Att tänka i förväg och röra sig framåt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att tänka i förväg och röra sig framåt"

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 av Att tänka i förväg och röra sig framåt Ett underlag för att tänka strategiskt kring Umeås biblioteksverksamhet Version 1.0 Umeå Kommun Kulturförvaltningen Postadress SE Umeå Besöksadress Rådhusesplanaden 8 Tel växel +46 (0)

2 2 av 27 VERSIONSHISTORIK VERSION? NÄR? VAD? TILL VEM? ANSVARIG? Presidiet begär utredning om framtidens bibliotek Inger Edebro Sikström Första utkast Bibliotekets ledningsgrupp Inger Edebro Sikström Presidiet bekräftar att uppdraget tolkats rätt samt att Presidiet Inger Edebro Sikström beskrivningen av bakgrunden stämmer Muntlig presentation Kulturnämnden Inger Edebro Sikström Muntlig presentation Personalmöte Bibliotek Inger Edebro Sikström Diskussion på enhetsmöten Alla medarbetare Enhetschefer -forts Muntlig presentation Bibliotekschefsmöte, Länsbiblioteket i Västerbotten Komplettering och justering av historiken Komplettering och justering av historiken Elsie-Mari Jämting Maria Westerlund, Staffan Olofsson, Gunilla Häggblom, Lars Karlsson, Ulla Österlund, Tommy Sundin, Ingegerd Rönnbäck, Cecilia Flodström, Britt-Louise Lovén, Aina Gustavsson, Curt Renkonen Omarbetat underlag Bibliotekets ledningsgrupp Kulturförvaltningens ledningsgrupp Omarbetning efter synpunkter Bibliotekets ledningsgrupp Kulturförvaltningens ledningsgrupp Underlag för samverkan och beredning Förslag att godkänna utredningen och förklara utredningsuppdraget slutfört Godkänt av Kulturnämnden. Utredningsuppdraget slutfört FSG Presidiet KDN-biblioteken, Grubbebiblioteket, Umedalens bibliotek Umeåregionens bibliotek Kulturnämnden Kulturnämnden Inger Edebro Sikström Inger Edebro Sikström Maria Westerlund Inger Edebro Sikström Inger Edebro Sikström Inger Edebro Sikström Inger Edebro Sikström

3 3 av Uppdraget Kulturnämndens presidium har begärt att få ett underlag om vilka funktioner och vilka målgrupper ett bibliotek för framtiden ska planera för. Framtidsperspektivet ska vara 25 år. Underlaget ska syfta till en utveckling av såväl Stadsbiblioteket som närbiblioteken och ha sin främsta utgångspunkt i svenska förhållanden (en spegling av biblioteken utifrån ett europeiskt perspektiv kommer att göras i en särskild utredning om Umeås kulturinstitutioner inom ramen för kulturhuvudstadsarbetet). Utredningsuppdraget omfattar de bibliotek som Kulturnämnden har ansvar för, det vill säga inte kommundelsnämndernas bibliotek Holmsund/Obbola, Hörnefors och Sävar och inte heller Umedalens bibliotek som För- och grundskolenämnden ansvarar för. Dokumentet utgår från den klassiska uppdelningen i vad- och hur-frågor, där den politiska styrningen och uppföljningen är tydlig i vad-frågor, medan verksamheterna ges stor frihet i hur-frågorna. 2. Vad kan vi lära av bibliotekens historia? För att få en bättre blick på framtiden kan det vara bra att påminna om det som varit. Bibliotek är kulturinstitutioner med långa traditioner. Redan 1799 bildades Sveriges första folkbibliotek antogs den första folkskolestadgan som gav prästerna i uppdrag att uppmuntra läsande och inrätta sockenbibliotek. Läsesällskap för en borgerlig elit följs av bildningscirklar för hantverkare och gesäller. Arbetar- frikyrkooch nykterhetsrörelserna startar bibliotek. Tillgång till bibliotek blir en möjlighet att förändra sin livssituation. I en demokrati är yttrande- och informationsfrihet grundläggande rättigheter. Bibliotekens framväxt bygger på dessa rättigheter samt värderingar om allas rätt till kulturella upplevelser och information års biblioteksförfattning slår fast att varje medborgare var han än bor och vem han är ska ha möjlighet att med minsta möjliga formalitet låna varje bok han behöver. Bibliotekens bidrag till dessa demokratiska rättigheter är lika viktig idag som för hundra år sedan. Biblioteksverksamhet regleras idag i Bibliotekslagen 2 som bland annat anger att varje kommun skall ha folkbibliotek ( 2) samt att På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid ( 3). Den tidiga kulturpolitiken utgår ifrån ett färdigt koncept; bibliotekens samlingar är utvalda och tillrättalagda års kulturpolitik får en mer social inriktning och slår vakt om eftersatta gruppers behov. Biblioteken betraktas mer som resurscentra med inriktning på enskilda individers önskemål om förströelse och behov av stöd för studier. Social biblioteksverksamhet som Boken kommer utvecklas liksom programverksamhet, arbetsplatsbibliotek och barnverksamhet. På 1980-talet diskuteras, tillsammans med Åke E Andersson och Umeå universitet, K- samhället utifrån begreppen kreativitet, kommunikationer, kunskap och kultur. 1 Sockenbiblioteken i Kjula och Sundby i Södermanland 2 SFS 1996:1596 och SFS 2004:1261

4 4 av 27 Kulturen ses som ett medel för att stärka Umeås attraktionskraft får Kulturnämnden ett nytt mål; att genom hög kvalitet, förnyelse och mångfald utveckla kommunens ställning som regionalt kulturcentrum i Norra Europa. Här följer, i punktform, några nedslag i Umeås bibliotekshistoria: 2.1 Perioden finns ett sockenbibliotek i landsförsamlingens folkskola på Backen 1905 startar Umeås första boksamling Minerva ligger Minerva på Storgatan 39 där Hovrätten ligger idag. Byggnaden utvecklas till ett kulturhus med bibliotek på övervåningen, Hembygdsföreningens museum och Nationalmuseums taveldeposition på den nedre. Aulan nyttjas till teaterföreställningar och konserter 1930-talet startar Umedalens bibliotek som ett sjukhusbibliotek med medicinsk litteratur, tidskrifter, viss skönlitteratur och facklitteratur 2.2 Perioden flyttar Minervas boksamling till den så kallade Smörasken, Storgatan övertar Umeå stad Minervas bibliotek. Biblioteket har nu band och utlåningen är band per år 1946 blir Umeå centralbibliotek för Västerbottens län 1949 bildas Stiftelsen Vetenskapliga biblioteket som organisatoriskt knyts till Stadsbiblioteket. Dess uppgift blir att skapa ett bibliotek som kan motivera att högre utbildningar förläggs till Umeå 2.3 Perioden får Umeå stadsbibliotek det femte exemplaret av allt svenskt tryck 1954 flyttar Stadsbiblioteket in i de första, för bibliotek, specialritade lokalerna i Umeå. I planeringen ingår en särskild studiecirkelavdelning med föreläsnings- och utställningslokal. Lokalerna på Kungsgatan 80 ligger i anslutning till andra offentliga byggnader som badhuset, seminariet och länsstyrelsen 1965 Grubbebiblioteket flyttar till Grubbeskolan 1966 blir Stadsbiblioteket Sveriges andra lånecentral, helt finansierad av statliga medel 1967 Mariehemsbiblioteket på Mariehems centrum invigs. Umeå universitetsbibliotek tar över det femte exemplaret 1969 får Umeå sin första bokbuss som besöker boende i byar men används även av skolbibliotekscentralen för skolbesök 2.4 Perioden Umeå startar, som en av de första kommunerna i landet, bokutlåning på ett företag; Volvo Umeverken. Mariehemsbiblioteket flyttar till nuvarande lokaler i Bräntbergsskolan 1972 Ålidhemsbiblioteket på Ålidhems centrum invigs

5 5 av nämns Umedalens bibliotek för första gången som ett filialbibliotek i kommunens årsredovisning 1978 Ålidhemsbiblioteket flyttar till den nybyggda högstadieskolan Ålidhemsskolan 1980 flyttar Tegsbiblioteket in i gamla butikslokaler på Bryggargatan 1984 inrättas ytterligare fyra arbetsplatsbibliotek; ÅLÖ-maskiner, Obbola Linerboard, Bowaters samt Postterminalen 1985 flyttar Stadsbiblioteket till sina nuvarande lokaler i kvarteret Idun. I biblioteket finns nu utställningshall, kafé, kommunalt galleri och fullmäktigesal. Antalet besökare ökar efter ett par år med 40 procent 1988 inrättas en särskild enhet för uppsökande verksamhet. Grubbebiblioteket flyttar till sina nuvarande lokaler 2.5 Perioden invigs Ersbodabiblioteket, samlokaliserat med Ersboda Folkets Hus, fritidshem och fritidsgård 1992 blir Umeå värd för Sveriges enda Depåbibliotek för svenska folkbibliotek. Verksamheten finansieras helt av statliga medel. Stadsbiblioteket inleder ett samarbete med Designhögskolan, Umeå universitet om en ny låneexpedition 1993 beslutar Kulturnämnden om besparing på arbetsplatsbibliotek och att dessa ska finansieras med avgifter från företagen. Antalet bibliotek minskar från 16 till fyra 1994 startar Ersbodabiblioteket ABCD-projektet; A står för arbetslös, B för böcker och CD för skivor. Biblioteket arrangerar program på dagtid för daglediga samt börjar, som första bibliotek i Umeå, med utlåning av musik på CD. Efter projekttidens slut fortsätter programverksamheten i samarbete med Ersboda Folkets Hus 1994 startar Västangårdsprojektet där Umedalens bibliotek ingår. Syftet är att pröva nya styrformer genom ökat brukarinflytande 1996 upphör biblioteken med programverksamhet riktad till vuxna besökare 1997 för Kulturnämnden över ansvaret för Umedalens bibliotek (och 4,7 miljoner kronor) till Skolstyrelsen, efter beslut i fullmäktige. Nya informationsdiskar utvecklas i samarbete med Designhögskolan 1998 får den nya Bokbussen (Umeås femte) ett nytt uppdrag att besöka alla barn och unga på förskolor och skolor på landsbygden 2000 blir bibliotekens katalog tillgänglig för sökning på Internet och utlåningsautomater införs på Stadsbiblioteket. En idé med bokhyllor med pekskärmsinterface utvecklas i samarbete med Designhögskolan 2.6 Perioden går biblioteken inom Umeåregionen samman i ett gemensamt biblioteksdatasystem, inför gemensamt lånekort, gemensamma låneregler med mera. Det blir möjligt att låna om och reservera samt ladda ner e-böcker via webben. Stadsbiblioteket får en våning till på 500 m procent av lokalerna avsätts till barn och unga, vilket korrelerar med Umeås befolkningsprofil. En särskild avdelning kallad UNG inrättas med bland annat UNGs scen (musik,

6 6 av 27 berättande, rollspel), UNGs lya (pentry och sittplatser som används för skrivarkurser), UNGs gallerivägg (möjlighet för unga konstutövare att ställa ut sina verk) samt UNGs konstvägg (permanent utställning av inköpta konstverk). Länken, ett rum med anpassad teknik för funktionshindrade invigs 2003 uppmärksammar Svensk biblioteksförening bokbussens bredd och variation i verksamheten och utser den till Årets bokbuss. Stadsbiblioteket börjar låna ut musik på CD 2004 erbjuds nedladdning av e-ljudböcker. Ett första försök med orienteringshjälpmedel för synsvaga genomförs i samarbete med Designhögskolan och handikapporganisationer 2005 ersätts Stadsbibliotekets utlåningsdisk av självbetjäning där alla utlån sköts av besökarna. En idéskiss till ny bibliotekswebb och utredning om biblioteket som gränssnitt genomförs i samarbete med Designhögskolan 2006 är det världspremiär för AudioIndex det talande biblioteket samt introduktion av utlån av film på DVD. Umeåregionens bibliotek blir finalist i The Baltic Challenge Award. Designhögskolan tar fram förslag på utformning av ny bokbuss 2007 lanseras Umeåregionens gemensamma bibliotekswebb; minabibliotek.se. Umeåregionens bibliotek utses till Årets arbetsgrupp samt får två internationella utmärkelser; Union of Baltic Cities: The Cultural Prize for the Years 2006 and 2007 samt European Public Sector Award: Innovation Award 2008 nominerar Sveriges kommuner och landsting biblioteken till United Nations Public Service Award. En skolbibliotekarietjänst inrättas på Ålidhemsområdet 3. Vad kan vi förutse om framtiden? Att blicka tillbaka är bra, bibliotekens historiska styrkor är också till stor del dess potential i framtiden, men det biblioteken har gjort och gör är inte alltid den bästa vägvisaren för framtiden. Biblioteken måste därför hitta balansen mellan att värna om det traditionella och söka förnyelse i takt med annan samhällsutveckling. Tänk 5 år framåt! Tänk 2014! Umeå kan vara utsedd till Europas kulturhuvudstad. Vad ska biblioteken bidra med för att manifestera biblioteksverksamhet som är intressant ur ett Europeiskt perspektiv? Tänk 25 år framåt! Tänk 2033! Umeå närmar sig målet att bli invånare. Vilka uppdrag kommer biblioteken att ha? Hur ska bibliotekens lokaler och tjänster anpassas för att passa människors livsstil och livssituation? Vad är långsiktigt och hållbart? För att få perspektiv på vad som kan hända under en så lång period - tänk istället 25 år bakåt i tiden. Tänk 1983! Umeå har invånare. Stadsbiblioteket ligger kvar på Kungsgatan, Ersbodabiblioteket finns inte ens i tankevärlden. Persondatorer och mobiltelefoner existerar inte. Internet blir ett begrepp först tolv år senare. Det dröjer sjutton år innan bibliotekets katalog blir tillgänglig på Internet, 22 år innan Google finns tillgänglig som sökmotor. Vem kunde förutse denna utveckling 1983? Hur kan vi förutse en utveckling 25 år framåt?

7 7 av 27 Den historiska tillbakablicken visar på viktiga händelser som lett till avgörande steg i bibliotekens utveckling. Dessa kan kort sammanfattas i nya lägen, större och mer ändamålsenliga lokaler, fler bibliotek, uppsökande verksamhet, ny teknik, ökad samverkan samt forskningssamarbete. På liknande sätt kan man identifiera några centrala begrepp som fortsättningsvis kan få betydelse för bibliotekens framtida utveckling; multimedia, medskapande, mötesplats samt medarbetare. Andra viktiga framtidsfrågor ligger i bibliotekens integration med andra verksamheter, att gränserna mellan privat och offentlig verksamhet förändras genom ökad samverkan med och ökad samfinansiering av olika verksamheter. Regionförstoring och ökad förmåga till samverkan i nationella och internationella nätverk är ytterligare faktorer som kommer att påverka bibliotekens verksamhet. 3.1 Lägen, dimensionering, struktur Utgångspunkt för ett biblioteks placering är ett läge där människorna rör sig och lätt kan nå biblioteket. Vidare bör en utvärdering av nuvarande lägen och/eller bedömning av framtida lägen ta hänsyn tas till vilka andra verksamheter som ligger nära eller i direkt anslutning till den tänkta platsen. Val av läge påverkar dels bibliotekens förmåga att locka nya besökare som idag inte besöker biblioteken och dels möjligheten till olika samarbeten eller samarrangemang prövades i en utredning tanken att göra stadsdelsövergripande servicelägen till ett kriterium för lokalisering av närbibliotek. Exempel på stadsdelsövergripande centrumlägen är Ersboda/Mariedal, Strömpilen och Klockarbäcken. En konsekvens av sådana lokaliseringar blir att biblioteken når många, men bidrar inte till att skolor utvecklas till lokala kulturcentra och att närhetsprincipen för barn och unga faller. Oavsett var biblioteken kommer att vara placerade i framtiden ska de, tillsammans med andra investeringar, förstärka Umeås profil som kultur- och kunskapsstad. 3.2 Samverkan och integration Det blir allt viktigare med samverkan med andra för att klara verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring. Biblioteken måste söka samarbetspartners som kan stödja och komplettera bibliotekens uppdrag. Bibliotekens långa forskningssamarbete med Designhögskolan, Umeå universitet har bland annat resulterat i innovativ produktutveckling, bättre arbetsmiljö och kompetensutveckling för personalen, ökad professionalitet och inspiration till vidare utveckling. Umeåregionens bibliotekssamarbete har bidragit till en verksamhetsutveckling som är ett föredöme för många andra verksamheter lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. En allt viktigare fråga blir hur bibliotek (och andra kulturinstitutioner) kan bidra till en likvärdig tillgång till kultur och information. Framtidens bibliotek måste i större utsträckning inkludera även andra kulturers värderingar i sina samlingar och i utformningen av lokalerna.

8 8 av Nya drifts- och finansieringsformer Samnyttjande av resurser, som idag sker dels i Umeåregionssamarbetet och dels genom samlokalisering med skolan, måste utvecklas. Nya sätt att samnyttja resurser och finansiera verksamheter måste prövas. 3.4 Regionalisering och globalisering Bibliotekssamarbetet inom Umeåregionen har varit betydelsefullt för bibliotekens utveckling de senaste åren. Internationella utmärkelser visar att biblioteken utvecklat en modell för samarbete som kan tillämpas även i andra länder. För att stödja en framtida utveckling är deltagande i internationella nätverk viktigt. 3.5 Multimedia Bibliotekens mediesamlingar är basen för bibliotekens service och tjänster. Bibliotekens utbud består, i motsats till bokhandelns, av såväl aktuella titlar som äldre titlar som inte längre går att köpa. Biblioteken måste säkerställa en rik och varierad mediesamling för att möta behov och önskemål hos nuvarande besökare samt för att locka nya besökare. Antalet utlån minskar, bokslutet för 2007 visar på en minskning med tio procent. Det är främst lån av facklitteratur som minskar och kan förklaras av ett allt större utbud av informationskällor på Internet. En annan förklaring är minskad bokmoms och därmed minskade bokpriser samt en högre köpkraft hos konsumenterna. Boken och tryckta medier är idag basen i bibliotekens utbud, men frågan som måste ställas är hur länge till? Det är sannolikt att musik CD och film på DVD inte kommer att finnas kvar som fysiska medier utan erbjudas som nedladdningstjänster. Fördelen med nedladdningstjänster är att de inte kräver hyllplats och har, i jämförelse med fysiska medier, lägre kostnader för hantering. Användningen av digitala medier ökar och leder till ändrade informations- och kulturvanor. Genom att utveckla fler digitala tjänster kan biblioteken frigöra tid både hos besökarna och hos bibliotekens medarbetare. Tid som idag används till rutinmässiga arbetsuppgifter, som till exempel att söka och låna, kan användas till annat. Umeå är en av Sveriges yngsta kommuner och förmodligen världens bredbandstätaste stad. En ökad tillgång till trådlösa nätverk bidrar till mobiltelefonernas utvecklade funktioner. Mobiltelefonen är ungdomars främsta kommunikationsverktyg och kommer mer och mer att ersätta datorn. En helt ny företeelse är mobilromanen; korta historier som skrivs och läses på mobiltelefoner, men som även säljer bra i bokform. 3.6 Medskapande Internationellt talar man idag om att biblioteken går från att stödja information literacy (informationskompetens) till att stödja participating literacy (medskapande). För att få kunskap om vilken service och vilka tjänster som kan attrahera fler att besöka biblioteken, fysiskt och virtuellt, måste metoder för dialog med dem som idag inte använder biblioteken utvecklas. En bra kommunikation, ett

9 9 av 27 aktivt lyssnande och en beredskap att förändra kommer att vara avgörande för bibliotekens utveckling. Fler kan attraheras om biblioteken erbjuder brukarna en möjlighet att skapa mervärden. Youtube och MySpace, men också boktipsen och artiklarna på minabibliotek.se, är några exempel som visar värdet av personliga rekommendationer genom så kallad peer to peer kommunikation 3. Wikipedia är ett annat exempel på fenomenet att mångas bidrag ökar attraktionen hos en tjänst. 3.7 Mötesplats Biblioteken är de mest besökta kulturinstitutionerna. Stadsbiblioteket har cirka besökare per dag, eller per år. Siffran kan jämföras med Västerbottens länsmuseum med besökare per år eller Vasamuséet i Stockholm med 1 miljon besökare per år. Tekniken medför nya möjligheter att använda biblioteken. Kravet på att fysiskt besöka biblioteken minskar och leder till en omfördelning av hur man nyttjar bibliotekens service. Bibliotekens nya webbplats; minabibliotek.se, har lett till en fortsatt ökad användning av bibliotekens tjänster. Som en konsekvens av detta har antalet fysiska besökare minskat. En nedgång på tio procent av de fysiska besökarna överträffas av ett växande antal virtuella besökare hade webben besök per månad för att i januari 2008 vara uppe i eller c:a besök per dag. Bibliotekens funktion som mötesplats betonas allt mer och allt fler umgås på webben. Kraven på ökad tillgänglighet, såväl fysiskt som virtuellt, kommer att öka. Bibliotek för framtiden bör utformas så att de kan erbjuda lokaler utan krav på prestation eller konsumtion, ett ställe för barn att leka, lära och vara i. Om biblioteksbesöket i framtiden ska kunna vara en kulturupplevelse i sig krävs både nya grepp på utformningen av det fysiska biblioteksrummet och samverkan med andra kulturverksamheter. Det kan till exempel vara genom program- och utställningsverksamhet och/eller genom samlokalisering. 3.8 Medarbetare Flera år i rad (den senaste i december 2007) har kundundersökningar bland dem som besöker biblioteken visat ett mycket bra utfall på hur man uppfattar bibliotekens service och kundbemötande. 96 procent är nöjda eller mycket nöjda. Biblioteken har ett högt förtroendekapital att förvalta, men det finns också en risk för att biblioteken blir så "älskade" av dem som använder biblioteken idag så att man tappar incitamentet att utveckla verksamheter som lockar nya besökare. För att lyckas med uppgiften att skapa framtidens bibliotek behöver biblioteken ny och annan kompetens. Google, Wikipedia och andra sökverktyg och informationskällor på Internet har för alltid förändrat våra informations- och 3 Peer to peer (eller P2P) är en term för ett nätverk där alla datorer kan agera i alla roller (ingen dator har en specifik roll eller speciellt privilegium). Begreppet används allt mer för att beskriva kommunikation mellan jämställda personer 4 Kulturnämndens bibliotek tillsammans besökare per dag

10 10 av 27 sökvanor. Om biblioteken ska klara sin grundläggande uppgift att tillhandahålla information måste man utveckla metoder att stödja och vägleda medborgarna i det stora informationsutbudet. Fler medarbetare behöver utveckla sin förmåga att kunna arbeta projekt- och processorienterat i nya nätverk. Några andra exempel på kompetenser som kommer att efterfrågas är förmågan att använda multimedial teknik, analysera, arrangera, marknadsföra, producera De traditionella yrkesrollerna står inför flera förändringar. Att hantera denna situation ställer krav på såväl ledarskap som medarbetarskap. 3.9 Utmaningar Ingen kan förutse den långsiktiga utvecklingen inom de områden som nämns ovan. Utmaningen är att skapa en verksamhet som, genom bibliotekens geografiska lägen, lokalernas utformning och verksamheternas innehåll, skapar möjligheter till kombinationslösningar och samverkan. En utveckling som i sin tur kan leda till en ny inriktning av bibliotekens verksamhet, präglad av delaktighet, samverkan och medskapande. 4. Vad ska biblioteken göra? Allt ifrån att de första folkbiblioteken bildades på 1800-talet har det stått klart att tillgång till biblioteksservice är viktigt då god läskunnighet och tillgång till information är grundläggande förutsättningar för att kunna delta i en demokratisk process. Detta faktum, tillsammans med värderingar om allas rätt till kulturella upplevelser och tillgång till information, gör det sannolikt att bibliotekens grundläggande uppdrag i framtiden kommer att vara i stort sett detsamma som idag; förmedla kultur, tillhandahålla information, vara en tillgänglig mötesplats. Dessa uppdrag gäller oavsett publikationsform; svartskrift, braille, ljudböcker, e-böcker, nedladdning Det fysiska och det virtuella ska stödja och komplettera varandra. Biblioteken ska utifrån dessa grundläggande uppdrag: Agera nyskapande genom samarbete med andra verksamheter som kan stödja och komplettera bibliotekens uppdrag Fokusera på medborgarnytta genom att fråga efter, och lyssna på, synpunkter från medborgarna samt genom att rikta uppmärksamhet och resurser till olika målgruppers behov Finnas på en plats som kan locka nya målgrupper 4.1 Förmedla kultur Att stimulera lusten att läsa genom att erbjuda upplevelser ska vara centralt för ett bibliotek i framtiden. Förutom förmedling kommer uppdraget allt mer att omfatta att erbjuda förutsättning för att skapa, producera och framföra kultur. 4.2 Tillhandahålla information Att veta hur man skaffar ny kunskap, att kunna orientera sig i ett stort och växande informationsflöde förutsätter tillgång till information samt informationskompetens.

11 11 av 27 Att stödja såväl det formella som det informella lärandet genom att stimulera människors nyfikenhet är en allt viktigare uppgift för biblioteken. 4.3 Vara en tillgänglig mötesplats Biblioteken ska ha en tydlig identitet som tillgängliga och neutrala mötesplatser som upplevs välkomnande av alla oavsett etnicitet, religion, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller social bakgrund. Ett viktigt förbättringsområde är hur vi bemöter icke svenskspråkiga besökare. Biblioteken har allt mer även fått funktionen som studieplats. 4.4 Utmaningar Utifrån dessa uppdrag finns några utmaningar inför framtiden; behov av lokalisering nära andra verksamheter som kan komplettera och stödja biblioteken, större och mer flexibla lokallösningar, mer teknikanvändning samt en förmåga hos biblioteken att samverka med nya aktörer och nya finansiella lösningar. 5. Vad ska biblioteken utveckla för att bidra till en hållbar utveckling? 5.1 Ålborgdeklarationen Umeå och Umeåregionen är en av 563 städer, kommuner och regioner i Europa som anslutit sig till den så kallade Ålborgdeklarationen. Deklarationen innehåller 50 åtaganden inom tio tematiska områden som listas nedan tillsammans med exempel på frågor som Kulturnämnden behöver diskutera och ta ställning till: Styrning och förvaltning Ska nya former för styrning av bibliotekens verksamhet införas (till exempel brukarråd, öppna dialogseminarier nämnd brukare, brukarenkäter )? Vilka frågor ska vara öppna för en annan form av styrning (öppethållande, inköp, teknikval, programverksamhet )? Lokal styrning i riktning mot hållbarhet Vilka krav vill nämnden formulera på till exempel bibliotekens inköp, materialanvändning, energi? Naturliga gemensamma nyttigheter Vilka andra verksamheter ska biblioteken verka för att, inom eller i direkt anslutning till biblioteken, utveckla tjänster som kompletterar bibliotekens funktioner? Ansvarsfulla konsumtionsmönster och val av livsstil På vilket sätt vill Kulturnämnden att biblioteken i sin utåtriktade verksamhet försöker påverka och vägleda människors beteenden? Genom tematiska utställningar, informationsverksamhet, uppsökande verksamhet, överföring av fler tjänster på webben?

12 12 av Planering och stadsbyggnad På vilket sätt vill Kulturnämnden att biblioteken ska bidra till stadsdelars och centrums utveckling? Läget, storleken och flexibiliteten på lokalerna är nyckelfrågor liksom öppenhet för samverkan med andra offentliga och/eller privata aktörer Bättre framkomlighet, mindre trafik Ser Kulturnämnden en utveckling av webben och fortsatt utveckling av närbibliotek som ett bidrag till målet om högre tillgänglighet och som ett sätt att bidra till färre resor och därmed mindre trafik? Lokala hälsofrämjande insatser Vad gäller den utåtriktade verksamheten har målet viss samstämmighet med punkt 7.4; utställningar, informationsverksamhet, uppsökande verksamhet. Vilka insatser vill Kulturnämnden verka för vad gäller den inre verksamheten (förebyggande och hälsofrämjande insatser)? Livskraftig och hållbar lokalekonomi Ett första steg för Kulturnämnden är att ta ställning till den egna biblioteksverksamhetens kostnadseffektivitet. Är volym, inriktning och struktur på biblioteksverksamhet optimal? Den andra frågan är om Kulturnämnden kan dela kostnader för verksamheten på fler (på liknande sätt som sker inom Umeåregionen)? Vill Kulturnämnden utvidga bibliotekssamverkan till Örnsköldsvik, andra Västerbottenskommuner eller andra större kommuner i övriga Sverige? Norden? En tredje fråga är om Kulturnämnden kan tänka sig nya finansieringsformer, till exempel att driva verksamhet mer i projektform med EU stöd eller är öppen för sponsring? Jämlikhet och social rättvisa På vilket sätt vill Kulturnämnden verka för en likvärdig tillgång till biblioteksservice oavsett etnicitet, religion, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller social bakgrund? Lokalt till globalt Vill Kulturnämnden ansluta bibliotekens verksamhet till större internationella nätverk för forskning och utveckling av verksamheten? 5.2 Bibliotekens bidrag idag Umeåregionens bibliotek har, som tidigare nämnts, under flera år tillämpat en strategi för en långsiktig och hållbar utveckling som bland annat resulterat i en infrastruktur för framtida utveckling samt en innovativ produktutveckling. Bibliotekens verksamhet kan beskrivas utifrån de tre perspektiven för en hållbar utveckling; social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

13 13 av Social hållbarhet Social hållbarhet handlar om att långsiktigt, stabilt och dynamiskt utveckla verksamheter utifrån människors behov. Några nyckelord är arbete, hälsa, delaktighet, utbildning, kultur och attraktivitet. Bibliotekens grundläggande uppdrag är att förmedla kultur, tillhandahålla information samt vara en tillgänglig mötesplats. Biblioteken är en resurs för såväl det formella som det informella lärandet. Umeåregionens bibliotek har utvecklat ett samarbete som ökar tillgängligheten till bibliotekens tjänster. Invånarna i Umeåregionen har i praktiken inga kommunala gränser för biblioteksverksamheten Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser. Exempel på nyckelord är här produktivitet, investeringar, finansiell stabilitet, nyskapande och infrastruktur. Umeåregionens bibliotek har kunnat öka sin produktivitet genom att dela kostnader och samnyttja resurser. Biblioteken har skapat en infrastruktur för gemensamma investeringar (server, biblioteksdatasystem) och fått en finansiell stabilitet genom gemensamma upphandlingar och tillämpning av Umeåregionens finansieringsmodell för fördelning av kostnader. Biblioteken i Umeåregionen har under snart tio år bedrivit en nyskapande utveckling som bekräftats i ett flertal internationella utmärkelser 5. Biblioteken måste värderas i ett vidare politiskt sammanhäng än som enbart kulturinstitutioners. Tillväxt bygger på kunskap och kunskap förutsätter informationskompetens. I en omfattande forskningsöversikt om den samhällsekonomiska nyttan av bibliotek konstaterar man att biblioteken ger mer tillbaka till samhället än de kostar. Tillgänglig internationell forskning visar att avkastningen är mellan en och tio gånger investerade medel Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga samt minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de klarar av. Några nyckelorden är här biologisk mångfald och produktions- och konsumtionsmönster. Bibliotek består till stor del av böcker. Man brukar beräkna att av ett träd kan man producera A4-papper, eller 100 till 150 böcker. Varje bok som lånas mer än en gång bidrar till ökad ekologisk hållbarhet. Utvecklingen av fler digitala tjänster bidrar också till ökad ekologisk hållbarhet. Användningen av informations- och kommunikationsteknik är dock inte fri från miljökonsekvenser. Det behövs en analys av biblioteksverksamheten utifrån detta perspektiv och att så kallade gröna IT-mål tas fram. 5 Baltic Challenge Award 2006, Union of Baltic Cities: The Cultural Prize for 2006 and 2007, European Public Sector Award s Innovation Award 2007, finalist i United Nations Public Service Award 2008

14 14 av Vad ska prioriteras? För att säkerställa en hållbar utveckling behövs tydliga politiska ställningstaganden om vad som ska prioriteras när pengarna inte räcker till. Erfarenheten är att kostnadsökningarna är större än uppskrivningen av budgetramarna och den produktivitetsökning som biblioteken kan prestera har använts till att finansiera kapitalkostnader för investeringar i en ökad grad av självbetjäning. 6.1 Andra finansieringsformer? Om Kulturnämnden bedömer att det inte finns möjlighet att tillföra mer kommunala medel måste nämnden ta ställning till några vägval. Det kan till exempel vara att finansiera mer verksamhet med nationella och/eller internationella utvecklingsmedel. En sådan inriktning förutsätter att tid och resurser tas från den dagliga verksamheten till att formulera ansökningar samt att biblioteken har tillgång till egen eller annan kompetens i området. Accepterar Kulturnämnden reklam på bibliotekets webbplats? Vill Kulturnämnden arbeta aktivt för sponsring (eller donationer) av biblioteksverksamheten? Är Kulturnämnden beredd att införa avgifter för vissa tjänster? 6.2 Begränsad service? Kan Kulturnämnden tänkas sig att biblioteken under vissa tider på tider på dagen, veckan eller året är öppna med begränsad service, där besökarna kan nyttja lokalen, media och den självbetjäning som finns men inte få hjälp med att till exempel söka information eller ge boktips. Det skulle kunna ge möjlighet till ökat öppethållande eller bibehålla befintligt öppethållande om inte resurser tillförs. 6.3 Minskat öppethållande? Närbiblioteken har idag ett så begränsat öppethållande att ytterligare minskning inte kan försvaras utifrån de stora investeringar som gjorts i mediesamlingar, teknik och lokaler. Närbiblioteken prioriterar ett öppethållande som ger ett stöd till skolan, där undersökande arbetssätt, nyfikenhet och lust att lära är centrala begrepp som förutsätter tillgång till kompletterande och aktuella läromedel. En annan fördelning av öppettiderna kan diskuteras. Vad vill Kulturnämnden prioritera; elevers eller allmänhetens tillgång till närbiblioteken? Ett minskat öppethållande på Stadsbiblioteket lördagar och söndagar motsvarar i budget kronor, en summa som motsvarar det produktivitetskrav Kulturnämnden har för Vad vill Kulturnämnden prioritera; Stadsbibliotekets öppethållande eller annan kulturell verksamhet? 6.4 Färre bibliotek? I Umeå har alla som bor i tätort cykelavstånd (2 km) till minst ett bibliotek. Utanför tätorten erbjuds biblioteksservice via bokbuss. Webbplatsen minabibliotek.se erbjuder viss service 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, för alla som har tillgång till Internet.

15 15 av 27 Biblioteken ska finnas där människorna finns. När biblioteken inrättades fanns inte dagens handelsstruktur med externa köpcentra. Butiker har idag generösare öppettider. Skolelever förflyttar sig idag till andra stadsdelar för sin skolgång och föräldrar arbetar i större utsträckning. Behovet av att kunna besöka biblioteken i samband med att man gör andra ärenden har blivit större. Det är troligt att dessa trender förstärks i framtiden och påverkar bedömningen av hur många bibliotek som ska finnas och var de ska placeras geografiskt. Ett närbibliotek motsvarar i budget cirka 2 miljoner kronor. Bokbussen är den enhet som lånar ut mest barn- och ungdomslitteratur. Av bokbussens totala utlån är utlån av barn och ungdomsmedia 74 procent, att jämföras med närbibliotekens procent, eller Stadsbibliotekets 37 procent. Vilka kriterier ska gälla för att motivera ett närbibliotek? Hur stort befolkningsunderlag behövs för att bära ett bibliotek? Kan ytterligare en bokbuss vara ett alternativ till fasta bibliotek även inom tätort? Ska närbibliotek alltid söka samlokalisering med största skolenhet? 7. Vad ska utvärderas? Ett framtida bibliotek bör utvärderas utifrån vilken service och vilka tjänster det tillhandhåller, vilka upplevelser de erbjuder och vilken miljö de lyckas skapa. De verksamhets- och nyckeltal som följs upp idag är: Nettokostnad per invånare Nettokostnad per utlån Antal utlån Utlån per invånare Öppettid per vecka Antal besökare (fysiska) på Stadsbiblioteket per pr Antal besökare på Antal böcker m m totalt Antal nya volymer per år Antal nya böcker m m per invånare Offentliga program, antal tillfällen Offentliga program, antal besökare Till detta kommer kontinuerliga kundundersökningar. Flera år har biblioteken i Umeåregionen använt den modell som Svensk biblioteksförening tagit fram. Resultaten visar ett mycket bra utfall på hur man uppfattar bibliotekens service och kundbemötande (94 procent var nöjda eller mycket nöjda). De mycket höga siffrorna är en bra bekräftelse, men ger inte stöd för en utveckling av verksamheten. Under 2007 prövades därför en ny modell som fick ett ännu bättre resultat (96 procent var nöjda eller mycket nöjda). Under 2008 deltar biblioteken i den så kallade Umeåopinionen med bland annat frågor om varför man inte besöker biblioteken och vad som skulle kunna locka till ett besök. Motsvarar detta Kulturnämndens krav på uppföljning och utvärdering?

16 16 av Vad är ett fullgott barnperspektiv? I biblioteken finns ett rikt, varierat och aktuellt utbud av medier som speglar världen ur ett barnperspektiv. Genom att stimulera nyfikenhet och läslust samt genom att uppmuntra och ge plats för eget skapande, bidrar biblioteken till att stärka barns och ungdomars personlighetsutveckling, liksom deras utveckling till aktiva demokratiska samhällsmedborgare. Biblioteken har fortsatt en viktig roll som stöd till skolans undervisning. Biblioteken samarbetar med föreningslivet, studieförbund, ungdomsombud, fritidsgårdar och andra kulturaktörer för att utveckla och bredda bibliotekens roll som mötesplats. För biblioteken är barn och unga en prioriterad målgrupp. Det bör avspeglas i hur bibliotekens resurser fördelas. Så här används resurserna idag: 20 % av Umeås befolkning är under 18 år 45 % av bibliotekens budget går till barn- och ungdomsverksamhet 47 % av alla utlån består av barn- och ungdomsböcker 32 % av det totala medieanslaget går till inköp av barn- och ungdomslitteratur 23 % av det totala mediebeståndet är barn och ungdomsmedia Är detta en tillräcklig måluppfyllelse eller ska prioriteringarna ändras? Skulle en samlokalisering med Kulturcentrum för barn och unga medföra att ny kompetens tillförs biblioteken. Kompetens som skulle göra det möjligt att utveckla och anpassa verksamheten ytterligare utifrån barns och ungas behov? 9. Vem/vilka besöker biblioteken idag och varför? Bibliotekens tjänster ska vara tillgängliga för alla på lika villkor. Det är en kort och koncis vision som fyller sin funktion trots att biblioteken aldrig, bokstavligt, kommer att kunna uppfylla visionen. Det finns en risk för att biblioteken fokuserar för mycket på dem som redan besöker biblioteken istället för de grupper man inte når. SOM institutet 6 vid Göteborgs universitet gör regelbundet undersökningar om långsiktiga trender. Undersökningar om ändrade biblioteks- och informationsvanor har analyserats och kommenterats av professor Lars Höglund. Några slutsatser är: att vara kvinna, högutbildad och tjänsteman ger högre sannolikhet för biblioteksanvändning. Utbildning har mer än dubbelt så stor betydelse för besöksfrekvensen som kön att antalet biblioteksbesökare minskar påtagligt. Skillnaden är större för män, arbetare, lågutbildade och äldre och tyder på ökade sociala skillnader. Tendensen är att de flitigaste besökarna ligger på samma eller högre nivå än tidigare, medan de mer sporadiska besökarna minskar. För att nå den senare gruppen finns anledning att undersöka behov och utveckla nya tjänster att män läser färre böcker än kvinnor. Största nedgången är i åldersgrupperna 9 14 år respektive år. Nedgången är störst bland facklitteratur, där Internet är en möjlig förklaring till ändrade informationsvanor i dessa grupper 6 SOM-institutet = Samhälle Opinion Massmedia

17 17 av 27 Danmarks biblioteksförening har sammanställt erfarenheter från ett stort antal bibliotekarier som visar att det är de resursstarka (välutbildade och aktiva) och de resurssvaga (kort utbildning, låg social bakgrund, ingen tradition att besöka bibliotek) som biblioteken inte når. Många av de resursstarka som använder biblioteken är också periodiska icke-användare. I en nyligen genomförd undersökning av Umeåregionens biblioteksbesökare anger bara hälften låna/återlämna bok som anledning till besöket på Stadsbiblioteket. Det är istället bibliotekets roll som mötesplats och ett ställe för återhämtning och avkoppling som bekräftas. 40 procent av de tillfrågade anger ta en paus, strosa och träffa folk som skäl till sitt biblioteksbesök. Det här är tecken på att biblioteken bidrar till att skapa sociala mönster där kontakt och möten är centrala inslag (möjligheten till oväntade möten med nya människor kan leda till nya idéer och nya relationer). Annat som är värt att notera från undersökningen är att läsa dagstidningar, läsa tidskrifter samt använda Internet ligger högt, medan söka fakta ligger överraskande lågt. Närbiblioteken får, av naturliga skäl, en annan profil där låna/återlämna bok, läsa dagstidningar och läsa tidskrifter dominerar. I den danska undersökningen anger man bibliotekens image, ökat utbud på Internet, lägre bokpriser och tidsbrist som några förklaringar till varför man inte använder biblioteken. En annan förklaring är att biblioteksmiljön och den uppförandekod som man upplever finns där gör att man inte känner sig hemma på biblioteket. 10. Hur ska biblioteken utveckla sina tjänster? Bibliotekens uppdrag har visat sig vara hållbara över lång tid, men form och metod för hur bibliotekens tjänster erbjuds varierar desto mer över tid och är därför svårare att förutse. Ett detaljerat framtidsperspektiv på 25 år är därför inte realistiskt att försöka uppfylla. Biblioteken måste i stället ha en beredskap att förändra sitt utbud av tjänster i takt med ändrade kultur- och informationsvanor i ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Förändringsarbetet kan också styras av aktiva åtgärder för att påverka bibliotekens utbud och service. I en planering för framtiden ingår både att värna befintliga resurser (som har potential att utvecklas) och att skapa nytt/utveckla annat. Biblioteken behöver fokusera, inte enbart på en utveckling av tjänster, utan även på en utveckling av arbetsmetoder. Nedan listas några tankar om framtiden: 10.1 Biblioteken som arena för framförande och medskapande Tillsammans med andra aktörer kan bibliotekens roll som mötesplats utvecklas. I de dialogträffar som genomförts inom ramen för kulturhuvudstadsarbetet har önskemål om ett Berättarnas hus förts fram. Det ligger nära till hands att se att ett bibliotek för framtiden också är en arena för det muntliga berättandet och en aktiv samarbetspart för andra kulturverksamheter.

18 18 av 27 I Umeås kulturprofil har musiken en stark ställning. Ett bibliotek för framtiden bör stödja Umeås musikprofil genom till exempel att ha mindre studios med möjlighet att öva, spela in, redigera och framföra musik. Biblioteken som en arena för framförande och medskapande förutsätter både anpassade lokaler och ett aktivt samarbete med de aktörer som finns på dessa områden Biblioteken som lokalhistoriskt centrum Lokal historia blir allt mer viktigt och intressant. I många sammanhang talar man om värdet av att berätta sin historia. Biblioteken bör utvecklas till ett lokalhistoriskt centrum som även speglar Umeå stads moderna historia. Syftet är att ge bättre förutsättningar för att delta i olika demokratiska och kulturella processer. Detta är särskilt viktigt i en kommun som Umeå med stor demografisk rörlighet. Frågan om någon form av stadshistoriska databaser och utställningar har diskuterats och skulle med fördel kunna vara en aktiv del i ett framtida bibliotek Biblioteken som stöd till folkbildning och kulturella föreningar Biblioteken ska stödja Umeås aktiva föreningsliv genom till exempel ett fördjupat samarbete kring programverksamhet och folkbildning. Ett annat exempel på stöd är att erbjuda tillgång till studierum och andra möteslokaler. En översyn pågår om hur ett stöd till kulturella föreningar kan förbättras. Biblioteken är en lämplig plats för denna verksamhet Bibliotekens medverkan till stadsutveckling Biblioteken har genom sina lägen i stadsdelar och i centrum goda möjligheter att utgöra basen för en ökad samverkan med många aktiva föreningar, organisationer och företag som bedriver närliggande verksamheter. Tillsammans kan man skapa ett gemensamt underlag för respektive verksamhet, samtidigt som man ökar tillgängligheten för olika verksamheter som är viktiga i människors vardag Bibliotekens virtuella tjänster Biblioteket har utvecklat nya digitala tjänster och etablerat en mötesplats på nätet minabibliotek.se. Utvecklingen inom detta område är oerhört snabb. Biblioteken måste följa med i utvecklingen och kunna möta medborgarnas förändrade media- och informationsvanor. 11. Frågor för andra att lösa Alla framtidsfrågor går inte att lösa på ett kommunalt plan. Nedan listas några, för framtiden viktiga, frågor som Kulturförvaltningen har framfört till regeringens kulturutredning (januari 2009): Lagstiftningen måste anpassas så att den tydliggör hantering av digitala medier. Efterfrågan på dokument i fulltext och med så kallad remote access ökar. Former för ersättning till upphovsmän måste utarbetas och licensavtal behöver samordnas

19 19 av 27 Staten måste fortsätta ta ett ekonomiskt ansvar för investering och utveckling av biblioteksdatasystemet LIBRIS. LIBRIS är i första hand utvecklat utifrån behov hos forsknings- och högskolebibliotek. För att ta vara på redan gjorda statliga investeringar måste LIBRIS anpassas till folkbibliotekens behov. De juridiska frågor som idag utgör ett hinder för många folkbibliotek att ansluta sig till LIBRIS måste få en lösning För att biblioteken ska kunna samverka och samnyttja resurser på nationell nivå krävs dels standardiserade APIer, det vill säga protokoll för hur man ställer frågor och får svar och dels standardiserade XMLer, det vill säga protokoll för hur svaren och frågorna ska skickas Det behövs en organisation som ger en struktur för enskilda biblioteks samarbete kring så kallade mervärden, det vill säga kompletterande information om media där ökad volym innebär ökad kvalitet (boktips med mera). Det behövs även nationella avtal om vem som äger informationen, hur uppgifter om vem som lagt in informationen ska presenteras samt vilka villkor som gäller för hur informationen ska hanteras Ett annat exempel är att stödja en fortsatt digitalisering av källor. Det kan ske dels genom en fortsättning av Access projektet och dels genom att skapa upphovsrättsliga möjligheter för biblioteken att tillhandahålla och förmedla elektroniska dokument Ändringen av bibliotekslagen 7 föreskriver i en ny paragraf 7A att Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Staten bör agera som ett gott exempel genom att till exempel uppmuntra till ett fördjupat samarbete mellan de statligt finansierade forskningsbiblioteken och de kommunala folkbiblioteken samt göra Sveriges depåbibliotek till en gemensam depåfunktion för såväl folk- som forskningsbibliotek 7 SFS 1996:1596, ändrad 2004:1261

20 20 av 27 Sammanfattning Dokumentet är ett svar på presidiets uppdrag att göra en utredning om vilka funktioner och vilka målgrupper ett bibliotek för framtiden ska planera för. Framtidsperspektivet ska vara 25 år. Underlaget ska syfta till en utveckling av såväl Stadsbiblioteket som närbiblioteken och ha sin främsta utgångspunkt i svenska förhållanden. Struktur Dokumentet utgår från den klassiska uppdelningen i vad- och hur-frågor, där den politiska styrningen och uppföljningen är tydlig i vad-frågor, medan verksamheterna ges stor frihet i hur-frågorna. Exempel på frågor som dokumentet försöker ge svar på, eller ställa, listas nedan tillsammans med kortfattade slutsatser. Slutsatser Vad kan vi lära av bibliotekens historia? Folkbibliotek är kulturinstitutioner med långa traditioner som bygger på yttrande- och informationsfrihet samt värderingar om allas rätt till kunskap, kulturella upplevelser och information. Bibliotekens bidrag till dessa demokratiska rättigheter är lika viktiga idag som för hundra år sedan. Vad kan vi förutse om framtiden? Biblioteken måste hitta balansen mellan att värna om det traditionella och söka förnyelse i takt med annan samhällsutveckling. Utredningen belyser några centrala begrepp som kommer att ha betydelse för bibliotekens framtida utveckling: Lägen, dimensionering, struktur Samverkan och integration Nya drifts- och finansieringsformer Regionalisering och globalisering Multimedia Medskapande Mötesplats Medarbetare Vad ska biblioteken göra? Bibliotekens uppdrag är att: Förmedla kultur Tillhandahålla information Vara en tillgänglig mötesplats Biblioteken ska utifrån dessa grundläggande uppdrag: Agera nyskapande genom samarbete med andra verksamheter som kan stödja och komplettera bibliotekens uppdrag Fokusera på medborgarnytta genom att fråga efter, och lyssna på, synpunkter från medborgarna samt genom att rikta uppmärksamhet och resurser till olika målgruppers behov Finnas på en plats som kan locka nya målgrupper

21 21 av 27 Utifrån dessa uppdrag finns några utmaningar inför framtiden; behov av lokalisering nära andra verksamheter som kan komplettera och stödja biblioteken, större och mer flexibla lokallösningar, mer teknikanvändning samt en förmåga hos biblioteken att samverka med andra aktörer och nya finansiella lösningar. Vad ska biblioteken utveckla för att bidra till en hållbar utveckling? Biblioteken bidrar till samtliga tre perspektiv för en hållbar utveckling; social, ekonomisk och ekologisk. En analys av biblioteksverksamheten utifrån den så kallade Ålborgdeklarationen kommer att ge viktiga förändringsimpulser för verksamheten. Utredningen listar exempel på frågor som Kulturnämnden behöver diskutera och ta ställning till. Vad ska prioriteras? För att säkerställa en hållbar utveckling behövs tydliga politiska ställningstaganden om vad som ska prioriteras när pengarna inte räcker till. Om Kulturnämnden bedömer att det inte finns möjlighet att tillföra mer kommunala medel måste nämnden ta ställning till några vägval. Vad ska utvärderas? Biblioteken ska utvärderas utifrån vilken service och vilka tjänster det tillhandhåller, vilka upplevelser de erbjuder och vilken miljö de lyckas skapa. Idag följs verksamheten upp genom redovisning av olika verksamhets- och nyckeltal samt genom kontinuerliga kundundersökningar. Vad är ett fullgott barnperspektiv? För biblioteken är barn och unga en prioriterad målgrupp. Det bör avspeglas i hur bibliotekens resurser fördelas. Så här används resurserna idag: 20 % av Umeås befolkning är under 18 år 45 % av bibliotekens budget går till barn- och ungdomsverksamhet 47 % av alla utlån består av barn- och ungdomsböcker 32 % av det totala medieanslaget går till inköp av barn- och ungdomslitteratur 23 % av det totala mediebeståndet är barn och ungdomsmedia Är detta en tillräcklig måluppfyllelse eller ska prioriteringarna ändras? Vem/vilka besöker biblioteken och varför? Att vara kvinna, högutbildad och tjänsteman ger högre sannolikhet för biblioteksanvändning. Bibliotekets roll som mötesplats och ett ställe för återhämtning och avkoppling blir allt viktigare. Biblioteken bidrar till att skapa viktiga sociala mönster där kontakt och möten är centrala inslag. Bibliotekens image, ökat utbud på Internet, lägre bokpriser och tidsbrist är några förklaringar till varför man inte använder biblioteken. En annan förklaring är att biblioteksmiljön och den uppförandekod som man upplever finns där gör att man inte känner sig hemma på biblioteket.

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Dokumentnamn : Biblioteksplan Dokumenttyp : Plan (Benämning efter bibliotekslagen) Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-02-11, 3 Diarienummer: KS2012/438 Giltighetstid:

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

Innehåll 1 [6] Kultur- och fritidsförvaltningen Bibliotek Botkyrka KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

Innehåll 1 [6] Kultur- och fritidsförvaltningen Bibliotek Botkyrka KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN k e t o i bibl a k r y k bot Verksamhetsplan 2016 1 [6] Bibliotek Botkyrka 2015-11-18 Referens Mottagare Innehåll Verksamhetsplanen i styrsystemet... 2 Verksamhetsidé... 2 Förenande förhållningssätt...

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Biblioteksplan för Malmö stad

Biblioteksplan för Malmö stad Biblioteksplan för Malmö stad 2011-2014 Inledning Ett fritt meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning är en förutsättning för ett fritt och demokratiskt samhälle. Biblioteken är som garanter för

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor. Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 3 Uppdrag 3 Styrdokument 3 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden 4-5 Stadsbibliotekets framtida utveckling 6

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Om allt inte ryms. Analys av alternativa placeringar av delar av Stadsbibliotekets samlingar 2011-10-05. 1 av 9

Om allt inte ryms. Analys av alternativa placeringar av delar av Stadsbibliotekets samlingar 2011-10-05. 1 av 9 1 av 9 2011-10-05 Om allt inte ryms Analys av alternativa placeringar av delar av Stadsbibliotekets samlingar Umeå Kommun Umeå kultur / Biblioteket Postadress 901 78 Umeå Besöksadress Rådhusesplanaden

Läs mer

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka PROGRAM/PLAN Medieplan för biblioteken i Dokumentets syfte Medieplanen har till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken Dokumentet gäller för Biblioteken i

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Biblioteksplan Alingsås kommun

Biblioteksplan Alingsås kommun Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta Uppsala ^ KOMMUN KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Johanna Hansson Annika Strömberg Datum 2014-04-01 Diarienummer KTN 2015-0276 Kulturnämnden Bibliotekplan för Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Enkät 2013 - Umeåregionens bibliotek

Enkät 2013 - Umeåregionens bibliotek Enkät 2013 - Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 28 28 B. Kvinna 72 72 Min ålder A. yngre än 25 år 22 22 B. 26-45 år 22 22 C. 46-65 år 40 40 D. äldre än 65 16 16 Tid för mitt besök A. 8-13 22 22 B. 13-17

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Innehåll 1 [7] Kultur- och fritidsförvaltningen Bibliotek Botkyrka KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

Innehåll 1 [7] Kultur- och fritidsförvaltningen Bibliotek Botkyrka KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN k e t o i bibl a k r y k bot Verksamhetsplan 2017 1 [7] Bibliotek Botkyrka 2016-10-31 Innehåll Verksamhetsplanen i styrsystemet... 2 Vision... 2 Mänskliga rättigheter en bas för verksamheten... 2 Interkulturella

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016

Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016 Fritids- och kulturförvaltningen Nämndsekreterare/utvecklare, Pernilla Larsson 0589-874 62, 073-765 74 62 pernilla.larsson@arboga.se Datum 2015-11-12 1 (6) Mål och mått 2015/2016 Kommunfullmäktiges strategiska

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Biblioteksplan. Kramfors kommun

Biblioteksplan. Kramfors kommun STYRDOKUMENT Sida 1(6) Biblioteksplan Kramfors kommun 2016-2019 Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd BKU-nämnd 160525 63 Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2016/166 2

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019 Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 2 Bakgrund Bibliotekslagen (2013:801) sätter ramarna för verksamheten vid landets bibliotek. Lagen betonar

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län

Regional biblioteksplan för Stockholms län KUN 2008/388 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Regional biblioteksplan för Stockholms län 2009 2011 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att

Läs mer

Biblioteksplan. Robertsfors kommun

Biblioteksplan. Robertsfors kommun Biblioteksplan Robertsfors kommun 2015 2017 Vision Biblioteket ska avgiftsfritt erbjuda ett rikt och varierat. mediebestånd, god service och en stimulerande miljö för läsning, upplevelser och lärande Bibliotekplan

Läs mer

folk- och skolbibliotek

folk- och skolbibliotek folk- och skolbibliotek 2016-2018 LAGAR OCH RIKTLINJER Det gröna Ockelbo: I det natursköna Ockelbo värnar vi om det gröna och har en nära relation till det spirande växtriket. Folkbiblioteket ser miljön

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019

Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019 DNR:KN 506/2014 SID 1(14) Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019 PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se SID 2(14) Helsingborgs stads

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN

BIBLIOTEKSPLAN FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK www.norrkoping.se BIBLIOTEKSPLAN FÖR 1.Bibliotekslagen Av bibliotekslagen (2013:801) framgår att kommunerna ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

Läs mer

Biblioteksplan för Umeå kommun 2016 2019

Biblioteksplan för Umeå kommun 2016 2019 Biblioteksplan för Umeå kommun 2016 2019 Dokumentnamn: Biblioteksplan för Umeå kommun 2016-2019 Dokumentansvarig: Ingegerd Frankki Godkänd Kommunfullmäktige Dokumentdatum: 2015-11-30 av: Innehåll 1. Inledning

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka

Läs mer

Mediepolicy 2013-2014

Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicyn vänder sig i första hand till Nackas invånare men har också till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken. Revidering sker

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 Biblioteksplan för Svedala kommun 2012 2015 Svedala kommuns biblioteksplan är ett politiskt styrdokument som anger riktning och ramar för den övergripande utvecklingen av folk-

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige Regeringsbeslut 2 Kulturdepartementet 2015-06-11 Ku2014/01693/KI Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Ku2015/00747/KI Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela

Läs mer

Enkät 2011 - Umeåregionen

Enkät 2011 - Umeåregionen Enkät 2011 - Umeåregionen Jag är A. Man 26 26,3 B. Kvinna 73 73,7 Min ålder A. yngre än 25 år 18 18,2 B. 26-45 år 42 42,4 C. 46-65 år 24 24,2 D. äldre än 65 15 15,2 Tid för mitt besök A. 8-13 20 20,2 B.

Läs mer

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN 2016-2019 olkbiblioteken bidrar till det öppna, demokratiska samhället genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning där bibliotekens särskilda uppgift är att främja litteraturens

Läs mer

Biblioteksplan/skolbiblioteksplan

Biblioteksplan/skolbiblioteksplan 1 (9) Typ: Plan Giltighetstid: 2015-2018 Version: 4.0 Fastställd: KF 2015-11-11, 109 Uppdateras: Biblioteksplan/skolbiblioteksplan 2015-2018 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Finansiering,

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet

Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet Sammanfattning I bibliotekslagen anges att kommuner ska anta planer för biblioteksverksamheten. Lagen anger också att bibliotekslån ska vara avgiftsfria, att det ska finnas lämpligt fördelade skolbibliotek

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 25 22,5 B. Kvinna 86 77,5 C. Annan 0 0 Min ålder A. yngre än 25 år 21 18,9 B. 26 45 år 32 28,8 C. 46 65 år 38 34,2 D. äldre än 65 20 18 Tid för mitt besök

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Resultat av kundundersökning inom bibliotek och kulturhus 2014

Resultat av kundundersökning inom bibliotek och kulturhus 2014 2015-02-20 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2014/8-869 Kulturnämnden Resultat av kundundersökning inom bibliotek och kulturhus 2014 Förslag till beslut Kulturnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun

Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 1 Biblioteksplan för Skinnskattebergs kommun 2015-2018 Antagen av Kommunstyrelsen i Skinnskattebergs kommun 2015.11.03 2 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Underlag 1.2 Regional kulturplan, regional biblioteksplan

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Strategi för internationellt arbete

Strategi för internationellt arbete SID 1(6) Strategi för internationellt arbete Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se Beslutat av: Kommunfullmäktige Datum: 28 mars 2012

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Biblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN

Biblioteksplan. för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Biblioteksplan för Eslövskommun 2015-2018 ESLÖVS KOMMUN Innehåll Inledning 3 Vad säger bibliotekslagen? 4 Varför en biblioteksplan? 4 Vad är ett bibliotek? 5 ViIka är bibfiotekets målgrupper? 5 Utmaningar!

Läs mer