HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 19, V. 20, (Årgång 2)

Transkript

1 TORSDAGSBLADET HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 19, V. 20, (Årgång 2) Patientnämnden: Vi lyssnar på dig! Visste du att Patientnämnden hjälper dig om du har frågor om eller synpunkter på den vård du fått av landstinget och länets kommuner? Vi arbetar fristående från vården och ser till att du får svar. Du kan kontakta oss på Patientnämnden när det gäller alla typer av vårdverksamheter: hälso- och sjukvård, tandvård, handikappstöd och habiliteringsverksamhet. Självklart behandlas ditt ärende anonymt. Tack vare många synpunkter har vården gjort hundratals förbättringar. Kontakta patientnämnden E-post: Telefon: Läs mer på

2 Här följer några frågor och svar: Kan jag klaga på hur min mamma vårdas? Ja, du kan ringa och rådfråga oss. Vi hjälper dig att gå vidare med ärendet. Har sjukhuset rätt att ställa in en planerad operation? Tyvärr händer det att planerade operationer måste ställas in. Ställs operationen in med kort varsel så har du rätt att få viss ersättning. Jag har hört att man kan bli stödperson åt psykiskt sjuka. Hur fungerar det? Alla som blir tvångsomhändertagna på grund av psykisk sjukdom har rätt att få en stödperson inom en vecka. Stödpersoner är vanliga människor som vill stötta en medmänniska och göra en insats för samhället. Ring telefonnummer för att få veta mer. Källa: Uppsikten maj 2013 Beslut i landstingsfullmäktige 24 april Interpellation om blodgivning på helger Annika Forssell (MP) ställde en interpellation till Ludvig Larsson (FP) om åtgärder för att få fler att vilja lämna blod och minska beroendet av blod från andra delar av landet. Frågor: Kan du tänka dig att införa helgöppet vid landstingets blodcentraler? Tycker du det ska vara möjligt att boka en specifik tid för att ge blod? Svar: Det görs en hel del insatser med marknadsföring av vikten av att lämna blod. Mer än 60 procent av det blod som används på Akademiska sjukhuset ges till patienter som inte är skrivna i Uppsala län. I dag får vi ungefär 16 procent blod från andra delar av landet och det anser jag är rimligt.

3 Jag är positivt till helgöppet vid blodcentralerna men vill först titta på andra sätt att öka allmänhetens benägenhet att ge blod. Tidsbeställning för blodgivning finns redan. Blodcentralen inför dessutom under året bokning via webben. Motion om insatser mot KOL Stefan Andersson, Solveig Kalliomäki och Kjell Andersson (S) föreslog i en motion att landstinget ska öka insatserna när det gäller KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. Sjukdomen går inte att bota, men tidig diagnos ökar möjligheterna att sätta in rätt behandling. Fullmäktige svarade: Socialstyrelsen reviderar nu de nationella riktlinjerna för vård av KOL. De ska bli ett stöd för landstinget när det gäller prioriteringar inom vården och vilka krav som ska ställas på vårdgivare. Preliminära riktlinjer beräknas vara klara sommaren Fullmäktige vill invänta riktlinjerna innan det beslutas om omfattande förändringar i vården av KOL. Interpellation om olika priser på SL-pendeln Uppsala- Stockholm Pavel Gamov (SD) ställde en interpellation till Johan Örjes (C) om kostnaderna för att åka SL-pendeln mellan Uppsala och Stockholm. Enligt Gamov kostar det olika

4 mycket beroende på varifrån man åker. De som från Uppsala betalar 90 kronor medan resenärer från Stockholm endast betalar 60 kronor om man har ett SLkort och köper en tilläggsbiljett. Svar: Det finns prisskillnader som är svåra att förklara för kunderna. Kollektivtrafiknämnden har beslutat att pris- och biljettsystemet ska ses över. Källa: Uppsikten maj 2013 Ny policy och handlingsplan ska stärka barnets rättigheter Landstinget ska bli bättre på att förverkliga barnets rättigheter. En ny policy innebär att landstinget ska arbeta aktivt för att de rättigheter som stadgas i FN:s barnkonvention uppfylls. Till exempel ska barnets situation, behov, rättigheter och intresse beaktas och väga tungt i alla beslut som fattas. Barnet ska också ha rätt att framföra sina åsikter i alla beslut som rör barnet och åsikterna ska respekteras. Landstinget har tidigare haft en policy för barnkonventionen, men den nya policyn är tydligare. Handlingsplanen har nio mål med tillhörande aktiviteter. Exempel på aktiviteter är att förtroendevalda och anställda ska få utbildning om barnkonventionen. Alla verksamheter kan utse så kallade barnrättspiloter som bevakar och kan ge stöd i barnrättsfrågor. De kan också påminna om att det behöver göras en barnkonsekvensanalys inför ett beslut som gäller barn. Källa: Uppsikten maj 2013

5 Invånarna i länet positiva till krav på goda levnadsvanor Länsborna tycker det är bra om läkare eller annan vårdpersonal tar upp frågor om exempelvis rökning, alkohol, övervikt och motion vid besöket. De flesta tycker även att hälso- och sjukvården ska kräva att patienterna ändrar sina levnadsvanor istället för att skriva ut recept på läkemedel. Det visar undersökningen Vårdbarometern Att få god vård handlar inte bara om att få en operation eller ett recept. Det kan också vara att få hjälp att ändra sina levnadsvanor. Undersökningen visar att invånarna är positiva till en mer hälsoinriktad vård, säger Anna-Karin Klomp (KD), ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Vårdbarometern är en undersökning som visar den vuxna befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården. Den görs varje år i Sveriges landsting och regioner länsinvånare, 18 år och äldre, har intervjuats per telefon. 80 procent svarade att de tycker det är positivt med frågor om levnadsvanor. Lika många tycker att vården kan kräva ändrade levnadsvanor istället för att skriva recept. 67 procent svarade att de känner till telefonnumret 1177 dit man kan ringa dygnet runt för att får råd om vård. Siffran för riket är 58 procent. Det är bra att många i länet känner till 1177 eftersom det är ett snabbt och enkelt sätt att komma i kontakt med vården, menar Anna-Karin Klomp (KD). Källa: Uppsikten maj 2013

6 Texttelefoni är gratis och har nya telefonnummer Texttelefoni är en tjänst från Eniro som hjälper personer som är döva, hörselskadade eller har talsvårigheter att kommunicera. Två personer som båda har en texttelefon, kan kommunicera utan hjälp av förmedlingstjänsten. Om bara en av personerna har texttelefon, behöver de däremot förmedlingstjänsten. Tjänsten innebär att en person översätter det som talas på svenska och det som tecknas på teckenspråk. Texttelefoni är sedan i april gratis att använda. Texttelefoni har dessutom fått nya telefonnummer: Så här når du tjänsten Från texttelefon: Från taltelefon: Från dator: Kontakta kundtjänsten Öppet vardagar kl 8-17 Texttelefon: Taltelefon: E-post: texttelefoni@eniro.com På Texttelefonis webbplats får du veta mer om hur du använder texttelefoni. Där visas även filmer på teckenspråk. Källa: Uppsikten maj 2013 Sommarro (Enköping) Caféverksamheten kommer att öppna söndagen den 19 maj klockan Sen kommer det att vara öppet fram till mitten av september varje dag i veckan klockan Det är redan nu flera föreningar som bokat in aktiviteter. Om ni vill hjälpa till på Sommarro kontakta Maud Sundqvist på Mobilnummer

7 Plantförsäljning på Ekolnsnäs, fredag 24/5 och lördag 25/5 klockan 12:00-17:00. Försäljning av egenodlade plantor: solros, stockros, tomat, chilipeppar, basilika, koriander m.m. Har du fått egna plantor över? Ta med och sälj dem och köp nya för pengarna! SOMMARCAFÉET ÖPPET för fikasugna Lövängsvägen 49 i Vårdsätra. Buss 11 (hållplats Gullvivevägen) VÄLKOMNA! Debattinlägg om levnadsvillkor Allas möjlighet till delaktighet är grunden i vår funktionshinderspolitik. Men vi är långt ifrån i mål. På område efter område är levnadsförhållandena sämre för människor med funktionsnedsättning. I Handisams lägesrapport som presenteras i dag vittnar personer om den frustration de känner och hur de skulle vilja kunna leva som alla andra.

8 Var fjärde person har svår ängslan, oro eller ångest. Att kunna ta sig till jobbet, skolan, fritidsaktiviteter, vänner och familj är en förutsättning för att vardagen ska fungera och att man ska må bra. Men personer med funktionsnedsättning reser mindre än övriga på grund av brister i färdtjänst och kollektivtrafik. Deltagandet i sociala aktiviteter är bara hälften så högt i åldrarna 16 till 64 år jämfört med övrig befolkning. Var femte har ingen nära vän. En 37-årig synskadad kvinna berättar: Jag känner mig väldigt ensam i vardagen och har inte så många vänner. Men skulle jag få ett jobb så skulle det lösa sig. För att få ett arbete krävs utbildning. Men barn och ungdomar med funktionsnedsättning har det ofta tufft i skolan. I åldrarna 16 till 25 år är drygt var femte elev missnöjd med sin skolsituation. Sju av tio grundskolor och åtta av tio gymnasieskolor brister i sitt arbete med särskilt stöd. Dessutom är det tre gångar så vanligt att barn med funktionsnedsättning blir mobbade. En elvaårig pojke med ADHD och autism berättar: Nu är det tredje skolan som jag går i och jag blir mobbad här också. BUP har sagt att nu kan vi inte göra mer. Jag blir ledsen av det. Jag har fått höra från psykologen och från min mamma att jag har svårt att få vänner för att jag har min diagnos. De har inte sagt det på ett elakt sätt utan mer förklarande. Men det är ändå tråkigt. Nästintill var femte person med funktionsnedsättning i åldrarna 16 till 29 år motionerar aldrig, vilket är mer än dubbelt så många jämfört med övriga i samma ålder. Ohälsan är nästan tio gånger så vanlig jämfört med övriga. Var femte har varit i ekonomisk kris.

9 Dessa vittnesmål är självklart ingen rolig läsning. Men samtidigt finns det positiva tecken. Ett större antal tvprogram görs tillgängliga för fler genom textning, syn- och teckentolkning. Det är också fler studenter med funktionsnedsättning som har kontakt med samordnare på högskolorna för att få stöd i att genomföra sin utbildning. Fler personer med dyslexi skriver högskoleprovet varje år. Inte minst har utvecklingen av IT underlättat vardagen de senaste åren, till exempel har Google gjort sina tjänster mer tillgängliga. Unga med funktionsnedsättning använder IT lika mycket som övriga befolkningen. Det pågår stora satsningar för att alla ska kunna ta tillvara på de möjligheter som IT ger, både på nationell- och internationell nivå. Regeringen ska göra mer men vi förväntar oss också mer från myndigheter, kommuner och landsting, företag och organisationer där vi ser uppenbara brister i olika

10 verksamheter. Fler insatser måste genomföras i högre takt. Det finns en större medvetenhet för frågorna bland kommuner och myndigheter vilket är en god förutsättning för en mer positiv utveckling framöver. Låt oss gemensamt ta ett avgörande kliv framåt kommande år. Regeringens strategi är en bra utgångspunkt för förbättringsarbetet. Vi måste tillsammans skapa ett samhälle där alla får vara delaktiga. MARIA LARSSON (KD) Barn- och äldreminister CARL ÄLFVÅG Generaldirektör Handisam Källa: Nyheter från Handisam (Handisam är en myndighet som samordnar, påskyndar och följer upp funktionshinderspolitiken) Stora skillnader i väntetid mellan landstingen Väntetiderna inom primärvård och specialistvård har minskat över åren. Men fortfarande är skillnaderna mellan landstingen stora. Det visar Socialstyrelsens årliga utvärdering av vårdgarantin och kömiljarden, som idag överlämnas till regeringen. Sedan vårdgarantin infördes har väntetiderna förbättrats, men tendensen är att det finns ett antal landsting som halkar efter och som sedan inte kan bli av med de långa köerna, säger Marianne Hanning, projektledare. Hur väl ett landsting uppfyller vårdgarantin mäts i hur stor andel av patienterna som väntat i mindre än 90 dagar på att få besök och behandling. Totalt sett har denna andel varit oförändrad mellan 2011 och Tolv av landets 21 landsting lyckades dock minska andelen patienter som fått

11 vänta längre än vårdgarantins maxgräns - 90 dagar - på att få besöka en specialist. Störst var nedgången i Västmanland. Däremot ökade andelen kraftigt i Kronoberg, Västerbotten och Dalarna. Andelen patienter som fått vänta i över 90 dagar på att få starta en behandling ökade något under Även här skiljer sig landstingen stort åt. I Västmanland och Blekinge minskade andelen långväntare kraftigt, medan andelen ökade betydligt i Västerbotten, Västernorrland och Värmland. Skillnaderna i väntetider är också stora mellan olika specialiteter. När det gäller exempelvis plastikkirurgiska behandlingar får över hälften av patienterna vänta i mer än 90 dagar, säger Marianne Hanning. När det gäller väntetiden på ett läkarbesök inom primärvården, är landstingen bra på att klara vårdgarantins maxgräns: Vid mätningar som genomfördes hösten 2012

12 fick i genomsnitt 93 procent av patienterna vänta sju dagar eller mindre på sitt läkarbesök. Alla landsting utom Uppsala klarade kraven för att ta del av den så kallade kömiljarden, det stimulansbidrag som regeringen årligen fördelar mellan landsting som håller sig inom gränserna för väntan på sjukvård. Gotland fick störst ersättning, 544 kronor per invånare, medan Uppsala inte fick någon ersättning alls. Dalarna fick näst minst, 4 kronor per invånare. Sju landsting klarade samtliga krav som ställs. Efter kritik om att vissa patientgrupper kan trängas undan på grund av vårdgarantin och kömiljarden, har Socialstyrelsen genomfört särskilda studier av väntetider för patienter med grön starr, gråstarr och diabetes. För gråstarrsoperationer konstaterar vi att väntetiderna har kortats betydligt mellan 2006 och Samtidigt har skillnaderna mellan prioriteringsgruppers väntetid minskat och då till förmån för lägre prioriterade grupper. Det tolkar vi som en undanträngningseffekt på grund av kömiljarden, säger utredaren Anne Tiainen. När det gäller grön starr och kontrollbesök för diabetes kunde inte några omfattande undanträngningseffekter konstateras. Däremot är det förvånande att var femte patient med grön starr fått vänta i mer än två år på ett första kontrollbesök hos en läkare, säger Anne Tiainen. Källa: Socialstyrelsen, Pressmeddelande 15 maj 2013

13 TÄNKVÄRT "Meningen med den jordiska existensen ligger inte, som vi har vant oss vid att tänka, i välstånd utan i själens utveckling Alexander Solzjenitsyn Redaktör: Veronika Selin, veronika.selin@c.hso.se, Tfn Ansvarig utgivare: Janne Wallgren, janne.wallgren@c.hso.se, Tfn ,