L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnadsnamn Dokumentidentitet: Ortnamn på byggnader Utarbetad av: Ortnamnsmyndigheten

Transkript

1 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten 1(16) Regelverk för byggnads Tidigare beslutade ändringar Datum Ändring Version 0.1, Första utgåvan Version,

2 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten 2(16) Innehållsförteckning 1 Inledning Grundregler Principer för att tilldela byggnader byggnads Byggnads där verksamheten ingår i et Generella regler Undantag från generella regler Byggnads i bestämd form Byggnad med flera byggnads Offentliga byggnader Flygplatser Kyrkor och byggnader för religiösa samfund Byggnadsminnen Kommersiella och företags Förenings- och klubbstugor Slott, herrgård och säteri Slott Herrgård och säteri Privatbostad Byggnad med förändrat ändamål Skrivregler för byggnads Stor eller liten bokstav? Genitiv s Förkortningar Gammalstavning Utländska ord Bilagor Namnsatta flygplatser (16)

3 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten 3(16) 1 Inledning Regelverk för byggnads innehåller principer och skrivregler för att tilldela byggnader byggnads. Syftet är att tillhandahålla en instruktion med tydliga exempel, så att byggnadsen hanteras på ett enhetligt sätt. Utgångspunkten för regelverkets innehåll är att förmedla grundregler för hantering utifrån principerna om god ortssed. Regelverket är ett komplement till de instruktioner som finns i övriga handledningar från Lantmäteriet. Länk till övriga handböcker och beskrivningar. Regelverket vänder sig till Dig som arbetar med redovisning av byggnads enligt samverkansavtalet (ABT) mellan kommunerna och Lantmäteriet. Kommunerna ansvarar för en kontinuerlig uppdatering av byggnader i enlighet med de olika nivåerna i samverkansavtalet alternativt även genom tjänstbaserad uppdatering. Det är endast nya eller förändrade objekt som ska levereras. Genom detta arbete kommer en mängd ort in till Lantmäteriet som har uppdraget att tillgodose samhällets behov av grundläggande geografisk information. Lantmäteriet ansvarar därför för objektens innehåll och lagring. För att säkerställa kvaliteten i innehållet genomförs vid behov regelbundna kontroller av leveranserna. Lantmäteriet har som nationell ortsmyndighet ansvaret att fastställa ort och även att besluta om vilka kategorier av byggnader som ska redovisas som karttext eller som upplysningstext. Att såväl kommunerna som Lantmäteriet har en korrekt, uppdaterad och enhetlig redovisning av byggnadsen är av betydelse för samhällsnyttan. Förtätningen av redovisningen i urbana miljöer är till exempel viktig för att tillgodose blåljusmyndigheternas behov av orientering och kommunikation. 1.1 Grundregler Vid allt arbete med ort i statlig och kommunal verksamhet ska god ortssed följas. Sedan den 1 juli 2000 finns en hänsynsparagraf i kulturmiljölagen som förtydligar och sammanfattar begreppet. Länk till Kulturmiljölagen (1988:950, ändrad 2013:548) 1 kap. 4 God ortssed. Även i arbetet med byggnads ska god ortssed iakttas, vilket bland annat innebär att dessa ska stavas enligt vedertagna regler för språkriktighet, om inte hävdvunna stavningsformer talar för annat. Reglerna för språkriktighet innebär att en ska stavas enligt de regler som tillämpas i den senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Så kallad gammalstavning försvann ur det svenska språket genom 1906 års stavningsreform, som självfallet också omfattade orten. Reformen 1906 förändrade i huvudsak två delar i skriftspråket: v-ljudet blev enhetligt och stavades med v i alla ord. Det äldre bruket att skriva med - f fv och 3(16)

4 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten 4(16) hv togs bort. För det andra ändrades stavningen -dt för t-ljud till t eller tt. Bokstaven w avskaffades i skriftspråket redan under 1880-talet. Sedan 2009 finns även en särskild språklag i Sverige. Språklagen är en ramlag som anger principer, mål och riktlinjer för språkanvändningen. I lagen tilldelas stat och kommun ett särskilt ansvar för att svenska språket används och utvecklas. I handledningens kapitel 3 förklaras närmare vilka skrivregler som gäller för byggnads. En samlande grundprincip för ett ändamålsenligt ortsskick är att ett hävdvunnet och genuint bruk används vid redovisning av bebyggelse. Byggnadsen ska med andra ord vara allmänt kända och använda sedan längre tid. 4(16)

5 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten 5(16) 2 Principer för att tilldela byggnader byggnads 2.1 Byggnads där verksamheten ingår i et Generella regler Man ska alltid sträva efter att använda officiella som byggnads. Byggnads som beskriver verksamhet kan utformas på tre olika sätt, vilket visas under nivåerna 1 3 nedan. En sättning enligt nivå 1 är alltid att föredra för ökad tydlighet. Principerna under nivå 1 och 2, anger när et kan tilldelas Huvud (se åtföljande exempel i tabelluppställningen). I det tredje exemplet (nivå 3) ges byggnaden med en upplysningstext i stället för ett ort. Upplysningstexten (detaljerat ändamål) anger vilken verksamhet det rör sig om. Nivå 1 - Namn + verksamhet, se exempel 1 i tabellen nedan. Nivå 2 - Verksamhet i bestämd form, se ex. 2. Nivå 3 - Upplysande byggnads, det vill säga upplysningstext som beskriver verksamhet, se ex. 3 och Undantag från generella regler Undantag 1 Resecentrum kompletteras alltid med ortens, se ex. 5. Undantag 2 Upplysande byggnads utgår om verksamheten återfinns som uppgift under Detaljerat ändamål, se ex. 6. Generella regler 1 Hjärnarps järnvägsstation 2 Järnvägsstationen 3 Järnvägsstation 4 Polisstation 5 Sandvikens resecentrum 6 Vårdcentral Samhällsfunktion Vårdcentral Ändras till Utgår 5(16)

6 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten 6(16) Byggnads i bestämd form Nedanstående typer av byggnads skrivs alltid i bestämd form, det vill säga ortens utelämnas. Observera att en form som till exempel Gävle rådhus inte ska användas. Byggnads i bestämd form 1 Stadshuset 2 Rådhuset 3 Tingshuset 4 Kommunhuset Byggnad med flera byggnads Ett etablerat i kommunen väljs som Huvud före övriga på samma byggnad. De tilldelas istället, se ex. 1 och 2. Om en skolbyggnad har flera skolverksamheter, väljer man ett huvud enligt en prioriteringsordning där gymnasium sätts före grundskola och grundskola före förskola, se även ex. 3. Byggnad med flera byggnads 1 Gamla kvarnen Lyckebo förskola 2 Åhusgården Majblommans förskola 3 Backaskolan Backa förskola 6(16)

7 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten 7(16) 2.2 Offentliga byggnader I byggnader där det finns en etablerad offentlig funktion/samhällsfunktion som kan kopplas till byggnaden eller där ortens ingår i byggnadset, tilldelas Huvud, se exempel 1. Byggnader som inrymmer en myndighet eller annan offentlig förvaltning, tilldelas byggnads kategori, se exempel 2. Offentliga byggnader 1 Gävle sjukhus Linköpings tingsrätt Kalmaranstalten 2 Medborgarkontor Arbetsförmedlingen 2.3 Flygplatser Flygplats redovisas med enligt en förteckning framtagen av Lantmäteriet. Den grundar sig på AIP Luftfartsverkets lista över flygplatser, se ex. 1. En förteckning över aktuella satta flygplatser finns som bilaga 1 i kapitel 4. Flygfält redovisas med upplysningstexten Flygfält. Flygplatser 1 Bromma flygplats 7(16)

8 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten 8(16) 2.4 Kyrkor och byggnader för religiösa samfund Namn på större kyrkobyggnad, församlingskyrka, f.d. församlingskyrka eller sockenkyrka tillhörande Svenska kyrkan skrivs som Huvud. Till kyrka räknas även kapell (ej gravkapell) och ödekyrka, se exempel 1. Annan given fristående byggnad för fast organiserad religiös gemenskap ges också Huvud. Se exempel 2. Om byggnaden istället inrymmer ett religiöst samfund eller om et är förknippat med en byggnadstyp används. Se exempel 3. Observera! Namnet bör överensstämma med den stavning som återfinns på respektive församlings hemsida. byggnader som snarare anger en samhällsfunktionen ges, t ex gravkapell, församlingshem, tempel, krematorium. Se exempel 4. Kyrkor och byggnader för religiösa samfund 1 Landeryds kyrka Uppståndelsens kapell 2 Sankt Kyriakos ortodoxa kyrka 3 Katolska kyrkan Synagoga Moské Frikyrka 4 Gravkapell 8(16)

9 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten 9(16) 2.5 Byggnadsminnen Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar kan skyddas som byggnadsminnen. Det finns två typer av byggnadsminnen byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen (enskilda) och statliga byggnadsminnen. För dessa typer av skyddad bebyggelse ska särskild anteckning finnas i fastighetsregistret. Byggnadens tilldelas Huvud Byggnadsminnen 1 Jan Ersgården Carl Eldhs ateljé Borgholms slottsruin 2.6 Kommersiella och företags Byggnads där en för allmänheten känd verksamhet bedrivs och där et inte är av kommersiell karaktär tilldelas kategori Huvud, se ex 1. Byggnads där kommersiella eller företags helt eller delvis ingår tilldelas, se ex. 2 Kommersiella och företags 1 Bäckahästen Stora hotellet Tenniscaféet 2 Tele2 Arena Clarion Stora Hotellet Bilprovningen 9(16)

10 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten 10(16) 2.7 Förenings- och klubbstugor Förenings- och klubbstugor tilldelas Huvud enbart om byggnadset har en direkt koppling till byggnaden (-hus, -stuga, -villa eller liknade), exempelvis GOK-stugan som är Gävle orienteringsklubbs klubbstuga, se ex. 1. Namnen under exempel 2 i tabellen är på föreningar. Dessa faller utanför ramen för Huvud eftersom de saknar byggnadsanknytning i sitt. Förenings- och klubb tilldelas. Förenings- och klubbstugor 1 GOK-stugan Kamratvillan Isbjörnarnas bastubyggnad 2 Gävle ponnyklubb Ystads amatörfiskeklubb 2.8 Slott, herrgård och säteri Slott Endast i de fall där kungliga slott och övriga slott har ett fastställt där huvudleden -slott ingår får skrivas med "slott" i byggnadset, se ex. 1. slottsliknande byggnader som inte återfinns i Lantmäteriets ortsregister skrivs utan "slott" i byggnadset, se ex. 2. Slott 1 Gripsholms slott 2 Hovdala 10(16)

11 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten 11(16) Herrgård och säteri Orden herrgård och säteri används i byggnads endast i de fall där de återfinns i Lantmäteriets ortsregister (genom GeoVy), se ex. 1. Kammarkollegiet har i en skrivelse fastställt att institutet säteri inte bör användas i offentliga sammanhang eftersom det sedan länge är avskaffat. Lantmäteriet och kommuner saknar därmed befogenhet att idag avgöra vad som kan betraktas som ett säteri eller att redovisa denna term på de allmänna kartorna. Namnet Säteriet kan däremot användas som byggnads om det finns i GeoVy eller i Ortsregistret, ex 2. Herrgård och säteri 1 Alsters herrgård 2 Säteriet 2.9 Privatbostad Privatbostäder får Huvud om et finns på kartan. Om et inte finns på kartan kan belägg för et sökas i en uppteckning (se a och b nedan). Även i dessa fall tilldelas byggnadset Huvud, se ex. 1. a) Avsöndringshandling (se FR webb) b) Ortsregistret (hos Institutet för språk och folkminnen i Uppsala). Kategorin Huvud kan också ges till byggnader som tillhör eller ligger inom en större gård/anläggning, se ex. 2. Om privatbostäders byggnads inte återfinns i upptecknad form tilldelas et, se ex. 3. Privatbostad 1 Björkhem 2 Orangeriet (inom Hovdala) 3 Älgstugan 11(16)

12 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten 12(16) 2.10 Byggnad med förändrat ändamål Om man tror att verksamheten har utgått behåller byggnaden sitt men tilldelas. Detta utreds av kommunen som ansvarar för eventuell avregistrering. Undantagna från ovanstående regel är nedlagda mindre så kallade byskolor som blivit bostad eller som används till annan verksamhet. Dessa byggnader kan behålla sitt skol som Huvud. Gränsen för vad som anses mindre är flytande, men en riktlinje är att byggnadens storlek bör vara lämplig för ett enfamiljshushåll, se ex. 2. Förändrat ändamål till exempel nedlagd verksamhet Kommunfråga 1 Hästveda vårdcentral Uppgift saknas på kommunwebb Måsens förskola Utgår - upphört? 2 Smedstorps skola Bostad? 12(16)

13 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten 13(16) 3 Skrivregler för byggnads 3.1 Stor eller liten bokstav? Ett flerordigt består vanligtvis av en huvudled till exempel Rådhuset och en bestämningsled Gamla, se ex. 1 och 2. Flerordiga tilldelas stor eller liten bokstav enligt följande: Kan huvudleden själv utgöra ett Huvud (Rådhuset) så skrivs den med en inledande stor bokstav, se ex. 1. Kan inte huvudleden själv utgöra ett Huvud (förskola) så skrivs den med en inledande liten bokstav, se ex. 2. Undantagna från ovanstående regel är kommersiella och företags. Dessa behåller sin officiella stavning och tilldelas, se ex. 3. En gråzon är byggnads som inte självklart är kommersiella. För att tilldelas Huvud måste byggnadset följa svenska skrivregler. Detta visas i exemplet Stora hotellet, där hotell skrivs med litet h och tilldelas Huvud. Om Stora Hotellet i stället skrivs med stort H räknas det som ett kommersiellt och tilldelas Altenativ. Se ex. 4. Stor eller liten bokstav 1 Gamla Rådhuset 2 Nybrostrands förskola 3 ABB Arena Nord Ystad Energi AB 4 Stora hotellet Stora Hotellet Ystads saltsjöbad Ystads Saltsjöbad 13(16)

14 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten 14(16) 3.2 Genitiv s Genitiv -s används enligt följande: Byggnads som slutar på en konsonant (förutom s, x, z) skrivs alltid med genitiv -s, se ex 1. Byggnads som slutar på en vokal skrivs aldrig med genitiv -s, se ex. 2. Genitiv -s 1 Nybrostrands förskola 2 Vittsjö brandstation 3.3 Förkortningar Byggnads skrivs alltid i fullform, det vill säga förkortningar är inte tillåtna. 3.4 Gammalstavning Byggnads ska följa svenska skrivregler vilket innebär att gammalstavning inte är tillåten. En variant av gammalstavning är så kallad dekorativ stavning, vilket innebär att korta fylls ut med extra bokstäver, till exempel Nääs eller Öhn. Dessa typer är inte heller förenliga med svensk språkriktighet. Undantagna från ovanstående regel är följande: Byggnads med gammalstavning är tillåten om motsvarande stavning förekommer som trakt, se ex. 1. Person med gammalstavning får användas som byggnads, se ex. 2. Kommersiella och företags med gammalstavning är tillåtna som byggnads om de tilldelas, se ex. 3. Gammalstavning 1 Hvita Briggen (tillhör fastigheten YSTAD HVITA BRIGGEN 1) 2 Hvitfeldska gymnasiet 3 Gefle Arena 14(16)

15 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten 15(16) 3.5 Utländska ord Med hänvisning till språklagen och ortsparagrafens regler om svensk språkriktighet bör man vid sättning eftersträva på svenska framför utländska. Namnet The English school skrivs till exempel Engelska skolan. I övriga fall tilldelas byggnads med utländska ord alltid, se ex. 1. Utländska ord 1 Thorens Business School 4 Bilagor 4.1 Namnsatta flygplatser Den här bilagan innehåller en förteckning över de satta flygplatser som ska redovisas i Lantmäteriets grunddata. Namnsättningen följer regelverket för god ortssed. Detta innebär att ordet flygplats ska användas istället för till exempel airport eller andra beteckningar på främmande språk. Namnen på flygplatserna är hämtade ur AIP (Luftfartsverkets lista) och uppdateras två gånger per år av ortsmyndigheten vid Lantmäteriet. 15(16)

16 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten 16(16) Förteckning över satta flygplatser Arlanda flygplats Arvidsjaurs flygplats Borlänge flygplats Borås flygplats Bromma flygplats Eskilstuna flygplats Gällivare flygplats Gävle flygplats Hagfors flygplats Halmstads flygplats Hemavans flygplats Jönköpings flygplats Kalmar flygplats Karlstads flygplats Kiruna flygplats Kramfors-Sollefteå flygplats Kristianstads flygplats Kungsängens flygplats Landvetters flygplats Linköpings flygplats Ljungbyheds flygplats Luleå flygplats Lycksele flygplats Mora flygplats Pajala flygplats Ronneby flygplats Skavsta flygplats Skellefteå flygplats Skövde flygplats Storumans flygplats Sturups flygplats Sundsvall-Timrå flygplats Svegs flygplats Säffle flygplats Säve flygplats Torsby flygplats Trollhättan-Vänersborgs flygplats Umeå flygplats Varbergs flygplats Vilhelmina flygplats Visby flygplats Västerås flygplats Växjö flygplats Ängelholms flygplats Örebro flygplats Örnsköldsviks flygplats Östersunds flygplats 16(16)