= = Regler för kunskapsföretag ====================== = = Beslutsdatum

Transkript

1 Styrdokument Dnr A6 4451/2003 Regler för kunskapsföretag Publicerad Beslutsfattare Handläggare Rektor Jörgen Kyle Beslutsdatum Giltighetstid Sammanfattning Tills vidare forskarägda har möjlighet att drivas som kunskapsföretag knutna till Göteborgs universitet. Det ursprungliga syftet har varit, och är alltjämt, att söka sammanjämka olika intressen inom universitetets tredje uppgift. Det har därför funnits ett behov av ett regelverk som även tar hänsyn till kunskapsföretag som befinner sig i olika tillväxtstadier och därmed sammanhängande resursbehov. páç~ån~îs

2 KUNSKAPSFÖRETAG KNUTNA TILL GÖTEBORGS UNIVERSITET - Råd och riktlinjer 1 Förord Göteborgs universitet genomförde under åren 1991 och 1992 en försöksverksamhet med så kallat kunskapsföretag vid Göteborgs universitet baserad på en utredning från Handelshögskolan i Göteborg Enligt utredningen kan en samverkan mellan forskare1 och näringsliv antas vara gynnsam för utvecklingen inom forskningen och utbildningen respektive yrkeslivet och bidra till att eftertraktade lärare/forskare stannar inom universitetet. Personalens möjligheter till vidareutveckling kan öka. Men det finns även risker med samverkan. Bland annat kan universitetens förtroende skadas om forskarnas opartiskhet ifrågasätts. Resurser koncentreras på företagande till nackdel för undervisning och annan ordinarie verksamhet. Under 1997 fick dock reglerna en fastare form på grund av de positiva erfarenheter man fått. Dagens regler har gällt från och med den 1 januari 1999 (i det följande 1999 års regler ) års regler behövde dock ses över med hänsyn till att universitetets och forskarnas kontakter med näringslivet utvecklats och förändrats. Framförallt synes 1999 års regler utgå från att endast kunskapsföretag av mindre storlek nyttjar dessa regler för kunskapsöverföringen. På senare tid har emellertid forskarägda företag av en helt annan dimension och helt andra behov av universitetets tjänster getts möjlighet att drivas som kunskapsföretag knutna till Göteborgs universitet2. Utvecklingen aktualiserar därför behov av ett regelverk som även tar hänsyn till kunskapsföretag som befinner sig i olika tillväxtstadier och därmed sammanhängande resursbehov. Det ursprungliga syftet har varit, och är alltjämt, att söka sammanjämka olika intressen inom universitetets tredje uppgift. Under senare år har det visat sig att reglerna skulle kunna användas på ett mer dynamiskt sätt i research transfer processen. Genom ett flexibelt regelverk och flexibla avtalsmodeller kan kunskapsöverföringen mellan akademi och samhälle underlättas avsevärt. Universitetet måste som statlig myndighet följa ett regelverk som i många avseenden avviker från näringslivets normer. Regler för kunskapsföretag bör även kunna bidra till att minimera den friktion som finns på grund av olikheter i normgivningen. 1 Forskare, lärare, universitetslärare används i det följande synonymt. 2 Som exempel kan nämnas A Carlsson Research AB, AngioGenetics Sweden AB, Nordic Management of Clinical Trials AB (NMCT AB). páç~åo~îs

3 Syfte För att kommersiellt tillämpa och omsätta resultat som uppnåtts och utvecklats inom den akademiska utbildningen och forskningen behövs en rad kanaler och samarbetsformer. En utgångspunkt för kunskapsföretaget är att universitetet som myndighet inte skall driva affärsverksamhet baserad på framtagen kunskap. Universitetets uppgift är i stället att anvisa möjligheter och former att i annan regi driva kommersiella verksamheter. Inom universitetssfären är universitetets holdingbolag3 en möjlig kanal för exploatering av forskningsknow-how. Holdingbolaget kan gå in som ägare till kunskaps- och utvecklingsbolag tillsammans med universitetets lärare. En annan möjlighet är att underlätta för anställda universitetslärare att själva driva fram företag kring de resultat och idéer som de förfogar över. Detta utesluter inte att holdingbolaget kan komma in i en senare fas i ett kunskapsföretags utveckling eller som en av flera parter i avtal mellan universitetet och kunskapsföretaget. Forskarens kunskapsföretag, som det definieras i dessa regler, bör i likhet med uppdragsutbildningar och samverkansprojekt kunna fylla en viktig funktion i överföringen av forskningsfynd, innovationer och know-how från universitetets forskningsmiljö till näringsliv och allmänhet. Kunskapsföretaget möjliggör för universitetslärare att kommersiellt utveckla sina idéer parallellt med bibehållen anställning vid universitetet. Ibland kan kunskapsföretagen även fungera som uppdragstagare hos universitetet för att handha och utveckla verksamheter som inte passar in i institutionens reguljära verksamhet. Genom avtal mellan institutionen och lärarens företag får dessutom läraren som entreprenör helt andra och utökade möjligheter att mot ersättning nyttja universitetets resurser, låt vara med vissa begränsningar. Institutionen kan samtidigt få kännedom om och inblick i viss verksamhet som kan gagna ämnets och institutionens utveckling och som engagerar dess personal och studenter. Tanken är att personal skall kunna passera mellan myndighet och företag under kontrollerade former. Det finns en klar tendens till ökad integrering mellan akademi och näringsliv. Med nödvändighet leder denna fortgående process till en större komplexitet i avtalsrelationerna, vilket i sin tur ställer krav på tydliga avtal. Den nyligen införda handläggningsordningen för hantering av externa uppdragsavtal4 avser att fylla detta angelägna behov. Regler för kunskapsföretag kompletterar normsystemet för samverkanssituationer där forskares egna företag är engagerade i kunskapsöverföringen. Universitetslärares äganderätt till egna forskningsresultat samt rätt att ha bisysslor kan skapa intressekonflikter mellan universitet, forskare, forskares företag och näringsliv. Ett annat syfte med Regler för kunskapsföretag är att genom tydliga avtal synliggöra och minimera sådana konflikter för samtliga inblandade parter och att upprätthålla förtroendet för universitetet och forskarna. 3 Holdingbolaget vid Göteborgs universitet AB, GU Holding. 4 Dnr B9 612/02 páç~åp~îs

4 Universitetets Regler för kunskapsföretag knutna till Göteborgs universitet skall framförallt möjliggöra en levande och dynamisk infrastruktur med flexibla avtalsmodeller som det styrande inslaget för samarbetet och resursutnyttjandet mellan universitetets forskare, universitetet och näringslivet. 2 Vad är ett kunskapsföretag knutet till Göteborgs universitet? Vad är ett kunskapsföretag allmänt sett? Det numera helt dominerande synsättet på värdet av kunskap i kommersiella sammanhang är att den är immateriell och skyddsbar enligt immaterialrättslig lagstiftning. Kunskapen skall till exempel kunna gå att patentera, kunna skyddas av upphovsrättsliga regler eller utgöra företagshemligheter. Ordet kunskap har i sig ingen central rättslig definition som skyddas av rättsordningen. Men begreppet behandlas till exempel i patentlagstiftningen och lag om företagshemligheter (där orden uppfinning respektive information är centrala begrepp). I Sverige myntades begreppet kunskapsföretag av Sveiby och Riesling Enligt dem utmärks kunskapsföretaget av att dess produktion är icke standardiserad, kreativ, starkt individberoende och komplext problemlösande. Andra kännetecken är att kunskapsföretag har andra styrformer och arbetssätt än traditionella företag, en ohierarkisk organisation med låg grad av formalisering med mer informell kompetensbaserad auktoritetshierarki7, en så kallad adhocrati. Forskningsbaserade kunskapsföretag utgör en särskild kategori av kunskapsföretag, på så sätt att de utgör en länk mellan högskoleforskning och näringsliv i syfte att skapa kommersiella tillämpningar av forskningen. Dessa allmänna synsätt synes fortfarande vara gångbara och relevanta för forskarägda företag. Vad är ett kunskapsföretag knutet till Göteborgs universitet? Definition Ett kunskapsföretag knutet till Göteborgs universitet är ett aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag eller en enskild firma som innehas av en eller flera vid universitetet anställda forskare, vars produkter och tjänster är baserade på akademisk verksamhet som forskaren/forskarna utvecklat inom ramen för anställningen vid universitetet. Kunskapsföretagets verksamhet skall till sin art baseras på utbildning, forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete. Hit räknas även dataarbete av akademisk karaktär. Verksamheten kan på detta sätt ha växt fram som ett resultat av den egna forskningen och därigenom uppkomna idéer, och/eller bygga på rådgivning och know-how som genererats inom universitetet. Kunskapsföretaget bör kunna hänföras till någon av följande två kategorier: Typ 1 - Konsultföretag utan anställd personal utöver delägare Med konsultföretag avses således i allmänhet forskarens enmansföretag. Typiska är forskare som på detta sätt utövar rådgivning eller författar läro- och fackböcker baserat på kunskap från sin akademiska verksamhet. Konsultföretaget disponerar kontorsrum, utrustning och 5 Se exempelvis Sandgren, Claes (red), Kunskapsföretaget i ett rättsligt perspektiv, Stockholm Se Sveiby, K.E. och Riesling, A, Kunskapsföretaget, Stockholm, Liber Se Alvesson, M., Ledning av kunskapsföretag, 2 u, Stockholm páç~åq~îs

5 personal vid institutionen i icke marginell omfattning. Forskaren har kvar sin anställning vid universitetet helt eller delvis Typ 2 - Tillväxtföretag i tidig fas Med tillväxtföretag i tidig fas avses ett kunskapsföretag vars behov av institutionens/universitetets resurser är mer betydande. Det kan handla om lokaler, utrustning, fast och lös inredning, laboratorieresurser, personal och datanät. Företaget har flera anställda och som mål att växa. Företaget har fördel av att initialt verka inom institutionen och inte dra på sig stora infrastrukturkostnader under tillväxtfasen. Ägarna har kvar sin anställning vid universitetet helt eller delvis. Generella krav för samtliga kunskapsföretag Kunskapsföretagets verksamhet måste till sin karaktär vara en godkänd bisyssla9 och i övrigt följa eller beakta universitetets policys och interna riktlinjer. Kunskapsföretaget måste ingå avtal med den institution där forskaren/forskarna primärt avser att bedriva sitt företag. Innan avtal ingåtts är företaget inget godkänt kunskapsföretag knutet till Göteborgs universitet och får inte bedriva verksamhet inom universitetets lokaler eller disponera universitetets resurser i annat än marginell omfattning. Det avgörande syftet är att både institutionen, dess övriga forskare och kunskapsföretaget skall finna att samarbetet är till ömsesidig nytta för kunskapsöverföringen och kunskapsutvecklingen. Kunskapsföretaget får därför inte utgöra ett dominerande inslag vid institutionen. Med detta avses framförallt att kunskapsföretaget inte får ta sådana resurser i anspråk från institutionen att institutionens reguljära verksamhet åsidosätts eller försvåras. Institutionen skall tillförsäkras viss insyn i kunskapsföretagets verksamhet. Detta bör åstadkommas genom att kunskapsföretaget intygar att verksamheten i allt väsentligt bedrivs enligt en framtagen affärsplan som skall godkännas innan avtal tecknas. Institutionen skall vidare äga rätt att genom revisor löpande eller vid behov granska att verksamheten bedrivs enligt affärsplanen och enligt avtalet i övrigt. När upphör ett kunskapsföretag att vara kunskapsföretag? Att i kvantitativa termer fastställa när ett kunskapsföretag inte längre skall ha denna status är knappast meningsfullt. Däremot finns det ett antal självklara kriterier och tidpunkter där samverkansavtalet med kunskapsföretaget bör upphöra: 1. Ägarbilden förändras så att de ursprungliga forskarnas andel av företaget blir marginell eller helt försvinner; 8 Var gränsen skall dras mellan marginell och icke-marginell avgörs av prefekt efter samråd med forskaren. 9 Enligt Högskolelagen och universitetets riktlinjer om bisysslor. páç~år~îs

6 2. Ingen av de ursprungliga forskarna är längre verksam vid institutionen eller universitetet sedan en längre tid, eller har inte beviljats tjänstledighet för att bedriva verksamhet i kunskapsföretaget; 3. Kunskapsföretaget befinns vara på obestånd, går i konkurs, träder i likvidation eller hamnar i en motsvarande situation; 4. Kunskapsföretaget följer inte gällande lagar och förordningar; 5. Kunskapsföretaget driver verksamhet som inte är förenlig med universitetets verksamhet eller konkurrerar med universitetets verksamhet, eller vidtar åtgärder som är ägnade att skada universitetets renommé. I övriga fall är det prefektens uppgift att vid tidpunkten för en eventuell förlängning av avtalet bedöma nyttan av en fortsatt samverkan. Samråd skall ske med dekan(a) och forskaren/forskarna. páç~ås~îs