KJF begär att företrädare för jakten finns med som permanent ledamot av Kosterhavsdelegationen.

Transkript

1 Kosterhavets Jaktvårdsförening sid 1 (1) Registrator Naturvårdsverket Stockholm Att: Anders Bergquist Remissyttrande från Kosterhavets Jaktvårdsförening över Förslag till förvaltningsorganisation för Kosterhavets nationalpark, Förslag till föreskrifter för Kosterhavets nationalpark samt Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag. [Remissupplaga ] Kosterhavets Jaktvårdsförening (KJF) är en förening som verkar för att i Strömstads och Tanums kommuner skrivna personer ges möjlighet att i kustzonen bedriva jakt. Föreningen uppbar fram till genom arrendeavtal med Statens Fastighetsverk jakträtten på före detta kronholmar med tillhörande vattenområden i området som omfattas av den kommande Kosterhavets nationalpark. Avtalet har därefter övertagits och förlängts av Naturvårdsverket och gäller fram till , för att sedan omförhandlas. I det följande avges yttranden till i rubriken nämnda förslagsremisser så som de framkommit vid KJFs ordinarie årsmöte. Kosterhavets nationalpark har som hörnpelare och som förutsättning för sin tillblivelse att den skall vara en levande och brukande park, där beteckningen nationalpark inte skall lägga en kall hand över de lokalt verkandes framtidstro. Ett centralt begrepp i förvaltningen av parken är adaptiv förvaltning. Den i förarbetet tydliga ambitionen att instifta en brukande nationalpark har av KJFs medlemmar uppfattats som en positiv möjlighet till att vara med att skapa ett exempel på hur lokalt förankrad jakt kan bedrivas på ett uthålligt och bevarande sätt. KJF har deltagit i arbetsmöten med projektledningen för Kosterhavets nationalpark, samt deltagit i möten för brukargrupperna. KJF välkomnar i stort den föreslagna förvaltningsmodellen och vill även i framtiden deltaga i processen. Ett exempel på där samarbete kan ske är förvaltningen av minkstammen i syfte att begränsa dess storlek, där behovet av en vetenskaplig bas lyfts fram i skötselplanen. Föreningen finner det emellertid märkligt att fisket, som inte regleras av parkföreskrifterna finns representerade i Kosterdelegationen, under det att jakten, som i skötselplanen upptar ett förhållandevis stort utrymme inte finns representerad i föreslagen förvaltningsmodell, i synnerhet som Kosterdelegationens mandat föreslås komma att kunna utsträckas till områden utanför den egentliga parken. KJF begär att företrädare för jakten finns med som permanent ledamot av Kosterhavsdelegationen. Tyvärr så har någon sammanhållen bild av den framtida jakten inte funnits förrän senvintern 2009, och då i form av nu föreliggande remiss. Vi finner att i föreliggande remissförslag så föreslås jaktliga inskränkningar baserade på en utredning utförd av en person som saknar erfarenhet och insikt i jaktliga frågor, baserade på känslomässiga antaganden eller avsaknad av motivering för ställningstaganden.

2 Kosterhavets Jaktvårdsförening sid 2 (2) KJFs utgångspunkt har hela tiden varit att finns det biologisk relevans eller andra sakskäl för en inskränkning i jakten så har föreningen inga invändningar. Som ett resultat av detta har, efter påpekande från KJF om bristande biologiska relevans, det tidigare föreslagna generella jaktförbudet inom områden med tillträdesförbud tagits bort. Föreningen har även på eget initiativ föreslagit en senareläggning av jaktstarten till den 1 september för att minska eventuell konflikt med rörligt friluftsliv, och även föreslagit en dialog med parkförvaltning om begränsning av jaktbart vilt med utgångspunkt från sektorsmyndighetens lista över jaktbart vilt. Vidare kan KJF acceptera en jaktfri zon runt Ursholmen enligt föreliggande förslag genom att detta område av Naturvårdsverket (Anders Bergquist) och Strömstads kommun (Anders Tysklind) på direkt fråga förutskickats komma att vara det mest välbesökta området i arkipelagen utanför sommartid. KJF vill dock påpeka att det i skötselplanen för huvudön (Yttre Ursholmen) ej anges några särskilda insatser, förutom möjlighet till korttidsboende, för att öka/sprida besöksströmmen eller tillgängliggöra besök på ön utöver vad som i dag redan görs. Jakten i Sverige är en av många fritidssysselsättningar och regleras primärt av Naturvårdsverket via sektorslagstiftning. I denna stipuleras vilka arter som är jaktbara och under vilken tid dessa får jagas. Arternas biologi och populationsutveckling ligger till grund för tilldelningen. Generellt så tillåtes ingen jakt under föryngringsperioderna, vilka som regel sammanfaller med senvåren-högsommaren. Undantag finns för skyddsjakt och avlivning av skadat vilt. Inom det tilltänkta nationalparksområdet bedrives idag jakt efter vilt baserat på sektorsmyndighetens definition av jaktbart vilt. Remissförslaget framhåller Fiskeriverkets arbete som ett typexempel på adaptiv förvaltning och accepterar rakt av denna sektorslagstiftning och lokala överenskommelser som tillräckligt effektiva för reglerandet av det kommersiella fisket i området, som på ett vida större plan än jakten berör de biologiska värden som utgör de tyngsta argumenten för bildandet av nationalparken. KJF finner det därför mycket märkligt och direkt stötande att inte i dag, rådande likvärdiga jaktliga regelverk kan anses tillräckliga. Att begränsa jakten genom att i parkens föreskrifter och skötselplan direkt reglera det jaktbara viltet står i skarp kontrast till den adaptiva förvaltningsmodell som förutskickats, och som varit det underlag som kommuninnevånarna i Tanum och Strömstad haft att ta ställning till. Den viltutredning som utförts inom parkområdet är entydig i sin slutsats i att det inte föreligger några biologiska sakskäl att begränsa jakten i området. Jakt enligt sektorslagstiftningen påverkar inte uppsatta bevarandemål i den föreslagna skötselplanen, varken för säl, sjöfågel eller annat vilt. Definitionen av jaktbart vilt bör även i framtiden följa årligt beslut av sektorsmyndighet, lokala begränsningar regleras genom överenskommelse mellan parkförvaltande organ och jaktlig intresseorganisation inom ramen för sk. adaptiv förvaltning. På så vis undviker man låsningar i stela förvaltande strukturer vilket är i linje med parkens generella förvaltningssystem.

3 Kosterhavets Jaktvårdsförening sid 3 (3) Detaljfrågor Medlemmarna i KJF bor eller vistas regelbundet i det tilltänkta nationalparksområdet. Remissyttrandet har därför delats upp i två delar, en där rent jaktliga frågor behandlas och en där remissförslaget på annat vis inverkar på medlemmarnas verksamhet. Förslag till förvaltningsorganisation för Kosterhavets nationalpark Yttrande/KJF Avsnitt B 7.3 Ledamöter i Kosterhavsdelegationen KJF har hela sin verksamhet inom det tilltänkta parkområdet. Föreningen uppfattar frånvaron i förslaget av jaktlig representation i delegationen som ett rent förbiseende och förutsätter att permanent plats för jaktliga intressen inrättas i Kosterhavsdelegationen, på samma grunder som till parkområdet angränsande samhällsföreningar och fiskets lokala representation beredes plats. Förslag till föreskrifter för Kosterhavets nationalpark Yttrande/KJF Avsnitt B Om rätten att färdas och vistas...under Utan hinder av ovanstående...punkt 3 Bedriva skyddsjakt... Begreppet skyddsjakt kan vara av vid natur och omfatta enskilda/flera individ eller art. Skyddsjakt kan även kopplas till rapporteringskrav och insamling av biologiskt material och på så sätt bidraga till ökad kunskap om status hos arterna ifråga, något som idag redan gäller i många fall av skyddsjaktärenden. I enlighet med detta finner KJF det märkligt att man i föreskrifterna går in och detaljreglerar skyddsjakt för en enskild art. Skrivningen bör ändras till bedriva skyddsjakt enligt beslut av Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen eller liknande formulering. Avsnitt B Om rätten att färdas och vistas... Yttrande/KJF Här regleras diverse restriktioner m a p tillträde, hastighet, hänsynsområden etc. i texten, pkt Kopplat till detta finns motiveringar för varje punkt i en särskild del s KJF efterlyser text och motivering för jaktfria zoner påförda kartbilaga 2.

4 Kosterhavets Jaktvårdsförening sid 4 (4) Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Yttrande över jaktliga frågor Rent generellt så finner vi det märkligt att man (även om det direkt gynnar KJF som förening) i förslag till skötselplan, i dokumentet så tydligt låser sig vid en namngiven motpart i jaktliga frågor. Detaljfrågor Skötselplan Avsnitt A & A Vi finner det märkligt att uppgifter om KJFs medlemsantal lägges in i dessa sammanfattande textmassor. Jakt har ju även bedrivits av icke medlemmar på fritt vatten, tidigare innehavare av jakttillstånd från Statens Fastighetsverk och inom tidigare privat mark i det kommande parkområdet. Skötselplan Avsnitt B 4.6 Under Användarmål:. Jakten regleras efter biologisk grund och med hänsyn till friluftsliv m.m. Specifikation av m m krävs Skötselplan Avsnitt B 6.1 Inledning Fisket ska bedrivas i enlighet med fiskerilagstiftningen och berörs inte av bestämmelserna för nationalparken (Nationalparksförordningen och Miljöbalken). Vi finner det mycket anmärkningsvärt att jakten särbehandlas vs fritidsfisket, då den senare till sin natur kan jämställas med jakt, dvs skörd av förnyelsebar råvara. Ur etisk synpunkt innebär även jakten en snabbare död liksom ett aktivt val av byte. Fritidsfisket alstrar en betydligt större båttrafik, i synnerhet under fågel- och sälföryngringsperioderna? Skötselplan Avsnitt B Allmänt.. För besökare till nationalparken är ett högt art- och individantal av stort värde liksom möjligheten att se djurlivet.. Borde denna mening inte stå som inledning till stycket, som en slags länk mellan icke-jagande besökare och de positiva effekterna av jakt som stycket i övrigt försöker beskriva? Skötselplan Avsnitt B & B Vem som helst har dock rätt att bli medlem i jaktvårdsföreningen.

5 Kosterhavets Jaktvårdsförening sid 5 (5) NV äger inte rätt att definiera vilka som får tillhöra KJF, även om, som här, skrivningen är positiv. Däremot kan NV ha synpunkter på vilka som får jaga. Skötselplan Avsnitt B Principer för jakt..... Jakt i syfte att begränsa naturligt förekommande arter ska inte ske. Bör strykas då denna punkt direkt diskvalificerar t ex. allmän minkjakt eller jakt på kanadagås, som ju efter så här lång tid efter introduktion får anses som naturligt förekommande. Skötselplan Avsnitt B Jaktbara arter... Jakttidsbestämmelserna i jaktförordningen tillåter jakt på havstrut, gråtrut, fiskmås, korp, kråka, kaja, skata och nötskrika.. Sakfel: Korpen finns inte med på sektorsmyndighetens lista över jaktbart vilt. Skötselplan Avsnitt B Jaktbara arter... Jakttidsbestämmelserna i jaktförordningen tillåter jakt på havstrut, gråtrut, fiskmås, korp, kråka, kaja, skata och nötskrika.. Dessa arter jagas oftast i syfte att begränsa predation på ägg och ungar av vilt, men det är inte troligt att de har någon väsentligt negativ inverkan på viltbestånden i Kosterhavets miljöer. Jakt på dessa arter ska därför inte ske i nationalparken. Avsaknad av effekt av riktad jakt i området på ovanstående jaktbara arter har inte kunnat visas. Vårjakt på t ex. kråka och måsfågel som ju bör var relativt stationära vid den tidpunkten borde rimligen kunna jämställas med minkjakten som ju framhålles som önskvärd. Kråk- och vitfågel är vidare de fåglar som används flitigast vid träning av apporthund. Skötselplan Avsnitt B Jaktbara arter... Allmän jakt efter storskarv är inte tillåten idag, eftersom arten inte är upptagen på listan över jaktbara arter i EU:s fågeldirektiv. Med stor sannolikhet kommer storskarven att placeras på den jaktbara listan nästa gång den revideras. Förväxling kan också lätt göras med toppskarv som är fridlyst och allmänt förekommer under jakttiden i Kosterhavet. Endast skyddsjakt efter skarv får därför ske inom den ram Länsstyrelsen fattar beslut om. Om/när storskarv tas med i jakttidsbestämmelserna i jaktförordningen bör denna jakt även gälla för Kosterhavets nationalpark (ändring av föreskrifterna måste dock

6 Kosterhavets Jaktvårdsförening sid 6 (6) göras). Hela detta stycke saknar i sin nuvarande skrivning logik och behöver revideras och kan strykas helt om normal jakttabell accepteras och KJFs tidigare förslag till skrivning om skyddsjakt införes. Förväxlingsrisk finns vid flera typer av fågeljakt och har i övrig text ej framhållits i skötselplanen varför vi finner texten i detta stycke särartad. Förväxlingsrisken storskarv/mellanskarv vs toppskarv är dessutom redan hanterad i och med att skyddsjakt redan tillåtes och får vid ett eventuellt införande av allmän jakt även då anses vara värderad. Något annat vore ett misstroende av handläggarna av jakten vid Länsstyrelsen och Naturvårdsverket och arbetet inom berörda enheter! Skötselplan Avsnitt B Jaktfria zoner... Kosterhavet har internationell betydelse... Om det är så att områdena i fråga har internationell betydelse som övervintringsområden så har denna kvalitet utvecklats i samklang med jakten, som därmed inte utgör ett problem. Jakten vid dessa lokaler domineras av ejderjakt och skyddsjakt på storskarv/mellanskarv under perioden september-mars. Områdena är de inom parken från land mest avlägsna och jakten som bedrivs där är den jakt som minst berör det rörliga friluftslivet. Att förlägga jakten dit är det största hänsynstagande en jaktgrupp kan göra. Risken för konflikt är i detta fall minimal och känns uppenbart konstruerad. För vetenskapliga undersökningar och uppföljningsprogram inom parkarbetet och liknande kan dessa mycket enkelt koordineras med KJF. KJF anser att jakt även i framtiden mycket väl kan bedrivas i området Ramskär-Segelskären samt vid Stora Drammen och yrkar att det generella jaktförbudet i dessa områden utgår Yttrande över generella frågor Föreskrifter B Om rätten att färdas och vistas..pkt 13. En gemensam tillträdesförbudsperiod i fågelskyddsområden mellan 1 april 31 juli föreslås för alla nuvarande objekt utom två. Vid Torgrimmen föreslås en förlängning av perioden till den 15 augusti, vid Mörholmen bibehålles 15 juli som slutdatum. Vi vill understryka att KJF inte är negativ till sakligt underbyggt skydd för djurlivet under reproduktionsperioden eller andra motiverade perioder. Enligt NVs viltvårdsplanutredare finns det även en tendens hos några känsliga fågelarter att senarelägga sin reproduktion. KJF välkomnar därför ett utökat skydd under högsommaren, när trycket av besökare är som högst.

7 Kosterhavets Jaktvårdsförening sid 7 (7) KJF ser i detta sammanhang planerna på att göra Ursholmen till ett nav i parken med vandrarhem för att kunna förlänga säsongen som en direkt motsägelse till intentionen med skyddsperiod. Angöringen av fyrplatsen går genom sälskyddsområde, i stor närhet till detta, eller i direkt närhet till utpekade värdefulla fågellokaler. Vidare ifrågasätter vi varför fågelskyddsområdet runt Mörholmen har begränsning av förbudstid fram till 15 juli medan det för andra områden har stopp 31 juli, trots att NVs viltvårdsplanutredare vitsordat behov av skydd. Om det är av hänsyn till det rörliga friluftslivet som Mörholmen har en särställning bör det även gälla andra områden, till exempel Käbblingarna, Lerskär och Lyngholmen, Svangen m fl. som med sin närhet till fastlandet har stor attraktion för badintresserade småbåtsägare som vill komma ut på öar, men som av miljö- och säkerhetsskäl väljer att inte gå över Kosterfjorden. KJF förutsätter en gemensam tidsavgränsning för områden med likartade skyddsbehov Föreskrifter B Om rätten att färdas och vistas..pkt 13 Avgränsning av sälskyddsområde norr om Ursholmen innefattar Stora Sockna Här vill KJF framhålla att St. Sockna inte har något biologiskt skyddsvärde ur sälperspektiv. Det är ingen kutningslokal och det observeras ytterst sällan någon säl i vila på ön. Däremot har Stora Sockna ett värde då man lätt kan observera sälar på närliggande skär utan att störa djuren, vilket då av pedagogiska skäl skulle motivera hävandet av föreslaget tillträdesförbud. Föreskrifter B Om rätten att färdas och vistas..pkt 3 Föreslås förbud mot att tälta på vissa större öar. Varför särskiljs övernattning i båt med tältning? Har du båt tillåtes du att övernatta där du finner det lämpligt, under det att tältare, vilka i hög grad utanför huvudöarna utgörs av kanotister och mindre bemedlade småbåtsägare hänvisas till kommersiella intressen eller anvisade platser. Om förbud mot tältning skall införas bör detta gälla alla öar i nationalparken då de sakskäl som anförs för förbudet gäller i hela området Under senare år har medlemmarna i KJF noterat en ökad aktivitet av luftfarkoster inom det tilltänkta parkområdet. Det har rört sig om helikopterttrafik, sjöflygplan och gummibåtar med deltavinge/propeller. I det senare fallet har denna typ av farkost noterats sniffande på låg höjd över säl- och fågelskär under perioder med tillträdesförbud. KJF vill gärna se att en lägsta flyghöjd över parken införs för allmänheten och för kommersiell trafik, vilket då även skall omfatta förbud mot normal planerad start och landning utanför anvisad plats. Regeln skall lämpligen gälla alla former av luftfarkoster. Föreskrifter B Om rätten att färdas och vistas..pkt 11.

8 Kosterhavets Jaktvårdsförening sid 8 (8) Motordrivna farkoster får inte framföras i högre hastighet än 5 knop under tiden 15/5-31/8. Yttrande/KJF De i kartbilaga 2/Föreskrifter inritade farlederna måste i praktiken koordinatsättas för att fungera. KJF föreslår ur navigationssynpunkt och övervakningshänseende en minskning av det området SW om Kosteröarna, med en ny avgränsning som grovt motsvarar linjerna Dammstångsudden (SE Sydkoster)-Norra Grå-Runde Grå-Vilken- Svarta Skäret-Ursholmen-Burholmens SW-udde-Måskärs utsida- Brands N-udde-Kamaskaudden. Vidare föreslås en fri sektor mellan Breviks hamn och västra inloppet till Kostersundet. Detta förslag minskar områden med hastighetsbegränsning i öppen sjö samt i delar som utgörs av fyrbelyst farled eller som kan jämställas med farled till/från hamnarna Brevik och Kyrkesund. Vidare så måste givetvis en hastighetsbegränsning gälla alla typer av fartyg, även segelfartyg, liksom även fartyg under yrkesmässig utövning. Kommersiell upplevelseturism i form av sälsafaris eller sk äventyrsupplevelser är ofta periodiskt återkommande yrkesmässig trafik som bygger på att snabbt kunna transportera människor till specifikt intressanta områden. KJF menar att vidare förslaget i sig alltför ensidigt och svepande avser enbart Kosterskärgården. Om hastighet är en negativ företeelse i förhållande till definition av god naturupplevelse så bör detta problem rimligen finnas i andra delar av parkområdet än själva Kosterarkipelagen. KJF anser att gränserna för ett hastighetsbegränsat område skall kunna urskiljas visuellt under gång för att begränsningen skall kunna åtlydas eftersom krav på plotter eller radar ej föreligger för fritidsbåtar. Detta kräver en tydlig uppskyltning som av många i sig skulle upplevas som mycket störande i förhållande till områdets orörda karaktär. Strömstad Kopia till: Strömstads kommun Tanums kommun Svenska Jägareförbundet Jägarnas Riksförbund Kosternämnden Sven Gunnar Lunneryd Ordföranden, Kosterhavets Jaktvårdsförening