DET ÄR HÖG TID FÖR DISPATCH - KÖP DITT HONEST PRESS-CERTIFIKAT NU

Transkript

1 Svensk utgåva Utkommer varje torsdag på svenska, danska, engelska och tyska SVERIGES OCH DANMARKS MUSLIMSKA BEFOLKNING FÖRDUBBLAD PÅ 14 ÅR Den strikta danska invandringspolitiken har inte haft någon effekt, Sverige närmar sig muslimer I både Sverige och Danmark växer den muslimska delen av befolkningen mycket snabbare än den totala befolkningen. Foto: Steen Raaschou. Vänsterextremism en säker karriärväg i Danmark FN:s klimatpanel står inför ett jätteproblem Chefen för den danska säkerhetspolisen kallar Che Guevara en revolutionshjälte AV OLE HUMLUM AV KIM MØLLER AARHUS. Måndagen 9 juli fick de danska tidningsläsarna en chock även de borgerliga läsarna. Den dagen gick ingen mindre än gruppledaren för regerande Socialdemokraterna, Henrik Sass Larsen, ut och kallade partiet Enhetslistan ett vänsterextremt parti som önskar sig ett klasslöst, kommunistiskt samhälle. Henrik Sass Larsen hade förstås sina skäl. Enhetslistan hade just hotat med att inte stödja regeringens budgetproposition senare i år och därmed fälla regeringen. Det var hög tid att ge dessa bråkstakar, som utgör stödparti åt regeringen, något att fundera över. Och taktiken fungerade utmärkt. Helt plötsligt började mainstream-medierna läsa Enhetslistans partiprogram och där fanns det revolution, stopp för privat ägande, nedläggning av Forsätter på sid. 2 Trots mera CO2 blir världen inte varmare OSLO. Det är onekligen en paradox: Vi överöses av skrämmande rapporter om temperaturökningar på grund av de fossila bränslen vi använder. Trots detta möts nyheter om att den globala temperaturen inte har stigit de senaste åren med misstro och bestörtning. Det hade varit rimligare om denna upplysning mottagits med glädje. Förklaringen är att klimatforskningen Israel starkare än någonsin Omgivet av fientliga grannar och ständigt kritiserat många tror att Israels dagar är räknade. Men den lilla supermakten har många äss i rockärmen: god ekonomi, ökande befolkning och stora oljefyndigheter. Och en ny vän i form av Kina. David Gress drar slutsatsen att arabernas möjligheter till krig mot den judiska staten håller på att glida dem ur händerna. Om ett par decennier är Israel Mellanösterns enda stormakt. Sidan 5 Foto: Pete Souza. Svenskarna har fått nog Vem är Obama egentligen? 45 procent av amerikanerna tror inte/tvivlar på att deras president är född i USA. Trots att medierna i princip tigit ihjäl hela historien om Barack Obamas förfalskade födelsebevis, har misstankarna slagit rot. Från Washington berättar Diana West historien om Mysteriet Barack Obama. Sidan 5 I värmländska Grums fick invånarna nog av diskrimineringen av svenskar. När kommunen beslöt att tvångsförflytta familjer och göra om deras hyreslägenheter till flyktingbostäder, gick invånarna ut och demonstrerade. Nu planerar de att dra igång en landsomfattande folkrörelse. Sidan 2 styrs av politiska överväganden, med god hjälp av forskare, byråkrater och journalister. Förr kunde forskare och universitet lita på att samhället tacksamt tog emot den nya kunskap de kom med. Tänk bara på Niels Bohrs och Albert Einsteins stora insatser på fysikens område, på utvecklingen av penicillin etc. Belöningen till forskarna var att de fick fria händer att sätta igång ny forskning i den riktning de själva önskade. Samhället handlade utifrån förvissningen om att fri grundforskning oundvikligen leder till nya kunskaper, Fortsätter på sid. 5 Muhammed den försvunne krigsherren Profeten Muhammed beskrivs inom islam som en fruktad krigsherre som lade den arabiska halvön under sig. Märkligt nog finns det inte ett enda samtida bevis för att Mohammed existerat i verkligheten. Inte ett enda mynt, inte en enda inskription. Enligt den nederländske professorn Hans Jansen är historiska fakta kring profeten mer osäkra än någonsin. Sidan 8 Danmarks usla ekonomi Danmark har fallit i sömn och landets ekonomi är i sämre skick än något av de länder de brukar jämföra sig med. Med tiden kommer detta att göra danskarna fattigare. Torben Mark Pedersen skissar en dyster bild. Sidan Lars vilket lystrade till, följt av Anders med bärare. De vanligaste muslimska namnen var också i Sverige Ali (9 062) och Mohamed (5 056). AV INGRID CARLQVIST OCH Eftersom muslimer nästan alltid har muslars HEDEGAARD limska tilltalsnamn, kan man genom att räkna dessa komma fram till antalet mustrots att muslimer i många avseenden upp- limska män. Och om man antar att det finns visar beteenden som särskiljer dem från ungefär lika många muslimska kvinnor som såväl de europeiska ländernas ursprungsbe- män, kan man multiplicera talet med två och folkningarna som andra invandrargrupper, få fram den totala muslimska befolkningen. så finns det inga officiella siffror över hur Just på detta sätt har Dispatch räknat. många de är. Även i Sverige och Danmark Har vi haft minsta tvivel om huruvida är allmänheten hänvisad till gissningar, namnet är muslimskt eller inte, har vi tagit eftersom myndigheterna vägrar föra statis- bort det. Till detta kommer ett antal sventik över invånarnas religiösa eller kulturella skar och danskar som har konverterat till tillhörighet. islam. Många av dessa har i samband med Detta har gett upphov till vilda gissningar. konverteringen bytt sina nordiska förnamn I Danmark har man nämnt siffror från drygt till muslimska, men det gäller inte alla till uppemot Dessa osäker hetsmoment är Dispatch kan nu Det faktiska antalet muslimer är förklaringen till avslöja att det kor- alltså med säkerhet högre, kanske att Dispatch räkrekta talet är betydligt högre. nar med en statismuslimer i Sverige och tisk osäkerhet på i Danmark. Den statistiska osäk personer i Sverige och i Danerheten kan uppskattas vara +/ för mark. Sveriges del och +/ för Danmarks. Av förklarliga skäl omfattar Dispatchs undet betyder att muslimer utgör 6,05 pro- dersökning inte de människor som illegalt cent av Sveriges befolkning och 4,59 av Dan- vistas i Sverige eller Danmark. marks. Det visar beräkningar som Dispatch Medan det för Sveriges vidkommande har gjort via den namnstatistik som Dan- bara föreligger två undersökningar, nämlimarks Statistik och Statistiska Centralbyrån gen för 1998 och 2011, så har Lars Hedeför. I Danmark registrerar man namnet på gaard genomfört fyra i Danmark 1998, alla som med myndigheternas tillstånd be- 2004, 2008 och Alla danska tal är finner sig i landet, oavsett om det handlar upprättade per 1 januari dessa år, medan om utländska studenter eller asylansökande de svenska siffrorna gäller för 31 december vars sak ännu inte blivit behandlad och För Sveriges del har vi emellertid bara upputvecklingen är intressant. Mellan 1998 gifter på dem som är folkbokförda i landet. och 2004 växte den muslimska befolkninenheten för befolkningsstatistik på SCB gen i Danmark med i genomsnitt 4,26 proupplyser Dispatch om att de inte registre- cent/år. I perioden 2004 till 2008 föll tillväxrar personer som ämnar befinna sig i landet ten till i genomsnitt 3,52 procent/år. kortare tid än ett år, t ex utländska student2008 vände trenden. Den årliga tillväxten er. Detsamma gäller för asylsökande som var då högre än någon gång sedan 1998, befinner sig i Sverige och väntar på att få sin nämligen 4,29 procent. sak prövad. Det skedde samtidigt som den förra Det faktiska antalet muslimer är alltså borgerliga regeringen hade invandringmed säkerhet högre, kanske betydligt högre. skritiska Dansk Folkeparti som parlamenmen om man utgår från det officiella namn- tariskt stöd just den regering som på grregistret var Sverige muslimska invånartal und av den strama invandringspolitiken fick , vilket utgjorde 3,21 procent av den stark kritik för att vara främlingsfientlig totala befolkningen. Från 1998 till 2011 har och islamofobisk. antalet muslimer alltså i princip fördubblats. Siffrorna visar dock att den muslimdet innebär att drygt 41 procent av Sver- ska befolkningstillväxten nästan inte alls iges befolkningsökning från 1998 till 2011 påverkades av de borgerliga regeringar som består av muslimsk invandring eller naturlig styrde Danmark under perioden tillväxt i landets muslimska befolkning. Under hela perioden har den I Danmark är den muslimska andelen av årliga tillväxten i Danmarks muslimska befolkningstillväxten betydligt befolkning i genomsnitt varit 4,27 procent, lägre, nämligen strax över 33 procent. medan den i Sverige, som fört en mycket Danmarks muslimska befolkning var 1998 generös invandringspolitik, har varit 7, personer, vilket utgjorde 2,88 pro- procent. cent av den totala befolkningen ett tal som Mycket tyder på att den muslimska tillunder perioden alltså vuxit till 4,59 procent. växten är på väg att stiga i både Danmark Som redan nämnts offentliggör varken och Sverige. Som en av sina första åtgärder Statistiska Centralbyrån eller Danmarks har den socialdemokratiskt ledda danska Statistik några siffror för muslimer. De of- regeringen upphävt några av de begränsninfentliggör däremot listor över hur många gar för invandringen som den förra borgersom bär ett visst förnamn. liga regeringen införde. Där kan man se att det 1 januari 2012 För Sveriges vidkommande beräknas fanns danska män och pojkar med invandringen de kommande två åren, entilltalsnamnet Jens och som hette ligt Migrationsverkets egna prognoser, bli Henrik. Ali bars av personer och personer. Sannolikt kommer de hette Mohammad. Till detta ska läg- allra flesta av dessa att vara muslimer. gas de många andra stavningar av detta De två största grupperna förväntas nämlinamn som existerar, till exempel Muhamad, gen komma från Somalia och Afghanistan. Ahmed och Mahmoud. I Sverige var de två mest populära namnen Kompletterande research: Roger Sahlström DET ÄR HÖG TID FÖR DISPATCH - KÖP DITT HONEST PRESS-CERTIFIKAT NU AV INGRID CARLQVIST OCH LARS HEDEGAARD Den tidning du håller i din hand eller läser på skärmen är ett provnummer. Vi tror att tiden är mogen faktiskt övermogen för en riktig tidning som talar om hur det verkligen är. Under alldeles för lång tid har medborgarna i stora delar av Västvärlden varit tvungna att klara sig med medier som behandlar läsarna som stygga barn som måste uppfostras. Dessa medier har manipulerat och omformat verkligheten för att leva upp till den politiskt korrekta elitens förväntningar. Vi närmar oss snabbt ett mardrömsscenario där människor som insisterar på att få korrekta nyheter för att bilda sig egna åsikter, kommer att jagas för det som George Orwell kallade tankebrott. Hjälp oss att slå tillbaka teckna en prenumeration på Dispatch International vars veckoutgivning drar igång 3 januari Gå till vår webbsida dispatch-international. com, och skaffa Dispatch International på det språk du föredrar. På webbsidan finns också möjlighet för dig att investera i vår satsning genom att köpa ett eller flera Honest Press Certificates. Syftet med certifikaten är att säkerställa att vi får tillräckligt med kapital för att kunna ge ut den kvalitetstidning, som det nu mer än någonsin finns ett skriande behov av. Pressens uppgift har varit att hålla ett vakande öga på de lagstiftande, rättsliga och verkställande makterna, men den har i själva verket blivit en del av den styrande eliten. Pressen ser det inte längre som sin uppgift att kritisera eller exponera elitens lögner och brott eftersom detta samtidigt skulle avslöja deras egna. Den ena undersökningen efter den andra visar att en överväldigande majoritet av västerländska journalister lider av politiskt korrekt grupptänkande, en uppsättning attityder och övertygelser som dikterar deras inställning till sitt arbete. Stora lager av verkligheten sopas under mattan eftersom mainstream-medierna anser att verkligheten strider mot de mångkulturella, kulturrelativistiska gröna och anti-judisk-kristna ideologier som de vill påtvinga allmänheten. Detta kan inte få fortgå. Vårt provnummer publiceras som både e-tidning och papperstidning på svenska, danska och engelska samt som e-tidning på tyska. Fler språk kommer att läggas till efterhand. Det är vår avsikt att ge ut Dispatch International som en reguljär tryckt tidning, eftersom vi tror att det fortfarande finns en marknad för sådana. Om responsen på provnumret och det som vi publicerar på webbsidan under resten av 2012 inte ger oss rätt, kommer vi i stället att satsa på en redigerad och lättläst elektronisk tidning. Våra chefredaktörer är Ingrid Carlqvist, tidigare nyhetschef på Kvällsposten i Malmö och Lars Hedegaard, tidigare chefredaktör på dagstidningen Information i Köpenhamn. Ingrid är ordförande för svenska Tryckfrihetssällskapet och Lars för danska Trykkefrihedsselskabet. Tillsammans med yttrandefrihetsförespråkaren och styrelsemedlemmen i Interna- tional Free Press Society, Bjørn Larsen, har vi bildat ett bolag som är skyddat från alla försök till fientligt övertagande. Vi kan inte köpas upp och vi kommer aldrig att bli beroende av presstöd eller annonsintäkter. Fram till nu har vi och våra medkämpar framför allt ägnat oss åt att försvara yttrande- och tryckfriheten. Nu är det dags att gå ett steg längre och börja använda oss av den. Dispatch International kommer aldrig att bli maktens megafon. Den är din tidning. Vi har inget annat syfte än att hålla dig uppdaterad på nyheter. Inte bara de nyheter som mainstream-medierna anser passande att publicera, utan alla de nyheter som är av yttersta vikt att publicera men sällan görs. Låt oss göra det här till en succé.

2 2 DANMARK SVERIGE Invandrare bakom 78 procent av våldtäkterna? Sverige har näst flest polisanmälda våldtäkter i världen. Den gängse förklaringen är att den svenska lagen 2005 utökade våldtäktsbegreppet, samt att anmälningsbenägenheten har ökat. Den mest kontroversiella förklaringen är invandringen. Två undersökningar från 1996 och 2005 visade dock att invandrarnas överrepresentation var tydlig redan på 1980-talet. 61 procent av de misstänkta gärningsmännen uppskattades då ha utländsk bakgrund gjordes en ny undersökning, men resultatet av denna mörkades och några nya undersökningar är inte att vänta. Men baserat på dessa två undersökningar har bloggen Affes Statistikblogg uppskattat hur det ser ut i dag (se grafen). Det visar sig då att av de anmälda våldtäkterna förra året kan gärningsmän med utländsk bakgrund antas ligga bakom 5 070, vilket utgör 78 procent. Våldtäkt inkl. grov 2011 Fördelningen av 6532 anmälda brott Uppskattad baserad på överrepresentationen samt * ,6% ,4% Svensk bakgrund Svenskar trötta på diskriminering NOTISER Utländsk bakgrund** Icke-folkbokförda Överrepresentation Normalrepresentation*** * Brå-rapport 1996:2 & 2005:17 ** Utrikes född, född i Sverige med minst en förälder född utomlands, icke folkbokförda. *** Andel brott om de med utländsk bakgrund inte hade varit överrepresenterade i brottsligheten. Svenska familjer vräktes från sina lägenheter för att ge plats åt ensamkommande flyktingbarn AV BIRGER SILFVERSTRÖHM GRUMS. För första gången har svenskar gett sig ut på gator och torg för att protestera mot myndigheternas positiva särbehandling av invandrare. I det lilla värmländska samhället Grums vågade 80 personer visa sin vrede mot kommunens favorisering av så kallat ensamkommande flyktingbarn. Vi hoppas att detta är starten på en ny folkrörelse, säger Victoria Wärmler. En lördag i juli trotsade Grumsborna skräcken för att kallas rasister och gick ut på gatorna för att demonstrera. Diskriminering = segregering, stod det på en av skyltarna. Protesten riktades mot kommunens maktfullkomliga politiker. Det som fick bägaren att rinna över var kommunens beslut att tvångsförflytta familjer och göra om deras hyreslägenheter till flyktingbostäder. En av familjerna hade bott i sin lägenhet i 43 år när kommunen ringde dem. Kommunens agerande är ännu ett bevis för att politikerna i Grums uppfattar de egna invånarna som andra klassens medborgare, säger Victoria Wärmler som arrangerade demonstrationen. Vi finner oss inte i detta mer. Vi har varit tysta alldeles för länge av rädsla för att kallas rasister. Klockan 14 stod cirka 80 människor barn, vuxna och äldre samlade vid hotellet. De flesta bor i kommunen, men andra hade kört hundra mil för att delta i protesten. En stor polisstyrka var också på plats eftersom den vänsterradikala organisationen Antifascistisk Aktion hade hotat med att dyka upp. Det blev dock inget mer än ett hot. Med hemgjorda skyltar och slagord rörde sig tåget mot kommunhuset där Grumsbon Veronica Eklund höll tal. Hon frågade om alla människor är lika mycket värda i Grums och svarade själv: Nej. Victoria Wärmler hoppas att aktionen ska ge fler svenskar mod att protestera. 80 personer tågade i protest mot svenskdiskrimineringen i Grums. Arrangörerna hoppas att det hela växer till en folkrörelse. Foto: Birger Silfverströhm Grums kommun har ont om pengar så poli- kommande flyktingbarn som i praktiken tikerna har stängt ofta är vuxna män de lokala skolorna Hon frågade om alla människor på år att bo så att barnen måste är lika mycket värda i Grums och i samhället. Efterbussas och skurit svarade själv: Nej. som det krävs en ner äldreomsorgen personal per flykting kraftigt. är detta en gästfrihet Trots detta inbjuder politikerna ensam- som kostar skattebetalarna stora summor. Det var just för att göra plats för dessa flyktingar som kommunen tvångsförflyttade familjer. Vi är många som tycker att politikerna glömmer våra egna barn till fördel för flyktingbarn. Men så snart man ställer frågor kring hur de prioriterar blir man stämplad som rasist. Det är så de får tyst på debatten samma metod som de alltid använder. I socialdemokratiska Grums råder rädsla för att komma på kant med politikerna och den politiska korrekthet de representerar, menar Wärmler. Och hon vet vad hon talar om. Efter att hon vid förra valet blev invald i kommunstyrelsen för det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, sinade hennes yrkesuppdrag. Hennes värderingar överensstämde inte med arbetsplatsens värderingar, fick hon veta. Jag fortsätter protestera, men det är många som inte vågar säga sin mening, säger hon och berättar att dagens demonstration stämplades som högerradikal. Detta trots att deltagarna kom från vitt skilda politiska läger. När kommunen i maj satte familjer på gatan, resulterade detta i en storm av protester i form av 128 brev och mejl till kommunen. I medierna berättade kommunen att det rörde sig om hatiska och rasistiska kommentarer. Efter att ha begärt ut alla breven kunde Victoria Wärmler konstatera att kommunen överdrivit en aning. Av de 128 breven kunde fyra beskrivas som främlingsfientliga eller rasistiska. Kommunen hade också glömt att berätta att det i den stora brevhögen också fanns ett brev från de flyktingbarn som skulle ta över de utrymda lägenheterna. Av brevet framgick att barnen helst inte ville flytta in där om det betydde att andra skulle kastas ut från sina hem. Enligt Victoria Wärmler är Grums långt ifrån den enda kommun där politikerna vägrar att lyssna till väljarna. Efter att demonstrationen annonserades ut på Facebook har hon fått propåer från andra kommuner där man också vill protestera. Vi hoppas att det här kan bli starten på en folkrörelse där vi kan hjälpa varandra över kommungränserna. Få vågar sätta sig upp mot politikerna i sin egen kommun, så vi byter helt enkelt demonstranter med varandra. När vi blir tillräckligt många blir de tvungna att lyssna och kan inte skada oss på samma sätt som i dag. FRÅN SIDA 1 Mer info här: VÄPNAD REVOLUTION VÄGEN TILL FRAMGÅNG I DANMARK Överraskningarnas man försvaret och polisen och mycket, mycket mera. Anledningen till att ingen tidigare hade uppmärksammat vad regeringens sängkamrater egentligen drömmer om, är att Enhetslistan ända sedan starten 1989 haft frikort i medierna. Detta är ingen tillfällighet. Många i den danska samhällseliten har tillhört den yttersta vänstern och de skyr all diskussion kring socialism/kommunism. Inte heller vill de höra talas om eventuella problem med den yttersta vänstern, där de själva har sitt ursprung. Tre ministrar i den danska regeringen har ett kommunistiskt förflutet. Den mest kände är näringsministern Ole Sohn, som var ordförande för Danmarks Kommunistiska Parti , innan han gick med i det nuvarande regeringspartiet Socialistisk Folkeparti. Kulturministern Uffe Elbæk, som är invald i Folketinget för Radikale Venstre, har ett förflutet i Danmarks Kommunistiske Ungdom, Venstresocialisterne och Kommunistisk Forbund. Till och med landets statsminister, Helle Thorning-Schmidt, var trogen den kommunistiska saken. I sin ungdom prenumererade hon på den kommunistiska partitidningen Land & Folk och röstade i flera val på DKP, Vänstersocialisterna och Enhetslistan. Hon var av allt att döma fortfarande kommunist när Berlinmuren föll. Då var hon nästan 23 år. Många danska journalister har tillhört, eller befinner sig fortfarande, på den yttersta vänsterkanten. Tidigare i år visade en norsk opinionsundersökning bland danska journaliststuderande att Enhetslistan och Radikale Venstre, som har 29 av Folketingets 179 platser, nästan skulle kunna bilda regering om de blivande journalisterna fick avgöra. Som första ämbetsåtgärd anställde utrikesminister Villy Søvndal en personlig rådgivare Thomas Sæhl Sørensen. Det är han som skriver utrikesministerns tal och enligt uppgifter har de två ett far och sonliknande förhållande. Samme Sæhl Sørensen stred på Nørrebros gator under upploppen som följde på Maastrichtomröstningen 18 maj I täten för upploppen stod öppet militanta Antifascistisk Aktion, AFA, och precis som de planerat slutade det hela med omfattande gatustrider. Sæhl Sørensen greps och anhölls misstänkt Kristian Thulesen Dahl, som väntas bli vald till ny ordförande för Dansk Folkeparti på partiets årsmöte september, framstår för de flesta danskar som en ganska torr, men mycket kompetent siffernisse. Det har såväl vänner som fiender på Christiansborg fått uppleva när de har suttit i förhandlingar med honom. Men vi kan vänta oss en rejäl överraskning när han väl håller i ordförandeklubban, erfar Dispatch från högt uppsatta källor i partiet. Thulesen brinner minst lika mycket för värdefrågor som Pia Kjærsgaard gjort. Det gäller frågor som islam, danska värderingar, invandring och EU-politiken. Hur EU-skepsisen ska kunna förenas med DF-ledningens länge omhuldade önskan att få ingå i regeringen efter nästa val, är en helt annan fråga. Geert Wilders till Malmö Geert Wilders, partiledare för holländska Frihetspartiet, PVV, kommer till Malmö i höst. Det är Svenska Tryckfrihetssällskapet som bjudit in Wilders som aldrig tidigare besökt Sverige. Wilders har gjort sig känd som en hårdför utmanare av islamisterna i Nederländerna och har flera gånger liknat islamism med nazism. Han har jämfört Koranen med Mein Kampf och vill förbjuda försäljning av den eftersom muslimernas heliga bok är fascistisk och uppmanar till hat och mord. Dessa uttalanden ledde till en rättsprocess där Geert Wilders anklagades för rasism/ hets mot folkgrupp, något han slutligen friades från sommaren Mötet i Malmö äger rum lördagen 27 oktober. Lokal meddelas senare. Mer info på: för störande av den allmänna ordningen. Han var då aktiv i den revolutionära ungdomsorganisationen Rebel, som 2001 upplöstes och ersattes av Socialistisk UngdomsFront, Enhetslistans officiella ungdomsförbund. Innan Sæhl Sørensen knöts till utrikesministern, gjorde han karriär som journalist på bland annat Danmarks Radio (motsvarande SVT), som alla danskar med radio, TV eller dator måste betala licens för. På 1990-talet skrev Sørensen för Rebels tidskrift Muldvarpen (Mullvaden). Sæhl Sørensen var redaktör för flera nummer och ledde en så kallad propagandagrupp. En annan framgångsrik vänsterextremist är Pelle Dragsted, ideologen bakom Enhetslistans frontfigur, Johanne Schmidt-Nielsen. Dragsted var i många år en centralfigur i AFA. Den danska asylpolitiken har alltid stått i centrum för hans politiska engagemang och flera gånger har asylcentret Sandholmslägret norr om Köpenhamn varit måltavla för olagliga aktioner organiserades en attack av Globala Rötter, som i praktiken var en medievänlig avläggare till AFA. På fotot här intill ses Pelle Dragsted tillsammans med andra vänsterextremister, bland andra Lars Grenaa. De har klättrat upp på asylcentrets tak med en banderoll som kräver att Danmark avskaffar sina gränser. Några månader efter att bilden togs deltog Lars Grenaa i ett överfall på dåvarande statsminister Anders Fogh Rasmussen. Det inträffade i Folketinget på Christiansborg. Enligt egen uppgift han fått tillträde dit efter en överenskommelse med Enhetslistans dåvarande kronprinsessa Pernille Rosenkrantz-Theil. Hon har trots påtryckningar vägrat ta avstånd från överfallet. När Rosenkrantz-Theil tvingades lämna Folketinget på grund av Enhetslistans åttaårs-regel, hoppade hon över till Socialdemokraterna och blev under valrörelsen 2011 deras stora röstmagnet på Fyn deltog hon i en AFA-busstur till Amsterdam och fick senare ersättning för felaktigt frihetsberövande. Hälften av pengarna skänkte hon till AFA. De ungas, eller ganska ungas, revolutionära ideal får dessutom stöd från överraskande håll. Självaste Jakob Scharf, chef för danska säkerhetspolisen PET med fin uppväxt i överklassförorterna Charlottenlund och Gentofte och en polismästare till pappa kallade 19 juli 2012 i ett radioprogram i danska P1 den stalinistiske massmördaren Che Guevara en revolutionshjälte med fundamentalt riktiga ideal. På PET-chefens begäran spelade radion hyllningssången Hasta Siempre, Comandante en sång tillägnad Che Guevara som efter segern i den kubanska revolutionen 1959 utsågs till kommendant för La Cabana-fängelset. Som fängelsechef beordrade han summariska avrättningar av hundratals fångar. (Läs Alvaro Vargas Llosas The Killing Machine i The New Republic, 11 juli 2005.) Det här är en sång som betyder något för mig, sa Scharf. Det är en sång som för mig symboliserar några saker som är riktigt viktiga. Det är viktigt att ha ideal som försäkrar oss om ett samhälle baserat på frihet, jämlikhet och rättvisa. Och det är viktigt att arbeta för dessa ideal. Jakob Scharf fick dock medge att den kubanska revolutionen tyvärr inte riktigt hade utvecklats som han hoppats. Hur som helst var det inget fel på dess ideal. Även medlemmarna i ett vänsterradikalt mordbrännargäng, som säkerhetspolisen PET avslöjade i april 2011, var barn från fina hem. En var son till en polis och två hade anknytning till Socialistisk UngdomsFront. Gänget åtalades bland annat för attacker mot PET, Polishögskolan, Rikspolisen och grekiska ambassaden. Enligt polisen hade de dessutom långt gångna planer på att attackera integrationsdepartementet och Folketinget. När en av Danmarks få riktiga nazister sätter upp klistermärken med hakkors på offentliga byggnader, skriver medierna att hela högerflygeln har problem med de högerextrema. Men om revolutionära socialister klistrar upp hammaren och skäran, kommer det att krävas att de dessutom haft med sig brandbomber för att medierna ska bry sig. Och även då skulle de bara beskrivas som aktivister som gått lite för långt. Så blev det till exempel i fjol när en förmodad högeraktivist satte upp klistermärken med Kurt Westergaards Mohammed-teckning på fasaden till lokaltidningen i byn Herning. Då ryckte polisen ut för att säkra DNAspår på brottsplatsen. Globala rötter ockuperar Sandholmslägret 12 september Längst till höger syns Pelle Dragsted, till vänster om honom Nikolai Heltoft och Thomas Bugge. Dragsted, Heltoft och Bugge fick senare anställningar hos partiet Enhetslistan. Framför Dragsted syns Lars Grenaa. Foto: Johnny Frederiksen/POLFOTO A NNONS AN INVITATION FOR DIALOGUE TO THE SAUDI KING JULY 23rd, 2012 Dear King, allow me the privilege during these days ambiance of religious receptivity and tolerance to present to Your Majesty this invitation for Dialogue Proceeding from the agreement with the Republic of Austria and the Kingdom of Spain which pronounced Your Majesty s commitment to the freedom of religion in establishing the King Abdullah bin Abdulaziz center for dialogue. I invite you, Your Majesty to come by and sit at the Dialogue Table to discuss building the first Church in Saudi Arabia. I am inviting you for this Dialogue at the center that is built upon your own initiative. I invite you for this Dialogue on the neutral ground of Vienna. To prepare this event at the center I will deposit a formal request with the Austrian embassy in Riyadh to be delivered to judge Claudia Bandion-Ortner, deputy secretary general of the center, to set the date on Monday the 26 of November 2012 the opening day of the center. I hope that this invitation for a historic Dialogue will be accepted by Your Majesty. Joseph ALORAYNI Saudi citizen, Passport No. G732159

3 DANMARK SVERIGE 3 Den svenska grundlagen ändrades i hemlighet Allah är stor på Rådhuspladsen i Köpenhamn. Foto: Lars Helsinghof Bæk/Scanpix Sharia finns redan mitt ibland oss Man kan inte kombinera sharia med demokrati det är antingen eller, understryker islamistisk talesman AV INGEBORG OLSSON STOCKHOLM. I Iran döms homosexuella till döden. I Saudiarabien hugger man händerna av tjuvar. I Nigeria stenas otrogna kvinnor till döds. Allt i enlighet med sharialagarna. Men sharia finns också här. I Köpenhamn flyr icke-muslimer bostadsområden där de hotas av självutnämnda shariapoliser, och i Sveriges riksdag sitter somaliern Abdirizak Waberi som i intervjuer sagt att han drömmer om att införa sharialagar i landet som gett honom asyl. Den moderate riksdagsmannen Waberi har i efterhand tvingats be om ursäkt och förklara att han inte menade det han sa. Men i många europeiska länder kräver muslimska ledare öppet att sharia ska ersätta demokratin. Kraven på juridiskt självbestämmande för muslimer kommer från högsta ort. Muslimska Brödraskapets chefsideolog Yusuf al-qaradawi har sagt att alla muslimer bör eftersträva att bygga upp sina egna samhällen och vägra låta sig integreras. Annars kommer de att smälta som salt i vatten. En vanlig missuppfattning i Västvärlden är att sharia måste införas i skriven lag för att rättrogna muslimer ska följa den. Sharia är inte något som människor kan införa, den är redan införd av Gud och det betraktas som hädelse att inte följa den. Rättrogna muslimer lever efter sharia och utdömer också straff enligt sharia så länge inte myndigheterna i landet där de bor förhindrar det. Av den anledningen förekommer inga steningar i Västvärlden, medan det varje dag tas tusentals beslut om skilsmässor, var barn ska bo och hur arv ska fördelas. Så här förklarar den somaliska författaren och exmuslimen Ayaan Hirsi Ali sharia: När det gäller islamisk lag så ligger rättsskipningen i händerna på varje muslim. Det är varje muslims plikt att genomtrumfa dygden och förbjuda lasten. Den som förlorar tron, det värsta en muslim kan göra, ska straffas med döden. Straffet behöver inte genomföras av en stat, utan kan utföras av en enskild muslim. (My view of Islam, American Enterprise Institute, 2007.) Grupper som Sharia4Belgium och Sharia4Holland gör ingen hemlighet av vad de vill. I ett reportage som nyligen visades på tv-kanalen Russia Today, säger Abu Qasim, ledaren för Sharia4Holland: Man kan inte kombinera demokrati med sharia. Det är antingen eller. Abu Qasim har marockanskt ursprung men är född och uppvuxen i Nederländerna. Han talar flytande holländska och engelska, men vill inte ha något med sitt hemlands traditioner att göra. Han följer Koranen slaviskt och ber gärna på gatorna inne i stan, vilket han samtidigt ser som en markering mot icke-muslimer. Att sharia är oförenligt med demokrati är en slutsats som även den amerikanska tankesmedjan Center for Security Policy drar. Rapporten Shariah: The Threat to America från 2010 är ett omfattande dokument, som bygger på material från chefer vid underrättelsetjänsten, armén och den federala åklagarmyndigheten. Huvudtesen är att terror inte är det största hotet mot Västvärldens demokratiska fortbestånd det är sharia. Målet för såväl terrorister som islamister, som använder andra metoder, är att ersätta den demokratiska konstitutionen med islamsk teokrati och sharialagar. Ett i grunden totalitärt projekt som är helt oförenligt med demokratiska ideal. I Sverige och Danmark är det fortfarande ovanligt att muslimer framför krav på sharia, men det händer. Den beslöjade juristen Cherin Awad, som i dag undervisar i muslimsk rätt på juristutbildningen vid Uppsala universitet, förklarade i Sveriges Television 2003 att hon är positiv till sharia och stening. Straffen är så hårda för att Gud visar oss människor att det är jätteavskyvärt att bete sig på det sättet, sa juristen. Stening, dödsstraff och handavhuggning väcker ingen entusiasm hos västerländska politiker, men många uttalar sig positivt till att låta muslimer i större utsträckning sköta sina egna vårdnadstvister och arvsstrider. En stor skillnad blir då vem som får vårdnaden om barnen medan västerländska domstolar oftast favoriserar mammor ger sharia regelmässigt vårdnaden om muslimska barn till papporna. Inom sharia är en kvinnas vittnesmål bara värt hälften av en mans, eftersom kvinnor anses känslostyrda. Läget för sharia i några europeiska länder: Grekland har haft statliga shariadomstolar ända sedan fredsavtalet med turkarna 1923, ett system som gällt drygt muslimer i regionen Trakien. Bland annat fick männen ha flera fruar och kvinnor som ville skilja sig tvingades att kompensera maken ekonomiskt. Hösten 2011 upphörde dock systemet. England har gått motsatt väg gjorde man det möjligt för muslimer att avgöra sina civilmål i shariadomstolar. Redan finns ett 90-tal och de tillåts fatta beslut i familjeoch arvstvister på ett rådgivande plan. Organisationen One Law for All kallar det skandal att ett modernt, västerländskt samhälle tillåter shariadomstolar som godkänner äktenskap med nioåriga flickor. Belgien har sedan ett år tillbaka en shariadomstol i Antwerpen. Den radikala muslimska gruppen Sharia4Belgium har som mål att skapa ett landsomfattande parallellt islamiskt rättsväsende. Deras uttalade målsättning är att förhindra att muslimer integreras i det belgiska samhället. I Nederländerna för Sharia4Holland en mycket synlig kampanj för att ersätta sekulära lagar med sharia, som de anser vara ett bättre alternativ än den korrumperade lag som människor stiftat. Ledaren för Frihetspartiet PVV, Geert Wilders, har utmanat landets muslimer rejält. Han drogs inför rätta för sina liknelser mellan Koranen och Mein Kampf, men friades slutligen i juni I Tyskland sa för en tid sedan den socialdemokratiske justitieministern i förbundsstaten Rheinland-Pfalz, Jochen Hartloff, att han i den tyska grundlagen vill införa muslimsk rättsskipning i civilmål. Han fick skarp kritik från kvinnorättshåll, men avvisade den med orden: Vi tolererar inte en tillbakagång till stenåldern. Att stena någon är människorättsvidrigt. I Norge öppnade Tor Langbach, chef vid Domstolsadministrationen, i september 2011 för att ge shariadomstolar en formell plats i norskt rättsväsen. Muslimska konfliktråd bör få makt och officiell status, menade han och krävde en utredning för att få in sharia i norska domstolar. Justitieminister Knut Storberget tillbakavisade dock förslaget och sa att norsk lag ska gälla fullt ut. I Danmark finns flera högljudda företrädare för införandet av sharialagar. Under valet 2011 försökte de hindra muslimer från att rösta eftersom detta påstods vara emot sharia. Enligt integrationsrådgivaren Mohammad Rafiq styrs redan många stadsdelar i de stora danska städerna av sharia. Vi har ett stort problem i och med att olika fundamentalister får möjlighet att ta makten i områden och systemet inte har några möjligheter att gripa in. Danmark som vi känner det, kan vara krossat om år, sa Mohammad Rafiq till Ekstra Bladet förra året. I Sverige finns inga godkända shariadomstolar, men svenska tingsrätter har i flera fall avgjort tvister om så kallad mahr, muslimsk brudpeng. TV-programmet Uppdrag Granskning visade i våras att många svenska moskéer fungerar som shariadomstolar där imamerna i princip förbjuder muslimska kvinnor att polisanmäla en man som misshandlar dem. Svenska politiker tar inte sin grundlag på allvar, menar professor Bo Rothstein AV INGRID CARLQVIST I november 2010 ändrades den svenska grundlagen. Utan folkets vetskap klubbade riksdagen igenom formuleringar som gör att Sverige inte kan lämna EU utan att bryta mot sin egen grundlag, och att alla etniska grupper har rätt att behålla och utveckla sitt eget kultur- och samfundsliv. Det sistnämnda betyder att Sverige inte längre är svenskt utan mångkulturellt. Ett beslut som inte går att ändra på många år. Att ändra grundlagarna ska vara Dansk ekonomi borde få sparken Uppsvinget är markant mindre än i andra jämförbara länder AV TORBEN MARK PEDERSEN Det är som om dansk ekonomi har fallit i sömn. Inget rör sig, den ekonomiska tillväxten har stannat av och BNP ligger på precis samma nivå första kvartalet 2012 som tredje kvartalet Dansk ekonomi har stått kvar på samma fläck i ett och ett halvt år. Vi är inte i recession för ekonomin har inte krympt, men den har heller inte vuxit. Detta är mycket ovanligt. Ofta följs en djup recession av ett relativt kraftigt uppsving, framdrivet av en vändning i företagsinvesteringar och privat konsumtion. Men så har det inte blivit i Danmark. Uppsvinget var först mycket svagt, därefter kom en kort uppgång och sedan stannade allting av. Den ekonomiska kris som drabbade Danmark började som en internationell finanskris och i stort sett alla världens länder påverkades samtidigt av samma internationella faktorer. För ekonomer är krisen därför ett intressant studieobjekt för att jämföra hur olika slags ekonomier reagerar på samma yttre påverkan. Denna jämförelse faller inte väl ut för Danmark. Om man jämför Danmark med USA, där finanskrisen uppstod, så påminner dansk och amerikansk ekonomis utveckling en hel del om varandra fram till årsskiftet Danmark drabbades dock betydligt värre av finanskrisen än USA. I Danmark föll BNP med 8,1 procent från andra kvartalet 2008 till andra kvartalet 2009, medan det i USA bara sjönk med 5,1 procent. I gengäld steg arbetslösheten mer i USA än i Danmark där en ökning av den offentliga sysselsättningen lade locket på arbetslösheten. Det är emellertid i uppsvingsfasen efter krisen som de stora skillnaderna visar sig. En afghansk medborgare kan utses till ÖB samtidigt som Sverige har stridande trupp i Afghanistan Det är i uppsvingsfasen efter krisen som de stora skillnaderna visar sig. svårt, allt för att politiker inte ska kunna fatta märkliga beslut under tillfälliga känslosvall. I både Danmark och Sverige kräver en grundlagsändring två riksdagsbeslut med val emellan. Men i Danmark måste man dessutom hålla folkomröstning och om folket röstar nej blir det ingen ändring. I Sverige kan man hålla folkomröstning, om det yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för yrkandet. Men eftersom alla sju riksdagspartierna var överens den gången framställdes inget sådant yrkande. Om det hade gjorts kunde politikerna ha råkat ut för en rejäl bakläxa. Folkomröstning avseende grundlagsändringar är nämligen beslutande, till skillnad från andra svenska folkomröstningar som bara är rådgivande. Svenska folket var helt ovetande om att riksdagen i juni 2010 genomförde de största grundlagsförändringarna sedan Beslutet förbigicks nämligen med tystnad i svenska medier. Ingen tog heller upp frågan i valrörelsen, men i september samma år utökades riksdagen med ett parti som var emot ändringarna. Men med endast tjugo mandat av riksdagens 349, hade Sverigedemokraterna ingen möjlighet att stoppa det. Partiets ledamot i konstitutionsutskottet, Jonas Åkerlund, reserverade sig framförallt på grund av EU-medlemskapet. I sin reservation skrev han bland annat att unionens detaljstyrning och krav på likriktning utgör ett hot mot vårt lands kulturella särart och att EU:s alltmer överstatliga karaktär urholkar demokratin och begränsar de svenska medborgarnas inflytande över sin egen vardag. Miljöpartiet som länge har haft utträde ur EU som en av sina hjärtefrågor, hade dock inga betänkligheter mot detta. Det enda Peter Eriksson (MP) uttryckte oro för när kammaren behandlade frågan, var den svaga massmediala bevakningen. Ann- Marie Pålsson från Moderaterna höll med. Hon sa till den nästan helt tomma plenisalen: Fru talman, i dag när riksdagen debatterar den svenska demokratin är det tomt i kammaren. Jag delar Peter Erikssons frustration över detta. Hur kan det tolkas? Är intresset obefintligt? Anser kammarens ledamöter att den svenska demokratin inte är en sak för dem? Det är något som partieliterna ensamma och själva kan avgöra? Eller ska vi tolka det som att kammarens ledamöter anser att den svenska demokratin är så fulländad att den inte längre behöver debatteras, den står över allting annat? Jag vet inte, jag kan bara konstatera att frågan inte verkar ha särskilt hög prioritet här i demokratins hjärta. Med röstsiffrorna 308 ja och 20 nej (samtliga SD-ledamöter) beslutade Sveriges riksdag 24 november 2010 bland annat: Att man inte behöver ha varit svensk medborgare mer än någon vecka för att bli minister. Förr krävdes tio års medborgarskap. Amerikansk ekonomi har vuxit med 6,7 procent sedan andra kvartalet 2009 mot Danmarks 2,8 procent, och USA:s BNP är nu 1,25 procent högre än före krisen samtidigt som Danmarks är 5,5 procent lägre. Det visar en hel del om hur mycket mera dynamisk den amerikanska ekonomin är. Arbetslösheten har dessutom sjunkit i USA, medan den varit jämnt och svagt stigande i Danmark. Om ett halvår kommer arbetslösheten att vara lägre i USA än i Danmark. Det är stora skillnader mellan USA och Danmark, och det finns nog länder som vore mer närliggande att jämföra med. Men nästan vilket land vi än jämför dansk ekonomi med, oavsett om det är genomsnittet i EU:s 27 medlemsländer, genomsnittet för de 17 euro-länderna, Sverige, Norge, Tyskland, England, Holland, Belgien eller Frankrike, så visar sig samma mönster: Dansk ekonomi har drabbats hårdare av den ekonomiska krisen, uppsvinget efter krisen har varit svagare här och dansk ekonomi är längre ifrån Att det inte längre står i regeringsformen (en av grundlagarna) att bara svenska medborgare kan bli överbefälhavare för det svenska försvaret. En afghansk medborgare kan utses till ÖB samtidigt som Sverige har stridande trupp i Afghanistan, med bara en enkel ändring i Lagen om offentlig anställning. Att Sverige inte kan lämna EU ens om unionen tas över av nazister eller islamister. Förr var detta åtminstone en teoretisk möjlighet. Att ingen som har blivit svensk medborgare någonsin kan fråntas sitt medborgarskap, oavsett vilka terroristbrott personen begått. Förr kunde man ta det ifrån dem som hade dubbelt medborgarskap. Att det krävs att 10 procent av invånarna i en kommun kräver folkomröstning i en fråga för att den ska genomföras. Förr räckte det med 5 procent. En som inte är förvånad över ändringarna och sättet de genomfördes på är professorn i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Bo Rothstein. Han menar att medan grundlagen spelar en viktig roll i länder som USA, Tyskland, Danmark och Norge har den aldrig tagits på allvar i Sverige. Till exempel demokratiserades Sverige samtidigt som vi behöll en antidemokratisk grundlag. När Sverige i början av 1900-talet införde allmän rösträtt och demokratiska val till riksdagen, stod det i 1809 års grundlag att konungen äger att allena styra riket på det sätt denna regeringsform föreskrifver. Något man inte ändrade förrän Bo Rothstein menar att vi borde ha haft en massiv diskussion om förändringarna av grundlagen, men är inte särskilt orolig: Ingen tar ändå grundlagen på allvar, säger han. Politikerna betraktar den mest som en ordningsstadga för de politiskt verksamma. nivåerna före krisen än de andra länderna. Finland hör till den lilla grupp länder som drabbades hårdare av den ekonomiska krisen. I Finland föll BNP med 10,5 procent från andra kvartalet 2008 till andra kvartalet 2009, men sedan dess har den finska ekonomin vuxit med 8,4 procent mot Danmarks 2,8. Det betyder att Finland i början av 2012 bara är 3 procent under nivån före krisen, medan dansk ekonomi är 5,5 procent under. Svensk ekonomi drabbades nästan lika hårt som den danska. BNP föll med 7,4 procent, men efter detta har Sveriges BNP vuxit med 11,1 procent och är nu 2,9 procent högre än före krisen. Jämförelsen mellan dansk ekonomi och USA och de europeiska länderna avslöjar att dansk ekonomis förmåga att resa sig efter en kris och skapa tillväxt, är betydligt lägre än de länder vi brukar jämföra oss med. På lite längre sikt betyder det att dansk ekonomi sackar efter och vi blir relativt fattigare, även om vi jämför oss med länder som har en lägre tillväxt än Nordamerika och de flesta länderna i Asien och Sydamerika.

4 4 OPINION Utges av Dispatch ApS, Postboks 37, DK-2000 Frederiksberg Chefredaktörer Ingrid Carlqvist (ansvarig utgivare, svenska utgåvan) Lars Hedegaard (ansv. danska, engelska och tyska utgåvorna) En revolution i slowmotion De europeiska nationalstaternas avhomogenisering banar väg för socialismen Webbmaster: Henrik Ræder Clausen Kontakta Dispatch: kontakt@dispatch-international.com AV PAUL WESTON LARS HEDEGAARD lars@dispatch-international.com Inget annat än sanningen Låt oss säga det rakt ut: Det är Dispatch Internationals ambition att leverera de viktigaste nyheterna och analyserna, de som har avgörande betydelse för vår framtid, och som blir negligerade eller underskattade i mainstreampressen. Och om de till sist flyter upp till mediernas yta sätts de sällan in i ett meningsfullt sammanhang. Vi betraktar islam som den farligaste utmaning som drabbat Norden och Västvärlden sedan demokratierna lyckades krossa nazismen och fascismen och tvinga det tjugonde århundradets tredje stora totalitära ideologi, kommunismen, på defensiven. Därför kommer vi att skriva mycket om islam och den muslimska invandringen. De politiker och myndigheter som borde försvara demokratin och de västliga frihetsrättigheterna, men i stället låter islamiseringen passera, kommer att få höra från oss. Dispatch International kommer att beskyllas för hysteri och för att vara fixerade vid ett problem som de flesta medier, journalister, politiker och experter betraktar som en detalj. Samma anklagelser drabbade på 1930-talet de få tidningar som ägnade sig åt nazismen och Nazitysklands aggressiva planer. Så vi är i gott sällskap. Vi förväntar oss också att bli anklagade för islamofobi ett mystiskt begrepp som FN och OIC (Den islamska samarbetsorganistionen) ihärdigt arbetar på att kriminalisera. De vill få oss att uppfatta försvaret av Västvärldens frihet, demokrati och likhet inför de lagar som människor stiftat, som en sjukdom. Till och med en självförvållad sjukdom som härrör ur onda människors antipati mot religionen islam, som inte alls är farlig. Vi accepterar inte den premissen. Islam är farlig och har medfört oöverskådligt elände varhelst den dragit fram. Därför är motstånd mot denna krigsherreideologi ett sundhetstecken och en plikt för varje frisinnad och demokratiskt tänkande människa. Dessutom är den bullriga agitationen mot islamofobi inget annat än dubbelspel. Koranen rymmer åtskilliga uppmaningar till de troende om att sprida skräck bland var och en som inte rättar sig efter Allahs order. T ex denna från Sura 8:12: Jag ska ingjuta fruktan i hjärtat på dem som inte tror. Därför ska ni hugga huvudena och alla fingerspetsarna av dem. Men när de otrogna faktiskt drabbas av den fruktan ( islamofobi ) som de islamiska ideologerna försöker sprida, kräver samma heliga män att de otrogna ska kriminalisera skräcken. Dispatch International vägrar att spela med i denna fars. I den här tidningen ska vi skriva sanningen. Sedan får det bära eller brista. INGRID CARLQVIST sterorienterade visionen om ett fredligt och massinvandring och mångkultur. Tråkigt harmoniskt samhälle i ett slags multietniskt nog för oss är han dessutom FN:s särskilda nirvana. sändebud för migrationsfrågor. Han har Det något mindre välvilliga synsättet är därför möjlighet att backa upp sina ord att mångkulturen är ett statsunderstött med gärningar, och hans ord är sannerligen redskap som används för att splittra sam- bekymmersamma. hället till den grad att det påminner om Sutherland går in för att Europas nationalapartheid. Syftet är att förstöra national- stater måste avhomogeniseras så att staten, politiskt och EU kan förverkmentalt avväpna de liga sina politiska infödda befolknin- Mångkulturen är både farlig ambitioner. Han garna och försäkra och ondskefull förstår mer än väl sig om att det civila att kombinationen samhället bryter samman. En sådan ofrån- av massinvandring och mångkultur oundkomlig och anarkistisk situation kan då vikligen kommer att infria detta mål. Det användas för att införa fler och fler lagar Peter Sutherland väljer att bortse från är och regler, som till sist utmynnar i ett total- att Europas ursprungsbefolkningar samtiitärt styre av socialistiskt slag i realiteten digt kommer att tillintetgöras. Om jag inte en revolution i slowmotion. missminner mig är detta i strid med flera av Jag ansluter mig till det mindre välvilliga artiklarna i FN:s deklaration om folkmord. synsättet. Inte för att jag lider av medfödda I enlighet med mångkulturens läror blir fördomar utan för att jag har dragit vissa infödda européer framställda som skamslutsatser. Med andra ord, jag har noggrant liga, skyldiga, icketroende, oenade och svastuderat mångkulturen och människorna ga, medan muslimer uppmuntras att känna bakom den innan jag kom till den enda sig stolta, enade, troende och starka. Om möjliga slutsatsen nämligen att mång- befolkningsutvecklingen och den mångkulkulturen är både farlig och ondskefull. Om turella apartheid fortsätter i sina nuvarande den inte stoppas snart är den fullt kapabel spår kommer ofrånkomligen den dag när att förgöra Västvärldens befolkningar. de stolta, fanatiska och starka konfronterar Ed Milibands Labour hatar det ursprung- de skyldiga, otrogna och svaga. liga Storbritannien med alla sina infödda, Om detta sker kan det bara sluta på ett halvkristna, konservativa kapitalister som sätt. Vi kan inte göra mycket åt befolkningsägnar sig åt den avskyvärda sysslan att utvecklingen, men vi kan åtminstone extjäna pengar och bli oberoende av den so- ponera mångkulturen som den totalitära, cialistiska staten. rasistiska och folkmordiska ideologi den Andrew Neather, som var talskrivare åt är. Först när en majoritet av väljarna har Tony Blair, erkände faktiskt att orsaken till förstått detta, kan vi börja arbeta för att deras vurm för massinvandring och mång- återföra den västerländska civilisationen till kultur var att trycka upp mångfalden i an- sin förlorade plats. siktet på högern. Peter Sutherland är en annan medlem Paul Weston är ordförande för British Freeav den förrädarklass som propagerar för dom Party. Så försvarar man yttrandefriheten Discourse är redo för kamp V AV GEORGE IGLER ingrid@dispatch-international.com Blå himmel över Sverige För många svenskar kommer det vi skriver om i Dispatch International att komma som en chock. För dem som inte bor granne med mångkulturen, inte har sina barn i de sämsta skolorna och bara läser mainstream-medierna, existerar fortfarande det Gamla Sverige. Det trygga folkhemmet som tog hand om alla, som inte kände några kelgrisar eller styvbarn. En del av dessa kommer att vägra tro oss när vi berättar om den andra verkligheten, det Nya Sverige som vi som bor i Malmö känner in på bara skinnet varenda dag. Några kommer att bli så arga över det de läser att de riktar vreden mot oss i stället för mot de människor som orsakat den farliga tid vi lever i. Andra kommer att få bekräftelse på det de länge anat. Den senare gruppen växer för varje dag. Mätningar visar att journalister nu är den yrkesgrupp som folk har allra lägst förtroende för bara 24 procent av svenskarna litar på vad de skriver eller rapporterar i tv och radio. På redaktionerna viftas dessa undersökningar bort. De flesta journalister föraktar sina läsare, som de uppfattar som dumma och rasistiska. De har tagit på sig rollen av uppfostrare och bestämt att svenskarna mår bäst av att inte få reda på baksidorna med det mångkulturella samhället, vars lov de själva sjunger i alla tonarter. Ett samhälle de själva lever mycket långt ifrån. Journalister har blivit vår tids sagoberättare. De tar det våldsamma och obehagliga och oroande och förvandlar det till något fredligt, härligt och tryggt. Tro inte på deras fabler. Verkligheten är värre än du anar. Svenskar är snälla och naiva människor. Vad som än händer omkring oss mord, våldtäkter, rån och grov misshandel så tittar vi upp mot himlen och gnolar som Ted Gärdestad att himlen är oskyldigt blå. Men undertonen i Ted Gärdestads fantastiska sång är att även om himlen är oskyldigt blå, så lurar farorna där hela tiden även för dem som inte låtsas om dem. Frusna på en strand, Flög vi med drakar medans tiden flöt iland. Vi var barn som ingen ondska kunde nå himlen var så blå Ganska ofta får jag frågan varför gör du det här, Ingrid? Kan du inte bara vara tyst och snäll och rätta in dig i ledet, som vi andra? Varje gång citerar jag Jonathan i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta. När Skorpan förtvivlat frågat sin storebror varför han måste resa bort och bekämpa draken Katla, så säger Johathan: Det finns saker man måste göra, annars är man bara en liten lort. över till de påstått högerextrema partierna som vinner terräng över hela Europa. Jag misstänker dessutom att vår vänstervridna ngela Merkel, David Cameron elit inte alls egentligen tycker att mångkuloch Nicolas Sarkozy har alla svalt turen har misslyckats. I själva verket skulle den politiskt korrekta kamelen jag vilja påstå att vänstern ser främjandet och deklarerat att mångkulturen varit ett av denna ideologi som en strålande succé. misstag. Tätt i hälarna på dem kommer nu Mångkulturalismen hävdar att alla kulbrittiske Labour-ledaren Ed Miliband som, turer är lika bra och att ingen religion kan även om han inte riktigt dödförklarar multi- göra anspråk på att stå över en annan. Alla kulturen, åtminstone erkänner att hans som tar avstånd från denna ideologi löper parti förde en felaktig invandringspolitik risken att förlora sin försörjning och till och när de satt vid makten. med att åtalas för tankebrott det som Miliband avstod dock från att ta upp vis- numera döpts om till hatbrott. sa aspekter av massinvandringen. I stället Detta kunde kanske försvaras om alla, för att fokusera på invandringen från tredje oavsett hudfärg eller religion, fått samma världen, valde han att bara belysa proble- behandling men så är det inte. Infödda men med EU-invandringen. Röde Ed är européer uppmanas ständigt att se på sig väldigt bekymrad själva och sin hisöver att de där irritoria med skuldterande polackerna Om de eventuella baksidorna med känslor. Vi har ska ta med sig sitt muslimsk massinvandring fick vi varit slavhandlare, ideologiska bagage inte höra ett ord rasister, mördare, till Storbritannien, imperialister och särskilt deras hisförtryckare. Om vår toriskt sett välgrundade motvilja mot so- inställning inte rimmar med mångkultucialism, deras beundransvärda arbetsmoral rens läror kallas vi bigotta, främlingsfientoch deras djupt kristna tro. liga, islamofober och fascister. Om de eventuella baksidorna med musför de icke-europeiska invandrarna i limsk massinvandring fick vi inte höra ett Västvärlden är mångkulturen något helt ord. Denna öronbedövande tystnad är ock- annat. Deras traditioner, kultur och reså påfallande hos Angela Merkel och övri- ligion lyfts alltid fram i ett positivt sken. ga. När de europeiska väljarna fått höra att Deras bidrag berikar vårt i övrigt unkmångkulturen misslyckats, satt de klistrade na samhälle. Deras mångfald hyllas och framför skärmarna för att få höra vad som obegripligt nog blir historiens mest våldmer fanns att säga om detta, men ganska samma, antisemitiska och kvinnofientliga förutsägbart så kom det aldrig någon vidare- härskarideologi, framställd som en fredsutveckling. älskande och profeministisk religion som Jag misstänker att dödförklarandet av aldrig kritiseras. mångkulturen helt enkelt gjordes för att Man kan betrakta mångkulturen på två ställa sig in hos den desillusionerade och sätt. Det ena är att se den som en nödvänförvirrade väljarkåren, de som var på väg dig förutsättning för att främja den vän- A Tryck: Sjællandske Medier, Ringsted, Danmark Prenumeration: arje vecka blir människor i Storbritannien åtalade och dömda till fängelse för att de använt sig av sin yttrandefrihet. Den enda effektiva lösningen på denna kris vore att försöka se till att det händer allt mer sällan. Men hur? Att föra kampanj kanske kan fungera, om man har flera år på sig. Politik skulle kunna åstadkomma en förändring, om man kunde motivera miljoner människor att ansluta sig till saken. Den snabbaste och mest framkomliga vägen är nog den rättsliga, men det blir en enorm utmaning som kostar massor av pengar. Tid är något de människor som vill försvara yttrandefriheten inte har. Det var därför jag grundade Discourse (Storbritanniens yttrandefrihetsinstitut) som en organisation vars mål är att möta utmaningen på ett sätt som tar särskild hänsyn till tidsfaktorn. Det reflexmässiga antagandet att de som brinner för att skydda yttrandefriheten i själva verket använder frågan för att rättfärdiga sin egen trångsynthet, har oundvikligen rötter i Europas tragiska förflutna. Det är en grundförutsättning att ta sig över detta hinder om man vill uppmuntra betydelsefulla personer att öppet våga uttrycka sin egen oro inför den hotfulla smakdomaren staten, som nu vakar över alla offentliga samtal. Yttrandefrihet är en naturlig rätt. Staten bör bara ha en begränsad och noggrant definierad rätt att med juridik blanda sig i den. Inte desto mindre har våra stater under flera årtionden i stigande grad tyckt sig ha rätt att göra detta, lite som de vill. För oss i Discourse är problemets kärna inte supernationalistiska organisationer eller civilisationernas kamp, utan det faktum att när staten åtalar människor för vad de sagt på bussen eller skrivit i fyllan på Twitter, så normaliseras en maktutövning som staten i förlängningen kommer att finna oemotståndlig. I Storbritannien blir mammor till tvångsomhändertagna barn satta i fängelse för att de sagt till barnen att de älskar dem, antikorruptionsaktivister blir åtalade för att de kallat politiker fula saker på nätet och maktfullkomliga intressegrupper har lyckats kriminalisera vardagsprat. Och domare uppmanas att se strängt på dessa lagöverträdare. INSÄNDARE Gota Media mörkar i Kalmar Sverigedemokraterna i Kalmar har protesterat kraftigt mot Gota Media AB:s planer på ett mediehus på Kvarnholmen. Byggnaden kommer att göra intrång på ett strandskyddat område och ett unikt parkområde från 1800-talet. Som om det inte vore nog är området klassat som fornminnesområde av Riksantikvarieämbetet. Gota Media äger alla lokaltidningarna Barometern, Östran och Ölandsbladet vilket inneburit att någon kritisk granskning av mediehuset inte skett i lokalpressen. Endast Gota Medias förskönade och falska verklighet har kommit läsarna till del. Insändardebatten har även strypts till ett minimum. Gota Media har till och med förbjudit SD att använda material från handlingar som inlämnats till Kalmar kommun genom att åberopa upphovsrätten. På grund av Gota Media är i dag stora delar av Kalmars befolkning okunnig om den detaljplan som snart kan drabba Kvarnholmen. Nu står hoppet till att länsstyrelsen ska bifalla de överklaganden som inkommit mot detaljplanen och därmed stoppa Discourse är strikt opolitiskt, vilket betyder att vi är obönhörligt konsekventa och på så sätt har vi försäkrat oss om stöd från mainstream-politiker och -akademiker. Vi utreder rättsfall där islamister åtalats för brott mot vad man får säga, med precis samma entusiasm som vi utreder mål mot deras motståndare. Vi väljer aldrig sida. På så sätt undgår vi alla försök att rättfärdiga ingrepp i yttrandefriheten med hänvisning till sammanhållningen i samhället, genom att bara påpeka att inget friskt eller fritt samhälle ska använda sina fängelser för att straffa yttrandebrottslingar. Vi står också upp mot det falska påståendet att det är möjligt att frikoppla fördelarna i vårt samhälle från de fundamentala friheter som ligger till grund för det. Europas ekonomiska modell, som är skälet till att vi har råd med välfärd, beror på vår förmåga till förnyelse vilket i sin tur är helt avhängigt det fria tankeutbytet. Sådana självklarheter bevisar att många av de lagar vi har att göra med är illa genomtänkta hastverk. De står dessutom i stark motsättning till internationella traktat vilket gör dem sårbara för angrepp. Vartenda ett av de få åtal som har lagts fram för en jury i Storbritannien har avfärdats. Men det avgörande är att de åtalade sällan har pengar att driva sina mål så långt och det är där vi kommer in. På två år har Discourse vuxit till ett juridiskt nätverk - beredda, redo och ivriga att göra motstånd genom att få fram prejudicerande domar till fördel för yttrandefriheten. Men det kan vi bara göra om vi lyckas samla in tillräckligt mycket pengar för att ta oss an de stora juridiska utmaningarna, samtidigt som vi då kan bli en förebild för andra länder. Framtiden tillhör den som förbereder sig för den, och de nuvarande skärmytslingarna för yttrandefriheten är inget mot den strid som väntar. Vi ska inte försitta den chans vi nu har att skapa ett internationellt samfund av rättsutövare som känner sig förpliktade att försvara denna hörnsten för våra frihetsrättigheter. George Igler, MA (Cantab.), MBA (Sorbonne), är rådgivande politisk analytiker. Mer om Discourse på Niels Thomsen Gota Medias våldtäkt på Kvarnholmens unika miljö. Thoralf Alfsson (SD), Kalmar, Sverige Våldtäktsmän ska straffas En gång i veckan blir en dansk kvinna våldtagen av personer hon inte känner och förbrytarna har blivit allt våldsammare. Enligt Danmarks Statistik är varannan dömd våldtäktsman utlänning. Det handlar särskilt om irakier, iranier, turkar och somalier, det vill säga män från muslimska länder med en helt annan kvinnosyn än i Danmark, och där ansvaret för våldtäkten oftast läggs hos kvinnan. Karin Helweg-Larsen, seniorforskare vid danska Institutet för Folkhälsan, har försökt förringa dessa fakta: Danska flickor ska lära sig att det är skillnad på hur man uppför sig mot folk från olika kulturer, meddelar hon. Det är hög tid att Danmark inför en konsekvent straffskala för alla former av våldtäkt och den bör naturligtvis även innehålla gruppvåldtäkt. Jette Plesner Dali, Frederiksberg, Denmark Efter ändringar i den svenska grundlagen kan nu utländska medborgare bli överbefälhavare i Sverige.

5 INTERNATIONELLT 5 Ryssland inför nya håll käften-lagar Mysteriet Barack Obama Varför har presidenten spenderat miljoner på att dölja vem han egentligen är? AV DIANA WEST WASHINGTON, DC. När president Barack Obama avrundar sina fyra år på ämbetet och ställer upp för omval i november, tror en majoritet av amerikanerna 55 procent - att han är född i USA. 20 procent av dem tror däremot inte på det och ytterligare 25 procent säger sig vara osäkra på presidentens födelseort. Aldrig förr har så många amerikaner tvivlat på sin presidents identitet. Vad beror det på? Å ena sidan är svaret enkelt, med tanke på att det inte finns några pålitliga dokument som styrker Obamas livshistoria. Det gäller alltifrån hans universitetsbetyg och resedokument till alla de juridiska skrifter han har författat och räkningar han skickade under sin tid som advokat, från hans tid som senator i delstaten Illinois och mycket mera. Historien har lyckats tränga sig in i det amerikanska medvetandet, trots att mainstream-medierna har lagt den på is. Den mystiska historien om Obamas identitet som nu har legat och pyrt på gräsrotsnivå i mer än fyra år, har konsekvent ignorerats av amerikanska journalister och av den politiska klassen, oavsett om det rör sig om förtroendevalda eller partifunktionärer. Tystnaden spänner över hela det politiska spektrumet. En undersökning genomförd av en så kallad cold case posse (en grupp medborgare som har påtagit sig att hjälpa den officiella ordningsmakten att utreda ett gammalt fall), som arbetar för sheriff Joe Arpaio i Maricopa County i delstaten Arizona, har nu kommit fram till att det inte råder några tvivel om att två av Obamas identitetshandlingar är förfalskningar: Det rör sig om en pdf-fil som visar presidentens födelseattest från 1961 och har offentliggjorts på Vita husets webbplats samt hans registreringskort för militärtjänstgöring från 1980 som myndigheterna släppte strax före presidentvalet Sheriff Arpaios grupp menar att de kan bevisa detta i domstol. Historien om hur de skulle kunna bevisa det, är det heller ingen som vill ta i. Ändå hamnar inte den här sagan i George Orwells minneshål och det beror framförallt på att det inte går att få tyst på internet. Det var internet och inte mainstream-medierna som kastade sig över födelseattesten som Vita huset lade ut på nätet 27 april En hel liten armé av privatpersoner med varierande grad av teknisk expertis laddade ner dokumentfilen och började gräva i den. Efter en rad kriminaltekniska analyser kom de fram till att filen bestod av flera lager och drog slutsatsen att Vita huset-filen har manipulerats. Sedan dess har flera liknande bevis upptäckts av sheriff Arpaios cold casegrupp. Arpaio bildade sin grupp efter att 250 lokalinvånare bett honom avgöra huruvida Obama var berättigad att ställa upp i det kommande presidentvalet. Vid två tillfällen i år har gruppen presenterat resultat för allmänheten. De drog slutsatsen att födelseattesten på Vita husets hemsida inte kommer från en bit papper utan har skapats eller mer exakt: förfalskats på en dator. Som en expert i gruppen uttryckte det: Den enda gången Obamas födelseattest existerar som ett pappersdokument är när någon trycker på datorns utskriftsknapp. Just nu vill gruppen lämna över allt sitt bevismaterial till kongressen i syfte att få till stånd en formell utredning. Men en sådan är ungefär lika välkommen som en handgranat som kan explodera i vilket ögonblick som helst. Därför glöder nu stubintrådarna till två potentiella konstitutionskriser. Den ena krisen handlar om det största olösta mysteriet i amerikansk historia: Om Arpaios resultat stämmer, vem förfalskade dokumentet? Den andra potentiella krisen, som hänger samman med den första, är mycket mera uppenbar. Den amerikanska konstitutionen slår fast tre kriterier för presidenten och vicepresidenten. Artikel II, sektion 1 stipulerar att presidenten måste vara minst 35 år, ska ha bott minst 14 år i USA samt vara en natural born citizen. Medborgare som är naturligt födda skiljer sig från medborgare som är födda i landet eller har fått medborgarskap senare. Även dessa får inneha politiska uppdrag, men bara naturligt födda är valbara till presidentämbetet. Amerikas grundare ville på detta sätt säkerställa att nationens främste företrädare inte kände lojalitet med något annat än den amerikanska republiken. Konstitutionen definierar inte vad naturligt född betyder, men enligt dåtidens rättsuppfattning och enligt fallet Minor versus Happersett som avgjordes av Högsta domstolen 1875, så är en naturligt född medborgare en person som är född i USA och vars båda föräldrar var medborgare. Det framgår tydligt av den domen och därför är den prejudicerande. Det märkliga är att i mitten av 2008, när Barack Obama var i full gång med att säkra sin nominering som Demokraternas presidentkandidat, försvann referenserna till Minor v. Happersett på ett oförklarligt vis från 25 av de domar från Högsta domstolen som arkiverats på Justia.com en populär sökmotor för journalister och juridiska bloggare. Var det en tillfällighet? När advokaten och bloggaren Leo Donofrio, vars överklagan om Obamas valbarhet i december 2008 nådde Högsta domstolen där den avfärdades tre år senare upptäckte detta fifflande ursäktade sig Justia med att det var ett programmeringsfel. Bloggvärlden däremot kallade det besynnerliga sammanträffande Justiagate. Medierna sa absolut ingenting. Så var står vi nu med en president som, såvitt vi vet är son till en vit amerikansk tonårsmamma och en svart brittisk undersåte från Kenya? (Kenya blev självständigt först 1963, två år efter Obamas födelse.) Enligt honom själv kom baby Obama till världen på Hawaii med dubbelt medborgarskap, amerikanskt och brittiskt. Emellertid finns det inga som helst bevis för att han skulle vara född på Hawaii, däremot Fjättrad vid ett lik FRÅN SIDAN 1 EU blir värre för varje dag en del får dessutom omedelbar praktisk användning. Denna win-win-situation kännetecknar de första åren efter andra världskriget, då vi upplevde en explosion av nya kunskaper som fick avgörande betydelse för det snabbt växande välståndet i Västvärlden. Från slutet av 1960-talet avtog frekvensen av nya och banbrytande forskningsresultat i Väst. Detta sammanföll med en ändring av samhällets inställning till forskning: Den tacksamhet som tidigare fått samhället att stötta universitet och forskning ersattes med politiskt korrekt fruktan. På 1960-talet var det västerländska samhällets fruktan kopplad till det kalla kriget. När detta upphörde skiftade fokus till miljöproblemen. Härifrån var vägen till fruktan för klimatförändringar kort, och speciellt klimatförändringar som människan kunde tänkas orsaka. Koldioxid, CO2, pekades ut som den stora boven. Forskarna flyttade därför fokus från att bidra med ny och därför ofta kontroversiell kunskap, till att i stället börja producera resultat som understödde skräcken för klimatförändringar orsakade av människan. Snart blev rädslan för temperaturökningar som människan förorsakat ett effektivt vapen för såväl politiker som forskare och byråkrater i kampen om pengar. Medierna var snabba att haka på. Möjliga katastrofer säljer ju bättre än faktiska nyheter och baka? Här var det dock Spanien som avhandlades nästa land som befaras AV JANNICH KOFOED störta samman och snubbla ut ur eurozonen. Grekland är ett Lilleputtland BRUSSELS. EU befinner sig i en jämfört med EU:s femte största ekonomi. förgörande kris, men ceremonierna Men om Spanien i värsta fall behöver fortsätter med allt stelare leenden. Den 1 hjälp på samma sätt som Grekland, kan juli togs EU:s roterande ordförandeskap det handla om 650 miljarder euro. Till över av Cypern, ett respektabelt europei- Spaniens problem ska läggas att landets skt land som under decennier var göm- 17 väldigt självständiga regioner måste ställe för svarta miljarder från Ryssland återbetala sina skulder på 35 miljarder och Serbien. Den dag då Cypern sträckte euro före årets slut och förväntas be om fram tiggarpåsen mot EU, höll ett av stödpaket från Madrid. organisationens organ ett symposium i Precis som Spanien har även Italien milnicosia om kvinnorepresentation i handi- jarder på spel i Grekland. Men medan kappidrotten. spanjorerna diskuterar smärtsamma resamma dag som det rapporterades att former, går debatten i Italien mer ut på Grekland är i desperat behov av ytter- när och hur tyskarna ska komma och ligare 400 miljarder dollar i ett tredje rädda dem, om man ska tro de tyska restimulanspaket för att inte kollapsa före portagen. utgången av augusti, garanterar kommisi Italien befinner sig tio storstäder på sionären Michel Barnier att blinda EU- ruinens brant. Sicilien har en skuld på medborgare ska ha samma tillgång till att 40 miljarder kronor, men i Italien är inte läsa böcker som de seende har. självstyret större än att president Prodi Det tog EU 19 toppmöten att komma nyligen tvingade Siciliens guvernör att fram till den inlova att inte officiella slutsats ställa upp i som fler och fler Grekerna ritar fortfarande nästa val. öppet artikulhitlermustasch på Angela Merkel, Näst efter erar : att Greksamtidigt som fler och fler tyskar Tyskland räkland måste ut ur tycker att de har betalat tillräckligt nas Storbrieuro-zonen. Det nu. tannien nog de grekiska polisom det mest tikerna trodde usla och osoliatt de kunde hota med, ber man dem nu dariska landet i EU. lova. Greklands ekonomi kommer i år att Men på andra sidan kanalen är inga krympa med 7 och inte som beräknat 5 uppoffringar i sikte. Kraven på en ny procent. Före utgången av 2014 måste de- folkomröstning om förutsättningarna ras budgetunderskott ner till 3 procent av för fortsatt brittiskt medlemskap växer BNP. Skulden måste minskas till 120 pro- sig allt starkare i såväl Labour som de cent av BNP år Men trojkan - EU, konservativa och de liberala, och motimf och Europeiska centralbanken flög ståndspartiet UKIP stormar fram i opinnedbrutna hem från sitt senaste besök. I ionsmätningarna. Det har gett regeringen stort sett ingenting hade hänt. mod att stå upp mot EU-kommissionens Grekerna ritar fortfarande Hitler- provokativa krav om att öka EU:s budget mustasch på Angela Merkel, samtidigt de kommande sju åren med 6,8 procent som fler och fler tyskar tycker att de och i stället granska för att kunna rensa har betalat tillräckligt nu. En undersök- ut djungeln av EU-lagar. ning visar att nästan 60 procent av de De brittiska väljarna har tidigare låtit åriga tyskarna inte tror på eurons sig skrämmas med hot om ekonomisk framtid och därför knappast vill kasta isolering och fattigdom om de vågar förgoda pengar åt de dåliga. Tyskland för- sena kontinentens federala projekt, men lorar mindre om Grekland rasar ihop det fungerar inte längre. Nu diskuterar utanför euron än inuti den. britterna en mängd alternativ till det Adios Milliardos! stod det nyligen i många menar är en franskdikterad, antibild Zeitung som svar på frågan: Fru anglosaxisk och i grunden antiliberal Kansler: Får vi någonsin våra pengar till- konstruktion. Politiker med fel åsikter kan fråntas sitt mandat AV TATJANA JENSEN Sheriff Joe Arpaio. Foto: Gage Skidmore finns det indicier som talar för alternativa födelseplatser. Till exempel uppgav hans litterära agent i den biografi han använde för att marknadsföra Obama att han föddes i Kenya. Biografin, som skrevs 1991, fanns kvar på agenturens webbsida till april 2007 två månader efter att senator Obama annonserat att han ställde upp i presidentvalet. Andra konstigheter är den försvunna veckan i registret över utländsk invandring till Hawaii. Som av en händelse inföll Obamas födelse 1961 just under den försvunna veckan. Mot bakgrund av dessa oförklarliga fakta och mot bakgrund av de Obama-dokument som förblir förseglade, är det lätt att förstå varför historierna om hans utlandsfödelse uppstått och varför en del amerikaner är förvirrade. Många har hört om de två tidningar som publicerade annonser om Obamas födelse. Sheriff Arpaios undersökningsgrupp har emellertid upptäckt att dessa tidningar även annonserade utlandsfödda barn som om de hade kommit till världen på Hawaii. De har också funnit ett adopterat tvillingpar som var flera år gamla när deras födelseannons publicerades. För att ytterligare komplicera historien om Obamas medborgarskap, finns det några skolbetyg från Indonesiens huvudstad Jakarta, vars äkthet ingen har ifrågasatt. Dessa utpekar den unge Obama som indonesisk medborgare. Med alla dessa omständigheter är det svårt att beteckna Obama som naturligt född amerikan. Ändå är det ingen som till dags dato har lyckats övertyga en amerikansk domstol om detta, vilket givetvis hänger samman med att vartenda mål har avvisats redan innan den gått till rättegång. En annan sak som är värd att nämna är att nästan varenda rättssak rört sig om samma sak: offentliggörandet av Obamas födelsebevis. Alltså, det riktiga dokumentet, inte det som Vita huset lade upp på sin webbsida i april Innan dess hade Obama använt uppskattningsvis en till tre miljoner dollar för att förhindra alla försök att få tag i det. Vad hände som fick presidenten att ändra sig? Två ämbetsmän i Vita huset höll i presentationen av födelsebeviset under en presskonferens där inga kameror eller ljudinspelningar tilläts. En av de närvarande journalisterna påpekade att det skulle leda till att en del människor inte kommer att låta sig övertygas. Han fortsatte: De kommer att säga att detta bara är en fotokopia av ett papper. Ni kan ha skrivit vad som helst där. Kommer originalet att någon gång visas upp? Där slutar Vita husets utskrift av bandet med ordet: skratt. Vem kommer att skratta sist? Barack Obama? Sheriff Arpaio? Politikerna som böjer sina huvuden eller medborgarna som vill att deras konstitution ska tas på allvar? Vem som än skrattar sist, kan man lugnt säga att Obamas födelsebevis är ett mycket lustigt dokument. ETT GIGANTISKT PROBLEM FÖR FN:S KLIMATPANEL mediernas uppbackning hade avgörande betydelse. Politiker, medier och forskare som var lojala mot FN:s klimatpanel (IPCC), blev duktiga på att skildra verkligheten utifrån grundinställningen att verkligheten kan definieras på sättet man talar om den. I dag belönar man forskare som stöttar det politiskt korrekta antagandet om koldioxidutsläppens stora betydelse för klimatet. Ny kunskap som sår tvivel om detta antagande möts med kalla handen. Den IPCC-trogna klimatforskningen upprepar likt ett mantra den korrekta åsikten om koldioxidens dominerande effekt på klimatet. Tragiskt nog har IPCCforskarna därmed hamnat i en återvändsgränd, dömda till eviga bekymmer och ständiga upprepningar av sig själva. Därför kommer den IPCC-trogna klimatforskningen att stå stilla så länge politikerna fortsätter att blanda sig i klimatforskningen. Forskningsresultaten kommer att vara trista upprepningar om temperaturstigning, smältande glaciärer, stigande havsnivåer, skyfall, stormar, malaria o s v. Men IPCC-skolan är inte allenarådande. Det finns en växande grupp mera realistiska forskare som menar att naturliga variationer ligger bakom huvuddelen av vår tids klimatförändringar, och dessa forskare utgör nu ett allvarligt hot mot de IPCCtrogna politikerna och forskarna. Enligt IPCC-skolan leder ju mera koldioxidut- släpp till global uppvärmning och därför är det problematiskt för dem att temperaturen inte har stigit de senaste åren. Tiden håller på att rinna ut för den IPCCtrogna klimatskolan. Den allmänna reträtt som pågår bromsas dock med jämna mellanrum upp av små motangrepp. Till exempel den senaste nyheten från NASA om dramatisk avsmältning av Grönlandsisen under juli månad en nyhet som slogs upp stort i många tidningar. NASA lät dock bli att berätta att sådana avsmältningar inträffar med cirka 150 års mellanrum. Senaste gången det hände var 1889, vilket alltså gör 2012 right on time. Sådana medvetna mörkningar visar att syftet med de här reportagen inte är att ge allmänheten objektiv information. Detsamma kan sägas om Berkeleyprofessorn Richard Mullers globala temperaturkurvor som refereras i många tidningar. Muller använder bara data från land och utesluter haven, trots att dessa utgör 71 procent av jordens yta. Han fokuserar på tidsperioden från 1753 men döljer de senaste årens trend. Men den som granskar professor Mullers data ser att inte heller dessa visar någon temperaturhöjning de senaste åren. Man kan undra varför detta förhållande helt har undgått uppmärksamhet i pressen. Ole Humlum är professor i fysisk geografi vid Oslo Universitet. Källa: Hadley Centre for Climate Prediction and Research och University of East Anglia s Climatic Research Unit Den ryska regeringen har haft fullt upp i sommar. Duman, Federationsrådet och presidenten har arbetat för högtryck för att genomdriva lagar som begränsar yttrandefriheten och föreningsfriheten för såväl medborgarna som för ickestatliga organisationer och folkvalda politiker. I flera fall har dessa nya, långtgående lagar drivits igenom på ett par dagar. Lagarna och lagförslagen behandlar förtal, offentliga möten och utländska agenter. Enligt oppositionen är syftet med lagarna att tysta kritiska journalister, att förhindra medborgarna från att delta i offentliga möten och att så split mellan den aktiva delen av befolkningen och vanliga medborgare. Det regeringsbärande partiet, Enade Ryssland, överväger nu på fullt allvar att stifta en lag som gör det möjligt att ta mandatet ifrån en folkvald politiker, om denne yttrar sig inkorrekt, misskrediterar parlamentet eller har en antistatlig tendens. Lagen om offentliga möten, sammankomster och demonstrationer innebär stränga straff för brott mot de nya reglerna om störande av den allmänna ordningen för en juridisk person kan det handla om upp till en miljon rubel (ca SEK). Den nya lagen genomdrevs tre dagar före en planerad protestdemonstration i Moskva. President Vladimir Putins pressekreterare har förnekat att syftet med lagen är att förhindra protestmöten mot regeringen, liknande dem som genomfördes i våras. Den nya lagen om förtal, som ännu inte hade gått igenom när Dispatch gick i tryck, innehåller samma drakoniska straff upp till tre miljoner rubel för avsiktligt spridande av lögnaktiga påståenden som skadar någon annans heder eller underminerar hans rykte. En särskild paragraf handlar om förtal av domare, nämndemän, åklagare och utredare. Här uppgår straffet till fem miljoner rubel eller 480 timmars tvångsarbete. Lagen om främmande agenter förpliktar alla ideella organisationer, som tar emot Vladimir Putin utländskt stöd och som ägnar sig åt politik, att registrera sig. Lagen välkomnades av den ryskortodoxa kyrkan som ett redskap för att bekämpa krafter som står i motsats till det ryska folkets politiska kultur, moral och anda. En politisk kommentator har sagt att en rad utländska makter har bestämt sig för att avsätta Rysslands president med hjälp av ideella organisationer. Den ryska högsta domstolen har uppmanat duman att korrigera lagen, eftersom den innehåller subjektiva begrepp utan juridiskt innehåll, exempelvis begreppet ondskefulla. Ordet politik är som liksom andra uttryck i lagen, dåligt definierat. Andra har påpekat att främmande agent har en negativ klang och betyder spion. Som bekant arbetade president Putin, innan han blev politiker, som spion för KGB. Ordföranden för Moskvas Helsingforsgrupp, den tidigare sovjetiska systemkritikern Ljudmila Alekseeva, har kallat lagen motbjudande. Hon vill att upphovsmännen ska föras upp på den så kallade Magnitskijlistan och varnar politikerna som har röstat igenom den att de snart kan komma att få betala för sitt stöd. Vi ska minnas alla era namn, säger hon. Magnitskij-listan fick sitt namn efter en rysk advokat som torterades till döds inne i fängelset och syftar på det faktum att den amerikanska kongressen nyligen instiftade en lag som ger USA rätt att införa sanktioner mot ryska funktionärer som kränker de mänskliga rättigheterna. Tatjana Jensen är doktor i historia vid Humanistiska Universitetet i Moskva. Hon är bosatt i Danmark.

6 6 INTERNATIONELLT NOTISER Palestinier diskrimineras i Jordanien Sluta diskriminera jordanier med palestinskt ursprung! Det är det vågade budskapet i ett öppet brev som i början av augusti skickades till Jordaniens kung Abdullah, undertecknat av ett antal politiker, akademiker, aktivister och mediepersonligheter. Brevet tolkas som en varning åt kungen en dag kommer den palestinska majoriteten att göra uppror. Trots att drottning Rania (bilden), är född på Västbanken har kung Abdullah samma negativa attityd till palestinierna som övriga arabländer. De utsätts för en strid ström av lagar, kungliga dekret och säkerhetsåtgärder. Kungen verkar rädd för det demografiska hotet från palestinierna och diskussionerna kring att göra Jordanien till en palestinsk stat vilket skulle innebära slutet för det Hashemitiska kungariket. François Hollandes första 100 dagar på hämnarstråt mot Sarkozy Dispatch skänker 3 dollar till Obama Barack Obama finansierade stora delar av sin presidentkampanj för fyra år sedan med hjälp av bidrag från allmänheten. Inför sin 51-årsdag 4 augusti skickade han en ny vädjan med sitt nyhetsbrev, där han bad om 3 dollar - så att denna födelsedag inte skulle bli den sista han firade i Vita huset. Dispatch International tog tillfället i akt att mejla den amerikanske presidenten: François Hollande. Foto: Matthieu Riegler Käre Barack, Det är hårda tider och efter dina många förfrågningar om pengar, har vi förstått att du har det knapert. Dispatch International delar ditt predikament. Trots detta har vi skrapat ihop 3 dollar och kommer att överföra detta belopp till dig. I gengäld hoppas vi att du står upp för vår judisk-kristna civilisation och aldrig mera bugar för en saudisk kung. Lycka till i valet. Chefredaktörerna för Dispatch International PS. Var snäll och gör dig av med alla Muslimska Bröder och Systrar som har fått in en fot i din administration. Konsttävling för yttrandefrihet I november hålls den fjärde upplagan av Passion for Freedom-tävlingen i London. Den är öppen för konstnärer som brinner för frihet. Passion for freedom är en organisation som startades efter inspiration från Maryam Namazie och hennes One Law for All-kampanj. Sedan 2008 avslöjar One Law for All den diskriminering som pågår i de brittiska sharia-domstolarna. Förra året deltog 26 konstnärer från tolv länder i tävlingen. Publikens pris gick till fotografen Steve Rosenthal för hans bilder No hocall FOR ENTRIES mosexuals som visar hängningen av två unga IV PASSION FOR FREEDOM män i Iran landet där det, enligt president LONDON FESTIVAL /11-10/11/2012 Ahmadinejad (bilden nedan t h), inte finns några homosexuella. Konstnärer vars verk utesluts av de politiskt korrekta kretsarna, uppmanas att skicka in sina bidrag senast 28 september. Utställningen pågår 3-10 november på UNIT24 Gallery i London. DEADLINE: 28 SEPTEMBER 2012 WHAT IS FREEDOM? HOW EASY IS IT TO LOSE IT? HOW HARD IS IT TO GET IT BACK? Follow us on twitter & facebook Mer info på Israel närmare en attack mot Iran Den socialistiska återuppståndelsen kolliderar med verkligheten AV NIDRA POLLER PARIS. Fem år efter att Nicolas Sarkozy vann majoritet för omfattande strukturreformer, som efter 30 års stagnation skulle sätta fart på den franska ekonomin, har François Hollande skördat frukterna av sin outtröttliga och personliga fiendskap med föregångaren. Vad man än tycker om dessa båda män, deras partier och deras sätt att regera, så var den socialistiska segern i valet 22 april ett resultat av den mediala dramaturgi som numera har ersatt politiken. Det förenklade och manipulerande journalistiska berättandet ska läggas ovanpå de normala fördomar franska journalister har över 90 procent uppger sig tillhöra vänstern och har nu överlämnat fransmännen i händerna på socialisterna och deras allierade på den yttersta vänsterkanten. De styr nu på alla nivåer i kommuner, regioner, i den lagstiftande församlingen och i presidentpalatset. Medierna beskriver inte detta enpartimonopol, som saknar motstycke, som en fara för demokratin, eftersom vänstern är synonymt med folket och folkmakt är bra. François Hollande den Harmoniske kan nu, med rättfärdigheten på sin sida, avveckla allt som Nicolas Sarkozy genomförde mannen som numera framställs som den grymme och splittrande rikemansvännen. Presentationen av regnbågsregeringen var höjdpunkten under Hollandes första dagar vid makten. Den var noggrant avvägd efter kön, religion (även om han inte fick några pluspoäng för de två judiska medlemmarna), etniskt ursprung, klass och stil, och pressen har sedan dess effektivt skyddat den från all kritik. Den provokativa, kontroversiella och bitska justitieministern Christiane Taubira från Guadeloupe håller på att avveckla minimistraffen för återfallsförbrytare och andra medeltida fasor som pålagts ungdomsbrottslingar, samtidigt som hon återinfört straffrihet för minderåriga oavsett hur våldsamma brott de gjort sig skyldiga till. Utnämningen av Manuel Valls till inrikesminister möttes med en suck av lättnad från den nedslagna högerflygeln. Valls är känd för sina fasta principer och var den ende socialisten som röstade för anti-niqablagen. Men inte heller han har visat sig immun mot avvecklingsprincipen. En efter en har ministrarna poppat upp med sina älsklingsprojekt, allt från det osannolika till det dödligt allvarliga, och därefter skickades de alla tillbaka till sina departement med order om att ställa in sig på kraftiga besparingar. Detta har gett presidenten och hans premiärminister fria händer att ta sig an det dödligt allvarliga. Trots sina fel och brister försökte Sarkozy vara talesman för den moderna, hårt arbetande och självförsörjande delen av den franska befolkningen. Han försvarade rätten att skapa förmögenheter och att få be- hålla minst 50 procent av det man tjänade. François Hollande, som själv är rik, vädjar i stället till den marxism som gömmer sig i det franska medvetandets mörkaste vrå, sammanvävd med en katolsk antipati mot pengar. Hyreskontroller har införts i 38 heta bostadsområden och om det är möjligt tänker man sätta ett tak för direktörslöner i både offentliga och privata företag, samt beskatta alla inkomster på över en miljon euro med 75 procent. Timmarna innan parlamentsledamöterna gick på sommarledighet, beslöt de om skattehöjningar på 7,2 miljarder euro. Arvsskatten och ISF (ett slags värnskatt för hög-inkomsttagare) har höjts och nio miljoner arbetare går miste om sin skattefria övertidsersättning. Mediestoryn, som bars fram av groteskt överbetalda nyspråksekvilibrister, har nu blivit verklighet. Inga fler godbitar åt de rika! I all tysthet pågår det bakom scenen ett annat slags avveckling, eftersom drömmen om en socialistisk återuppståndelse i förre presidenten François Mitterrands anda har gått på verklighetens grund. När PSA Peugeot meddelade att fabriken i Parisförorten Aulnay-sous-bois skulle stängas och arbetare omedelbart mista sina jobb, hoppade den ideologiskt brinnande industriministern Arnaud Montebourg fram på scenen. Han anklagade Sarkozy för att ha ödelagt Frankrikes ekonomi och beskyllde PSA Peugeot för att medvetet ha förhalat nedläggningsbeskedet till efter valet, och svor sedan på att han skulle stoppa fabriksstängningen med sina bara händer. Därefter försvann han ut i kulisserna, medan president Hollande skickade ut lugnande signaler om det goda förhållandet mellan hans regering och de franska industriledarna. Fast besluten att göra politik till en fråga om moral, har François Hollande utnämnt förre premiärministern Lionel Jospin till ordförande för en moralkommission. Vad hans eget privatliv beträffar, vill Hollande varken kännas vid moral eller publicitet. Kvinnan i hans liv, Valerie Trierweiller, gjorde bort sig på Twitter under andra valomgången i juni. Hon stöttade då en socialistisk dissident som ställde upp mot Ségolène Royal Hollandes förra fru som också är mor till hans fyra barn. Royal led ett förödmjukande nederlag och klagade bittert över bristen på respekt för mamman till de barn som vet vad som försiggår. Några veckor senare erkände den äldste sonen Thomas Hollande, som hade varit mycket synlig i faderns presidentvalskampanj, att han kände sig djupt sårad över hur hans mamma kränktes. Efter det skickades presidentens väninna i cyber-kloster med stränga order om att inte twittra utan tillstånd och hålla sig undan fram till den franska nationaldagen 14 juli, då hon också hölls på armlängds avstånd från presidenten. Hollandes tal 16 juli, minnesdagen för gripandet av Paris judar 1942, hyllades internationellt. Några dagar senare meddelade inrikesminister Valls att han planerat att upphäva Sarkozy-regeringens åtstramningar som innebar att man måste kunna tala franska, känna till Frankrikes historia och lova att respektera franska värderingar för att få bli medborgare i landet. Valls beklagade att dessa regler minskat antalet nya medborgare med en tredjedel och lovade att införa lättare villkor, så att man kan komma tillbaka till nivåerna före Sarkozy. De franska väljarna lurades att tro att de två största problem de lever med den ekonomiska krisen och den islamiska utbredningen på något magiskt sätt skulle lösas. Problemet med islam genom att man låter bli att tala om det och de ekonomiska bekymren med de gamla vanliga, socialistiska fiaskometoderna att ta från de rika och ge till de fattiga. När nationen i slutet av augusti vaknar upp efter sommarens dödläge, kommer löftena att ha bleknat, medierna får problem med sina historier och alla framtidsförhoppningar måste formuleras om. ISRAEL DEN LILLA SUPERMAKTEN Om 30 år är den judiska staten Mellanösterns enda stormakt AV DAVID GRESS Efter flera månaders tystnad verkar nu Israel vara närmare en attack mot Iran än någonsin för att förhindra att landet lyckas tillverka kärnvapen. Kanske slår Israel till redan före det amerikanska presidentvalet i november. Den senaste tiden har läckor och tips strömmat in till de israeliska medierna. I en tidning intervjuades en anonym beslutsfattare som flera menar var självaste försvarsministern Ehud Barak (bilden t v). I artikeln beskrivs nämligen ett stort, svart piano i intervjupersonens vardagsrum Barak är en hängiven pianist. Försvarsministern har flera gånger hävdat att tiden för en israelisk attack är på väg att rinna ut, eftersom Iran håller på att flytta delar av sitt kärnvapenmaterial till djupa bunkrar där de är skyddade från flyganfall. Fransmännen gör tummen ner för Hollande Hollandes smekmånad är över. Efter bara 100 dagar vid makten gör fransmännen tummen ner för sin nyvalde president. Enligt en opinionsmätning som publicerades i tidningen Le Figaro nyligen litar bara 33 procent av fransmännen på att François Hollande klarar att minska landets statsskuld och hela 54 procent säger sig vara missnöjda med det han hittills presterat. Debatten kring regeringens budget för 2013 drar igång i september och är mycket känslig för presidenten. Han gick till val på löften att inte skära ner i de offentliga utgifterna. Men franska riksrevisionen har redan meddelat Hollande att han blir tvungen att spara 33 miljarder euro för att klara 3 procentsmålet det maximala underskott budgeten får ha enligt EU:s regler. Obamas hemliga återvalsplan Augustiupplagan av amerikanska magasinet Whistleblower ägnas helt och hållet åt vad som kallas Obamas hemliga strategi för att stjäla presidentvalet i november, på alla möjliga bedrägliga sätt. Bland de beprövade tricken finns: Inte räkna poströster från militärpersonal (som brukar ha stor republikansk övervikt) Räkna röster från 2 miljoner döda människor. Låta illegala invandrare rösta och förhindra utrensning av icke-medborgare från röstlängderna. Sätta igång en nationell kampanj för att förmå utlänningar att rösta. Åtala de stater som kräver att väljarna ska identifiera sig med fotolegitimation. Anställa tusentals advokater för att åtala tjänstemän som vägrar följa Obamas valplaner. När européerna tänker på Israel, tänker de oftast på konflikten med palestinierna. Det beror på mediernas snedvridna bevakning, som i sin tur grundar sig i deras instinktiva sympati för palestinierna. Men denna snedvridna bevakning ger en helt missvisande bild av Israel och dess invånare som ett land under extrem press som inom överskådlig framtid måste ge sig eller i praktiken upplösas. Verkligheten ser annorlunda ut. Israel kan efter allt att döma se fram emot en ljusare och rikare framtid. Det var inte en israel utan en kines som döpte landet till den lilla supermakten. Kineserna är nämligen mycket intresserade av Israel. Landet disponerar över tre värdefulla tillgångar i sin jakt på säkerhet och välstånd. Den första är landets ekonomiska styrka. Den andra är dess demografi. Den tredje är dess strategiska situation, som alls inte är så hopplös som många försöker framställa den som. Den här artikeln kommer framförallt att uppehålla sig vid den första tillgången, som är den minst kända. Israels ekonomiska styrka har två förklaringar. Den första är att landet hittills har lyckats klara den internationella finanskrisen betydligt bättre än de flesta andra. Israel gick in i krisen med bättre förutsättningar och de senaste åren har tillväxten legat på över 5 procent årligen. Det har varit en balanserad tillväxt, som inte bestått av bostadseller finansbubblor, utan snarare varit exportdriven. Ekonomins andra styrkefaktor är högteknologi, särskilt IT. Sedan mitten av 1990-talet har sektorn utvecklat sig till en bransch präglad av ständig förnyelse med upprepade vågor av nya små verksamheter som lanserats med venture-kapital. I de allra flesta fall blir dessa nya småföretag upp- köpta av internationella bolag, som har resurser att utnyttja det som israelerna har uppfunnit. Israel har över 140 vetenskapsmän och tekniker samt 135 ingenjörer per invånare, högst i världen. Landet lägger nästan 5 procent av BNP på forskning och utveckling, vilket är mer än exempelvis USA med 3,6 procent tog israeliska forskare ut 166,6 patent per miljon invånare, vilket gör landet till nummer fyra i världen när det gäller användbara innovationer. Den ekonomiska situationen har sina utmaningar. Högteknologisektorn skiljer sig från den övriga ekonomin, eftersom den inte skapar så många arbetstillfällen. Den starka tillväxten under 00-talet och den höga andelen tekniker och ingenjörer kommer att bli svår att upprätthålla, med tanke på att denna framförallt utgjordes av den stora invandringen av judar från Ryssland på 80- och 90-talen. Dessa var i stor utsträckning högutbildade personer, ofta i fysik eller ingenjörskonst. En annan slags utmaning inför framtidens ekonomiska tillväxt ligger i att de arabiska och judisk-ortodoxa befolkningsgrupperna, som växer snabbare än de övriga, står utanför det omgivande samhället. De gör inte militärtjänst och genomgår därför inte den omfattande och effektiva socialisering som andra israeler gör. Många av dem lever på bidrag var 28,4 procent av de nya skoleleverna araber och 17,5 procent ortodoxa, totalt 46 procent trots att de två gruppernas andel av befolkningen bara utgör 28 procent. Cirka en fjärdedel av alla invånare i Israel lever under fattigdomsgränsen. Trots de ortodoxas stora barnaskaror, ofta sju, åtta barn är demografin en klar tillgång. Israel har Västvärldens högsta födelsetal med nästan tre barn per kvinna, vilket betyder att landets befolkning kommer att stiga till 24 miljoner under detta århundrade. Som det enda landet i Mellanöstern kommer Israel om 20 år att ha en växande befolkning. Utöver att detta vittnar om optimism och livsglädje, visar den israeliska befolkningsökningen att den demografiskt tidsinställda bomben i regionen inte är palestinierna utan israelerna. Om 30 år kommer Israel inte bara att fortfarande vara regionens starkaste makt utan den enda. Detta leder oss vidare till den tredje tillgången, den strategiska situationen. Denna är i ständig förbättring. Den så kallade arabiska våren kommer att leda till en period av oroligheter i de olika länderna. Deras möjligheter att kriga med Israel minskar på grund av oroligheterna och de utvecklingshämmande och fattigdomsframkallande islamistiska rörelserna. Framtidens stora Mellanösternkonflikt kommer inte att vara den arabisk-israeliska utan den sunnishiitiska, menar den säkerhetspolitiske analytikern Barry Rubin. Till detta kommer att palestinierna gjorde ännu ett självmål när de försatte sin hittills största chans att driva in en kil mellan USA och Israel. Barack Obamas administration stod i begrepp att bli den mest propalestinska någonsin, men mötte en mur av arroganta förolämpningar. Washington-Jerusalemaxeln kommer oundvikligen tillbaka. Även om USA ännu en tid kommer att vara Israels viktigaste allierade är Kina en stark utmanare. Kineserna ser fördelarna med ekonomiska och strategiska band till Israel. Landet sitter på stora olje- och naturgastillgångar och kineserna vill inte vara beroende av iranierna och araberna. Till detta kommer att kineserna och israelerna har många gemensamma intressen, exempelvis att se till att islamisterna inte får ännu mera medvind. Dessutom samarbetar länderna redan, framförallt om högteknologi och alternativ energi. Inte för att kineserna är särskilt gröna, men av säkerhetsskäl. Dessa tre tillgångar ger på goda grunder skäl att vara skeptisk till de domedagspredikanter som skadeglatt eller bekymrat förkunnar Israels snara undergång. Folket har överlevt år, de klarar nog några årtusenden till. Oljefält i israelska och cypriotiska territorialvatten

7 Den judiska staten fanns redan för 3000 år sedan Nya fynd vid Elah-fortet (Khirbet Qeiyafa) har lett till förnyade diskussioner om judarnas rätt till Israel. Foto: Yoav Dothan Nya arkeologiska fynd har gett skeptiska bibelforskare något att grunna på AV LARS HEDEGAARD I Israel, som genom århundraden har varit skådeplats för en bitter kamp om vem som har den historiska rätten till landet, får arkeologin inte bara historisk utan också politisk betydelse. I årtionden har ett propagandakrig rasat mellan Israel och palestinierna och bakom dem står islamiska ideologer som alltid hävdat att judarna är ett främmande element utan den ringaste rätt att utöva politisk makt i området väster om Jordanfloden. Men nu visar arkeologiska fynd att judar utan tvekan har bott i området i minst 3000 år upptäckter som kommer att väcka nytt iv i diskussionen om Gamla Testamentets historiska tillförlitlighet. En inflytelserik falang bibelforskare har sedan 1960-talet hävdat att Gamla Testamentets berättelser om kungarna Saul, David och Salomon som brukar dateras till omkring år 1000 f Kr och alla historierna om de formidabla kamperna mellan israelerna och filistéerna, är ren fiktion. De har kallats uppbyggliga barnkammarsagor utan annat belägg än Gamla Testamentet, som skrevs ner flera hundra år efter att de påstådda händelserna skulle ha utspelat sig. Några forskare har gått så långt att de betecknat hela den traditionella judiska bibelhistorien som rena fantasier en historia som möjligen har religiös och litterär betydelse, men inte det ringaste bevis bortsett från att det är judarnas egna heliga skrifter. En framträdande talesman för denna skola är Thomas L. Thompson, som fram till 2009 var professor i Gamla Testamentet vid Köpenhamns universitet. I sin bok The Bible in History: How writers create a past (1999) förklarar han utan omsvep att det är ett gravt misstag att uppfatta Bibeln som historia. Enligt hans uppfattning handlar det om rena fantasier, något han grundar på det faktum att de bibliska arkeologerna inte har lyckats förse Bibeln med någon histor- isk kontext som gör det möjligt att förstå den. De nya israeliska fynden kan mycket väl tvinga de skeptiska forskarna att justera sin uppfattning. Detta gäller särskilt de utgrävningar som professor Yosef Garfinkel från Det hebreiska universitetet i Jerusalem under en rad år har genomfört vid Khirbet Qeiyafa i Elah-dalen, identisk med den plats som i Bibeln kallas Terebintedal sydväst om Jerusalem. Här har man funnit en fästning som tolkats som en israelisk gränspostering gentemot filistéerna. Befästningen verkar bara ha varit bebodd i cirka 20 år, varefter den antagligen erövrades av fienden (filistéerna?) och revs. Det innebär att det är mycket enkelt att tidsbestämma de ting man funnit i den. Viktigast är en så kallad ostrakon (en krukskärva med inskription). Enligt israeliska arkeologer är texten bland de äldsta judiska man upptäckt och tekniska analyser daterar den till mellan 1026 och 975 f Kr just den period då David enligt det traditionella synsättet var kung i ett judiskt rike med centrum i Jerusalem. Som prästen Carl Lomholm med Yosef Garfinkel som källa, har beskrivit det i danska Præsteforeningens Blad (nr. 46, 2010), är alfabetet på krukskärvan tidig feniciskt eller kanaaniskt, men språket är hebreiska. Det har varit mycket svårt att tyda meningen och än i dag diskuterar experterna vad där står. Några ord framkom dock redan vid den första undersökningen, däribland det judiska ordet för kung melech. Det är särskilt intressant eftersom många bibelforskare fram till nu har tvivlat på att det över huvud taget fanns ett judiskt kungadöme vid denna tidpunkt, vilket Yosef Garfinkel nu menar är bevisat. Här fanns ett judiskt kungadöme redan på tusentalet f Kr. Arkeologerna har fått en del att spekulera kring. Precis som alla de som av ideologiska skäl vill beröva judarna all rätt till sitt land. Det står nu helt klart att det fanns en judisk stat i Palestina 1700 år innan en armé från den arabiska halvön erövrade landet. Kristendomen ökar och minskar Religionen tappar mark i Väst och Mellanöstern men växer i rekordfart i Tredje världen AV KARIN BENGTSDOTTER I dagsläget finns det omkring två miljarder kristna i världen. För omkring 100 år sedan levde över 90 procent av de kristna i Europa och Nord- och Sydamerika, i jämförelse med dagens 63 procent. Samtidigt vinner kristendomen ny mark i tredje världen. Det finns flera förklaringar till detta. Den mest uppenbara är att Europas andel av världens befolkning har krympt dramatiskt. År 1900 bodde 25 procent av alla människor i Europa och 5 procent i Nordamerika var motsvarande siffror 11 och 5 procent. En annan förklaring är att det västerländska samhället blivit alltmer sekulariserat. Kyrkorna, både protestantiska och katolska, tappar medlemmar och allt fler européer kallar sig ateister. Sverige är ett av Västvärldens mest avkristnade länder. Enligt en studie vid Lunds universitet är det knappt 10 procent av svenskarna som kallar sig troende kristna. Samtidigt visar samma studie att en stor majoritet, 68 procent, fortfarande är medlemmar i Svenska kyrkan och ser sig som kristna ifråga om traditioner. I Danmark är Folkekirkens (som fortfarande är statskyrka till skillnad från den svenska) ställning starkare. 81 procent av befolkningen är medlemmar, även om 33 procent av dessa säger sig inte tro på Gud. Något fler, 36 procent, uppger att de tror på ett liv efter detta och 19 procent menar att det som väntar är paradiset. 9 procent tror på helvetet. Alla siffrorna är från den senaste Værdiundersøgelsen En annan orsak till att de kristna minskar i Europa är den massiva muslimska invandringen. Islam är sedan länge den snabbast växande religionen i Europa. Det finns inga exakta siffror på hur många muslimer det bor här, men det finns uppskattningar på allt mellan 20 och 40 miljoner, beroende på vad man geografiskt räknar som Europa. En studie som franska Le Monde gjorde för några år sedan visar att när antalet muslimer i Europa ökar så fördjupas även deras religiösa medvetande. Muslimerna i Europa blir alltså allt mer troende medan de kristna tror allt mindre. Mellanöstern platsen där kristendomen uppstod har upplevt det värsta raset. Enligt ett BBC-reportage från oktober 2010 har antalet kristna i Mellanöstern minskat från 20 procent för hundra år sedan till endast 5 procent i dag. Antalet minskar hela tiden, framförallt beroende på muslimsk förföljelse. Radikala islamistiska grupper deklarerar öppet att deras mål är att rensa Mellanöstern från kristna, och de är på god väg att lyckas genom skrämsel, terror och mord. Flera undersökningar av bland andra hjälporganisationen Open Door och ansedda Pew Forum pekar på att kristendomen nu är den mest förföljda religionen i världen. Om den nuvarande utvecklingen fortsätter, kommer Mellanösterns 12 miljoner kristna troligtvis att minska till 6 miljoner Med tiden kommer de kristna inte längre att vara en kulturell och politisk faktor i regionen, menar den ledande amerikanske Mellanösternexperten Daniel Pipes. I Sverige, och stora delar av EU, är det dock förvånansvärt tyst om utrensningen av kristna i Mellanöstern och Nordafrika. I Europa är bilden av muslimerna som maktlösa offer för kristen aggressivitet så djupt rotad att man sällan lägger märke till att många av världens mest förföljda religiösa minoriteter är just kristna. Det är mycket talande att inte ens i kölvattnet av kyrkomassakrer i Irak och Egypten ville EU:s ministerråd nämna den förtvivlade situationen för de kristna i Mellanöstern, när rådet i början av 2011 skulle markera mot det pågående våldet. Först efter påtryckningar från Frankrike och Italien ändrade ministerrådet sig. Men den kanske största nyheten är att samtidigt som andelen kristna krymper i Europa och Mellanöstern, så växer kristendomen explosionsartat i Asien, Stillahavsområdet och södra Afrika. I Afrika utgör andelen kristna nu över 60 procent och i det materiellt välmående Sydkorea är uppskattningsvis 30 procent av befolkningen kristna, från att ha varit några tusen för hundra år sen. Allra mest ökar de karismatiska kristna, alltså de som ingår i den rörelse som fokuserar på upplevelsen av den heliga Anden och de så kallade nådegåvorna (profetiskt tal, tungomålstalande och gåvan att bota sjuka). Andelen kristna karismatiker har under det senaste seklet vuxit till hundratals miljoner och många menar att den karismatiska rörelsen är den snabbast växande andliga rörelsen i världen. I december 2011 kom en studie från Pewcentrets Forum on Religion and Public Life, som visar att det nu finns 584 miljoner karismatiskt kristna, däribland pingstvänner, i världen. Karismatikerna utgör 27 procent av alla kristna och 8,5 procent av världens befolkning. De flesta karismatiker finns i Nordamerika och i södra Afrika. SIDAN SJU 7 VETENSKAP Baktalad molekyl kan bota MS En baktalad molekyl, förödande för hjärnan, kan ha stor potential. Det klibbiga amyloidbeta-proteinet, A-beta, som finns i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom, har visat sig bota förlamning hos möss med symtom på multipel skleros. Denna oväntade upptäckt kan innebära nya behandlingar av multipel skleros hos människor. MS är en sjukdom som innebär att immuna celler penetrerar hjärnan och ryggmärgen och attackerar myelinet, ett ämne som är nödvändigt för att hålla nervimpulserna igång. Skador från en attack kan orsaka förlamning, domningar, synproblem och extrem trötthet. A-beta har även hittats i hjärnan hos människor med MS, men forskarna vet inte vilken effekt den har där, om ens någon. När de injicerade A-beta i mössens magar trodde de att detta skulle förvärra symptomen, men i stället blev mössen bättre. Detta kan bero på att A-beta lugnar ner de immuna cellerna i blodet och hindrar dem från att starta krig mot hjärnan. Enligt biokemisten Charles Glabe på University of Californa i Irvine, behövs fler studier för att förstå hur A-beta interagerar med immunsystemet. Källa: Barn till lesbiska mammor mår sämst Barn till homosexuella klarar sig betydligt sämre i livet, det visar en ny studie vid University of Texas i Austin. Mark Regnerus, docent i sociologi, har intervjuat 3000 personer mellan 18 och 39 år som vuxit upp i sju olika familjekonstellationer: gifta och samboende heterosexuella, ensamstående, skilda, adopterade av heterosexuella, två lesbiska mammor eller två gaypappor. Det visar sig att det går bäst för barn till heteropar och sämst för barn med lesbiska mammor. Homobarnen är överrepresenterade när det gäller arbetslöshet, bidragsberoende, självmordstankar, depression, kriminalitet, missbruk och har oftare blivit sexuellt utnyttjade. Medan bara 2 procent av heterobarnen sade sig ha blivit sexuellt berörda, var siffran för barn till gaypappor 6 procent och för barn till lesbiska hela 23 procent. De homosexuellas barn blir oftare själva homosexuella. Medan 90 procent av barnen till heteropar uppgav sig vara 100 procent heterosexuella, var motsvarande siffra 71 procent för barn till gaypappor och endast 61 procent av de lesbiskas barn. Drygt 4 procent av de lesbiskas barn uppgav sig dessutom vara helt asexuella, åtta gånger fler än bland barn i intakta biologiska familjer. Den nya studien går stick i stäv med de undersökningar som de senaste åren kommit fram till att homobarnen mår lika bra eller bättre än andra. Mark Regnerus riktar skarp kritik mot dessa studier - de har varit anekdotiska, utgått från alltför små urval och i många fall har forskarna vänt sig till lesbiska organisationer som fått välja ut lämpliga kandidater att intervjua. Källa: En dag på jobbet för plundrare och affärsmän. Vikingarna var smarta entreprenörer Arvet efter vikingarna gör skandinaverna och deras varumärken framgångsrika AV INGRID CARLQVIST Ikea, Lego, Absolut, Carlsberg, Ericsson och H&M är bara några av de skandinaviska varumärken som erövrat världen. Trots att här bara bor 0,3 procent av världens befolkning står våra varumärken för 3 procent av världens export. Detta faktum fick PR-mannen Claes Andréasson (som var med och skapade Absolut Vodkas exempellösa framgångar i Amerika på 1980talet) att fundera på vad det är som skiljer oss från resten av världen. Svaret fann han hos vikingarna. Våra berömda förfäder följde inte reglerna. I stället för att, som brukligt var på den tiden, anfalla andra länder med stora arméer hittade de på en smartare och betydligt enklare idé: Överraskningsattacker och brutal plundring. Numera har vi skippat den brutala plundringen, men skandinaviska affärsmän bryter fortfarande mot reglerna, menar Claes Andréasson, och precis som vikingarna är vi modiga, arbetar bra i lag, har humor och drar oss inte för att hitta på nya metoder som gränsar till det hädiska. För fem år sedan satt Claes Andréasson och berättade om sina teorier för en brittisk förlagsredaktör som blev så förtjust att han genast beställde en bok i ämnet. Tillsammans med varumärkeskonsulten och skribenten Steve Strid, skrev Andréasson The Viking Manifesto The Scandinavian Approach to Business and Blasphemy. Boken blev en monumental succé. Den är nu översatt till 15 språk och har sålt i hundratusentals exemplar över hela världen. För medan vi skandinaver är lite tveksamma till våra förfäders prestationer, så älskar resten av världen dem. Vikingarna lämnade inga monument efter sig och mycket få texter, och ändå är de lika världsberömda som romarna och grekerna. Kanske är det hög tid att vi slutar skämmas för dem och i stället erkänner vikingarna för det de också var Europas modigaste affärsmän som etablerade handelsvägar från Skandinavien till Ryssland, Mellanöstern och Afrika. De visste att jorden var rund 500 år före Columbus, skapade världens första fungerande parlament, upptäckte Nordamerika och var dessutom föregångare på jämställdhet. Vikingakvinnorna var fria att gifta sig med vem de ville, hade arvsrätt och tog över sina makars affärer när de var borta på plundringståg. Utländska besökare chockades över att kvinnorna uppfattade sig som männens jämlikar och hade rätt att skilja sig. Skilsmässa beviljades om mannen tog en älskarinna utan hustruns tillstånd, slog henne, var en dålig älskare, var feg eller klädde sig omanligt! Och trots att vikingarna inte tyckte det var så viktigt att skriva ner sina historier så lever deras mytologi vidare. Veckodagarna bär fortfarande deras namn och engelskan, tyskan och franskan innehåller massor med fornnordiska ord. I England springer folk och dna-testar sig i förhoppning om att de har vikingagener! Så det är hög tid för oss att bli stolta över vårt arv, säger Claes Andréasson. Hemligheterna bakom huvudstatyerna I maj kom nyheten om att de gigantiska huvudstatyerna på Påskön har kroppar, nu berättar utgrävarna mer om sina fynd under ett heldagsseminarium på Smithsonian i Washington 22 september. Moai, som statyerna kallas, har under hundratals år omgärdats av en aura av mystik. Men de arkeologiska utgrävningar som nu görs ger forskarna nya insikter om de människor som skapade moai och bodde på ön som också kallas Rapa Nui. Fynden tyder på att en konsekvent ökultur och teknik utvecklades bland människorna där. Till synes helt osammanhängande hem, åkrar, trädgårdar, kanotramper, vägar och andra konstruktioner visar att de cirka invånarna lyckades utnyttja sina resurser väl. Undervattensarkeologer har upptäckt intressanta landformationer genom tiderna och utgrävningar i stenbrottet Rano Raraku avslöjar forntida ingenjörstekniker och ceremonier kring statyerna. Mer information på

8 Årgång 1, nr 1 Muhammed i stora svårigheter Islams profet var en krigsherre som ingen har hört talas om AV HANS JANSEN AMSTERDAM. Om Jesus existerat och huruvida han var Guds son, är två skilda frågor som måste lösas på olika plan. Argument för hans existens som historisk person har sammanfattats av den amerikanske forskaren Bart Ehrman i boken Did Jesus Exist? (2012). Den religiösa frågan Var Jesus Guds son?, avhandlas inte i Ehrmans bok eftersom det inte är en fråga för historikerna utan för kyrkan. Om Muhammed existerat och huruvida han var Guds budbärare, är på samma sätt två skilda frågor som måste lösas på olika plan. Även om Muhammed har funnits, var han kanske inte Guds budbärare. Den amerikanske forskaren och polemikern Robert Spencer visade nyligen på ett övertygande sätt att de vanligaste berättelserna om Muhammed inte har någon historisk förankring och att de vanligaste redogörelserna för hans liv är berättelser som liknar historia men i själva verket aldrig har inträffat. Robert Spencer och många andra misstänker att Muhammed inte är en historisk person som exempelvis Kejsar Konstantin eller Djingis Khan. Redan på 1800-talet anförde de lärde skäl för att detaljerna i de många berättelserna om Muhammeds liv inte kunde vara historiska. De biografiliknande historierna om Muhammed kan bara ses som predikningar förklädda till historia. Dessa predikningar och grundsatserna i dem skapades av teologiska, sociala och militära behov: Kaliferna såg det som önskvärt att deras arméer trodde att de följde i fotspåren av Guds budbärare. När Budbäraren väl var på plats behövde han ett namn, en fru, till och med flera fruar, en födelseplats, en barndom etc. Och en budbärare måste ha fått ett budskap avslöjat för sig: Koranen. Om Muhammed varit en bildad man, hade han kunnat plagiera Bibeln för att fabricera sin Koran. Därför måste han framställas som analfabet. Men om han var analfabet, vem skrev då Koranen? Och när den väl var nedskriven, hur sammanställdes den? Hur skrev Muhammed under fredsavtal? Vem skötte hans korrespondens? Kring var och en av dessa frågor utvecklades detaljerade historier. Om redan en kristen, den syrianske munken Bahira, förstod att Muhammed var en profet, en talesman för Gud, hur mycket mer behövde arabiska soldater i kalifernas tjänst för att betrakta honom som en sådan? Men för att inse att Muhammed var en profet måste munken ha mött honom. Så historieberättarna lät Muhammed resa till Syrien som barn. Hur var denna resa möjlig och varför åkte han dit? Tja, Mecka måste ha varit det kommersiella centrat. Men om det var så, kunde Muhammed ha återvänt till Syrien, kanske som ombud för en kollega i Mecka? Sin fru, kanske? Hur mötte han henne? Etcetera. Det finns ett överflöd av förspel och uppföljare till historierna och de motsäger varandra. Den första sammanhängande biografin över Muhammed (570632?) skrevs ca 750 e Kr av en viss Ibn Ishaq. Den har bevarats i kondenserad form av en viss Ibn Hisham nästan exakt två århundraden efter det förmodade datumet för Muhammeds död. Den engelske arabisten Alfred Guillaume översatte denna bok till engelska. Allt som någonsin har skrivits om Muhammeds liv kommer från Ibn Ishaqs bok. Är det tänkbart att denna bok inte består av annat än heliga sagor? En del tror det. Samtiden nämnde inte Muhammed. Om han bara hade varit profet, hade detta inte sagt så mycket om historiska fakta. Men, enligt den officiella islamska versionen av händelserna, var Muhammed inte bara profet utan även en framgångsrik krigsherre, den oomstridde härskaren över nästan hela den arabiska halvön, när han dog. Krigsherrars grannar brukar lägga märke till dem. Dessa grannar var, till yttermera visso, bildade: judar, kristna, zoroastrier och Östromerska riket. Krigsherrar lämnar mynt och inskriptioner efter sig. I Muhammeds fall är frånvaron av samtida vittnesmål dåliga nyheter. Tidiga islamska texter ger en bild av den arabiska halvön som de knappa arkeologiska fynden inte styrker. Ibland är det till och med så att fynden motsäger standardberättelserna. Exempelvis tyder inskriptioner på att de forntida araberna inte var polyteister utan bekände sig till en vag och ospecificerad monoteism, kanske kristendom. Till exempel skrev de på sina gravstenar Måtte Gud i himlarna ge honom frid vilket ger viss, om än liten, upplysning om deras religiösa anknytning. Det låter åtminstone inte som det Koranen berättar om hedendomen hos de forntida araberna. Koranen motsäger Ibn Ishaqs bok. Enligt Koranen var Muhammeds enda mirakel själva uppenbarelsen av Koranen. Ibn Ishaq däremot beskriver rutinmässigt Muhammed som en mirakelman som förökar mat, botar de sjuka, får vatten ur en sten, framkallar regn med sina böner och vet var borttappade saker och försvun- na djur kan hittas. Koranen och Ibn Ishaq kan inte båda ha rätt. För att göra det ännu värre det arabiska alfabetet, så som vi känner det i dag, existerade inte i början av 700-talet. Vid något tillfälle lade man till prickar för att skilja mellan olika konsonanter. Många europeiska språk som använder det latinska alfabetet gjorde likadant, kreerade nya bokstäver genom att lägga till prickar, som exempelvis o och ö på tyska. Men om vi avlägsnar prickarna från de arabiska texterna i Koranen framstår det berömda stycket där Koranen utlovar jungfrur åt de döda, i stället som Vi gav dem frid, en bokstavstrogen återgivning av inskriptionerna på de forntida arabiska gravstenarna. När det kommer till de döda, får man nog anse att frid är mer passande än äktenskapsarrangemang. Det finns mycket mera: Koranen kallar Sakarias och Elisabets son Yahya, men utan prickar blir han återigen Johannes, dvs Johannes Döparen. Det är frestande att dra slutsatsen att den nuvarande Korantexten måste ha föregåtts av en annan text på ett annat alfabet, utan prickar, men detta överensstämmer inte med den generellt accepterade standardversionen av islams tidiga historia. Flera stycken i Koranen är obegripliga på arabiska men om språket i stället är syrianska blir de tydliga. Det finns ingen återvändo: historiska fakta kring Muhammed är mer osäkra än någonsin. Hans Jansen, Nederländerna, är professor emeritus i Modern Islamic Thought vid University of Utrecht och författare till boken Mohammed Eine Biographie. KULTURKALENDARIUM SEPTEMBER EVENEMANG BÖCKER 11/9 Pamela Gellers organisation Stop Islamization of Nations, SION, håller möte i New York. Under namnet International Freedom Defense Congress arrangerar man en media-workshop med syftet att bemöta islamisternas försök att begränsa yttrandefriheten i den fria världen. Bland talarna märks konstnären Lars Vilks och Dispatch Internationals danske chefredaktör, Lars Hedegaard /9 Bokmässan i Göteborg. I år ligger fokus på Norden och nordisk litteratur som just nu är hetare än någonsin i världen. Många kända författare gästar mässan, såsom danska Suzanne Brøgger, HanneVibeke Holst och Jesper Juul, finska Claes Andersson, Linda Bondestam och Monika Fagerholm och norska Per Arne Dahl, Erlend Loe och Anne B. Ragde. 1/9 Redan i maj kom författaren och internetveteranen Oscars Swartz ut med sin bok A Brief History of Swedish Sex: How the Nation that Gave Us Free Love Redefined Rape and Declared War on Julian Assange. I Sverige har den inte fått någon uppmärksamhet alls, men Swartz har varit i tysk tv, rysk tv, australisk radio och tidningar i Mexiko, Tjeckien och Ecuador. Swartz tes är att behandlingen av Assange beror på att svensk sexualpolitik förändrats drastiskt ett faktum som gått de flesta obemärkt förbi. 27/9 Den danske författaren Mikael Jalvings bok Absolut Sverige: En rejse i tavshedens rige, utkom på danska i Fram till nu har inget svenskt förlag velat röra denna ytterst kritiska granskning av Sverige. Men strax före bokmässan går en svensk översättning i tryck. Titeln blir Absolut Sverige: Ett land i förändring. Boken kommer ut i oktober. CHAPEL TEN KAPITEL 1 Klockan var nästan kvart över tio på kvällen när dörrklockan ringde. Johan, som var ledig den här tisdagskvällen, reste sig från soffan i det spartanskt möblerade vardagsrummet och gick mot hallen. Jag kommer, ropade han. Han kikade genom titthålet men såg endast konturerna av personen utanför då lampan var släckt i trapphuset. Han öppnade dörren försiktigt, och hann precis få upp säkerhetskedjan när mannen utanför föll in i lägenheten. Johan stod som förstenad i ett par sekunder. I det mjuka ljuset från lampan i hallen såg han den livlöse mannen som låg halvvägs över hans tröskel. Johan böjde sig ner, kände med handen över halspulsådern och fann en svag puls. Han reste sig hastigt och drog upp sin mobiltelefon ur jeansfickan och slog 112 till SOS Alarm. I takt med att signalerna gick fram kände Johan hur känslan av frustration och hjälplöshet växte. SOS Alarm, vad är det som har hänt? FILMER UTSTÄLLNINGAR 1-30/9 Sista chansen att se en av Berlins mest uppmärksammade utställningar Panorama of the Ancient City på Pergamonmuseum. Den antika staden Pergamon låg i det nuvarande västra Turkiet och var känd för sina imponerande byggnader, sitt bibliotek och sina filosofer. Pergamons kungar regerade över Mindre Asien och hade även stor makt i östra Medelhavsregionen. Konstnären Yadegar Asisi har skapat en 25 m hög och 100 m bred panoramabild över staden. 14/9 Konstmuseet Louisiana, norr om Köpenhamn, öppnar höstens stora utställning Självporträtt. Över hundra viktiga verk från det tjugonde århundradets stora konstnärer Matisse, Picasso, Bonnard, Dali, Mapplethorpe, Warhol, Basquiat m fl. Utställningen visas till 13/ MUSIK KORT SAGT 12/9 Premiär för Georg Friedrich Händels oratorium Messias på Operaen i Köpenhamn. 14/9 Premiär för Andrew Lloyd Webber/ Tim Rices musikal Evita med Charlotte Perelli i huvudrollen på Malmö Opera. 6-16/9 Toronto International Film Festival. Svenske regissören Jesper Ganslandts nya film Blondie, med Carolina Gynning i titelrollen, är en av de utvalda filmerna till sektionen Vanguard där man samlar verk som är provocative, sexy, possibly dangerous. Två danska filmer visas. Nikolaj Arcels historiska drama En kongelig affære samt Thomas Vinterbergs Cannes-vinnare Jagten. Intressanta dokumentärfilmer om serietecknarna, arabvärldens dissidenter och yttrandefrihetskämpar, samt en film om 100-metersloppet i OS 1988, då kanadensaren Ben Johnson vann men åkte fast för dopning. 7/9 Premiär i Sverige för Hamilton 2: Men inte om det gäller din dotter. Mikael Persbrandt gör titelrollen i filmatiseringen av Jan Guillous bok från Hamiltons guddotter, 7-åriga Nathalie, blir kidnappad av islamister som hotar att tvångskonvertera flickan till islam som en hämnd för att hennes mamma, chef för Säkerhetspolisen, har uttalat sig kritiskt om jihadister. Nicolas Bredefeldt, 38, AD på Dispatch International och mannen bakom romanen Chapel Ten som kommer att gå som följetong i tidningen. Hur känns det att din första roman ges ut samtidigt på fyra språk? Det är väldigt kul att den kan läsas på svenska, danska, engelska och tyska samtidigt. Att komma ut i följetongsform är ju vad många av mina sci-fi-hjältar gjorde på 40- och 50-talen. Vad handlar boken om? Tanken är att det ska bli en trilogi om huvudpersonen Johan Dahlman spänningsromaner där jag beskriver den europeiska verkligheten som jag ser den. Man kan väl säga att jag försöker skriva böcker som jag själv skulle vilja läsa. 24/9 Premiär för Donizettis opera L Elisir d Amore med Anna Netrebko och Matthew Polenzani i huvudrollerna i regi av Bartlett Sher på The Metropolitan Opera i New York. Kommer läsarna att ha en chans att vara med och bestämma vad som ska hända? Ja, jag har förvisso en ganska klar bild av vad som ska hända i alla tre böckerna, men om läsarna kommer med goda idéer är jag beredd att göra en Picasso och stjäla dem rakt av. Som han sa: Good artists copy, great artists steal. en exklusiv följetong för Dispatch International av Nicolas Bredefeldt Jag behöver en ambulans till Ystadsgatan 23c, en trappa upp. En man ringde på och ligger nu och förblöder på min tröskel. Johan märkte hur han nästan skrek fram det sista. Han kopplade om telefonen till högtalarläge och fokuserade på mannen på golvet. Först nu såg han att hallmattan började färgas av blod. Mannen blödde från magtrakten. Han vände på kroppen och kände återigen efter pulsen. Blodfläcken på den livlöse mannens skjorta hade växt och nu såg Johan blodspåren på såväl golv som de gröna och vita väggarna i trapphuset som vittnade om en stapplande väg från trappan mot Johans dörr. Han kände hur paniken började växa inombords vid åsynen av blodet men bet ihop och tänkte för sig själv: Fokusera Johan, du har varit med om det här förr, det är rutin, fokusera! Han slet upp mannens skjorta för att undersöka såret. Med en duk från bordet i hallen försökte han stoppa blödningen, men blodet trängde igenom duken på nolltid. Efter en stund, som kunde ha varit en minut eller en evighet kände han hur någon grep tag om hans axlar och föste honom åt sidan. Först då noterade Johan att ambulanspersonalen anlänt och han sjönk ihop mot väggen i hallen. Ambulansmännen arbetade snabbt och fick upp den medvetslöse mannen på en bår. Från att ha varit mitt i situationen med adrenalinet pulserande genom kroppen kände Johan nu hur en matthet kom över honom och hans puls återgick till mer normala nivåer. Han betraktade mannen på båren, det var något bekant över honom. Var kände han igen honom ifrån? *** Vad hände? Försök få med så många detaljer du kan, sa polisinspektör Karin Wahlin. Tjänsterummet på polishuset vid kanalen var möblerat som tusentals andra i den svenska byråkratins korridorer. Skrivbordet och den föråldrade stationära datorn, med ett grått tangentbord som fått utstå många takter av pekfingervalsen genom åren. Längs ena väggen stod en bokhylla fylld med arkivpärmar, handböcker, reglementen, jämställdhetsplaner och den obligatoriska lagboken. Kvinnan som satt bakom skrivbordet, mitt emot Johan Dahlman, var i trettioårsåldern. Hennes blonda hår var klippt i någon form av pagefrisyr som definitivt skulle må bra av en tur till frisören. Det mest framträdande i hennes uppenbarelse var dock hennes blå ögon som just nu var intensivt fokuserade på Johan. Hade du någon relation till den avlidne? frågade hon. Jag tyckte för ett ögonblick att jag kände igen honom, men jag kan inte placera honom, svarade Johan. Hans namn var Hussain Khademi och han kom från Mazar-e Sharif i Afghanistan. Bosatt i Sverige sedan två år tillbaka. Khademi? Tjänstgjorde han möjligtvis som tolk för ISAF innan han kom till Sverige? frågade Johan. Det är ingen information som jag har just nu, svarade Karin. Åter till händelseförloppet. Är det något mer du kan erinra dig, något du inte sa till patrullen på plats? Nej. Det jag minns är att jag satt och tittade på Nyheterna på fyran och att det ringde på dörren. När jag öppnade så föll han in i lägenheten. Det är allt. Sa han något till dig? frågade inspektör Wahlin. Nej, inte något som jag kommer ihåg i alla fall. Frågorna fortsatte i över en halvtimme tills dess inspektör Wahlin var, om inte nöjd så åtminstone tillfälligt klar, med frågorna till Johan. Hon följde Johan mot receptionen på polishuset. Klockan var närmare tre på natten och Johan var helt utmattad. Han frågade Wahlin om han kunde låna toaletten och fick en nick mot en dörr på vänster sida i korridoren till svar. Jag måste vänta så att jag kan se till att du blir du blir utsläppt, sa inspektör Wahlin med en lätt irriterad röst. Jag lovar att skynda mig, svarade Johan. Inne på toaletten såg han sig själv i spegeln. Hans mörkblonda hår var rufsigt och påsarna under de gröna ögonen vittnade om bristen på sömn. Skäggstubben hade aldrig klarat befälens inspektion under lumpen, men förmodligen passerat igenom en inspektion på Camp Northern Lights där skicket på skyddsvästen och AK5:an ansågs viktigare än en orakad haka. Han kände sig just nu minst tio år äldre än de trettiotvå han var. De tre månader som gått sen han kom hem från sista missionen hade han slarvat med både träning och kost och just den här natten blev det extra tydligt. Johan sköljde ansiktet med vatten och torkade snabbt av sig med några pappershanddukar. Sen gick han ut till den väntande polisinspektören. Går det att få lift hem eller måste jag ta taxi? frågade han. Han hade ingen större lust att promenera hem till Möllan mitt i natten. Även om det bara var tisdag så visste man aldrig vilka man kunde stöta på i området. Jag ser till att någon av våra patruller kör dig hem, svarade Wahlin. Klockan var närmare fyra när Johan blev avsläppt i korsningen Ystadsgatan-Falkenbergsgatan. Han kände på porten, den var olåst. Det slog honom att det var därför Khademi hade kunnat komma in. När han gick upp för trapporna såg han blodspåren på väggar och golv som Khademi lämnat efter sig. För sitt inre såg han kvällens händelser spelas upp i ultrarapid. Varje detalj i Khademis kamp var som etsad på hans näthinna. Ljud, som han tidigare blockerat ut när han fokuserat på att stoppa blöd-ningen, hörde han nu tydligt. Samtalet med SOS Alarm och ambulansmännen som bett honom flytta på sig. Men också något Khademi hade försökt säga innan han förlorade medvetandet. Chapel ten.