Rekrytering av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rekrytering av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal"

Transkript

1 Rekrytering av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Region Skåne MA/ Verksamhetsrevision Granskningsrapport BDO Consulting Group AB Bo Anderson Catarina Wester Anders Björklund Dag Ström

2 SAMMANFATTNING Uppdrag Revisorerna i Region Skåne har uppdragit åt BDO Consulting Group att undersöka om rutiner kring anställning/rekrytering av legitimerad personal inom Region Skåne uppfyller de höga krav som kan förväntas ge en god och patientsäker vård till medborgarna inom Region Skåne. Syftet är att ge revisorerna underlag för att bedöma om hälso- och sjukvårdens rutiner vid rekrytering/anställning av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor fungerar ändamålsenligt. Metod Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, intervjuer av ett 30-tal rekryteringsansvariga samt granskning av närmare 300 personalakter hos olika vårdgivare inom offentlig och privat primärvård samt offentlig och privat specialistvård. Valet av vårdgivarna har gjorts slumpmässigt med geografisk spridning på Kristiansstad, Helsingborg, Trelleborg, Malmö, Lund och Simrishamn. Organisation och centrala direktiv kring rekrytering Region Skåne har en decentraliserad organisation vad gäller rekrytering, där det i dagsläget inte finns någon styrande central rekryteringsprocess för legitimerad personal eller personal i övrigt. Det är upp till respektive verksamhetschef att avgöra hur rekryteringen går till. Region Skånes rekryteringsguide på intranätet är en frivillig vägledning för de offentliga vårdenheterna. Det framgår inte specifikt något om behörighetskontroller av legitimerad personal eller om referenstagning. I listan över vad som ska ingå i en personalakt nämns inte bevis om legitimation, utdrag från Socialstyrelsens och Hälso- och sjukvårdvårdens ansvarsnämnds (HSAN:s) register eller uppgifter om referenstagning. Dessa underlag är så pass avgörande för den legitimerade personalens bevis om kompetens att det är något som Region Skåne bör tydliggöra ska sparas i akten samlat med övriga väsentliga uppgifter om den anställda. Region Skånes planer på att införa ett mer enhetligt arbetssätt inom rekryteringsområdet och att lägga in obligatoriska moment i rekryteringsprocessen som säkerställer att referenstagning och kontroller mot Socialstyrelsen/HSAN görs anser vi vara en positiv utveckling. Genom obligatorisk introduktionsutbildning inom rekryteringsområdet för nya chefer har Region Skåne möjlighet att i ett tidigt skede tydliggöra vikten av dessa kontroller för en patientsäker rekrytering och vård. Region Skåne ställer krav på bemanningsföretag och de av Region Skåne finansierade offentliga och privata vårdenheterna via avtalen vad gäller behörighet och kompetens hos legitimerad personal. Kontroll och uppföljning av att dessa följs görs dock inte mer än vid nystart av verksamhet vad gäller vårdenheterna och i bästa fall i form av kopior av legitimationer i samband med anlitande av inhyrd personal från bemanningsföretag. Som beställare bör Region Skåne också genomföra fortlöpande uppföljning av följsamheten mot behörighetskraven. Det möjliggör också en dialog med utförarna och en medvetenhet hos dessa om vikten av att säkerställa legitimerad personals kompetens och lämplighet. Utbildning och information till rekryteringsansvarig personal Samtliga vårdgivare kan erbjuda sina chefer tillgång till HR-specialister 1 som kan vara delaktiga i rekryteringsprocessen och tillhandahålla stöddokument av olika slag. Samtliga vårdgivare tillhandahåller också någon slags introduktionsutbildning för cheferna. Detta förekommer dock i varierande grad vad gäller rekryteringsområdet. Hur verksamhetscheferna använder sig av stödet och hur de säkerställer att den legitimerade personalen är behörig och kompetent för sin uppgift är upp till dem. Specifik information och utbildning om betydelsen av kontroll mot Socialstyrelsens och HSAN:s register och referenstagning hos tidigare arbetsgivare för en patientsäker rekrytering verkar saknas hos 1 Human Resources personalfrågor, personalfunktion 2

3 vårdgivarna. Det finns härmed en risk att verksamhetschefer inte uppmärksammar vikten av en formell rekryteringsprocess oavsett om det är bråttom och/eller personen har rekommenderats via nätverk. Det bör också ges tillfällen för informationsmöten kring rekrytering utöver introduktionstillfället, för att kommunicera dessa frågor med de som varit chefer under en längre tid. Generellt sett går det sällan att följa hela rekryteringsprocessen i den dokumentation som återfinns i vårdgivarnas personalakter. Anställningsavtal finns i de flesta fall och ofta återfinns även bevis om legitimation och/eller utbildningsintyg. HR och verksamhetschefer medger att referenstagning i allmänhet inte dokumenteras och sparas i personalakterna. Vidare anger de flesta att kontroller hos Socialstyrelsen sällan görs, och att det i så fall sällan dokumenteras och sparas i akten. Detta överensstämmer med vår granskning där vi inte fann mer än enstaka exemplar av dokumenterad muntlig referenstagning respektive dokumenterad kontroll av sökandes behörighet hos Socialstyrelsen. Dokumentation och spårbarhet av enskilda rekryteringsprocesser Aktgranskningen ger inte nödvändigtvis en bild av hur väl verksamhetschefen har säkerställt en patientsäker rekrytering utan snarare hur väl den har dokumenterats och i många fall även hur väl verksamhetscheferna och HR-teamen samlar ihop dokumentationen till ett och samma ställe. Vårdgivarna tar ansvar för patientsäkerheten i sina verksamheter genom att säkerställa att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som anställs är behörig och kompetent. De underlag och bevis för att rekryteringen har föregåtts av noggranna kontroller för att säkerställa detta bör därför alltid dokumenteras och sparas i personalakten. Behörighetskontroller och referenstagning Generellt sett görs väldigt sällan behörighetskontroller hos Socialstyrelsen vid rekrytering av legitimerad personal. Verksamhetscheferna förlitar sig på kopiorna av bevis om legitimation som ofta begärs in vid anställningsintervjun eller på den kännedom de har om personen sedan tidigare eller via kontakt. De förlitar sig även på att bemanningsföretagen säkerställer att inhyrd personal har den behörighet och kompetens som krävs. Referenstagning anges som en av de viktigaste källorna till bedömning av sökandens kompetens. Vid vår granskning framgick dock att detta sällan dokumenteras och sparas i personalakten. Bevakning/fortlöpande kontroller av den egna personalens lämplighet i utövandet av sin profession får antas fungera genom de rutiner och krav som finns kring anmälningar och utredningar av oönskade händelser eller risk för oönskade händelser samt anmälningar från patienter och numera också apotekare. Här har den nya patientsäkerhetslagen också skärpt kraven på vårdgivaren som ska rapportera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten till Socialstyrelsen. Verksamhetscheferna gör sin egen riskbedömning kring sökandens lämplighet och kompetens. Utifrån den riskbedömningen väljer de sedan vilka formella kontroller och underlag som krävs för att säkerställa att rätt person anställs. Är personen känd sedan tidigare eller rekryteras via det egna nätverket görs ibland inga kontroller alls. Det kan räcka med att det är bråttom att anställa en specialist inom något bristområde för att det momentet inte ska bli av. Det finns en risk i att låta kontrollaktiviteterna i en rekryteringsprocess av legitimerad personal få avgöras från fall till fall. Genom att ha en fastlagd rutin där kontroller mot Socialstyrelsens och eventuellt även HSAN:s register samt referenstagning mot tidigare arbetsgivare alltid ska genomföras eliminerar man åtminstone risken att ta in legitimerad personal som tidigare visat sig olämplig i något hänseende. Sammanfattande slutsatser och bedömningar Vi bedömer Region Skånes rutiner vid rekrytering av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor som bristfälliga eftersom det finns risk för att nödvändiga säkerhetskontroller inte genomförs eller dokumenteras. Vi har i denna granskning inte sett några större skillnader mellan vårdgivare inom primärvård och specialiserad vård eller mellan offentlig och privat vårdgivare. Vi har heller inte funnit några skill- 3

4 nader mellan olika personalkategorier. Det förefaller som om kultur, rutiner, stöd och synsätt kring rekrytering av legitimerad personal är likartade. Det finns riktlinjer och stöd kring HR-frågor och krav på vårdgivarna om kompetent och behörig personal. Däremot saknas direktiv och specifika krav på vårdgivarna avseende rekryteringsprocessen. Det är upp till verksamhetscheferna att avgöra hur noggranna kontroller av behörighet och kompetens som ska föregå en rekrytering. I avsaknad av formella krav kring detta får kultur och individuellt godtycke mer spelrum, vilket i sig medför en risk. Det gick sällan att följa rekryteringsprocessen i personalakterna. Intervjuerna bekräftade att det i många fall troligtvis berodde på bristande dokumentation men också på att vissa moment inte hade genomförts. Detta gäller exempelvis kontroller av giltig legitimation. Det råder skillnader mellan rekrytering av ordinarie personal och personal som anlitas via bemanningsföretag. Vid anlitande av personal från bemanningsföretag förlitar sig de flesta vårdgivare på bemanningsföretagen och de avtal som reglerar dessas ansvar för att personalen har den behörighet och kompetens som krävs och gör inga egna kontroller. Vi bedömer att verksamhetschefer och HR-team är kompetenta i sina roller och att kontroller görs i viss utsträckning och på olika sätt för att få en bra bild av om rätt person rekryteras. Det finns enligt vår mening ändå en systematisk brist i den interna kontrollen när rekrytering av legitimerad personal inte alltid föregås av noggranna kontroller av bevis på giltig och äkta legitimation samt av referenser som styrker ett gott yrkesutförande. Detta gäller oavsett om den sökande är känd sedan tidigare inom Region Skåne eller har rekommenderats av någon inom det egna nätverket. Med utgångspunkt i vad som framkommit i vår granskning och utifrån de slutsatser och bedömningar som framförts ovan rekommenderar vi att Region Skåne bör: Skapa enhetliga riktlinjer och krav om vilka kontroller som ska föregå en rekrytering av legitimerad personal inom Region Skåne. Skapa enhetliga riktlinjer för innehållet i personalakterna där det tydliggörs att underlag och bevis för att kontroller av behörighet och kompetens har genomförts alltid ska dokumenteras och sparas i akten. Löpande genomföra uppföljning och kontroll av vårdgivarnas kontroller av legitimerad personal som en del i avtalsuppföljningen. Tillgodose behov av information och utbildning i rekryteringsfrågor specifikt för legitimerad personal där kontroller av behörighet och lämplighet ingår. 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAGET REVISIONSFRÅGOR OMFATTNING REVISIONSKRITERIER METOD PROJEKTORGANISATION JÄV ORGANISATION OCH CENTRALA DIREKTIV KRING REKRYTERING IAKTTAGELSER SLUTSATSER OCH BEDÖMNINGAR UTBILDNING OCH INFORMATION TILL REKRYTERINGSANSVARIG PERSONAL IAKTTAGELSER SLUTSATSER OCH BEDÖMNINGAR DOKUMENTATION OCH SPÅRBARHET AV ENSKILDA REKRYTERINGSPROCESSER IAKTTAGELSER SLUTSATSER OCH BEDÖMNINGAR BEHÖRIGHETSKONTROLLER OCH REFERENSTAGNING IAKTTAGELSER SLUTSATSER OCH BEDÖMNINGAR REKOMMENDATIONER

6 1 UPPDRAGET Revisorerna i Region Skåne har uppdragit åt BDO Consulting Group att undersöka om rutiner kring anställning/rekrytering av legitimerad personal inom Region Skåne uppfyller de höga krav som kan förväntas ge en god och patientsäker vård till medborgarna inom Region Skåne. En legitimation ger laglig rätt att behandla och vårda patienter inom hälso- och sjukvården. För att patientsäkerheten ska garanteras krävs att rekrytering av hälso- och sjukvårdspersonal föregås av noggranna kontroller av bevis på giltig och äkta legitimation samt referenser som styrker ett gott yrkesutövande. Syftet med uppdraget är att ge revisorerna underlag för att bedöma om hälso- och sjukvårdens rutiner vid rekrytering/anställning av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor fungerar ändamålsenligt. 1.1 Revisionsfrågor Den övergripande revisionsfrågan är om hälso- och sjukvårdens rutiner vid rekrytering/anställning av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor fungerar ändamålsenligt. Revisorerna vill även få följande frågor besvarade: 1. Vilka centrala direktiv eller motsvarande finns inom Region Skåne? Hur stor är medvetenheten om eventuella regler hos personal med rekryteringsansvar? 2. Reglerar Region Skånes vårdavtal specifika krav på vårdgivarna avseende rekryteringar/nyanställningar? 3. Hur utbildas eller informeras personal med rekryteringsansvar om hur en ändamålsenlig rekrytering bör ser ut? 4. Hur ser rutiner kring dokumentation och spårbarhet av enskilda rekryteringsprocesser ut? 5. Föreligger det skillnader mellan rekrytering av ordinarie personal och personal som anlitas via bemannings-/rekryteringsfirmor? 6. Hur ser rutiner ut avseende fortlöpande behörighetskontroller av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor? För läkare gäller att även de som är verksamma och ersätts enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning ska inkluderas i frågeställningen. Vilka åtgärder vidtas vid upptäckta behörighetsbrister? 1.2 Omfattning Granskningen ska, förutom det regionövergripande perspektivet, omfatta all offentligt finansierad hälso- och sjukvård inom Region Skåne. Granskningen förväntas klargöra vilka rutiner som finns vid anställning/rekrytering av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor inom Region Skåne. BDO ska analysera vilka styrkor och brister som föreligger och identifiera eventuella förbättringsområden. I uppdraget ingår att analysera 300 slumpmässigt valda nyanställningar av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor. Urvalet ska visa en jämn fördelning avseende yrkeskategori, vårdnivå, geografi m.m. och ska gälla all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. All kartläggning och analys ska så långt som det är möjligt tydliggöra eventuella skillnader mellan vårdgivare på regional nivå, mellan primärvård och specialiserad vård samt mellan offentlig och privat vårdgivare. 1.3 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna i denna granskning utgörs i första hand av: 6

7 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531). (Upphörde den 1 januari 2011 i samband med att den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft). Patientsäkerhetslagen (2010:659). (Ny lag, trädde i kraft 1 januari 2011). Förordning om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården m.m. (1998:1518). Socialstyrelsens föreskrifter Särskilt förordnande att utöva läkaryrket för icke legitimerade läkare (SOSFS 2000:6). Socialstyrelsens föreskrifter Erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården (SOSFS 2007:23). Socialstyrelsens föreskrifter Undantag från kravet på legitimation för vikarie på anställning som sjuksköterska (SOSFS 2000:9). Även övriga styrdokument, överenskommelser och direktiv som utfärdats av Region Skåne och som är relevanta för granskningen kommer att användas som bedömningskriterier. 2 METOD Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, intervjuer och aktgranskning. Vi har intervjuat ett 30-tal personer med personal- och rekryteringsansvar inom privat och offentlig primärvård, privat och offentlig specialistvård. De granskade enheterna finns geografiskt i Kristiansstad, Helsingborg, Trelleborg, Malmö, Lund och Simrishamn. Vi har vidare pratat med representanter för de regionövergripande stödfunktionerna och avtalsansvariga inom området. Närmare 300 personalakter har granskats utifrån ett representativt urval av ovanstående typer av vårdgivare och yrkesroller i form av antalet anställda läkare, sjuksköterskor och barnmorskor i dessa områden. Vi har också tagit del av och granskat styr- och stöddokument som har tillhandahållits av vårdgivare och regionövergripande stödfunktioner under granskningen. 2.1 Projektorganisation De konsulter och experter från BDO som utgjort arbetsgruppen i granskningen av rekryteringen av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal är Bo Anderson, uppdragsansvarig samt seniorkonsulterna Anders Björklund, Bengt Larsson och Catarina Wester. Dag Ström, leg. läkare, har varit kvalitetsansvarig. Kontaktperson från revisorskollegiet har varit Birgit Hansson och projektledare från revisionskontoret har varit Sandra Hedberg. 2.2 Jäv Särskild prövning av granskningsteamets oberoende har gjorts. Den visar att det inte finns omständigheter som kan rubba förtroendet för teamets opartiskhet och självständighet. 3 ORGANISATION OCH CENTRALA DIREKTIV KRING REKRYTERING Avsnittet omfattar revisionsfrågorna 1 och Iakttagelser Region Skåne har ansvar för hälso- och sjukvården i Skåne. Det innebär ansvar för primärvård och för specialistvård, liksom för ambulansvård och övergripande tandvård. Primärvården (vårdcentralerna) drivs av både offentliga och privata vårdgivare som ackrediterats av Region Skåne. Av Skånes nio sjukhus drivs åtta i offentlig regi. Regionstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av Region Skånes angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för bedömningen av det samlade behovet av hälso- och sjukvård samt tandvård i Skåne samt bereder övergripande vårdpolitiska frågor till regionstyrelsen och regionfullmäktige. 7

8 Personalstrategiska avdelningen Personalstrategiska avdelningen är en del av koncernkontoret och arbetar med regionövergripande personalstrategier. I dagsläget är det bara den centrala rehabiliteringsprocessen som är styrande för vårdenheterna i Region Skåne och som ska utgöra en utgångspunkt för hur arbetet inom området ska bedrivas i regionen. Respektive förvaltning kan dock utifrån denna process utforma sina egna lokala rutiner för hur rehabiliteringsarbetet praktiskt ska bedrivas. Vad gäller rekrytering väljer Region Skånes respektive förvaltningar själva hur de utformar sina processer och i stort sett alla har sin egen personalfunktion med specialister inom HR-området. Varje HR-enhet väljer fritt hur de organiserar rekrytering, utbildning osv. På Region Skånes intranät tillhandahåller Personalstrategiska avdelningen information och vägledning kring rekryteringsprocessens olika delar. Enligt en representant för Personalstrategiska avdelningen är planen att införa ett mer enhetligt arbetssätt inom området. Förankring pågår och enligt uppgift ska riktlinjer fastställas av regionstyrelsen under våren. En arbetsgrupp med representanter från de olika förvaltningarna har gått igenom den regionövergripande rekryteringsprocessen. Bland annat är ett nytt databaserat rekryteringssystem under utveckling. Det kan möjliggöra inbyggda kontroller, vilka ska förhindra att man kommer vidare om man inte har genomfört vissa aktiviteter, exempelvis tagit referenser. Man planerar vidare att införa gemensamma checklistor för de myndighetskontroller som ska utföras och i en gemensam introduktionsutbildning för nya chefer också ha ett utbildningsavsnitt inom rekryteringsområdet. Region Skånes centrala rekryteringsguide Den centrala rekryteringsguiden finns tillgänglig på intranätet för Region Skånes alla anställda. De privata vårdgivarna kommer inte åt informationen. Trots att det ännu inte är ett krav står det att all rekrytering i Region Skåne ska följa samma rekryteringsprocess. Alla kandidater som söker arbete i Region Skåne ska få samma bemötande och bedömas utifrån öppna och tydliga urvalskriterier som är relevanta för arbetets krav. Följande text är hämtad från den centrala rekryteringsguiden. En rekrytering i Region Skåne ska enligt informationen på intranätet alltid innehålla följande delar: Ett antal fokusområden anges i guiden: Arbetssätt/tidsaspekt vid rekrytering Vi lägger tid på förarbetet, behovsinventering och kravprofilen istället för efterarbetet. Gallring och urval kring otydliga kriterier är oftast svårt och tidskrävande. Kravprofilen är alltid utgångspunkten. Den är underlaget för annons, intervju, urval, återkoppling och eventuell referenstagning och ska hållas under hela processen. Den efterfrågade kompetensen är alltid relevant för arbetsuppgifterna. Specificera och definiera personliga egenskaper. Undvik uttryck som personlig lämplighet, social flexibilitet m m. Definiera istället de personliga egenskaperna och dess innebörd och diskutera hur vi utifrån intervjusituationen ska utvärdera dem. Annonsering Se över rekryteringsvägarna! Fundera över vilken målgrupp vi vänder oss till och om vi har rätt kanaler/forum. Region Skånes vision bör stå med i ingressen i alla annonser. 8

9 Främja den interna rörligheten genom att alltid annonsera alla tjänster eller projektuppdrag i Region Skåne internt för att främja den interna rörligheten. Undvik nätverksrekrytering! Efterfrågar endast den information vi behöver Vi frågar endast efter den information som är relevant för arbetsuppgifterna. Vi använder oss inte av, varken i annonsen eller under intervjun, ord eller uttryck som vi inte kan utvärdera. Utvärdering/tolkning av de personliga breven hur tolkar vi informationen i breven Vi ställer samma frågor till alla kandidater i samma rekrytering. Frågor som rör civilstånd, kön, bakgrund ska alltid undvikas. Region Skånes personalidè används alltid vid intervju och introduktionstillfället. Genom att leva som vi lär stärker vi också Region Skåne som varumärke. I bilaga till dokumenthanteringsplan för personaladministration finns det beskrivet vad som ska finnas i personalakterna: Anställningsavtal Grundlistor t.o.m Sjukbidrag Anställningsbevis/uppgift Lönebidrag Tjänstbarhetsintyg Arbetsgivarintyg Matrikelkort Underlag för pensioner Avgångsrapport Pensionsbrev Utbildningar betyg/intyg Disciplinåtgärd Pensioner färdiga Förmånsbilar Personalmeddelande Det framgår inte om bevis om legitimation, dokumentation om referenstagning samt uppgifter som inhämtats från Socialstyrelsen eller HSAN ska finnas i akten. Bemanningstjänster Region Skåne upphandlar bemanningstjänster av hälso- sjukvårdspersonal. I kravspecifikationen specificeras dels generella krav för de olika yrkeskategorierna, dels specifika krav för specialist i allmänmedicin/distriktsläkare, övriga specialistläkare, legitimerad sjuksköterska med grundutbildning och sjuksköterska med specialistutbildning. I de generella kraven finns bland annat ett skallkrav om att anbudsgivaren skall ansvara för att engagerad läkare/sjuksköterska har för uppdraget rätt behörighet och kompetens. I de specifika kraven för respektive yrkeskategori specificeras hur lång yrkeserfarenhet inom aktuellt område de ska ha samt övriga kompetenser och färdigheter. Avdelningen för hälso- och sjukvård Avdelningen för hälso- och sjukvård är en del av koncernkontoret och arbetar med behovs- och uppdragsstyrningen i den av Region Skåne finansierade hälso- och sjukvården. Två enheter som är inriktade på uppdragsstyrning och som analyserar vårdbehovet hos befolkningen är Enheten för uppdragsstyrning av närsjukvård och psykiatri samt Enheten för uppdragsstyrning av specialiserad och högspecialiserad vård. Dessa enheter tar fram förslag till uppdrag och avtal inför politiska beslut för all vård som finansieras av Region Skåne oavsett driftsform. Av uppdragen och avtalen framgår vårdens innehåll, krav på kvalitet och ersättningssystem. Inom enheternas ansvar ligger också systematisk uppföljning och samarbete i partnerskap med vårdgivarna. Enheten för uppdragsstyrning av närsjukvård och psykiatri arbetar med uppdragsstyrning av såväl offentliga som privata vårdgivare inom hälsovalet. I vårdavtalen, där förutsättningarna för att bli ackrediterad och beviljad avtal specificeras, finns ett avsnitt om villkoren kring bemanning och kompetens. Utgångspunkten är att Region Skåne bara ska styra vad vårdenheterna ska leva upp till. Hur och av vem ska avgöras av vårdenheterna själva. Följande skrivning om bemanning och kompetens ges i vårdavtalet som omfattar alla av Regionen ackrediterade vårdgivare: Under vårdenhetens öppettider ska Vårdgivarens verksamhet vara bemannad med läkare med specialistkompetens i allmänmedicin för att säkerställa uppdraget och tillgängligheten. Verksamheten kan kompletteras med andra specialister. 9

10 Vårdgivaren ansvarar för att all personal på vårdenheten har kompetens och legitimation där så erfordras och i den omfattning som krävs för att tillhandahålla en god och säker vård enligt uppdraget. Vårdgivaren ska tillse att all i verksamheten engagerad personal fortlöpande erhåller erforderlig fort- och vidareutbildning. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten på Uppdragsgivarens anmodan deltar i sådan utbildning som anordnas kring t ex medicinska åtgärder, läkemedelsanvändning, triage, försäkringsmedicin, etik, nya medicinska vårdprogram och riktlinjer. Region Skåne tillhandahåller, av Uppdragsgivaren prioriterad, fortbildning och utveckling. Uppdragsgivaren finansierar och tillhandahåller konsultstöd till vårdenhetens personal i form av dietister med ett uppdrag för primärvård och specialiserade palliativa rådgivningsteam inom Region Skåne. Omfattningen av detta konsultstöd regleras i respektive verksamhets uppdrag. Konsultstödet omfattar såväl stöd till personalen som möjlighet till remittering för vidare utredning och behandling. Vårdgivaren ansvarar för att även annan personal än hälso- och sjukvårdspersonal har samma tystnadsplikt som hälso- och sjukvårdspersonal. Detta gäller även underleverantörer, samarbetspartners och deras personal. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten inte, utan Uppdragsgivarens medgivande, anlitar läkare/annan personal verksam enligt Lag (1993:1651, 1993:1652) om läkarvårdsersättning/lag om ersättning för sjukgymnastik eller enligt vårdavtal. Sedan hösten 2009 följer enheten upp vårdenheterna genom tre halvtidsanställda medicinskt kunniga revisorer (fyra halvtid + en heltid från och med 2011). Fyra typer av revisioner genomförs: 1. Verifikationsbesök 2. Årliga besök 3. Revision på förekommen anledning 4. Temarevision Vid verifikationsbesöken, som görs inför start av ny vårdenhet, kontrolleras att läkarna är behöriga och inte har några anmärkningar. Enheten för uppdragsstyrning av specialiserad och högspecialiserad vård arbetar med uppdragsstyrning av privata vårdgivare inom specialiserad och högspecialiserad vård. I vårdavtalen där vårdgivare upphandlats enligt LOU specificeras att leverantören/verksamhetschefen ansvarar för att personal har erforderlig kompetens. Region Skåne kontrollerar endast verksamhetschefens behörighet vid ett tillfälle och endast i samband med avtalsskrivandet. Vårdgivare verksamma enligt Lag om läkarvårdsersättning och Lag om ersättning för sjukgymnastik har kontrakt i egenskap av fysisk person. Enheten kontrollerar deras legitimation och deras utbildning och att den stämmer med den verksamhet de ska bedriva vid deras tillträde. De har rätt att ha vikarie när de är sjuka, föräldralediga m.m. Vikarien måste då uppvisa bevis på legitimation och utbildning inom rätt specialitet. Enheten bevakar anmälningar till HSAN och Socialstyrelsen, det vill säga tar del av HSAN:s beslut om indragna legitimationer m.m. Avtalsuppföljning genomförs av de olika strategerna/avtalsförvaltarna på enheten. Kontroller av personalens behörigheter ingår inte i den granskningen. Där förlitar sig enheten på att verksamhetschefen tar sitt ansvar. Gemensam servicefunktion (GSF) Den 1 september 2010 bildades en gemensam servicefunktion (GSF) inom de administrativa områdena HR och ekonomi i Region Skåne. GSF är ett affärsområde under förvaltningen Regionservice. Tanken med den nya organisationen är att genom standardiserade och enhetliga processer frigöra resurser för kärnverksamheterna inom Region Skåne. De privata vårdgivarna omfattas inte. HR-delen är en stöd- och serviceverksamhet kring lön- och utläggshantering, rekrytering och övrig HR. Lön- och utläggshantering är en obligatorisk tjänst för samtliga förvaltningar medan rekrytering än så länge är frivillig. För att icke obligatoriska tjänster ska kunna nyttjas av förvaltningarna krävs avtal med GSF. Än så länge har tjänsterna inom rekrytering och övrig HR främst riktat sig till de verksamheter 10

11 som är små och inte har något eget HR-stöd. GSF följer Region Skånes övergripande rekryteringsprocess i detta arbete. Planen är att samtliga förvaltningar ska kunna köpa rekryteringstjänster för hela eller valda delar av rekryteringsprocessen. Personalfunktion Primärvården Skåne HR-specialisterna inom offentlig primärvård är uppdelade geografiskt på närsjukvårdsområdena Helsingborg, Kristianstad, Lund/Ystad respektive Malmö. Respektive HR-specialist arbetar mot specifika vårdcentraler och är ett stöd i frågor kring rekrytering, löner, arbetsmiljö och övriga HRfrågor. Stödet kring rekrytering, exempelvis kontroll mot Socialstyrelsens och HSAN:s register, är helt efterfrågestyrt och beslutas av verksamhetscheferna då HR-specialisternas roll är rent konsultativ. Vårdgivarnas medvetenhet om centrala direktiv och regler Den centrala rekryteringsguiden som finns på Region Skånes intranät är som redovisats ovan inte styrande och inte heller ett krav för vårdgivarna. De privata vårdgivarna kommer inte åt informationen. De flesta av de verksamhetschefer som vi intervjuat ute på de offentliga och privata vårdcentralerna kände inte till att den fanns. En verksamhetschef inom privat primärvård kände till den sedan tiden som anställd inom Region Skåne. En annan verksamhetschef inom offentlig primärvård kände till den men uppgav att hon inte kom åt den på grund av att hon bara hade behörighetsnivå som medarbetare och inte som chef. En verksamhetschef inom privat specialistvård kände också till PAwebben men kom inte åt informationen eftersom verksamheterna inte är offentliga. Sjukhusens HRansvariga samt HR-specialisterna känner till rekryteringsguiden och utgår ifrån den i olika utsträckning som stöd vid framtagande av egna riktlinjer och checklistor. Medvetenheten hos vårdgivarna om vilka krav som ställs i vårdavtalet kring bemanning är relativt låg. Kraven är generellt formulerade och ger inte några specifika riktlinjer kring hur säkerställande av kompetens och behörighet ska göras. Vårdgivaren ansvarar för att all personal på vårdenheten har kompetens och legitimation där så erfordras och i den omfattning som krävs för att tillhandahålla en god och säker vård enligt uppdraget. Detta upplevs som självklart av de intervjuade. 3.2 Slutsatser och bedömningar Region Skåne har en decentraliserad organisation vad gäller rekrytering, där det i dagsläget inte finns någon styrande central rekryteringsprocess för legitimerad personal eller personal i övrigt. Det är upp till respektive verksamhetschef hur rekryteringen går till. Region Skånes rekryteringsguide på intranätet är en frivillig vägledning för de offentliga vårdenheterna. Det framgår inte specifikt något om behörighetskontroller av legitimerad personal eller om referenstagning. I listan över vad som ska ingå i en personalakt nämns inte bevis om legitimation, utdrag från Socialstyrelsens och HSAN:s register eller uppgifter om referenstagning. Dessa underlag är så pass avgörande för den legitimerade personalens bevis om kompetens att det är något som Region Skåne bör tydliggöra ska sparas i akten samlat med övriga väsentliga uppgifter om den anställda. Region Skånes planer på att införa ett mer enhetligt arbetssätt inom rekryteringsområdet och att lägga in obligatoriska moment i rekryteringsprocessen som säkerställer att referenstagning och kontroller mot Socialstyrelsen/HSAN görs anser vi vara en positiv utveckling. Genom obligatorisk introduktionsutbildning inom rekryteringsområdet för nya chefer har Region Skåne möjlighet att i ett tidigt skede tydliggöra vikten av dessa kontroller för en patientsäker rekrytering och vård. Region Skåne ställer krav på bemanningsföretag och de av Region Skåne finansierade offentliga och privata vårdenheterna via avtalen vad gäller behörighet och kompetens hos legitimerad personal. Kontroll och uppföljning av att dessa följs görs dock inte mer än vid nystart av verksamhet vad gäller vårdenheterna och i bästa fall i form av kopior av legitimationer i samband med anlitande av inhyrd personal från bemanningsföretag. Som beställare bör Region Skåne också genomföra fortlöpande uppföljning av följsamheten mot behörighetskraven. Det möjliggör också en dialog med utförarna och en medvetenhet hos dessa om vikten av att säkerställa legitimerad personals kompetens och lämplighet. 11

12 4 UTBILDNING OCH INFORMATION TILL REKRYTERINGSANSVARIG PERSONAL Avsnittet omfattar revisionsfråga Iakttagelser Idag erbjuds inte någon central utbildning och information från Region Skåne som riktar sig till all rekryteringsansvarig personal hos de olika vårdgivarna. Offentlig primärvård Enligt HR-specialisterna inom offentlig primärvård får verksamhetschefer introduktionsutbildning inom HR och ekonomi. Personalfunktion Primärvård Skåne har en rekryteringsgrupp som arbetar med dessa frågor. Vid ett tillfälle har de kallat samtliga verksamhetschefer inom offentlig primärvård till en omfattande utbildning där en av dagarna handlade om rekrytering. Förutom stöd och information kring rekrytering tar HR-specialisterna hand om övergripande HR-frågor som löner, arbetsmiljö, osv. Verksamhetscheferna får själva ta kontakt om de har frågor kring rekrytering. Ibland kallas HR-specialisterna till verksamhetschefsmötena om det finns behov av fördjupad information inom något område. Privat primärvård och privat specialistvård Inom privat primärvård och privat specialistvård har ingen av intervjupersonerna svarat att rekryteringsansvarig personal har fått någon utbildning specifikt inom rekrytering. Däremot erbjuds verksamhetscheferna ledarskapsutbildning samt får stöd och information från HR-personal på ett liknande sätt som inom offentlig primärvård, det vill säga i den utsträckning som efterfrågas av cheferna själva. De vårdenheter som tillhör de större privata vårdgivarna i landet har tillgång till centralt framtagen information i form av stöddokument som intervjuguider och olika checklistor där bland annat referenstagning och kontroll av legitimation ingår. Vid intervjuerna framgick att dessa används i olika utsträckning. Offentlig specialistvård (sjukhusen) Vid sjukhusen får verksamhetschefer i allmänhet en introduktionsutbildning inom HR-området som i varierande omfattning, beroende på sjukhus, innefattar rekryteringsfrågor. HR-teamen på sjukhusen ansvarar i likhet med ovanstående vårdgivares HR-avdelningar för stöd av olika slag inom rekrytering i form av muntlig och skriftlig information. De hjälper till i den utsträckning som efterfrågas av cheferna. 4.2 Slutsatser och bedömningar Samtliga vårdgivare kan erbjuda sina chefer tillgång till HR-specialister som kan vara delaktiga i rekryteringsprocessen och tillhandahålla stöddokument av olika slag. Samtliga vårdgivare tillhandahåller också någon slags introduktionsutbildning för cheferna, dock i varierande grad vad gäller rekryteringsområdet. Hur verksamhetscheferna använder sig av stödet och hur de säkerställer att den legitimerade personalen är behörig och kompetent för sin uppgift är upp till dem. Specifik information och utbildning om betydelsen av kontroll mot Socialstyrelsens och HSAN:s register och referenstagning hos tidigare arbetsgivare för en patientsäker rekrytering verkar saknas hos vårdgivarna. Det finns härmed en risk att verksamhetschefer inte uppmärksammar vikten av en formell rekryteringsprocess oavsett om ärendet brådskar och/eller om personen har rekommenderats via nätverk. Det bör också ges tillfällen för informationsmöten kring rekrytering utöver introduktionstillfället, för att kommunicera dessa frågor med de som varit chefer under en längre tid. 5 DOKUMENTATION OCH SPÅRBARHET AV ENSKILDA REKRYTERINGSPROCESSER Avsnittet omfattar revisionsfråga 4 Vi har inom vart och ett av de nedan rubricerade vårdgivarområdena granskat mellan 20 och 186 personalakter. Andelen akter för varje vårdkategori har räknats fram utifrån antal legitimerad personal vad gäller läkare, sjuksköterskor och barnmorskor, mot totalt anställda inom dessa yrkeskategorier inom Region Skåne. Totalt har närmare 300 akter inom regionen granskats. Eftersom sprid- 12

13 ningen på olika vårdgivare har varit så stor kan urvalet dock bli begränsat för vissa av de granskade. Specifika sifferuppgifter skall därför tolkas med viss försiktighet. 5.1 Iakttagelser Offentlig primärvård Av de akter som förvaras centralt hos HR-specialisterna för de olika närsjukvårdsområdena innehöll 93 % av de 38 granskade akterna anställningsavtal, 38 % bevis om legitimation och 42 % betyg/intyg om utbildning. 24 % av akterna innehöll dokumentation med referenser från tidigare arbetsgivare, i stort sett uteslutande skriftliga vitsord på tjänsteintyg, inte från aktivt tagna kontakter vid anställningstillfället. Inga akter innehöll spår av kontroller hos Socialstyrelsen eller HSAN. Förklaringen till att akterna som förvaras centralt hos HR-specialisterna ofta saknade underlag i form av bevis om legitimation och betyg/intyg för utbildning var att en del av dessa förmodligen har blivit kvar hos verksamhetscheferna. Privat primärvård I 84 % av de 25 granskade akterna fanns anställningsavtal, i 60 % av fallen bevis om legitimation och i 48 % av akterna betyg/intyg om utbildning. 24 % av akterna innehöll dokumentation med referenser från tidigare arbetsgivare, framför allt skriftliga vitsord på tjänsteintyg. Inga akter innehöll spår av kontroller mot Socialstyrelsen eller HSN. Förklaringen till att en del dokument saknas har i vissa fall varit att underlag kan finnas kvar på annan ort där den tidigare administrationen av rekryteringar låg, eller hos en annan huvudman om t.ex. personal tagits över från andra kliniker eller vid uppköp av kliniker. Offentlig specialistvård (sjukhusen) Sättet att arkivera personalakter skiljer sig åt mellan olika förvaltningar på grund av att en del har centrala arkiv. Vissa har akterna placerade ute i verksamheten medan andra har dem tillgängliga elektroniskt. Generellt är det ganska god ordning som råder. 95 % av de 186 granskade akter innehöll anställningsavtal, 75 % av akterna innehöll bevis om legitimation, dock sällan nya utdrag från Socialstyrelsen, och 78 % av akterna innehöll betyg/intyg för utbildningar. 31 % av akterna innehöll dokumentation med referenser från tidigare arbetsgivare, nästan uteslutande skriftliga vitsord på tjänsteintyg, inte från aktivt tagna kontakter vid anställningstillfället. 1,5 % av granskade akter innehöll dokumentation av kontroll mot Socialstyrelsens register vid anställningstillfället. Dokumenterad referenstagning var dubbelt så hög för barnmorskor som för läkare och sjuksköterskor. Privat specialistvård Av de 20 granskade akterna hos vårdgivare inom privat specialistvård innehöll 93 % anställningsavtal, 68 % bevis om legitimation och 66 % betyg/intyg om utbildning. 6 % av akterna innehöll dokumentation med referenser från tidigare arbetsgivare, framför allt skriftliga vitsord på tjänsteintyg, inte från aktivt tagna kontakter vid anställningstillfället. Inga akter innehöll spår av kontroller mot Socialstyrelsens register. Resultatet av den ovan redovisade uppgifterna kan sammanfattas i nedanstående tabell. Dokumentation av rekryteringsprocesser Andel av granskade akter som innehöll efterfrågad dokumentation Offentlig verksamhet Privat verksamhet Typ av dokument Primärvård Specialistvård Primärvård Specialistvård Anställningsavtal 93 % 95 % 84 % 93 % Bevis om legitimation 38 % 75 % 60 % 68 % Betyg/intyg om utbildning 42 % 78 % 48 % 66 % Referenser/vitsord 24 % 31 % 24 % 6 % Kontroll mot Socialstyrelsen/HSAN - 1,5 % Slutsatser och bedömningar Generellt sett går det sällan att följa hela rekryteringsprocessen i den dokumentation som återfinns i vårdgivarnas personalakter. Anställningsavtal finns i de flesta fall och ofta återfinns även bevis om 13

14 legitimation och/eller utbildningsintyg. Verksamhets- och HR-chefer medger att referenstagning i allmänhet inte dokumenteras och sparas i personalakterna. Vidare anger de flesta att kontroller hos Socialstyrelsen sällan görs och att dessa i så fall sällan dokumenteras och sparas i akten. Detta överensstämmer med vår granskning där vi inte fann mer än enstaka exemplar av dokumenterad muntlig referenstagning respektive dokumenterad kontroll av sökandes behörighet hos Socialstyrelsen. Aktgranskningen ger inte nödvändigtvis en bild av hur väl verksamhetschefen har säkerställt en patientsäker rekrytering utan snarare hur väl den har dokumenterats och i många fall även hur väl verksamhetscheferna och HR-teamen samlar ihop dokumentationen till ett och samma ställe. Vårdgivarna har ansvar för patientsäkerheten i sina verksamheter, bland annat genom att säkerställa att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som anställs är behörig och kompetent. De underlag och bevis för att rekryteringen har föregåtts av noggranna kontroller för att säkerställa detta bör därför alltid dokumenteras och sparas i personalakten. 6 BEHÖRIGHETSKONTROLLER OCH REFERENSTAGNING Avsnittet omfattar revisionsfrågorna 5 och 6 För de yrkesgrupper som den här granskningen omfattar kan man definiera två typer av kompetens som är avgörande för en patientsäker rekrytering formell kompetens respektive reell kompetens. Formellt kompetent är den som har legitimation för yrket och godkänd högskoleutbildning som leder till yrkesexamen enligt särskild examensbeskrivning. Detta kan kontrolleras mot Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Uppgiftstagaren ska också vara reellt kompetent för den aktuella uppgiften. Han/hon ska genom erfarenhet i sin praktiska yrkesverksamhet kunna visa sig ha kompetens för den uppgift som avses. Detta kan kontrolleras genom referenstagning från personens tidigare arbetsgivare, tjänstgöringsbetyg och liknande. Kontroller av behörighet hos Socialstyrelsen Socialstyrelsen för ett datoriserat register över all legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige. I detta finns uppgifter om legitimation och specialistkompetens och om behörigheten är indragen eller begränsad. Uppgifterna är offentliga. Socialstyrelsen har inlett ett samarbete med dess motsvarigheter i de nordiska länderna för att öka informationsutbytet om när sjukvårdspersonals legitimationer dras in eller begränsas. Dessa uppgifter ska också kunna sökas av allmänheten i ett webbregister. För det krävs en författningsändring. Socialstyrelsen gjorde i juni 2010 en hemställan till regeringen om att ändra förordningen. I de andra nordiska länderna finns liknande register. Socialstyrelsen ska också, tillsammans med övriga nordiska länder, aktivt föra ut information till vårdgivarna om vilka uppgifter som finns i registret, var och hur man hittar informationen samt tydliggöra att det är arbetsgivarens uppgift att kontrollera behörigheten hos de anställda eller dem som ska anställas. Detta är en fråga om den medicinska säkerheten för patienten. När vårdgivarna lätt kan kontrollera behörighet och legitimering minskar risken att olämplig personal anställs. Från och med den 1 januari 2011 gör Socialstyrelsen en kontroll mot Rikspolisstyrelsens belastningsregister vid prövning av om legitimation ska meddelas. De uppgifter som Socialstyrelsen får tillgång till vid en kontroll rör vissa brott som har föranlett en annan påföljd än böter. Misshandel, rattfylleri, mord, framkallande av fara, olaga tvång, olaga hot och narkotikabrott är exempel på sådana brott. En legitimation får enligt patientsäkerhetslagen inte utfärdas till en sökande om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats om personen hade varit legitimerad. Reglerna säger att legitimationen ska återkallas om den legitimerade har varit grovt oskicklig vid utövandet av sitt yrke, i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne eller på annat sätt har visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket. 14

15 Förändringen från 1 januari 2011 innebär att Socialstyrelsen får tillgång till uppgifter ur belastningsregistret gällande de personer som ansöker om legitimation och att uppgifterna inte är begränsade till att avse tiden de har varit hälso- och sjukvårdspersonal. Kontroller görs även i handläggningen av de ansökningar som har inkommit, men inte avslutats, före den 1 januari. Förändringen är en av flera som görs med anledning av den nya patientsäkerhetslagen som trädde i kraft 1 januari Den nya lagen innebär bland annat följande: I syfte att bidra till hög patientsäkerhet får vårdgivare ett tydligt ansvar att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till en vårdskada. Socialstyrelsen ska i stället för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) pröva klagomål från patienter. De nuvarande disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts av bland annat en utökad möjlighet för Socialstyrelsen att rikta kritik mot såväl vårdgivare som hälso- och sjukvårdspersonal. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten ska av vårdgivaren rapporteras till Socialstyrelsen. Möjligheterna att föreskriva prövotid och återkalla legitimation utvidgas. I beslut om prövotid, som utgör tre år, ska det fastställas en prövotidsplan som den legitimerade ska följa. Patienter och närstående ska på olika sätt uppmuntras och involveras i patientsäkerhetsarbetet. Apotekspersonal måste anmäla till Socialstyrelsen om det finns skäl att anta att en läkares eller tandläkares förskrivning av exempelvis narkotiska läkemedel står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. 6.1 Iakttagelser Offentlig primärvård Verksamhetscheferna ansvarar för rekryteringsprocessen och kontrollen av om den personal de anställer är behöriga och kompetenta. HR-specialisterna kan bistå med professionell hjälp vid intervjuer, referenstagning och kontroller hos Socialstyrelsen om det speciellt efterfrågas av verksamhetschefen. I ett av närsjukvårdsområdena uppgav en HR-specialist att verksamhetscheferna alltid kontaktar HSAN för kontroll av om den sökande har några anmärkningar. Vi fann ingen dokumentation av kontroller hos varken HSAN eller Socialstyrelsen i någon av de akter vi granskade inom offentlig primärvård. I ett annat av närsjukvårdsområdena har HR-specialisterna som rutin att begära in bevis om legitimation och utbildningsintyg från verksamhetschefen innan de utfärdar anställningsavtalet. Vid aktgranskningen i de olika närsjukvårdsområdena kunde vi konstatera att dessa underlag saknades i många av de personalakter vi granskade. Förklaringen som gavs var att den dokumentationen förmodligen ännu inte hade lämnats in av verksamhetscheferna. Referenstagning genom att ringa upp tidigare arbetsgivare och ställa frågor om hur personen har fungerat i sitt arbete anges av verksamhetscheferna som en av de viktigaste momenten för att säkerställa en persons kompetens och lämplighet för en tjänst. Det uppgavs vid intervjuerna att detta sällan dokumenteras och sparas i akten, vilket vi fick bekräftat vid aktgranskningen. Däremot förekom skriftliga vitsord på tjänstgöringsintyg från tidigare arbetsgivare. Privat primärvård Inom privat primärvård svarade samtliga verksamhetschefer att de begär in bevis om legitimation från sökanden. Vissa har som rutin att kontrollera läkare mot Socialstyrelsens register. Vi fann dock inga spår av det senare i de akter vi granskade. Anlitas personal från bemanningsföretag erhålls i de flesta fall kopior på bevisen om legitimation från bemanningsföretagen, men verksamhetscheferna gör ingen egen kontroll mot Socialstyrelsens register. Detta förklaras med att avtalen med bemanningsföretagen reglerar att bemanningsföretagen ansvarar för att den personal som erbjuds har erforderlig legitimation och kompetens. I vissa fall litar man däremot helt på att personalen som tillhandahålls är behörig och begär inte ens in kopia på bevis om legitimation. Referenstagning väger tungt i avgörandet av vem som rekryteras. Många av dem man rekryterar, speciellt läkare, är kända sen tidigare eller rekryteras via kontakter, vilket många gånger gör att 15

16 rekryteringsprocessen blir mindre formell. En av verksamhetscheferna berättade att de inte hade behövt gå ut med annons på väldigt länge. Personal rekryteras via rekommendationer av den egna personalen eller via intresseanmälningar. Referenstagning och legitimationskontroll genomförs inte alltid i dessa fall. En av verksamhetscheferna uttryckte det som: Kulturen är mycket så att man litar på varandra. Offentlig specialistvård (sjukhusen) Inom offentlig specialistvård finns riktlinjer om referenstagning och kontroll av legitimation. Vad som verkligen görs styrs av verksamhetscheferna som genomför och har ansvaret för rekryteringen. Kontroller mot Socialstyrelsens/HSAN:s register görs i allmänhet bara om det finns tveksamheter av något slag. Om personen är välkänd, vilket ofta är fallet när det gäller läkare, speciellt inom ett smalt specialistområde, genomförs inte alltid det momentet i rekryteringsprocessen, då det också ofta är viktigt att det går fort. Även här förlitar sig vissa av vårdgivarna på bemanningsföretagen och gör inga egna kontroller. När rekryteringen görs den formella vägen ska de sökande ta med sig bevis om legitimation och utbildningsbevis i den första intervjuomgången. Privat specialistvård Inom privat specialistvård har de vårdenheter vi besökt tillhört de större vårdgivarna som finns på flera orter i Sverige, ibland även globalt. De använder sig av nationellt framtagna stöd- och styrdokument som innehåller intervjuguider och checklistor som stöd vid rekrytering. Samtliga vårdenheter förutom en inom den här kategorin hade riktlinjer för kontroll av betyg/intyg samt legitimation. Det fanns även riktlinjer för referenstagning med frågeguide som stöd i samtalet med referenterna. HR-specialisterna är ett stöd framför allt med det praktiska kring annonsering, bekräftelser till sökanden etc. men kan också vara med vid intervjuerna. Verksamhetscheferna gör urvalet och tar referenser. Kontroll mot Socialstyrelsens register görs bara om det finns några tveksamheter. Ofta känner man till sökanden, eftersom specialistbranschen är så liten. Vi fann ingen dokumentation av referenser i de akter vi granskade, endast skriftliga vitsord på tidigare arbetsgivares tjänsteintyg. Inte heller dokumentation av kontroller mot Socialstyrelsen fanns i akterna. Vårdenheterna litar på att bemanningsföretagen håller vad de lovar i avtalen och kontrollerar inte mot Socialstyrelsen. Vissa begär dock kopia av bevis på legitimation från den inhyrda personalen. Samtliga kategorier av vårdgivare Ingen av intervjupersonerna hos de olika kategorierna av vårdgivare har svarat att de har som rutin att göra fortlöpande kontroller av personal. Vårdgivarna är skyldiga att ha rutiner för anmälning och utredning vid allvarligare händelser på den egna arbetsplatsen. Vid sjukhusen får chefläkaren rapport om allvarliga händelser och en speciell rutin för att utreda och diskutera detta tar vid. Vårdgivarna får också en allmän bevakning av allvarliga händelser utanför den egna arbetsplatsen genom det nyhetsbrev Socialstyrelsen skickar ut, i vilket legitimerad personal som har blivit av med eller fått inskränkningar i sin behörighet listas. 6.2 Slutsatser och bedömningar Generellt sett görs väldigt sällan behörighetskontroller hos Socialstyrelsen vid rekrytering av legitimerad personal. Verksamhetscheferna förlitar sig på kopiorna av bevis om legitimation som ofta begärs in vid anställningsintervjun eller på den kännedom de har om personen sedan tidigare eller via kontakt. De förlitar sig även på att bemanningsföretagen säkerställer att inhyrd personal har den behörighet och kompetens som krävs. Referenstagning anges som en av de viktigaste källorna till bedömning av sökandens kompetens. Vid vår granskning framgick dock att detta sällan dokumenteras och sparas i personalakten. Bevakning/fortlöpande kontroller av den egna personalens lämplighet i utövandet av sin profession får antas fungera genom de rutiner och krav som finns kring anmälningar och utredningar av oönskade händelser eller risk för oönskade händelser samt anmälningar från patienter och numera också apotekare. Här har den nya patientsäkerhetslagen också skärpt kraven på vårdgivaren som ska rapportera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten till Socialstyrelsen. 16

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonals legitimation - uppföljning. Granskning på uppdrag av Region Skånes revisorer

Hälso- och sjukvårdspersonals legitimation - uppföljning. Granskning på uppdrag av Region Skånes revisorer Hälso- och sjukvårdspersonals legitimation - uppföljning Granskning på uppdrag av Region Skånes revisorer Tina Burgerhout Nils Rydmarker Helseplan Stadsgården 10 116 45 Stockholm tel 08-410 408 00 helseplan.se

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Påföljder av felaktigt förfarande-case presentation Kerstin Gudmundson, Inspektör IVO avdelning öst, Stockholm, Sweden Leg läkare AA BAKGRUND

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning

Utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning Handläggare: Administrativ chef Enhet: Central administration Beslutad i: Samverkat i förvaltningsråd 2013-04-03 Anteckningsärende i VON 2013-04-10 Utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning Rutin

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 1 (7) 1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 2015 2 (7) 1 Inledning Landstinget Västmanland införde från den 1 januari 2008 valfrihetssystem inom primärvården i enlighet med

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Rutin vid begäran om utdrag ur Polisens belastningsregister för arbete inom äldreomsorgen i egen regi

Rutin vid begäran om utdrag ur Polisens belastningsregister för arbete inom äldreomsorgen i egen regi SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 214-4-1 AN-214/138.739 1 (2) HANDLÄGGARE Jensen, Pernilla Pernilla.Jensen@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Rutin vid begäran om utdrag ur Polisens

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

RIKTLINJER FÖR REKRYTERING

RIKTLINJER FÖR REKRYTERING RIKTLINJER FÖR REKRYTERING I KARLSHAMNS KOMMUN Kommunstyrelsen 180/2007 Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-811 30 Fax 0454-810 41 E-post:

Läs mer

ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV

ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV 1(7) ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(7) Innehållsförteckning Sid nr 1 ALLMÄN ORIENTERING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Upphandlingsförfarande

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Västra Götalandsregionen sommaren år 2014.

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Västra Götalandsregionen sommaren år 2014. ~ BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13093/2014 1(6) Avdelning sydväst Agneta Resare agneta.resare@ivo.se Västra Götalandsregionen Tillsynsärenden Regionens Hus, iariet 542 87 MARIESTA

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA HÄLSO- & SJUKVÅRD DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA Uppdaterad 2015-06-17 HÄLSO & SJUKVÅRDSUPPGIFTER 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT... 3 BEGREPPSFÖRKLARING... 4 FORMELL KOMPETENS...

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

KORT LAGEN. För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS)

KORT LAGEN. För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) KORT OM LAGEN För alla som arbetar inom hälso- och sjukvården Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) Lagen om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område (LYHS) Denna lag är

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Gäller från: 2012-06-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

3. Ansökan om LOV avtal Program för primärvården i Västmanland

3. Ansökan om LOV avtal Program för primärvården i Västmanland Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion 2015-10-21 Upphandlande organisation Västmanlands läns landsting Anette Öhrn DLL Upphandling Program för primärvården i Västmanland - LOV DU-UPP15-0189 Symbolförklaring:

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19)

Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-06-03 Till ordförande/sekreterare/kansli för Läkarförbundets Lokalföreningar Yrkesföreningar Specialitetsföreningar Medicine Studerandes Förbund Remiss: Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande

Läs mer

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vår ref: Ingrid Björkman medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: justerat 2011-03-24 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Gällande författningar Patientsäkerhetslag (SFS 2011:1)

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

1. Bakgrund SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET

1. Bakgrund SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET 1. Bakgrund Fram t.o.m. den 31 december 2010 hanterades anmälningar mot vårdpersonal från patienter och anhöriga av Hälso-

Läs mer

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Lex Maria och den nya lagstiftningen Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Varför en ny lag? 100 000 patienter skadas varje år i vården Nuvarande regelverk inte tillräckligt Åtgärder riktade

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 16 september 2014 KLAGANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms beslut den 11 mars

Läs mer

Granskning avseende assistentersättning

Granskning avseende assistentersättning Granskning avseende assistentersättning Härryda kommun Oktober 2013 Johan Osbeck, revisor Pernilla Lihnell, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskning...

Läs mer

Avtalsperiod: tillsvidare enligt lagen om läkarvårdsersättning eller från och med tiden för avtalets ingående dock tidigast: 2015-07-01.

Avtalsperiod: tillsvidare enligt lagen om läkarvårdsersättning eller från och med tiden för avtalets ingående dock tidigast: 2015-07-01. Ansökningsinbjudan om att få ingå samverkansavtal vid ersättningsetablering enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, diarienummer HSNG 2015-00365 Ni inbjuds att inkomma med ansökan om att få ingå

Läs mer

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar 1(5) Anvisningar och regler fo r Bakgrund och syfte För att ge möjligheter till fortsatt forskning för disputerade medarbetare i vården måste tidsutrymme skapas så att forskning kan bedrivas parallellt

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister; SFS 2009:370 Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Råd när du vill starta eget

Råd när du vill starta eget Råd när du vill starta eget Uppdaterad 2014 STARTA EGET Tolv tips och råd 1. Affärsidé och affärsplan Innan du startar företag är det viktigt att formulera en vision en affärsidé - för verksamheten i ett

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning

Information till legitimerade tandhygienister. Om du blir anmäld i din yrkesutövning SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Om du blir anmäld i din yrkesutövning TANDHYG Inledning För patient som behandlats inom hälso- sjukvård och tandvårdens område och som känner sig

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Granskning avseende kommunens rutiner och riktlinjer för bisysslor inom kommunledningens verksamhet

Granskning avseende kommunens rutiner och riktlinjer för bisysslor inom kommunledningens verksamhet Granskning avseende kommunens rutiner och riktlinjer för bisysslor inom kommunledningens verksamhet Härryda kommun Maj 2014 Johan Osbeck, certifierad kommunal revisor Pernilla Lihnell, certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

HÄLSOVAL SKÅNE A n s ö ka n o m

HÄLSOVAL SKÅNE A n s ö ka n o m HÄLSOVAL SKÅNE A n s ö ka n o m Ackreditering och Avtal Barnavårdscentral(BVC) UPPGIFTER OM SÖKANDE Fyll i blanketten med hjälp av datorn. Datum ska skrivas i formatet XXXX-XX-XX. FIRMA-/FÖRETAGSNAMN Företagets/personens

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Enligt patientdatalagen 4 kap 3,skall vårdgivare göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter om patienter

Läs mer

HÄLSOVAL SKÅNE. Ansökan om Ackreditering och Avtal Barnmorskemottagning (BMM)

HÄLSOVAL SKÅNE. Ansökan om Ackreditering och Avtal Barnmorskemottagning (BMM) HÄLSOVAL SKÅNE Ansökan om Ackreditering och Avtal Barnmorskemottagning (BMM) UPPGIFTER OM SÖKANDE Fyll i blanketten med hjälp av datorn. Datum ska skrivas i formatet XXXX-XX-XX. FIRMA-/FÖRETAGSNAMN Företagets/personens

Läs mer

Riktlinjer för rekrytering

Riktlinjer för rekrytering Riktlinjer för rekrytering Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer för rekrytering 2015-02-25 Personalutskottet 2018-12-31 Dokumentansvarig Version

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Riktlinje för Delegering av hälso och sjukvårdsuppgift inom den kommunala hälso och sjukvården i Nyköpings kommun

Riktlinje för Delegering av hälso och sjukvårdsuppgift inom den kommunala hälso och sjukvården i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Jansson Giltig f o m: 2015-03-01 Lagstiftning,

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Missiv 1 (2) 2011-06-21 Dnr REV/6/2011

Missiv 1 (2) 2011-06-21 Dnr REV/6/2011 , Jämtlands Läns Landsting Landstingets revisorer Missiv 1 (2) 2011-06-21 Dnr REV/6/2011 Revisionsdirektör Majvor Enström Tfn: 063-147528 Landstingsstyrelsen Granskning av Bisysslor På vårt uppdrag har

Läs mer

Anställdas bisysslor

Anställdas bisysslor Revisionsrapport Anställdas bisysslor Krokoms Kommun Anneth Nyqvist December 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3 Avgränsning

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18 Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR Information i personalutskottet 2015-02-18 Begreppet Specialistundersköterska Begrepp som används av YH-myndigheten för att visa att

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7) 2015-08-25

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7) 2015-08-25 Sida 1 (7) 2015-08-25 DELEGERING MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Definitioner... 3

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Ackreditering för Kognitiv Beteendeterapi (KBT) inom ramen för Rehabiliteringsgarantin i Hälsoval Skåne

Ackreditering för Kognitiv Beteendeterapi (KBT) inom ramen för Rehabiliteringsgarantin i Hälsoval Skåne HÄLSOVAL SKÅNE Ansökan om Ackreditering för Kognitiv Beteendeterapi (KBT) inom ramen för Rehabiliteringsgarantin i Hälsoval Skåne UPPGIFTER OM SÖKANDE Fyll i blanketten med hjälp av datorn. Datum ska skrivas

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

PaN A1503-00103-55 BILAGA. Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten

PaN A1503-00103-55 BILAGA. Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten PaN A1503-00103-55 BILAGA Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten Sida 2 av 7 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRVALTNINGENS ORGANISATION OCH RUTINER... 3 UTVECKLING AV FÖRORDNANDEN... 4 STÖDPERSONERNA...

Läs mer

Riktlinjer för Rekrytering i Orsa kommun - rätt person på rätt plats

Riktlinjer för Rekrytering i Orsa kommun - rätt person på rätt plats Riktlinjer för Rekrytering i Orsa kommun - rätt person på rätt plats Inledning Ett framgångsrikt rekryteringsarbete bidrar till att få de mest kompetenta och motiverade medarbetarna. Riktlinjerna ska vara

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information På länsstyrelsens webbplats finns Riktlinjer för länsstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Granskning av anställningar och avslut i lönesystemet och tilldelning av behörigheter till dokumentationssystem

Granskning av anställningar och avslut i lönesystemet och tilldelning av behörigheter till dokumentationssystem Karin Norrman Elgh Översiktlig revisionsrapport Granskning av anställningar och avslut i lönesystemet och tilldelning av behörigheter till dokumentationssystem Vara kommun Anställningar och avslut i lönesystemet

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer vid rekrytering av chefer. Enköpings kommun

Riktlinjer. Riktlinjer vid rekrytering av chefer. Enköpings kommun Riktlinjer Riktlinjer vid rekrytering av chefer Enköpings kommun Riktlinjer och rutinbeskrivning för rekrytering av chefer Inledning I Enköpings kommun är chef- och ledarskapet centralt för att bidra till

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer