Kosterhavets nationalpark

Transkript

1 1 REMISSUPPLAGA FÖRSLAG TILL INRÄTTANDE AV Kosterhavets nationalpark Avgränsning, Syfte, Föreskrifter och Förvaltning Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Västra Götalands län

2 2 Förord Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län har i oktober 2005 tecknat en överenskommelse om att utreda förutsättningarna för att inrätta en nationalpark för Kosterhavet i Strömstads och Tanums kommuner. Arbetet bedrivs i projektform och projektledare på Länsstyrelsen är Bengt Frizell och Naturvårdsverkets projektledare är Anders Bergquist. Projektet har under 2006 och fram till och med mars månad 2007 haft ett stort antal möten med olika intressenter, bland annat har kommunstyrelserna i Strömstads och Tanums kommuner erhållit en förberedande information om remissens innehåll. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen strävar efter att projektet skall bedrivas med en långtgående lokal delaktighet. Vid de olika samråden med kommunerna och med andra intressenter har framkommit önskemål om en tidig remiss för att kommunerna och övriga intressenter på ett tidigt stadium ges möjlighet att påverka det slutliga förslaget till nationalpark. Vid samråden med kommunerna har också framkommit starka önskemål om att kommunerna ges möjligheter att delta och påverka den framtida förvaltningen och att även i framtiden kunna påverka utvecklingen i nationalparken. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen har därför påbörjat ett projekt som skall utreda förutsättningarna för en lokal förvaltningsorganisation där förvaltningen av nationalparken utgår från området (Koster). Utredningen beräknas vara slutförd under hösten Samtidigt avser Naturvårdsverket att tillskriva regeringen och begära en ändring i 4 nationalparksförordningen så att samråd med berörda kommuner alltid sker innan eventuella ändringar av föreskrifter och skötselplan sker. Bifogade förslag till Syfte, Föreskrifter och Förvaltning för den föreslagna Kosterhavets nationalpark är ett första förslag. Förslaget kommer efter remisstiden att bearbetas utifrån inkomna synpunkter. Förslaget har utarbetats av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län gemensamt. Stockholm Göteborg Björn Risinger Direktör Naturvårdsverket, Naturresursavdelningen. Göran Bengtsson Länsöverdirektör Länsstyrelsen i Västra Götalands län

3 3 Inledning Arbetet med att utreda förutsättningarna för en nationalpark i Kosterhavet startade 2004 då Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslutade att genomföra en gemensam förstudie. Förstudien remitterades under våren 2005 till Strömstads och Tanums kommuner och antogs i augusti samma år. Kommunerna tillstyrkte en fortsatt beredning av frågan under förutsättning att de principer som ställts upp för en kommande nationalpark låg fast. Det gällde bl.a. bibehållandet av ett yrkesfiske i fjorden. Hösten 2005 antogs en projektplan av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Projektplanen inkluderar även en översyn av angränsande naturreservat. Vintern 2006 antogs en projektplan rörande uppförande av ett naturum på Koster. Nationalparksprojektets tidsplan innebär att en invigning av parken skall ske i september Då skall även naturum vara färdigt. I denna tidsplan ingår att nödvändiga beslut för nationalparken kan antas av riksdag och regering under vintern/våren Därefter kan Naturvårdsverket fatta beslut om föreskrifter och skötselplan. I den dialog som förts med kommunerna, fiskare, boende och andra intressenter har det framförts som nödvändigt att tidigt i processen precisera konsekvenserna av att en nationalpark bildas i Kosterhavet. Viktiga beslut i samband med uppförande av naturum kräver tydliga ställningstaganden från kommunerna för att processen skall kunna fortlöpa. Det har också i attitydundersökningar m.m. framkommit att det finns ett stort behov av en bredare och tydligare information till allmänheten. Från berörda kommuner och fisket (Samförvaltningen i Norra Bohuslän) har framställts önskemål på att de parter som deltar i processen att genomföra en nationalpark också blir involverade vid eventuella framtida förändringar i parkens föreskrifter och skötselplan m.m. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götalands län väljer därför att nu genomföra en remiss av avgränsning, syfte, föreskrifter och inriktningen av förvaltningen av nationalparken även om alla underlag ännu inte finns tillgängliga. Till exempel saknas underlaget för att kunna föreslå en preciserad avgränsning av nationalparken i utsjön. En viss del av den landmiljö som föreslås ingå i nationalparken är ännu i enskild ägo. Förhandlingar pågår eller kommer att påbörjas under våren Även här finns en viss osäkerhet beträffande den slutliga gränsdragningen. All föreslagen mark i enskild ägo som föreslås ingå i nationalparken omfattas av befintliga naturreservat vilka är föremål för en grundlig översyn vad gäller föreskrifter och skötsel. Vad beträffar möjligheten för kommunerna att få ett formellt inflytande vid ändring av nationalparkens föreskrifter avser Naturvårdsverket att hemställa hos regeringen om en ändring i nationalparksförordningen på sådant sätt att ändringar av föreskrifter och skötselplan kan ske först efter samråd med berörd kommun. En nationalpark ställer stora krav på områdets förvaltning. Grundläggande är att förvaltningen som omfattar den praktiska skötseln av området, uppföljning, information m.m. skall utgå ifrån området samtidigt som relevanta myndigheter, aktörer och brukare inom området tillförsäkras ett inflytande. Det handlar också om att kunna förse förvaltningen med nödvändig kunskap. Hur en sådan lokal förvaltning vilken utgår från området skall se ut kommer att utredas under våren/sommaren 2007.

4 4 Kortfattad beskrivning av Kosterhavet Omfattning Havet och större delen av den obebodda övärlden i Strömstads kommun och norra Tanums kommun, Västra Götalands län. Området sträcker sig från Långeskär vid Havstenssund i söder till norska gränsen i norr. Även delar av bebodda öar, Nordkoster, Sydkoster och Saltö omfattas av förslaget. Den planerade nationalparken Kosterhavet upptar en sammanlagd yta på ca 450 kvadratkilometer, huvudsakligen havsbotten. Kosterhavet gränsar till den blivande marina norska nationalparken Ytre Hvaler. Tillsammans upptar de båda parkerna en yta av ca 800 kvadratkilometer. I Sverige är det endast Sarek, Stora Sjöfallet och Padjelanta som är större till ytan. I flera nationalparker, till exempel Haparanda skärgård, Gotska Sandön och Ängsö ingår betydande arealer hav, men Kosterhavet är den första nationalparken med tydligt marint fokus. Beskrivning Kosteröarna i Skagerrack i norra Bohuslän är Sveriges västligaste landområde. De två huvudöarna, Nord- och Sydkoster, omges av enstaka mindre öar och en större arkipelag i sydväst. Hela ögruppen skiljs från fastlandet och de fastlandsnära öarna av den mer än 200 meter djupa Kosterrännan. Berggrunden väster om Kosterrännan består av gnejsgranit, en omvandlad ljusgrå bergart som är olik Bohuskustens övriga rödaktiga granitberggrund. Ett framträdande inslag på öarna är svarta diabasgångar. Gångarna är på vissa platser borteroderade varvid mellanliggande gnejsberggrund blivit kvar som flera meter höga, snett lutande skikt. Områdets geologi är vetenskapligt mycket intressant och av stor betydelse för förståelsen av berggrundsbildning och berggrundstektonik. Kosterhavets främsta naturvärden är knutna till den marina miljön. Här finns Sveriges artrikaste havsområde och alla de naturtyper, djur och växter som förknippas med västkusten. Här finns också miljöer och arter som inte förekommer någon annanstans i svenska hav. I Kosterfjordens djupränna råder oceaniska förhållanden med hög salthalt och låg temperatur. De branta klippbottnarna i fjorden är särskilt rika och här finns armfotingar, svampdjur och revbildande koraller som annars bara hittas ute i Atlanten. I den exponerade ytterskärgården växer frodiga och artrika tångskogar. Den grunda och produktiva innerskärgården är vidare uppväxtplats och näringsställe för många fiskar och fåglar. Cirka 200 djurarter och 9 algarter har sin enda kända förekomst i Kosterområdet. Dessutom finns många sällsynta djur och växter som här har sin största utbredning i Sverige. Det totala antalet arter har uppskattats till mellan och Områdets mest omfattande arkipelag ligger sydväst om Sydkoster och omfattar ca 300 öar och kobbar. De små öarnas vegetation är sparsam och består mest av gräs och örter i skrevor och låga partier samt av lavar på hällarna. På Nord- och Sydkoster ingår även delar med busk- och skogsvegetation och betade strandängar och på Saltö ett större tallskogsområde. Framförallt arkipelagen i sydväst har rikt djurliv med stora populationer av sjöfågel och knubbsäl. Bland häckande arter märks silltrut och andra vitfåglar samt ejder, strandskata, tobisgrissla, småskrak och labb. Vid de yttre skären finns vintertid stora flockar av främst ejder men även

5 5 av arter som alfågel, storskarv och sjöorre. Här förekommer också ofta ett inslag av atlantiska arter vid blåsigt väder, t ex stormfågel och havssula. Den föreslagna nationalparken är attraktiv för friluftsliv och naturupplevelser både vid öarna längs fastlandet och i det yttersta havsbandet. Det utgör också ett av kustens mest frekventerade områden vad avser fritidsbåtar. Även utan egen båt kan besökare uppleva vacker och intressant natur på de norra och södra spetsarna av huvudöarna och på Saltö. Kosteröarna har vidare goda övernattningsmöjligheter genom lägenhetshotell, pensionat och stugbyar. Markanvändning I flera av landets nationalparker bedrivs olika former av verksamheter. Som exempel kan nämnas att i nationalparkerna i fjällområdet bedrivs renskötsel i enlighet med rennäringslagen, i Djurö nationalpark bedrivs yrkesfiske efter siklöja, i Färnebofjärdens nationalpark bedrivs fritidsfiske i Dalälven. Norra Bohuslän är ett av landets mest besökta fritidsområden. Besöksnäringen med handel, rekreation och konferens som tunga inslag är idag Strömstads och Tanums viktigaste näringar. Naturmiljön, havet och öarna är de viktigaste faktorerna för besökarna. Nationalparken genomkorsas av ett flertal farleder. Norr om Koster går den stora farleden till Halden och farleden mot Strömstad. Colorline trafikerar linjen Strömstad Sandefjord. Kosterfärjorna transporterar årligen ca passagerare mellan Koster och Strömstad. Kosterfjorden och dess djupränna ligger innanför den så kallade trålgränsen och trålfiske är därför förbjudet men för nordhavsräka har ett undantag gjorts. Räkfisket är idag det ekonomiskt viktigaste fisket i området. Andra arter som fiskas kommersiellt är hummer, havskräfta, pigghaj, ål och makrill. Jakt bedrivs i begränsad omfattning. Flertalet öar är kronoholmar under Fastighetsverkets förvaltning, några ägs av enskilda eller av samfälligheter. Fisket är hållbart och drivs med särskild miljöhänsyn. Tjärnö marinbiologiska laboratorium i direkt anslutning till området bedriver omfattande forskning och utbildning inom den föreslagna nationalparken och är en viktig resurs för samarbete om inventering och kontroll av den marina miljön på såväl kort som lång sikt. Innesluten i den blivande nationalparken ligger Nord- och Sydkoster med ett levande lokalsamhälle och en fast befolkning på lite mer än 300 personer. På Tjärnö, Råssö och Galtö finns andra mindre kustsamhällen som direkt berörs av en blivande nationalpark i Kosterhavet. Den marina miljön innebär att området på ett helt annat sätt än landmiljön är utsatt för påverkan utifrån. Strömmar från Nordsjön för med sig närsalter och miljögifter från kontinenten och de brittiska öarna. Områdets marina ekologi påverkas av det storskaliga fisket i Nordsjön och Skagerack. Miljön i Kosterhavet styrs alltså till väsentlig del av faktorer som inte påverkas av lokala förhållanden. Av den anledningen är det särskilt viktigt att syftet med nationalparken görs tydligt. Det kommer nämligen att få stor betydelse när det gäller bedömningen av verksamheter utanför området vid prövningar av olika slag.

6 6 Den blivande nationalparken omfattas av andra lagrum i miljöbalken t.ex. strandskydd och Natura Nationalparkens syfte kommer utöver sedvanliga nationalparksföreskrifter även att tillgodoses genom tillämpning av befintlig miljölagstiftning samt sektorslagstiftningen för fiske och sjöfart. En förvaltning av nationalparken som skall klara dessa förutsättningar bör utformas på ett sätt som innebär att förhållanden i parkens miljö följs regelbundet. En sådan s.k. adaptiv förvaltning skall också kunna ge besked om när åtgärder av olika slag måste vidtagas och av vem. A. Avgränsning Den föreslagna nationalparken föreslås omfatta området från norska gränsen i norr till en sydlig gräns strax söder om Långeskär i Tanums kommun. Den västra gränsen mot utsjön är ännu inte fastlagd beroende på att erforderliga inventeringar av det marina livet ännu inte är slutförd. Gränsen mot väster går delvis genom de landförbundna öarna Saltö, Rossö, Lindö, Kalvö och Trossö. Ramsö, större delen av Nord- och Sydkoster ingår inte i den föreslagna nationalparken. Se bifogade karta. B. Syfte Syftet med Kosterhavets nationalpark är att bevara ett särpräglat och artrikt havs- och skärgårdsområde samt angränsande landområden i väsentligen oförändrat skick. I syftet ingår att:!" Långsiktigt skydda och bevara områdets naturligt förekommande marina biotoper och arter samtidigt som ett hållbart nyttjande kan ske av områdets biologiska resurser.!" Skydda och vårda områdets naturliga och kulturpräglade landmiljöer med tillhörande värdefulla växt- och djurliv.!" Underlätta för besökare att uppleva och få kunskap om områdets natur- och kulturvärden samt hur dessa kan nyttjas på ett hållbart sätt.!" Främja forskning och utbildning kring bevarande och hållbart nyttjande av marina och landbaserade ekosystem. Syftet tryggas genom att: 1. Yrkesfisket regleras enligt Fiskerilagstiftningen och är förenligt med den föreslagna nationalparkens syfte. Trålning efter räka bedrivs i enlighet med den så kallade Koster/Väderöfjordsmodellen (överenskommelse daterad ). Inom nationalparken bedrivs fritidsfiske efter bland annat hummer. Fritidsfisket är hållbart och är förenligt med den föreslagna nationalparkens syfte. 2. Nytillkommande verksamhet som tar mark eller vatten i anspråk eller innebär skador på mark, vegetation eller i den marina miljön och som förändrar landskapets orörda karaktär tillåts inte.

7 7 3. Vattenbruk bedrivs på ett sätt som inte skadar den föreslagna nationalparkens marina miljö. 4. Besöksnäringen bedrivs och utvecklas på ett sätt som är anpassat till områdets höga natur- och kulturmiljövärden. 5. Yrkesmässig trafik bedrivs i enlighet med sjötrafikförordningen. Fritidsbåttrafiken bedrivs på ett sätt som inte påverkar områdets vattenkvalitet negativt eller orsakar störningar på djurlivet eller människors behov av stillhet och tystnad. Tysta zoner avsätts där hastighetsbegränsningar införs. 6. Jakt efter sjöfågel begränsas till fast boende inom församlingar som gränsar till den föreslagna nationalparken. 7. Friluftslivet kanaliseras genom zonering för att undvika störningar på känsligt djurliv och slitage på känslig vegetation samtidigt som behovet av goda naturupplevelser som stillhet, avskildhet och tystnad erbjuds. 8. Naturinformation och naturvägledning byggs ut. 9. En lokal förvaltningsorganisation byggs upp. 10. Den föreslagna nationalparkens syfte beaktas vid tillämpning av Miljöbalken och sektorslagstiftning i och i nära anslutning till den föreslagna nationalparken. C. Föreskrifter När regering och riksdag har fattat beslut om att inrätta den föreslagna nationalparken beslutar Naturvårdsverket om föreskrifter samt fastställer en skötselplan för nationalparken. Dessa beslut kommer att föregås av samråd med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, berörda kommuner samt övriga berörda intressenter. Samtidigt kommer regeringen utse vem som skall vara förvaltare för nationalparken (nationalparksförordningen). Se också punkt 9 ovan. Föreskrifterna för nationalparken kommer att indelas i dels föreskrifter för markägaren (staten) och andra eventuella sakägare, dels föreskrifter för allmänheten. Föreskrifterna regleras i miljöbalken kap. 7, 4 och 30 samt enligt nationalparksförordningen, 4. Förslag till inskränkningar i rätten att använda mark och vatten inom nationalparken 1. uppföra helt ny byggnad eller anläggning, 2. anlägga helt ny brygga, kaj eller båthamn, 3. anordna eller upplåta vattenområde för bojförtöjning, 4. muddra, 5. avverka skog, 6. anordna upplag annat än tillfälligt i samband med nationalparkens skötsel,

8 8 7. anlägga ny väg, 8. spränga, schakta, dika, tippa eller fylla ut med massor, 9. lägga ut kablar och ledningar på mark eller i vatten, 10. jaga inom röd zon. Utan hinder av ovanstående förbud är det tillåtet att: - uppföra byggnader och anläggningar för förvaltningens behov, - förvaltaren anlägger mindre förtöjningsanläggningar i naturhamnar, - utföra underhållsmuddring i anslutning till befintlig farled hamnanläggning eller brygga, - förvaltaren utför röjningar i skog och kulturlandskap i enlighet med fastställd skötselplan, - underhåll av befintliga hårdgjorda vägar i enlighet med fastställd skötselplan, - personal inom förvaltningen använder arbetsfordon och utför åtgärder i enlighet med fastställd skötselplan, - underhålla befintliga för motorfordon tillåtna vägar och vägkanter samt underhålla befintliga ledningsgator, - lägga ut vattenledning från fastlandet till Sydkoster för den lokala vattenförsörjningen. Om det finns särskilda skäl får Länsstyrelsen med stöd av 5 nationalparksförordningen medge undantag från föreskrifterna. Övriga lagrum vilka skall beaktas vid prövning av verksamheter i området Verksamheter vilka kräver dispens eller tillstånd från någon av föreskrifterna ovan förutsätter ofta prövning även enligt andra lagrum i miljöbalken för att kunna utföras. Exempel på sådan prövning kan vara dispens från strandskyddsbestämmelser, tillstånd eller anmälan för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken eller tillstånd till muddring eller annan vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. Tillstånd krävs alltid enligt 7 kap 28 a MB för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön inom Natura-2000 området. Förslag till föreskrifter om rätten att färdas och vistas och om ordningen i övrigt C.1 Hela nationalparken Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar är det förbjudet att: 1. tälta eller göra upp öppen eld utanför anvisade platser, 2. medföra hund som inte är kopplad, 3. dra upp båtar på sandstränder, 4. cykla och rida annat än på anvisade stigar och vägar,

9 9 5. bortföra eller omlagra sten, 6. förtöja och ankra i samma naturhamn mer än två dygn i följd, 7. framföra motordrivet fordon annat än på anvisade vägar. C.2 Zonindelning Friluftslivet kanaliseras för att undvika störningar på känsligt djurliv och slitage på känslig vegetation samtidigt som behovet av goda naturupplevelser som stillhet, avskildhet och tystnad erbjuds. Nationalparkens vattenområden föreslås därför att indelas i zoner med varierande grad av tillåtlighet. Grön zon Hänsynsområde inom Kosterarkipelagen. Utöver föreskrifterna i B.1 gäller att: * Motordrivna farkoster får inte framföras i högre hastighet än 5 knop under tiden 1/5 31/8. Blå zon Tyst område vid Tjälleskären. Utöver föreskrifterna i B.1 gäller att: * Transport för motor endast tillåten till och från tilläggsplats. Röd zon Djurskyddsområden (Befintliga fågel och sälskyddsområden). Utöver föreskrifter i B.1gäller: * Förbud att varaktigt uppehålla sig i och att landstiga på öar och skär under tiden 1/4 15/7. För Torgrimmen gäller förbudet t.o.m. 15/8. Ordningsföreskrifterna gäller inte yrkesfiskare, fartyg i yrkesmässig trafik, tjänsteman under myndighetsutövning eller person som på uppdrag av Länsstyrelsen arbetar inom ramen för områdets förvaltning. D. Den framtida förvaltningen av nationalparken En nationalpark ställer stora krav på områdets förvaltning. Förvaltaren har det administrativa och ekonomiska ansvaret för förvaltningen och svarar för de praktiska åtgärder som skall utföras enligt fastställd skötselplan. Förvaltaren ansvarar också för att byggnader och anläggningar är i gott skick och ansvarar för renhållning och information. Förvaltaren skall också märka ut nationalparkens gränser i terräng enligt svensk standard. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen kommer att utreda hur en lokal förvaltning av den föreslagna nationalparken kan se ut och vilka uppgifter en sådan lokal organisation kan ha. Den skall utgå ifrån området samtidigt som relevanta myndigheter, aktörer och brukare inom området tillförsäkras ett inflytande. Det handlar också om att kunna förse förvaltningen med nödvändig kunskap.

10 10 Vad händer efter remissen? När Naturvårdsverket har fått in alla remissvar (efter den 2 oktober 2007) kommer synpunkterna att behandlas och eventuellt bearbetas i det slutliga förslaget. Under november månad kommer Naturvårdsverket och Länsstyrelsen att gemensamt ta ställning till möjligheterna att fortsätta planeringen inför bildandet av en nationalpark för Kosterhavet. Avgörande för detta ställningstagande är Strömstads och Tanums kommuners synpunkter på förslaget. Om inkomna synpunkter är positiva kommer Naturvårdsverket att arbeta vidare med markköpen samt fortsätta planeringen att uppföra ett naturum på Koster. En skötselplan kommer att utarbetas under senhösten 2007 och våren 2008 och ett slutligt förslag till avgränsning, syfte, föreskrifter och förvaltning kommer att åter skickas på en bred remissomgång under hösten Därefter kommer Naturvårdsverket att under november/december 2008 hemställa hos regeringen att regeringen begär riksdagens medgivande att regeringen får inrätta en nationalpark för Kosterhavet. Regeringen kommer då att ånyo skicka förslaget på remiss till berörda kommuner och övriga intressenter. Detta sker troligen omkring januari/februari Därefter skriver regeringen en proposition om att inrätta en nationalpark för Kosterhavet. Propositionen behandlas i riksdagens miljö- och jordbruksutskott och om allt går vägen fattar riksdagen beslut under våren Beslutet innebär att riksdagen fastställer den blivande nationalparkens syfte och medger att regeringen får inrätta en nationalpark för Kosterhavet. Regeringen fattar därefter beslut om att Kosterhavet skall vara nationalpark samt utser en förvaltare för nationalparken genom ett tillägg i nationalparksförordningen någon gång under senvåren 2009 och uppdrar år Naturvårdsverket att fastställa föreskrifter och skötselplan för Kosterhavets nationalpark. Föreskrifter och skötselplan har då redan remissbehandlats under hösten Naturvårdsverket fattar beslut om föreskrifter och skötselplan under juni månad Om förslaget vinner gehör hos kommunerna och övriga intressenter planerar Naturvårdsverket och Länsstyrelsen att genomföra en invigning av Kosterhavets nationalpark i början av september ************************

11