Jämställd regional tillväxt Handlingsplan för Kalmar län

Transkript

1 Jämställd regional tillväxt Handlingsplan för Kalmar län

2 Innehåll INLEDNING s. 3 BAKGRUND Syfte s. 4 Övergripande mål s. 4 Nuläge s. 4 OECD rekommendationer s. 4 Arbetsmarknadsläget i Kalmar län s. 6 Inkomstskillnader s. 7 Jämställdhetsmål i den regionala utvecklingsstrategin s. 8 MÅL OCH INSATSER Rund och gränslös region s. 9 Växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling s. 10 Lärande och kompetensförsörjning s. 11 Befolkning och välfärd s. 12 Miljö i balans s. 13 Kultur och upplevelser s. 14 UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING s. 15 2

3 Inledning Att arbeta aktivt med jämställdhetsintegrering är avgörande för att lösa vårt läns demografiska situation. Ska vi i framtiden kunna tillhandahålla god service, ha företag som kan anställa människor med rätt kompetens och tillgodose den offentliga sektorns behov av kompetent personal måste Kalmar län vara ett län där både kvinnor, män, flickor och pojkar vill verka och bo. I Kalmar län bor personer varav är män och är kvinnor. Efter första halvåret 2012 bröt länet den neråtgående trenden och redovisade en befolkningsökning. Det är emellertid endast fyra kommuner i länet som ökat sin befolkning 1 medan övriga åtta kommuner minskade. Det är en tydlig trend att det är unga välutbildade kvinnor som väljer att flytta ifrån länet och de tenderar heller inte att återvända. Kalmar län har en av landets mest segregerade arbetsmarknader där omkring 75 procent av de arbetsföra kvinnorna arbetar inom offentlig sektor medan två tredjedelar av de arbetsföra männen arbetar i den privata. Färska siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att antalet företag som drivs av kvinnor ökade med 8 procent från 2006 till 2010 i Kalmar län, vilket är under snittet i riket 2. Samtidigt har antalet sysselsatta i företag som ägs av kvinnor ökat med 13 procent. Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för Kalmar län pekar på vilka insatser som skulle stärka en hållbar utveckling och tillväxt i länet. Såväl RUS som OECD:s Territorial Review för Småland och Blekinge pekar på en rad utmaningar som Kalmar län står inför. För att hantera utmaningarna pekar utvecklingsstrategin ut sex prioriterade områden. Dessa områden är: Rund och gränslös region Växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling Lärande och kompetensförsörjning Befolkning och välfärd Miljö i balans Kultur och upplevelser Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt är framtagen av Regionförbundet i Kalmar län i samråd med Länsstyrelsen i Kalmar län och Länspartnerskapet. Regionförbundets styrelse har utsett kontaktpolitiker för jämställdhetsfrågor vilka deltagit i arbetet. Handlingsplanen kan tydligt kopplas till den regionala utvecklingsstrategin för länet, länets kulturplan samt förstudien kring kvinnors företagande. Dessa har processats i länets kommuner, landsting, länsstyrelse samt med andra aktörer. Kalmar 31 januari 2013 Lars Blomberg Ordförande Regionförbundet i Kalmar län 1) Borgholm ökade med 30 personer, Kalmar med 449, Mörbylånga med 94 och Oskarshamn med 30. Källa: SCB 2) Snittet i riket ligger på 13 procent. 3

4 Bakgrund Syfte Syftet med handlingsplanen är att bidra till jämställd regional tillväxt och därigenom skapa förutsättningar för kvinnor, män, flickor och pojkar att bo, verka och utvecklas i Kalmar län. Övergripande mål Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få jämlik tillgång till tillväxtresurser. Nuläge 2011 presenterade OECD sin studie över Småland och Blekinge. Det är en kartläggning av trender och utmaningar, regionens ekonomiska konkurrenskraft samt styrning och samarbete inom Småland och Blekinge. OECD pekar på en rad saker som kan bidra till att Kalmar län blir ett jämställt län. OECD:s rekommendationer Högutbildade ungdomar och då i synnerhet kvinnor tenderar att flytta från regionen, särskilt till storstäderna. Detta innebär att tillverkningsföretag som strävar efter att utvecklas till att bli mer kunskapsbaserad och högteknologisk har problem med att rekrytera personal med de färdigheter som krävs. Anpassningsförmågan hos länets industriella struktur är beroende av dess förmåga att locka, behålla och integrera välutbildade människor, i synnerhet ungdomar, invandrare och kvinnor. Statistik från SCB visar att omkring 58 procent av länets kvinnor påbörjar högskole- eller universitetsstudier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Motsvarande siffra för män är 42 procent År 2001 Män År 2001 Kvinnor År 2011 Män År 2011 Kvinnor år år år 65- år Andel män och kvinnor som flyttat från Kalmar län år 2001 och Källa: SCB 4

5 Arbetsmarknaden i Kalmar län är mycket könssegregerad. Två tredjedelar av männen arbetar inom den privata sektorn medan mer än två tredjedelar av de anställda i den offentliga sektorn är kvinnor. OECD menar att insatser bör göras för att fler kvinnor ska arbeta inom den privata sektorn. Vi behöver samtidigt arbeta mycket aktivt med att få män att arbeta inom vård, skola och omsorg. Den uppdelade arbetsmarknaden påverkar även den geografiska segregationen eftersom kvinnor tenderar att arbetspendla i allt mindre utsträckning. Detta gör att det blir en relativt begränsad arbetsmarknad för kvinnor, inte minst kvinnor med högre utbildning. Att det kan vara svårt för kvinnor att få jobb i länet beror delvis också på strukturen på näringslivet. Trots att antalet nystartade företag av kvinnor har ökat, saknar kvinnor arbetstillfällen i den privata sektorn i många delar av länet. Den privata sektorn i Kalmar län består av traditionellt mansdominerade yrken, och den geografiska fördelningen av mans- och kvinnodominerade arbetsplatser är sned. Vård- och omsorgspersonal Försäljare,detaljhandeln Yrke okänt Fordonsförare Säljare,inköpare,mäklare Byggnads- och anläggningsarb Män Kvinnor Byggnadshantverkare Ingenjörer och tekniker Förskollärare och fritidspedagoger Grundskollärare De tio vanligaste yrkena i Kalmar län fördelat på män och kvinnor. Källa: Statistiska Centralbyrån Arbeten inom den offentliga sektorn är vanligtvis koncentrerade till större städer, medan mindre kommuner brukar ha en större andel arbetstillfällen inom den privata sektorn. Den här situationen påverkar även den interna migrationen och skapar hinder för att unga par och familjer där bägge parterna behöver hitta arbete i regionen för att flyttar hit. På senare år har antalet kvinnor som är entreprenörer ökat i Kalmar län. Trots detta finns det mycket som behöver göras för att främja kvinnors entreprenörskap. Vi bör bli bättre på att uppmärksamma kvinnor som entreprenörer och de företag som de skapar. Industriernas behov av arbetskraft förändras när de övergår till en modernare struktur. Det ställs högre krav på ITkunskaper och tekniska färdigheter än vad som gjordes tidigare. I det här avseendet måste de lokala företagen dra nytta av den kompetens som finns i länet och bidra till att försöka hejda flykten av kvalificerade kvinnor och män från regionen. Bättre främjande och marknadsföring av jobb inom den lokala industrin och på lokala företag för kvinnor kommer att vara viktigt menar OECD. Samtidigt måste vi arbeta aktivt för att få fler män att söka arbete inom vård, skola och omsorg. Kalmar län hamnar på en ganska blygsam 14:e plats av samtliga 21 län i den totala rankingen Jämställt företagarindex som Företagarna presenterade i mars Rankingen består av fyra variabler som tillsammans ger en bild av hur jämställt företagandet är i kommunerna. 5

6 Länet hamnar under riksgenomsnittet när det gäller andel kvinnor av samtliga företagare i länet samt andel unga företagskvinnor under 35 år. Positivt i sammanhanget är dock signalen bland länets företag som drivs av kvinnor avseende viljan att växa genom att anställa, drygt 42 procent i länet mot endast 37 procent i riket. Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Den 5 december 2012 släppte arbetsförmedlingen sin senaste prognos för arbetsmarknadsläge i Kalmar län. Prognosen visar att under 2013 kommer arbetslösheten att öka i länet med omkring 800 personer. Konkurrensen om jobben blir stor och svåras blir det för de grupper som står långt från arbetsmarknaden. Mycket pekar på att det är inom branscherna bygg, industri och jord och skogsbruk som det under 2013 kommer att vara en lägre sysselsättningsgrad. Detta är branscher som är traditionellt mansdominerade och därför tros antalet arbetslösa män bli större än antalet arbetslösa kvinnor. Samtidigt som den privata sektorn har arbetsbrist ser man en ökad efterfrågan på offentliga tjänster under Det är en stor utmaning att matcha företagens och den offentliga sektorns behov av arbetskraft med det utbud av arbetskraft som finns. Det blir då viktigt att bryta traditionella könsmönster och uppnå attitydförändringar för att både män och kvinnor ska ha möjlighet till jobb och utbildning inom samtliga yrken och kunna göra könsneutrala val. För både män och kvinnor är antalet arbetslösa störst i åldersgruppen år (män 21 procent och kvinnor 18 procent) visar uppgifter från statistiska centralbyrån. Totalt antal inskrivna arbetslösa i Kalmar län. Källa: Arbetsförmedlingen 6

7 Inkomstskillnader I Kalmar län är det stor skillnad mellan mäns och kvinnors inkomster. År 2010 hade män i Kalmar län kronor i medelinkomst, medan kvinnor tjänade kronor. Inkomstökningen mellan åren 2000 och 2010 var 37,0 procent för kvinnorna och 30,03 procent för män. I kronor räknat hade båda könen ungefär samma inkomstutveckling, kronor för männen mot kvinnornas kronor. Procentuellt var skillnaden störst bland åldersgruppen 55 till 59 år. I denna grupp hade kvinnorna 80,6 procent av männens inkomst. I åldersgruppen år förekommer många småbarnsföräldrar och framför allt kvinnor som arbetar deltid, med lägre inkomster som följd. I Kalmar län tog kvinnorna ut omkring 78 procent av föräldradagarna medan män endast tog ut 22 procent av det totala antalet uttagna föräldradagar under Inkomstskillnaderna minskar något efter småbarnsåren. Även bland de yngsta, ungdomarna år, hade kvinnorna lägst inkomst, kronor, att jämföras med männens kronor. Men skillnader mellan mäns och kvinnors inkomster var minst för denna grupp. (Källa SCB) Vi kan även se stora skillnader vad gäller sjukskrivningstalen mellan könen. I länets samtliga kommuner finns en högre andel sjukskrivna kvinnor i förhållande till männen Kvinnor Män Västervik Vimmerby Hultsfred Oskarshamn Högsby Mönsterås Kalmar Nybro Emmaboda Torsås Borgholm Mörbylånga Pågående sjukfall per 1000 försäkrad år 31 december 2011, per kommun och sjukfallslängd, fördelat på kön 7

8 Jämställdhetsmål i den regionala utvecklingsstrategin Regeringens övergripande mål med jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Man har utöver detta även formulerat fyra delmål: - en jämn fördelning av makt och inflytande, - ekonomisk jämställdhet, - en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och - att mäns våld mot kvinnor ska uppgöra Arbetet med regional utveckling och tillväxt handlar om att samla, formera och utveckla de resurser som finns i regionen, idag och imorgon. De regionala utvecklingsfrågorna är ofta komplexa och gränsöverskridande där ett stort antal aktörer på lokal och nationell nivå är involverade. Eftersom jämställdhetsperspektivet är integrerat i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi kommer det att leda till att jämställdhet lyfts som en prioriterad fråga i det regionala utvecklings- och tillväxt arbetet antogs den regionala utvecklingsstrategin av regionförbundets styrelse i Kalmar län. I den finns tre uttalade jämställdhetsmål och därutöver en rad beskrivningar om vikten av att integrera jämställdhetsperspektivet inom samtliga områden. Jämställdhetsmål i den regionala utvecklingsstrategin: - Arbetsmarknaden ska bli mer integrerad - En mer jämlik och jämställd offentlig organisation - Alla i länet ska ges möjlighet att ta del av och utöva kultur I handlingsplanen för jämställd regional tillväxt har vi valt att fokusera arbetet på de sex utvecklingsområden som den regionala utvecklingsstrategin pekar på. I målsättningarna finns en tydlig koppling till de nationella målen för jämställdhetspolitiken. 8

9 Mål och insatser Rund och gränslös region Män och kvinnor reser på olika sätt, men störst skillnad i resande beror inte på kön utan i vilken typ av ort man bor i samt om man är ungdom eller vuxen. Det är dock viktigt att man utformar förutsättningarna för biltrafik, kollektivtrafik och cykel så att det främjar kvinnor, män, flickor och pojkar lika mycket. Exempel på kvinnor och mäns resande. Källa: Resvaneundersökningen i Småland Blekinge 2012 Kalmar län har förbundit sig att ta fram en Digitala Agenda. Den samordnar åtgärder på ITområdet inom till exempel säkerhet, infrastruktur, kompetensförsörjning, tillit, tillgänglighet, användbarhet, standarder, entreprenörskap och innovation. Regionförbundets arbete inom ITområdet har haft tyngdpunkter inom ehälsa för vård och omsorg, bredbandsinfrastruktur samt informationssäkerhet och är ett uttryck för att säkra tillgången till digitala lösningar för både kvinnor och män på lika villkor. Trots att kommunernas IT-avdelningar i hög grad domineras av män försöker vi säkerställa en balanserad representation i arbetsgrupper och liknande. Detta är den bästa garantin för att prioritering av insatsområden sker så jämställt som möjligt. Mål: - Fördelningen mellan kvinnor och män i grupper som arbetar och beslutar om trafikfrågor ska vara mins 40/60. - Införa ett jämställdhetsperspektiv i den regionala digitala agendan för Kalmar län. Insatser: - Ta fram en ny länstransportplan för åren där kvinnor och mäns villkor för att resa belyses - Analys av resvaneundersökningarna ur ett jämställdhetsperspektiv - Formera en jämställd arbetsgrupp kopplat till infrastrukturfrågor - Framtagning av en regional agenda för Kalmar län inom områden som lärande och IT, ehälsa och IT-infrastruktur som beaktar jämställdhet. 9

10 Växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling I OECD:s studie över Småland Blekinge poängteras den mycket könsuppdelade arbetsmarknaden. Kalmar län hamnar på en blygsam 14:e plats av samtliga 21 län i den totala rankingen Jämställt företagarindex som Företagarna presenterade i mars Den visar att antalet kvinnor som startar företag har ökat men fortfarande saknar kvinnor arbetstillfällen i den privata sektorn. För att nå en mer integrerad arbetsmarknad i Kalmar län måste man arbeta med att skapa förutsättningar för kvinnor och män att göra könsneutrala yrkesval. Det vill säga att fler kvinnor väljer arbete inom den privata sektorn och fler män väljer arbete inom den offentliga sektorn. Som en del i arbetet med att locka fler kvinnor till den privata sektorn bör samhället blir bättre på att uppmärksamma kvinnor som entreprenörer och de företag de skapar. Linneuniversitetet bedriver sedan 2012 ett projekt under namnet Det entreprenöriella universitetet. För att genussäkra projektet och höja andelen kvinnor bland entreprenörer i regionen driver LNU också delprojektet Entreprenöriella Linnékvinnor med gästföreläsningar, nätverk och fortbildning i genusfrågor kopplat till entreprenörskap och företagande. Idag är det få kvinnor som söker och beviljas innovationsfinansiering. Det är däremot mer jämställd fördelning avseende konsultcheckar och samverkansprojekt. För projektstödet finns idag ingen analys eller kunskap kring eventuella missförhållanden gällande fördelning av medel. I Kalmar län behövs en översyn av samtliga företagsstöd beträffande informationsspridning om ägande, handläggning och uppföljning. Mål: - Fördelningen mellan kvinnor och män i grupper som arbetar och beslutar om näringslivsfrågor ska vara mins 40/60. - Öka andelen kvinnor som driver företag jämfört med Öka tillväxten i företag som drivs av kvinnor jämfört med En jämställd resursfördelning av företagsstöd/projektstöd - Mindre segregerad arbetsmarknad jämfört med Insatser: - Nulägesanalys av fördelningen av projektstöd och företagsstöd - Kompetensutveckling av handläggare av företagsstöd samt projektstöd - Ta fram ett pedagogiskt material, ex. spel, i samverkan med andra aktörer för att belysa myter kring kvinnors och mäns företagande - Identifiera dolda tillväxthinder - Utveckla metod för jämställdhetsintegrering av handläggningsprocessen, i syfte att höja kunskapen om jämställdhetsintegreringens betydelse för tillväxten i samarbete med Länsstyrelsen. - Uppdatera ansökningsblanketter - Se över informationsmaterial, webb mm. - Initiera arbetet med genuscoaching mot företagsstödjande aktörer. - Uppföljning av beslutande ärenden under Stimulera det interna lärandet mellan aktörer i länet. - Genomföra informationsinsatser kring de effekter som den segregerade arbetsmarknaden medför. 10

11 Lärande och kompetensförsörjning OECD studien över Småland och Blekinge konstaterar att vi har en starkt könssegrederad arbetsmarknad. Jämnare könsfördelning i arbetslivet innebär fler män inom kvinnodominerade yrken och fler kvinnor inom mansdominerade yrken. Genom att ha en jämnare könsfördelning mellan män och kvinnor i arbetslivet så är bedömningen att vi får ett mer hållbart samhälle där olika perspektiv och färdigheter utnyttjas på bästa sätt. I den regionala utvecklings-strategin anger länet att ett av målen är ett mer jämställt arbetsliv. En del i arbetet med att uppnå ett jämställt arbetsliv är att nå en jämnare fördelning mellan flickor och pojkar i sina val av gymnasieutbildning. Just nu kartläggs elevers val till gymnasieskolan. Här synliggörs fördelningen av pojkars och flickors val till olika program på gymnasiet. Det blir tydligt att man inte når målet om 40/60 representation på samtliga program och därmed behövs en rad insatser göras. Mål: - Fördelningen mellan kvinnor och män i grupper som arbetar och beslutar om lärande och kompetensförsörjningsfrågor ska vara mins 40/60. - Jämn könsfördelning (inom kvoten 40/60 mellan män och kvinnor) i rekryteringen av elever/studerande till olika utbildningar. Fokus inledningsvis på yrkesutbildningar på gymnasie- och yrkeshögskolenivå. - Etablera ett nätverk för program-/utbildningsansvariga i länet för att utveckla arbetet med att rekrytera fler elever från underrepresenterad grupp/kön - Höja kunskapsnivån inom jämställdhet genom att erbjuda och genomföra utbildningar för anställda i länets kommuner och landsting Insatser: - Djupare beskrivning och analys av könsfördelningen inom olika yrkesutbildningar. - Bjuda in till ett första möte med nätverket för program-/utbildningsansvariga - Erbjuda en utbildningsinsats varje år för kommuner och landsting i Kalmar län kring jämställdhet och jämställdhetsintegrering i samarbete med Länsstyrelsen. 11

12 Befolkning och välfärd Det långsiktiga jämställdhetsmålet för arbetet lyder En mer jämställd offentlig organisation. Det innebär bland annat att man måste skapa förutsättningar för att aktörer i länet ska erbjuda en jämställd service. Idag görs ingen systematisk analys av hur arbetet som bedrivs inom området befolkning och välfärd påverkar kvinnor, män, flickor och pojkar. Perspektivet beaktas och medvetenheten är hög men systematiskt analysarbete saknas. Vi behöver även bli bättre på att utvärdera och följa upp hur verksamheten påverkar jämställdheten. Mål: - Fördelningen mellan kvinnor och män i grupper som arbetar och beslutar om befolkning och välfärdsfrågor ska vara mins 40/60. - Jämställdhetsintegrerat styr- och ledningssystem - Jämställda livsvillkor för unga i Kalmar län - Jämställdhetsintegrerad samhällsorientering för nyanlända flyktingar - I de projekt som bedrivs inom välfärdsområdet ska det finnas en beskrivning av jämställdhetsperspektivet i projektet. Insatser: - Utbildning kring hur man gör jämställdhetsanalys för politiker och berörda tjänstemän på regionförbundet - Ta fram en checklista för jämställdhetsanalys av ärendehandläggning - Analysera LUPP- resultatet ur ett jämställdhetsperspektiv och därefter vidta åtgärder. - Utbildarna och samhällsorienterarna ska utbildas kring jämställdhet och länets flyktingsamordnare ska erbjuda ett seminarium kring jämställdhetsintegrering. - Eftersträva jämställda arbetsgrupper och styrgrupper - Belysa jämställdhetsperspektivet i sammanhang och projekt som regionförbundet deltar i. 12

13 Miljö i Balans Kvinnor och män påverkas och påverkar miljön olika. Samma miljösituation kan ibland påverka kvinnor och män på olika sätt. När det gäller klimatförändringen är detta särskilt tydligt i ett globalt perspektiv, där kvinnor i fattiga länder riskerar att drabbas hårdare än många andra grupper. Även i den rika delen av världen drabbas kvinnor i större utsträckning av klimatförändringen. Troligen påverkar även yttre miljöfaktorer, exempelvis kemikalier, kvinnor och män olika rent fysiskt. Eftersom det finns lite forskning gjord kring detta är kunskapsbristen om eventuella könsskillnader mycket stor. Framför allt saknas kunskap om effekterna på kvinnor. Trots begränsad forskning tycks det finnas betydelsefulla skillnader. Genomförda undersökningar visar både att män kan vara känsligare än kvinnor och tvärtom. Män och kvinnor påverkar även miljöbeslut och utveckling olika. Kvinnor är underrepresenterade i många sammanhang där det fattas politiska och ekonomiska beslut. En svensk studie visar att kvinnor och män gör olika stora ekologiska fotavtryck beroende på könsskillnader i hur vi reser, äter och konsumerar. Ett annat exempel är att kvinnor och män har olika inställning till vad klimatproblematiken beror på och hur den kan lösas. Kvinnor tar till exempel ofta klimathotet på större allvar än män. Kommunledningar (motsvarande) samt de nämnder och offentliga bolag som ansvarar för frågor om miljö, samhällsbyggnad, teknik, avfall, VA, energi, fastigheter och trafik har stor påverkan på utvecklingen inom miljöområdet. Diagrammet visar könsfördelningen för dessa 230 personer i Kalmar läns kommuner, landsting och regionförbund. Ca 20% är kvinnor. Januari Mål: - Fördelningen mellan kvinnor och män i grupper som arbetar och beslutar om miljöfrågor ska vara mins 40/60. - Projekt och större aktiviteter inom Miljö i balans ska alltid innehålla en beskrivning av jämställdhetsperspektivet. Insatser: Att i projekt och större aktiviteter - belysa likheter och skillnader mellan kvinnor/flickor och män/pojkar, såväl när det gäller hur dessa grupper påverkas av olika miljöfrågor som hur dessa grupper påverkar samma frågor. - redovisa diskussion och förslag till åtgärder ur ett jämställdhetsperspektiv, såväl vid utformning av projektet/aktiviteten som vid slutredovisning av projektet/aktiviteten. 13

14 Kultur och upplevelser Kulturinstitutionerna tar årligen emot runt 60 miljoner kronor av statliga och regionala medel till regional kultur som ska vara tillgänglig för alla i hela länet oavsett ålder, kön, kulturell bakgrund eller funktionsnedsättning. Regionförbundet har tecknat överenskommelser med kulturinstitutionerna om att verksamheterna ska drivas utifrån barnkonventionen, mångfald, tillgänglighet, jämställdhet och hållbar utveckling. Varje år ska kulturinstitutionerna återrapportera till regionförbundet om hur målen uppfylls. Regionförbundet återrapporterar till Kulturrådet både kvantitativt och kvalitativt hur målen uppfylls. I stort ligger kulturområdet relativt långt fram när det gäller insamlig av statistik, men däremot är den inte könsuppdelad. Tyvärr saknas könsuppdelningen även i den nya nationella kulturdatabasen som introduceras under Vartannat år görs en gemensam kultur- och fritidsmedelstapport för Kalmar län. Där synliggörs hur kommunerna fördelar ekonomiska resurser inom kultur och fritidområdet. Ett försök har gjort att synliggöra hur jämställt resurserna fördelas men det visade att det inte är möjligt med befintligt statistiskt underlag. Mål: - Fördelningen mellan kvinnor och män i grupper som arbetar och beslutar om frågor som rör kultur och upplevelser ska vara mins 40/60. - Institutionerna ska driva verksamhet och organisation präglad av jämställdhet i enlighet med målen i överenskommelserna. - Ledningar och styrelser ska ha en jämn könsfördelning för att öka kvinnor, män, flickor och pojkars lika möjlighet till deltagande, upplevelse och utövande av konst och kultur. - Resurser till program och föreställningar ska fördelas med utgångspunkten att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha lika möjlighet till deltagande, upplevelse och utövande av konst och kultur. - Kulturen ska vara tillgänglig för alla i länet, oavsett kulturell bakgrund, kön eller funktionsnedsättning. Insatser: - Nya frågeställningar som belyser jämställdhet tas fram som underlag till kultur- och fritidsmedelsrapporten. Frågeställningarna tas fram tillsammans med representanter från kommuner och landsting - Samla in könsuppdelad statistik. - Ny kultur- och fritidsmedelsrapport med könsuppdelad statistik ska vara klar våren 2014 som grundar sig på år Jämställdhetsanalys av verksamheterna som leder till åtgärder av eventuell ojämställdhet kommer att kunna genomföras under 2013 med hjälp av ny könsuppdelad statistik från aktörer och kommuner. - Tillskriva kulturrådet om att kulturdatabasen bör kompletteras med könsuppdelad statistik. 14

15 Utvärdering och uppföljning av samtliga prioriterade områden Samtliga mål och insatser i handlingsplanen kommer att följas upp årligen med start i december Återrapportering till regionförbundets styrelse och övriga aktörer kommer att göras i december 2013 och För att möjliggöra analys av uppföljningen ska all statistik vara könsuppdelad. 15