INTERVJU MED PETER GERMER, näringslivschef Timrå kommun

Transkript

1 INTERVJU MED PETER GERMER, näringslivschef Timrå kommun Peter Germer har det berömda Y-et i miniversion på kontoret Först beskriver Peter Timrå som näringslivskommun: -Flaggskeppsföretag är till exempel Permobil, Norrlands hall och kapell (NHK Arena!) och naturligtvis SCA med den historiska Östrands-miljardinvesteringen, (7,8 miljarder) - den största industriinvesteringen sedan andra världskriget. SCA duktiga på att hitta lokala underleverantörer, att skapa en vitamininjektion och företagsanda i hela kommunen. Många känner nu är det läge att köra!, även om de inte gynnas av just Östrands-investeringen. Näringslivsklimatet i kommunen var all time high i maj i enkätundersökningen, rankingen presenteras i höst. Arbetslösheten i Timrå lägst i länet och lägre än rikssnittet. Vi har cirka 1250 aktiva företag. Kommunen har ett oslagbart läge med E4, hamnar, flyg, järnväg så nära. Det handlar om logistik! En gammal bruksort som klarat övergången till ett modernt, globaliserat industrisamhälle. Nära Sundvall med service, universitet, stort arbetsmarknadsområde, shopping. Birsta i närheten, bra shopping. Massor av anledningar finns att välja Timrå!

2 Vad är en talang, hur definierar du det? Någon som har lyckats förvalta en förmåga. Hur utvecklas talanger? Det handlar om rätt miljö. Att få utrymme/verktyg att utvecklas. Men att hitta sätt att identifiera talanger är svårt. Hur tar vi vara på talanger? Det varierar väldigt. Företag kan ofta vara duktiga söker hos andra arbetsgivare, använder sociala medier, headhuntar. Men det behövs mer kunskap hos näringslivsfolk (och det offentliga) hur man gör. Kan vi skapa talanger? Nej, det tror jag inte, men däremot kan man skapa miljöer för dem. Miljöer som gör det enklare att identifiera talangerna och ge dem möjlighet att utvecklas inom sitt område. Dels handlar det om att se till att de får redskap, utbyta erfarenheter, få rätt utbildningsinsatser de kanske inte alltid har all den formella kompetens som krävs. Dels handlar det om att jobba hårt för att få individen att trivas, ge möjlighet att träffa andra kreativa, talangfulla människor. Inom designområdet på Miun har man t ex skapat en mycket bra miljö. Det handlar om att få jobba ihop praktiskt, umgås, hitta lösningar. Umeå och Stanford två andra exempel där man tänker så här. Vem eller vilka i länet äger talangfrågan? Bron innovation, Miun. Åkroken inkubator. Det gäller att samarbeta för att identifiera, utveckla och göra talanger anställningsbara. Regionala inkubatorer tror jag på, exempel: som affärsrådgivaren jobbar här i Timrå träffar många och sorterar ut blivande inkubatorsverksamheter. Alla kommuner i länet borde ta ett gemensamt grepp och känna att man tillsammans tar ansvar för och äger talangfrågan. Det är inte alltid så att begåvningar vill gå in i befintliga företag, de kanske inte heller har lätt för att ta kontakt. Tror att bristande skolning ligger dem i fatet, trots goda idéer och god kunskap. Det handlar för oss som jobbar med näringslivsfrågor i kommunerna om att vi måste sänka trösklarna för att ta kontakt, vi måste bli mycket mer välkomnande, öppna, smidiga. Affärsrådgivaren från inkubatorn har sänkt tröskeln för Timråföretagen så är det. Vi skapar en stämning här där det bara är att trilla in, cafékänsla, ingen reception, man är välkommen att sätta sig en stund. Hur identifieras talanger bäst? Genom lyhördhet och medveten attityd. Redan i skolåldern kan talang skönjas, det finns många exempel på storstjärnor som haft det tufft i skolan. Trots att de uppvisat stor kreativitet, brinnande intresse för vissa saker har de inte bemötts rätt eller uppfattats som begåvade. Lärare/mentorer behöver förstå detta. Vad attraherar talanger, förutom pengar, tror du?

3 Frihet att lägga upp arbetet på det sätt som passar ens personlighet, möjlighet till erfarenhetsutbyte och utbildning. Viktigare än pengar! Vilken är den främsta utmaningen för rekrytering av talanger? Att identifiera och fånga upp dem innan de försvinner! Vilka faktorer finns för en lyckad rekrytering? Att börja arbeta med rekrytering i rätt kanaler vara klar över vem det är man söker och i vilka kanaler hen kan nås. Det handlar om att vara generös med tid, inte ha bråttom, utforska möjligheten att hitta rätt person/personer. När man hittat rätt vara ödmjuk och skapa förutsättningar för personen att trivas och skapa. Ser du några trender, branscher som är på uppgång i Västernorrlands län? Det har hänt mycket i Sundsvall på IT-sidan, inte bara utvecklingsarbete utan också it-stöd som för SPV, de stora försäkringsbolagen och bankerna. Inom traditionell skogsnäring ser jag att det händer mycket på energisidan, nya drivmedel utvecklas, fokus på energieffektivitet. Cirka 200 stora datacenter behövs i Europa de närmaste åren och förutsättningarna finns i vårt län. Vi har närhet till universitetet där man kan utbilda och rekrytera personal, vi har rent vatten, kylning, kommunikation, logistik, klimat. Vi är några kommuner (Sundsvall, Timrå, Sollefteå, Kramfors, Härnösand, Örnsköldsvik) som jobbar gemensamt i nätverket Big Green Data. Det handlar om hur man ska resonera, vi träffar företrädare från datacenter, lär vilka förutsättningar som behövs för att få datacenteretableringar. Tänk bara vad Facebooketableringen betydde för Luleå, det är en viktig framtidsfråga. Vi kom i vårt arbete bland annat fram till att vi liksom många andra län skulle behöva en IPA investment promotion agency som t ex Investera i Norrbotten. Det blev vårt nästa uppdrag att skapa en IPA få kvalificerat folk som på heltid jobbar med att proaktivt få till etableringar av datacenter för det klarar ej kommunerna själva. Det handlar om ett treårigt projekt, Grow Green. De fokusområden vi valt att jobba med är Skog, Clean Tech, Besöksnäring och ICT (där Datacenter ingår.) Vilka är de viktigaste utvecklingsmiljöerna i länet? Skogsnäringen med stor kunskap och utvecklingspotential som energi. IT, starkt område. Besöksnäringen underutvecklad men viktig utvecklingsmiljö, svårt med brist på entreprenörer, det behövs mer folk. Hållbar utveckling Clean-Tech ett annat viktigt område. Vilka västernorrländska utvecklingsmiljöer tycker du har störst attraktionskraft? Skog och IT. Hur kan man se att dessa miljöer lockar talanger?

4 Jag har bl a träffat SCA:s forskningsavdelning, oerhört kvalificerade och duktiga människor har sökt sig dit. På Permobil är man i ständig utveckling och lyckas locka talanger. Det finns mycket för de mindre företagen att lära av hur dessa stora, internationella och proffsiga företag tänker kring global kunskap, utveckling och etnicitet. Hur marknadsförs dessa miljöer idag? Globalt. De tänker större! Det ger talanger en skjuts att vilja ta chansen att jobba i en miljö som ger internationella erfarenheter. Jag tror att företagens arbetssätt och utbyte med sina internationella utposter är oerhört stimulerande för talanger. Är de nationellt och/eller internationellt erkända/kända? Japp, inget snack om den saken! Någonting som inte finns men borde finnas? Återigen, en bättre besöksnäring. Det finns tyvärr en gammal föreställning i detta län att turism är väl inget riktigt jobb. Så är det inte alls i t ex Sörmland, där jag arbetat med näringslivsfrågor. Det finns också stora utmaningar inte minst politiskt inom området sjukvård/omsorg där man måste hitta nya lösningar. Anpassa lösningar för olika målgrupper, samtidigt som regelverket fungerar bra och håller undan lycksökare. Exempelvis visar det sig att äldre tenderar gå tillbaka till sitt gamla modersmål då behövs givetvis personal med rätt språkkunskaper! Jag tror vård och omsorgssektorn har möjlighet att skapa många nya intressanta företag. Vad har regionen för attraktionskraft? Jaadu. Vi lider brist på identitet här! Titta på grannlänet Jämtland med sin självklara och tydliga identitet. Men här vi är dåliga på samverkan. Läns- eller regionidentiteten verkar svår att få till, det finns ingen homogenitet. Men jag vill att man vid kusten ska kunna lyfta inlandet eller att en stadskommun ska kunna lyfta en landsbygdskommun att vi känner stolthet och samhörighet i HELA länet! Det kommer att gynna företagsetableringar, besöksnäring. Generositet och hjälpsamhet. Det som kommer länet till del är bra för oss alla, även om det sker i grannkommunen. Det är positivt med de regionala inkubatorerna i alla fall. Men man måste verkligen sluta se bara sin egen lilla värld och se helheten i det här länet! Jag tror vi kan bli rejält attraktiva om vi lyfter fram oss som INDUSTRIREGIONEN i Sverige där företagande/infrastruktur/stora jättar OCH kreativt småföretagande finns. Visa på våra enormt goda förutsättningar, vårt geografiska läge, vår livskvalitet och möjlighet att skapa förutsättningar för livslång karriärutveckling. DET kommer att skapa attraktion! Vad skulle det kunna betyda att kunna hitta talanger bland utrikes födda? Jättemycket! Ökad internationalisering är nödvändigt, att titta utåt, satsa mer på export även för mindre företag. Öka kontaktytan för mindre företag, se de nyanlända som en viktig resurs skapa språngbrädor direkt in i olika branscher. Anställ talangscouter på varje arbetsförmedling!

5 Tycker du att Västernorrlands län ska satsa långsiktigt och strategiskt på talangförsörjning? Hur konkret ska det gå till, vilka aktörer bör ta huvudansvaret, hur ska arbetet planeras och finansieras? Ja, jätteviktigt. Kommunerna måste träffas och ta fram förslag. Vilken organisation och finansiering som ska till kommer att lösa sig, det finns kanske redan en näringslivsorganisation exempelvis som kan börja. Huvudsaken att offentliga aktörer skapar ekonomiska förutsättningar och ger UPPDRAGET att börja arbeta med talangförsörjning. Hur ser du på branschvis samarbeten? Positivt. Inom vissa områden kan det funka jättebra, inom andra är det bättre med branschöverskridande samarbeten för att slippa konkurrenssituationen. Satsningar på t ex utbildning och rekrytering kan definitivt fungera bättre om man gör det gemensamt. Det når fler till lägre kostnad, helt enkelt. Vad vill du hälsa västernorrländska beslutsfattare/makthavare? Vad bör de satsa på för att få fart på talangförsörjningen i länet? -Sätt igång! Text och foto Ann-Louise Rönestål Ek