Teater fältets aktörer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teater fältets aktörer"

Transkript

1 Teater fältets aktörer De finlandssvenska teatrarnas förutsättningar En utredning av Linnea Stara

2 Teaterfältets aktörer De finlandssvenska teatrarnas förutsättningar En utredning av Linnea Stara

3 Linnea Stara layout och pärm Lena Malm pärmfoto Lena Malm tryck Unigrafia, 2013 tryckort Helsingfors isbn

4 Innehåll Förord Inledning Bakgrund Metoder och material Tidigare utredningar De finlandssvenska teatrarnas förutsättningar Profiler och verksamhet Statsandelsteatrarna De etablerade teatergrupperna De laglösa grupperna De oregistrerade grupperna Arbetsförutsättningar Löner och ersättning Arbetslöshet Lokaler Behovet i huvudstadsregionen Behovet utanför huvudstadsregionen Användningen av tillgängliga lokaler Publik Turnéer Förslag Verksamhetsbidrag Aktionsbidrag Anställningsstöd Teaterkicken Lokaler Turnéer Fortsatta utredningar

5 3. Utbildningsenheterna Teaterprogrammen Skådespelarkonst på Teaterhögskolan Regi på Teaterhögskolan Dramaturgi på Teaterhögskolan Teaterlinjen på Västra Nylands folkhögskola Scenkonst på Vasa yrkeshögskola Pilotprojektet International Musical Theatre Education Kulturproducentutbildningen Förslag Personliga stipendier Regiarvoden för amatörteater Synergier mellan utbildningsprogrammen Teaterorganisationerna och föreningarna Cefisto Lust Labbet Förslag Cefisto Labbet Resurscentret Lust Framtidsutsikter Styrkor Utmaningar Möjligheter Hotbilder Sammanfattning Strukturella förändringar på lång sikt Pilotprojekt Omedelbara åtgärder Fortsatta utredningar Källor Bilaga 1 Intervjuade personer Bilaga 2 Respondenter: Statsandelsteatrar och etablerade teatergrupper Bilaga 3 Respondenter: Fria grupper Bilaga 4 Enkäterna

6 Förord den finlandssvenska teatern mår jättebra, säger en av de teaterchefer som intervjuats för den här utredningen. Publikframgångarna har varit stora vid de stora scenerna och vid små turnéteatrar under de senaste åren, medan konstnärliga framgångar har rapporterats från Berlin, Essen och Helsingfors. Det bildas nya grupper inom det finlandssvenska scenkonstfältet hela tiden, både av skådespelare och av dramainstruktörer som har yrkeshögskoleexamen. Tillsammans med publikarbetarna och kulturproducenterna har de alla förhoppningar om att hitta en plats, en förstående publik och ett understöd som möjliggör konstnärligt skapande. Men samtidigt som nya aktörer träder fram får dramatikerna fortfarande inte sina pjäser uppsatta, dramaturgerna lyser med sin frånvaro och de finlandssvenska regissörerna får leta efter arbete på annat håll. I oktober 2012 beställde Svenska kulturfonden en kartläggning av de finlandssvenska teatrarnas och teatergruppernas förutsättningar, organisationerna och ut - bild ningsprogrammen. Arbetet med utredningen inleddes 1 november I den här utredningen har jag inte bara försökt kartlägga aktörerna inom teaterfältet, utan också dokumentera deras konstnärliga målsättningar, materiella behov och fram tidsutsikter. Jag har samtalat med ett fyrtiotal finlandssvenska teaterchefer, verk samhetsledare, skådespelare, regissörer, producenter, dramaturger, kulturjournalister och pedagoger mellan november 2012 och februari Jag har också gjort en omfattande enkätundersökning. Utredningen ska ge en bred översikt av den finlandssvenska scenkonsten. Utredningen ger inga direktiv för vare sig sammanslagningar eller samarbete. Den kan inte tvinga någon att söka nya publikgrupper, att utveckla och bearbeta texter i samråd med dramaturger, att anställa utbildade regissörer, eller att utveckla nya produktionsmodeller tillsammans med en producent. Initiativen måste kom - ma från teatrarna och grupperna. Teaterns potential som ett offentligt forum har inte försvunnit trots de många utmaningarna. Teatern kan forma vår uppfattning om oss själva, den kan åstadkomma överraskande allianser, identifikationer och dis- 5

7 identifikationer mellan åskådarna. Den kan väcka en offentlig debatt, sätta i gång en samhällelig förändring och förändra vårt sätt att se på den värld vi lever i. Det är viktigt att den finlandssvenska scenkonsten håller sig i ständig rörelse och inser sin betydelse för den finlandssvenska kulturen. Men för att den finlandssvenska teatern ska ha en central plats i samhället också i framtiden måste den ha en publik som kan läsa föreställningar och uppskatta många former av scenkonst. En referensgrupp bestående av Hanna Helavuori (Teaterinfo Finland), Jukka Hytti (Teaterinfo Finland), Maaria Kuukorento (Teatercentrum), Marianne Möller (dramaturg), Erik Söderblom (Helsingfors festspel) och Clas Zilliacus (professor emeritus) har bistått mig under arbetets gång. Det har också Anu Oinaala (Kult- tuuri poliittisen tutkimuksen edistämissäätiö) och Minna Ruusuvirta (Kult tuuri - poliittisen tutkimuksen edistämissäätiö). Flera av gruppens medlemmar möttes 14 mars och 28 mars 2013 och diskuterade åtgärdsförslag. De övriga deltog per e-post. Eftersom informationen som utredningen baserar sig på föråldras snabbt speglar utredningen min uppfattning om den finlandssvenska scenkonsten i mars Åsikterna och tolkningarna som läggs fram är mina och speglar inte referensgruppens, beställarens eller de intervjuades åsikter ifall inte så uppges. Utredningen överlämnades till Svenska kulturfonden den 2 april Linnea Stara teatervetare och frilanskritiker 6

8 1. Inledning I boken Resetting the Stage: Public Theatre Between the Market and Democracy (2012) skriver teaterforskaren och kulturanalytikern Dragan Klaic ett försvarstal för den icke-kommersiella, statsunderstödda europeiska teatern ( public theatre ). Finan - si ering för den skärs ner och ifrågasätts på många håll i Europa medan den kommersiella teatern gör allt större landvinningar. Det offentliga stödet ska enligt Klaic inte betraktas som ett berättigat privilegium, utan som ett erkännande av den offentliga nytta som den icke-kommersiella teatern ger. I stället för att imitera den kommersiella teatern måste den icke-kommersiella teatern framhäva sin särart, som enligt Klaic består i bland annat innovation, konstnärlig förnyelse, risktagning, mångfald av konstnärliga uttryck och upptäckten av nya talanger. För att också i fortsättningen ha en möjlighet att utveckla scenkonsten behöver den icke-kommersiella teatern en ny kulturintresserad allmänhet och en bred kulturpolitik som omfattar bland annat mångfald, utsuddade gränser mellan konst och pedagogik, mellan det fysiska och det digitala, och mellan det lokala och det europeiska offentliga rummet.q På grund av det finländska finansieringssystemet och det begränsade publikunderlaget finns det inga stora kommersiella teatrar i Finland som enbart förlitar sig på marknadskrafterna. Däremot imiterar allt fler offentligt understödda teaterinstitutioner de kommersiella teatrarnas strategier, medan den icke-kommersiella teatern marginaliseras. Det är alltså de teatrar och grupper som strävar efter att vara 1 Klaic beskriver dikotomin mellan den kommersiella ( commercial ) och den offentligt understödda ( public ) teatern. Eftersom de största fasta teatrarna i Finland får lagstadgat understöd sedan 1993 finns egentligen ingen motsvarande uppdelning i Finland. Det offentliga stödet förbinder inte teatrarna till en viss repertoar. Staten kan heller inte lägga kvalitetsmässiga krav på teatrarna. Trots att man inte kan dela upp de finländska teatrarna i kommersiella och offentligt understödda kan man ändå märka en större kommersialisering inom många offentligt understödda finländska teatrar. Klaic 2012 s ,

9 innovativa och nyskapande. Samma utveckling är tydlig också inom det finlandssvenska scenkonstfältet. Medan staten och de finskspråkiga fonderna åtminstone teoretiskt kan följa en kulturpolitik som baserar sig på mångfald, förväntas de finlandssvenska fonderna garantera den finlandssvenska kulturens fortbestånd genom de offentligt understödda teatrarna, de fria teatergrupperna och alla amatörteatrar. Frågan är om de finlandssvenska fonderna ska garantera de statsunderstödda institutionernas verksamhet genom protektionistiska interventioner i första hand eller om de ska fördela sina resurser mellan alla teatrar och grupper. Eller borde fonderna i stället understödja icke-kommersiella, risktagande teatrar och grupper som eventuellt har potential att bli framgångsrika i konstnärlig, men knappast i ekonomisk bemärkelse? Även om det aldrig har funnits ett större utbud av teaterföreställningar och teat - rar eller större internationellt intresse för finlandssvenska teatergrupper anser majoriteten av de teaterchefer och scenkonstnärer som intervjuats för den här utredningen att situationen är svår och att de utbildade skådespelarnas förutsättningar försämrats drastiskt under de senaste åren. Från statligt håll kommer nedskärningarna troligtvis att fortsätta. Staten minskar på enhetspriserna för teatrarnas statsandelar och teatrar har redan ansett sig tvungna att ställa in planerade produktioner. Samtidigt väntar aktörer på fältet med spänning på den konstpolitik som kommissionerna på det nya Centret för konstfrämjande ska föra. Den nya scenkonstkommissionen förväntas utveckla stödformer som tillgodoser fältets behov bättre, eftersom det offentliga understödet för teatrarna inte har följt fältets utveckling. Den allmänna ekonomiska osäkerheten påverkar också fondernas avkastning. Det är den som möjliggör de fria gruppernas verksamhet. Dramatikerna, dramaturgerna och de utbildade regissörerna lyser med sin frånvaro inom den finlandssvenska scenkonsten. Skådespelarna har svårt att få anställning för ett år eller längre perioder. Kontrakten är produktionsbundna, det vill säga högst tre till fem år. Möjligheterna till arbete försämras för Teaterhögskolans magistrar när i synnerhet musikalerna blir allt mer framträdande på de tre stora svenskspråkiga institutionsteatrarna och förutsätter arbetskraft från Sverige eller det finskspråkiga Finland eller görs med hjälp av talangjakter. Två andra orsaker till försämrade arbetsmöjligheter är att dubbningen har utlokaliserats och Radio - teaterns verksamhet har skurits ner. För att förse sig själva med arbete grundar många skådespelare så kallade fria grupper. De får inte understöd från staten utan är beroende av fondbidrag i första 8

10 hand. De etablerade grupperna har möjlighet till behovsprövat understöd från scenkonstkommissionen, men inte heller de får en tillräcklig finansiering för att betala personalen kollektivavtalens minimilöner. Ändå grundas det fler grupper hela tiden. Bara under de senaste två åren, mellan 2010 och 2012, har sex nya teatergrupper grundats i Nyland, Österbotten och Sverige. Fyra av dem är grupper och två är registrerade föreningar. De planerar alla att arbeta på långsikt. Bland grupperna finns också sådana som grundats av före detta studerande från Västra Nylands folkhögskola i Karis och vid Yrkeshögskolan Novia i Vasa. Ifall man räknar med de grupper som fått behovsprövat understöd av statens scenkonstkommission har det bildats drygt fyrtio nya grupper i Svenskfinland sedan 2000.w Grupper som samlas för en enda produktion är inte medräknade. Av de tiotal teatergrupper som grundades under 1990-talet var åtta fortfarande verksamma och av de tjugotal som grundades under 1980-talet var fyra fortfarande verksamma Det är naturligt att grupper upplöses. Medlemmarnas omständigheter förändras, unga skådespelare bildar familj, de blir erbjudna bättre avlönade arbeten och det är både tids- och resurskrävande att utveckla en teater. Att vara en frilansande scenkonstnär har länge förutsatt att man också har administrativa färdigheter, att man kan ansöka om bidrag, göra upp budgeter och marknadsföra sig själv. Som skådespelare kan man inte längre räkna med arbete vid enbart talscener. Dessutom expanderar scenkonsten i och med dramainstruktörernas utbildningsprogram i Vasa och kulturproducentutbildningen i Helsingfors. Alla har förhoppningar om att få arbeta. Det fria finlandssvenska scenkonstfältet har blivit en viktig grogrund för alternativa teatrar som utmanar de fasta teatrarna, men det är samtidigt ett slagfält där teatergrupperna slåss om allt mer begränsade tillgångar och publikunderlag. Enligt de finlandssvenska teatrarna och grupperna har fondernas andel av de totala inkomsterna inte ökat nämnvärt under de senaste fem åren. Däremot har ansökningar om fondbidrag från det fria fältet ökat. De nya grupperna tävlar om understöd och stipendier med de fasta teatrarna och de etablerade teatergrupperna och amatörteatrarna. Paraplyorganisationen Finlands Svenska Ungdomsförbund (fsu) har omkring åttio amatörteatrar som medlemmar. Av dem är femton sommarteatrar. För fyrtio år sedan hade förbundet cirka tvåhundra föreningar med tea- 2 Uppskattningen är gjord på de grupper som fick enkäten. 9

11 terverksamhet som medlemmar. Förbundet beräknar att amatörteatrarna ger cirka sexhundra föreställningar varje år för hundratusen åskådare.e Många av de etablerade teatrarna och teatergrupperna anser att situationen är ohållbar och att fondernas utdelningskriterier borde förändras. Många inom det fria fältet anser däremot att alla måste få en möjlighet att utöva sitt yrke, i synnerhet när de säkra arbetsplatserna skärs ner. Det behövs starkare strukturer så att konstnärerna kan vara konstnärer och inte administratörer. Nya former och aktörer som kan garantera att produktionerna fortsätter fram till sina bästföredatum. Men det behövs också en större respekt bland de finlandssvenska scenkonstnärerna för den expertis som finns bland andra yrkesgrupper, ett intresse för ökad kompetens och en större konstnärlig ambition. De finlandssvenska teatrarna och grupperna som går i täten för scenkonstens ut - veckling har inte ett tillräckligt stort befolkningsunderlag i Finland. Därför måste grupperna också i fortsättningen hitta stödformer som gör det möjligt att ge föreställningar utomlands, eftersom det i sin tur påverkar scenkonstens utveckling i Finland. Den här utredningen har inte ett företagsekonomiskt perspektiv. Utgångs - punkten är en vilja att försöka bevara en mångfald av sceniska uttryck inom den finlandssvenska scenkonsten, men också att öka professionaliteten, stödja nyskapande verksamhet, skapa möjligheter för snabba aktioner som vitaliserar inte bara fältet utan samhället i stort. Jag har också strävat efter att uppmärksamma nya produktionsformer som ger scenkonstnärerna bättre förutsättningar för konstnärligt skapande. 1.1 Bakgrund Utredningens primära målsättning har varit att kartlägga det finlandssvenska professionella scenkonstfältet. Med det avses professionella teatrar och grupper som är verksamma helt eller delvis på svenska och som får bidrag av de finlandssvenska fonderna, utbildningsprogrammen och intresseföreningarna. Fältets omfattning har vuxit betydligt under de senaste åren. Det har saknats en översikt över grupperna, deras behov, förutsättningar och verksamhetens kontinui - tet. Därför har jag lagt särskild fokus på teatrarnas och de fria teatergruppernas 3 ( ), 1972 års svenska teaterkommissions betänkande s

12 lokaler, samarbetsformer och möjligheter att turnera i Svenskfinland. Jag fick också i uppdrag att undersöka behovet av en parallell utbildning av svenskspråkiga regissörer vid Teaterhögskolan genom delvis integrerade utbildningsprogram eller mäs - tar kurser primärt avsedda för skådespelare. Skådespelarprogrammets personal vid Teaterhögskolan och sju regissörer som fått sin utbildning vid Teaterhögskolan från 1980-talet fram till 2010-talet intervjuades. Kartläggningen över behoven och de utvecklingsförslag som presenteras gäller i första hand behov som kan understödjas med fondbidrag. Utredningens målsättning har varit att än en gång åstadkomma diskussion om scenkonst bland aktörerna själva. Jag vill inte föreslå sammanslagningar eller rangordna teatrar och teatergrupper för finansiärerna, utan i stället uppmana teatrarna att själva hitta samarbetsformer, öka den långsiktiga planeringen och på så sätt sträva efter en ökad finansiering, höjd konstnärlig kvalitet och mer kontinuerlig verksamhet. Utredningen ska ge en mångsidig bild av den finlandssvenska scenkonsten för personer som inte är insatta i teaterfrågor. 1.2 Metoder och material Utredningen började med en intervju med tolv personer med insyn i det finländska scenkonstfältet för att identifiera centrala problem och frågor. Samtidigt kartlades de teatrar som är verksamma professionellt helt eller delvis på svenska och som får lagstadgat och behovsprövat understöd, teatrar och grupper som fått understöd från Svenska kulturfonden, Konstsamfundet eller Svenska Teaterföreningen i Finland och grupper som fått produktionsstöd och verksamhetsbidrag från Svenska kulturfonden Benämningen teater omfattar flera scen - konstrelaterade områden som inte har betraktats separat. Bland grupperna finns dans-, barn- och dockteatrar och grupper som arbetar med performance och tvärkonstnärliga koncept. Eftersom utredningen gjordes inom en strikt tidsram beaktades inte amatör - teatrar och föreningar som bland annat sysslar med teater, eller enheter som Radio - teatern. Flera amatörteatrar och teaterproducerande föreningar faller ändå i en gråzon genom att anställa professionella scenkonstnärer och ibland också annan konstnärlig personal. En heltäckande kartläggning över alla grupper som har scen - konstrelaterad verksamhet har inte varit möjlig. Aktörerna inom den professionel- 11

13 la finlandssvenska scenkonsten har delats i tre kategorier (se tabell 1). Upp del - ningen avviker delvis från till exempel Valo-gruppens uppdelning.r Tabell 1. Benämningar på teatrar och grupper inom det professionella finlandssvenska scenkonstfältet Benämning Förvaltningsmodell Verksamhet Huvudsaklig finansiär Statsandelsteatrar kommunal teater, kontinuerlig staten förening, stiftelse Etablerade teatergrupper förening, aktiebolag i de flesta fall statens scenkonstkontinuerlig kommission, fonder och stiftelser Fria Laglösa grupper förening, självständig produktioner, fonder och stiftelser grupper enhet, grupp med i några fall löntagare, stipendiater, kontinuerlig frivillig arbetskraft Oregistrerade grupp med löntagare, endast för fonder och stiftelser grupper stipendiater, en produktion frivillig arbetskraft Enskilda konstnärer stipendiater, företagare kontinuerlig, fonder och stiftelser produktioner Statsandelsteatrarnat (fi. valtionosuusteatterit, i enkäterna vos-teatrar) beviljas statsandelar för sina driftkostnader enligt lagen om finansiering av undervisnings- 4 Arbetsgruppen Valo, som förbereder ett utvecklingsprogram för de finländska teatrarna, har delat in de professionella grupperna i tre kategorier: 1) Professionella teatrar med regelbunden verksamhet året om och fast anställd personal som får lön enligt kollektivavtal. Teatrarna beviljas antingen kontinuerligt eller behovsprövat offentligt understöd. 2) Teatergrupper som har verksamhet varje år, består av fast och deltidsanställd personal och vars verksamhet finansieras med personliga stipendier eller avlönat/oavlönat arbete och offentligt understöd per produktion. 3) Produktionsbaserade grupper med sporadisk verksamhet. Det förslag till sammanslagningen av teatrar som får lagstadgat och behovsprövat understöd kom från fältet, eftersom många teatrars verksamhet är kontinuerlig och inte motsvarar situationen på det fria fältet. I den här utredningen har de finlandssvenska teatrarna och grupperna behandlats separat. De finlandssvenska teatergrupper som får behovsprövat understöd har överlag sämre förutsättningar än de teatrar som får lagstadgat understöd. Och till skillnad från många finskspråkiga grupper som har flera fast anställda personer identifierar sig de finlandssvenska grupperna fortfarande med grupperna inom det fria fältet. 5 Inom den finska scenkonsten talar man om statsandelsteatrar eller fasta teatrar. Benämningen institutionsteater anses bära negativa konnotationer. Här används statsandelsteatrar (i enkäterna vos-teatrar), fasta teatrar och institutionsteatrar som synonymer. Ingen av de teatergrupper som får behovsprövat understöd har en egen fast scen. Klockriketeatern delar scen med Unga Teatern och från och med våren 2013 med Blaue Frau. Teater Mars och Sirius-teatern delar scen med två andra teatrar. 12

14 och kulturverksamhet, och teater- och orkesterlagen (730/1992). Det finlandssvenska scenkonstfältet utgörs av fem teatrar som får årligt bidrag från staten enligt teat rarnas årsverken. Svenska Teatern, som grundades 1866 och är äldst, har dessutom specialstatus som nationalteater inom teater- och orkesterlagen och får extra anslag. De övriga är Åbo Svenska Teater (grundad 1919), Wasa Teater (grundad 1919), Unga Teatern (tidigare Skolteatern, grundad 1960) och Teater Viirus (grundad 1987). Dessutom omfattas Lilla Teatern (grundad 1940) av lagen i och med att Lilla Teatern är en del av Helsingfors Stadsteater sedan Svenska Teatern, Åbo Svenska Teater, Unga Teatern och Teater Viirus är registrerade föreningar. Wasa Teater är den enda kommunala finlandssvenska teatern, medan Lilla Teatern är en stiftelse. Wasa Teater och Åbo Svenska Teater är regionteatrar och får ytterligare anslag av staten för det. Teatrarna har betraktats som en egen grupp här trots att det finns markanta skillnader mellan dem. Några grupper som inte omfattas av teater- och orkesterlagen får ett årligt, behovsprövat understöd av statens scenkonstkommission. En förutsättning för understödet är att gruppen har registrerat sig som förening eller aktiebolag. För de nio finlandssvenska teatergrupper som fick behovsprövat understöd används benämningen etablerade teatergrupper (se bilaga 2). Grupperna är Blaue Frau (grundad 2005), Improvisationsteater Stjärnfall (grundad 1996), Klock rike - teatern (grundad 1994), Oblivia (grundad 2000), Teater Geist (grundad 1989), Teater Mars (grundad 1985), Teater Taimine (grundad 2002), Totem-teatern (grundad 1986) och Sirius-teatern (grundad 1992). Sju av de nio teatrarna är regist - rerade föreningar och Teater Geist och Teater Taimine är aktiebolag. Teater - grupperna har en mer fördelaktig position på fältet än de grupper inom det fria fältet som inte får understöd från scenkonstkommissionen. En teatergrupp som har fått behovsprövat understöd har nämligen goda chanser att få gradvist högre bidrag från kommissionen enligt statistiska jämförelser. År 2009 fick till exempel Teater Taimine sitt första bidrag på från scenkonstkommissionen. År 2012 var summan uppe i euro.y Att endast inkludera teatergrupper som får behovsprövat understöd under benämningen etablerad grupp kan ändå vara missvisande, eftersom till exempel Nya Rampen fick ett större verksamhetsbidrag från fonderna än vad den etablerade teatergruppen Blaue Frau fick i verksamhetsunderstöd från scenkonst- 6 (Hämtad ). 13

15 kommissionen under samma period. Gruppen Teater Josefina har dessutom varit verksam längre än två av de teatergrupper som får behovsprövat understöd. Med benämningen etablerad grupp avses därför endast att gruppen får behovsprövat understöd från scenkonstkommissionen. De flesta teatergrupper som får det arbetar kontinuerligt, det vill säga har en eller flera fast anställda och producerar föreställningar varje år. Teater Mars och Sirius-teatern har en verksamhetsledare gemensamt med två andra teatrar under paraplyorganisationen Universum. Trots att de etablerade teatergrupperna i finlandssvenska sammanhang uppfattas som en del av det fria scenkonstfältet betraktas de som en egen grupp i den här utredningen. Nationellt vill teatergrupperna som får behovsprövat understöd uppfattas som professionella teat - rar i likhet med statsandelsteatrarna och inte som så kallade fria grupper.u De grupper som inte omfattas av teater- och orkesterlagen är verksamma inom det fria scenkonstfältet som fria grupper (se bilaga 3). De fria grupperna tillämpar flera produktions- och verksamhetsformer. Det finns ingen enhetlig teatersyn inom det fria fältet. Man kan heller inte karakterisera det fria fältet enligt teaterformer, eftersom de gör allt från mask- och dockteater till postdramatisk och tillämpad teater.i Nationellt finns det endast uppskattningar av gruppernas antal. De kan få projektbidrag från scenkonstkommissionen, men de är omöjliga att kartlägga eftersom verksamheten ofta är sporadisk. De beaktas därför sällan i insamlingen av statistiska uppgifter eller i teaterpolitiska kartläggningar och utredningar. I den här utredningen har det dels varit viktigt att också beakta de fria grupper som inte får projektbidrag från scenkonstkommissionen, och dels att inte göra en distinktion mellan registrerade föreningar och grupper. Fjorton av respondenterna bland de fria grupperna uppgav sig vara registrerade föreningar och sjutton respondenter är grupper. Föreningar och grupper inom det finlandssvenska scenkonstfältet ansöker om fondmedel på samma villkor. Det är viktigt att ytterligare dela in de fria grupperna i tre kategorier för att synliggöra mängden av verksamhetsformer inom det fria fältet. I den här utredningen har samtliga fria grupper som inte får behovsprövat understöd men som ändå är kontinuerligt verksamma benämnts som laglösa grupper. De har med endast ett fåtal undantag gjort fler än en eller ett par produktioner.o Vissa av dem har som mål 7 Se fotnot 4. 8 Kokkonen m.fl s Benämningen laglösa teatrar används synonymt med fria grupper inom det finskspråkiga scenkonstfältet för att omfatta både teatergrupper som får behovsprövat understöd och grupper som inte får det. Här gäller benämningen endast grupper som inte omfattas av teater- och orkesterlagen eller får behovsprövat verksamhetsunderstöd av scenkonstkommissionen. 14

16 att arbeta kontinuerligt på långsikt. De grupper som endast uppstår kring en enda produktion benämns däremot som oregistrerade grupper. Det har varit viktigt att göra skillnad mellan laglösa grupper och oregistrerade grupper, eftersom laglösa grupper arbetar mer eller mindre i samma sammansättning om än sporadiskt, medan de oregistrerade grupperna inte nödvändigtvis har planer på att uppstå i samma sammansättning eller under samma namn på nytt. Utöver de laglösa grupperna och de oregistrerade grupperna finns många enskilda konstnärer, eller enmansteatrar, varav en del har egen firma och en del utövar sitt yrke med hjälp av stipendier från fonder och stiftelser. I utredningen används ändå oftast benämningen fria grupper för att beteckna både de laglösa grupperna, de oregistrerade grupperna och de enskilda konstnärerna. Deras förutsättningar är påfallande lika. För att samla in uppgifter över teatrarnas och gruppernas förutsättningar utarbetades två enkäter enligt utredningen Suomalaisen teatterin tulevaisuus teatterintekijöiden ja kuntien silmin (2006) som Kulttuuripoliittisen tutkimuksen edistämissäätiö (Cupore) har gjort. En enkät sändes ut till statsandelsteatrarna och till de etablerade teatergrupperna som får behovsprövat understöd. En annan enkät med endast ett fåtal variationer i finansiering och personal sändes ut till de fria grupperna (se bilaga 4). Enkäterna granskades och kommenterades av Cupore, Teater - info Finland (Tinfo) och Teatercentrum. Avsikten med enkäterna var att samla in information om teatrarnas verksamhet, uppfattning om nuläget och framtiden och deras materiella behov. Enkäterna var delade i följande kategorier: Verksamhet Lokaler Publik och marknadsföring Finansiering Personal och administration Samarbete och nätverk Turnéer Självutvärdering och framtidsvisioner Enkäterna sändes ut till teatrarna och grupperna per e-post den 12 december En uppmaning att fylla i enkäten sändes per e-post den 1 januari 2013 till samma adress, men också till andra medlemmar inom teatrarna och grupperna via e-post och Facebook. En sista uppmaning sändes ut efter deadlinen den 4 januari Två nya grupper som startat hösten 2012 fick enkäterna efter deadline. 15

17 Enkäterna sändes till 72 teatrar och grupper. Av dem svarade 49 teatrar och grupper, det vill säga 68 procent. Samtliga av de 6 teatrar som är verksamma helt eller delvis på svenska och som får lagstadgat stöd och de 9 etablerade teatergrupper som får behovsprövat understöd svarade på enkäten. Av de 57 fria grupper som fick enkäten hade 4 upphört, 2 angav att de inte motsvarade målgruppen för utredningen, medan 17 lämnade enkäten obesvarad. Av de oregistrerade grupperna svarade 34, det vill säga 59 procent. Det var i huvudsak verksamhetsledarna som fyllde i enkäten. Från och med fråga nitton i båda enkäterna har svaren behandlats konfidentiellt i utredningen. Enkäterna är i mitt förvar. Halvstrukturerade temaintervjuer utfördes från november 2012 fram till början av februari 2013 med teatrar och teatergrupper, med teaterorganisationer, utbildningsenheter och övriga personer med insyn i det finlandssvenska scenkonstfältet. Senare intervjuades 33 personer. Ifall frågan inte uttryckligen hade att göra med de institutioner informanterna representerar har svaren behandlats konfidentiellt. Sex av intervjuerna transkriberades av filosofie kandidat Margit Trygg och de övriga av mig. Intervjuerna och transkriptionerna är i mitt förvar. Åtta intervjuer gjordes med scenkonstnärer ur olika yrkesgrupper. De fick svara på frågor om förutsättningar för arbete inom fältet. Eftersom frågorna angick deras sysselsättning garanterades scenkonstnärerna anonymitet i utredningen och deras namn finns inte nämnda i förteckningen. Min målsättning har varit att hörsamma så många olika aktörer som möjligt inom utredningens tidsram. Mina subjektiva åsikter har ändå ofrånkomligen påverkat utredningen. 1.3 Tidigare utredningar Våren 1968 tillsatte Undervisningsministeriet en kommission med namnet Kom - missionen för planering av Finlands svenskspråkiga teaterväsende. Den fick i uppgift att föreslå hur det svenskspråkiga teaterväsendet skulle organiseras. Uppdraget utvidgades till att omfatta Suomen Kansallisteatteri och Finlands National opera. Kommissionens namn ändrades till 1968 års teater- och operakommission eller Meinander-kommissionen efter kommissionens ordförande Ragnar Meinander. I december 1969 föreslog kommissionen att Svenska Teatern i Helsing fors skulle få status som landets svenskspråkiga nationalscen och vara jämförbar med Kansallisteatteri. Wasa Teater föreslogs bli regionteater och få statsbidrag därefter, medan kommissionen föreslog att Åbo Svenska Teater skulle ombildas till en pro- 16

18 fessionellt ledd amatörteater, eftersom den svenskspråkiga befolkningen inte nådde upp till det minimum på personer som kommissionen förutsatte som befolkningsunderlag för en regionteater. Däremot föreslog kommissionen att Lilla Teaterns verksamhet skulle fortsätta som tidigare, men att statsunderstödet skulle höjas kraftigt så att teatern skulle få möjlighet att betala teaterns skådespelare skäliga löner och anställa nödvändig personal. Skolteatern (nuvarande Unga Teatern) hade grundats 1960 och betraktades inte som en självständig teater. Meinanderkommissionen rekommenderade en centralisering av teaterverksamheten till färre enheter som skulle förstärkas på de andras bekostnad. Folktingets kulturutskott granskade kommissionens förslag och kritiserade kommissionen för att den inte hade beaktat det finlandssvenska kulturella och geografiska läget och det finlandssvenska befolkningsunderlaget. Den hade heller inte beaktat att det inte var geografiskt eller ekonomiskt ändamålsenligt att centralisera teatern. Våren 1972 tillsatte Undervisningsministeriet ytterligare en kommission, den så kallade Storbom-kommissionen med redaktör Nils-Börje Storbom som ordförande. Kommissionen fick i uppdrag att utreda situationen och föreslå hur den svenskspråkiga teatern i Finland skulle kunna utvecklas enligt den landsomfattande lösning som förbereddes samtidigt. Utredningen inkluderade både den professionella teatern och amatörteatern. Scenkonsten omfattades av de fem professionella teatrarna och professionell radio- och tv-teater. Samma år hade Finlands Svenska Skådespelarförbund 104 medlemmar (i jämförelse med förbundets omkring 230 medlemmar 2012). Storbom-kommissionen ansåg att de fem professionella teaterenheterna skulle bevaras men att de skulle ha en klar profilering bland annat med en lokal förankring. Genom samplanerade turnéer och annan uppsökande teater skulle alla befolkningsskikt i Svenskfinland få tillgång till ett mångsidigt teaterutbud.qp Under 1970-talet var teatrarnas kommunala stöd större än det statliga, som släpade efter. Kommissionen föreslog därför att staten skulle understödja de fasta teat - rarna med 50 procent av totalkostnaderna.qq Stödet från privata finansiärer, som hade varit avgörande för teatrarna, hade inte någon väsentlig betydelse längre. För års svenska teaterkommissions betänkande s År 2011 utgjorde det statliga understödet procent av de finlandssvenska statsandels - teatrarnas totalinkomster (enkätsvar). 17

19 att fördela de statliga stöden bättre och skapa ett närmare samarbete mellan de finlandssvenska teatrarna föreslog kommissionen att man skulle skapa en effektiv centralförvaltning vars högsta organ skulle få namnet Finlands svenska teaterdelegation. De kommunala bidragen skulle däremot beviljas direkt till de lokala teaterenheterna. Kommissionen ansåg att de professionella svenskspråkiga teatrarna skulle reda sig utan bidrag från privata fonder, även om kommissionen antog att fondernas bidrag för att upprätthålla teaterverksamheten i Svenskfinland också skulle behövas i framtiden. Kommissionen föreslog att teaterdelegationen skulle bestå av en ordförande och representanter från varje institutionsteater och av folktingets egna representanter. Teaterdelegationen skulle bland annat fastställa totalbudgeten för scenkonsten, an - hålla om och fördela statsunderstöden och övervaka ekonomiska frågor, föra den svenska scenkonstens talan i förhandlingar med statsmakten. Dessutom skulle den fungera som en remissinstans i finlandssvenska teaterfrågor och ange riktlinjer för den svenskspråkiga teaterpolitiken i dess helhet. De enskilda teaterenheterna skulle ändå garanteras ansvar och beslutsrätt i konstnärliga frågor. I samma betänkande utstakades förslag till bättre samarbete mellan teatrarna bland annat om konstnärlig personal och materiella resurser (kostym- och rekvisitlager, möbler, arkiv och turnébuss). Teatersekretariatet under teaterdelegationen föreslogs också ge ut ett gemensamt informationsblad. Betänkandet överlämnades till ministeriet i januari Följande höst presenterade den nationella Teater - kommissionen 72 sitt detaljerade betänkande om teatrarnas förvaltning men Kom - munalförbundet avslog det snabbt. Svenska Teatern, som hade försökt få samma status inom statsförvaltningen som Kansallisteatteri och Nationaloperan, likställdes fortfarande med andra svenskspråkiga teatrar. Däremot fick både Åbo Svenska Teater och Wasa Teater regionteaterstatus När tipsmedlen minskade mot slutet av 1970-talet ville teatrarna att deras statliga understöd skulle garanteras i lagen. Den teater- och orkesterlag som till slut stiftades 1992 förbereddes under hela 1980-talet. Lagen omfattade institutionsteat - rar och teatergrupper. Svenska Teatern och Tampereen Työväen Teatteri fick till slut en särställning som nationellt betydande institutioner och därmed högre statsandelar. Under de senaste åren har allt färre nya teatrar omfattats av teater- och orkesterlagen. De årsverken som tilldelas teatrarna och som statsunderstödet bygger på är vanligen färre än teatrarnas redovisade årsverken. Trettio år efter att Storbom-kommissionen lagt fram sitt betänkande beställde 18

20 Svenska kulturfonden en utredning av teaterekonomen Toivo Jaakkola. Utredning - en De finlandssvenska teatrarnas ekonomi, risker och framtidsorientering förutspådde att den offentliga finansieringen skulle minska de närmaste åren. Mellan 1998 och 2003 hade de finlandssvenska statsandelsteatrarna tillsammans förlorat tjugo årsverken.qw Jaakkola menade att det behövdes en bättre koordinering av de svenska resurserna, ett övergripande svenskt koncept för att motverka de negativa trenderna i form av nedskärningar. Koordineringen skulle också öka möjligheterna att påverka politiskt och försäkra skuldbelagda teatrars verksamhet. Av det fria fältets teatrar beaktades endast Klockriketeatern och teatrarna inom Universum, eftersom de ansågs vara tillräckligt etablerade.qe Genom att tillämpa en företagsekonomisk logik gav Jaakkola teatrarna fyra alternativ: 1) de kunde fortsätta som separata enheter, 2) de kunde minska fasta kostnader genom ett ekonomiskt samarbete, förbättra den inre effektiviteten och öka sitt marknadsvärde, 3) de kunde fusionera de minst lönsamma teatrarna med större enheter för att behålla det offentliga stödet, eller 4) låta marknaden bestämma. Det sista betydde att fondernas resurser skulle riktas till de starkare enheterna, ansåg Jaakkola. I Jaakkolas förslag på förbättringar ingick servicebolag som skulle sköta marknadsföringen för de stora institutionerna (inte bara teatrar). Teatrarna och grupperna skulle ha en gemensam administration under ett centralt organ eller ett resursbolag som skulle producera administrativa tjänster för mindre teatrar. En enhet skulle aktivt söka samarbetsparter inom näringslivet. En arbetsgrupp skulle kartlägga befintliga lokaler och utreda hur de kunde användas effektivare. En rotation av skådespelare skulle hyras ut till en annan svensk teater på fördelaktiga grunder och grupperna skulle ha samproduktioner. Han föreslog att det skulle bildas en teaterbank som teatrarna skulle sätta in 0,6 procent av sina årliga intäkter på. I nödfall kunde teatrarna ta lån på fördelaktiga villkor från den. Jaakkola föreslog också samarbete mellan fria grupper som är villiga att arbeta med sämre ekonomiska villkor. Tillgångar skulle hyras ut eller säljas till andra teatrar. Jaakkola betonade vikten av att fonderna skulle gynna de enheter som skött sin ekonomi på ett sunt sätt. 12 År 2003 beviljades de finlandssvenska teatrarna tillsammans 252 årsverken med Lilla Teatern inräknad, eller 225 årsverken utan Lilla Teaterns andel på 27 årsverken. År 2012 hade de finlandssvenska teatrarna tillsammans 231 beviljade årsverken (utan Lilla Teatern medräknad). 13 Utanför utredningen föll grupper som Totem-teatern (1986), Teater Geist (1989), Improvisationsteater Stjärnfall (1996), Oblivia (2000), Teater Taimine (2002) och ett tiotal till. 19

21 Utredningen följdes upp av ett seminarium som Klockriketeatern ordnade 8 9 februari Efter seminariet sammanställde Ulla-Stina Gustafsson en rapport med namnet Drömmar måste byggas säkrare ett seminarium om teatersam - arbete. En del av diskussionerna om samarbetsformer ledde till reella åtgärder. Central förbundet för Finlands Svenska Teaterorganisationer (Cefisto) grundade en gemensam teatergarderob med syateljé och dräktlager i Kronohagen. En gemensam finlandssvensk biljettjänst, biljett.fi, skapades i samarbete med Luckan. Idén till broschyren Repertoar som marknadsför den professionella svenskspråkiga teatern i Finland lades fram. Broschyrens första nummer kom ut våren 2008.qr Däremot förhöll sig teatrarna kritiskt till sammanslagningar, resursbolag och teaterfonder som kunde inskränka på teatrarnas verksamhet. Dessutom ansåg teatrarna utanför huvudstadsregionen inte att samarbetsformer inom huvudstadsregionen skulle gynna dem. Till skillnad från tidigare utredningar är ett av den här utredningens fokus därför på det fria fältet. Man kan och ska ändå inte se det fria fältet som separat. Sedan Storboms betänkande i början av 1970-talet och Jaakkolas utredning i början av 2000-talet har det svenskspråkiga fria fältet utvidgats mer än vad många kunde ana då. Numera påverkar institutionernas förutsättningar och anställningspolitik scenkonstnärerna inom hela scenkonstfältet och allt fler grupper kan få en större andel av resurserna. Informationen om det fria fältets förutsättningar är ändå knapphändig. Nationellt har det fria fältet varit föremål för två utredningar i början av talet.qt År 2011 gav en arbetsgrupp tillsatt av Undervisnings- och kulturministeriet dessutom ut publikationen Förbättring av betingelserna för professionella grupper på det fria konstfältet. Arbetsgruppen föreslog bland annat höjda budgetanslag för de fria aktörerna, utveckling av producent- och företagarkompetens i examensinriktade konstutbildningar, en effektivisering av turnéerna och gemensamma lokaler. För - slagen sammanfaller delvis med de förslag som presenteras i den här utredningen. Under 2013 kommer Cupore att publicera en bred utredning över det fria fältet. Syftet har bland annat varit att utreda det fria scenkonstfältets utveckling, gruppernas verksamhetsformer och antalet scenkonstnärer som fältet sysselsätter. Vid Centret för konstfrämjande sammanställs dessutom en stor utredning med namnet 14 Våren 2013 sprids broschyren med Hufvudstadsbladet och Ny Tid och finns på bland annat kulturbyråer, bibliotek och teatrar. 15 Se Hakala 2002; Kokkonen, Loppi & Karjalainen

22 Konstnärens ställning Avsikten med utredningen är att ge en omfattande bild av den finländska konstnärskårens förutsättningar drygt tio år efter undersökningarna Konstnärens ställning 2000 (2003) och Taitelija Suomessa: Taiteelli sen työn muuttuvat edellytykset (2004). Under 2013 kommer också arbetsgruppen Valo, som består av representanter för Finlands Skådespelarförbund, Teater centrum, Finlands Teatrar och Tinfo, att presentera ett utvecklingsprogram. Ändamålet är att åstadkomma genomgripande förändringar i statens och kommunernas förhållande till scenkonsten. Programmet publiceras i tre delar.qy Undervisnings- och kulturministeriet förbereder kriterier för statsandelsteatrarnas tilläggsfinansiering som ska tas i bruk Den här utredningen har sammanställts under en tid när det finländska scenkonstfältet förväntas genomgå stora förändringar. 16 Jag har fått tillgång till utkastet till den första delen, Uusien yleisöjen saavuttaminen. Den andra delen kommer att behandla teatrarnas finansiering och den tredje kompetensutveckling, forskning och statistikföring. 21

23 22

24 2. De finlandssvenska teatrarnas förutsättningar från och med 1840-talet när den inhemska scenkonstens möjligheter diskuterades för första gången hade teatern en viktig identitetsskapande funktion i det finländska samhället. Under 1800-talet skulle teatern inte endast underhålla. Den skulle också förse åskådarna med goda förebilder, det vill säga med skådespelare som kunde stå, gå och tala belevat. Under 1850-talet gjordes de första försöken till undervisning i en större skala för inhemska skådespelare. Men de ungdomar som försökte debutera i Åbo 1859 bemöttes av en sådan illvilja att de flesta försvann från scenen inom kort. Skådespelarsällskapen som uppträdde i Finland kom vanligtvis från Sverige och Tyskland. Den ofta hätska, offentliga debatten om de inhemska skådespelarna avslöjar sällan lika mycket om ungdomarnas begåvning som om publiken och den bild publiken hade av sig själv. Fram till 1920-talet förekom teaterdebatter ofta och i dem kan man följa den gradvisa utvecklingen av en språklig minoritet. Genom att debattera skådespelarnas medfödda karakteristiska förutsättningar för scenkonst försökte publiken avgöra hur den svenskspråkiga befolkningen i Finland borde låta och mer specifikt hur den borde uppträda, tala och se ut. Trots att ansvaret för det nationella uppdraget anförtroddes de fasta teatrarna i första hand har ett fritt teaterfält länge ingått i scenkonsten. Resande sällskap hittade sina scener i temporära lokaler runtom i landet. I slutet av 1800-talet grundades Svenska Inhemska Teatern (senare Åbo Svenska Teater) och Folkteatern (senare Inhemska avdelningen på Svenska Teatern) för att erbjuda inhemska skådespelare en möjlighet att utvecklas. Sedan 1867 hade nämligen Svenska Teatern i Helsingfors (grundad 1866) gett de rikssvenska skådespelarna i teaterns ensemble fördelaktigare roller och lönevillkor än de inhemska. De inhemska anställdes för att fylla ut ensemblen och för att teatern skulle få statligt understöd. De inhemska ungdomar som fick uppdrag vid teatern eller teaterns elevskolor förväntades imitera sina rikssvenska förebilder. Under sommarmånaderna bildade teatrarnas skådespelare däremot egna turnerande sällskap. Från 1913 fram till krigsutbrottet ordnade Svenska Teaterföreningen i Finland långa turnéer ut i bygderna där de lokala före - 23

25 ningarna marknadsförde föreställningarna och inkvarterade skådespelarna på de närliggande bondgårdarna. Efter fortsättningskriget grundades Landsteatern som turnerade i Svenskfinland och övriga Norden med sina många operetter. Nätverket med lokala aktörer luckrades ändå upp med tiden. Bland annat Landsteatern lades ner i början av 1960-talet. Genom spridningen av televisionsapparater minskade intresset för teatern och i och med de förbättrade vägarna kunde publiken resa in till städerna för att gå på Svenska Teaterns, Åbo Svenska Teaters eller Wasa Teaters föreställningar.qu Fram till 1960-talet hade konstens uppgift varit att bilda publiken och genom sitt identitetsskapande understödja nationsbygget. Men från och med 1960-talet förändrades kulturpolitikens fokus.qi Kulturen och därmed också teatern blev en del av den samhällspolitiska debatten under och 70-talet. Delaktighet och demokratisk kultur gjordes till rättesnören för den statliga kulturpolitiken. Den första gruppteaterrörelsen nådde Finland i början av 1960-talet, samtidigt som stora teaterhus byggdes runtom i landet. Skolteatern, den första fria gruppen som uppstod till följd av rörelsen, grundades 1960 som en turnerande barnteater. Teaterns grundare var missnöjda med den repertoar institutionerna erbjöd för barn och ungdomar. Barnteatern grundades för att teatern också skulle ta barnen på allvar och söka upp dem i deras omgivning, på daghem, i skolor och på sjukhus. Litet senare grundades Kom-teatern på Svenska Teaterns miniscen men gruppen lämnande Svenska Teatern bara ett år senare. Högt och lågt skulle mötas i mitten. Och staten skulle inte längre bara understödja konsten, utan också aktivt främja den som en del av välfärdssamhället.qo Under 1980-talet grundades grupperna Teater Mars, Teater Viirus och improvisationsteatern Stjärnfall som hemlösa konstnärskollektiv. De är fortfarande verksamma. De numera nedlagda grupperna Homo $ och Jack Helen Brut grundades av bland annat finlandssvenska performancekonstnärer. Skådespelaren Ingrid Söderblom grundade Introteatern, hennes kollegor Marina Motaleff och Lilga Kovanko grundade Teater Athena och Tom Lindblom och Lilli Sukula-Lindblom grundade Teater Geist, den enda av de tre grupperna som fortfarande har regelbunden verksamhet. Grupperna spelade på Svenska Teaterns Nickenscen som stod 17 Se Commondt Kangas 1999 s Kangas 1999 s

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN DEN FRIA SCENKONSTEN ÄR HOTAD Det svenska samhället står idag inför stora utmaningar. Konsten och kulturen erbjuder en arena för dialog och fördjupade samtal som kan bidra

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING INOM KULTURTURISMEN. Guide för ansökan år 2015

PRODUKTUTVECKLING INOM KULTURTURISMEN. Guide för ansökan år 2015 PRODUKTUTVECKLING INOM KULTURTURISMEN Guide för ansökan år 2015 Undervisnings- och kulturministeriet 2014 Innehåll Förord... 2 1 Allmänna kriterier... 2 2. Bedömningsgrunder... 3 3. Att ansöka om statsunderstöd...

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Partnerskap mellan fria teatergrupper och en institutionsteater Case Nicken NU projektet

Partnerskap mellan fria teatergrupper och en institutionsteater Case Nicken NU projektet Partnerskap mellan fria teatergrupper och en institutionsteater Case Nicken NU projektet Naomi Zino Lärdomsprov Utbildningsprogrammet för turism 2015 Sammandrag 13 november 2015 Skribent eller skribenter

Läs mer

RP 45/2007 rd. för erhållande av statsandel för teatrar och orkestrar. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2008.

RP 45/2007 rd. för erhållande av statsandel för teatrar och orkestrar. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2008. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av teater- och orkesterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av teater- och orkesterlagen.

Läs mer

LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet.

LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet. Finansiering & FYRK.FI Karl Norrbom, Föreningen Luckan, 2015 LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet. I december 2000 blev LUCKAN en självständig

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

HYBRIDEN - ETT NYDANANDE DANSKOMPANI PÅ STABIL GRUND

HYBRIDEN - ETT NYDANANDE DANSKOMPANI PÅ STABIL GRUND HYBRIDEN - ETT NYDANANDE DANSKOMPANI PÅ STABIL GRUND INLEDNING Hur skall danslivet i Västra Götaland lyftas till en ny nivå? Hur kan vi använda befintliga resurser och strukturer på ett effektivt och framåtriktat

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Fördubbla anslagen Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och

Läs mer

RP 217/2013 rd. ligt.

RP 217/2013 rd. ligt. RP 217/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av teater- och orkesterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att teater- och De hänvisningar

Läs mer

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Kulturskolans roll i samhället 02.02.2016 Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Grundtanken Kulturen är en del av alla människors vardag och alla har rätt till kulturservice oberoende

Läs mer

Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman

Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman Till Västra Götalandsregionens kulturnämnd Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman Syfte Ansökan

Läs mer

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Bilaga KN 2012/6868 Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Konstnärsnämnden har fått regeringens uppdrag att utveckla former för internationellt kulturutbytet

Läs mer

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst Vad är ung scen/öst? Ung scen/öst är en satellitverksamhet till Östgötateatern med eget teaterhus i Linköping och har sedan starten 2001 varit en

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM STATSUNDERSTÖD FÖR IDROTTSUTBILDNINGSCENTER 2016 Undervisnings- och kulturministeriet 9.11.2015

ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM STATSUNDERSTÖD FÖR IDROTTSUTBILDNINGSCENTER 2016 Undervisnings- och kulturministeriet 9.11.2015 ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM STATSUNDERSTÖD FÖR IDROTTSUTBILDNINGSCENTER 2016 Undervisnings- och kulturministeriet 9.11.2015 Hänvisning: Lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) och idrottslagen (390/2015)

Läs mer

RAPPORT STATISTIK 2013

RAPPORT STATISTIK 2013 RAPPORT STATISTIK 2013 Teatercentrum samlar varje år in uppgifter från medlemmarna rörande bl.a. publik, föreställningar, turné och personal. Svaren gällande 2013 är nu sammanställda. Vi kan se att de

Läs mer

Mats-Arne Larsson. Mats-Arne Larsson

Mats-Arne Larsson. Mats-Arne Larsson CV Profil Lång och skiftande erfarenhet av teater, musik och kultur med både konstnärlig och administrativ inriktning. Mångsidig kommunikatör med en bakgrund av inspirerande arbetsledning. Arbetserfarenhet

Läs mer

Regler för stöd från Kulturutveckling

Regler för stöd från Kulturutveckling Regler för stöd från Kulturutveckling Region Gävleborg vill ge nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen. Detta övergripande mål uttrycks i den regionala

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och varierande scenkonst.

Läs mer

Projektet Skriv Till

Projektet Skriv Till Projektet Skriv Till 2007-2008 Teaterkampanj december 2008 Utgivare: Svenska hörselförbundet rf Catariina Salo Projektsekreterare Projektet Skriv Till Vasa mars 2009 Finns även att hämtas från www.horsel.fi/skrivtill

Läs mer

TEATERCENTRUMS INSPEL TILL VÄSTRA GÖTALANDS REGIONALA KULTURPLAN

TEATERCENTRUMS INSPEL TILL VÄSTRA GÖTALANDS REGIONALA KULTURPLAN TEATERCENTRUMS INSPEL TILL VÄSTRA GÖTALANDS REGIONALA KULTURPLAN 2016-2018 VERKSAMHETSANSLAG Nya former för finansiering bör prövas i framtiden. 1 Teatercentrum har under de senaste åren väckt frågan om

Läs mer

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011 Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Om enkäten Enkäten om hur kommunerna använder sociala mediar är den första

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Projektet Skriv Till 2007-2008. Mellanrapport

Projektet Skriv Till 2007-2008. Mellanrapport Projektet Skriv Till 2007-2008 Mellanrapport Utgivare: Svenska hörselförbundet rf Utgivet: På förbundsmötet 25.04.2008 Finns även att hämtas från www.horsel.fi/skrivtill Skriv Till 2007 Skriv Till startade

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Avsikten med undersökningen är att kartlägga konstnärskårens struktur, dess inkomstnivå samt inkomstkällorna för konstnärer

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

ANSÖKNINGSANVISNINGAR / CIRKOS RESIDENSANSÖKNING 2015-2016

ANSÖKNINGSANVISNINGAR / CIRKOS RESIDENSANSÖKNING 2015-2016 1(5) ANSÖKNINGSANVISNINGAR / CIRKOS RESIDENSANSÖKNING 2015-2016 Vad ansöker man om och för vilken tid? I Cirkos residensansökning kan man ansöka om en 2-4 veckors residensperiod i Cirko, i Södervik i Helsingfors.

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA

TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA 1 TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA Ett nationellt projekt som eftersträvar att utveckla samlingssamarbetet i Finland Målgruppen är de kulturhistoriska museerna

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

Nytt på teckenspråksfronten i Finland

Nytt på teckenspråksfronten i Finland Nytt på teckenspråksfronten i Finland Finskt och finlandssvenskt teckenspråk Nordisk nätverksträff för teckenspråkiga språkvårdare den 27 augusti 2014 1 Språknämnden för finländska teckenspråk (Språkinstitutet

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Länsteatrarna driver den regionala scenkonstens intressen och skapar mötesplatser för dialog, erfarenhetsutbyte och utveckling.

Länsteatrarna driver den regionala scenkonstens intressen och skapar mötesplatser för dialog, erfarenhetsutbyte och utveckling. Länsteatrarna driver den regionala scenkonstens intressen och skapar mötesplatser för dialog, erfarenhetsutbyte och utveckling. Vi samverkar regionalt, nationellt och internationellt. Våra 19 medlemsteatrar

Läs mer

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 303/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det till museilagen fogas en

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Om ni inte genomför verksamheten/projektet/aktiviteten eller redovisar för sent kan ni bli skyldiga att betala tillbaka bidraget.

Om ni inte genomför verksamheten/projektet/aktiviteten eller redovisar för sent kan ni bli skyldiga att betala tillbaka bidraget. REDOVISNING FRI SCENKONST VERKSAMHETSBIDRAG OCH PROJEKTBIDRAG För redovisningsdatum, se beslut ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet Explorer versionerna

Läs mer

Teman i presentationen

Teman i presentationen Teman i presentationen Allmänt om DelSam och dess målsättning Ur ungas synvinkel granskas de framkomna element och mekanismer som antingen stöder delaktighet eller ökar risk för marginalisering Ur professionellas

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Teaterns teori och praktik ETT SAMARBETE MELLAN TEATERHÖGSKOLAN I MALMÖ OCH SOL-CENTRUM I LUND

Teaterns teori och praktik ETT SAMARBETE MELLAN TEATERHÖGSKOLAN I MALMÖ OCH SOL-CENTRUM I LUND Teaterns teori och praktik ETT SAMARBETE MELLAN TEATERHÖGSKOLAN I MALMÖ OCH SOL-CENTRUM I LUND Teaterns teori och praktik undersöker ett nytt kunskapsområde där de traditionella utbildningarna i teatervetenskap

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors.

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. Stiftelsen Culturas stadgar 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. 2 Ändamål Stiftelsens ändamål är att utveckla och stärka den ryskspråkiga

Läs mer

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005 Stadgar - förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008 Sverigefinländarnas delegation Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Verksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av kommunstyrelsen. Mariestad

Verksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av kommunstyrelsen. Mariestad Verksamhetsplan 2017 Finskt förvaltningsområde Antaget av kommunstyrelsen Mariestad 2016-11-28 Datum: Dnr: Sida: 2 (7) Verksamhetsplan och budget 2017 Bakgrund Mariestads kommun ingår i förvaltningsområdet

Läs mer

SATSA PÅ DANSKONSTENS UTVECKLING I GÖTEBORG BAKGRUND

SATSA PÅ DANSKONSTENS UTVECKLING I GÖTEBORG BAKGRUND SATSA PÅ DANSKONSTENS UTVECKLING I GÖTEBORG BAKGRUND Med 35 års erfarenhet och verksamhet i danslivet har vi länge varit bekymrade över utvecklingen inom danskonsten i Göteborg. Danskonsten i Göteborg

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND Åsa Bengtsson Professor i statsvetenskap 12 november UNDERSÖKNINGSDESIGN Uppföljning av två tidigare studier o o (Folktinget) (Magma) Beställd av Magma,

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Lättläst Betänkande av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:92 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

1/09 Modulen stöd till residenscentra http://applications.kknord.org/user/poll.questions.php?moduleid=37

1/09 Modulen stöd till residenscentra http://applications.kknord.org/user/poll.questions.php?moduleid=37 Grundläggande information och instruktioner Att fylla i ansökningsblanketten Ansökningsblanketten för modulen för stöd till residenscentra har fem sidor. Du måste fylla i alla fält på varje sida för att

Läs mer

ÅBOLANDS UNGDOMSFÖRBUND ÅUF R.F

ÅBOLANDS UNGDOMSFÖRBUND ÅUF R.F ÅBOLANDS UNGDOMSFÖRBUND ÅUF R.F Verksamhetsplan för år 2013 Inledning Åbolands Ungdomsförbund är en partipolitiskt obunden ungdomsorganisation som består av 32 medlemsföreningar och ca 12 000 personmedlemmar.

Läs mer

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Riitta Pyykkö Vasa 1.12.2011 Delaktighet i ett mångkulturellt Norden Varför är valideringen nu på agendan? Valideringen är av nytta för individen,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 196/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

ANSÖKNINGSANVISNINGAR / CIRKOS RESIDENSANSÖKNING

ANSÖKNINGSANVISNINGAR / CIRKOS RESIDENSANSÖKNING 1(5) ANSÖKNINGSANVISNINGAR / CIRKOS RESIDENSANSÖKNING 2017-2018 Vad ansöker man om och för vilken tid? I Cirkos residensansökning kan man ansöka om en 2-4 veckors residensperiod i Cirko, i Södervik i Helsingfors.

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

Vad är pedagogisk omsorg?

Vad är pedagogisk omsorg? Vad är pedagogisk omsorg? Annan pedagogisk verksamhet eller pedagogisk omsorg? Samlingsbegrepp Föräldrar väljer Ska stimulera barns utveckling och lärande Främja allsidiga kontakter och social gemenskap

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa. RP 175/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare samt upphävande av 3 i lagen om vissa stipendier

Läs mer

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020 Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund Strategi för 2016 2020 Godkänd av FSB:s allmänna möte den..2015 12.09.2015 Version 2 FSB styrelseseminarium M/S Mariella 12.08.2015 Version 1 FSB INNEHÅLL FSB

Läs mer

Riktlinjer för kulturstöd

Riktlinjer för kulturstöd Riktlinjer för kulturstöd Riktlinjerna gäller från 2017-01-01 Inledning Med kulturstöd menas Med begreppet kulturstöd avses kommunens möjlighet att på olika sätt stödja kulturverksamhet som drivs av andra

Läs mer

Stöd till residenscentra

Stöd till residenscentra 1. Grundläggande information 1.1. Konstnärsresidenscentrets namn 0/100 1.2. Residensprogrammets eventuella namn 0/100 1.3. En kort engelskspråkig beskrivning av verksamheten som stöd söks för: 0/500 Ifall

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Stockholm 2011 01 07 VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Loco Motion har arbetat och utvecklat Mässprojektet sedan 2008. Under två omgångar, 2009 och 2010, har projektet genomförts, utvärderats och utvecklats.

Läs mer

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Som bas för utvärderingen är enkäter och intervjuer som har gjorts med deltagare i projektet: -Hösten 2011 en enkät om behov, 23 respondenter -Vintern

Läs mer

Allmänna villkor och principer för understöd som beviljas av Esbo stads kulturnämnd

Allmänna villkor och principer för understöd som beviljas av Esbo stads kulturnämnd Allmänna villkor och principer för understöd som beviljas av Esbo stads kulturnämnd Bilaga: Kulturnämndens principer för understöd fr.o.m. 1.1.2015 KULA 20.5.2014 Kulturnämnden beviljar understöd för att

Läs mer

Hörandetillfälle för medborgarinstituten. Helsingfors Annika Bussman

Hörandetillfälle för medborgarinstituten. Helsingfors Annika Bussman Hörandetillfälle för Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman Förnyandet av strukturer inom andra stadiets utbildning och fri bildning Grundar sig på hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin samt

Läs mer

Oktober från fri teatergrupp till institution? Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016

Oktober från fri teatergrupp till institution? Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016 Oktober från fri teatergrupp till institution? Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016 Uppsatsens syfte Att studera vilka idéer som har varit bärande i Oktobers verksamhet under fyrtio år.

Läs mer

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och

Vad, hur. varför. Svenska litteratursällskapet i Finland. och Vad, hur och varför Svenska litteratursällskapet i Finland Vi är på väg I din hand ligger den vägkarta eller strategi som ska hjälpa Svenska litteratursällskapet att förverkliga föreningens syfte. Syftet,

Läs mer

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ...

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ... Manifest 2014 KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Sökbara stipendier Handläggare: Bo Olls Verksamhet: Enheten för kultur och kreativitet, ledningsstaben Datum: 2016-02-17 Diarienummer: RUN 2015-429

Läs mer

VårKultur 2011 - Rapport

VårKultur 2011 - Rapport VårKultur 2011 - Rapport Kultur för och med seniorer Kultursamarbetet VårKultur ordnades våren 2011 för femte gången av Sydkustens landskapsförbund i samarbete med kultursektorerna i Åbo, Kimitoön och

Läs mer

VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012

VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 1 VÄSTRA REGIONEN ///////////////// VERKSAMHETSPLAN 2010-2012 2009-04-08 1.1 Teatercentrums betydelse för kulturlivet i Västra Götaland Teatercentrum/västra regionen företräder den fria teaterkonsten i

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Regionteater Väst, 2015-2017

Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Regionteater Väst, 2015-2017 1 (11) Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Regionteater Väst, 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 23 oktober 2014, dnr. KUN 175-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats:

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2787. Liberal minoritetspolitik. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2787. Liberal minoritetspolitik. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2787 av Mathias Sundin m.fl. (FP) Liberal minoritetspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om information

Läs mer

FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI

FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI FORSKNING FÖR LIVET FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI 2016 2020 Forskarförbundet erbjuder forskare, lärare och experter gemenskap som överskrider gränserna mellan olika vetenskapsgrenar övervakar medlemmarnas

Läs mer

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 1 Stiftelsens namn är Stiftelsen Folkteatern i Gävleborgs län. 2 Stiftelsens styrelse har

Läs mer

Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen

Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen Nedan följer en sammanställning av möjligt material till stöd för utvärdering enligt Virvatuli-modellen. I tabellerna ges också exempel på

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

Bilaga 2: Utblick nordiska länder

Bilaga 2: Utblick nordiska länder Bilaga 1. Sveriges författarfond Sveriges författarfond har till huvudsaklig uppgift att fördela den statliga biblioteksersättningen. Ersättningen fördelas dels i form av individuella, statistiskt beräknade

Läs mer

Tankesmedjan Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors

Tankesmedjan Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors Tankesmedjan 9.3.2016 Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors Malin Eriksson, Svenska enheten för bildningsväsendet 9.3.2016 1 Läget i Svenskfinland En

Läs mer