DIGITALISERING OCH TILLGÄNGLIGHET KULTURRÅDETS SKRIFTSERIE 2014:2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DIGITALISERING OCH TILLGÄNGLIGHET KULTURRÅDETS SKRIFTSERIE 2014:2"

Transkript

1 DIGITALISERING OCH TILLGÄNGLIGHET KULTURRÅDETS SKRIFTSERIE 2014:2

2

3 DIGITALISERING OCH TILLGÄNGLIGHET KULTURRÅDETS SKRIFTSERIE 2014:2

4 Tryck: Taberg Media Group Bild omslag: Scanpix Statens kulturråd 2014 ISSN x ISBN Kulturrådet, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: Fax: E-post: Webbplats:

5 INNEHÅLL Sammanfattning sid. 5 Inledning sid. 6 Bakgrund sid. 6 Avgränsning sid. 6 Uppdragets genomförande sid. 6 Särskilt utpekade myndigheter i uppdraget sid. 6 Digitala lösningar inom kulturområdet sid. 8 Utvecklingen av digitala lösningar för tillgänglighet sid. 8 Användningen av digitala lösningar för ökad tillgänglighet sid. 8 Tillgången till kultur för personer med funktionsnedsättning sid. 10 Handisams panel Rivkraft sid. 10 Exempel på digitala lösningar sid. 12 Utvecklingen av digitala lösningar för att tillgängliggöra kulturområdet sid. 12 Digitala lösningar för att avhjälpa specifika hinder inom kulturområdet sid. 15 Kultur- och funktionshinderspolitik sid. 18 Digitalisering utifrån ett kultur- och funktionshinderspolitiskt perspektiv sid. 18 Målsättningar inom funktionshinders- och kulturpolitiken sid. 18 FN:s konvention sid. 18 Kulturrådet som sektorsansvarig/strategisk myndighet sid. 19 Regional tillgänglighetspolitik inom kulturområdet sid. 19 Sammanfattande diskussion och områden för insatser sid. 21 Digitala lösningar kan öka tillgången till kultur på flera sätt sid. 21 Helhetsperspektiv i framtagandet och användningen av digitala lösningar sid. 21 Standardiseringen av webb och e-tjänster sid. 21 Statliga insatser för att främja utvecklingen sid. 22 Behov av att stärka grundfinansieringen sid. 23 Nationell uppföljning av tillgänglighetsarbete sid. 23 Sammanfattande förslag till framtida insatser sid. 23

6 4

7 SAMMANFATTNING Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga hur digitala lösningar kan användas för att öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Uppdraget har genomförts tillsammans med Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) och Post- och telestyrelsen. Rapporten ger exempel på hur digitala lösningar har ökat tillgången till kultur för personer med funktionsnedsättning. Detta dels genom att nya sätt att ta del av kulturlivet har utvecklats och dels genom att digitala lösningar för att avhjälpa specifika hinder har utvecklats och används. Digitaliseringen kan på ett utmärkt sätt öka tillgängligheten till kulturlivet. Digitala lösningar ersätter dock inte ett antal grundläggande krav på tillgänglighet så som tillgängliga lokaler och miljöer eller det sociala sammanhang och kontext som en kulturupplevelse erbjuder. En viktig slutsats är att digitala lösningar inte är tillgängliga per automatik. För att göra dem mer tillgängliga är det väsentligt att följa tekniska standarder för tillgänglighet. Implementering och tillämpning av framtagna standarder för tillgänglig webb och e-tjänster är central för att personer med funktionsnedsättning, på lika villkor, ska kunna ta del av och vara delaktiga i kulturlivet. Samtidigt är det strategiskt viktigt att sätta in utvecklingen och användningen av digitala lösningar i ett helhetsperspektiv. Flera faktorer påverkar hur god tillgängligheten blir, bland annat om det finns kunskap inom organisationerna om skötsel och drift, att målgruppen får information om lösningen och att den fysiska tillgängligheten till kulturlokalerna är god. Det finns i dag en rad positiva exempel på hur statliga insatser har bidragit till att utveckla nya digitala lösningar och metoder för att använda lösningar. Kulturrådet bedömer att det är av största vikt att sådana nationella insatser får fortsätta att stimulera utveckling och tilllämpning av digital teknik för att kulturlivet ska kunna tillgängliggöras ytterligare. Det är positivt att det finns ett stort engagemang inom kulturområdet för att bidra till ett tillgängligare kulturliv för personer med funktionsnedsättning. För att de enskilda kulturorganisationerna ska kunna utveckla och utöka sin användning av digitala lösningar, såväl som andra typer av tillgänglighetsinsatser, bedömer Kulturrådet att det är viktigt att de strukturer som finns för bidragsgivning tillförs resurser för detta. Regeringen har i ett delmål för kulturområdet angett att webb och e-tjänster ska vara tillgängliga senast Kulturrådet bedömer att riktade utbildnings- och informationsinsatser bör genomföras. Det bör även övervägas om särskilda medel behöver tillföras. Kulturrådet bedömer att det är viktigt att fortsätta följa upp det arbete som pågår på regional och lokal nivå. 5

8 INLEDNING Bakgrund Regeringen gav inför 2013 Kulturrådet i uppdrag att kartlägga hur tekniska lösningar kan användas för att öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Lärande exempel och förslag till framtida insatser ska beskrivas. Efter kontakt med Kulturdepartementet bestämdes att tyngdpunkten i kartläggningen skulle ligga på digital teknik. Uppdraget skulle redovisas senast den 1 mars Uppdraget skulle genomföras tillsammans med Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam), Post- och telestyrelsen samt andra berörda aktörer. Parallellt fick Kulturrådet i uppgift att kartlägga förekomsten av digitalisering inom scenkonstområdet. Den kartläggningen undersökte i vilken utsträckning scenkonstinstitutioner använder digital teknik för att tillgängliggöra verksamheten, exempelvis genom livestreaming eller i efterhand via en webbplats. En rapport lämnades till regeringen i maj De båda kartläggningarna har många beröringspunkter. En gemensam slutsats är att utvecklingen inom den digitala tekniken gynnar såväl personer med som utan funktionsnedsättning. Avgränsning Kulturrådet har avgränsat kartläggningen till att undersöka hur digital teknik används idag för att göra kultur mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, samt att fånga upp pågående utveckling inom kulturområdet. Kartläggningen avser i första hand svenska förhållanden. Rapporten avgränsas dock inte till lösningar som fokuserar på att avhjälpa ett visst hinder, utan påvisar även hur utvecklingen av nya tjänster möjliggjort en ökad tillgång till kultur för både personer med och utan funktionsnedsättning. I denna rapport berörs inte tv eller radio, även om tvoch radioaktörer i hög grad arbetar med att tillgängliggöra kultur. Myndigheten för radio och tv har under 2013 genomfört ett specifikt uppdrag om tillgängliga tv-tjänster för personer med funktionsnedsättning. Uppdragets genomförande Kulturrådet har haft löpande kontakter och ett flertal möten med de i uppdraget utpekade samarbetsparterna för att diskutera inriktning, få sakområdeskunskap och synpunkter. Uppdraget har genomförts genom att inventera pågående projekt och verksamheter. Bland annat har information om olika lösningar och projekt samlats in från samarbetsmyndigheterna i uppdraget. Kulturrådet har även efterfrågat exempel på digitala tillgänglighetslösningar på myndighetens webbplats, i nyhetsbrev och genom kontakt med olika organisationer. Utöver detta har tre enkäter använts. En genomfördes i samband med uppföljningen av funktionshinderspolitiska delmål och riktade sig till enskilda kulturorganisationer som uppbär stöd från Kulturrådet, eller inom ramen för kultursamverkansmodellen. En var direkt riktad till scenkonstinstitutioner och kopplad till scenkonstens digitalisering. Det tredje enkätunderlaget är ett antal specifika frågor som innefattats i Handisams undersökningspanel Rivkraft. Utifrån det material som insamlats har sedan intervjuer genomförts med bland annat organisationer som använder sig av digitala lösningar och med myndigheter. Möten har hållits med representanter för myndigheterna Digisam (vid Riksarkivet), Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), Myndigheten för radio och tv, liksom med ett flertal andra aktörer. Föreliggande rapport publiceras i samband med den konferens om hur digitaliseringen kan leda till ökad tillgänglighet som Kulturrådet arrangerar i Umeå den 27 mars Särskilt utpekade myndigheter i uppdraget Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) ansvarar för att samordna, påskynda och följa upp funktionshinderspolitiken. Myndigheten arbetar för att funktionshinderperspektivet ska genomsyra hela samhället. Bland annat ansvarar Handisam för att ta fram riktlinjer för tillgänglighet, att stödja myndigheter som har ett särskilt ansvar i genomförandet av funktionshinderspolitiken och att stödja kommuners och landstings tillgänglighetsarbete kopplat till metodutveckling för uppföljning. Riksantikvarieämbetet ansvarar för frågor som rör kulturmiljö och kulturarv. I uppdraget ingår bland annat att stimulera forskning och uppbyggnad av kunskap om kulturmiljöer, kulturminnen och kulturföremål samt informations- och rådgivningsverksamhet. I myndighetens uppdrag ingår även att göra kulturarvet tillgängligt. Post- och telestyrelsen är den myndighet som bevakar områdena elektronisk kommunikation och post i Sverige. Myndigheten anordnar även återkommande innova- 6

9 tionstävlingar där organisationer kan ansöka om finansiering av tjänste- och produktutveckling inom elektronisk kommunikation. Stiftelsen Svenska Filminstitutet har i uppdrag att stödja produktion av ny film samt distribution och visning av värdefull film. SFI arbetar även med att bevara och tillgängliggöra det svenska filmarvet och att representera svensk film internationellt. 7

10 DIGITALA LÖSNINGAR INOM KULTUROMRÅDET Utvecklingen av digitala lösningar för tillgänglighet Utvecklingen av digital tillgänglighet kan ses utifrån två perspektiv. Ett som bygger på att digitaliseringen leder till nya digitala varor eller tjänster som kan utvecklas utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Ett annat bygger på att digitala lösningar kan utvecklas för att tillgängliggöra redan befintliga varor eller tjänster för personer med funktionsnedsättning, alltså specifika lösningar för att avhjälpa någon typ av begränsning i tillgängligheten. Flera nya lösningar som utvecklas inom kultursektorn bygger på användningen av internet, till exempel att låna och läsa e-böcker och ta del av scenkonst eller musik via webben. Utvecklingen av specifika hjälpmedel som röstoch ögonstyrning, skärmläsare, talsyntes och punktskriftsdisplayer har gjort det möjligt för fler att använda datorer, telefoner och läsplattor. Utformningen av webbplatser och e-tjänster är dock central för att hjälpmedlen ska fungera. För att utvecklingen av nya varor och tjänster ska bli tillgängliga är standardisering avgörande. Den internationella organisationen World Wide Web Consortium (W3C) har utarbetat standarden WCAG 2.0 (Web Content Accessibility Guidelines) som innefattar ett antal riktlinjer för ökad tillgänglighet. Genom att följa riktlinjerna görs innehållet tillgängligt för en bredare skara människor, bland annat för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Viktiga beståndsdelar i WCAG 2.0 är inte bara grundstrukturen i kodningen, utan även hur man publicerar olika typer av innehåll, alltså både ett programmeraroch redaktörsperspektiv. Standarden är inte teknikspecifik men vissa typer av programmeringsspråk är uppbyggda så att standarden inte helt kan uppnås. Funka NU AB, som har gjort den auktoriserade översättningen av WCAG-standarden till svenska, poängterar bland annat att vissa riktlinjer i standarden har tillkortakommanden när det kommer till mobilgränssnitt. 1 Men oavsett detta är standardiseringen av stor vikt för att bland annat kunna konkretisera och definiera vad som idag anses vara tillgängliga e-tjänster på webben. Digitaliseringen har även gjort att specialanpassade lösningar för att tillgängliggöra befintliga kulturella uttryck, miljöer och konstarter har utvecklats. Till exempel att möjliggöra för fler att närvara när teaterföreställningar framförs. En fördel med en ökad användning av datorer, läsplattor och telefoner är att sådana lösningar kan blir mer mjukvarubaserade, alltså att man inte i samma omfattning behöver utveckla specifika hårdvarulösningar. Digitala lösningar som fokuserar på att avhjälpa ett befintligt hinder är oftast beroende av att den fysiska eller geografiska tillgängligheten är god så väl som att lösningen har en tillgänglig design. Finns det en digital lösning för att syntolka en teaterpjäs är det viktigt att lokalerna även är fysiskt tillgängliga så att personer med synnedsättning enkelt kan komma in på teatern. Användningen av digitala lösningar för ökad tillgänglighet En nulägesbild av i vilken omfattning kulturorganisationer använder digitala lösningar och tillgänglighetsstandarder ges i en enkät som Kulturrådet genomförde årsskiftet 2013/2014. Resultatet presenteras utförligt i en årlig rapport om funktionshinderspolitiska delmålsättningar 2. I undersökningen deltog 277 organisationer som har ekonomiskt stöd från Kulturrådet eller genom kultursamverkansmodellen bland annat inom områdena musik, teater, dans, bild- och formkonst samt arkivverksamhet. Tillgängliga webblösningar och e-tjänster Ett av regeringens uppsatta delmål för ett tillgängligare kulturliv handlar just om tillgängliga webb- och e-tjänster. Delmålet anger att samtliga kulturinstitutioner som får statsbidrag ska ha webbplatser och e-tjänster tillgänglighetsanpassade senast Delmålet gäller även andra organisationer med statsbidrag (fria grupper med flera) i den omfattning det kan anses skäligt. Kulturrådet har vidare definierat målsättningen till att gälla nivå AA i WCAG 2.0-standarden. I den enkät som genomfördes framkom att kunskapen om tillgänglighetsstandarden inte är utbredd. Av de 277 organisationer som deltog i Kulturrådets enkät angav 43 procent att de inte vet om deras webbplats följer standarden WCAG 2.0 nivå AA. 19 procent svarade att de inte följer standarden. 30 procent angav att de följer standarden till viss del. Av samtliga svaranden var det 7 procent som angav att deras webbplats idag följer standarden. Skärskådas resultatet utifrån organisationstyp ser det lite annorlunda ut. Ungefär 30 procent av de kommunala och regionala kulturinstitutionerna vet inte om standarden följs och knappt 20 procent angav att de inte följer standarden. Hälften av de fria grupper som besvarat enkäten vet 8 1. Slutrapport: Framtagande av riktlinjer för utvecklingen av tillgängliga mobilgränssnitt, Funka NU AB 2. Kultur för alla inget hinder, Redovisning av Kulturrådets arbete 2013 med delmålen i funktionshinderspolitiken (utkast)

11 inte om deras webbplats följer standarden och en fjärdedel anger att den inte gör det. I denna svarsgrupp finns både grupper som har egen scen och grupper som främst verkar och marknadsför sig genom arrangörer. Bland arrangörsorganisationerna har hälften angett att de inte vet om deras webbplats följer standarden medan ungefär en femtedel angav att den inte gör det. Bland övriga organisationer svarade knappt hälften att de inte vet om de följer standarden och cirka en femtedel att de inte följer den. Standarden är komplicerad att sätta sig in i, den är omfattande och innehåller många riktlinjer. Samtidigt saknar många organisationer kommunikationsavdelning eller webbansvarig. Därför kan både frågan vara svår att besvara och standarden svår att uppnå. Information om tillgänglighet I Kulturrådets enkät angav 43 procent av totalt 277 att de informerar om tillgängligheten i lokalerna. 57 procent svarade att de inte gör det. Ett exempel som omnämns av organisationer och av regionala företrädare från Västra Götalandsregionen är Tillgänglighetsdatabasen (TD), en del i en regional satsning på att förbättra tillgängligheten till kultur. Tillgänglighetsdatabasen är framtagen av Handikappkommittén i Västra Götalandsregionen och Västsvenska Turistrådet tillsammans med den samlade funktionshindersrörelsen i Västsverige samt företag och kommuner i regionen. TD informerar allmänheten om tillgänglighet i olika miljöer vad gäller såväl allmänna kulturlokaler som vandringsleder, campingplatser och kyrkogårdar. Ett tusental besöksmål i Västra Götalandsregionen är inlagda i TD. Samtliga är tillgänglighetsinventerade enligt bestämda kriterier som arbetats fram av organisationerna bakom databasen. Digitala lösningar för att tillgängliggöra kultur Kulturrådet efterfrågade även om kulturorganisationerna använder någon typ av digital teknik för att tillgängliggöra verksamhetsutbud/repertoar/utbud för personer med funktionsnedsättning. Frågan var frivillig att besvara och ett stort antal organisationer valde att inte besvara den. Ett fåtal organisationer utöver dessa angav svar där de klargjorde att de inte använder sig av digital teknik för att tillgängliggöra sitt utbud. Drygt 140 organisationer svarade att de använder någon form av digital teknik för att öka tillgången till kultur för personer med funktionsnedsättning. Resultatet kan ge en indikation på vilken typ av teknik som idag används, och till viss del vilken teknik som är vanligt förekommande. Det enskilt vanligast förekommande svaret var hörslingor. Denna lösning används av en stor majoritet av de svarande. Bland de enskilda svaren framkom bland annat att en del organisationer har hörslinga i vissa av sina verksamhetslokaler och att en del använder sig av portabla hörslingor istället för lokalspecifika. Andra vanliga svar var syntolkning (knappt hälften av dem som svarade på frågan angav detta) och texttolkning (ett 30-tal kulturorganisationer). Flera organisationer nämnde att de arbetar med information och kommunikation. Bland annat med tillgänglighetsanpassade webbplatser, talande webb, textade filmer, syntolkade informationsutskick, användning av QR-koder, lättläst text såväl som utveckling av e-biljetter och e-presentkort. Bland svaren framkom att organisationerna använder sig av olika sätt för att öka tillgången till kultur. Svaren berörde bland annat webbaserade sökbara samlingar, utlån av läsplattor och e-böcker, interaktiva konstverk, digitala överföringar av teater, taktila föreställningar med ljudskulpturer, video för syn- och hörselskadade, audioguider, videopodcast samt utvecklade tillgänglighetslösningar som Museum Hemma 3. Tiotalet kulturorganisationer angav att de använder sig av någon form av applösning i sin verksamhet. Av dessa specificerade en del organisationer vilka typer av lösningar som åsyftats. Svaren rörde lösningar gjorda för att ta del av kulturmiljöer, projekt om augmented reality (förstärkt verklighet) i stadsmiljö, kalendarium och en musikpedagogisk app. I svaren framkom att fyra organisationer håller på att ta fram applösningar. En angavs vara en syntolkningsapp och en annan en lösning som utvecklas speciellt anpassad för synskadade. Det kan råda viss osäkerhet om alla av de internetbaserade lösningar som angavs är designade med ett tillgängligt gränssnitt. I ett svar poängterades att appar i många fall inte kan anses som tillgängliga. 3. En lösning som möjliggör virtuella besök i olika miljöer, 9

12 TILLGÅNGEN TILL KULTUR FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Handisams panel Rivkraft Hösten 2013 genomförde Handisam en frågeomgång i panelen Rivkraft. Handisam ställer i denna panel frågor om funktionshinderspolitik, hjälpmedel och annat som är relevant för personer med funktionsnedsättningar. Panelen är en brukarpanel, det vill säga de som ingår har själva en funktionsnedsättning. Kulturrådet fick genom Handisam möjlighet att ställa särskilda frågor kopplade till digitalisering och tillgänglighet. Av de personer som deltog i panelen angav 82 procent att de på något sätt brukar ta del av konst, kultur eller kulturmiljöer. De personer som angav att de brukar delta i kulturlivet fick specificera hur. Svaren presenteras i tabellen nedan. TABELL 1 Brukar ta del av kultur genom att: Svarsfrekvens procent gå på teater, konserter eller dansföreställningar 61 gå på museer och konstutställningar 60 gå på bio 65 läsa böcker och tidskrifter 81 besöka kulturmiljöer och andra besöksmål 56 eget utövande 17 annat 7 De 17 procent som angav eget utövande fick specificera inom vilket kulturområde de är aktiva. Konst- och/eller hantverksutövande samt musikrelaterat utövande dominerar, men även skrivande, film och foto samt teater och dans är relativt vanligt. Studiecirklar, släktforskning, besök på djurparker och/eller fornlämningar samt att spela olika typer av spel förekom också i svaren. Även de 7 procent som angav att de brukar ta del av konst, kultur och kulturmiljöer på annat sätt specificerade sina aktiviteter. Här uppvisade svaren en mängd olika aktiviteter, till exempel dövfilmfestival, dövteater, syntolkade evenemang, tyst teater och talböcker. Radio, tv och livestreamade evenemang förekom också, liksom föreningsliv, studiecirklar, biblioteksbesök, musiklyssning, festival- och operabesök. Av samtliga respondenter angav 5 procent att de inte vill ta del av konst, kultur och kulturmiljöer. 12 procent angav att de inte brukar delta men att de skulle vilja. Dessa personer fick uppge hur de skulle vilja ta del av konst och kultur. Svaren fördelar sig enligt följande tabell. TABELL 2 Deltar ej, men skulle vilja ta del av konst, kultur och kulturmiljöer genom att: Svarsfrekvens procent gå på teater, konserter eller dansföreställningar 42 gå på museer och konstutställningar 23 gå på bio 40 läsa böcker och tidskrifter 22 besöka kulturmiljöer och andra besöksmål 25 eget utövande 9 annat 5 En ytterligare fråga som personer svarade på var om de upplever att det finns digital teknik i tillräcklig utsträckning för att kunna ta del av konst, kultur och kulturmiljöer i den omfattning de önskar. Drygt hälften eller 735 personer svarade ja, 544 svarade nej. Därutöver svarade personer på frågan om någon form av digitala hjälpmedel är avgörande för att kunna ta del av konst, kultur och kulturmiljöer. Av dessa angav 33 procent att så är fallet och 67 procent att det inte är avgörande. Exempel på digital teknik I enkäten gav knappt 500 personer exempel på digital teknik som underlättar för dem att ta del av konst, kultur och kulturmiljöer. En del av svaren var specifika medan andra var generella och angav hörhjälpmedel, syntolkning, textning/skrivtolkning och teckentolkning/teckenspråk. Bland de specifika exemplen fanns i fallande ordning från vanligast förekommande: Hörslinga (berördes av cirka 18 procent av de öppna svaren) Datorer och internet (cirka 12 procent) Audioguider (cirka 10 procent) Smarta mobiltelefoner, läsplattor, MP3-spelare, applösningar (cirka 10 procent) Digitala böcker/bokformat (talbok, ljudbok, e-bok), digitala tidningar och tidskrifter (cirka 9 procent) Hörapparat (cirka 7 procent) Uppläst text, syntetiskt tal, skärmläsare, talad textremsa (cirka 4 procent) Streaming via internet eller livesändning (cirka 1 procent) Svar om förbättringsåtgärder På en öppen fråga om vad som kan förbättras för att öka tillgängligheten till kultur var svarsfrekvensen något högre, drygt 800 personer. Av dessa uppgav ett hundratal att de var nöjda med tillgängligheten som den är idag eller 10

13 att de inte hade intresse av kultur. Drygt 200 personer svarade att det är viktigt att förbättra tillgängligheten i lokaler och fysiska miljöer. I denna kategori berörde många sådant som kontrastmarkering, bättre skyltning, bättre toaletter, tillgängligare parkeringar, bättre ljudmiljöer, förändrad ljussättning och doftfria miljöer. Ett trettiotal angav att lokaler med mindre eller ingen elektronisk apparatur som avger strålning skulle underlätta eller möjliggöra besök. Ett sextiotal svar angav personlig ekonomi som ett skäl att inte kunna besöka kulturevenemang eller kulturinstitutioner. Ett billigare pris eller en bättre ekonomisk situation skulle underlätta tillgängligheten till konst och kultur för dessa personer. Andra faktorer och förutsättningar som förekom i svaren rör ledsagning och assistenter, färdtjänst och/eller kollektivtrafik. Flera personer angav att de skulle kunna ta del av mer konst och kultur om de hade tillgång till eller fick utökad ledsagning och/eller färdtjänst. En bättre tillgänglighetsanpassad kollektivtrafik nämndes också i flera svar. Mer information om utbudet efterfrågades i flera svar. Även bättre information om tillgängligheten till och i lokalen efterlystes. Vikten av att information ska vara sökbar och tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar poängterades av flera. Ett hundratal svar angav att hörslinga skulle förbättra tillgängligheten. Av dessa underströk en fjärdedel hur viktigt det är att hörslingorna fungerar. Idag är det vanligt att de inte är rätt inställda, har dålig ljudkvalitet, har kopplats ur eller är trasiga. Mer textning och/eller skrivtolkning av bland annat teater, tv och bio skulle öka tillgängligheten för många. Flera personer efterfrågade även uppläst text liksom fler och bättre audioguider. Ett 20-tal respondenter svarade att utvecklingen av applikationer till telefoner, läsplattor och internet ökar möjligheterna att delta i kulturlivet. Lika många pekade på utökad syntolkning som en angelägen förbättring och ett tiotal svar efterlyste teckenspråktolk eller ut ökad användning av teckenspråk. Även skrivtolkning och dövblindtolkning angavs som exempel på förbättningsåtgärder. 11

14 EXEMPEL PÅ DIGITALA LÖSNINGAR Utvecklingen av digitala lösningar för att tillgängliggöra kulturområdet I detta kapitel följer ett antal exempel på hur den digitala utvecklingen har lett till nya lösningar för att tillgängliggöra kultur. Alla exempel är inte fullt ut tillgängliga, men ger en bild av hur den digitala utvecklingen kan generera positiva tillgänglighetseffekter för personer med funktionsnedsättning. Några exempel fokuserar mer ingående på vad som krävs för att användningen av lösningar ska fungera utifrån ett funktionshindersperspektiv. Digital distribution av konstnärliga scenkonstbaserade produktioner De senaste åren har olika typer av digital distribution av scenkonst blivit vanligare. Insatser som görs för att distribuera scenkonst digitalt bygger i de flesta fall på att nå fler personer eller nya målgrupper. Folkets Hus och Parkers direktsändningar av operaföreställningar från framför allt Metropolitan i New York är ett exempel på hur något otillgängligt, en operascen i ett annat land, har blivit tillgängligt för invånare i Sverige. Opera har en långtgående tradition av textning av föreställningar i operahusen, något som funnits med även i de digitala livesändningarna sedan starten. Folkets Hus och Parker började texta operasändningarna på svenska under säsongen 2013/2014. Formatet har hinder kopplat till tillgängligheten. En del skulle kunna avhjälpas genom att komplettera med syntolkade föreställningar eller en lösning för uppläst text. En stor del av tillgänglighetsgraden är också kopplad till den lokala arrangörens fysiska lokaler. Således löser inte livesänd opera alla tillgänglighetsproblem men det har öppnat för att fler kan ta del av föreställningar och skulle kunna bli ännu mer tillgängligt genom särskilda insatser. En trend som vuxit fram under de senaste två åren är att kulturinstitutioner webbsänder produktioner på internet antingen live, on demand, eller i en kombination. Bland musikinstitutionerna har utvecklingen gått snabbast. Bland annat tillhandahåller Göteborgs symfoniker, Stockholms Konserthus och konserthuset Studio Acusticum i Piteå egna playtjänster på webben. I början av 2014 lanserade föreningen Play kultur en beta-version av en playtjänst som kulturaktörer kan använda för att publicera produktioner. I betaversionen finns bland annat en produktion av Malmö stadsteater. De flesta svenska aktörer som satsat på strömmad scenkonst tillhandahåller innehållet gratis. Den danska tjänsten Seeatre.com har visat att det finns svårigheter med finansieringsmodeller som bygger på att användarna betalar. 4 Hur tillgängliga tjänsterna är beror på hur de är uppbyggda, exempelvis om skärmläsare kan användas för att navigera och om det finns stöd för text, syntolkning eller teckenspråkstolkning. En nulägesbild av scenkonstinstitutionernas arbete med att distribuera scenkonst digitalt presenteras i den studie om scenkonstens digitalisering som Kulturrådet genomförde under våren Studien visar att ett vanligt syfte med att digitalisera scenkonstproduktioner är att öka tillgängligheten (17 av 29 organisationer angav det). Ett förväntat resultat eftersom tillgänglighet är ett centralt begrepp inom kulturinstitutionerna och kan röra allt från antal produktioner under ett år till insatser för att nå nya målgrupper. Kulturrådet ställde i en enkät som genomfördes i samband med studien en följdfråga om särskilda lösningar för personer med funktionsnedsättning 6. Bland de institutioner som hade digitaliserat scenkonst under angav 2 av 16 att de gjort anpassningar för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Dock lyfte ingen fram någon specifik teknisk lösning utan angav att digitaliseringen i sig ökar tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Frågan ställdes också till institutioner som planerar att digitalisera scenkonstproduktioner under Av 29 institutioner angav 16 att de kommer att göra anpassningar för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Ett exempel på en playtjänst som utvecklats med syfte att ha en tillgänglig design är Digitalteatern som tagits fram av produktionsbolaget Frekvens. Projektet tilldelades pengar genom Post- och telestyrelsens innovationstävling. Tjänsten utvecklades men affärsmodellen, som byggde på att produktionsbolaget som stod bakom tjänsten kunde sälja teaterproduktioner de spelade in i efterhand, gick inte i lås då man inte hittat ett fungerande avtal för visningsrättigheter. Digital distribution av musik Distributionen av inspelad musik har näst intill helt digitaliserats under 2000-talet. CD-försäljningen sjunker Digitaliseringen på scenkonstområdet, Kulturrådet Tidigare opublicerad data från enkät genomförd av Kulturrådet våren 2013

15 Vinylskivan bryter trenden men försäljningen är ändå mycket liten i förhållande till den totala musikkonsumtionen. Övergången till digital distribution har öppnat nya tekniska och affärsmässiga möjligheter. Att prenumerera på musiktjänster som Spotify eller Wimp har ändrat konsumtionen från ett eget ägande av en skiva till tillgång till databaser med en näst intill oändlig mängd musik. Idag prenumererar användarna på andras musiklistor och/eller följer andra för att hitta nya intressanta ingångar till musiken. Vare sig Spotify eller Wimp är dock tillgängliga för alla. För Spotify har tredjepartlösningar utvecklats som ökar tillgängligheten för tjänsten, men många av funktionerna stöds inte fullt ut. 7 Den möjlighet som öppnas i och med digital distribution har således inte helt nått sin fulla potential ur ett tillgänglighetsperspektiv. Dessutom riskerar möjligheten att hitta och lyssna på nyutgiven musik att försämras i och med att helt digitala utgivningar blir allt vanligare. E-böcker Digitaliseringen har ökat tillgängligheten till litteratur för personer som tidigare haft mycket svårt att ta del av texter utan särskilda ombearbetningar. Som tidigare nämnts möjliggör digital information, i detta sammanhang text, att innehåll kan läsas med bland annat skärmläsare och talsyntes. Bland annat har digital försäljning av e-böcker i England och USA blivit mycket användbart för personer med nedsatt syn. Att utvecklingen varit positiv i de engelskspråkiga länderna beror säkerligen på flera faktorer, inte minst att det finns ett stort utbud av engelskspråkig litteratur i e-boksformat och att företagsjättar som Amazon storsatsat på e-böcker för läsplattan Kindle. En kombination av utbud, affärsmodeller och teknikutveckling i samverkan. I Sverige har e-boken under de senaste åren varit omdiskuterad. Det har handlat om boken som artefakt, momssatser, marknadslösningar, hur regleringen av ersättningen för biblioteksutlåning bör se ut samt andra juridiska aspekter. För e-böcker är även diskussionen om standardisering angelägen. Idag framhålls Epub-formatet som en internationell standard både inom och utanför bokbranschen, exempelvis uppmanar OECD sina medlemsländer att uppmuntra den inhemska e-bokbranschen att använda Epub-formatet. 8 Svenska Förläggareföreningen lyfter bland annat fram det unika i att Epub är det första initiativet för att skapa en bred uppslutning i bokbranschen 9. Den senaste versionen, Epub3, har flera fördelar, inte minst i fråga om tillgänglighet. Bland annat möjliggör formatet att läsaren kan använda sig av olika sätt för att ta del av texten, till exempel som uppläst text och med punktskriftsdisplayer. Formatet möjliggör också en utveckling av bokformatet som sådant då det möjliggör ljud, rörlig bild och interaktiva inslag. För att e-böcker ska bli tillgängliga behövs såväl lösningar för fungerande tillgängliga distributionskanaler, både för biblioteksutlån och försäljning, som tillgängliga e-boksformat. Detta kommer i sin tur säkerligen att kräva fungerande affärsmodeller för förlagen samt överenskommelser för bibliotekutlåningsersättning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för nu samtal med förlag i syfte att nå en ramöverenskommelse för folkbiblioteken. Kungliga biblioteket har fått i uppdrag att inleda en försöksverksamhet som syftar till att göra det möjligt för externa distributörer att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen Libris. Som del i uppdraget ingår även att säkerställa att upphovsrättsligt fri litteratur finns tillgänglig i katalogen för förmedling via det allmänna biblioteksväsendet. Tillgängliggöra samlingar på webben Allt mer av samlingarna som utgör vårt kulturarv erbjuds via webben och det är viktigt att lösningarna för detta ökar tillgängligheten för alla. Lika viktigt är att kulturarvsinstitutionernas verksamhet, som utställningar och visningar, görs tillgängliga. Det handlar även om att göra institutionernas register över föremål relevanta för alla och inte bara för experter, men ofta saknas resurser. Det statligt initierade Access-projektet som pågick hade till uppgift att fördela stöd till både institutioner och organisationer inom kulturarvssektorn för att bearbeta och tillgängliggöra sina samlingar. Trots stora ansträngningar är fortfarande många och stora samlingar inte digitaliserade och möjliga att tillgängliggöra via webben. När institutionerna digitaliserar samlingarna är det viktigt att de när det är möjligt rättighetsmärker lösningarna med öppna licenser för att inte hindra vidare anpassning av andra aktörer genom till exempel översättning, inläsning och teckentolkning. Metadata med information om innehållet bör kopplas till de digitala objekten. Det gör informationen sökbar och möjlig att tolka för hjälpmedel som stödjer personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Livrustkammaren vid Stockholms slott har till exempel lagt ut sina bildsamlingar i hög upplösning med bra metadata och fria licenser på sin webbplats. Bilderna finns också tillgängliga på Wikimedia commons och kan laddas ned fritt. Bilder är lättillgängliga och spännande för många oavsett kognitiv förmåga och kunskapsnivå men naturligtvis svårtillgängliga för den som har nedsatt syn. Ett särskilt 7. Detta beskrivs bland annat på teknikbloggen TBTeknik IT och teknik för synskadade 8. Riksdagens rapport om e-böcker, s Epub lätt att göra? Rapport från Svenska Förläggareföreningen, s 5 13

16 bekymmer är kartor och andra typer av visualiseringar som innehåller mycket information. Digitala lösningar för att tillgängliggöra kulturmiljöer och utställningar Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Naturvårdsverket och Handisam sammanställt en handbok för att öka tillgängligheten till natur- och kulturområden. I handboken lyfts inte bara frågor som rör den fysiska tillgängligheten utan också exempel på praktiska lösningar för hur natur- och kulturområden kan tillgängliggöras. Bland annat exemplifieras lösningar för hur vevdrivna MP3-spelare som innehåller audiell information på flera språk eller flera olika historier kan monteras i kulturmiljön. Sådana eller liknande soldrivna digitala lösningar möjliggör tillgänglighet långt bortom mottagning och batteriladdning. Det finns även flera mobilbaserade lösningar för att tillgängliggöra och utveckla information kopplad till kulturmiljöer, utställningar och andra aktiviteter. På bland annat Sjöfartsmuseet i Göteborg används QR-koder (Quick Response) i utställningarna. Besökaren skannar in en kod som ersätter texten vid ett utställningsföremål. Via museets egen dataserver översätts koden så att besökaren kan tillgodogöra sig informationen via sin telefon. För telefoner har också lösningar som bygger på användarens position blivit allt mer vanliga. Bland annat har företaget Onspotstory lanserat en kartbaserad applikation där organisationer kan ansluta sig och lägga upp audioguider, bilder och text. Appen tipsar sedan användaren om kulturarv i närheten av sin position. För QR-koder är tillgänglighetsgraden beroende av hur den information framställs som skanningen av QRkoden leder till. Bland annat om den går att läsa med skärmläsare om det finns video med teckenspråk. För lösningar som Onspotstory är tillgängligheten beroende av den grundläggande utformningen av gränssnittet såväl som av det material som laddas upp. Till exempel om en synskadad kan navigera i appen och/eller om det finns uppladdade ljudfiler eller möjlighet att få text uppläst. Örebro kommun har tidigare arbetat med ett pilotprojekt som handlade om att utforma en tillgänglig lösning för mobiltelefoner. Erfarenheter från arbetet pekade på att det är lätt att underskatta behoven av pedagogiska och användarvänliga gränssnitt vid utvecklingen av tillgängliga informations- och kommunikationslösningar. För att kunna använda sig av en app för att tillgängliggöra natur- och kulturmiljöer för alla, inklusive personer med kognitiva och/eller andra funktionsnedsättningar, driver de nu projektet TiNaKul! (Tillgängliggör natur- och kulturmiljöer för personer med kognitiva funktionsnedsättningar). Inkluderande utställningsdesign på Tekniska museet Tekniska museet påbörjade 2012 sitt arbete med att utveckla ett nytt science center som öppnar Temat är den skapande hjärnan och målet att skapa ett spektakulärt och innovativt upplevelsecentrum där unga personer med hjälp av den senaste tekniken kan utforska och lära sig mer om vad hjärnan kan åstadkomma. Ledorden för projektet är 100 procent för alla, 100 procent tillsammans och 100 procent service. Installationerna som utvecklas utgår från målsättningen 100 procent tillsammans. Att ta del av museets installationer tillsammans med andra istället för enskilt leder till att besökaren stannar upp och reflekterar, vilket också förändrar flöden i designen av museet. I designprocessen av de upplevelsebaserade installationerna har digitala lösningar hämtats från olika håll, bland annat används teknik för att kunna styra datorer med ögonen och teknik utvecklad för tvspelsbranschen. Utställningskonceptet utvecklas i samverkan med ett stort antal personer som på olika sätt representerat målgrupperna för science centret. Arbetssättet beskrivs som avgörande för att kunna utgå ifrån ledorden för projektet. Kortfattat går samverkansarbetet (som bygger på metoden collaborative project ) ut på att museet involverar målgruppen för science centret. I arbetet har hittills 200 barn och unga deltagit i olika idéinsamlingar och fokusgrupper. Arbetet har resulterat i att totalt 350 idéer har arbetats fram för den nya utställningen av vilka cirka 150 kommit fram i samskapande med målgrupperna. I urvalsprocesserna har målgruppernas önskemål haft hög prioritet. En viktig del i arbetet har varit att kontinuerligt utvärdera om det finns behov av att förändra något tillsammans med fokusgrupperna samt att det finns möjlighet att genomföra förändringar vid behov. För att detta ska vara möjligt har det varit centralt att specificera arbetssättet i upphandlingar som gjorts kopplat till utställningsproduktionen. Under ett år har man arbetat med en rad parallella samverkansprocesser med barn och unga med särskilt fokus på tillgänglighet. Tekniska museet analyserade de idéer som kom fram i arbetet tematiskt för att ta fram generella kriterier för vad målgruppen vill uppleva i utställningen. Analysen av tillgänglighetsperspektivet visade att det viktigaste var att få uppleva utställningen på lika villkor. Vidare framgick att anpassade särlösningar, där normen är en besökare utan funktionsnedsättning, ska undvikas. Istället bör attraktiva, tillgängliga, mångfunktionella och flexibla lösningar tas fram där alla kan 14

17 delta på lika villkor. Som stöd och för att kvalitetssäkra tillgänglighetsarbetet har Tekniska museet sedan 2013 arbetat med en referensgrupp där representanter från funktionshindersorganisationer finns med. Arbetet innefattar utöver utställningsinstallationer även lokalanpassningar och utveckling av ett nytt informationssystem samt utbildningsinsatser om tillgänglighet och service för museets personal. Museet poängterar att tekniken och utformningen av det nya science centret i grunden handlar om utveckling av upplevelsebaserad utställningsdesign som ska vara tillgänglig. Tekniken är inte det centrala i utställningen utan ska vara ett medel för att utveckla nya intressanta installationer som belyser den skapande hjärnan. Digitala lösningar för att avhjälpa specifika hinder inom kulturområdet Lösningar som används för att avhjälpa specifika hinder har också förändrats i takt med den digitala utvecklingen. Även om grundtanken i funktionshinderspolitiken är att utgå från generella lösningar som är tillgängliga för alla är särskilt riktade lösningar av stor vikt för att kunna öka tillgången till kultur. I exemplen nedan bygger de tekniska lösningarna på att avhjälpa ett specifikt hinder. Lösningarna är i många fall även bra för personer utanför målgrupperna. Textning av teaterföreställningar Göteborgs Stadsteater införskaffade i början av 2000-talet ett system med specialtillverkade textdisplayer. Systemet bygger på att besökare lånar en textdisplay av teatern under föreställningen. För att den tekniska lösningen ska fungera behövs bland annat en bearbetad textning, (i liknande format som på tv eller film), samt en person i salongen som ser till att textningen följer samma tempo som dialogen. För att lösningen ska fungera bra spelar dock flera andra faktorer in. Göteborgs Stadsteater beskriver att det krävs ett arbetssätt som genomsyrar hela organisationen för att en lösning ska kunna bidra till att öka tillgängligheten. 10 Att ansvaret för tillgänglighetsfrågorna inte hamnat hos en person upplevs som en framgångsfaktor. Alla funktioner på teatern har ett ansvar, från kommunikationsavdelningen som sköter webbplatsen till garderobiärerna som tar hand om utlåningen av textdisplayerna och ser till att batterierna är laddade. Det är även viktigt att den tekniska personalen tar till sig systemet och upprätthåller och förbättrar de tekniska funktionerna. Det har varit viktigt att omstrukturera kommunikationen kring tillgänglighet för att nå ut bättre, exempelvis med vilka teaterföreställningar som textas. För detta krävs bland annat att webblösningar är tillgängliga men också att kunskap om hur man publicerar tillgänglig information hålls levande inom organisationen. Idag textas tre teaterproduktioner per år vid flertalet speltillfällen. Att inte fler föreställningar textas beskrivs i första hand som en budgetfråga. För att få en fungerande textning måste teatern anlita ett företag som bearbetar manuset till textremsan. Riksteatern har implementerat ett nytt app-baserat system för textning som de utvecklat tillsammans med företaget Dogood IT med stöd från Post- och telestyrelsens innovationstävling. Genom att sätta upp ett lokalt nätverk med en trådlös router finns texten tillgänglig för den som laddar ner appen Rikstext och ansluter sig till ett lokalt nätverk i lokalen. Det går både att använda sin egen telefon eller läsplatta och att låna en enhet av Riksteatern. Lösningen möjliggör även att kunna visa textning på monitorer som kan ses av samtliga i publiken. För att lösningen ska fungera måste det finnas en bearbetad textremsa och någon som synkroniserar text och dialog. Riksteatern textar 4 5 produktioner av de 15 som årligen går på turné. Kostnader för bearbetning av texten och extra personalresurser som kan sköta textningen vid speltillfället påverkar Riksteaterns möjlighet att texta flera föreställningar. Riksteatern lyfter fram två enkla men viktiga faktorer som är centrala under turnéerna: att batterier till enheter man lånar ut till publiken är laddade och att det finns information om att föreställningen textas. Det som främst skiljer Rikstext-appen från ett textdisplaysystem liknande det Göteborgs Stadsteater använder är att appen kan visa flera parallella textspår, alltså att olika användare kan välja olika textning. Det gör bland annat att en föreställning kan textas på flera språk samtidigt. Lösningen stödjer också användning av syntolkning med i förväg inspelade ljudspår. När Riksteatern använt sig av detta har de producerat ljudspåren för syntolkningen själva. Tillgänglig bio Filminstitutet och Post- och telestyrelsen hade ett gemensamt uppdrag om ökad tillgänglighet till film på digitala biografer för synskadade och personer med läs- och skrivsvårigheter. Utgångspunkten var att utveckla minst en teknisk helhetslösning för ljudspår med syntolkning och uppläst textremsa som enkelt kan kopplas till biografens digitala visningsutrustning. De tekniska helhetslösningarna skulle testas, utvärderas och accepteras av såväl personer med särskilda behov 10. Samtal med Göteborgs Stadsteater 15

18 som av filmskapare, producenter, distributörer och biografägare. Kopplat till uppdraget utlystes stöd för utveckling av tekniska lösningar. Ansökningarna utvärderades och därefter fick ett antal aktörer stöd för förstudier och teknikutveckling. Tre tekniska helhetslösningar presenterades när uppdraget slutredovisades. Samtliga lösningar innebär att biobesökaren ansluter sig till ett lokalt trådlöst nätverk på biografen via en app i sin telefon och får tillgång till ljudspår för uppläst textremsa och syntolkning. För att detta ska fungera krävs att ljudspår med uppläst textremsa och syntolkning tagits fram liksom att den tekniska lösningen kan spela upp ljudspåren synkroniserat med filmen. Filmdistributörerna är centrala aktörer när det gäller framtagning av ljudspår för talad text och syntolkning. Kostnaden för ett nyproducerat syntolkningsspår är cirka kronor. Kostnaden för att översätta och tala in ett befintligt engelskt syntolkningsspår är betydligt lägre, cirka kronor. Kostnaden för att framställa ett ljudspår för talad text är cirka kronor. 11 Andra viktiga faktorer, utöver de tekniska lösningarna, är till exempel information om vilka visningar som är tillgängliga. En fråga som Filminstitutet lyfter är om det till exempel ska finnas en särskild internetportal för filmvisningar med talad text och syntolkning. För synskadade är det också viktigt att biografen som lokal är tillgänglig för dem. Ett exempel på hur man arbetar med detta återfinns i England, där ledsagare antingen får gratis inträde eller så garanterar biografen att det finns personal som kan ledsaga. En fråga som uppkom under projektet var hur framställningen av ljudspår och inköp av teknik ska finansieras. I slutet av 2013 fick Filminstitutet och Post- och telestyrelsen ett nytt regeringsuppdrag med syfte att skapa förutsättningar för reguljära biovisningar med syntolkning och uppläst text. I uppdraget ingår bland annat att utveckla rutiner för att underlätta produktion av ljudspår liksom distributörernas arbete med att producera filmkopior med syntolkning och uppläst text. Dessutom att utvärdera och utveckla Filminstitutets stöd inom tillgänglighetsområdet och utreda hur informationsspridningen om utbudet av filmvisningar med syntolkning och uppläst text kan organiseras. Uppdraget som också innefattar teknikutveckling och testvisningar ska slutredovisas i oktober Taktil framställning av fotografi Den digitala utvecklingen har också gjort det möjligt att framställa fysiska objekt på nya sätt, dels genom programvara för att skapa tredimensionellt och dels genom nya tekniker för utskrifter och framställning av tredimensionella objekt. Projektet Taktil Foto undersöker bildens betydelse för dövblinda. Projektet handlar dels om att fyra personer med syn- och hörselnedsättning ska lära sig fotografera och dels om att hitta nya metoder för att framställa bilder taktilt. Ett viktigt mål med projektet är att utveckla metoder som gör det möjligt för museer, konsthallar och utställare att framställa bilder för dövblinda. I projektet har flera olika tekniker utforskats, bland annat 3D-skrivare, bläckstråleskrivare som skriver på blanka ytor så att konturer bildas av bläcket och digitala fräsmaskiner. Maskinframställda taktila bilder kan idag inte göras med samma materialvariation som manuella framställningar. Ingången till projektet har dock inte varit att ersätta dessa utan att komplettera med bilder som kan framställas snabbare och billigare. Olika framställningar har utvärderats av personer med synnedsättning. Projektet har ringat in flera olika utmaningar, bland annat svårigheten att få överblick och samtidigt kunna känna detaljerna. En modell har varit att kombinera taktila fotografier med en kort objektiv beskrivning av bildens olika delar. De första två åren av det treåriga projektet handlade om fotografering och teknik. Slutmålet är en utställning med både taktila och traditionella bilder. Museipersonal och pedagoger kommer att bjudas in. Bakom projektet står Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB), Stockholms och Gotlands län och fotograf Truls Nord. Med i projektet finns också Projektor Utbildning AB som är specialiserade på digital bildbehandling, färgfotografering och utställningsutskrifter, samt Centrum För Fotografi (CFF) som bland annat har i uppdrag att sprida kunskap om fotografisk bild. Taktil Foto finansieras bland annat genom ett treårigt stöd från Allmänna Arvsfonden. Talböcker, taltidning och inläsning av kulturtidskrifter I Sverige ansvarar Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) för att ge människor med läsnedsättning tillgång till de medier de behöver på det sätt som passar dem. Myndighetens verksamhet riktar sig enbart till personer med läsnedsättning. MTM får i enlighet med rådande upphovsrättslagstiftning tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material i andra former för personer med läsnedsättning. En del i arbetet kretsar kring talböcker. Talboken har förändrats på flera sätt under årens gång. En viktig 11. Samtal med Filminstitutet 16

19 förändring var när DAISY-standarden introducerades. DAISY, eller digitalt anpassat informationssystem, möjliggjorde bland annat att användaren hittar enklare och kan hoppa mellan olika delar i en talbok. MTM gör även elektroniska textböcker och underlag för punktskriftsböcker i DAISY-standarden. DAISY används av majoriteten av MTM:s användare. Böcker och tidningar kan idag distribueras internetbaserat genom standarden Daisy Online Delivery och DOD-terminaler. MTM har nyligen lanserat appen Legimus genom vilken användare som har en smartphone eller en läsplatta kan logga in och låna böcker eller prenumerera på dagstidningar. För dagstidningar och böcker skiljer sig distributionen i appen åt. Dagstidningar distribueras i textformat som läses upp syntetiskt av appen. Tidningarna behöver alltså inte distribueras som ljudfiler för att kunna användas som en taltidning. Boklånen görs utifrån befintliga böcker i Tal- och punktskriftsbiblioteket. I appen kan både böcker i DAISY-standarden (som kan innefatta MP3- filer) och i Epub-format användas. Funktioner i appen går att individanpassa. Bland annat kan uppläsningens hastighet justeras och kontrastfärger på texten ändras. MTM bedömer att utvecklingen, likt den i Storbritannien och USA, kommer att leda till att än fler av deras användare i framtiden använder kommersiella e-boktjänster för att ta del av litteratur. Dels för att e-boksformaten kommer att standardiseras och dels för att distributionstjänster online blir mer tillgängliga i sin design. Samtidigt kommer dock behovet av särskild anpassning att kvarstå för vissa grupper. Kulturtidskrifter kan få stöd från MTM för att tillhandahålla en inläst version. Kulturtidskrifter omfattas dock inte av de digitala distributionsverktyg som MTM tillhandahåller utan administreras av tidskrifterna själva. Stödet för inlästa versioner, taltidskriftstödet, omfattar tidskriftens kostnader för inläsning och redigering. Utvecklingen av e-boksformat kan även leda till att tidskrifter blir mer tillgängliga då de även kan använda sig av EPUB3-formatet. För de tidskrifter som idag är internetbaserade eller publicerar delar eller bonusmaterial på sin webbplats är standardiseringen av tillgängliga webbtjänster viktigt. Ett exempel som ligger utanför kulturområdet, men som även skulle kunna innefatta kulturområdet, är företagets Pitney Bowes Software lösning Öppen Handel. Lösningen bygger på crowdsourcing som i korthet kan beskrivas som en metod som bygger på att användbaserad data kan lösa problem eller ge förslag på lösningar. Lösningen är en kartbaserad app där användaren genom bilder kan få information om hur tillgängligheten till affärer, caféer eller restauranger ser ut. Systemet bygger på att användarna laddar upp bilder på olika inrättningar de besökt som i sin tur kan ge tillgänglighetsinformation till andra. Detta är samtidigt tänkt att uppmärksamma näringsidkarna på vilka tillgänglighetsproblem som finns i lokalerna. Således utgör lösningen relevant information om tillgänglighet såväl som att den kan leda till att tillgängligheten förbättras. Utifrån erfarenheterna med projektet beskriver företaget att allra bäst vore om Öppen Handel kan samverka med de stora lösningarna som finns 12. Alltså att en kombination av crowdsourcing-idén och de mer traditionella informationslösningarna för att påvisa tillgänglighet skulle vara positivt för vidareutvecklingen av lösningen. Bättre tillgänglighet genom crowdsourcing En viktig del i god tillgänglighet är att det finns information om vad som är tillgängligt men också om vad som inte är tillgängligt bland kulturscener och i kulturmiljöer. Detta kan och bör göras av de aktörer som arbetar med att tillgängliggöra kultur, men kan också kompletteras eller produceras av besökarna. 12. Slutrapport av projektet 17

20 KULTUR- OCH FUNKTIONSHINDERSPOLITIK Digitalisering utifrån ett kultur- och funktionshinderspolitiskt perspektiv Digitaliseringen kan utifrån ett kultur- och funktionshinderspolitiskt perspektiv ses som en möjliggörare för de politiska målsättningarna. För att digital teknik och den digitala utvecklingen ska kunna vara en del i genomförandet av funktionshinders- eller kulturpolitiken måste de digitala lösningar som används vara tillgängliga för alla. Nedan beskrivs målsättningar och insatser för ett tillgängligt kulturliv utifrån ett nationellt och ett regionalt perspektiv. Målsättningar inom funktionshindersoch kulturpolitiken I de kulturpolitiska målen är begreppet tillgänglighet centralt. I målen anges att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kulturpolitiken ska bland annat främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. I den strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken, som beslutades 2011, har regeringen satt upp konkreta mål för samhällets insatser och beskrivit hur resultaten ska följas upp de följande fem åren. Inriktningen på funktionshinderspolitiken handlar om en samhällsgemenskap som utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhället och att levnadsvillkor för flickor och pojkar, män och kvinnor med funktionsnedsättning är jämlika. Konkret ska arbetet inom funktionshinderspolitiken särskilt inriktas på att identifiera och undanröja hinder mot full delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning, att förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättning samt att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Genomförandet av funktionshinderspolitiken är en uppgift för alla samhällsområden, vilket gör arbetet tvärsektoriellt. För att nå resultat krävs att många aktörer på olika nivåer medverkar och samverkar i arbetet. Funktionshindersperspektivet måste därför vara en integrerad del av planering, genomförande och utvärdering av olika insatser. Som ett led i att förtydliga de övergripande funktionshinderspolitiska målen har regeringen fastställt inriktningsmål inom tio prioriterade politikområden, där kulturområdet är ett. En viktig grund i arbetet med de funktionshinderspolitiska målsättningarna är FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. FN:s konvention I december 2008 ratificerade den svenska regeringen FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Även EU som institution har ratificerat konventionen. Konventionen är vägledande i strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken. Hela den offentliga sektorn ska arbeta med konventionen som grund. Det innebär bland annat att riksdag, regering och myndigheter ska vidta alla lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder som behövs för att uppfylla konventionen. Utgångspunkten för att genomföra funktionshinderspolitiken är att tillämpa funktionshindersperspektivet. Det innebär att utgå ifrån att människor är olika och har olika förutsättningar, behov och önskemål när förändringar planeras och genomförs. Universella lösningar ska utformas så att de fungerar för alla. Ibland kan det behövas särskilda, individutformade, lösningar. Sådana individuella stöd skapar förutsättningar för delaktighet och jämlikhet och kompletterar därmed de generella lösningarna. Konventionen bygger på förståelsen att funktionshinder går att förebygga och ta bort genom att förändra i miljö och omgivning. Den digitala miljön utgör inget undantag. Konventionsstaterna ska till exempel se till att alla kan ta del av medier. Det innebär bland annat att det finns undantag från upphovsrättslagen för att förmedla kulturella produkter i tillgängliga format. Artikel 30 i konventionen, Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott, beskriver hur konventionsstaterna ska se till att alla har rätt att delta i kulturlivet på lika villkor. Platser som erbjuder allmänheten kulturella aktiviteter ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det kan gälla till exempel biografer, idrottsanläggningar, museer, turistattraktioner och andra platser. Alla har rätt att på lika villkor kunna delta i och ta till sig av kulturella utbud. Det innebär bland annat att: Webbplatser, filmer, böcker och teaterföreställningar ska vara tillgängliga för alla. Upphovsrättslagen gör undantag för flerfaldigande av böcker när det handlar om att göra dem tillgängliga för personer med läshinder på grund av funktionsnedsättning. 18

Digitalisering och tillgänglighet

Digitalisering och tillgänglighet Digitalisering och tillgänglighet Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att se hur digitala lösningar kan öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet har

Läs mer

Medier Fakta i korthet

Medier Fakta i korthet Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare

Läs mer

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram.

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Kvinna 27 år Textas det inte på tv så kan man ibland titta på surfplatta, till exempel SVT play. Då textas

Läs mer

KULTUR FÖR ALLA - INGET HINDER. Redovisning av Kulturrådets arbete 2012 med delmålen i funktionshinderspolitiken

KULTUR FÖR ALLA - INGET HINDER. Redovisning av Kulturrådets arbete 2012 med delmålen i funktionshinderspolitiken KULTUR FÖR ALLA - INGET HINDER Redovisning av Kulturrådets arbete 2012 med delmålen i funktionshinderspolitiken INNEHÅLL INLEDNING... 4 Bakgrund... 4 Regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken...

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

KULTUR FÖR ALLA INGET HINDER. Redovisning av Kulturrådets arbete 2013 med delmålen i funktionshinderspolitiken

KULTUR FÖR ALLA INGET HINDER. Redovisning av Kulturrådets arbete 2013 med delmålen i funktionshinderspolitiken KULTUR FÖR ALLA INGET HINDER Redovisning av Kulturrådets arbete 2013 med delmålen i funktionshinderspolitiken SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Regeringen beslutade sommaren 2011 om en strategi för genomförande

Läs mer

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund Våra medier Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) Artikel 19. var och en har rätt till åsiktsfrihet

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER Sverige ska vara en ledande biblioteksnation Välkomna! MTM Statlig myndighet sedan 1980 Huvudman är Kulturdepartementet Uppdrag och medel från Utbildningsdepartementet Antal

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR14 Kulturutskottet. För, med och av en uppföljning av tillgänglighet inom kulturen

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR14 Kulturutskottet. För, med och av en uppföljning av tillgänglighet inom kulturen Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR14 Kulturutskottet För, med och av en uppföljning av tillgänglighet inom kulturen 2 Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR14 Förord Kulturutskottet beslutade den 14

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist Helena Nordqvist 1 Den här timmen Varför talböcker? Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Egen nedladdning Hitta på legimus.se Demokonto Ur

Läs mer

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se Fakta om E-böcker Fakta om e-böcker 2008, Specialpedagogiska skolmyndigheten Projektledare: Maritha Angermund Manus: Maritha Angermund Illustrationer: Per Matsson Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita 2008

Läs mer

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga.

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. BESLUT 2014-01-10 Ärende Yttrande över Lättläst. Betänkande av Lättlästutredningen SOV 201 '3:58 Kulturrådets beslut Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. Handläggningen av ärendet

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst 20140610

Riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst 20140610 20140610 Riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst 20140610 Utställningar Riktlinje: Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra vara verksam i arbetet med

Läs mer

för att göra informationen tillgänglig Den här checklistan är ett verktyg då du och dina kollegor ska se över er kommunikation och information.

för att göra informationen tillgänglig Den här checklistan är ett verktyg då du och dina kollegor ska se över er kommunikation och information. Checklista för att göra informationen tillgänglig När du kommunicerar och tar fram information finns det mycket du kan göra för att alla ska kunna ta del av dina budskap. För att informationen ska vara

Läs mer

All personal har en grundläggande kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning.

All personal har en grundläggande kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning. Utställningar Riktlinje: Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra vara verksam i arbetet med utställningar. Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Innehåll TD... 4. Hitta i TD... 5. En mänsklig rättighet... 6. TD:s styrka... 8. TD skapar nya förutsättningar... 11. TD-spindeln gör skillnad!...

Innehåll TD... 4. Hitta i TD... 5. En mänsklig rättighet... 6. TD:s styrka... 8. TD skapar nya förutsättningar... 11. TD-spindeln gör skillnad!... Innehåll TD... 4 Hitta i TD... 5 En mänsklig rättighet... 6 TD:s styrka... 8 TD skapar nya förutsättningar... 11 TD-spindeln gör skillnad!...12 Informationen i TD...14 Historik...15 Hitta i TD Gå till

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Talböcker på biblioteket

Talböcker på biblioteket Talböcker på biblioteket Helena Nordqvist 2015-03-19 1 Talböcker på biblioteket Den här timmen Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Talbok

Läs mer

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet?

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet? en omöjlig möjlighet? Katarina Mühlenbock, datalingvist, fil dr DART 2014-06-02 Dagens presentation Vad är tillgänglighet, kommunikation, information? Webbtillgänglighet Vad är språkteknologi? Hur kan

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Uppföljning av Program för delaktighet

Uppföljning av Program för delaktighet Uppföljning av Program för delaktighet FO:s årsrapport 2014 Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms stad riitta-leena.karlsson@stockholm.se 08 508 25 610 The Capital of Scandinavia Sveriges

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Punktskriftsläsning. Sammanfattning av läsarundersökning 2013. M yndigheten för tillgängliga medier, MTM. Version 2015-1

Punktskriftsläsning. Sammanfattning av läsarundersökning 2013. M yndigheten för tillgängliga medier, MTM. Version 2015-1 Punktskriftsläsning Sammanfattning av läsarundersökning 2013 Dokumentattribut Information Titel Punktskriftsläsning Dokumentägare M yndigheten för tillgängliga medier, MTM Dokumenttyp R apport Version

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Hitta till talböckerna

Hitta till talböckerna MTM:S INFORMATIONSSERIE Hitta till talböckerna Om barn med läsnedsättning för föräldrar och lärare Läsa på samma villkor En läsnedsättning kan ha många orsaker. Vanligast är läs- och skrivsvårigheter inklusive

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Användarmanual Legimus för

Användarmanual Legimus för Användarmanual Legimus för Iphone och Ipad Version 3 Innehåll Användarmanual Legimus för Iphone och Ipad... 1 Vad är Legimus?... 3 Legimus webb... 3 Kom igång... 4 Inloggning... 4 Bokhyllan... 4 Sök en

Läs mer

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan Antagen 2013-12-10 Tillgänglighetsplan Murberget Länsmuseet Västernorrland 2014-2016 INLEDNING Murberget Länsmuseet Västernorrlands tillgänglighetsplan tar sin utgångspunkt i kulturrådets delmål i funktionshinderspolitiken,

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Användarmanual Legimus för. Android

Användarmanual Legimus för. Android Användarmanual Legimus för Android Innehåll Användarmanual Legimus för Android... 1 Vad är Legimus?... 3 Legimus webb... 3 Kom igång... 4 Inloggning... 4 Bokhyllan... 4 Sök en talbok... 4 Ladda ner taltidningar...

Läs mer

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio SOLLENTUNA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-10-11 Sidan 13 av 18 75/2011 Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering

Läs mer

KB, E-boken och den egna digitaliseringen.

KB, E-boken och den egna digitaliseringen. KB, E-boken och den egna digitaliseringen. E-boken en gräddtårta för biblioteken? Örebro 2013-09-04 Göran Konstenius Verksamhetsutredare Kungliga biblioteket Föredragets upplägg Från ABM-centrum till Digisam

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Krav och riktlinjer för applikationsutveckling

Krav och riktlinjer för applikationsutveckling Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se BILAGA till Branschstandard Tillgänglig Bio 2015-03-25 Krav och riktlinjer

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist Talböcker på biblioteket Helena Nordqvist Den här timmen Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Egen nedladdning Så här gör man Demokonto Biblioteken

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

DIGITALISERINGEN PÅ SCENKONSTORMÅDET

DIGITALISERINGEN PÅ SCENKONSTORMÅDET DIGITALISERINGEN PÅ SCENKONSTORMÅDET Statens kulturråd 2013 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL)

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) Kortfattad sammanfattning av EDLocal Under tre års projekttid siktar EDLocal

Läs mer

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

En lathund om att. Sverige

En lathund om att. Sverige En lathund om att publicera i Sverige 1 Selinoë 2 Allmänna råd om textformatering!... 2 Mindre förlag!... 3 Självpublicering!... 4 Bokservice!... 6 Bokutgivningsföretag!... 7 Om e-böcker!... 8 Tryckta

Läs mer

SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER

SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER MER ELLER MINDRE? EN JÄMFÖRELSE MELLAN ÅR 2009 OCH 2011 2011 Simon Brouwers SAMMANFATTNING År 2009 genomförde Volante en undersökning med syftet att kartlägga scenkonstens

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial

GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial Mellan kulturarvsinstitution som Samordningssekretariatet för digitalisering

Läs mer

Egenskaper för digitala läromedel och film

Egenskaper för digitala läromedel och film Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som

Läs mer

Användarmanual Legimus för Iphone och Ipad. Version 0.9

Användarmanual Legimus för Iphone och Ipad. Version 0.9 Användarmanual Legimus för Iphone och Ipad Version 0.9 Innehåll Vad är Legimus?... 3 Införande... 3 Kom igång... 3 Inloggning... 3 Hur laddar jag ner böcker?... 3 Hur hittar jag mina böcker?... 4 Hur tar

Läs mer

Arrangera för flera Handbok för tillgängliga kulturarrangemang i Kronobergs län

Arrangera för flera Handbok för tillgängliga kulturarrangemang i Kronobergs län Arrangera för flera Handbok för tillgängliga kulturarrangemang i Kronobergs län Av Miralema Klokic och Christian Elmebratt Handikapprörelsens Idé- & KunskapsCentrum Kronoberg Finansieras av Allmänna Arvsfonden.

Läs mer

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31

Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Remissvar avseende Framtidens filmpolitik, Ds 2015:31 Svenska Bio lämnar härmed sitt yttrande över Kulturdepartementets promemoria Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31). Sammanfattning Att människor tillsammans

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Hitta till talböckerna

Hitta till talböckerna MTM:S INFORMATIONSSERIE Hitta till talböckerna Om barn och talböcker för föräldrar och lärare Läsa på samma villkor Har du ett barn i din närhet som längtar efter att läsa samma böcker som sina kamrater,

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r Innehåll Utveckla gärna varför ni inte tycker att "Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder" är bra, vad kan göras för att förbättra

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Anvisningar till ansökningsblanketten finns i Bilaga 1. Sökande/anordnare 1. Namn på anordnaren/arbetsgivaren 2. Anordnarens verksamhet inom kulturarvsområdet

Läs mer

Slutrapport projektgenomförande - Storytel AB

Slutrapport projektgenomförande - Storytel AB Stockholm 2011-12-06 Ver 0.4 Slutrapport projektgenomförande - Storytel AB Projektet är genomfört inom ramen för Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling Innovation för alla. Innehållsförteckning

Läs mer

Användarmanual Legimus för Iphone och Ipad. Version 1.0

Användarmanual Legimus för Iphone och Ipad. Version 1.0 Användarmanual Legimus för Iphone och Ipad Version 1.0 Innehåll Vad är Legimus?... 3 Utveckling av appen... 3 Kom igång... 3 Inloggning... 3 Ladda ner böcker... 3 Bokhyllan... 4 Ta bort en bok... 4 Appens

Läs mer

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0 Webbtillgänglighet Webbtillgänglighet Att göra webbinnehåll så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra webbinnehåll tillgängligt oavsett vilken in- och utmatningsutrustning

Läs mer

Nya möjligheter för alla? Så ska e-tillgänglighet följas upp

Nya möjligheter för alla? Så ska e-tillgänglighet följas upp Nya möjligheter för alla? Så ska e-tillgänglighet följas upp Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, Titel: Nya möjligheter för alla? Handisam Serie A 2013:3 (diarienummer 2012/0046) Utredare:

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSSTRATEGI

BARN- OCH UNGDOMSSTRATEGI BARN- OCH UNGDOMSSTRATEGI 2012-2014 Barn- och ungdomsstrategi för TPB 1 Inledning... 2 1.1 Övergripande utgångspunkter... 2 1.2 TPB:s utgångspunkter... 3 1.3 TPB:s övergripande mål för arbetet med tillgängliga

Läs mer

Förmedlingsteknisk tillgänglighet för utställningar och scenkonst

Förmedlingsteknisk tillgänglighet för utställningar och scenkonst Förmedlingsteknisk tillgänglighet för utställningar och scenkonst Bakgrund Kulturnämnden har i sin strategi som ett av de långsiktiga målen att kulturens resurser skall vara tillgängliga för alla. Alla

Läs mer

Rapport från studieresa till Göteborg Fredag 24 oktober 2008

Rapport från studieresa till Göteborg Fredag 24 oktober 2008 Rapport från studieresa till Göteborg Fredag 24 oktober 2008 Deltagare: Lena Larsson, Karlskrona; Cecilia Ungerbäck-Smith, Lessebo; Jens Christiansson, Ljungby; Pia Hardinsson, Markaryd; Jenny Forslund,

Läs mer

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund

SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund SÄRSKILDA TJÄNSTER Stadsbiblioteket Lund Stadsbiblioteket S:t Petri Kyrkogata 6 221 00 Lund tel. 046-35 59 90 folkbiblioteken@lund.se ÖPPET: sept - april mån - to 10-20 fre 10-19 lör 10-16 sön 13-17 maj

Läs mer

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB År 2008 UTREDNINGSINSTITUTET Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB En undersökning med fokus på teknik, läsvana och läsupplevelse bland talbokslåntagare på folkbibliotek, länstaltidningsprenumeranter

Läs mer

Digital agenda för Sverige för öppen kunskap och information

Digital agenda för Sverige för öppen kunskap och information Digital agenda för Sverige för öppen kunskap och information Vision 2020. År 2020 har de digitala klyftorna övervunnits. Biblioteken är spjutspetsar i det livslånga lärandet. Alla elever har tillgång till

Läs mer

Användarmanual Legimus för Android. Version 0.9

Användarmanual Legimus för Android. Version 0.9 Användarmanual Legimus för Android Version 0.9 Innehåll Vad är Legimus?... 3 Införande... 3 Kom igång... 3 Inloggning... 3 Hur laddar jag ner böcker?... 3 Hur hittar jag mina böcker?... 3 Hur tar jag bort

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst

Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst Utredningens uppdrag Regeringen har bett en utredare undersöka vad staten gör för lättläst svenska idag. Utredningen ska hjälpa regeringen att besluta

Läs mer

Slutrapport. Översättning av WCAG 2.0 till svenska

Slutrapport. Översättning av WCAG 2.0 till svenska Slutrapport Översättning av WCAG 2.0 till svenska Innehållsförteckning INLEDNING... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 PROJEKTBESKRIVNING... 3 METOD... 4 MÅLGRUPPER... 4 ORGANISATION... 5 Funkas arbetsgrupp... 5 Referensgruppen...

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen

Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen KULTURRÅDET BESLUT 2012-01-24 S 2012:17 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Örebro läns landsting, org.nr. 232100-0164,

Läs mer

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Konferens nikola.nu 2014-10-23 Innehåll 1. Om projektet 2. Hjälpmedelsdatabas 3. Tema hjälpmedel 4. När projektet är slut OM PROJEKTET ehälsa och Strategisk IT Bakgrund

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé Genom kultur och kunnande, lust och lärande skapa ett rikt liv i en kreativ region Perspektiv med strategiska

Läs mer

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer