KULTUR FÖR ALLA INGET HINDER

Transkript

1 KULTUR FÖR ALLA INGET HINDER Slutredovisning av Kulturrådets arbete med delmålen inom funktionshinderspolitiken år

2

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 KULTURRÅDETS ARBETE FÖR ATT NÅ DE FUNKTIONSHINDERSPOLITISKA MÅLEN Inledning... 7 Bakgrund... 7 Regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken... 7 Regeringens inriktningsmål för kultur... 8 Mål för Kulturrådet som sektorsansvarig myndighet... 8 Regeringens uppdrag till Kulturrådet... 9 Utgångspunkter och insatser för att nå målen BEDÖMNING AV EFFEKTER Delmål Samlad bedömning av effekter Delmål Samlad bedömning av effekter Delmål Samlad bedömning av effekter Samråd Samlad bedömning av effekter Bedömning av effekter på inriktningsmål för kulturområdet KULTURRÅDETS INSATSER ÅR Avgränsning och precisering av delmål Informationsinsatser Samråd med nationella funktionshindersorganisationer år Exempel på bidrag och främjande verksamhet REDOVISNING AV ENKÄTUNDERSÖKNING AVSEENDE ÅR Metod, urval och svarsfrekvens Enkätresultat Handlingsplaner (delmål 1) Enkelt avhjälpta hinder (delmål 2) Tillgänglighetsanpassade webbplatser och e-tjänster (delmål 3) Digital teknik och tillgänglighet BILAGA 1, Enkätfrågor... 40

4 SAMMANFATTNING Detta är en slutrapport över Kulturrådets strategiska uppdrag och arbete inom ramen för den nationella funktionshinderpolitiken åren Enligt uppdrag ska arbetet slutredovisas under våren 2016, i samband med att den nationella strategiperioden formellt avslutas. Kulturrådet har som strategiskt ansvarig myndighet inom kulturområdet i uppdrag att stödja, samordna och driva på utvecklingen så att personer med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga i kulturlivet. Kulturrådets arbete utgår från regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken och det uppdrag som regeringen har fastlagt för myndigheten. Rapporten beskriver övergripande hur Kulturrådet har arbetat för att öka tillgängligheten inom sin sektor under , med främjande arbete och med att uppnå delmål. Myndigheten beskriver effekterna av sitt arbete i relation till delmålen och de inriktningsmål som finns för kulturområdet. De tre delmål som Kulturrådet har arbetat med under perioden handlar om att kulturinstitutioner och andra mottagare som tar emot statlig finansiering direkt från Kulturrådet eller från regioner och landsting inom den så kallade kultursamverkansmodellen ska se till att: ha handlingsplaner för ökad tillgänglighet inte verka i lokaler där enkelt avhjälpta hinder finns ha tillgängliga webbplatser och e-tjänster De nationella inriktningsmål för kulturområdet och som är tillämpliga för Kulturrådets verksamhetsområde är att: Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet ska förbättras Funktionshindersperspektivet ska vara integrerat i den ordinarie bidragsgivningen inom kulturområdet Kulturrådet har under perioden arbetat med en mängd olika insatser för att de funktionshinderspolitiska målsättningarna inom kulturområdet ska uppnås. Kulturrådet har exempelvis kopplat krav på arbete för ökad tillgänglighet till sin bidragsgivning. De tre delmål som myndigheten arbetar med har inarbetats som kriterier för beslut om statliga medel till regional kulturverksamhet inom kultursamverkansmodellen. Det innebär också att de regioner och landsting som fördelar medlen till olika regionala kulturaktörer har ett ansvar för att deras kulturaktörer arbetar med delmålen. Kulturrådet har under hela perioden spridit information om tillgänglighet på flera olika sätt. Kunskap om, och hjälp med, hur delmålen ska uppnås har spridits på 4(50)

5 webb, i sociala medier, eller via tryckt material och utskick. Kulturrådet har informerat vid konferenser och seminarier. Regelbundna dialoger med och stöd till de regioner som tar emot och fördelar de statliga medlen för regional kulturverksamhet har också varit ett viktigt verktyg. Formella samråd om Kulturrådets arbete med tillgänglighet har under perioden upprättats och hållits regelbundet med den centrala funktionshindersrörelsen. Kulturaktörer och ansvariga regioner har hela 2016 på sig att fortsätta arbeta med de delmål som omfattar tillgänglighet i lokaler och på webb. Vid årsskiftet 2016/2017 kommer kulturansvariga i regioner och landsting att få avrapportera arbetet med delmålen. Denna rapport innehåller därmed en nulägesbeskrivning och en prognos av hur delmålen kommer att uppfyllas under Kulturrådets enkätundersökningar visar att arbetet med delmålen har en positiv utveckling. Handlingsplaner för ökad tillgänglighet har tagits fram vid berörda kulturinstitutioner och de övriga delmålen tycks utveckla sig i rätt riktning. Bland annat tycks kunskapen om och arbetet med den internationella webbstandarden ha ökat under perioden. Kulturrådet konstaterar dock att det under hela strategiperioden har framgått att kunskapen om det som kallas enkelt avhjälpta hinder har varit ganska låg. Det har ofta framgått att aktörer blandar ihop sådant som snarare borde klassas som svårare hinder och större insatser, med enkla hinder och mindre omfattande insatser. Dessa möjliga felkällor gör svaren svårtolkade. Kulturrådet bedömer i rapporten att effekterna av myndighetens arbete med samtliga delmål under har varit goda, vilket till stor del hör samman med att delmålen har kopplats som kriterier till myndighetens egen bidragsgivning och till de statliga medel som fördelas av regionerna inom kultursamverkansmodellen. Delmålen kommer även efter 2016 kommer att vara kriterier för Kulturrådets bidragsgivning och aktörer inom kultursamverkansmodellen. Det innebär att arbetet kommer att fortgå och myndigheten har möjlighet att hålla medel inne, eller begära återbetalning av medel om delmålet inte följs. Inför kommande strategiperiod anser Kulturrådet att det vore det gynnsamt för utvecklingen av tillgängligheten inom kulturområdet om de nationella kulturinstitutionerna får tydliga uppdrag och målsättningar att uppnå. Likaså borde strategiska uppdrag, eller tydliga målsättningar kunna ges till fler statliga kulturmyndigheter. Kulturrådet hade i uppdrag att i rapporten beskriva hur myndighetens arbete har påverkat de övergripande inriktningsmålen. I rapporten beskrivs att funktionshindersperspektivet har varit integrerat i Kulturrådets ordinarie bidragsgivning sedan år Tillgänglighetsperspektivet ingår i ansökningsförfarandet och i bedömning av samtliga ansökningar, liksom i återrapporteringen av genomförda projekt och verksamheter till Kulturrådet. 5(50)

6 Vad gäller inriktningsmålet Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet ska förbättras, menar Kulturrådet att arbetet med ökad tillgänglighet är något som har stärkts inom de delar av kultursektorn som myndigheten arbetar med och följer upp. Ett viktigt exempel på att det sker en positiv utveckling är att det blivit allt mer vanligt med så kallade integrerade ensembler inom den professionella scenkonsten. Det vill säga grupper med professionellt utövande konstnärer med olika funktionsförmågor som arbetar och skapar tillsammans. I statistiskt underlag från SCB eller annat underlag, som exempelvis Myndigheten för delaktighets regelbundna undersökningar i panelen Rivkraft framgår dock att personer med funktionsnedsättning både deltar i lägre utsträckning i kulturlivet, liksom hindras att delta på grund av brister i tillgänglighet, eller upplevd diskriminering. Kulturrådet menar att det är tydligt att ett strategiskt och aktivt tillgänglighetsarbete även fortsättningsvis behövs inom kultursektorn. Detta gäller på såväl lokal, regional som nationell nivå, liksom i privat och offentlig kulturverksamhet. I rapporten ingår även en närmare beskrivning av Kulturrådets arbete under år 2015, liksom redogörelser för enkätsvar. För mer detaljerad information om de insatser som har skett under föregående år under perioden hänvisas till de rapporter som myndigheten tidigare lämnat till regeringen avseende åren De finns även publicerade på Kulturrådets webbplats: Kultur för alla inget hinder 2012, 2013, 2014, All statistik som redovisas i rapporten är baserad på de enkätundersökningar som Kulturrådet har genomfört årligen för att följa utvecklingen inom kulturområdet. I Kulturrådets uppföljning och i enkäturvalet, ingår endast aktörer som erhållit statliga medel direkt från Kulturrådet eller via regioner och landsting som har i uppdrag att fördela statliga medel till regional kulturverksamhet via den så kallade kultursamverkansmodellen. 6(50)

7 KULTURRÅDETS ARBETE FÖR ATT NÅ DE FUNKTIONSHINDERSPOLITISKA MÅLEN Inledning Kulturrådet har som strategiskt ansvarig myndighet inom kulturområdet i uppdrag att stödja, samordna och driva på utvecklingen så att personer med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga i kulturlivet. Kulturrådet arbete utgår från regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken och det uppdrag som regeringen har fastlagt för myndigheten. I följande rapport ges en slutredovisning av Kulturrådets arbete med ökad tillgänglighet inom kulturlivet, åren Enligt uppdrag ska arbetet slutredovisas under våren 2016, i samband med att den nationella strategiperioden formellt avslutas. Slutredovisningen innehåller en bedömning av vilka effekter myndighetens arbete har haft i förhållande till myndighetens delmål, och till funktionshinderspolitikens inriktningsmål för kulturområdet. Kulturrådet kommer att fortsätta arbeta med sina delmål under hela år Vid årsskiftet 2016/2017 kommer kulturansvariga i regioner och landsting att få avrapportera arbetet med delmålen. Denna redovisning innehåller därmed en nulägesbeskrivning och prognos av hur delmålen kommer att uppfyllas. Bakgrund Regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Regeringen beslutade sommaren 2011 om en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige Syftet med strategin var att klargöra politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur målen skulle följas upp. Målen för den svenska funktionshinderspolitiken är en samhällsgemenskap som grund, som utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhället och att levnadsvillkoren för flickor och pojkar, män och kvinnor med funktionsnedsättning är jämlika. En viktig utgångspunkt i arbetet är de mänskliga rättigheter som slås fast i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s konvention om barnets rättigheter som Sverige har ratificerat och därmed åtagit sig att leva upp till. Uppföljning och utvärdering En central del av strategin har varit att målen ska följas upp och att effekten av insatserna ska kunna mätas på ett bättre sätt än tidigare. Genomförandet av 1 Protokoll vid regeringssammanträde (Socialdepartementet) 7(50)

8 funktionshinderspolitiken är en uppgift för alla samhällsområden, vilket innebär att funktionshinderspolitiken är tvärsektoriell. För att nå framgång krävs att många aktörer på olika nivåer medverkar och samverkar i arbetet. Funktionshindersperspektivet ska vara en integrerad del av planering, genomförande och utvärdering av olika insatser. Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att ansvara för uppföljning av strategins mål, insatser och att beskriva och analysera utvecklingen av funktionshinderspolitiken. Inriktningsmål för prioriterade områden Som ett led i att förtydliga de övergripande funktionshinderspolitiska målen har regeringen fastställt inriktningsmål inom nio prioriterade områden, där kulturområdet är ett av dem. Ett antal statliga myndigheter har ett särskilt utpekat ansvar, sektorsansvar, inskrivet i sina respektive instruktioner som innebär att de ska vara samlande, stödjande och pådrivande i arbetet för att nå de funktionshinderspolitiska målen. Kulturrådet är en av dessa myndigheter. Regeringens inriktningsmål för kultur Inriktningsmål för kulturområdet För kulturområdet har regeringen fastställt tre inriktningsmål, varav två berör Kulturrådets ansvarsområde: Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet ska förbättras. Funktionshindersperspektivet ska vara integrerat i den ordinarie bidragsgivningen inom kulturområdet. Insatserna inriktas på följande områden Regeringen pekar ut att insatser ska inriktas på följande områden: Tillgänglighetsperspektivet bör finnas med från början när verksamhet, information och lokaler planeras. De tekniska framstegen har fört med sig helt nya möjligheter när det gäller att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Kulturlivets aktörer bör i samverkan använda sig av och vidareutveckla dessa möjligheter. Mål för Kulturrådet som sektorsansvarig myndighet Regeringen fastställde, efter förslag från Kulturrådet, tre delmål som skulle uppnås under perioden : Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha en handlingsplan för ökad tillgänglighet senast Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha åtgärdat enkelt avhjälpta hinder (bör inte verka i lokaler där enkelt avhjälpta hinder inte åtgärdats) 8(50)

9 senast Detta gäller även fria grupper m.fl. i den omfattning det kan anses skäligt. 3 Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha webbplatser och e- tjänster som är tillgänglighetsanpassade senast Detta gäller även fria grupper m.fl. i den omfattning det kan anses skäligt. 4 Kulturrådet har under strategiperioden sett behov av att förtydliga delmålen, bland annat genom att precisera på vilket sätt de två sista delmålen omfattar aktörer utöver kulturinstitutioner. En beskrivning av detta finns under rubriken Avgränsning och precisering av delmål, s. 26. Regeringens uppdrag till Kulturrådet 5 Kulturrådet har haft i uppdrag att årligen, senast den 15 mars 2012, 2013, 2014 och 2015, redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen. Uppdraget har varit att i den årliga rapporten redovisa hur myndigheten har arbetat för att uppnå sina delmål och genomfört insatser. Kulturrådet ska redovisa resultat och effekter och ge en lägesbedömning. Rapporten ska även redovisa de samråd som myndigheten har haft med funktionshindersorganisationerna och andra berörda aktörer i arbetet med att genomföra och följa upp delmålen inom myndighetens verksamhetsområde. Den slutliga resultatredovisningen för strategiperioden ska lämnas till regeringen senast den 15 mars Den ska innehålla en bedömning av effekterna av myndighetens arbete i förhållande till myndighetens delmål samt inriktningsmålen för det område inom vilket myndigheten verkar. I den första rapporten som lämnades till regeringen våren 2012 rapporterades nollvärden, det vill säga en beskrivning av hur situationen var år 2011, när arbetet i förhållande till uppsatta delmål påbörjades. Kulturrådet har därefter årligen inlämnat rapporter enligt uppdrag. 2 Enligt plan- och bygglagen ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas snarast. 3 Kulturrådet påbörjade under 2014 ett arbete att avgränsa och förtydliga delmålen, vilket avslutades under Se ovan. 5 Regeringsbeslut Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken (50)

10 Utgångspunkter och insatser för att nå målen I följande avsnitt ges en sammanfattning av Kulturrådets insatser och hur myndigheten har arbetat under strategiperioden åren Kulturrådet gör även en bedömning av vilka effekter myndighetens arbete har gett i förhållande till myndighetens delmål, liksom i förhållande till inriktningsmålen inom kulturområdet. Myndighetens bedömning grundar sig dels på tidsserier för hur kulturaktörer arbetat med delmålen , enkätunderlag för 2015, samt de åtgärder som myndigheten själv vidtar för att uppnå målsättningarna under år För mer detaljerad information om det arbete och insatser som har gjorts årligen under perioden hänvisas till Kulturrådets tidigare rapporter som lämnats till regeringen avseende åren De finns även publicerade på Kulturrådets webbplats (Kultur för alla inget hinder 2012, 2013, 2014, 2015). Kulturrådet tog i början av strategiperioden fram en handlingsplan för hur myndighetens arbete för att öka tillgängligheten till kulturlivet för personer med funktionsnedsättning skulle bedrivas åren , (KUR 2011/5109). I planen framgår att ett flertal insatser ska ske under perioden, till exempel: intern information för personal, arbets- och referensgrupper extern informationsverksamhet för att bidra till metod- och kunskapsutveckling samråd med funktionshindersorganisationerna i dialog och samverkan med regioner och landsting, med kulturinstitutioner och fria grupper samt andra berörda organisationer och myndigheter verka för att målen om ökad tillgänglighet uppnås delta i och initiera strategiska satsningar Kulturrådet har under perioden bedrivit ett omfattande och löpande arbete med att genomföra de olika strategiska insatser som nämns. Kultursamverkansmodellen En av de strategiska insatser som beskrivs i Kulturrådets handlingsplan är att implementera arbetet för ökad tillgänglighet inom kultursamverkansmodellen. Detta har genomförts genom att regionerna i sina kulturplaner har fått beskriva sitt arbete med att förverkliga de funktionshinderspolitiska målsättningarna. De ska också arbeta med att uppfylla Kulturrådets tre delmål under perioden Delmålen är kriterier för de beslut som Kulturrådets styrelse tar om statsbidrag för regional kulturverksamhet. Inför beslut om de statliga medlen till regional kulturverksamhet lämnar landsting och regioner in sina kulturplaner och eventuella revideringar till Kulturrådet. Kulturrådet granskar inför besluten särskilt det innehåll som beskriver arbete och insatser för ökad tillgänglighet. Vid behov har regionerna och landstingen ombetts lämna kompletteringar eller förtydliganden (50)

11 På detta sätt har samtliga 20 län som ingår i kultursamverkansmodellen arbetat med att uppfylla delmålen och har inom ramen för modellen också återrapporterat till Kulturrådet hur arbete för ökad tillgänglighet har skett. 7 Kulturrådet har tillämpat samma kriterier på de bidrag som går till motsvarande regional kulturverksamhet i Stockholms län. Samtliga regionala kulturplaner beskriver regionernas kulturverksamhet ur ett tillgänglighetsperspektiv och innehåller övergripande information om vilka insatser regionen ska genomföra för att göra kulturlivet mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Det funktionshinderspolitiska perspektivet och delmålen kommuniceras löpande med samtliga regioner eller landsting som är med i modellen. Detta sker till exempel i de återkommande dialogerna med regioner och landsting som genomförs cirka två gånger per år. Kulturrådet har under 2015 valt att göra avgränsningar och förtydliganden av delmålen, vilket har kommunicerats bland annat i direktutskick till ansvariga regioner och till kulturaktörer inom kultursamverkansmodellen. Informationen finns även på Kulturrådets webbplats (läs mer under rubriken Avgränsning och precisering av målsättningar). Information och stöd Kulturrådet har i sitt arbete med att stödja kulturlivet att bli mer tillgängligt och inkluderande, samlat och spridit material och information via webbplats, nyhetsbrev och sociala medier. Exempel på detta har varit information om lagstiftning, tips på egenstudier, checklistor och liknande stödmaterial till hjälp för att uppnå respektive delmål. Det har också varit artiklar om, och goda exempel på, olika typer av andra insatser som bidrar till att göra kulturlivet tillgängligt och mer inkluderande för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet har årligen medverkat på ett flertal seminarier och konferenser runt om i landet och föreläst om nationell funktionshinderpolitik, liksom de mål som rör kultursektorn. Myndigheten har anordnat gratis utbildningar för regioner och landsting, webbsänt och lagt ut filmat material på sin webbplats för att nå en vidare spridning. Direkta informationsutskick till kulturaktörer har också genomförts. Härutöver har Kulturrådets personal löpande gett information och stöd om delmål och tillgänglighetsarbete via telefon och e-post. De årliga webbenkäter som Kulturrådet har skickat till de kulturaktörer som antingen har fått bidrag via Kulturrådet eller via kultursamverkansmodellen, har också varit ett sätt att sprida information. Enkäterna har innehållit korta informationstexter om tillgänglighetsarbete, Kulturrådets delmål, liksom länkar till vidareläsning och stödmaterial. 7 Arbetet med Kultursamverkansmodellen startade 2011 och 2013 ingick samtliga 20 län som i dag ingår i modellen. 11(50)

12 Informationsarbetet har av naturliga skäl haft olika faser. I början av perioden lades till exempel ett stort fokus på att informera om handlingsplaner, och att erbjuda stöd till kulturaktörerna genom att ta fram en checklista på hur man kan ta fram en handlingsplan och vad den bör innehålla. Efter att det första delmålet redovisades våren 2014 har istället tyngdvikten lagts på de kvarvarande delmålen. Enkätundersökningar Kulturrådet har under strategiperioden använt sig av årliga webbaserade enkätundersökningar för att inhämta kunskap om hur kulturaktörerna arbetar med tillgänglighet och mäta måluppfyllelse i relation till delmålen. En nollvärdesmätning genomfördes vid början av strategiperioden. Enkäterna har årligen riktats till kulturaktörer som antingen får bidrag direkt från Kulturrådet, eller via de regioner och landsting som tagit över fördelningen av statliga bidrag inom ramen för kultursamverkansmodellen. Under ett år skickades även en enkät ut till folkbiblioteken (huvudbibliotek i respektive kommun). Kulturrådet har under perioden förbättrat sina undersökningar både vad gäller frågeställningar, urval, bortfallsanalys och tidsserier. Samverkan med andra myndigheter Myndigheten för delaktighet har varit ett resursstöd till Kulturrådet under perioden, liksom övriga strategiskt ansvariga myndigheterna. Löpande samverkan har även skett med Riksantikvarieämbetet, som är strategisk myndighet inom kulturmiljöområdet, (läs mer under rubriken Samråd ). Vissa kontakter och samverkan har även skett med Boverket, till exempel vad gäller informationsutskick om enkelt avhjälpta hinder. Samverkan med andra myndigheter har också skett i angränsande uppdrag under perioden, läs mer om detta i stycket nedanför. Spridning av information om digitala lösningar, kartläggningsuppdrag Kulturrådet har under perioden bland annat haft i uppdrag att kartlägga hur digitala lösningar kan användas för att öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet skulle genom uppdraget bland annat ta fram lärande exempel och förslag till framtida insatser. Uppdraget genomfördes tillsammans med Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, före detta Myndigheten för handikappolitisk samordning, numera Myndigheten för delaktighet, liksom Post- och telestyrelsen. Uppdraget var formellt fristående från myndighetens strategiska uppdrag att genomföra delmålen och att arbeta för ett tillgängligare kulturliv, men har av naturliga skäl överlappat och kompletterat detta. Parallellt fick Kulturrådet också i uppgift att kartlägga förekomsten av digitalisering inom scenkonstområdet. Denna kartläggning undersökte i vilken utsträckning scenkonstinstitutioner använder digital teknik för att tillgängliggöra verksamheten, exempelvis genom livestreaming eller i efterhand via en 12(50)

13 webbplats. Rapporterna lämnades till regeringen i maj 2013, respektive mars De båda kartläggningarna hade många beröringspunkter och en gemensam slutsats var att utvecklingen inom den digitala tekniken gynnar såväl personer med som utan funktionsnedsättning. Uppdraget att kartlägga digitala lösningar genomfördes bland annat genom inventering av pågående projekt och verksamheter från samarbetsmyndigheterna i uppdraget. Kulturrådet efterfrågade också exempel på digitala tillgänglighetslösningar på myndighetens webbplats, i nyhetsbrev och genom kontakt med olika organisationer. Utöver detta användes tre enkäter för att hämta in information. En genomfördes i samband med uppföljningen av de funktionshinderspolitiska delmålen och riktade sig till enskilda kulturorganisationer som uppbär stöd från Kulturrådet, eller inom ramen för kultursamverkansmodellen. En var direkt riktad till scenkonstinstitutioner och kopplad till scenkonstens digitalisering. Det tredje enkätunderlaget var ett antal specifika frågor som innefattades i dåvarande Handisams undersökningspanel Rivkraft. Intervjuer genomfördes med organisationer och myndigheter, som använde sig av digitala lösningar, till exempel Digisam (vid Riksarkivet), Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), Myndigheten för radio och tv, liksom med ett flertal andra aktörer. Kulturrådet arrangerade en konferens i Umeå år 2014 och presenterade där resultat och goda exempel från rapporten på hur digitaliseringen kan leda till ökad tillgänglighet. Rapporten finns tillgänglig bland annat på Kulturrådets webbplats. 13(50)

14 BEDÖMNING AV EFFEKTER Delmål 1 Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha en handlingsplan för ökad tillgänglighet senast Kulturrådet har kopplat delmålets genomförande till de regionala kulturinstitutioner som erhåller statligt stöd via kultursamverkansmodellen eller direkt från myndigheten. Nationella kulturinstitutioner som får sitt uppdrag och huvudsaklig finansiering direkt från kulturdepartementet har inte ingått i Kulturrådets delmål eller uppföljning. Kulturrådet avrapporterade delmålet våren Landsting och regioner fick vid årsskiftet 2013/2014 återrapportera att de kulturinstitutioner som de hade fördelat statliga medel till, också hade tagit fram handlingsplaner. Kulturrådet har under de följande åren fortsatt följa utvecklingen, också bland andra aktörer än kulturinstitutionerna. De kulturinstitutioner som är berörda av uppföljningen och har besvarat frågan för såväl 2013, 2014 och 2015 års verksamhet ingår i figur 1 nedan. Figuren visar en tidsserie för den utveckling som skett vid just dessa kulturinstitutioner. Där kan man tydligt se att det finns en utveckling mot fler handlingsplaner. Figur 1. Kulturinstitutioner Finns handlingsplan för arbetet med att öka tillgängligheten? Regionala och kommunala institutioner (56 respondenter) Nej, handlingsplan saknas Nej, men arbetet med handlingsplanen är påbörjat Ja, handlingsplan finns Som framgår av ovanstående tidsserie så är det ett flertal kulturinstitutioner som samtliga år har svarat nej på frågan om de har handlingsplan. Kulturrådet har vid 14(50)

15 respektive uppföljning av enkätsvaren kontaktat såväl kulturinstitutioner och regioner när så har skett, vilket har beskrivits i tidigare rapporter. I den webbenkät som avser år 2015 var det totalt 87 kulturinstitutioner som svarade på frågan om de har en handlingsplan. Av dessa angav 74 att de hade en handlingsplan. 12 svarade att de inte har en handlingsplan, men att arbetet har påbörjats. En kulturinstitution angav att den helt saknar handlingsplan (se tabell 1 nedanför). Tabell 1, Kulturinstitutionerna Finns en handlingsplan för arbetet med att öka tillgängligheten? Andel (%) Antal Ja, handlingsplan finns 85 % 74 Nej, men arbetet med handlingsplanen är påbörjat 14 % 12 Nej, handlingsplan saknas 1 % 1 Svarande 100 % 87 Kulturrådet har när detta utfall konstaterades informerat berörda regioner eller landsting och genom dem begärt att få kulturinstitutionernas handlingsplaner skickade till sig. I samtliga fall så framgick det att kulturinstitutionerna hade någon typ av handlingsplaner för ökad tillgänglighet i sin verksamhet. Detta trots att de tidigare svarat nej i enkäten. Förklaringarna till detta varierar; ett nyligt byte av chef, enkäten har gått till fel person och liknande. I något fall angavs att kulturinstitutionen ingick i regionens övergripande plan för tillgänglighet. I flera fall ligger det dock nära till hands att dra slutsatsen att om en handlingsplan inte är känd i organisationen, så har den inte heller en central roll i organisationens arbete. Biblioteksområdet och handlingsplaner Kungliga biblioteket (KB) är den myndighet som ansvarar för uppföljning av de biblioteksplaner som kommuner och landsting antar i enlighet med bibliotekslagen. Kommunerna är huvudmän för och står för finansiering och drift av folkbiblioteken. Kulturrådet har begränsade möjligheter att direkt påverka bibliotekens arbete med handlingsplaner, men har ändå bedrivit ett visst påverkansarbete inom ramen för sin verksamhet. Enligt bibliotekslagen ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. Folkbiblioteken ska vidare vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. När Kulturrådet under 2014 undersökte hur folkbiblioteksverksamheter arbetar med handlingsplaner för tillgänglighet visade det sig att endast 38 procent av de 200 svarande huvudbiblioteken angav att samtliga biblioteksenheter i kommunen har en handlingsplan för tillgänglighet. 30 procent angav att handlingsplaner hade påbörjats, 15(50)

16 vilket kunde betyda att vissa bibliotekenheter i kommunen hade handlingsplaner, och andra inte. De övriga angav att en handlingsplan saknas. År 2015 fick Kungliga biblioteket (KB) i uppdrag av regeringen att lämna förslag till en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom det allmänna biblioteksväsendet. Syftet är att det ska finnas en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som uppfyller de krav som ställs i bibliotekslagen. Kulturrådet ingår i referensgruppen för den nationella biblioteksstrategin och ingår också i KB:s grupp för kvalitetsdialog, där KB, den regionala biblioteksverksamheten och den kommunala nivån samverkar kring uppdraget i bibliotekslagen att följa upp de biblioteksplaner som antagits av kommuner och landsting. I dessa forum kommer Kulturrådet att fortsätta att lyfta tillgänglighetsarbetet och inom biblioteksområdet följa utvecklingen. Kulturrådet fördelar stöd till inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek, det så kallade inköpsstödet, som används till inköp av litteratur för barn och unga. Inför ansökningsomgången 2015 var ett nytt villkor från Kulturrådet sida att sökande kommuner enligt lag måste ha en politiskt antagen biblioteksplan. Kulturrådets syfte med villkoret är att kommuner ska ha en politiskt antagen biblioteksplan för att beviljas inköpsstöd är att påskynda processen med planer, så att landets samtliga kommuner har en beslutad strategi för sin biblioteksverksamhet. Vid ansökningstillfället saknade 77 av de 248 sökande kommunerna aktuella biblioteksplaner. De kommuner som saknade en plan gavs möjlighet att komplettera ansökan med antingen en beslutad plan eller beslut om att en sådan kommer att tas fram. Vid årsskiftet 2015/16 hade majoriteten av kommunerna kompletterat sina ansökningar till Kulturrådet med sådana beslut. Samlad bedömning av effekter Kulturrådet bedömer att effekterna av myndighetens arbete med delmålet totalt sett har varit goda. Detta beror till stor del på att delmålet är ett kriterium för myndighetens egen bidragsgivning. Efter 2016 ska kulturinstitutioner som söker bidrag direkt från Kulturrådet ha en handlingsplan för tillgänglighet för att kunna erhålla bidrag. Detsamma gäller för folk-, eller skolbibliotek. Man kan konstatera att Kulturrådet trots ett formellt sektorsuppdrag, i praktiken bara har mandat och möjlighet att följa uppverksamheter inom sitt närmaste ansvars- och verksamhetsområde. Statliga kulturinstitutioner och kulturmyndigheter med uppdrag direkt från kulturdepartementet ingår inte, utan styrs av och återrapporterar till kulturdepartementet. Inför kommande strategiperiod anser Kulturrådet att det vore det gynnsamt för utvecklingen om de nationella kulturinstitutionerna får tydliga uppdrag och målsättningar att uppnå, på motsvarande sätt som regionala kulturinstitutioner och betydligt mindre kulturaktörer har haft. Likaså borde strategiska uppdrag, eller tydliga målsättningar kunna ges till fler statliga kulturmyndigheter. 16(50)

17 Delmål 2 Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska åtgärda enkelt avhjälpta hinder senast Detta gäller även fria grupper m.fl. i den omfattning det kan anses skäligt. I Kulturrådets andra delmål beskrivs att aktörer som får statsbidrag senast 2016 ska ha åtgärdat enkelt avhjälpta hinder (enkelt avhjälpta hinder enligt PBL, plan- och bygglagen). Detta ska tolkas som att inga kulturaktiviteter bör äga rum i lokaler där enkelt avhjälpta hinder finns kvar och inte är åtgärdade. Enligt plan och bygglagen som har funnits sedan 2001 ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas skyndsamt. Till enkelt avhjälpta hinder räknas exempelvis höga trösklar, tunga dörrar, dålig belysning, bristfällig skyltning, bullrig ljudnivå, eller avsaknad av ledstänger. I tabell 2 sammanfattas svaren från totalt 112 respondenter som har svarat på frågan om i vilken utsträckning "enkelt avhjälpta hinder" är åtgärdade i de publika lokaler som de verkar i. Tidsserien omfattar 2013, 2014 och totalt) I vilken utsträckning är "enkelt avhjälpta hinder" åtgärdade i de publika lokaler som ni verkar i? Tabell 2. Antal som åtgärdat enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler (uppdelat på verksamhetstyp samt Fria grupper (n=19) Kulturinstitutioner (n=52) Arrangörer (n=15) Övrigt (n=26) Totalt, alla verksamhetstyper (n=112) Fullständigt Till stor del Till hälften Delvis Inte alls Vet ej Bland de 112 respondenter som ingår i tidsserien så stiger antalet något bland dem som bedömer att enkelt avhjälpta hinder är fullständigt åtgärdade. Det antal som säger att sådana hinder är till stor del, eller delvis åtgärdade, sjunker. Likaså sjunker det antal som inte vet om de är åtgärdade, eller som svarar att sådana hinder inte alls är åtgärdade. Antalet ökar något bland de som säger att sådana hinder är till hälften åtgärdade. 17(50)

18 I tidsserien är det 52 institutioner som har svarat på frågan varje år, medan det i 2015 års enkät är 83 kulturinstitutioner som svarat på frågan. I 2015 års enkätsvar, svarar 22 procent, eller totalt 18 av de 83 kulturinstitutionerna, att enkelt avhjälpta hinder är fullständigt åtgärdade, medan 58 procent, eller 48, menar att sådana hinder är till stor del åtgärdade. De resterande 11 institutionerna anger att hindren är delvis åtgärdade. I fritextsvaren nämns bland annat att arbetet i flera fall försvåras i och med äldre lokaler som ofta är kulturhistoriskt värdefulla. Ett par museer tar upp frågan om belysning i samband med utställningar med känsliga föremål och hur det inte alltid går att fullt ut kombinera med tillgänglighetskraven. Tabell 3, Kulturinstitutionerna I vilken utsträckning är "enkelt avhjälpta hinder" åtgärdade i de publika lokaler som ni verkar i? Procent Antal Fullständigt 22 % 18 Till stor del 58 % 48 Till hälften 7 % 6 Delvis 13 % 11 Inte alls 0 % 0 Vet ej 0 % 0 Svarande 100 % 83 I enkäten ställdes också frågan om respondenterna bedömde att de enkelt avhjälpta hinder som hade identifierats kommer att åtgärdas under Svaren på denna fråga ser något bättre ut. I tabellen nedanför framgår att 65 procent, eller 54 institutioner tror att detta kommer att fullständigt åtgärdas under Knappt 27 procent, eller 22 institutioner tror att det till viss del kommer att ha åtgärdats. Tabell 4, Kulturinstitutionerna Bedömer ni att ni (eller den part som har ansvaret för lokalen) under år 2016 kommer att ha åtgärdat de enkelt avhjälpta hinder som är identifierade i era lokaler? Procent Antal Ja 65 % 54 Ja till viss del 27 % 22 Nej 4 % 3 Vet inte 5 % 4 Svarande 100 % 83 Kulturrådet menar att det under hela strategiperioden har framgått att kunskapen om det som kallas enkelt avhjälpta hinder har varit ganska låg. Det har ofta framgått att 18(50)

19 aktörer blandar ihop sådant som snarare borde klassas som svårare hinder och större insatser, med enkla hinder och mindre omfattande insatser. Dessa möjliga felkällor har gjort, och gör fortfarande, svaren svårtolkade. Samlad bedömning av effekter Delmålet ser ut att utvecklas i positiv riktning och förhoppningen är att kunskapen om, och uppmärksamheten på, enkelt avhjälpta hinder totalt sett har ökat bland aktörerna genom Kulturrådet omfattande informationsarbete. Samtidigt är det mycket svårt att bedöma effekterna av myndighetens arbete, bland annat på grund av de möjliga felkällor som beskrivits ovan. Delmålet är efter 2016, precis som övriga delmål, också fortsättningsvis ett kriterium för myndighetens egen bidragsgivning, liksom för aktörer inom kultursamverkansmodellen. Detta innebär att arbetet kommer att fortgå och myndigheten har möjlighet att hålla medel inne, eller begära återbetalning av medel om delmålet inte följs. Kulturrådet kommer under våren 2016 att skicka ut information om detta kriterium till kommunala kultur- och byggnadsnämnder i samtliga kommuner. Myndigheten kommer också att producera information som kulturaktörer kan ta med sig till hyresvärdar och lokalägare. 19(50)

20 Delmål 3 Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha webbplatser och e-tjänster som är tillgänglighetsanpassade senast Detta gäller även fria grupper m.fl. i den omfattning det kan anses skäligt. Kulturrådet har under hela strategiperioden publicerat mycket information om och material om webbtillgänglighet på sin egen webbplats. Bland annat till E-delegationens webbriktlinjer ( som ger stöd och anvisningar om hur man tar fram webbplatser och e-tjänster som kan användas av så många som möjligt. Kulturrådet har också publicerat information om bland annat WCAG 2.0, liksom automatiska och manuella tester av webbplatser och hur man skriver enkel och lättförståelig text. Under 2015 slutförde Kulturrådet sitt arbete med att avgränsa och precisera vad delmålet ska innebära för det fria kulturlivet (läs mer om detta under rubriken Avgränsning och precisering av delmål ). Kulturrådet menar att det är skäligt att kräva att de organisationer som arrangerar publik verksamhet med bidrag från Kulturrådet och via kultursamverkansmodellen ska ha information om tillgängligheten till sin publika verksamhet eller sitt arrangemang på sin webbplats, de sociala medier eller fristående evenemangskalendrar som används. För kulturinstitutioner gäller dessutom att webbplatser (inklusive applikationer så långt som möjligt) och e-tjänster ska vara tillgängliga och lägst uppfylla den internationella tillgänglighetsstandarden WCAG 2.0 nivå A. Nivå AA bör eftersträvas. I tabell 5 kan man se en tidsserie för de 145 respondenter som svarat på frågan om deras externa webbplats följer internationell standard, WCAG 2.0 nivå AA, under både 2013, 2014 och Följer den externa webbplatsen nternationell standard ör tillgänglighet på webben, WCAG 2.0 nivå AA? Tabell 5. Antal externa webbplatser som följer internationell standard (tidsserie) Fria grupper (n=32) Kulturinstitutioner (n=53) Arrangörer (n= 18) Övrigt (n= 42) Totalt, alla verksamhetstyper (n=145) Ja Ja, till viss del Nej Vet ej Tidsserien för visar en utveckling som totalt sett verkar gå i riktning mot fler tillgängliga webbplatser. Det totala antalet respondenter som anger att deras 20(50)

21 webbplatser är helt och delvis tillgängliga enligt internationell standard har ökat, och de som anger att webbplatsen inte är tillgänglig har minskat. De som inte känner till om webbplatsen uppfyller den internationella standarden har också minskat. Det är främst bland de 53 kulturinstitutionerna som har svarat på denna fråga varje år som förändringar har skett. I enkäten för år 2015 svarar 83 kulturinstitutioner på frågan om deras webbplats följer WCAG 2.0 nivå AA. Av dessa är det endast 18 som anger att den gör det helt. 40 anger att webbplatsen gör det till viss del. De övriga 25 svarar antingen nej på frågan, eller svarar att de inte vet om webbplatsen följer standarden. Tabell 6, Kulturinstitutionerna Följer den externa webbplatsen internationell standard för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0 nivå AA? Andel (%) Antal Ja 22 % 18 Ja, till viss del 48 % 40 Nej 22 % 18 Vet ej 8 % 7 Svarande 83 Institutionerna får också göra egna bedömningar av hur deras webbplatser kommer att uppfylla WCAG 2.0 nivå A respektive AA under I tabell 7 nedan framgår att det är 77 procent, eller 63 institutioner av totalt 82 svarande som anger att deras webbplats kommer att uppfylla WCAG 2.0 nivå A under Samtidigt anger 17 procent, eller 14 institutioner, att de tror att de bara delvis kommer att uppnå denna nivå. Resterande 6 procent, eller 5 kulturinstitutioner, svarar att de inte vet. Många anger i fritextsvaren att de håller på att utveckla sina webbplatser och att förbättringar i tillgängligheten kommer ske under procent eller 47 institutioner bedömer att de kommer att uppfylla WCAG 2.0 nivå AA helt, och 26 procent eller 21 institutioner tror att de kommer att göra detta delvis. Resterande 14 institutioner svarar nej eller vet inte. Tabell 7, Kulturinstitutionerna Bedömer ni att er webbplats kommer att uppfylla nivå A/AA senast under år 2016? Nivå A Nivå AA Andel Antal Andel Antal Ja 77 % % 47 Ja till viss del 17 % % 21 Nej 0 % 0 4 % 3 Vet inte 6 % 5 13 % 11 Antal svarande (50)

22 Samlad bedömning av effekter Delmålet ser ut att utvecklas i positiv riktning, inte minst genom att kunskapen om att det finns en internationell webbstandard har ökat under perioden. Samtidigt kan man konstatera att kulturinstitutionerna själva bedömer att den lägsta nivån, nivå A, inte kommer att uppfyllas fullt ut under Delmålet är efter 2016 ett fortsatt kriterium för Kulturrådets egen bidragsgivning, liksom för aktörer inom kultursamverkansmodellen, vilket innebär att arbetet kommer att fortsätta. Myndigheten har möjlighet att hålla medel inne, eller begära återbetalning av medel om delmålet inte följs. 22(50)

23 Samråd Kulturrådet genomförde år 2013 sitt första samråd med den nationella funktionshindersrörelsen. Samrådet har fram till 2016 genomförts en till två gånger årligen i samverkan med Riksantikvarieämbetet. Syftet med att hålla gemensamma samråd har främst varit för att underlätta för funktionshinderrörelsen som har begränsade resurser att kunna delta i olika sammanhang. Genom att myndigheterna samordnar sig underlättas möjligheter till deltagande för funktionshinderrörelsen. Med stöd av före detta Handisam, numera Myndigheten för delaktighet påbörjades redan under 2012 ett förberedande arbete och kontakter till centrala funktionshindersorganisationer för att undersöka intresse för medverkan. Förberedelserna innehöll också ett första möte med funktionshindersrörelsen för att diskutera och komma överens om vad samrådet skulle innehålla. Hösten 2012 bjöds ett antal representanter för Lika Unika, DHR och Handikappförbunden in till ett möte med Kulturrådet och med Riksantikvarieämbetet, där myndigheterna genom ansvariga tjänstemän, men även generaldirektörer, presenterade sig själva och presenterade ett förslag till samråd. Kulturrådets utgångspunkt från början var att utgå från hur myndigheten arbetar med tillgänglighetsarbetet i relation till kultursamverkansmodellen och regionernas kulturplaner. Målsättningen var även att den återkoppling som funktionshinderorganisationerna skulle kunna ge skulle leda till förbättrade insatser i myndighetens arbete. Synpunkter från de nationella funktionshinderorganisationerna skulle återföras till såväl regionerna som till medverkande myndigheter i samverkansrådet i kultursamverkansmodellen. Vid starten för samrådet erbjöds platser till DHR (1 representant) Lika Unika (2 representanter), Handikappförbunden (2 representanter) och Nätverket unga för tillgänglighet (2 representanter). Nätverket unga för Tillgänglighet upplöstes under perioden och platserna har inte ersatts. Samlad bedömning av effekter Kulturrådet bedömer att effekterna av samrådsarbetet har varit goda och att syftet har uppnåtts. Samråd har upprättats enligt plan och har fungerat väl. Kulturrådet har fått och får genom samråden synpunkter från funktionshindersrörelsen som är väsentliga för arbetet med ökad tillgänglighet. Förutom att kunskapen och kompetensen inom Kulturrådet har ökat, har representanterna för den centrala funktionshinderrörelsen också fått mer kunskap om hur de nationella strategiska kulturmyndigheterna arbetar. Viktiga framgångsfaktorer har varit att Kulturrådet i planeringen inför samrådet till exempel utgått från de principer som beskrivs i skriften Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Koden ger exempel på hur idéburna organisationer kan delta i beslutsprocesser och har varit ett bra verktyg för att planera form och upplägg på samrådet. Samrådet har varit väl förankrat och prioriterat i 23(50)

24 myndighetens ledning som också har deltagit vid samråden. Att inledningsvis också stämma av inriktning på samrådet med funktionshinderrörelsen, och att löpande ge dem möjligheter till att utforma dagordning, har varit framgångsrikt för ett bra samarbetsklimat. Samarbetet mellan Kulturrådet och Riksantikvarieämbetet har varit positivt, dels genom utbyte av erfarenheter och dels genom att kunna samordna vissa administrativa uppgifter som hör till samrådet. Bedömning av effekter på inriktningsmål för kulturområdet Slutredovisningen av Kulturrådet arbete under strategiperioden ska enligt uppdrag även innehålla en bedömning av vilka effekter myndighetens arbete har haft i förhållande till funktionshinderspolitikens inriktningsmål för kulturområdet. Det inriktningsmål som upprättats av regeringen och är tillämpliga för Kulturrådets arbete är följande mål: Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet ska förbättras. Funktionshindersperspektivet ska vara integrerat i den ordinarie bidragsgivningen inom kulturområdet. När Kulturrådets styrelse inför perioden lämnade regeringen förslag på delmål 8, så valdes delmålen ut för att ge effekt på inriktningsmålet Möjligheter för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet. Målen tog sin utgångspunkt i att förbättra förhållanden som framkommit vid en enkätundersökning som Kulturrådet gjorde år När det gäller det andra inriktningsmålet, Funktionshindersperspektivet ska vara integrerat i den ordinarie bidragsgivningen, så integrerades detta i Kulturrådets egen bidragsgivning år Tillgänglighetsperspektivet ingår i ansökningsförfarandet och i bedömning av samtliga ansökningar, liksom i återrapporteringen av genomförda projekt och verksamheter till Kulturrådet. Statistiska Centralbyråns statistik om levnadsförhållanden (2013) visar att kulturutövandet är lägre bland personer med någon typ av funktionsnedsättning. Såvitt Kulturrådet känner till finns det inte någon senare officiell statistik om hur kulturdeltagande och kulturutövande ser ut för personer med funktionsnedsättning. Inom Kulturrådets verksamhetsområde räknas inte heller deltagande på ett sådant sätt i projekt och verksamheter, varför det är svårt att få en bild av om utövandet och tillgången till kultur har ökat för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten för delaktighet gör däremot regelbundna undersökningar i panelen Rivkraft. Panelen är en brukarpanel, det vill säga de som ingår har själva en 8 Dnr KUR 2010/ (50)

25 funktionsnedsättning. Fyra till sex gånger om året läggs enkäter ut på webben. Enkäterna utgår från de prioriterade områdena i funktionshinderstrategin för Sverige. I en undersökning svarade personer med funktionsnedsättning bland annat på frågor om att besöka och utöva olika typer av kulturella aktiviteter, som exempelvis konserter, teater, dans, bio, museum och konst. I undersökningen framgår att 31 procent av de som svarade besöker kulturaktiviteter minst någon gång i månaden. Drygt hälften av de svarande utövar själva kulturella aktiviteter. Om tillgängligheten ökar skulle fler kunna tänka sig att göra det. Det framgick också att många av de svarande i enkäten tyckte att de ofta hindrades av brister i tillgänglighet eller hade upplevt sig diskriminerade i samband med kulturella aktiviteter. I undersökningen angav en dryg fjärdedel av de svarande att diskriminering till exempel kunde handla om fysiska förutsättningar som trappor, brist på hörslingor, avsaknad av rullstolsplatser och hiss. Flera upplevde också att de inte blivit respekterade för sin funktionsnedsättning. 65 procent av kvinnorna och 45 procent av männen ville besöka kulturella aktiviteter oftare än vad de gör idag. I enkäten ställdes frågor om vilka brister som behövde åtgärdas för att överbrygga hinder att delta i kulturaktiviteter. Enligt sammanställningen handlar svaren framför allt om svårigheter att ta sig in i och runt lokaler och att hitta i lokaler. Många är missnöjda med skyltning och personlig service. Tre av tio är missnöjda med informationen om tillgängligheten vid kulturella aktiviteter. Missnöjet kan också handla om problem med allergiframkallande produkter och brister i tillgängligheten vid bokning och uthämtning av biljetter. Många svarande saknar också hörselslingor, personlig service, tillräcklig belysning och kontrastmarkeringar, tecken- eller syntolkning. Det ovanstående visar med tydlighet att ett strategiskt och aktivt tillgänglighetsarbete inom kultursektorn även fortsättningsvis behövs. Detta gäller på såväl lokal, regional som nationell nivå, liksom i privat och offentlig kulturverksamhet. Kulturrådets bedömning är att arbetet med ökad tillgänglighet är något som har stärkts inom de delar av kultursektorn som myndigheten följer upp. Det finns både ett starkt intresse för och ett omfattande arbete med identitetsfrågor, representation, inkludering och deltagande. Kropp, normer och fördomar synliggörs och problematiseras i både konstnärligt innehåll, liksom genom andra initiativ på bland annat museer, teatrar, i konsthallar, av konstnärer och kulturutövare. Ett annat viktigt exempel på att det sker en positiv utveckling är att det blivit allt mer vanligt med så kallade integrerade ensembler inom den professionella scenkonsten. Det vill säga grupper med professionellt utövande konstnärer med olika funktionsförmågor som arbetar och skapar tillsammans. 9 Rivkraft 10 Kultur, (50)