KULTUR FÖR ALLA INGET HINDER. Redovisning av Kulturrådets arbete 2013 med delmålen i funktionshinderspolitiken

Transkript

1 KULTUR FÖR ALLA INGET HINDER Redovisning av Kulturrådets arbete 2013 med delmålen i funktionshinderspolitiken

2

3 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Regeringen beslutade sommaren 2011 om en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige Syftet med strategin är att klargöra politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur målen ska följas upp under de fem åren. Ett antal statliga myndigheter har ett särskilt utpekat ansvar, sektorsansvar, inskrivet i sina respektive instruktioner som innebär att de ska vara samlande, stödjande och pådrivande i arbetet för att nå de funktionshinderspolitiska målen. Kulturrådet är en av dessa myndigheter och ansvarar för att genomföra tre delmål. Myndigheten har i uppdrag att årligen redovisa sitt arbete med dessa delmål i en särskild rapport till regeringen. I föreliggande rapport beskrivs hur läget i förhållande till delmålen har utvecklats under år En stor del av rapporten grundar sig på resultat som framkommit i en webbenkätundersökning riktad till kulturaktörer som får bidragsmedel inom ramen för Kultursamverkansmodellen eller direkt från Kulturrådet. Kulturrådet kan konstatera att det är många aktörer inom kulturlivet som trots begränsade och jämförelsevis små resurser, gör stora insatser för att nå och inkludera målgrupper som annars skulle ha svårigheter att få tillgång till kulturverksamhet. Samtidigt går utvecklingen långsamt vad gäller delmålens uppfyllelse. Slutsatser Under 2013 hade Kulturrådet ambitionen att ytterligare utveckla sin uppföljning i syfte att nå mer kunskap om hur lokala bibliotek arbetar med handlingsplaner för tillgänglighet och övriga tillgänglighetsmål. Det resultat som redovisas i denna rapport, visar tydligt att Kulturrådet inför kommande rapportering måste arbeta på ett annat sätt med förankring och genomförande för att kunna få väl underbyggd information om hur det ser ut på biblioteksområdet. Delmål 1 Kulturrådet har under år 2013 gjort ett flertal insatser för att målet om handlingsplaner för ökad tillgänglighet ska uppnås. Myndigheten bedömer att en viktig framgångsfaktor är att delmålen ställts som kriterier för beslut om statliga medel till regional kulturverksamhet inom ramen för kultursamverkansmodellen. Kulturrådet har därmed möjlighet att hålla inne utbetalning av de statliga medlen om det visar sig att väsentliga kriterier för beslut inte efterföljs. Samtliga 20 län som från och med 2013 ingår i kultursamverkansmodellen har angivit att de nationella delmål som uppställts för kulturområdet ska följas. I Kulturrådets enkätuppföljning har delmålet utvecklats positivt, samtidigt som det har visat sig att ett antal kulturinstitutioner inte har tagit fram handlingsplaner. Enkätresultatet har inneburit att Kulturrådet återigen har tagit kontakt med berörda landsting eller regioner för att undersöka vad som ligger bakom uppgifterna. 1 Protokoll vid regeringssammanträde (Socialdepartementet)

4 Det har då framkommit att formella beslut i vissa fall har saknats men även att ett antal kulturinstitutioner, enligt uppgift på grund av missförstånd, har saknat handlingsplaner. Kulturrådet kommer att följa upp detta i särskild ordning och avser att i slutet av maj återkoppla till regeringen och Handisam om vilka åtgärder som har vidtagits och det slutliga utfallet. Delmål 2 I Kulturrådets andra delmål beskrivs att aktörer som får statsbidrag senast 2016 ska ha åtgärdat enkelt avhjälpta hinder (enkelt hinder enligt PBL, plan- och bygglagen). Detta ska tolkas som att inga kulturaktiviteter bör äga rum i lokaler där enkelt avhjälpta hinder finns kvar och inte är åtgärdade. Utifrån den tidsserie som redovisas i rapporten tycks det finnas en positiv utveckling mellan åren , det vill säga att andelen respondenter som svarat att enkelt avhjälpta hinder till stor del är åtgärdade i de lokaler där de har publik kulturverksamhet, har ökat. Men med tanke på att så få respondenter anger att enkelt avhjälpta hinder fullständigt har åtgärdats, är ett flertal av de slutsatser som drogs vid föregående års uppföljning fortfarande giltiga. Kulturrådet bedömer därför att det finns ett fortsatt behov av att i samverkan med lämpliga aktörer sprida information inom kultursektorn om vad som avses med enkelt avhjälpta hinder. Samtidigt finns ett behov av att sprida information om delmålet till såväl lokalägare som tillsynsansvariga myndigheter. Viktiga samarbetsparter i arbetet är Handisam, Boverket, Riksantikvarieämbetet och Sveriges Kommuner och Landsting. Lokalägande organisationer, liksom aktörer på lokal och regional nivå bör uppmuntras att initiera en inventering av aktuella spellokaler. Kulturrådet bör också i samverkan med lämpliga parter utarbeta former för hur resultaten av detta delmål ska följas upp. Delmål 3 Vid fjolårets rapport konstaterade Kulturrådet att: Det finns ett behov av att Kulturrådet tydliggör och kommunicerar vad delmålet innebär, i synnerhet gentemot de aktörer inom det fria kulturlivet som är berörda av målet. Många verksamheter inom det fria kulturlivet bedrivs med låg finansieringsgrad och genom ett omfattande ideellt arbete. Detta framgår tydligt i enkätens svarsresultat där ett stort antal svarande understryker att de behöver en högre grundfinansiering för att kunna svara upp mot de krav som ställs. Här bör Kulturrådet utarbeta tydliga avgränsningar av vilka aktörer inom det fria kulturlivet som delmålet bör omfatta och även analysera om särskilda medel bör tillföras för att nå målet. Kulturrådet påbörjade detta arbete under 2013, och kommer att slutföra det under Den senaste enkätundersökningens resultat understryker behovet av särskilda insatser och en förstärkt finansiering för att delmålet ska kunna uppfyllas, i synnerhet av det utominstitutionella, fria kulturlivet.

5 Det kan i sammanhanget även finnas behov av att avväga om målsättningen att tillämpa nivån AA av den internationella standarden WCAG 2.0, (som även har lägre nivåer) är för högt ställd. I budgetunderlaget för år som Kulturrådet nyligen lämnat till regeringen, lyfts behovet fram av ökad finansiering såväl till institutioner och verksamheter inom Kultursamverkansmodellen, som till det fria kulturlivet. Det fria kulturlivets begränsade resurser är i dagsläget ett hinder för att det ska kunna vara tillgängligt för alla. En resursökning skulle öka möjligheterna för den fria sektorn att utveckla sin verksamhet så att den på sikt kan bli mer tillgänglig. Kulturrådet bedömer även att behovet av att erbjuda information och utbildning om den internationella webbstandarden och tillgängliga webblösningar kvarstår i motsvarande grad som vid föregående uppföljning. Detta innebär att det totalt sett krävs mer omfattande och riktade insatser från myndighetens sida om målsättningen ska kunna uppnås inom utsatt tid.

6

7 INNEHÅLL SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER... 3 Slutsatser... 3 INLEDNING... 8 Bakgrund... 8 Regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken... 8 Regeringens inriktningsmål m.m. för kulturen inom Kulturrådets ansvarsområde.. 9 Mål för Kulturrådet som sektorsansvarig myndighet... 9 Regeringens uppdrag till Kulturrådet... 9 KULTURRÅDETS ARBETE UNDER 2013 FÖR ATT NÅ DE FUNKTIONSHINDERSPOLITISKA MÅLEN Kulturrådets genomförda insatser Informationsinsatser Samverkan Kultursamverkansmodellen Bidragsmedel Kulturrådets samråd med nationella funktionshindersorganisationer ENKÄTUNDERSÖKNING ÅR Enkätundersökning Metod Delmål 1. Handlingsplaner Biblioteksverksamhet Analys och bedömning Delmål Delmål 2. Enkelt avhjälpta hinder Analys och bedömning Delmål Delmål 3. Tillgänglighetsanpassade webbplatser och e-tjänster Analys och bedömning Delmål Övriga frågor om tillgänglighet Bilaga 1 Enkätunderlag Bilaga 2 Enkätunderlag... 40

8 INLEDNING Bakgrund Regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Regeringen beslutade sommaren 2011 om en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige Syftet med strategin är att klargöra politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur målen ska följas upp under de fem åren. Målen för funktionshinderspolitiken och inriktningen är en samhällsgemenskap som grund, som utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhället och att levnadsvillkoren för flickor och pojkar, män och kvinnor med funktionsnedsättning är jämlika. Det funktionshinderspolitiska arbetet ska särskilt inriktas på att identifiera och undanröja hinder mot full delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning, att förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättning samt att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. En viktig utgångspunkt i arbetet är de mänskliga rättigheter som slås fast i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som Sverige har ratificerat och därmed åtagit sig att leva upp till. Uppföljning och utvärdering En central del av strategin är att målen ska följas upp och att effekten av insatserna ska kunna mätas på ett bättre sätt än tidigare. Inom ramen för den verksamhet som Myndigheten för kulturanalys bedriver ligger ett ansvar för att bedöma utvecklingen gällande tillgängligheten inom kulturområdet 3. Genomförandet av funktionshinderspolitiken är en uppgift för alla samhällsområden, vilket gör funktionshinderspolitiken tvärsektoriell. För att nå framgång krävs att många aktörer på olika nivåer medverkar och samverkar i arbetet. Funktionshindersperspektivet måste därför vara en integrerad del av planering, genomförande och utvärdering av olika insatser. Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam (nytt namn från och med 1 maj 2014 är Myndigheten för delaktighet), har i uppdrag att ansvara för uppföljning av strategins mål och insatser samt för att utveckla ett sammanhållet system för att beskriva och analysera utvecklingen. Inriktningsmål för prioriterade områden Som ett led i att förtydliga de övergripande funktionshinderspolitiska målen har regeringen fastställt inriktningsmål inom nio prioriterade områden, där kulturområdet är 2 Protokoll vid regeringssammanträde (Socialdepartementet) 3 D:o 8(48)

9 ett av dem. Ett antal statliga myndigheter har ett särskilt utpekat ansvar, sektorsansvar, inskrivet i sina respektive instruktioner som innebär att de ska vara samlande, stödjande och pådrivande i arbetet för att nå de funktionshinderspolitiska målen. Kulturrådet är en av dessa myndigheter. Regeringens inriktningsmål m.m. för kulturen inom Kulturrådets ansvarsområde Inriktningsmål för kulturområdet För kulturområdet har regeringen fastställt tre inriktningsmål, varav två berör Kulturrådets ansvarsområde: Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet ska förbättras. Funktionshindersperspektivet ska vara integrerat i den ordinarie bidragsgivningen inom kulturområdet. Insatserna inriktas på följande områden Regeringen inriktar insatserna på följande områden inom Kulturrådets ansvarsområde: Tillgänglighetsperspektivet bör finnas med från början när verksamhet, information och lokaler planeras. De tekniska framstegen har fört med sig helt nya möjligheter när det gäller att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Kulturlivets aktörer bör i samverkan använda sig av och vidareutveckla dessa möjligheter. Mål för Kulturrådet som sektorsansvarig myndighet Regeringen har beslutat om tre (del)mål för Kulturrådet som ska uppnås under perioden : Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha en handlingsplan för ökad tillgänglighet senast Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha åtgärdat enkelt avhjälpta hinder (bör inte verka i lokaler där enkelt avhjälpta hinder inte åtgärdats) senast Detta gäller även fria grupper m.fl. i den omfattning det kan anses skäligt. Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha webbplatser och e- tjänster som är tillgänglighetsanpassade senast Detta gäller även fria grupper m.fl. i den omfattning det kan anses skäligt. Regeringens uppdrag till Kulturrådet 5 Kulturrådet har i uppdrag att årligen, senast den 15 mars 2012, 2013, 2014 och 2015, redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen. Den årliga rapporten ska innehålla en redovisning av hur myndigheten har arbetat för att uppnå sina delmål, genomförda insatser och deras resultat och effekter samt en lägesbedömning. Rapporten ska även redovisa de samråd som myndigheten har haft 4 Enligt plan- och bygglagen ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas snarast. 5 Regeringsbeslut Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken (48)

10 med funktionshindersorganisationerna och andra berörda aktörer i arbetet med att genomföra och följa upp delmålen inom myndighetens verksamhetsområde. En slutlig resultatredovisning ska lämnas till regeringen senast den 15 mars Redovisningen ska innehålla en bedömning av effekterna av myndighetens arbete i förhållande till myndighetens delmål samt inriktningsmålen för det område inom vilket myndigheten verkar. I den rapport som lämnades till regeringen våren 2012 rapporterades nollvärden, det vill säga en beskrivning av hur situationen var år 2011, när arbetet i förhållande till uppsatta delmål påbörjades. I denna rapport beskrivs hur läget i förhållande till delmålen har utvecklats under år (48)

11 KULTURRÅDETS ARBETE UNDER 2013 FÖR ATT NÅ DE FUNKTIONSHINDERSPOLITISKA MÅLEN Kulturrådet har som strategiskt ansvarig myndighet inom kulturområdet i uppdrag att stödja, samordna och driva på utvecklingen så att personer med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga i kulturlivet. Nära samverkan sker bland annat med Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam), vars uppgift är att vara ett resursstöd till de sektorsansvariga myndigheterna, liksom med Riksantikvarieämbetet som är strategisk myndighet inom kulturmiljöområdet. Kulturrådets genomförda insatser 2013 Kulturrådets insatser följer den handlingsplan som har upprättats för åren Informationsinsatser Kulturrådet informerar löpande om de funktionshinderspolitiska målsättningarna inom kulturområdet via myndighetens befintliga kommunikationskanaler som hemsida, nyhetsbrev, trycksaker och genom att medverka vid konferenser, seminarier och andra möten. Aktuella exempel och intervjuer med aktörer som arbetar med tillgänglighetsfrågor läggs ut på Kulturrådets hemsida. Under 2013 har Kulturrådet påbörjat att lägga ut exempel på tillgänglighetsprojekt och verksamheter som inbegriper barn och ungdomar på sin webbsida Bolla, som har till uppgift att sprida information om barn- och ungdomskultur. Under år 2013 har Kulturrådet haft fokus på att kommunicera sitt första delmål, det vill säga att kulturinstitutioner med statsbidrag ska ha en handlingsplan för ökad tillgänglighet senast En checklista och information om vad som bör ingå i en handlingsplan har spridits dels via hemsidan, dels genom direkta mailutskick till berörda landsting och regioner inom kultursamverkansmodellen, liksom via Kulturrådets nyhetsbrev. Under året har Kulturrådet informerat om delmålen vid regionala, eller länsöverskridande konferenser, som exempelvis Scenkonstbolagets konferens Våga mötas i Härnösand, Norrbottens läns landstings tillgänglighetskonferens i Luleå, Västernorrlands och Jämtlands läns kulturting i Sundsvall, Västerbottens läns kulturting i Lycksele, liksom vid ett flertal andra seminarier och möten runt om i landet. Vid de större konferenserna har såväl större som mindre kulturaktörer, liksom tjänstemän och politiker med ansvar för kulturfrågor kunnat nås. Kulturrådet har även medverkat i Handisams annonsbilaga Delaktighet, ett samhälle tillgängligt för alla i Dagens samhälle (48)

12 Samverkan Under hösten inbjöd Handisam till möten mellan Skolverket, Riksantikvarieämbetet, Boverket och Kulturrådet för att undersöka möjlig samverkan kring myndigheternas respektive delmål om fysisk tillgänglighet. Kulturrådet har för avsikt att arbeta vidare med detta under Kultursamverkansmodellen Inom kultursamverkansmodellen är Kulturrådets tre delmål kriterier för de beslut som Kulturrådets styrelse tar om statsbidrag för regional kulturverksamhet. I besluten anges att regionerna ska beskriva arbetet med att förverkliga de funktionshinderspolitiska målsättningarna i sina kulturplaner. Detta innebär att samtliga 20 län som från och med 2013 ingår i kultursamverkansmodellen har angivit att de nationella delmål som uppställts för kulturområdet ska följas och att regionerna förväntas återrapportera uppfyllelsen av delmålen till Kulturrådet. Det funktionshinderspolitiska perspektivet och delmålen kommuniceras löpande med samtliga regioner/landsting som är med i modellen. Landstingen och regionerna lämnar in sina kulturplaner och eventuella revideringar till Kulturrådet inför beslut om de statliga medlen. Vid uppföljning av reviderade kulturplaner, liksom nya kulturplaner, granskar Kulturrådet tillgänglighetsperspektivet och begär om nödvändigt kompletteringar eller förtydliganden. Inför beslut av 2014 års medel har landsting och regioner fått uppmaningar att bekräfta att samtliga planerade mottagare av statsbidraget har en handlingsplan för ökad tillgänglighet år De har även fått information om checklistor, liksom erbjudande om att höra av sig om några oklarheter funnits. Samtliga landsting och regioner i kultursamverkansmodellen har till Kulturrådet intygat att de kulturinstitutioner som under 2014 kommer att erhålla statligt stöd inom modellen, har tagit fram handlingsplaner Bidragsmedel Kulturrådet ska integrera ett funktionshinderperspektiv i hela sin verksamhet. I Kulturrådets bidragsgivning är perspektiv gällande tillgänglighet, jämställdhet, mångfald och barn och unga viktiga bedömningsgrunder inför beslut och det krävs att de sökande både anger hur de avser arbeta med tillgänglighet, liksom att de återrapporterar hur de har arbetat med tillgänglighet. Att funktionshinderperspektivet är integrerat i Kulturrådets bidragsgivning innebär också att det inte finns särskilt avsatta medel att söka för tillgänglighetsåtgärder. I bidragsgivningen ingår verksamhetsmedel till bland annat integrerade ensembler inom scenkonstområdet, eller projekt som har anknytning till tillgänglighetsarbete i olika former. I de rapporter som inkom till Kulturrådet hösten 2013 om hur Skapande skola-medlen hade använts år 2012 framkom följande: Av de cirka elever som deltog i den verksamhet som bekostas av Skapande skola-bidrag var knappt elever i särskola. I bidragsgivningen av medlen tar Kulturrådet hänsyn till om ansökan avser insatser riktade till elever i behov av särskilt stöd, eftersom insatserna kan kräva särskilda resurser. Elever med funktionsnedsättningar kan till exempel ibland behöva taxitransport i stället för kommunala färdmedel, och elevgrupperna behöver vara små. 12(48)

13 Kulturrådets samråd med nationella funktionshindersorganisationer Våren 2013 hade Kulturrådet, tillsammans med Riksantikvarieämbetet, ett första samråd med de nationella funktionshindersorganisationerna DHR, Lika Unika och Nätverket unga för tillgänglighet. Handikappförbunden hade bjudits in, men kunde inte delta. Ämnet för samrådet från Kulturrådets sida var bland annat att beskriva hur tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning hanteras inom ramen för kultursamverkansmodellen och regionernas kulturplaner. Vid Handisams årliga resultatkonferens inbjöds Kulturrådet att tillsammans med Riksantikvarieämbetet och Lika Unika beskriva hur arbetet med samrådet hade genomförts. 13(48)

14 ENKÄTUNDERSÖKNING ÅR 2013 Kulturrådet har precis som vid tidigare års rapporter genomfört en webbaserad enkätundersökning för att följa hur måluppfyllelsen i relation till Kulturrådets tre delmål har utvecklats. Inför denna rapport har två enkäter skickats ut (se enkäter i bilaga 1 och 2). Nedan beskrivs urval, metod och svarsresultat. Enkätundersökning Metod En enkät har riktats till kulturaktörer som antingen får bidrag direkt från Kulturrådet, eller via regioner och landsting som tagit över fördelningen av statliga bidrag inom ramen för kultursamverkansmodellen. De statliga kulturinstitutionerna som styrs, följs upp och finansieras direkt av regeringen ingår inte i undersökningen. Totalt har 475 webbenkäter sänts ut till regionala kulturinstitutioner, fria grupper och andra aktörer inom teater-, dans-, musik-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag. 277 respondenter har besvarat enkäten, vilket ger en total svarsfrekvens på drygt 58 procent. Mottagarna är såväl större scenkonst- eller kulturarvsinstitutioner med offentliga uppdrag och egna publika lokaler, som mindre aktörer inom det fria kulturlivet, bland annat fria grupper och arrangörer. Därutöver har även främjande verksamheter ingått, till exempel konsulentverksamhet inom olika konstområden. Bland de totalt 277 respondenterna i den förstnämnda enkäten ser fördelningen av verksamhetstyper ut på följande sätt: fria grupper 31 procent regionala kulturinstitutioner 21,3 procent kommunala kulturinstitutioner 6,5 procent arrangörer 13,4 procent övrigt (bl.a. kollektivverkstäder, intresseorganisationer, producenter inom samtidskonst, främjandeverksamhet/konsulenter) 27,8 procent. Tabell 1. Svarsfrekvens per verksamhetskategori Verksamhetskategori Antal utskick Antal svar Svarsfrekvens Fri grupp ,8% Regional ,8% Kommunal ,2% Arrangör ,9% Övrig ,4% Totalt ,3% Inför denna uppföljning och rapport har dessutom en separat enkät skickats till samtliga regionala biblioteksverksamheter. Vid tidigare uppföljningar har länsbiblioteksverksamheterna ingått i samma enkätutskick som övriga respondenter. Mer information om bakgrunden till detta och utfallet beskrivs under rubriken Biblioteksverksamhet i avsnittet om delmål 1, handlingsplaner. 14(48)

15 Delmål 1. Handlingsplaner Kultur för alla inget hinder. Kulturrådets rapport 2014 Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha en handlingsplan för ökad tillgänglighet senast Delmålet om handlingsplan för ökad tillgänglighet omfattar enbart kulturinstitutioner som erhåller statligt stöd inom kultursamverkansmodellen eller direkt från Kulturrådet. I Kulturrådets senaste enkätuppföljning har frågan om handlingsplan ställts till samtliga respondenter, vilket innebär att exempelvis även konsulentverksamheter inom olika konstområden, kollektiva verkstäder, arkivverksamhet, fria grupper, arrangörer och andra kulturaktörer har kunnat svara på denna fråga. En viktig anledning till detta är att flera landsting och regioner, liksom kulturaktörer, har haft synpunkter på att det bara är kulturinstitutionerna som har följts upp. De har pekat på att det är många andra verksamheter som har handlingsplaner för tillgänglighet och arbetar bra och aktivt med frågorna. Det har också framgått att ett flertal landsting och regioner har gett fler kulturverksamheter än enbart kulturinstitutionerna i uppdrag att ta fram handlingsplaner. Kulturrådet lyfter gärna fram detta positiva och framsynta arbete för att kunna visa att det sker ett brett tillgänglighetsarbete inom kultursektorn i sin helhet. I webbenkäten har det dock framgått att delmålet endast omfattar kulturinstitutioner, men att arbetet med att upprätta en handlingsplan kan vara till hjälp för alla kulturverksamheter som vill arbeta inkluderande och nå ökad tillgänglighet (se bilaga 1, Enkätunderlag). Kulturrådet har i årets uppföljning gjort en sortering av hur de svarande har definierat sin verksamhetstyp. Ett tjugotal aktörer har i och med denna genomgång flyttats mellan svarsgrupperna övrigt och regional kulturinstitution, utifrån om Kulturrådet bedömt att de är en kulturinstitution som omfattas av delmålet eller ej. Därefter har en tidsserie utförts jämfört med utfallet 2012 och 2013, se figur 1 på sidan 18. Ett flertal aktörer som Kulturrådet flyttat från regional kulturinstitution till övrigt är till exempel regionala arkivverksamheter. Anledningen till detta är främst att de regionala arkivverksamheterna inom kultursamverkansmodellen fungerar väldigt olika: vissa har publik verksamhet i offentliga lokaler medan andra snarare motsvarar konsulentverksamhet. Kulturrådet har av denna anledning inte krävt av landsting och regioner att samtliga arkivverksamheter skulle ta fram handlingsplaner. Fråga 6. Finns en handlingsplan för arbetet med att öka tillgängligheten? Tabell 2. Andel som har en handlingsplan för att öka tillgängligheten 15(48)

16 Verksamhetstyp Ja, handlingsplan finns Nej, men arbetet med handlingsplanen är påbörjat Nej, handlingsplan saknas Fri grupp 36 % 26 % 38 % 86 Regional kulturinstitution 73 % 22 % 5 % 59 Kommunal kulturinstitution 44 % 56 % 0 % 18 Arrangör 22 % 35 % 43 % 37 Övrigt 46 % 31 % 23 % 77 Totalt 45 % 30 % 25 % 277 Svarande Av totalt 59 svarande regionala kulturinstitutioner anger 73 procent, eller 43 av dessa, att de har en handlingsplan för ökad tillgänglighet. 13 regionala kulturinstitutioner, eller 22 procent, anger att de har påbörjat arbetet med en handlingsplan. Tre regionala kulturinstitutioner eller 5 procent svarar att de inte har någon handlingsplan. Av de 18 kommunala kulturinstitutioner som svarat på enkäten anger 8 av dem eller 44 procent att de har en handlingsplan och 10, eller 56 procent, att de inte har det men har påbörjat arbetet. I några av de svar som ingår i webbenkäten framgår att vissa kulturinstitutioner kan ha svarat nej på grund av att handlingsplanen ännu inte var formellt beslutad när enkäten besvarades. I andra svar framgår dock inte någon sådan förklaring. De ovanstående svaren kan jämföras med den information som Kulturrådet erhållit via regioner och landsting inom kultursamverkansmodellen. Inför Kulturrådets beslut om statliga bidrag till regional kulturverksamhet 2014 hade regioner och landsting ombetts att ta fram information om huruvida de kulturinstitutioner som får statlig finansiering via modellen hade tagit fram handlingsplaner eller ej. Samtliga regioner och landsting som ingår i kultursamverkansmodellen hade bekräftat att kulturinstitutionerna hade tagit fram handlingsplaner för ökad tillgänglighet. Enkätresultatet har därför inneburit att Kulturrådet återigen har tagit kontakt med berörda landsting eller regioner för att undersöka vad som ligger bakom uppgifterna. Det har då framkommit att formella beslut i vissa fall har saknats men även att ett antal kulturinstitutioner, enligt uppgift på grund av missförstånd, har saknat handlingsplaner. I de fall där handlingsplaner saknas kommer Kulturrådet att följa upp frågan med berörda landsting eller regioner i särskild ordning. Kulturrådet kommer att återkoppla till Kulturdepartementet och Handisam i denna fråga i slutet av maj. Bland de övriga aktörer som svarat på frågan om de har en handlingsplan för ökad tillgänglighet anger ungefär var tredje fri grupp att de har en handlingsplan. Bland gruppen arrangörer är det ungefär var femte svarande som har en handlingsplan. I gruppen övrigt, är det knappt hälften av de svarande som anger detta. Urvalet till enkäten har delvis förändrats mellan åren, vilket innebär att några respondenter årligen har fallit bort och några nya har tillkommit. Kopplat till frågan om handlingsplan är det 47 kulturinstitutioner som besvarat frågan både för 2012 och för 2013 års verksamhet. I figur 1 nedan visas en tidsserie, det vill säga den utveckling som skett vid just dessa kulturinstitutioner, där det också framgår att utvecklingen har gått i positiv riktning. 16(48)

17 Figur 1. Antal som anger att det finns handlingsplan för att öka tillgängligheten (tidsserie) Nej, handlingsplan saknas 3 9 Nej, men arbetet med handlingsplanen är påbörjat Ja, handlingsplan finns Om man jämför hur alla svarande kulturinstitutioner i enkäten har svarat på frågan om vilka insatser de har gjort under året för att tillgängliggöra sin verksamhet, repertoar, eller utbud för personer med funktionsnedsättning, får man fram intressanta uppgifter. De institutioner som anger att de har en handlingsplan har i högre utsträckning än övriga svarande arbetat med både utbildning, rekrytering, information, samarbete och med riktad verksamhet. På samma sätt skiljer sig kulturinstitutioner som svarar att de har påbörjat arbetet med handlingsplan från dem som inte har tagit fram en handlingsplan. Samma svarsmönster framkommer även när man ser på samtliga svarande verksamhetstyper (tabell 3). Detta indikerar sammantaget att det finns ett tydligt samband mellan arbetet med att ta fram handlingsplaner för tillgänglighet och de faktiska insatser för ökad tillgänglighet som görs i det dagliga arbetet. Tabell 3. Andel genomförda insatser enligt tabell och frågan om handlingsplan eller ej Totalt Ja, handlingsplan finns Nej, men arbetet med handlingsplanen är påbörjat Nej, handlingsplan saknas Utbildning 18 % 27 % 16 % 6 % Rekrytering 6,5 % 11 % 5 % 0 % Information 36 % 50 % 34 % 13 % Samarbete 32,5% 44 % 30,5 % 14 % Riktad verksamhet 27 % 38 % 27 % 9 % Nej 45 % 30 % 40 % 76 % Svarande Några fria grupper som svarar att de inte har en handlingsplan kommenterar i de öppna svaren att de ändå arbetar med tillgänglighetsfrågor. Kommentarer i urval: Fri grupp: Det finns ingen specifik handlingsplan, d v s ett eget dokument, om hur vi ska öka tillgängligheten men att detta perspektiv följer med över alla projekt vi gör på olika sätt och i samarbete med våra uppdragsgivare och samarbetspartners. Det finns ett mål om tillgänglighet som vi tillämpar genom hela vår verksamhet. 17(48)

18 Fri grupp: Vi har dock tydliga riktlinjer specificerade i vår arbetspolicy och tillgänglighetsperspektivet är en självklar del i allt vi gör. Samtliga aktörer som angav att de hade en handlingsplan fick följdfrågor, om innehåll och uppgifter kopplade till handlingsplanen (se enkätfrågor i bilaga 1). Fråga 7. När togs handlingsplanen fram? På frågan om när handlingsplanen togs fram svarar 29, eller drygt 67 procent av de svarande regionala kulturinstitutionerna och fyra, eller 50 procent av de svarande kommunala kulturinstitutionerna, att arbetet med att ta fram en handlingsplan har skett under Av de fria grupperna är det 26 procent som gjort detta och av arrangörerna är det drygt 37 procent. I gruppen övrigt är det också 37 procent som gjort detta. Fråga 8. Har handlingsplanen uppdaterats eller reviderats? Drygt 50 procent av totalt antal respondenter, uppger att de någon gång har uppdaterat eller reviderat handlingsplanen. Av regionala kulturinstitutioner anger drygt 60 procent att detta har skett, och av de kommunala anger 37,5 procent samma sak. Vissa anger att årlig uppdatering sker, eller kommer att ske. Fråga 9. När uppdaterades eller reviderades handlingsplanen senast? Av de totalt 64 respondenterna som svarade på frågan om när handlingsplanen uppdaterades eller reviderades senast hade 50 av dem, eller 78 procent uppdaterat eller reviderat sin plan under Av de svarande regionala kulturinstitutionerna var det 21 av 26 som hade gjort detta, respektive två av tre svarande kommunala kulturinstitutioner. Fråga 10. Har följande inventerats i samband med upprättandet av er handlingsplan? Tabell 4. Områden som inventerats ur ett tillgänglighetsperspektiv i samband med upprättandet av handlingsplan Till viss Vet Ja Nej Svarande del ej Information/kommunikationsverksamheten 58 % 35 % 3 % 3 % 125 De publika delarna av lokalerna 74 % 13 % 9 % 4 % 125 Övriga delar av lokalerna 54 % 27 % 14 % 4 % 125 Verksamhetsinnehållet 60 % 29 % 6 % 5 % 125 Organisationen 50 % 30 % 12 % 8 % 125 Totalt 125 Av totalt 125 svarande på denna fråga, anger 74 procent att de har inventerat de publika delarna ur ett tillgänglighetsperspektiv och 54 procent anger att även övriga delar av lokalerna har inventerats. Av dem som svarat nej på dessa frågor ingår även svarande som inte har egna lokaler. 60 procent av de svarande anger att även verksamhetsinnehållet har inventerats ur ett tillgänglighetsperspektiv. 58 procent säger att de har inventerat informations- och 18(48)

19 kommunikationsverksamhet ur ett tillgänglighetsperspektiv. En något mindre andel, 50 procent, anger att organisationen har inventerats ur ett tillgänglighetsperspektiv. Fråga 11. Tog ni hjälp av en tillgänglighetskonsult eller motsvarande i samband med att ni upprättade/reviderade handlingsplanen? Av de totalt 125 svarande anger 31 procent att de har tagit hjälp av en tillgänglighetskonsult, eller motsvarande, i samband med att de upprättade eller reviderade sin handlingsplan. Bland kommentarerna anges att respondenterna tagit hjälp av en tillgänglighetskonsult eller motsvarande i såväl tidigare skeden, som vid revidering. Flera anger också att de har kontakter med lokala eller regionala handikappråd eller intresseorganisationer. Fråga 12. Finns i handlingsplanen uppgifter om samarbete med funktionshindersorganisationer? Av 43 svarande regionala kulturinstitutioner anger 32, eller 74 procent att så är fallet. Av de svarande kommunala kulturinstitutionerna är det sju av åtta, eller 87,5 procent som anger detta. Ser man på de totalt 125 svarande anger 52 procent att det i handlingsplanen finns uppgifter om samarbete med funktionshindersorganisationer. Av arrangörerna är det endast en av de åtta svarande som anger att sådant samarbete omnämns i handlingsplanen, liksom 13, eller 37 procent, av 35 svarande i gruppen övrigt. Av de fria gruppernas svar framgår att 12, eller 39 procent av de 31 svarande har uppgifter om samarbete med funktionshindersorganisationer i sina handlingsplaner. Bland de öppna svaren framgår att möten årligen sker, eller planeras ske, med funktionshindersorganisationer. I svaren finns även upplysningar om att man har kontakter till enskilda personer med funktionsnedsättning. Fråga 13. Är handlingsplanen kopplad till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning? På frågan om handlingsplanen är kopplad till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning svarade 34, eller 27 procent av totalt 125 respondenter att den är det, 41 respondenter, eller 33 procent, uppger att handlingsplanen delvis är kopplad till konventionen. 23 respondenter, eller 18 procent, har svarat att handlingsplanen inte är kopplad till konventionen. 27 respondenter, eller 22 procent, svarar att de inte vet om handlingsplanen är kopplad till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Biblioteksverksamhet Under 2013 hade Kulturrådet ambitionen att ytterligare utveckla sin uppföljning i syfte att nå mer kunskap om hur lokala bibliotek arbetar med tillgänglighet och handlingsplaner. Inför denna rapport har därför en separat enkät skickats ut avsedd enbart för biblioteksverksamhet. Vid tidigare uppföljningar har länsbiblioteksverksamheterna ingått i samma enkätutskick som övriga respondenter och Kulturrådet har fått synpunkter från länsbiblioteksverksamheterna att vissa av enkätens frågor inte 19(48)

20 berört dem, utan snarare borde ställas till kommunbiblioteken som har verksamheter i publika lokaler. Kulturrådet tog därför under 2013 kontakter dels med Kungliga Biblioteket och dels med konsulenter inom länsbiblioteksverksamheterna för att undersöka om de följer upp hur kommunbiblioteken arbetar med tillgänglighetsfrågor och hur information om detta skulle kunna inhämtas. Eftersom Kungliga Biblioteket inte inhämtar sådan information eller statistik, bad Kulturrådet länsbiblioteksverksamheterna att skicka ut en webbenkät till kommunbiblioteken i sina län/regioner, liksom att själva besvara enkäten. Kulturrådet hade också omarbetat vissa enkätfrågor för att de bättre skulle svara mot de förutsättningar som råder inom biblioteksområdet. Svarsfrekvensen från såväl regionala biblioteksverksamheter och från kommunbibliotek visade sig tyvärr bli mycket låg och erbjuder därmed inte ett underlag som kan ge en övergripande bild av hur det ser ut inom biblioteksområdet. Den låga svarsfrekvensen visar tydligt att Kulturrådet inför framtiden måste arbeta på ett annat sätt med både förankring och genomförande och se över hur denna typ av informationsinhämtning ska ske. För att ge en bild av hur det kan se ut i enskilda län så ges några kortfattade exempel på inkomna svar nedan. I Kulturrådets webbutskick var ett av de län som hade flest svarande Stockholms län. I svaren avseende handlingsplaner för tillgänglighet framgår att fem av nio svarande bibliotek har detta, de övriga anger att de inte har någon handlingsplan. Flera av biblioteken anger att de tagit fram sina handlingsplaner före Av sju svarande biblioteksverksamheter i Västmanland så är det två bibliotek som anger att de har planer och två bibliotek som säger att de håller på att ta fram handlingsplaner för tillgänglighet. Övriga tre biblioteksverksamheter anger att de inte har handlingsplaner. Ett antal länsbiblioteksverksamheter hade redan före Kulturrådets utskick av webbenkät hunnit skicka ut egna enkätundersökningar baserade på Kulturrådets enkätfrågor. Dessa enkäter fick en betydligt bättre svarsbild och ett urval av dessa resultat lyfts fram nedan. I Jämtland hade sex av åtta kommunbibliotek handlingsplaner för ökad tillgänglighet år Fyra av handlingsplanerna hade tagits fram före 2008, och de andra två år 2008, respektive Endast två av handlingsplanerna hade uppdaterats sedan dess, vilket skedde 2011, respektive I informationen från Jämtlands länsbiblioteksverksamhet framgår att alla länets kommuner upprättade handlingsplaner för tillgänglighet (innefattande lokaler, information, verksamhet och bemötande) år Att två kommunbibliotek anger att de inte har planer kan bero på att personalen inte är densamma och att man inte uppdaterat planerna sedan Eftersom frågan åter har aktualiserats har biblioteken nu börjat se över sina planer. Länsbibliotek Sydost och Regionbiblioteket Kalmar län hade också genomfört en separat enkätundersökning under 2013 baserad på Kulturrådets frågor. Av 21 bibliotek angav nio bibliotek att handlingsplan saknades och tre att arbetet med handlingsplanen hade påbörjats. Nio bibliotek angav att de hade en handlingsplan. Sex bibliotek hade tagit fram handlingsplanen före 2007, två bibliotek gjorde detta 2010 och ett bibliotek Det framgår att inget utom ett bibliotek har uppdaterat planen sedan de tog fram den. 20(48)

21 Analys och bedömning Delmål 1 Kultur för alla inget hinder. Kulturrådets rapport 2014 Kulturrådet har under år 2013 gjort ett flertal insatser för att målet om handlingsplaner ska uppnås. Detta har bland annat skett genom allmän informationsverksamhet via hemsida, nyhetsbrev, konferenser, liksom genom riktad och löpande kommunikation med och information till de regioner och län som ingår i kultursamverkansmodellen. Kulturrådet bedömer att en viktig framgångsfaktor är att delmålen ställs som kriterier för besluten om statliga medel till regional kulturverksamhet. Kulturrådet har därmed möjlighet att hålla inne utbetalning av de statliga medlen om det visar sig att väsentliga kriterier för beslut inte efterföljs. Samtliga 20 län som från och med 2013 ingår i kultursamverkansmodellen har angivit att de nationella delmål som uppställts för kulturområdet ska följas. I anslutning till de beslut som Kulturrådets styrelse tog om statliga medel till regional kulturverksamhet inför år 2014, har samtliga landsting och regioner som ingår i kultursamverkansmodellen fått återrapportera hur de uppfyllt delmålet om handlingsplaner. Det innebär att de har fått återrapportera om de kulturinstitutioner som kommer att få statligt stöd via kultursamverkansmodellen år 2014 har tagit fram handlingsplaner eller ej. Samtliga landsting och regioner intygade att de kulturinstitutioner som de fördelar statligt stöd till inom modellen har tagit fram handlingsplaner Samtidigt har, som framgått tidigare i rapporten, den enkätundersökning som Kulturrådet har genomfört kunnat visa att ett antal kulturinstitutioner inte har tagit fram handlingsplaner. Detta har naturligtvis inneburit förnyade kontakter med berörda landsting och regioner och är något som Kulturrådet kommer att följa upp i särskild ordning. Kulturrådet avser att i slutet av maj återkoppla till regeringen och Handisam om vilka åtgärder som har vidtagits och det slutliga utfallet. Under 2013 hade Kulturrådet ambitionen att ytterligare utveckla sin uppföljning i syfte att nå mer kunskap om hur lokala bibliotek arbetar med handlingsplaner för tillgänglighet. Den låga svarsfrekvensen som inkommit från biblioteksverksamheterna visar tydligt att Kulturrådet inför framtiden måste arbeta på ett annat sätt med både förankring och genomförande, liksom att se över hur denna typ av informationsinhämtning ska ske. 21(48)

22 Delmål 2. Enkelt avhjälpta hinder Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska åtgärda enkelt avhjälpta hinder senast Detta gäller även fria grupper m.fl. i den omfattning det kan anses skäligt. Av samtliga 277 respondenter på enkäten har totalt cirka 35 procent fast scen eller publik verksamhet i egna lokaler. Därutöver är det cirka 37 procent som har fast scen eller publik verksamhet i egna lokaler, men även turnerar, eller bedriver uppsökande verksamhet. Knappt 28 procent av de svarande har ingen egen lokal utan turnerar, eller bedriver enbart uppsökande verksamhet. Tabell 5. Andel aktörer med eller utan fast scen eller lokal, och som turnerar eller bedriver uppsökande verksamhet Totalt Fri grupp Regional Kommunal Arrangör Övrigt kulturinstitution kulturinstitution Ja, vi har fast scen/publik verksamhet i fasta lokaler 35 % 15 % 22 % 67 % 57 % 48 % Ja, vi har fast scen/publik verksamhet 37 % 36 % 68 % 33 % 16 % 25 % i fasta lokaler och turnerar/bedriver uppsökande verksamhet Nej, vi turnerar enbart/bedriver 28 % 49 % 10 % 0 % 27 % 27 % enbart uppsökande eller främjande verksamhet Svarande Samtliga 18 svarande kommunala kulturinstitutioner har egen scen eller publik lokal, och av dessa är det en tredjedel som bedriver någon typ av uppsökande verksamhet. 90 procent, eller 53 av 59 regionala kulturinstitutioner har egna lokaler och det är 68 procent, eller 40 av 59, som anger att de turnerar och bedriver uppsökande verksamhet. Resterande 10 procent eller sex svarande turnerar enbart. Endast 15 procent av de fria grupperna har egen scen eller lokal och hela 49 procent av dem turnerar enbart. Drygt 52 procent av arrangörerna har egna lokaler och i gruppen övrigt har ca 48 procent egen lokal. Fråga 14. Har ni inventerat enkelt avhjälpta hinder i de publika lokaler ni verkar i? Tabell 6. Andel kulturinstitutioner, fria grupper, arrangörer m.fl. som inventerat enkelt avhjälpta hinder i sina publika lokaler Verksamhetstyp Ja, fullt ut Ja, delvis Nej Vet ej Svarande 22(48)

23 Fri grupp 50 % 48 % 2 % 0 % 44 Regional kulturinstitution 47 % 51 % 0 % 2 % 53 Kommunal kulturinstitution 50 % 50 % 0 % 0 % 18 Arrangör 33 % 67 % 0 % 0 % 27 Övrigt 39 % 48 % 7 % 5 % 56 Totalt 44 % 52 % 3 % 2 % 198 Kultur för alla inget hinder. Kulturrådets rapport 2014 Frågan om aktörerna hade inventerat enkelt avhjälpta hinder har ställts till samtliga respondenter. Drygt 95 procent, eller 189 av totalt 198 respondenter på denna fråga, anger att de helt eller delvis har inventerat enkelt avhjälpta hinder i de publika delarna av lokalerna. Ser man till de svarande regionala institutionerna är siffran något högre, drygt 98 procent av totalt 53 svarande har gjort detta och samtliga 18 svarande kommunala kulturinstitutioner anger att de fullt ut eller delvis har inventerat enkelt avhjälpta hinder. Av dem som inte har gjort en inventering anges bland annat att de inte har egna lokaler, eller enbart är arrangörer utan egna lokaler. Kommentarer i urval: Fri grupp: Vi har undersökt detta men har dessvärre inte ekonomisk möjlighet att ordna det på bästa sätt. Regional kulturinstitution: Vi har gjort det i våra egna lokaler, men när vi är ute på turné så är vi hänvisade till de lokaler som arrangören har bokat in oss på. Regional kulturinstitution: Det gör vi löpande i ordinarie fastighetsbudget. Kommunal kulturinstitution: Verksamheten bedrivs i lokaler rustade enligt kommunala tillgänglighetskrav sedan start 2000 (hissar, ledstänger, rullstolsramp, dörrbredd, trösklar, rullstolsanpassad WC, hörselslinga i konsertlokal etc). Kommunal kulturinstitution: Vi huserar i K-märkta lokaler, där vissa hinder inte tillåts avhjälpas. Musik i Dalarna genomför varje år konsertproduktioner i länets samtliga 15 kommuner. Samarbeten med lokala arrangörer i Dalarnas kommuner utgör därför grunden för att nå ut med produktioner i hela länet och lokalernas beskaffenhet utifrån tillgänglighet kan därför variera. Konserter genomför exempelvis i lokaler som bystugor, kyrkor, aulor, museer och även vid utomhusscener. Tillgänglighetsaspekten ska alltid finnas med i det förberedande arbetet inför konserter och Musik i Dalarna ska i första hand välja lokaler där fastighetsägaren åtgärdat enkelt avhjälpta hinder. I de fall en lokal har brister ska en dialog föras med arrangör och fastighetsägare gällande lokalens bristfällighet. Fråga 15. Tog ni hjälp av en extern tillgänglighetskonsult eller motsvarande vid inventeringen av enkelt avhjälpta hinder? Av totalt 199 svarande har 57 svarande eller knappt 29 procent tagit hjälp av en extern tillgänglighetskonsult vid inventeringen av enkelt avhjälpta hinder. Knappt 42 procent eller 84 svarande anger att de inte har kontaktat extern konsult eller motsvarande vid inventering. Cirka 22 procent, eller 43 svarande, anger att de har tillgång till egen kompetens och därför inte har anlitat någon extern konsult. Knappt 8 procent vet inte om detta har skett. Flera av de kommunala och regionala kulturinstitutionerna hänvisar till att de har fått hjälp av tillgänglighetssamordnare inom den kommunala eller regionala förvaltningen. 23(48)

24 Fråga 16. I vilken utsträckning är enkelt avhjälpta hinder åtgärdade i de publika lokaler ni verkar i? Tabell 7. Andel enkelt avhjälpta hinder som åtgärdats Verksamhetstyp Fullständigt Till stor del Till hälften Delvis Inte alls Vet ej Svarande Fri grupp 16 % 52 % 2 % 27 % 2 % 0 % 44 Regional kulturinstitution 19 % 60 % 4 % 13 % 2 % 2 % 53 Kommunal kulturinstitution 0 % 78 % 6 % 11 % 6 % 0 % 18 Arrangör 22 % 52 % 4 % 19 % 0 % 4 % 27 Övrigt 20 % 43 % 4 % 18 % 7 % 9 % 56 Totalt 17 % 54 % 4 % 18 % 4 % 4 % 198 Av totalt 198 respondenter anger drygt 71 procent att enkelt avhjälpta hinder antingen är fullständigt eller till stor del avhjälpta. Knappt 22 procent anger att enkelt avhjälpta hinder är till hälften, eller delvis, åtgärdade. Det är 8 procent som anger att enkelt avhjälpta hinder inte alls är åtgärdade, eller som inte vet om så har skett. De aktörer som i högst grad anger att enkelt avhjälpta hinder är åtgärdade är de kommunala och regionala kulturinstitutionerna. Samtidigt är det ingen av de kommunala institutionerna som menar att enkelt avhjälpta hinder är fullständigt åtgärdade. Av de svarande är det totalt 123 organisationer som tidigare deltagit i uppföljningen och besvarat samma fråga I tabell 8 visas svaren från dessa organisationer vid uppföljningen såväl 2012 som Det ser ut att finnas en positiv utveckling mellan åren om man ser på det antal som svarat att enkelt avhjälpta hinder till stor del är åtgärdade. Skillnader i svar mellan åren kan också bero på att olika personer har svarat, eller att man med ny kunskap har reviderat tidigare lämnade uppgifter. Tabell 8. Antal kulturinstitutioner, fria grupper, arrangörer m.fl. som åtgärdat enkelt avhjälpta hinder i sina publika lokaler (tidsserie) Verksamhetstyp Fullständigt Till stor del Till hälften Delvis Inte alls Vet ej Fri grupp Regional kulturinstitution Kommunal kulturinstitution Arrangör Övrigt Totalt (48)

25 Analys och bedömning Delmål 2 Kultur för alla inget hinder. Kulturrådets rapport 2014 Som tidigare beskrivits i rapporten anges det i Kulturrådets andra delmål att aktörer som får statsbidrag senast 2016 ska ha åtgärdat enkelt avhjälpta hinder. Det ska tolkas som att inga kulturaktiviteter bör äga rum i lokaler där enkelt avhjälpta hinder finns kvar och inte är åtgärdade. Enligt plan- och bygglagen som har funnits sedan 2001, ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas skyndsamt. Exempel på hinder som är enkelt avhjälpta är bland annat höga trösklar, tunga dörrar, dålig belysning, bristfällig skyltning, bullrig ljudmiljö, eller avsaknad av ledstänger. Den som äger en publik lokal dit allmänheten har tillträde ansvarar för att åtgärda hinder som är enkelt avhjälpta, så att även personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ta sig in och använda lokalen. I de allra flesta fall är det fastighetsägaren som ansvarar för detta, men det kan även vara en verksamhetsutövare som hyr en lokal som ansvarar för att genomföra åtgärderna. Det är byggnadsnämndens ansvar i respektive kommun att övervaka att reglerna om enkelt avhjälpta hinder följs. Byggnadsnämnden kan besluta om sanktioner mot den ägare som inte följer reglerna. Utifrån den tidsserie som redovisats i rapporten tycks det finnas en positiv utveckling mellan åren eftersom de respondenter som svarat att enkelt avhjälpta hinder till stor del är åtgärdade i de kulturlokaler där de verkar har ökat. Samtidigt bör en viss försiktighet finnas i tolkningen: skillnader i svar mellan åren kan också bero på att olika personer har svarat. Med tanke på att så få respondenter anger att enkelt avhjälpta hinder fullständigt har åtgärdats är ett flertal av de slutsatser som drogs vid föregående års uppföljning fortfarande giltiga. Kulturrådet bedömer att det finns ett fortsatt behov att i samverkan med lämpliga aktörer sprida information inom kultursektorn om vad som avses med enkelt avhjälpta hinder. Samtidigt finns ett behov av att sprida information om delmålet till såväl lokalägare som tillsynsansvariga myndigheter. Viktiga samarbetsparter i arbetet är Handisam, Boverket, Riksantikvarieämbetet och Sveriges Kommuner och Landsting. Lokalägande organisationer, liksom lokal och regional nivå bör uppmuntras att initiera en inventering av aktuella spellokaler. Kulturrådet bör också i samverkan med lämpliga parter utarbeta former för hur resultaten av detta delmål ska följas upp. 25(48)