Att tänka i förväg och röra sig framåt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att tänka i förväg och röra sig framåt"

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 av Att tänka i förväg och röra sig framåt Ett underlag för att tänka strategiskt kring Umeås biblioteksverksamhet Version 1.0 Umeå Kommun Kulturförvaltningen Postadress SE Umeå Besöksadress Rådhusesplanaden 8 Tel växel +46 (0)

2 2 av 27 VERSIONSHISTORIK VERSION? NÄR? VAD? TILL VEM? ANSVARIG? Presidiet begär utredning om framtidens bibliotek Inger Edebro Sikström Första utkast Bibliotekets ledningsgrupp Inger Edebro Sikström Presidiet bekräftar att uppdraget tolkats rätt samt att Presidiet Inger Edebro Sikström beskrivningen av bakgrunden stämmer Muntlig presentation Kulturnämnden Inger Edebro Sikström Muntlig presentation Personalmöte Bibliotek Inger Edebro Sikström Diskussion på enhetsmöten Alla medarbetare Enhetschefer -forts Muntlig presentation Bibliotekschefsmöte, Länsbiblioteket i Västerbotten Komplettering och justering av historiken Komplettering och justering av historiken Elsie-Mari Jämting Maria Westerlund, Staffan Olofsson, Gunilla Häggblom, Lars Karlsson, Ulla Österlund, Tommy Sundin, Ingegerd Rönnbäck, Cecilia Flodström, Britt-Louise Lovén, Aina Gustavsson, Curt Renkonen Omarbetat underlag Bibliotekets ledningsgrupp Kulturförvaltningens ledningsgrupp Omarbetning efter synpunkter Bibliotekets ledningsgrupp Kulturförvaltningens ledningsgrupp Underlag för samverkan och beredning Förslag att godkänna utredningen och förklara utredningsuppdraget slutfört Godkänt av Kulturnämnden. Utredningsuppdraget slutfört FSG Presidiet KDN-biblioteken, Grubbebiblioteket, Umedalens bibliotek Umeåregionens bibliotek Kulturnämnden Kulturnämnden Inger Edebro Sikström Inger Edebro Sikström Maria Westerlund Inger Edebro Sikström Inger Edebro Sikström Inger Edebro Sikström Inger Edebro Sikström

3 3 av Uppdraget Kulturnämndens presidium har begärt att få ett underlag om vilka funktioner och vilka målgrupper ett bibliotek för framtiden ska planera för. Framtidsperspektivet ska vara 25 år. Underlaget ska syfta till en utveckling av såväl Stadsbiblioteket som närbiblioteken och ha sin främsta utgångspunkt i svenska förhållanden (en spegling av biblioteken utifrån ett europeiskt perspektiv kommer att göras i en särskild utredning om Umeås kulturinstitutioner inom ramen för kulturhuvudstadsarbetet). Utredningsuppdraget omfattar de bibliotek som Kulturnämnden har ansvar för, det vill säga inte kommundelsnämndernas bibliotek Holmsund/Obbola, Hörnefors och Sävar och inte heller Umedalens bibliotek som För- och grundskolenämnden ansvarar för. Dokumentet utgår från den klassiska uppdelningen i vad- och hur-frågor, där den politiska styrningen och uppföljningen är tydlig i vad-frågor, medan verksamheterna ges stor frihet i hur-frågorna. 2. Vad kan vi lära av bibliotekens historia? För att få en bättre blick på framtiden kan det vara bra att påminna om det som varit. Bibliotek är kulturinstitutioner med långa traditioner. Redan 1799 bildades Sveriges första folkbibliotek antogs den första folkskolestadgan som gav prästerna i uppdrag att uppmuntra läsande och inrätta sockenbibliotek. Läsesällskap för en borgerlig elit följs av bildningscirklar för hantverkare och gesäller. Arbetar- frikyrkooch nykterhetsrörelserna startar bibliotek. Tillgång till bibliotek blir en möjlighet att förändra sin livssituation. I en demokrati är yttrande- och informationsfrihet grundläggande rättigheter. Bibliotekens framväxt bygger på dessa rättigheter samt värderingar om allas rätt till kulturella upplevelser och information års biblioteksförfattning slår fast att varje medborgare var han än bor och vem han är ska ha möjlighet att med minsta möjliga formalitet låna varje bok han behöver. Bibliotekens bidrag till dessa demokratiska rättigheter är lika viktig idag som för hundra år sedan. Biblioteksverksamhet regleras idag i Bibliotekslagen 2 som bland annat anger att varje kommun skall ha folkbibliotek ( 2) samt att På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid ( 3). Den tidiga kulturpolitiken utgår ifrån ett färdigt koncept; bibliotekens samlingar är utvalda och tillrättalagda års kulturpolitik får en mer social inriktning och slår vakt om eftersatta gruppers behov. Biblioteken betraktas mer som resurscentra med inriktning på enskilda individers önskemål om förströelse och behov av stöd för studier. Social biblioteksverksamhet som Boken kommer utvecklas liksom programverksamhet, arbetsplatsbibliotek och barnverksamhet. På 1980-talet diskuteras, tillsammans med Åke E Andersson och Umeå universitet, K- samhället utifrån begreppen kreativitet, kommunikationer, kunskap och kultur. 1 Sockenbiblioteken i Kjula och Sundby i Södermanland 2 SFS 1996:1596 och SFS 2004:1261

4 4 av 27 Kulturen ses som ett medel för att stärka Umeås attraktionskraft får Kulturnämnden ett nytt mål; att genom hög kvalitet, förnyelse och mångfald utveckla kommunens ställning som regionalt kulturcentrum i Norra Europa. Här följer, i punktform, några nedslag i Umeås bibliotekshistoria: 2.1 Perioden finns ett sockenbibliotek i landsförsamlingens folkskola på Backen 1905 startar Umeås första boksamling Minerva ligger Minerva på Storgatan 39 där Hovrätten ligger idag. Byggnaden utvecklas till ett kulturhus med bibliotek på övervåningen, Hembygdsföreningens museum och Nationalmuseums taveldeposition på den nedre. Aulan nyttjas till teaterföreställningar och konserter 1930-talet startar Umedalens bibliotek som ett sjukhusbibliotek med medicinsk litteratur, tidskrifter, viss skönlitteratur och facklitteratur 2.2 Perioden flyttar Minervas boksamling till den så kallade Smörasken, Storgatan övertar Umeå stad Minervas bibliotek. Biblioteket har nu band och utlåningen är band per år 1946 blir Umeå centralbibliotek för Västerbottens län 1949 bildas Stiftelsen Vetenskapliga biblioteket som organisatoriskt knyts till Stadsbiblioteket. Dess uppgift blir att skapa ett bibliotek som kan motivera att högre utbildningar förläggs till Umeå 2.3 Perioden får Umeå stadsbibliotek det femte exemplaret av allt svenskt tryck 1954 flyttar Stadsbiblioteket in i de första, för bibliotek, specialritade lokalerna i Umeå. I planeringen ingår en särskild studiecirkelavdelning med föreläsnings- och utställningslokal. Lokalerna på Kungsgatan 80 ligger i anslutning till andra offentliga byggnader som badhuset, seminariet och länsstyrelsen 1965 Grubbebiblioteket flyttar till Grubbeskolan 1966 blir Stadsbiblioteket Sveriges andra lånecentral, helt finansierad av statliga medel 1967 Mariehemsbiblioteket på Mariehems centrum invigs. Umeå universitetsbibliotek tar över det femte exemplaret 1969 får Umeå sin första bokbuss som besöker boende i byar men används även av skolbibliotekscentralen för skolbesök 2.4 Perioden Umeå startar, som en av de första kommunerna i landet, bokutlåning på ett företag; Volvo Umeverken. Mariehemsbiblioteket flyttar till nuvarande lokaler i Bräntbergsskolan 1972 Ålidhemsbiblioteket på Ålidhems centrum invigs

5 5 av nämns Umedalens bibliotek för första gången som ett filialbibliotek i kommunens årsredovisning 1978 Ålidhemsbiblioteket flyttar till den nybyggda högstadieskolan Ålidhemsskolan 1980 flyttar Tegsbiblioteket in i gamla butikslokaler på Bryggargatan 1984 inrättas ytterligare fyra arbetsplatsbibliotek; ÅLÖ-maskiner, Obbola Linerboard, Bowaters samt Postterminalen 1985 flyttar Stadsbiblioteket till sina nuvarande lokaler i kvarteret Idun. I biblioteket finns nu utställningshall, kafé, kommunalt galleri och fullmäktigesal. Antalet besökare ökar efter ett par år med 40 procent 1988 inrättas en särskild enhet för uppsökande verksamhet. Grubbebiblioteket flyttar till sina nuvarande lokaler 2.5 Perioden invigs Ersbodabiblioteket, samlokaliserat med Ersboda Folkets Hus, fritidshem och fritidsgård 1992 blir Umeå värd för Sveriges enda Depåbibliotek för svenska folkbibliotek. Verksamheten finansieras helt av statliga medel. Stadsbiblioteket inleder ett samarbete med Designhögskolan, Umeå universitet om en ny låneexpedition 1993 beslutar Kulturnämnden om besparing på arbetsplatsbibliotek och att dessa ska finansieras med avgifter från företagen. Antalet bibliotek minskar från 16 till fyra 1994 startar Ersbodabiblioteket ABCD-projektet; A står för arbetslös, B för böcker och CD för skivor. Biblioteket arrangerar program på dagtid för daglediga samt börjar, som första bibliotek i Umeå, med utlåning av musik på CD. Efter projekttidens slut fortsätter programverksamheten i samarbete med Ersboda Folkets Hus 1994 startar Västangårdsprojektet där Umedalens bibliotek ingår. Syftet är att pröva nya styrformer genom ökat brukarinflytande 1996 upphör biblioteken med programverksamhet riktad till vuxna besökare 1997 för Kulturnämnden över ansvaret för Umedalens bibliotek (och 4,7 miljoner kronor) till Skolstyrelsen, efter beslut i fullmäktige. Nya informationsdiskar utvecklas i samarbete med Designhögskolan 1998 får den nya Bokbussen (Umeås femte) ett nytt uppdrag att besöka alla barn och unga på förskolor och skolor på landsbygden 2000 blir bibliotekens katalog tillgänglig för sökning på Internet och utlåningsautomater införs på Stadsbiblioteket. En idé med bokhyllor med pekskärmsinterface utvecklas i samarbete med Designhögskolan 2.6 Perioden går biblioteken inom Umeåregionen samman i ett gemensamt biblioteksdatasystem, inför gemensamt lånekort, gemensamma låneregler med mera. Det blir möjligt att låna om och reservera samt ladda ner e-böcker via webben. Stadsbiblioteket får en våning till på 500 m procent av lokalerna avsätts till barn och unga, vilket korrelerar med Umeås befolkningsprofil. En särskild avdelning kallad UNG inrättas med bland annat UNGs scen (musik,

6 6 av 27 berättande, rollspel), UNGs lya (pentry och sittplatser som används för skrivarkurser), UNGs gallerivägg (möjlighet för unga konstutövare att ställa ut sina verk) samt UNGs konstvägg (permanent utställning av inköpta konstverk). Länken, ett rum med anpassad teknik för funktionshindrade invigs 2003 uppmärksammar Svensk biblioteksförening bokbussens bredd och variation i verksamheten och utser den till Årets bokbuss. Stadsbiblioteket börjar låna ut musik på CD 2004 erbjuds nedladdning av e-ljudböcker. Ett första försök med orienteringshjälpmedel för synsvaga genomförs i samarbete med Designhögskolan och handikapporganisationer 2005 ersätts Stadsbibliotekets utlåningsdisk av självbetjäning där alla utlån sköts av besökarna. En idéskiss till ny bibliotekswebb och utredning om biblioteket som gränssnitt genomförs i samarbete med Designhögskolan 2006 är det världspremiär för AudioIndex det talande biblioteket samt introduktion av utlån av film på DVD. Umeåregionens bibliotek blir finalist i The Baltic Challenge Award. Designhögskolan tar fram förslag på utformning av ny bokbuss 2007 lanseras Umeåregionens gemensamma bibliotekswebb; minabibliotek.se. Umeåregionens bibliotek utses till Årets arbetsgrupp samt får två internationella utmärkelser; Union of Baltic Cities: The Cultural Prize for the Years 2006 and 2007 samt European Public Sector Award: Innovation Award 2008 nominerar Sveriges kommuner och landsting biblioteken till United Nations Public Service Award. En skolbibliotekarietjänst inrättas på Ålidhemsområdet 3. Vad kan vi förutse om framtiden? Att blicka tillbaka är bra, bibliotekens historiska styrkor är också till stor del dess potential i framtiden, men det biblioteken har gjort och gör är inte alltid den bästa vägvisaren för framtiden. Biblioteken måste därför hitta balansen mellan att värna om det traditionella och söka förnyelse i takt med annan samhällsutveckling. Tänk 5 år framåt! Tänk 2014! Umeå kan vara utsedd till Europas kulturhuvudstad. Vad ska biblioteken bidra med för att manifestera biblioteksverksamhet som är intressant ur ett Europeiskt perspektiv? Tänk 25 år framåt! Tänk 2033! Umeå närmar sig målet att bli invånare. Vilka uppdrag kommer biblioteken att ha? Hur ska bibliotekens lokaler och tjänster anpassas för att passa människors livsstil och livssituation? Vad är långsiktigt och hållbart? För att få perspektiv på vad som kan hända under en så lång period - tänk istället 25 år bakåt i tiden. Tänk 1983! Umeå har invånare. Stadsbiblioteket ligger kvar på Kungsgatan, Ersbodabiblioteket finns inte ens i tankevärlden. Persondatorer och mobiltelefoner existerar inte. Internet blir ett begrepp först tolv år senare. Det dröjer sjutton år innan bibliotekets katalog blir tillgänglig på Internet, 22 år innan Google finns tillgänglig som sökmotor. Vem kunde förutse denna utveckling 1983? Hur kan vi förutse en utveckling 25 år framåt?

7 7 av 27 Den historiska tillbakablicken visar på viktiga händelser som lett till avgörande steg i bibliotekens utveckling. Dessa kan kort sammanfattas i nya lägen, större och mer ändamålsenliga lokaler, fler bibliotek, uppsökande verksamhet, ny teknik, ökad samverkan samt forskningssamarbete. På liknande sätt kan man identifiera några centrala begrepp som fortsättningsvis kan få betydelse för bibliotekens framtida utveckling; multimedia, medskapande, mötesplats samt medarbetare. Andra viktiga framtidsfrågor ligger i bibliotekens integration med andra verksamheter, att gränserna mellan privat och offentlig verksamhet förändras genom ökad samverkan med och ökad samfinansiering av olika verksamheter. Regionförstoring och ökad förmåga till samverkan i nationella och internationella nätverk är ytterligare faktorer som kommer att påverka bibliotekens verksamhet. 3.1 Lägen, dimensionering, struktur Utgångspunkt för ett biblioteks placering är ett läge där människorna rör sig och lätt kan nå biblioteket. Vidare bör en utvärdering av nuvarande lägen och/eller bedömning av framtida lägen ta hänsyn tas till vilka andra verksamheter som ligger nära eller i direkt anslutning till den tänkta platsen. Val av läge påverkar dels bibliotekens förmåga att locka nya besökare som idag inte besöker biblioteken och dels möjligheten till olika samarbeten eller samarrangemang prövades i en utredning tanken att göra stadsdelsövergripande servicelägen till ett kriterium för lokalisering av närbibliotek. Exempel på stadsdelsövergripande centrumlägen är Ersboda/Mariedal, Strömpilen och Klockarbäcken. En konsekvens av sådana lokaliseringar blir att biblioteken når många, men bidrar inte till att skolor utvecklas till lokala kulturcentra och att närhetsprincipen för barn och unga faller. Oavsett var biblioteken kommer att vara placerade i framtiden ska de, tillsammans med andra investeringar, förstärka Umeås profil som kultur- och kunskapsstad. 3.2 Samverkan och integration Det blir allt viktigare med samverkan med andra för att klara verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring. Biblioteken måste söka samarbetspartners som kan stödja och komplettera bibliotekens uppdrag. Bibliotekens långa forskningssamarbete med Designhögskolan, Umeå universitet har bland annat resulterat i innovativ produktutveckling, bättre arbetsmiljö och kompetensutveckling för personalen, ökad professionalitet och inspiration till vidare utveckling. Umeåregionens bibliotekssamarbete har bidragit till en verksamhetsutveckling som är ett föredöme för många andra verksamheter lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. En allt viktigare fråga blir hur bibliotek (och andra kulturinstitutioner) kan bidra till en likvärdig tillgång till kultur och information. Framtidens bibliotek måste i större utsträckning inkludera även andra kulturers värderingar i sina samlingar och i utformningen av lokalerna.

8 8 av Nya drifts- och finansieringsformer Samnyttjande av resurser, som idag sker dels i Umeåregionssamarbetet och dels genom samlokalisering med skolan, måste utvecklas. Nya sätt att samnyttja resurser och finansiera verksamheter måste prövas. 3.4 Regionalisering och globalisering Bibliotekssamarbetet inom Umeåregionen har varit betydelsefullt för bibliotekens utveckling de senaste åren. Internationella utmärkelser visar att biblioteken utvecklat en modell för samarbete som kan tillämpas även i andra länder. För att stödja en framtida utveckling är deltagande i internationella nätverk viktigt. 3.5 Multimedia Bibliotekens mediesamlingar är basen för bibliotekens service och tjänster. Bibliotekens utbud består, i motsats till bokhandelns, av såväl aktuella titlar som äldre titlar som inte längre går att köpa. Biblioteken måste säkerställa en rik och varierad mediesamling för att möta behov och önskemål hos nuvarande besökare samt för att locka nya besökare. Antalet utlån minskar, bokslutet för 2007 visar på en minskning med tio procent. Det är främst lån av facklitteratur som minskar och kan förklaras av ett allt större utbud av informationskällor på Internet. En annan förklaring är minskad bokmoms och därmed minskade bokpriser samt en högre köpkraft hos konsumenterna. Boken och tryckta medier är idag basen i bibliotekens utbud, men frågan som måste ställas är hur länge till? Det är sannolikt att musik CD och film på DVD inte kommer att finnas kvar som fysiska medier utan erbjudas som nedladdningstjänster. Fördelen med nedladdningstjänster är att de inte kräver hyllplats och har, i jämförelse med fysiska medier, lägre kostnader för hantering. Användningen av digitala medier ökar och leder till ändrade informations- och kulturvanor. Genom att utveckla fler digitala tjänster kan biblioteken frigöra tid både hos besökarna och hos bibliotekens medarbetare. Tid som idag används till rutinmässiga arbetsuppgifter, som till exempel att söka och låna, kan användas till annat. Umeå är en av Sveriges yngsta kommuner och förmodligen världens bredbandstätaste stad. En ökad tillgång till trådlösa nätverk bidrar till mobiltelefonernas utvecklade funktioner. Mobiltelefonen är ungdomars främsta kommunikationsverktyg och kommer mer och mer att ersätta datorn. En helt ny företeelse är mobilromanen; korta historier som skrivs och läses på mobiltelefoner, men som även säljer bra i bokform. 3.6 Medskapande Internationellt talar man idag om att biblioteken går från att stödja information literacy (informationskompetens) till att stödja participating literacy (medskapande). För att få kunskap om vilken service och vilka tjänster som kan attrahera fler att besöka biblioteken, fysiskt och virtuellt, måste metoder för dialog med dem som idag inte använder biblioteken utvecklas. En bra kommunikation, ett

9 9 av 27 aktivt lyssnande och en beredskap att förändra kommer att vara avgörande för bibliotekens utveckling. Fler kan attraheras om biblioteken erbjuder brukarna en möjlighet att skapa mervärden. Youtube och MySpace, men också boktipsen och artiklarna på minabibliotek.se, är några exempel som visar värdet av personliga rekommendationer genom så kallad peer to peer kommunikation 3. Wikipedia är ett annat exempel på fenomenet att mångas bidrag ökar attraktionen hos en tjänst. 3.7 Mötesplats Biblioteken är de mest besökta kulturinstitutionerna. Stadsbiblioteket har cirka besökare per dag, eller per år. Siffran kan jämföras med Västerbottens länsmuseum med besökare per år eller Vasamuséet i Stockholm med 1 miljon besökare per år. Tekniken medför nya möjligheter att använda biblioteken. Kravet på att fysiskt besöka biblioteken minskar och leder till en omfördelning av hur man nyttjar bibliotekens service. Bibliotekens nya webbplats; minabibliotek.se, har lett till en fortsatt ökad användning av bibliotekens tjänster. Som en konsekvens av detta har antalet fysiska besökare minskat. En nedgång på tio procent av de fysiska besökarna överträffas av ett växande antal virtuella besökare hade webben besök per månad för att i januari 2008 vara uppe i eller c:a besök per dag. Bibliotekens funktion som mötesplats betonas allt mer och allt fler umgås på webben. Kraven på ökad tillgänglighet, såväl fysiskt som virtuellt, kommer att öka. Bibliotek för framtiden bör utformas så att de kan erbjuda lokaler utan krav på prestation eller konsumtion, ett ställe för barn att leka, lära och vara i. Om biblioteksbesöket i framtiden ska kunna vara en kulturupplevelse i sig krävs både nya grepp på utformningen av det fysiska biblioteksrummet och samverkan med andra kulturverksamheter. Det kan till exempel vara genom program- och utställningsverksamhet och/eller genom samlokalisering. 3.8 Medarbetare Flera år i rad (den senaste i december 2007) har kundundersökningar bland dem som besöker biblioteken visat ett mycket bra utfall på hur man uppfattar bibliotekens service och kundbemötande. 96 procent är nöjda eller mycket nöjda. Biblioteken har ett högt förtroendekapital att förvalta, men det finns också en risk för att biblioteken blir så "älskade" av dem som använder biblioteken idag så att man tappar incitamentet att utveckla verksamheter som lockar nya besökare. För att lyckas med uppgiften att skapa framtidens bibliotek behöver biblioteken ny och annan kompetens. Google, Wikipedia och andra sökverktyg och informationskällor på Internet har för alltid förändrat våra informations- och 3 Peer to peer (eller P2P) är en term för ett nätverk där alla datorer kan agera i alla roller (ingen dator har en specifik roll eller speciellt privilegium). Begreppet används allt mer för att beskriva kommunikation mellan jämställda personer 4 Kulturnämndens bibliotek tillsammans besökare per dag

10 10 av 27 sökvanor. Om biblioteken ska klara sin grundläggande uppgift att tillhandahålla information måste man utveckla metoder att stödja och vägleda medborgarna i det stora informationsutbudet. Fler medarbetare behöver utveckla sin förmåga att kunna arbeta projekt- och processorienterat i nya nätverk. Några andra exempel på kompetenser som kommer att efterfrågas är förmågan att använda multimedial teknik, analysera, arrangera, marknadsföra, producera De traditionella yrkesrollerna står inför flera förändringar. Att hantera denna situation ställer krav på såväl ledarskap som medarbetarskap. 3.9 Utmaningar Ingen kan förutse den långsiktiga utvecklingen inom de områden som nämns ovan. Utmaningen är att skapa en verksamhet som, genom bibliotekens geografiska lägen, lokalernas utformning och verksamheternas innehåll, skapar möjligheter till kombinationslösningar och samverkan. En utveckling som i sin tur kan leda till en ny inriktning av bibliotekens verksamhet, präglad av delaktighet, samverkan och medskapande. 4. Vad ska biblioteken göra? Allt ifrån att de första folkbiblioteken bildades på 1800-talet har det stått klart att tillgång till biblioteksservice är viktigt då god läskunnighet och tillgång till information är grundläggande förutsättningar för att kunna delta i en demokratisk process. Detta faktum, tillsammans med värderingar om allas rätt till kulturella upplevelser och tillgång till information, gör det sannolikt att bibliotekens grundläggande uppdrag i framtiden kommer att vara i stort sett detsamma som idag; förmedla kultur, tillhandahålla information, vara en tillgänglig mötesplats. Dessa uppdrag gäller oavsett publikationsform; svartskrift, braille, ljudböcker, e-böcker, nedladdning Det fysiska och det virtuella ska stödja och komplettera varandra. Biblioteken ska utifrån dessa grundläggande uppdrag: Agera nyskapande genom samarbete med andra verksamheter som kan stödja och komplettera bibliotekens uppdrag Fokusera på medborgarnytta genom att fråga efter, och lyssna på, synpunkter från medborgarna samt genom att rikta uppmärksamhet och resurser till olika målgruppers behov Finnas på en plats som kan locka nya målgrupper 4.1 Förmedla kultur Att stimulera lusten att läsa genom att erbjuda upplevelser ska vara centralt för ett bibliotek i framtiden. Förutom förmedling kommer uppdraget allt mer att omfatta att erbjuda förutsättning för att skapa, producera och framföra kultur. 4.2 Tillhandahålla information Att veta hur man skaffar ny kunskap, att kunna orientera sig i ett stort och växande informationsflöde förutsätter tillgång till information samt informationskompetens.

11 11 av 27 Att stödja såväl det formella som det informella lärandet genom att stimulera människors nyfikenhet är en allt viktigare uppgift för biblioteken. 4.3 Vara en tillgänglig mötesplats Biblioteken ska ha en tydlig identitet som tillgängliga och neutrala mötesplatser som upplevs välkomnande av alla oavsett etnicitet, religion, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller social bakgrund. Ett viktigt förbättringsområde är hur vi bemöter icke svenskspråkiga besökare. Biblioteken har allt mer även fått funktionen som studieplats. 4.4 Utmaningar Utifrån dessa uppdrag finns några utmaningar inför framtiden; behov av lokalisering nära andra verksamheter som kan komplettera och stödja biblioteken, större och mer flexibla lokallösningar, mer teknikanvändning samt en förmåga hos biblioteken att samverka med nya aktörer och nya finansiella lösningar. 5. Vad ska biblioteken utveckla för att bidra till en hållbar utveckling? 5.1 Ålborgdeklarationen Umeå och Umeåregionen är en av 563 städer, kommuner och regioner i Europa som anslutit sig till den så kallade Ålborgdeklarationen. Deklarationen innehåller 50 åtaganden inom tio tematiska områden som listas nedan tillsammans med exempel på frågor som Kulturnämnden behöver diskutera och ta ställning till: Styrning och förvaltning Ska nya former för styrning av bibliotekens verksamhet införas (till exempel brukarråd, öppna dialogseminarier nämnd brukare, brukarenkäter )? Vilka frågor ska vara öppna för en annan form av styrning (öppethållande, inköp, teknikval, programverksamhet )? Lokal styrning i riktning mot hållbarhet Vilka krav vill nämnden formulera på till exempel bibliotekens inköp, materialanvändning, energi? Naturliga gemensamma nyttigheter Vilka andra verksamheter ska biblioteken verka för att, inom eller i direkt anslutning till biblioteken, utveckla tjänster som kompletterar bibliotekens funktioner? Ansvarsfulla konsumtionsmönster och val av livsstil På vilket sätt vill Kulturnämnden att biblioteken i sin utåtriktade verksamhet försöker påverka och vägleda människors beteenden? Genom tematiska utställningar, informationsverksamhet, uppsökande verksamhet, överföring av fler tjänster på webben?

12 12 av Planering och stadsbyggnad På vilket sätt vill Kulturnämnden att biblioteken ska bidra till stadsdelars och centrums utveckling? Läget, storleken och flexibiliteten på lokalerna är nyckelfrågor liksom öppenhet för samverkan med andra offentliga och/eller privata aktörer Bättre framkomlighet, mindre trafik Ser Kulturnämnden en utveckling av webben och fortsatt utveckling av närbibliotek som ett bidrag till målet om högre tillgänglighet och som ett sätt att bidra till färre resor och därmed mindre trafik? Lokala hälsofrämjande insatser Vad gäller den utåtriktade verksamheten har målet viss samstämmighet med punkt 7.4; utställningar, informationsverksamhet, uppsökande verksamhet. Vilka insatser vill Kulturnämnden verka för vad gäller den inre verksamheten (förebyggande och hälsofrämjande insatser)? Livskraftig och hållbar lokalekonomi Ett första steg för Kulturnämnden är att ta ställning till den egna biblioteksverksamhetens kostnadseffektivitet. Är volym, inriktning och struktur på biblioteksverksamhet optimal? Den andra frågan är om Kulturnämnden kan dela kostnader för verksamheten på fler (på liknande sätt som sker inom Umeåregionen)? Vill Kulturnämnden utvidga bibliotekssamverkan till Örnsköldsvik, andra Västerbottenskommuner eller andra större kommuner i övriga Sverige? Norden? En tredje fråga är om Kulturnämnden kan tänka sig nya finansieringsformer, till exempel att driva verksamhet mer i projektform med EU stöd eller är öppen för sponsring? Jämlikhet och social rättvisa På vilket sätt vill Kulturnämnden verka för en likvärdig tillgång till biblioteksservice oavsett etnicitet, religion, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller social bakgrund? Lokalt till globalt Vill Kulturnämnden ansluta bibliotekens verksamhet till större internationella nätverk för forskning och utveckling av verksamheten? 5.2 Bibliotekens bidrag idag Umeåregionens bibliotek har, som tidigare nämnts, under flera år tillämpat en strategi för en långsiktig och hållbar utveckling som bland annat resulterat i en infrastruktur för framtida utveckling samt en innovativ produktutveckling. Bibliotekens verksamhet kan beskrivas utifrån de tre perspektiven för en hållbar utveckling; social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

13 13 av Social hållbarhet Social hållbarhet handlar om att långsiktigt, stabilt och dynamiskt utveckla verksamheter utifrån människors behov. Några nyckelord är arbete, hälsa, delaktighet, utbildning, kultur och attraktivitet. Bibliotekens grundläggande uppdrag är att förmedla kultur, tillhandahålla information samt vara en tillgänglig mötesplats. Biblioteken är en resurs för såväl det formella som det informella lärandet. Umeåregionens bibliotek har utvecklat ett samarbete som ökar tillgängligheten till bibliotekens tjänster. Invånarna i Umeåregionen har i praktiken inga kommunala gränser för biblioteksverksamheten Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser. Exempel på nyckelord är här produktivitet, investeringar, finansiell stabilitet, nyskapande och infrastruktur. Umeåregionens bibliotek har kunnat öka sin produktivitet genom att dela kostnader och samnyttja resurser. Biblioteken har skapat en infrastruktur för gemensamma investeringar (server, biblioteksdatasystem) och fått en finansiell stabilitet genom gemensamma upphandlingar och tillämpning av Umeåregionens finansieringsmodell för fördelning av kostnader. Biblioteken i Umeåregionen har under snart tio år bedrivit en nyskapande utveckling som bekräftats i ett flertal internationella utmärkelser 5. Biblioteken måste värderas i ett vidare politiskt sammanhäng än som enbart kulturinstitutioners. Tillväxt bygger på kunskap och kunskap förutsätter informationskompetens. I en omfattande forskningsöversikt om den samhällsekonomiska nyttan av bibliotek konstaterar man att biblioteken ger mer tillbaka till samhället än de kostar. Tillgänglig internationell forskning visar att avkastningen är mellan en och tio gånger investerade medel Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga samt minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de klarar av. Några nyckelorden är här biologisk mångfald och produktions- och konsumtionsmönster. Bibliotek består till stor del av böcker. Man brukar beräkna att av ett träd kan man producera A4-papper, eller 100 till 150 böcker. Varje bok som lånas mer än en gång bidrar till ökad ekologisk hållbarhet. Utvecklingen av fler digitala tjänster bidrar också till ökad ekologisk hållbarhet. Användningen av informations- och kommunikationsteknik är dock inte fri från miljökonsekvenser. Det behövs en analys av biblioteksverksamheten utifrån detta perspektiv och att så kallade gröna IT-mål tas fram. 5 Baltic Challenge Award 2006, Union of Baltic Cities: The Cultural Prize for 2006 and 2007, European Public Sector Award s Innovation Award 2007, finalist i United Nations Public Service Award 2008

14 14 av Vad ska prioriteras? För att säkerställa en hållbar utveckling behövs tydliga politiska ställningstaganden om vad som ska prioriteras när pengarna inte räcker till. Erfarenheten är att kostnadsökningarna är större än uppskrivningen av budgetramarna och den produktivitetsökning som biblioteken kan prestera har använts till att finansiera kapitalkostnader för investeringar i en ökad grad av självbetjäning. 6.1 Andra finansieringsformer? Om Kulturnämnden bedömer att det inte finns möjlighet att tillföra mer kommunala medel måste nämnden ta ställning till några vägval. Det kan till exempel vara att finansiera mer verksamhet med nationella och/eller internationella utvecklingsmedel. En sådan inriktning förutsätter att tid och resurser tas från den dagliga verksamheten till att formulera ansökningar samt att biblioteken har tillgång till egen eller annan kompetens i området. Accepterar Kulturnämnden reklam på bibliotekets webbplats? Vill Kulturnämnden arbeta aktivt för sponsring (eller donationer) av biblioteksverksamheten? Är Kulturnämnden beredd att införa avgifter för vissa tjänster? 6.2 Begränsad service? Kan Kulturnämnden tänkas sig att biblioteken under vissa tider på tider på dagen, veckan eller året är öppna med begränsad service, där besökarna kan nyttja lokalen, media och den självbetjäning som finns men inte få hjälp med att till exempel söka information eller ge boktips. Det skulle kunna ge möjlighet till ökat öppethållande eller bibehålla befintligt öppethållande om inte resurser tillförs. 6.3 Minskat öppethållande? Närbiblioteken har idag ett så begränsat öppethållande att ytterligare minskning inte kan försvaras utifrån de stora investeringar som gjorts i mediesamlingar, teknik och lokaler. Närbiblioteken prioriterar ett öppethållande som ger ett stöd till skolan, där undersökande arbetssätt, nyfikenhet och lust att lära är centrala begrepp som förutsätter tillgång till kompletterande och aktuella läromedel. En annan fördelning av öppettiderna kan diskuteras. Vad vill Kulturnämnden prioritera; elevers eller allmänhetens tillgång till närbiblioteken? Ett minskat öppethållande på Stadsbiblioteket lördagar och söndagar motsvarar i budget kronor, en summa som motsvarar det produktivitetskrav Kulturnämnden har för Vad vill Kulturnämnden prioritera; Stadsbibliotekets öppethållande eller annan kulturell verksamhet? 6.4 Färre bibliotek? I Umeå har alla som bor i tätort cykelavstånd (2 km) till minst ett bibliotek. Utanför tätorten erbjuds biblioteksservice via bokbuss. Webbplatsen minabibliotek.se erbjuder viss service 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, för alla som har tillgång till Internet.

15 15 av 27 Biblioteken ska finnas där människorna finns. När biblioteken inrättades fanns inte dagens handelsstruktur med externa köpcentra. Butiker har idag generösare öppettider. Skolelever förflyttar sig idag till andra stadsdelar för sin skolgång och föräldrar arbetar i större utsträckning. Behovet av att kunna besöka biblioteken i samband med att man gör andra ärenden har blivit större. Det är troligt att dessa trender förstärks i framtiden och påverkar bedömningen av hur många bibliotek som ska finnas och var de ska placeras geografiskt. Ett närbibliotek motsvarar i budget cirka 2 miljoner kronor. Bokbussen är den enhet som lånar ut mest barn- och ungdomslitteratur. Av bokbussens totala utlån är utlån av barn och ungdomsmedia 74 procent, att jämföras med närbibliotekens procent, eller Stadsbibliotekets 37 procent. Vilka kriterier ska gälla för att motivera ett närbibliotek? Hur stort befolkningsunderlag behövs för att bära ett bibliotek? Kan ytterligare en bokbuss vara ett alternativ till fasta bibliotek även inom tätort? Ska närbibliotek alltid söka samlokalisering med största skolenhet? 7. Vad ska utvärderas? Ett framtida bibliotek bör utvärderas utifrån vilken service och vilka tjänster det tillhandhåller, vilka upplevelser de erbjuder och vilken miljö de lyckas skapa. De verksamhets- och nyckeltal som följs upp idag är: Nettokostnad per invånare Nettokostnad per utlån Antal utlån Utlån per invånare Öppettid per vecka Antal besökare (fysiska) på Stadsbiblioteket per pr Antal besökare på Antal böcker m m totalt Antal nya volymer per år Antal nya böcker m m per invånare Offentliga program, antal tillfällen Offentliga program, antal besökare Till detta kommer kontinuerliga kundundersökningar. Flera år har biblioteken i Umeåregionen använt den modell som Svensk biblioteksförening tagit fram. Resultaten visar ett mycket bra utfall på hur man uppfattar bibliotekens service och kundbemötande (94 procent var nöjda eller mycket nöjda). De mycket höga siffrorna är en bra bekräftelse, men ger inte stöd för en utveckling av verksamheten. Under 2007 prövades därför en ny modell som fick ett ännu bättre resultat (96 procent var nöjda eller mycket nöjda). Under 2008 deltar biblioteken i den så kallade Umeåopinionen med bland annat frågor om varför man inte besöker biblioteken och vad som skulle kunna locka till ett besök. Motsvarar detta Kulturnämndens krav på uppföljning och utvärdering?

16 16 av Vad är ett fullgott barnperspektiv? I biblioteken finns ett rikt, varierat och aktuellt utbud av medier som speglar världen ur ett barnperspektiv. Genom att stimulera nyfikenhet och läslust samt genom att uppmuntra och ge plats för eget skapande, bidrar biblioteken till att stärka barns och ungdomars personlighetsutveckling, liksom deras utveckling till aktiva demokratiska samhällsmedborgare. Biblioteken har fortsatt en viktig roll som stöd till skolans undervisning. Biblioteken samarbetar med föreningslivet, studieförbund, ungdomsombud, fritidsgårdar och andra kulturaktörer för att utveckla och bredda bibliotekens roll som mötesplats. För biblioteken är barn och unga en prioriterad målgrupp. Det bör avspeglas i hur bibliotekens resurser fördelas. Så här används resurserna idag: 20 % av Umeås befolkning är under 18 år 45 % av bibliotekens budget går till barn- och ungdomsverksamhet 47 % av alla utlån består av barn- och ungdomsböcker 32 % av det totala medieanslaget går till inköp av barn- och ungdomslitteratur 23 % av det totala mediebeståndet är barn och ungdomsmedia Är detta en tillräcklig måluppfyllelse eller ska prioriteringarna ändras? Skulle en samlokalisering med Kulturcentrum för barn och unga medföra att ny kompetens tillförs biblioteken. Kompetens som skulle göra det möjligt att utveckla och anpassa verksamheten ytterligare utifrån barns och ungas behov? 9. Vem/vilka besöker biblioteken idag och varför? Bibliotekens tjänster ska vara tillgängliga för alla på lika villkor. Det är en kort och koncis vision som fyller sin funktion trots att biblioteken aldrig, bokstavligt, kommer att kunna uppfylla visionen. Det finns en risk för att biblioteken fokuserar för mycket på dem som redan besöker biblioteken istället för de grupper man inte når. SOM institutet 6 vid Göteborgs universitet gör regelbundet undersökningar om långsiktiga trender. Undersökningar om ändrade biblioteks- och informationsvanor har analyserats och kommenterats av professor Lars Höglund. Några slutsatser är: att vara kvinna, högutbildad och tjänsteman ger högre sannolikhet för biblioteksanvändning. Utbildning har mer än dubbelt så stor betydelse för besöksfrekvensen som kön att antalet biblioteksbesökare minskar påtagligt. Skillnaden är större för män, arbetare, lågutbildade och äldre och tyder på ökade sociala skillnader. Tendensen är att de flitigaste besökarna ligger på samma eller högre nivå än tidigare, medan de mer sporadiska besökarna minskar. För att nå den senare gruppen finns anledning att undersöka behov och utveckla nya tjänster att män läser färre böcker än kvinnor. Största nedgången är i åldersgrupperna 9 14 år respektive år. Nedgången är störst bland facklitteratur, där Internet är en möjlig förklaring till ändrade informationsvanor i dessa grupper 6 SOM-institutet = Samhälle Opinion Massmedia

17 17 av 27 Danmarks biblioteksförening har sammanställt erfarenheter från ett stort antal bibliotekarier som visar att det är de resursstarka (välutbildade och aktiva) och de resurssvaga (kort utbildning, låg social bakgrund, ingen tradition att besöka bibliotek) som biblioteken inte når. Många av de resursstarka som använder biblioteken är också periodiska icke-användare. I en nyligen genomförd undersökning av Umeåregionens biblioteksbesökare anger bara hälften låna/återlämna bok som anledning till besöket på Stadsbiblioteket. Det är istället bibliotekets roll som mötesplats och ett ställe för återhämtning och avkoppling som bekräftas. 40 procent av de tillfrågade anger ta en paus, strosa och träffa folk som skäl till sitt biblioteksbesök. Det här är tecken på att biblioteken bidrar till att skapa sociala mönster där kontakt och möten är centrala inslag (möjligheten till oväntade möten med nya människor kan leda till nya idéer och nya relationer). Annat som är värt att notera från undersökningen är att läsa dagstidningar, läsa tidskrifter samt använda Internet ligger högt, medan söka fakta ligger överraskande lågt. Närbiblioteken får, av naturliga skäl, en annan profil där låna/återlämna bok, läsa dagstidningar och läsa tidskrifter dominerar. I den danska undersökningen anger man bibliotekens image, ökat utbud på Internet, lägre bokpriser och tidsbrist som några förklaringar till varför man inte använder biblioteken. En annan förklaring är att biblioteksmiljön och den uppförandekod som man upplever finns där gör att man inte känner sig hemma på biblioteket. 10. Hur ska biblioteken utveckla sina tjänster? Bibliotekens uppdrag har visat sig vara hållbara över lång tid, men form och metod för hur bibliotekens tjänster erbjuds varierar desto mer över tid och är därför svårare att förutse. Ett detaljerat framtidsperspektiv på 25 år är därför inte realistiskt att försöka uppfylla. Biblioteken måste i stället ha en beredskap att förändra sitt utbud av tjänster i takt med ändrade kultur- och informationsvanor i ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Förändringsarbetet kan också styras av aktiva åtgärder för att påverka bibliotekens utbud och service. I en planering för framtiden ingår både att värna befintliga resurser (som har potential att utvecklas) och att skapa nytt/utveckla annat. Biblioteken behöver fokusera, inte enbart på en utveckling av tjänster, utan även på en utveckling av arbetsmetoder. Nedan listas några tankar om framtiden: 10.1 Biblioteken som arena för framförande och medskapande Tillsammans med andra aktörer kan bibliotekens roll som mötesplats utvecklas. I de dialogträffar som genomförts inom ramen för kulturhuvudstadsarbetet har önskemål om ett Berättarnas hus förts fram. Det ligger nära till hands att se att ett bibliotek för framtiden också är en arena för det muntliga berättandet och en aktiv samarbetspart för andra kulturverksamheter.

18 18 av 27 I Umeås kulturprofil har musiken en stark ställning. Ett bibliotek för framtiden bör stödja Umeås musikprofil genom till exempel att ha mindre studios med möjlighet att öva, spela in, redigera och framföra musik. Biblioteken som en arena för framförande och medskapande förutsätter både anpassade lokaler och ett aktivt samarbete med de aktörer som finns på dessa områden Biblioteken som lokalhistoriskt centrum Lokal historia blir allt mer viktigt och intressant. I många sammanhang talar man om värdet av att berätta sin historia. Biblioteken bör utvecklas till ett lokalhistoriskt centrum som även speglar Umeå stads moderna historia. Syftet är att ge bättre förutsättningar för att delta i olika demokratiska och kulturella processer. Detta är särskilt viktigt i en kommun som Umeå med stor demografisk rörlighet. Frågan om någon form av stadshistoriska databaser och utställningar har diskuterats och skulle med fördel kunna vara en aktiv del i ett framtida bibliotek Biblioteken som stöd till folkbildning och kulturella föreningar Biblioteken ska stödja Umeås aktiva föreningsliv genom till exempel ett fördjupat samarbete kring programverksamhet och folkbildning. Ett annat exempel på stöd är att erbjuda tillgång till studierum och andra möteslokaler. En översyn pågår om hur ett stöd till kulturella föreningar kan förbättras. Biblioteken är en lämplig plats för denna verksamhet Bibliotekens medverkan till stadsutveckling Biblioteken har genom sina lägen i stadsdelar och i centrum goda möjligheter att utgöra basen för en ökad samverkan med många aktiva föreningar, organisationer och företag som bedriver närliggande verksamheter. Tillsammans kan man skapa ett gemensamt underlag för respektive verksamhet, samtidigt som man ökar tillgängligheten för olika verksamheter som är viktiga i människors vardag Bibliotekens virtuella tjänster Biblioteket har utvecklat nya digitala tjänster och etablerat en mötesplats på nätet minabibliotek.se. Utvecklingen inom detta område är oerhört snabb. Biblioteken måste följa med i utvecklingen och kunna möta medborgarnas förändrade media- och informationsvanor. 11. Frågor för andra att lösa Alla framtidsfrågor går inte att lösa på ett kommunalt plan. Nedan listas några, för framtiden viktiga, frågor som Kulturförvaltningen har framfört till regeringens kulturutredning (januari 2009): Lagstiftningen måste anpassas så att den tydliggör hantering av digitala medier. Efterfrågan på dokument i fulltext och med så kallad remote access ökar. Former för ersättning till upphovsmän måste utarbetas och licensavtal behöver samordnas

19 19 av 27 Staten måste fortsätta ta ett ekonomiskt ansvar för investering och utveckling av biblioteksdatasystemet LIBRIS. LIBRIS är i första hand utvecklat utifrån behov hos forsknings- och högskolebibliotek. För att ta vara på redan gjorda statliga investeringar måste LIBRIS anpassas till folkbibliotekens behov. De juridiska frågor som idag utgör ett hinder för många folkbibliotek att ansluta sig till LIBRIS måste få en lösning För att biblioteken ska kunna samverka och samnyttja resurser på nationell nivå krävs dels standardiserade APIer, det vill säga protokoll för hur man ställer frågor och får svar och dels standardiserade XMLer, det vill säga protokoll för hur svaren och frågorna ska skickas Det behövs en organisation som ger en struktur för enskilda biblioteks samarbete kring så kallade mervärden, det vill säga kompletterande information om media där ökad volym innebär ökad kvalitet (boktips med mera). Det behövs även nationella avtal om vem som äger informationen, hur uppgifter om vem som lagt in informationen ska presenteras samt vilka villkor som gäller för hur informationen ska hanteras Ett annat exempel är att stödja en fortsatt digitalisering av källor. Det kan ske dels genom en fortsättning av Access projektet och dels genom att skapa upphovsrättsliga möjligheter för biblioteken att tillhandahålla och förmedla elektroniska dokument Ändringen av bibliotekslagen 7 föreskriver i en ny paragraf 7A att Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Staten bör agera som ett gott exempel genom att till exempel uppmuntra till ett fördjupat samarbete mellan de statligt finansierade forskningsbiblioteken och de kommunala folkbiblioteken samt göra Sveriges depåbibliotek till en gemensam depåfunktion för såväl folk- som forskningsbibliotek 7 SFS 1996:1596, ändrad 2004:1261

20 20 av 27 Sammanfattning Dokumentet är ett svar på presidiets uppdrag att göra en utredning om vilka funktioner och vilka målgrupper ett bibliotek för framtiden ska planera för. Framtidsperspektivet ska vara 25 år. Underlaget ska syfta till en utveckling av såväl Stadsbiblioteket som närbiblioteken och ha sin främsta utgångspunkt i svenska förhållanden. Struktur Dokumentet utgår från den klassiska uppdelningen i vad- och hur-frågor, där den politiska styrningen och uppföljningen är tydlig i vad-frågor, medan verksamheterna ges stor frihet i hur-frågorna. Exempel på frågor som dokumentet försöker ge svar på, eller ställa, listas nedan tillsammans med kortfattade slutsatser. Slutsatser Vad kan vi lära av bibliotekens historia? Folkbibliotek är kulturinstitutioner med långa traditioner som bygger på yttrande- och informationsfrihet samt värderingar om allas rätt till kunskap, kulturella upplevelser och information. Bibliotekens bidrag till dessa demokratiska rättigheter är lika viktiga idag som för hundra år sedan. Vad kan vi förutse om framtiden? Biblioteken måste hitta balansen mellan att värna om det traditionella och söka förnyelse i takt med annan samhällsutveckling. Utredningen belyser några centrala begrepp som kommer att ha betydelse för bibliotekens framtida utveckling: Lägen, dimensionering, struktur Samverkan och integration Nya drifts- och finansieringsformer Regionalisering och globalisering Multimedia Medskapande Mötesplats Medarbetare Vad ska biblioteken göra? Bibliotekens uppdrag är att: Förmedla kultur Tillhandahålla information Vara en tillgänglig mötesplats Biblioteken ska utifrån dessa grundläggande uppdrag: Agera nyskapande genom samarbete med andra verksamheter som kan stödja och komplettera bibliotekens uppdrag Fokusera på medborgarnytta genom att fråga efter, och lyssna på, synpunkter från medborgarna samt genom att rikta uppmärksamhet och resurser till olika målgruppers behov Finnas på en plats som kan locka nya målgrupper

21 21 av 27 Utifrån dessa uppdrag finns några utmaningar inför framtiden; behov av lokalisering nära andra verksamheter som kan komplettera och stödja biblioteken, större och mer flexibla lokallösningar, mer teknikanvändning samt en förmåga hos biblioteken att samverka med andra aktörer och nya finansiella lösningar. Vad ska biblioteken utveckla för att bidra till en hållbar utveckling? Biblioteken bidrar till samtliga tre perspektiv för en hållbar utveckling; social, ekonomisk och ekologisk. En analys av biblioteksverksamheten utifrån den så kallade Ålborgdeklarationen kommer att ge viktiga förändringsimpulser för verksamheten. Utredningen listar exempel på frågor som Kulturnämnden behöver diskutera och ta ställning till. Vad ska prioriteras? För att säkerställa en hållbar utveckling behövs tydliga politiska ställningstaganden om vad som ska prioriteras när pengarna inte räcker till. Om Kulturnämnden bedömer att det inte finns möjlighet att tillföra mer kommunala medel måste nämnden ta ställning till några vägval. Vad ska utvärderas? Biblioteken ska utvärderas utifrån vilken service och vilka tjänster det tillhandhåller, vilka upplevelser de erbjuder och vilken miljö de lyckas skapa. Idag följs verksamheten upp genom redovisning av olika verksamhets- och nyckeltal samt genom kontinuerliga kundundersökningar. Vad är ett fullgott barnperspektiv? För biblioteken är barn och unga en prioriterad målgrupp. Det bör avspeglas i hur bibliotekens resurser fördelas. Så här används resurserna idag: 20 % av Umeås befolkning är under 18 år 45 % av bibliotekens budget går till barn- och ungdomsverksamhet 47 % av alla utlån består av barn- och ungdomsböcker 32 % av det totala medieanslaget går till inköp av barn- och ungdomslitteratur 23 % av det totala mediebeståndet är barn och ungdomsmedia Är detta en tillräcklig måluppfyllelse eller ska prioriteringarna ändras? Vem/vilka besöker biblioteken och varför? Att vara kvinna, högutbildad och tjänsteman ger högre sannolikhet för biblioteksanvändning. Bibliotekets roll som mötesplats och ett ställe för återhämtning och avkoppling blir allt viktigare. Biblioteken bidrar till att skapa viktiga sociala mönster där kontakt och möten är centrala inslag. Bibliotekens image, ökat utbud på Internet, lägre bokpriser och tidsbrist är några förklaringar till varför man inte använder biblioteken. En annan förklaring är att biblioteksmiljön och den uppförandekod som man upplever finns där gör att man inte känner sig hemma på biblioteket.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Enkät 2011 - Umeåregionen

Enkät 2011 - Umeåregionen Enkät 2011 - Umeåregionen Jag är A. Man 26 26,3 B. Kvinna 73 73,7 Min ålder A. yngre än 25 år 18 18,2 B. 26-45 år 42 42,4 C. 46-65 år 24 24,2 D. äldre än 65 15 15,2 Tid för mitt besök A. 8-13 20 20,2 B.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

2004-09-06. Versionshistorik

2004-09-06. Versionshistorik 2004-09-06 Uppdrag granskning: Pröva överföring av resurser från filialverksamhet till annan kulturverksamhet för barn och unga samt till finansiering av löneökningar utanför tilldelad ram Versionshistorik

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017 Biblioteksplan Robertsfors kommun 2015 2017 Vision Biblioteket ska avgiftsfritt erbjuda ett rikt och varierat. mediebestånd, god service och en stimulerande miljö för läsning, upplevelser och lärande Bibliotekplan

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12.

Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12. Biblioteksplan Skellefteå kommun 2012-2015 Biblioteksplanen förlängs till att gälla 2012-2015, beslutat av Skellefteås kulturnämnd 20140415 Antagen i kommunfullmäktige 2012-06-12. (2012-2014) Foto: Terje

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är Man 17 19,5 Kvinna 63 72,4 Annan 7 8 Min ålder yngre än 25 år 19 21,8 26 45 år 25 28,7 46 65 år 23 26,4 äldre än 65 20 23 Tid för mitt besök 8 13 9 10,3 13 17

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen Frida Håkansson och Mia Juntti Handledare: Olle Persson Utvärdering av informationstjänster

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Länsbibliotek Sydost Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Information för dig som vill veta mer Weine Sundell 2013 Innehåll Översikt - så här fungerade det innan Arena... 2 Så här är det

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 38 36,2 B. Kvinna 65 61,9 C. Annan 2 1,9 Min ålder A. yngre än 25 år 16 15,2 B. 26 45 år 28 26,7 C. 46 65 år 26 24,8 D. äldre än 65 35 33,3 Tid för mitt

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring

Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring Tjänsteskrivelse 2013-04-26 KFN 2010.0031 Handläggare: Maria Lobell Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring Sammanfattning Biblioteket har fått i uppdrag att utreda personalsammansättningen (bibliotekarier

Läs mer

Kulturförvaltningen- nyckeltal

Kulturförvaltningen- nyckeltal Kulturförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Kulturförvaltningen Negativt - Kulturförvaltningen Fler antal aktiviteter för barn och ungdomar än riket och länet Lägre kostnad för den allmänna

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket www.axiell.se Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar - Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Axiell Arena Axiell Arena Axiell

Läs mer

Att arbeta med. AudioIndex. på bibliotek

Att arbeta med. AudioIndex. på bibliotek Att arbeta med AudioIndex på bibliotek INLEDNING AudioIndex är ett hjälpmedel som utvecklades i samband med projektet Bibliotek 2007, ett biblioteksprojekt som drevs i Umeåregionen och fokuserade på ökad

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KT 30 a 1 (7) BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2008-03-31, 34 (vision och mål) Inledning och uppdrag Enligt Bibliotekslagen (SFS 1996:1597

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer