L A N T M Ä T E R I E T

Transkript

1 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) Regelverk för byggnads Tidigare beslutade ändringar Datum Ändring Version 0.1, Första utgåvan Version 1.0, Version 2.0,

2 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) Innehållsförteckning 1 Inledning Grundregler Definitioner för byggnads Principer för att tilldela byggnader byggnads Offentliga byggnader med samhällsfunktion Byggnads där ortens utelämnas Byggnads där verksamheten ingår i et Byggnad med flera byggnads Byggnad med förändrat ändamål Flera byggnader med samma Utländska ord Privatbostad Kyrkor och religiösa samfund Slott, herrgård och säteri samt gård Slott Herrgård och säteri Gård Byggnadsminnen Förenings- och klubbstugor Kommersiella och företags Skrivregler för byggnads Stor eller liten bokstav? Genitiv s Flerordiga Gammalstavning Förkortningar Bilaga 1 Exempelsamling (19)

3 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) 1 Inledning Dokumentet Regelverk för byggnads innehåller de principer och skrivregler som gäller när byggnader kompletteras med byggnads. Syftet är att tillhandahålla instruktioner med tydliga exempel, så att tilldelning av byggnadsen sker på ett enhetligt sätt. Regelverket vänder sig till dig som arbetar med redovisning av byggnads enligt samverkansavtalet mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Lantmäteriet, och är ett komplement till de instruktioner som finns i övriga handledningar från Lantmäteriet. Länk till övriga handböcker och beskrivningar. Kommunerna ansvarar för löpande uppdatering av byggnader och byggnads. En mängd ort, dit alltså även byggnads räknas, levereras till Lantmäteriet på detta sätt. Lantmäteriet ansvarar sedan för objektens innehåll och lagring. Lantmäteriet har som nationell ortsmyndighet ansvaret att fastställa ort och även att besluta om vilka kategorier av byggnader som ska redovisas som karttext eller som upplysningstext. Regelbundna kontroller av leveranserna genomförs för att säkerställa kvaliteten. Att såväl kommunerna som Lantmäteriet har en korrekt, uppdaterad och enhetlig redovisning av byggnadsen är av betydelse för samhällsnyttan. Förtätningen av redovisningen i urbana miljöer är till exempel viktig för att tillgodose blåljusmyndigheternas behov av orientering och kommunikation. För en närmare beskrivning av vad begreppet ort omfattar se: Grundregler Vid allt arbete med ort i statlig och kommunal verksamhet ska god ortssed följas. Sedan den 1 juli 2000 finns en hänsynsparagraf i kulturmiljölagen som förtydligar och sammanfattar begreppet. Länk till kulturmiljölagen (1988:950, ändrad 2013:548) 1 kap. 4 God ortssed. Även i arbetet med byggnads ska god ortssed iakttas, vilket bland annat innebär att dessa ska stavas enligt vedertagna regler för språkriktighet, om inte hävdvunna stavningsformer talar för annat. Reglerna för språkriktighet innebär att en ska stavas enligt de regler som tillämpas i den senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Så kallad gammalstavning försvann ur det svenska språket genom 1906 års stavningsreform, som självfallet också omfattade orten. Reformen 3 (19)

4 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) 1906 förändrade i huvudsak två delar i skriftspråket: v-ljudet blev enhetligt och stavades med -v i alla ord. Det äldre bruket att skriva med f, -fv och -hv togs bort. För det andra ändrades stavningen -dt för t-ljud till t eller tt. Bokstaven -w avskaffades i skriftspråket redan under 1880-talet. Sedan 2009 finns även en särskild språklag i Sverige. Språklagen är en ramlag som anger principer, mål och riktlinjer för språkanvändningen. I lagen tilldelas stat och kommun (det allmänna) ett särskilt ansvar för att det svenska språket används och utvecklas. Läs mer: I regelverkets kapitel 3 förklaras närmare vilka skrivregler som gäller för byggnads. Läs även om God ortssed på En samlande grundprincip för ett ändamålsenligt ortsskick är att ett hävdvunnet och genuint bruk används vid redovisning av bebyggelse. Byggnadsen ska med andra ord vara allmänt kända och använda sedan längre tid. 1.2 Definitioner för byggnads Huvud Definition Godkänt huvud Godkänt andra Namnförslag Övrig benämning Används av Lantmäteriet för godkänt huvud på en byggnad. Godkänns enligt regelverket för byggnads. Används av Lantmäteriet om det finns fler än ett godkänt på en byggnad. Godkänns enligt regelverket för byggnads. Används av kommunen för förslag som tas om hand för godkännande successivt. Används av kommunen för benämning som är mer av karaktären beskrivning än. Beskrivning Namn på byggnad som t.ex. skolor, sjukhus, kyrkor, museum, idrottsanläggningar, stationer, gårds. Ortssektionen förbehåller sig rätten att ev. flytta som inte uppfyller gällande krav på god ortssed till. Visas och är sökbart i Lantmäteriets kartografiska produkter. Namn på byggnad som t.ex. skolor, sjukhus, kyrkor, museum, idrottsanläggningar, stationer, gårds. Ortssektionen förbehåller sig rätten att ev. flytta som inte uppfyller gällande krav på god ortssed till. Är sökbart i Lantmäteriets kartografiska produkter. Nya, ex. förslag från kommunen som betraktas som kandidater till Huvud eller Övrigt men ännu inte godkänts läggs in som som används i folkmun. Namnförslagen granskas fortlöpande. De som inte godkänns läggs in i. Ortssektionen godkänner en. Namn som inte anses vara kandidater till Huvud eller Övrigt. Det kan t.ex. vara beskrivningar av ändamål eller inofficiella, t.ex. Läppstiftet (byggnad i Göteborgs hamn). Alla som innehåller siffror dvs. betecknings, upplysningstexter. Gamla eller som inte anses vara ort och därför är olämpliga för en kartografisk produkt. Dock kan de vara av nytta för t.ex. blåljusmyndigheterna. 4 (19)

5 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) 2 Principer för att tilldela byggnader byggnads 2.1 Offentliga byggnader med samhällsfunktion Med offentliga byggnader med samhällsfunktion menas byggnader där det finns en etablerad offentlig funktion/samhällsfunktion. Man ska alltid sträva efter att använda officiella som byggnads Byggnads där ortens utelämnas Nedanstående typer av byggnads skrivs alltid i bestämd form, det vill säga ortens utelämnas (med andra ord ska former som till exempel Gävle rådhus inte användas). Dessa byggnader är ofta karaktäristiska inslag i stadsbilden och får därför behålla sina benämningar även om det kan förekomma annan verksamhet i dem. Byggnads där ortens utelämnas Ex. Byggnads (exempel) Huvud 1 Stadshuset 2 Rådhuset 3 Tingshuset Byggnads där verksamheten ingår i et Byggnads där verksamheten ingår i et kan utformas på följande sätt. Ort + verksamhet, ex. Sandvikens resecentrum. Ort skrivs först i byggnadset och den ordföljden ska gälla enligt språkriktighetsregler, även om kommunen har en annan skrivning på sin hemsida. Se även avsnitt 3.3 Skrivregler för byggnads. Exempelvis Ängsgårdens förskola (ej Förskolan Ängsgården) jfr. Gävle kommun (ej Kommunen Gävle). 5 (19)

6 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) Byggnads där verksamheten ingår i et Ex. Byggnads (exempel) Huvud 1 Sandvikens resecentrum 2 Busstation* * Se nedanstående förteckning Detaljerade ändamål. Detaljerat ändamål ska inte levereras som alternativ. De ska inte redovisas eftersom de inte är ort. Se förteckning Detaljerade ändamål nedan. Förteckning över Detaljerade ändamål Badhus Järnvägsstation Samfund Brandstation Kommunhus Sjukhus Busstation Kriminalvårdsanstalt Skola Distributionsbyggnad Kulturbyggnad Sporthall Djursjukhus Multiarena Universitet Försvarsbyggnad Polisstation Vattenverk Högskola Reningsverk Vårdcentral Ishall Ridhus Byggnad med flera byggnads Även om en byggnad har flera kan bara ett vara huvud. Oftast är det självklart vilket som är huvud, men det finns undantag. Exempelvis kan det finnas ett bibliotek och en förskola i samma byggnad. Välj då ett av en som huvud. Är huvudverksamheten skola går det före förskola. Huvudet tilldelas Huvud medan de övriga en på denna byggnad tilldelas, se exempel 1. Byggnad med flera byggnads Ex. Byggnads (exempel) Huvud 1 Örbyhus skola 1 Skogsbackens förskola 6 (19)

7 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) Byggnad med förändrat ändamål Om den offentliga verksamheten flyttas från byggnaden så ansvarar kommunen för att byggnadset tas bort. Undantagna från ovanstående regel är nedlagda mindre** s.k. byskolor som blivit bostad eller som används till annan verksamhet. Dessa byggnader får behålla sitt skol och tilldelas då Huvud, se exempel 1. ** Gränsen för vad som anses mindre är flytande, men en riktlinje är att byggnadens storlek är lämplig för ett enfamiljshushåll. Förändrat ändamål till exempel nedlagd verksamhet Ex. Byggnads (exempel) Huvud 1 Smedstorps skola Flera byggnader med samma Områdes som Gävle sjukhus bör undvikas då det kan försvåra lokalisering och identifiering av rätt byggnad. Om samma byggnads ska tilldelas en mindre samlad bebyggelse bör detta omfatta högst fem byggnader. Namngivning prioriteras för bostadshus, inte komplementbyggnader. 2.2 Utländska ord Med hänvisning till språklagen och ortsparagrafens regler om svensk språkriktighet ska man vid sättning eftersträva på svenska framför utländska. Namnet The English school skrivs till exempel Engelska skolan. I övriga fall tilldelas byggnads med utländska ord alltid, se ex. 1. Utländska ord Ex. Byggnads (exempel) Huvud 1 Thoren Business School 7 (19)

8 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) 2.3 Privatbostad Privatbostäder kan tilldelas Huvud om et finns i Lantmäteriets grundläggande geodata (GGD), se exempel 1. Kategorin Huvud kan också ges till byggnader som tillhör eller ligger inom en större gård/anläggning, se exempel 2. Om et saknas i GGD kan belägg för et sökas i arkivhandlingar. Detta görs av Ortssektionen. Privatbostad Ex. Byggnads (exempel) Huvud 1 Björkhem 2 Trädgårdsmästarbostaden 3 Älgstugan Kyrkor och religiösa samfund Namn på kyrka tillhörande Svenska kyrkan, dvs. större kyrkobyggnad, församlingskyrka, f.d. församlingskyrka och sockenkyrka, tilldelas Huvud. Till kyrka räknas även kapell (ej gravkapell) och ödekyrka, se exempel 1. Annan given fristående byggnad för fast organiserad religiös gemenskap tilldelas Huvud, se exempel 2. Om byggnaden inrymmer ett religiöst samfund tilldelas et, se exempel 3. Observera! Namnet ska överensstämma med den stavning som återfinns på respektive församlings webbplats. Kyrkor och övriga byggnader för religiösa samfund Ex. Byggnads (exempel) Huvud 1 Landeryds kyrka 1 Uppståndelsens kapell 2 Sankt Kyriakos ortodoxa kyrka 3 Katolska kyrkan 8 (19)

9 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) 3 Synagoga 3 Moské 3 Frikyrka 2.5 Slott, herrgård och säteri samt gård För hantering kring slott, herrgård och säteri samt gård hänvisas till nedanstående. Om du har frågor kring detta, vänd dig till Ortssektionen Slott Ordet slott får endast förekomma i byggnads om efterleden slott redovisas tillsammans med et i Lantmäteriets ortsregister, se exempel 1. För övriga förekommande slott, redovisas alltid et i sin genuina form, dvs. utan tillägget Slott, se exempel 2. Det är tillåtet att tilldela byggnader endast et Slottet, se exempel 3. Slott Ex. Byggnads (exempel) Huvud 1 Läckö slott 1 Vadstena slott 2 Drottningholm 2 Gripsholm 3 Slottet Herrgård och säteri Orden herrgård och säteri används endast i byggnads om efterleden herrgård redovisas tillsammans med et i Lantmäteriets ortsregister eller på allmänna kartor, se exempel 1. I övrigt redovisas en alltid i sin genuina form, dvs. utan tilläggen herrgård eller säteri, se exempel 2. Kammarkollegiet har fastställt att institutet säteri inte ska användas i offentliga sammanhang då brukningsformen sedan länge är avskaffad. Lantmäteriet och kommuner ska därför inte nyskapa där denna term ingår. Namnet Säteriet kan däremot användas som byggnads om det återfinns i Lantmäteriets ortsregister (exempel 3) 9 (19)

10 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) Herrgård och säteri Ex. Byggnads (exempel) Huvud 1 Alsters herrgård 2 Spellinge 2 Johannisberg 3 Säteriet Gård Ordet gård bör undvikas så långt som möjligt i hanteringen av byggnads. Många privatpersoner, men även företag, vill gärna lägga till gård för att nobilisera et. Detta är inte lämpligt eftersom byggnaderna i många fall aldrig varit gård, dvs. huvudgård i historisk bemärkelse. Vid adressättning och i officiella sammanhang ska det genuina skicket, som återfinns på Lantmäteriets allmänna kartor, användas. Namn på bebyggelse redovisas utan tillägget gård, Se exempel 1. I undantagsfall kan tillägget gård dock användas i byggnads om ordet redan finns upptaget i Lantmäteriets ortsregister. Se ex. 2. Begreppet gård sätts alltså inte ut i kombination med det genuina et. Gård Ex. Byggnads (exempel) Huvud 1 Granby 2 Fullersta gård 2 Herrängens gård Övrigt 2.6 Byggnadsminnen Namn på byggnadsminnen tilldelas Huvud. Det finns två typer av byggnadsminnen byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen (enskilda) samt statliga byggnadsminnen. Uppgift om byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen finns hos Länsstyrelsen medan uppgift om statliga byggnadsminnen finns hos Riksantikvarieämbetet. 10 (19)

11 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) Byggnadsminnen Ex. Byggnads (exempel) Huvud 1 Jan Ersgården 1 Carl Eldhs ateljé 1 Borgholms slottsruin 2.7 Förenings- och klubbstugor Förenings- och klubbstugor tilldelas Huvud enbart om byggnadset har en direkt koppling till byggnaden (dvs. innehåller -hus, - stuga, -villa eller liknade), exempelvis GOK-stugan som är Gävle orienteringsklubbs klubbstuga, se exempel 1. Om et saknar direkt koppling till byggnaden, utan i stället beskriver en verksamhet eller ett förenings, tilldelas byggnadset istället. Förenings- och klubbstugor Ex. Byggnads (exempel) Huvud 1 GOK-stugan 1 Kamratvillan 1 Isbjörnarnas bastubyggnad 2 Gävle ponnyklubb 2 Ystads amatörfiskeklubb 2.8 Kommersiella och företags Byggnads där et är ett kommersiellt eller företags tilldelas, se exempel 1. Namn på byggnader som ursprungligen har ett kommersiellt eller företags får betraktas som huvud, ex. Stora hotellet, NK. Främst gäller det äldre byggnader där et för tankarna till själva byggnaden istället för verksamheten. Dessa byggnads tilldelas Huvud, se exempel (19)

12 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) Kommersiella och företags Ex. Byggnads (exempel) Huvud 1 Clarion Stora Hotellet 2 Stora hotellet 3 Skrivregler för byggnads 3.1 Stor eller liten bokstav? Ett flerordigt består vanligtvis av en huvudled till exempel Rådhuset och en bestämningsled Gamla, se ex. 1 och 2. Flerordiga tilldelas stor eller liten bokstav enligt följande: Kan huvudleden själv utgöra ett Huvud (Rådhuset) så skrivs den med en inledande stor bokstav, se ex. 1. Kan inte huvudleden själv utgöra ett Huvud (förskola) så skrivs den med en inledande liten bokstav, se ex. 2. Undantagna från ovanstående regel är kommersiella och företags. Dessa behåller sin officiella stavning och tilldelas, se ex. 3. En gråzon är byggnads som inte självklart är kommersiella. För att tilldelas Huvud måste byggnadset följa svenska skrivregler. Detta visas i exemplet Stora hotellet, där hotell skrivs med litet h och tilldelas Huvud. Om Stora Hotellet i stället skrivs med stort H räknas det som ett kommersiellt och tilldelas, se ex. 4b och 5b. Stor eller liten bokstav Ex. Byggnads (exempel) Huvud 1 Gamla Rådhuset 2 Nybrostrands förskola 3 ABB Arena Nord Ystad Energi AB 4a Stora hotellet 12 (19)

13 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) 4b Stora Hotellet 5a Ystads saltsjöbad 5b Ystads Saltsjöbad 3.2 Genitiv s Genitiv -s används enligt följande: Byggnads som slutar på en konsonant (förutom s, x, z) skrivs alltid med genitiv -s, se ex 1. Byggnads som slutar på en vokal skrivs aldrig med genitiv -s, se ex. 2. Genitiv -s Ex. Byggnads (exempel) Huvud 1 Nybrostrands förskola 2 Vittsjö brandstation 3.3 Flerordiga När den första leden utgörs av ett ort, i genitiv, ska den senare leden utgöras av ett lokalbetecknande ord som län, kommun, skola, förskola, kyrka etc. De båda lederna bildar tillsammans, trots att de fortfarande skrivs isär, en ny enhet, ett nytt : Örebro län, Nynäshamns kommun, Skansbergets skola, Ängsgårdens förskola, Spånga kyrka. 3.4 Gammalstavning Byggnads ska följa svenska skrivregler vilket innebär att gammalstavning inte är tillåten. En variant av gammalstavning är så kallad dekorativ stavning, vilket innebär att korta fylls ut med extra bokstäver, till exempel Nääs eller Öhn. Dessa typer är inte heller förenliga med svensk språkriktighet. Undantagna från ovanstående regel är följande: Byggnads med gammalstavning är tillåten om motsvarande stavning förekommer som trakt. 13 (19)

14 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) Person med gammalstavning får användas som byggnads, se ex. 1. Kommersiella och företags med gammalstavning är tillåtna som byggnads om de tilldelas, se ex. 2. Gammalstavning Ex. Byggnads (exempel) Huvud 1 Hvitfeldtska gymnasiet 2 Gefle Montessoriskola Waldorf och Hvitfeldt är person och ska inte ändra stavning. Grenna eller Gefle är exempel på en gammalstavning och ska därför inte godkännas som huvud. 3.5 Förkortningar Byggnads skrivs alltid i fullform, det vill säga förkortningar är inte tillåtna. 14 (19)

15 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) Exempelsamling Bilaga 1 Insamling av byggnads För mer grundläggande information se huvuddokumentet Regelverk för byggnads, denna bilaga ska endast underlätta det dagliga arbetet. Ur ett ortsperspektiv är det viktigt att samla in på byggnader som har genuina byggnads, på det sätt som Regelverket beskriver. Namn som levereras som kodas om av Lantmäteriet till Huvud eller övrigt, om det är lämpliga. Uppfyller de inte dessa krav sätts en som alternativ eller tas bort. Huvud tillförs ortsregistret för officiell spridning. Ett byggnads ska inte redovisa vilken verksamhet som byggnaden innehåller. Det finns dock vissa undantag där verksamhet ingår i et, t.ex. för skolor, sjukhus och resecentrum för att nämna några. Texter som inte ska levereras som Namn Gruppbostäder Transformator Attefallsbyggnad Gäststuga/garage Uterum Bastu ICA Maxi, Lidl, Coop m. fl. kommersiella Slott, herrgård och säteri samt gård För hantering kring slott, herrgård och säteri samt gård hänvisas till Regelverket. Om du har frågor om sättningen för dessa byggnader, vänd dig till Ortssektionen. Flygplatser ingår i anläggning och ska inte sättas som byggnads. 15 (19)

16 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) = Namnförslag från kommunen Huvud Arena, se Multiarena Badhus Vallabadet (inomhusbad) Blå Lagunen (utomhusbad) Smedshusbadet (utomhusbad) Bibliotek Sandvikens bibliotek Stadsbiblioteket Biblioteket Brandstation Brandstationen Brandstation Hyllie Hyllie brandstation Busstation Resecentrum Sandvikens resecentrum Bygdegård Vallevikens bygdegård Distributionsbyggnad Sollefteå kraftverk Djursjukhus Östersunds djursjukhus Strömsholms djurklinik Folkets hus Ljusdals Folkets hus Folkets park Sunne Folkets park Församlingshem Församlingsgård Församlingsgården Förskola Fröken Floras förskola Förskolan Ängsgården Karlshamns barnstuga Måsens förskola Storkboets förskola (I Ur och Skur tas inte med) Tjäderns Montessoriförskola Försvarsbyggnad (19)

17 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) = Namnförslag från kommunen Huvud Hembygdsgård Hembygdsgården Oppala hembygdsgård Högskola Luleå tekniska högskola Gävle högskola Ishall Åstorps ishall Järnvägsstation Järnvägsstationen Hjärnarps järnvägsstation Kommunhus Kommunhuset Kils kommunhus Kommunkontoret Kriminalvårdsanstalt Fängelset Gamla fängelset Kalmaranstalten Anstalten Visby Kulturbyggnad Konserthuset Konsertsal Multiarena NKT Arena Karlskrona Linköping arena Parkeringshus Nanna parkeringshus Polisstation Polisstationen Reningsverk Nyvångverket Ridhus Olstorps ridhus Samfund Kyrka Landeryds kyrka Uppståndelsens kapell Ganns ödekyrka Frikyrka Gravkapell Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga 17 (19)

18 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) = Namnförslag från kommunen Huvud Kapell Lövgrunds kapell Katolska kyrkan Gamla katolska kyrkan Moské Fittja moské Pingstkyrkan Rikets sal Sankt Kyriakos ortodoxa kyrka Synagoga Stockholms stora synagoga Göteborgs synagoga Tabernaklet Tempel Tingsrätt Linköpings tingsrätt Medborgarkontor Medborgarkontoret Sjukhus Gävle sjukhus Centrallasarett Centrallasarettet Kalmar länssjukhus Länssjukhuset Skola Forsbacka skola Solängsskolan Egen Hvitfeldtska gymnasiet Karlshamns Waldorfskola Montessoriskolan Montessoriförskolan Gammalstavning Gefle Montessoriskola Grennaskolan Utländskt Thoren Business School International School of the Gothenburg Region Sporthall Bollnäs sporthall Universitet Umeå universitet 18 (19)

19 L A N T M Ä T E R I E T Regelverk för byggnads Ort på byggnader Ortsmyndigheten (19) = Namnförslag från kommunen Huvud Vattenverk Vattenverket Djupdals vattenverk Vårdcentral alt. Hälsocentral Askeby servicehus Norrlidens hälsocentral Hästveda vårdcentral Rudbecklaboratoriet Byggnad med flera verksamheter Åhusgården Majblommans förskola Backaskolan Backa förskola Kommersiella och företags Bilbesiktningen Bilprovningen Clarion Stora Hotellet Stora hotellet Tele2 Arena Telge Energi 19 (19)