden med sina många operetter. Nätverket med lokala aktörer luckrades ändå upp med tiden. Bland annat Landsteatern lades ner i början av 1960-talet. Genom spridningen av televisionsapparater minskade intresset för teatern och i och med de förbättrade vägarna kunde publiken resa in till städerna för att gå på Svenska Teaterns, Åbo Svenska Teaters eller Wasa Teaters föreställningar.qu Fram till 1960-talet hade konstens uppgift varit att bilda publiken och genom sitt identitetsskapande understödja nationsbygget. Men från och med 1960-talet förändrades kulturpolitikens fokus.qi Kulturen och därmed också teatern blev en del av den samhällspolitiska debatten under och 70-talet. Delaktighet och demokratisk kultur gjordes till rättesnören för den statliga kulturpolitiken. Den första gruppteaterrörelsen nådde Finland i början av 1960-talet, samtidigt som stora teaterhus byggdes runtom i landet. Skolteatern, den första fria gruppen som uppstod till följd av rörelsen, grundades 1960 som en turnerande barnteater. Teaterns grundare var missnöjda med den repertoar institutionerna erbjöd för barn och ungdomar. Barnteatern grundades för att teatern också skulle ta barnen på allvar och söka upp dem i deras omgivning, på daghem, i skolor och på sjukhus. Litet senare grundades Kom-teatern på Svenska Teaterns miniscen men gruppen lämnande Svenska Teatern bara ett år senare. Högt och lågt skulle mötas i mitten. Och staten skulle inte längre bara understödja konsten, utan också aktivt främja den som en del av välfärdssamhället.qo Under 1980-talet grundades grupperna Teater Mars, Teater Viirus och improvisationsteatern Stjärnfall som hemlösa konstnärskollektiv. De är fortfarande verksamma. De numera nedlagda grupperna Homo $ och Jack Helen Brut grundades av bland annat finlandssvenska performancekonstnärer. Skådespelaren Ingrid Söderblom grundade Introteatern, hennes kollegor Marina Motaleff och Lilga Kovanko grundade Teater Athena och Tom Lindblom och Lilli Sukula-Lindblom grundade Teater Geist, den enda av de tre grupperna som fortfarande har regelbunden verksamhet. Grupperna spelade på Svenska Teaterns Nickenscen som stod 17 Se Commondt Kangas 1999 s Kangas 1999 s

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

RAPPORT STATISTIK 2013

RAPPORT STATISTIK 2013 RAPPORT STATISTIK 2013 Teatercentrum samlar varje år in uppgifter från medlemmarna rörande bl.a. publik, föreställningar, turné och personal. Svaren gällande 2013 är nu sammanställda. Vi kan se att de

Läs mer

Mats-Arne Larsson. Mats-Arne Larsson

Mats-Arne Larsson. Mats-Arne Larsson CV Profil Lång och skiftande erfarenhet av teater, musik och kultur med både konstnärlig och administrativ inriktning. Mångsidig kommunikatör med en bakgrund av inspirerande arbetsledning. Arbetserfarenhet

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet.

LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet. Finansiering & FYRK.FI Karl Norrbom, Föreningen Luckan, 2015 LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet. I december 2000 blev LUCKAN en självständig

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012

VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 1 VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 2009-04-08 1.1 Teatercentrums betydelse för kulturlivet i Västra Götaland Teatercentrum/västra regionen företräder den fria teaterkonsten i

Läs mer

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst Vad är ung scen/öst? Ung scen/öst är en satellitverksamhet till Östgötateatern med eget teaterhus i Linköping och har sedan starten 2001 varit en

Läs mer

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Avsikten med undersökningen är att kartlägga konstnärskårens struktur, dess inkomstnivå samt inkomstkällorna för konstnärer

Läs mer

På spaning efter jämställdhet del 2

På spaning efter jämställdhet del 2 På spaning efter jämställdhet del 2 och män i scenkonsten i Sverige 2008 SVENSK TEATERUNION SVENSKA ITI På spaning efter jämställdhet del 2 och män i scenkonsten i Sverige 2008 Innehåll 6 Inledning 9 Innehåll

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Projektet Skriv Till 2007-2008. Mellanrapport

Projektet Skriv Till 2007-2008. Mellanrapport Projektet Skriv Till 2007-2008 Mellanrapport Utgivare: Svenska hörselförbundet rf Utgivet: På förbundsmötet 25.04.2008 Finns även att hämtas från www.horsel.fi/skrivtill Skriv Till 2007 Skriv Till startade

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Bilaga 2: Utblick nordiska länder

Bilaga 2: Utblick nordiska länder Bilaga 1. Sveriges författarfond Sveriges författarfond har till huvudsaklig uppgift att fördela den statliga biblioteksersättningen. Ersättningen fördelas dels i form av individuella, statistiskt beräknade

Läs mer

Om ni inte genomför verksamheten/projektet/aktiviteten eller redovisar för sent kan ni bli skyldiga att betala tillbaka bidraget.

Om ni inte genomför verksamheten/projektet/aktiviteten eller redovisar för sent kan ni bli skyldiga att betala tillbaka bidraget. REDOVISNING FRI SCENKONST VERKSAMHETSBIDRAG OCH PROJEKTBIDRAG För redovisningsdatum, se beslut ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet Explorer versionerna

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Stockholm 2011 01 07 VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Loco Motion har arbetat och utvecklat Mässprojektet sedan 2008. Under två omgångar, 2009 och 2010, har projektet genomförts, utvärderats och utvecklats.

Läs mer

PotatoPotato Angående verksamhetsstödsansökan Moderna Museet Uppsägning av avtal gällande drift av museiverksamhet Kulturmiljösektionen Malmö Museer

PotatoPotato Angående verksamhetsstödsansökan Moderna Museet Uppsägning av avtal gällande drift av museiverksamhet Kulturmiljösektionen Malmö Museer PotatoPotato Angående verksamhetsstödsansökan Moderna Museet Uppsägning av avtal gällande drift av museiverksamhet Kulturmiljösektionen Malmö Museer remisser december Kulturmiljösektionen Malmö Museer

Läs mer

Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen

Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen Nedan följer en sammanställning av möjligt material till stöd för utvärdering enligt Virvatuli-modellen. I tabellerna ges också exempel på

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Regionalt dansnätverk

Regionalt dansnätverk Projektbeskrivning Regionalt dansnätverk Projektstart respektive projektslut: 2015.07.01 2016.12.31 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och mål 4. Genomförande 5. Tidsplan 6. Målgrupper 7. Projektets

Läs mer

ÅBOLANDS UNGDOMSFÖRBUND ÅUF R.F

ÅBOLANDS UNGDOMSFÖRBUND ÅUF R.F ÅBOLANDS UNGDOMSFÖRBUND ÅUF R.F Verksamhetsplan för år 2013 Inledning Åbolands Ungdomsförbund är en partipolitiskt obunden ungdomsorganisation som består av 32 medlemsföreningar och ca 12 000 personmedlemmar.

Läs mer

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011 Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Om enkäten Enkäten om hur kommunerna använder sociala mediar är den första

Läs mer

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Som bas för utvärderingen är enkäter och intervjuer som har gjorts med deltagare i projektet: -Hösten 2011 en enkät om behov, 23 respondenter -Vintern

Läs mer

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober

Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Framtidsforum Nacka, Stockholm 17 oktober Ämnen och antal prioritets-pluppar i parentes: * Folkrörelse - kontinuitet i ett idéelt engagemang. (7) * Socio-kulturell verksamhet i närområden. Nära samverkan

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT. gör det jämt!

Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT. gör det jämt! Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT gör det jämt! GöteborgsOperan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Bakgrund 3 Målsättning Problemanalys Processen 4 Förankring Genomförande

Läs mer

MUSEER, TEATRAR OCH ORKESTRAR

MUSEER, TEATRAR OCH ORKESTRAR IFYLLNADSANVISNING 1(8) Anmälan om driftskostnader och prestationer år 2014 MUSEER, TEATRAR OCH ORKESTRAR ALLMÄNT Med denna förfrågan samlas uppgifter om museers, teatrars och orkestrars kostnader, årsverken

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Handbok för. projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd

Handbok för. projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd Handbok för projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd Innehållsförteckning Allmänt om projektstöd PRONTO! 3 Ansökningstider 3 Vem kan få projektstöd?

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009

BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009 Bilaga 1 BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009 FÖRUTSÄTTNINGAR VID JÄMFÖRELSER MELLAN OPERAHUS På grund av skillnader i redovisningarna av verksamheterna är en jämförelse

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Stöd till residenscentra

Stöd till residenscentra 1. Grundläggande information 1.1. Konstnärsresidenscentrets namn 0/100 1.2. Residensprogrammets eventuella namn 0/100 1.3. En kort engelskspråkig beskrivning av verksamheten som stöd söks för: 0/500 Ifall

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

1/09 Modulen stöd till residenscentra http://applications.kknord.org/user/poll.questions.php?moduleid=37

1/09 Modulen stöd till residenscentra http://applications.kknord.org/user/poll.questions.php?moduleid=37 Grundläggande information och instruktioner Att fylla i ansökningsblanketten Ansökningsblanketten för modulen för stöd till residenscentra har fem sidor. Du måste fylla i alla fält på varje sida för att

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

Stöd till interkulturella projekt

Stöd till interkulturella projekt Handbok för Stöd till interkulturella projekt En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stödet Innehållsförteckning sida Vad är stödet till interkulturella projekt? 3 Vem kan söka

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Välgörenhetsprojektet Musikalen RENT PROJEKTPLAN

Välgörenhetsprojektet Musikalen RENT PROJEKTPLAN Bakgrund: Välgörenhetsprojektet Musikalen RENT PROJEKTPLAN Vi är en ideell förening som består av unga konstnärer från Västra Götalands län i åldrarna 18 25 år som har sitt säte i Skaraborg. Nedanstående

Läs mer

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Telefon: 063-10 61 16 Mobiltelefon: 073-835 34 54

Telefon: 063-10 61 16 Mobiltelefon: 073-835 34 54 Ansökan Sixten 1. Namn på projektet: Dom har ju allt - Storsjöbygden 2. Kontaktperson för projektet (projektledare): Namn: Matilda Amundsen Bergström Ålder: 22 Adress: Landgången 4 Postadress: 831 61 Östersund

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé Genom kultur och kunnande, lust och lärande skapa ett rikt liv i en kreativ region Perspektiv med strategiska

Läs mer

Riktlinjer för aktivitetsbidrag

Riktlinjer för aktivitetsbidrag Riktlinjer för aktivitetsbidrag 1) Varför utdelar fonden aktivitetsbidrag? Genom att stödja olika aktiviteter vill fonden öka kontakterna mellan Sverige och Finland och öka kunskapen om de båda länderna.

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (5) 2013-10-22 Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Bakgrund Farsta stadsdelsnämnd fördelar årligen bidrag till

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Grundläggande information

Grundläggande information Grundläggande information Att fylla i en ansökningsblankett Du måste fylla i alla fält i blanketten för att komma vidare till nästa sida. Ansökningen för Modulen stöd till nätverk: kortvarigt nätverksstöd

Läs mer

Anelma Lammi och Ekaterina Protassova, Institutionen för moderna språk vid Helsingfors universitet Institutet för Ryssland och Östeuropa

Anelma Lammi och Ekaterina Protassova, Institutionen för moderna språk vid Helsingfors universitet Institutet för Ryssland och Östeuropa Utredningen Suomen venäjänkieliset kulttuuripalveluiden käyttäjinä ja tuottajina (Undersökning om ryskspråkiga i Finland som användare och producenter av kulturtjänster) Anelma Lammi och Ekaterina Protassova,

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

ARBETSGRUPPEN IFISK Internationellt finlandssvenskt kulturforum

ARBETSGRUPPEN IFISK Internationellt finlandssvenskt kulturforum ARBETSGRUPPEN IFISK Internationellt finlandssvenskt kulturforum VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 1. ALLMÄNT Arbetsgruppen fyllde sin uppgift att utveckla och bevara invandrarnas intresse för svenskan och den

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Att söka pengar och att skapa en projektbudget

Att söka pengar och att skapa en projektbudget Att söka pengar och att skapa en projektbudget Samhällsentreprenör - 2013/2014 Samarbete hellre än projektpengar? Projektet och turnén Hej Sverige Resan för engagemang Stöd och projektmedel var hittar

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Introduktion. Samarbeten

Introduktion. Samarbeten Introduktion De nya möjligheter som Internet gett upphov till har inte bara lett till en ökad möjlighet för distribution av och utbyte av kultur mellan regioner utan också till helt nya sätt på vilka kultur

Läs mer

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 1 Stiftelsens namn är Stiftelsen Folkteatern i Gävleborgs län. 2 Stiftelsens styrelse har

Läs mer

fyrk.luckan.fi - sökmotor speciellt för fonder med finlandssvensk inriktning saatiopalvelu.fi - sökmotor speciellt för fonder med finsk inriktning

fyrk.luckan.fi - sökmotor speciellt för fonder med finlandssvensk inriktning saatiopalvelu.fi - sökmotor speciellt för fonder med finsk inriktning 1 ANSÖKNINGS och IDÈKLINIK - FOND INFO Beroende på din idé, ditt projekt och dess inriktning finns det många fonder att ansöka om bidrag från. Följande aspekter avgör långt om din ansökan passar in i fondens

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Stöd till interkulturella projekt

Stöd till interkulturella projekt Handbok för Stöd till interkulturella projekt En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har fått stödet Innehållsförteckning sida Vad är stödet till interkulturella projekt? 3 Vem kan söka stödet

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 Ledningens mål Lägga upp en strategi för Fridhems pedagogiska utveckling för de närmaste fem åren. Göra en omvärldsanalys över presumtiva kursdeltagares

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

NYHETSBREV. brett och engagerat smörgåsbord att välja på.

NYHETSBREV. brett och engagerat smörgåsbord att välja på. 1 2 Oktober, 2013 NYHETSBREV Hej bästa arrangör! brett och engagerat smörgåsbord att välja på. Nu är ni i full gång att ta emot publiken på alla de förställningar som ni arrangerar runtomkring i vår stora

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Personen i yrkesintroduktion avlönas lägst med 75 procent av vid varje tidpunkt gällande minimilön för teknisk och administrativ personal.

Personen i yrkesintroduktion avlönas lägst med 75 procent av vid varje tidpunkt gällande minimilön för teknisk och administrativ personal. Riktlinjer handlednings- och utbildningsplaner för Yrkesintroduktionsanställningar inom Scenkonstområdet 2015-04-28 Yrkesintroduktion inom scenkonstområdet. Svensk Scenkonst och Teaterförbundet har i syfte

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING: SHOW EUROPE SHOW BELARUS

PROJEKTBESKRIVNING: SHOW EUROPE SHOW BELARUS PROJEKTBESKRIVNING: SHOW EUROPE SHOW BELARUS Denna ansökan avser en begränsad del av projektet Show Europe Show Belarus som Culture Clinic tillsammans med fem andra organisationer har fått beviljat stöd

Läs mer