Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna"

Transkript

1 LVF 2013:3 Ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR ÅR 2020 AVSEENDE HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2 Lars Burman SLB-ANALYS, APRIL 2013

2 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys är operatör för Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds system för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare för utredningen är Iterio AB (Pernilla Westerlund). Rapporten har granskats av: Kristina Eneroth Uppdragsnummer: Daterad: Handläggare: Lars Burman, Status: Granskad Miljöförvaltningen i Stockholm Box Stockholm 2

3 Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Beräkningsförutsättningar... 6 Planområde och trafik... 6 Trafikprognoser för nollalternativet... 8 Trafikprognoser för utbyggnadsalternativet... 9 Spridningsmodeller Emissioner Osäkerheter i beräkningarna NO 2 och utsläpp från dieselbilar PM10 och framtida dubbdäcksandelar Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Partiklar, PM Kvävedioxid, NO Resultat PM10-halter för nollalternativet år PM10-halter för utbyggnadsalternativet år NO2-halter för nollalternativet år NO 2 -halter för utbyggnadsalternativet år Exponering för luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Referenser

4 Sammanfattning I bangårdsområdet vid Tomteboda postterminal i södra Solna planerar Storstockholms Lokaltrafik (SL) att etablera en ny bussdepå för innerstadsbussarna. SLB-analys har på uppdrag av Iterio AB genomfört spridningsberäkningar för hur planförslaget kommer att påverka luftkvaliteten i området. Utöver att de lagreglerade miljökvalitetsnormerna klaras är det viktigt att se till att människor utsätts för så låga luftföroreningshalter som möjligt med tanke på negativa hälsoeffekter. Beräkningarna har gjorts för halter i luften av partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO 2, vars miljökvalitetsnormer är svårast att klara i Stockholmsområdet. Beräkningarna omfattar ett nollalternativ och ett utbyggnadsalternativ med olika prognoser för trafiken år De framräknade halterna har jämförts med nu gällande miljökvalitetsnormer till skydd för människors hälsa. Nollalternativet år 2020 I nollalternativet år 2020 är Postens verksamheter kvar i området. Terminalvägen trafikeras främst av Postens ca 800 lastbilar som angör terminalen dagligen, men även av personbilstrafik för ca 300 personer som arbetspendlar. Sammanlagt rör det sig om ca 2000 tunga lastbilar och ca 1900 personbilar per vardagsdygn. Utbyggnadsalternativet år 2020 I utbyggnadsalternativet år 2020 har Postens verksamheter ersatts av bussdepån för Storstockholms Lokaltrafik (SL). Terminalvägen och Bolstomtavägen trafikeras då främst av SL-bussarna, viss lastbilstrafik samt personbilstrafik. Sammanlagt rör det sig om ca 600 tunga bussar, 400 tunga lastbilar och ca 2000 personbilar per vardagsdygn. Miljökvalitetsnorm för partiklar (PM10) För partiklar, PM10, finns två olika normvärden definierade i lagstiftningen om miljökvalitetsnormer (SFS 2010:477). Det som normalt sett är svårast att klara gäller för dygnsmedelvärden. Dygnsmedelvärdet av PM10 får inte överstiga halten 50 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter) vid mer än 35 tillfällen under ett kalenderår. Miljökvalitetsnormen för PM10 till skydd för människors hälsa överskrids längs Essingeleden i både noll- och utbyggnadsalternativet år De stora utsläppen från trafikleden påverkar i relativt hög grad de totala PM10-halterna i planområdet, vilket innebär att skillnaden mellan de båda beräkningsalternativen är liten. PM10- halterna uppgår för båda alternativen till ca µg/m 3 närmast Essingeleden och ca µg/m 3 längre norrut. Utsläppen av partiklar, PM10 för trafiken inom planområdet beräknas bli ca % lägre i utbyggnadsalternativet i jämförelse med nollalternativet, vilket för totala halter blir en marginell skillnad (mindre än 1 µg/m 3 ). Att utsläppen blir något lägre i utbyggnadsalternativet beror på att SL:s bussar har lägre utsläpp än Postens lastbilar, som de till stor del ersätter. Den tunga trafiken inom planområdet blir totalt sett också mindre i utbyggnadsalternativet. Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid (NO 2 ) För kvävedioxid, NO 2, finns tre olika normvärden definierade i lagstiftningen om miljökvalitetsnormer (SFS 2010:477). Det som normalt sett är svårast att klara gäller för dygnsmedelvärden. Dygnsmedelvärdet av NO 2 får inte överstiga halten 60 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter) vid mer än 7 tillfällen under ett kalenderår. 4

5 Miljökvalitetsnormen för NO 2 till skydd för människors hälsa klaras längs Essingeleden och i planområdet i både noll- och utbyggnadsalternativet år Halterna längs Essingeleden beräknas till ca 40 µg/m 3, vilket alltså är lägre än nuvarande miljökvalitetsnorm (60 µg/m 3 ). Enligt beräkningarna uppgår NO 2 - halterna till ca µg/m 3 i planområdet, med de högsta halterna närmast Essingeleden. Utsläppen av kväveoxider, NO x (NO+NO 2 ) för trafiken inom planområdet beräknas bli uppemot 50 % lägre i utbyggnadsalternativet i jämförelse med nollalternativet. För totala halterna av kvävedioxid (dygnsmedelvärdet) innebär det som mest ca 2 µg/m 3 lägre halter för utbyggnadsalternativet. Liksom för PM10 beror de något lägre halterna på att SL:s bussar har lägre utsläpp än Postens lastbilar, som de till stor del ersätter samt att det blir mindre tung trafik inom planområdet i utbyggnadsalternativet. Exponering för luftföroreningar I jämförelse med nollalternativet innebär planförslaget att människor som vistas i planområdet får en något mindre exponering för luftföroreningar. Det beror på minskad trafik inom planområdet och att SL:s bussar har något lägre utsläpp än Postens lastbilar som de ersätter. Osäkerheter för beräkningarna I beräkningarna finns osäkerheter vad gäller prognostiserade trafikflöden och framtida utsläpp från vägtrafiken, t.ex. utvecklingen och användningen av olika bränslen, motorer och däck. Vad gäller sammansättning av olika fordonstyper och utveckling av andelen dieselfordon följer beräkningarna Trafikverkets prognoser för år För framtida däckanvändning har antagits en dubbdäcksandel vintertid på ca %, vilket är något lägre än i dagsläget. 5

6 Inledning Storstockholms Lokaltrafik (SL) planerar att etablera en ny stor bussdepå vid Tomtebodaterminalen i Solna. Postens verksamheter kommer successivt att flytta ut under åren 2014 och 2015, varvid SL:s etablering tar vid. SL kommer att använda den gamla terminalen och kringliggande mark. Den nya bussdepån kommer att ersätta den i Hornsberg och kommer att ge plats åt SL:s innerstadsbussar. I denna utredning har spridningsberäkningar gjorts för luftföroreningshalter av partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO 2, för ett utbyggnadsalternativ och ett nollalternativ år I nollalternativet behålls Postens nuvarande verksamheter i området. Beräknade halter har jämförts med gällande miljökvalitetsnormer för PM10 och NO 2 enligt förordningen SFS 2010:477. Utifrån beräknade halter har även en bedömning gjorts för hur människor som vistas i området kommer att exponeras för luftföroreningar, enligt Länsstyrelsens vägledning för detaljplaneläggning med tanke på luftkvalitet 1. Figur 1. Planerad ny bussdepå, vy från Tomtebodaterminalen. Beräkningsförutsättningar Planområde och trafik Aktuellt område med förslag till ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen (utbyggnadsalternativet) framgår av figur 2. Nollalternativet framgår av figur 3. Prognoser för trafikflöden för omgivande gator och vägar i området för utbyggnadsalternativet och nollalternativet år 2020 framgår av figur 4 och figur 5. Trafikprognoserna har gjorts av Tyréns AB. 6

7 Bolstomtavägen Terminalvägen Essingeleden Pampaslänken Figur 2. Aktuellt planområde (utbyggnadsalternativet) för ny bussdepå vid Tomtebodaterminalen i Solna. Pampaslänken Essingeleden Terminalvägen Figur 3. Planområdet som nollalternativ år 2020, dvs. planen är inte genomförd. 7

8 Trafikprognoser för nollalternativet I nollalternativet år 2020 är Postens verksamheter kvar. Terminalvägen trafikeras främst av Postens ca 800 lastbilar som angör terminalen dagligen, men även av personbilstrafik för ca 300 personer som arbetspendlar. Sammanlagt rör det sig om ca 2000 lastbilar och ca 1900 personbilar per vardagsdygn. De flesta av dessa fordon (3100) lämnar området norrut, se tabell 1. Terminalvägen Essingeleden Figur 4. Prognoser för totala trafikflöden för nollalternativet som vardagsmedeldygn år 2020 då planen inte är genomförd (Tyréns AB, Anke Xylander) Tabell 1. Trafikflöden till och från Tomtebodaterminalen för nollalternativet år Fördelningen av bränslen är den som gäller för Stockholmsregionen enligt Luftvårdsförbundets emissionsdatabaser och Trafikverkets prognoser för år TOTAL TRAFIK PER VARDAGSDYGN 3100 (norrut) 800 (söderut) Personbil bensin Personbil diesel Personbil gas Personbil etanol Lätt lastbil bensin 13 3 Lätt lastbil diesel Tung lastbil diesel

9 Trafikprognoser för utbyggnadsalternativet Essingeleden Figur 5. Prognoser för totala trafikflöden för utbyggnadsalternativet som vardagsmedeldygn år 2020 då planen är genomförd (Tyréns AB, Anke Xylander). I utbyggnadsalternativet år 2020 har Postens verksamheter ersatts av bussdepån för Storstockholms Lokaltrafik (SL). Terminalvägen och Bolstomtavägen trafikeras då främst av SL-bussarna, viss lastbilstrafik samt personbilstrafik. Sammanlagt rör det sig om ca 600 bussar, 400 lastbilar och 2000 personbilar per vardagsdygn. De flesta av dessa fordon (2500) lämnar området norrut via Bolstomtavägen. Ca 200 bussar per vardagsdygn anländer till depån via en ny avfart från Essingeleden, se figur 5 och tabell 2. Tabell 2. Trafik till och från bussdepån för utbyggnadsalternativet år Fördelningen av lätta fordon och bränslen är den som gäller för Stockholmsregionen enligt Luftvårdsförbundets emissionsdatabaser och Trafikverkets prognoser för år TOTAL TRAFIK PER VARDAGSDYGN 2500 (norrut) 300 (söderut) 200 (ny infart) Personbil bensin Personbil diesel Personbil gas Personbil etanol Lätt lastbil bensin Lätt lastbil diesel Tung lastbil diesel Bussar miljöbränsle

10 Spridningsmodeller Beräkningar av PM10- och NO 2 -halter utförs med hjälp av olika typer av spridningsmodeller: SMHI-Airviro gaussmodell [2] och SMHI-Airviro vindmodell. Den senare genererar ett representativt vindfält över gaussmodellens beräkningsområde vid planområdet. SMHI-Airviro vindmodell Halten av luftföroreningar kan variera mellan olika år beroende på variationer i meteorologiska faktorer och intransport av långväga luftföroreningar. När luftföroreningashalter jämförs med miljökvalitetsnormer ska halterna vara representativa för ett normalår. Som indata till SMHI-Airviro vindmodell används därför en klimatologi baserad på meteorologiska mätdata under en flerårsperiod ( ). De meteorologiska mätningarna hämtas från en 50 meter hög mast i Högdalen i södra Stockholm och inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperaturdifferensen mellan tre olika nivåer samt solinstrålning. Vindmodellen tar även hänsyn till variationerna i lokala topografiska förhållanden. SMHI-Airviro gaussmodell SMHI-Airviro gaussiska spridningsmodell används för att beräkna den geografiska fördelningen av luftföroreningshalter två meter ovan öppen mark. I områden med tätbebyggelse representerar beräkningarna halter två meter ovan taknivå. En gridstorlek, dvs. storlek på beräkningsrutorna, på 25 meter x 25 meter används för aktuellt planområde. För att beskriva haltbidragen från utsläppskällor som ligger utanför det aktuella området har beräkningar gjorts för hela Stockholms och Uppsala län. Haltbidragen från källor utanför länen har erhållits genom mätningar och har adderats till resultatet. Emissioner Emissionsdata, dvs. utsläppsdata, utgör indata för spridningsmodellerna vid framräkning av halter av luftföroreningar. För beräkningarna med gaussmodellen används Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas för år 2010 [4]. Där finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl.a. vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. I Stockholmsregionen är vägtrafiken den största källan till luftföroreningar. Utsläppen innehåller bl.a. kväveoxider, kolväten samt avgas- och slitagepartiklar. Vägtrafikens utsläpp av kväveoxider och avgaspartiklar är beskrivna med emissionsfaktorer år 2020 för olika fordons- och vägtyper enligt Artemismodellen [5] och HBEFA-modellen [6]. Dessa är europeiska emissionsmodeller för vägtrafik som har anpassats till svenska förhållanden. Trafiksammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad (olika euroklasser) gäller för år Sammansättning av olika fordonstyper och bränslen, t ex andel dieselpersonbilar år 2020, gäller enligt Trafikverkets prognoser för scenario BAU ( Business as usual ). Fordonens utsläpp av kväveoxider kommer att minska i framtiden beroende på kommande skärpta avgaskrav som har beslutats inom EU. Den förväntade ökade dieselandelen kommer dock dämpa minskningen. Slitagepartiklar i trafikmiljö orsakas främst av dubbdäckens slitage på vägbanan men bildas också vid slitage av bromsar och däck. Längs starkt trafikerade vägar utgör slitagepartiklarna huvuddelen av PM10-halterna. Under perioder med torra 10

11 vägbanor under vinter och tidig vår kan haltbidraget från dubbdäckslitaget vara % av totalhalten PM10. Emissionsfaktorer för slitagepartiklar har bestämts utifrån kontinuerliga mätningar på Hornsgatan i centrala Stockholm. Korrektion har gjorts för att slitaget och uppvirvlingen ökar med vägtrafikens hastighet [7]. Osäkerheter i beräkningarna Modellberäkningar av luftföroreningshalter innehåller osäkerheter. Systematiska fel uppkommer när modellen inte på ett korrekt sätt förmår ta hänsyn till alla faktorer som kan påverka halterna. Kvaliteten på indata är en annan parameter som påverkar hur väl resultatet speglar verkligheten. För att få en uppfattning om den totala noggrannheten i hela beräkningsgången dvs. emissionsberäkningar, vindoch stabilitetsberäkningar samt spridningsberäkningar har modellberäkningarna jämförts med mätningar av både luftföroreningar och meteorologiska parametrar i länet. Hänsyn har också tagits till intransporten av luftföroreningar till regionen utifrån mätningar vid bakgrundsstationen Norr Malma, 15 km nordväst om Norrtälje. Spridningsberäkningar jämförs fortlöpande med kontinuerliga mätningar i olika utsläppsbelastade miljöer i Stockholms och Uppsala län [9, 10]. Jämförelserna visar att beräknade halter av NO 2 och PM10 gott och väl uppfyller kraven på överensstämmelse mellan uppmätta och beräknade halter enligt Naturvårdsverkets föreskrift om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft 11. Osäkerheterna i de beräknade halterna är större för ett framtidsscenario jämfört med nuläget. Detta beror på att det i dessa beräkningsscenarier tillkommer osäkerheter vad gäller prognostiserade trafikflöden och framtida utsläpp från vägtrafiken, t.ex. utvecklingen och användningen av bränslen, motorer och däck. NO 2 och utsläpp från dieselbilar Under mitten av 1990-talet utgjorde de dieseldrivna personbilarna i Stockholmsregionen mindre än 5 % av personbilarnas trafikarbete. Under senare delen av 1990-talet började andelen dieselpersonbilar att öka. Därefter har andelen ökat kontinuerligt och då särskilt under de allra senaste åren. År 2010 utgjorde de ca 17 % av fordonsparken. Huvudskälet till dieslarnas ökande andel har varit målsättningen att minska personbilarnas utsläpp av växthusgaser. Även de lätta dieseldrivna lastbilarna har ökat och tillsammans med den tunga trafiken står dieselfordon för ungefär en tredjedel av trafikarbetet i regionen. Andelen kommer successivt att öka ytterligare i och med den kraftiga ökningen av nyregistreringar av dieselbilar. Prognoserna för år 2020 har en andel dieselfordon i Stockholmsregionen på ca 60 %. Nuvarande kravnivåer för nya bilar medger högre utsläpp av kväveoxider från dieselbilar än från bensindrivna bilar. Förutom högre utsläpp av NO x (NO+NO 2 ) har dieselmotorer en högre andel av kvävedioxid (NO 2 av NO x ) i utsläppen. Direktemissionerna av kvävedioxid bidrar till halterna av kvävedioxid speciellt i trånga gatuutrymmen och speciellt under omständigheter med låg luftomblandning, t.ex. under vintern vid försämrad omblandning av luften på grund av stabil skiktning (inversion). 11

12 I denna studie har NOx-emissionerna från fordonstrafiken beräknats med Artemis/HBEFA-modellerna, som i sin tur bygger på emissionsfaktorer framtagna under olika körförhållanden i avgaslaboratorier. Mätningar i verkliga trafikmiljöer har visat att laboratorietesterna ibland underskattar utsläppen för dieseldrivna fordon. Det gäller t.ex. för personbilar och lätta lastbilar samt tunga lastbilar (Euro 4) och bussar (Euro 5). För den tunga trafiken tycks skillnaden i utsläpp vara störst i stadstrafik där dieslarna inte kan köras effektivt. Skillnaden verkar också öka för nyare fordon med strängare avgaskrav. PM10 och framtida dubbdäcksandelar PM10-halterna i trafikmiljö består främst av partiklar som har orsakats av dubbdäckens slitage på vägbanan. Andelen dubbdäck bland de lätta fordonen låg länge på ca 70 % under vinterperioden i Stockholmsregionen, men har minskat sedan mitten av 2000-talet. Minskningen beror på att regeringen har beslutat om olika åtgärder för att minska partikelutsläppen från vägtrafiken. Kommunerna har t.ex. getts möjlighet att i lokala trafikföreskrifter förbjuda fordon med dubbdäck att köra på vissa gator eller i vissa zoner. Regeringen har också beslutat om att minska dubbdäcksperioden med två veckor på våren. För dubbdäck tillverkade efter den 1 juli 2013 genomförs också en begränsning av antalet tillåtna dubbar vilket enligt Transportstyrelsen ger en minskning av antalet dubbar med ca 15 % och en motsvarande minskning av vägslitage och partiklar [8]. Osäkerheter finns för framtida dubbdäcksandelar. För beräkningarna år 2020 har en dubbdäcksandel på % antagits vilket är något lägre än i dagsläget (ca %). Vidare antas i denna utredning, som följd av regeringens beslut om förkortad dubbdäcksperiod och minskat antal tillåtna dubbar i däcken, en utsläppsminskning av PM10 på ca 10 % år 2020 jämfört med år Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Nationella miljökvalitetsnormer infördes med miljöbalken år Miljökvalitetsnormerna och tillhörande lagstiftning är ett rättsligt styrmedel med syfte att uppnå en godtagbar miljökvalitet. De baseras på EU:s regelverk om gränsvärden och vägledande värden. Den godtagbara miljökvaliteten som miljökvalitetsnormerna styr emot är definierad av Sveriges riksdag i det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft. Halterna av luftföroreningar ska senast till år 2020 inte överskrida lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Miljökvalitetsnormerna fungerar som rättsliga styrmedel för att uppnå de strängare miljökvalitetsmålen. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter följa miljökvalitetsnormerna. I plan- och bygglagen anges att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. I Luftkvalitetsförordningen (2010: 477) finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly 12. Normerna gäller för utomhusluften med undantag av arbetsplatser samt väg- och tunnelbanetunnlar. 12

13 I Stockholmsregionen är halterna av svaveldioxid, partiklar, PM2.5, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly är så låga att miljökvalitetsnormer för dessa ämnen klaras överallt [13, 14, 15, 16, 16, 17]. De miljökvalitetsnormer som inte följs är främst partiklar, PM10 och kvävedioxid, NO 2 [18]. Miljökvalitetsnormer innehåller normvärden både för lång och kort tid. Från hälsoskyddssynpunkt är det viktigt att människor både har en låg genomsnittlig exponering av luftföroreningar under längre tid (motsvarar årsmedelvärde) och att minimera antalet tillfällen då de exponeras för höga halter under kortare tid (dygnsoch timmedelvärden). För att en miljökvalitetsnorm ska klaras får inget av normvärdena överskridas. Partiklar, PM10 Tabell 3 visar gällande miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 till skydd för människors hälsa. Normen omfattar dygnsmedelvärde och årsmedelvärde. Årsmedelvärdet får inte överskridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas under maximalt 35 dygn per kalenderår (s.k. 90-percentil). I samtliga kontinuerliga mätningar som utförts i trafikmiljöer i Stockholms- och Uppsala län har normen för dygnsmedelvärde av PM10 varit svårast att klara. Även kartläggningen av PM10- halter i Stockholms och Uppsala län för år 2010 visade att normvärdet för dygn var svårast att klara [18]. Normen för dygnsmedelvärden är således dimensionerande och överskrids om PM10-halten är högre än 50 µg/m³ fler än 35 dygn per kalenderår. Tabell 3. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 avseende skydd av hälsa [12]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 1 dygn dygn per år Kalenderår 40 Får inte överskridas Kvävedioxid, NO 2 Tabell 4 visar gällande miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2 till skydd för människors hälsa. Normen omfattar tim-, dygns- och årsmedelvärde. I samtliga kontinuerliga mätningar som utförts i trafikmiljöer i Stockholms och Uppsala län har normen för dygnsmedelvärde av NO 2 varit svårast att klara. Detta bekräftades även i kartläggningen av NO 2 -halter i Stockholms och Uppsala län [18]. Normen för dygnsmedelvärden är således dimensionerande och överskrids om NO 2 -halten är högre än 60 µg/m³ fler än 7 dygn per kalenderår. Tabell 4. Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2 avseende skydd av hälsa [12]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 1 timme timmar per kalenderår * 1 dygn 60 7 dygn per kalenderår Kalenderår 40 Får inte överskridas * Förutsatt att halten inte överskrider 200 g/m 3 under en timme mer än 18 gånger per kalenderår. 13

14 Resultat PM10-halter för nollalternativet år 2020 Figur 6 visar beräknad medelhalt av partiklar, PM10, under det 36:e värsta dygnet för nollalternativet år Motsvarande miljökvalitetsnorm till skydd för människors hälsa är 50 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter luft). Halterna gäller 2 m ovan mark för ett meteorologiskt normalt år. De högsta halterna, över miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3, har beräknats längs den hårt trafikerade Essingeleden. Utsläppen från trafikleden påverkar också PM10- halterna vid Tomtebodaterminalen som i den södra delen uppgår till ca µg/m 3 och i den norra delen ca µg/m 3. Även den lokala trafiken runt terminalen bidrar till de totala halterna µg/m µg/m µg/m 3 > 50 µg/m 3 Figur 6. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet för nollalternativet år Halter 2 m ovan mark för ett meteorologiskt normalt år. Miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa är 50 µg/m 3. Tomtebodaterminalen har kvar nuvarande verksamheter. 14

15 PM10-halter för utbyggnadsalternativet år 2020 Figur 7 visar beräknad medelhalt av partiklar, PM10, under det 36:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år Motsvarande miljökvalitetsnorm till skydd för människors hälsa är 50 µg/m 3. Halterna gäller 2 m ovan mark för ett meteorologiskt normalt år. Skillnaden mot nollalternativet (figur 6) är väldigt liten för den beräknade spridningsbilden för utbyggnadsalternativet år Det beror på att bidraget från Essingeledens trafik är väldigt dominerande och lika stor i de båda alternativen. Dessutom består PM10 till stor del av slitagepartiklar som bildas och virvlar upp i högre utsträckning vid högre hastigheter. I planområdet är hastigheterna relativt låga. Utsläppen av partiklar, PM10 för trafiken inom planområdet beräknas bli ca % lägre i utbyggnadsalternativet i jämförelse med nollalternativet, vilket för totala halter blir en marginell skillnad (mindre än1 µg/m 3 ). Att utsläppen blir något lägre i utbyggnadsalternativet beror på att SL:s bussar har lägre utsläpp än Postens lastbilar, som de till stor del ersätter. Den tunga trafiken inom planområdet blir totalt sett också mindre i utbyggnadsalternativet µg/m µg/m µg/m 3 > 50 µg/m 3 Figur 7. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år Halter 2 m ovan mark för ett meteorologiskt normalt år. Miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa är 50 µg/m 3. SL har etablerat en bussdepå i och omkring Tomtebodaterminalen. 15

16 NO 2 -halter för nollalternativet år 2020 Figur 8 visar beräknad medelhalt av kvävedioxid, NO 2 under det 8:e värsta dygnet för nollalternativet år Motsvarande miljökvalitetsnorm till skydd för människors hälsa är 60 µg/m 3 Halterna gäller 2 m ovan mark för ett meteorologiskt normalt år. I jämförelse med PM10 är halterna av kvävedioxid år 2020 lägre i förhållande till respektive miljökvalitetsnorms nivå. I hela beräkningsområdet liksom längs den hårt trafikerade Essingeleden beräknas normnivån 60 µg/m 3 klaras. Minskningarna i jämförelse med nuläget (där NO 2 -normen överskrids längs Essingeleden) beror på att striktare avgaskrav på fordonen beräknas få genomslag. Vid Tomtebodaterminalen uppgår beräknad NO 2 -halt till ca µg/m µg/m µg/m µg/m µg/m µg/m 3 > 60 µg/m 3 Figur 8. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³) under det 8:e värsta dygnet för nollalternativet år Halter 2 m ovan mark för ett meteorologiskt normalt år. Miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa är 50 µg/m 3. Tomtebodaterminalen har kvar nuvarande verksamheter. 16

17 NO 2 -halter för utbyggnadsalternativet år 2020 Figur 9 visar beräknad medelhalt av kvävedioxid, NO 2 under det 36:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år Motsvarande miljökvalitetsnorm till skydd för människors hälsa är 60 µg/m 3 Halterna gäller 2 m ovan mark för ett meteorologiskt normalt år. Miljökvalitetsnormen för NO 2 till skydd för människors hälsa klaras i hela beräkningsområdet år 2020 även då planen är genomförd. I jämförelse med nollalternativet är skillnaden liten då Essingeledens trafik samt bakgrundshalter är desamma. Utsläppen av kväveoxider, NOx (NO+NO 2 ) för trafiken inom planområdet beräknas bli uppemot 50 % lägre i utbyggnadsalternativet i jämförelse med nollalternativet. För halterna av kvävedioxid (dygnsmedelvärdet) innebär det som mest ca 2 µg/m 3 lägre halter för utbyggnadsalternativet. Liksom för PM10 beror de något lägre halterna på att SL:s bussar har lägre utsläpp av kväveoxider än Postens lastbilar, som de till stor del ersätter samt att det blir mindre tung trafik inom planområdet i utbyggnadsalternativet µg/m µg/m µg/m µg/m µg/m 3 > 60 µg/m 3 Figur 9. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³) under det 8:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år Halter 2 m ovan mark för ett meteorologiskt normalt år. Miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa är 50 µg/m 3. SL har etablerat en bussdepå i och omkring Tomtebodaterminalen. 17

18 Exponering för luftföroreningar Eftersom det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer är det viktigt med så låga luftföroreningshalter som möjligt där människor bor och vistas. I jämförelse med nollalternativet innebär planförslaget att människor som vistas i planområdet får en något mindre exponering för luftföroreningar. Det beror på minskad trafik i planområdet och att SL:s bussar har något lägre utsläpp än postens lastbilar. Hälsoeffekter av luftföroreningar Det finns tydliga samband mellan luftföroreningar och negativa effekter på människors hälsa 19. Effekter har konstaterats även om luftföroreningshalterna underskrider miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken. Att bo vid en väg eller gata med mycket trafik ökar risken för att drabbas av luftvägssjukdomar, t.ex. lungcancer och hjärtinfarkt. Hur man påverkas är individuellt och beror främst på ärftliga förutsättningar och i vilken grad man exponeras. Barn är mer känsliga än vuxna eftersom deras lungor inte är färdigutvecklade. Studier i USA har visat att barn som bor nära starkt trafikerade vägar riskerar bestående skador på lungorna som kan innebära sämre lungfunktion resten av livet. Över en fjärdedel av barnen i Stockholms län upplever obehag av luftföroreningar från trafiken. Människor som redan har sjukdomar i hjärta, kärl och lungor riskerar att bli sjukare av luftföroreningar. Luftföroreningar kan utlösa astmaanfall hos både barn och vuxna. Äldre människor löper större risk än yngre att få en hjärt- och kärlsjukdom och risken att dö i förtid av sjukdomen ökar om de utsätts för luftföroreningar. 18

19 Referenser 1. Miljökvalitetsnormer för luft, En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet. Länsstyrelsen i Stockholms län SMHI Airviro Dispersion: 3. SIMAIR: Modell för beräkning av luftkvalitet i vägars närområde. SMHI rapport , 4. Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - Utsläppsdata för år Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, LVF rapport 2012:5. 5. SVARTEMIS - Implementering av ARTEMIS Road Model i Sverige. EMFO Emissionsforskningsprogrammet, IVL rapport B1831, februari HBEFA, The Handbook Emission Factors for Road Transport: 7. Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet, SLB-analys, Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Väg och transportforskning institutet (VTI). SLB-rapport 2: Samlad lägesrapport om vinterdäck. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Vägverket FO 30 A 2008: Exposure - Comparison between measurements and calculations based on dispersion modelling (EXPOSE), Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, LVF rapport 2006: Andersson, S., och Omstedt, G.,Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2 och bensen. Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år 2004 och SMHI, Meteorologi nr 137, Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Naturvårdverket, NFS 2007: Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Luftkvalitetsförordning (2010:477). Miljödepartementet 2010, SFS 2010: Luften i Stockholm. Årsrapport 2012, SLB-analys, SLB rapport 5: Kartläggning av bensenhalter i Stockholm- och Uppsala län. Jämförelse med miljökvalitetsnormer. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2004: Kartläggning av bens(a)pyren-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2009: Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2008: Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandvikens tätort. Jämförelser med miljökvalitetsnorm. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2010: Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - jämförelser med miljökvalitetsnormer, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2011: Hälsoeffekter av partiklar. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2007:14. SLB- och LVF-rapporter finns att hämta på 19

20 Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund är en ideell förening. Medlemmar är 35 kommuner, länens två landsting samt institutioner, företag och statliga verk. Samarbete sker med länsstyrelserna i länen. Även Gävle och Sandvikens kommuner är medlemmar. Målet med verksamheten är att samordna arbetet vad gäller luftmiljö i länen med hjälp av ett system för luftmiljöövervakning, bestående av bl.a. mätningar, emissionsdatabaser och spridningsmodeller. SLB-analys driver systemet på uppdrag av luftvårdsförbundet. 20

Kv. Stora Frösunda, Solna

Kv. Stora Frösunda, Solna LVF 2010:19 Kv. Stora Frösunda, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 Lars Burman SLB-ANALYS, OKTOBER 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i

Läs mer

Lilla Essingen, kv Primus

Lilla Essingen, kv Primus LVF 2013:21b Lilla Essingen, kv Primus Halter av partiklar, (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) år 2023 Magnus Brydolf SLB-ANALYS AUGUSTI 2013 (Uppdaterad i mars 2014) LVF 2013:21 Primus, Lilla Essingen år

Läs mer

Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka

Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka LVF 2013:18 Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR, (PM10) år 2020 Magnus Brydolf SLB-ANALYS JUNI 2013 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.

Läs mer

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

Kv Tunet 5 i Södertälje

Kv Tunet 5 i Södertälje LVF 2013:27 Kv Tunet 5 i Södertälje Halter av partiklar, (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) år 2020 Magnus Brydolf SLB-ANALYS OKTOBER 2013 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

Kv Brädstapeln 15, Scheelegatan, Stockholm

Kv Brädstapeln 15, Scheelegatan, Stockholm LVF 2013:1 Kv Brädstapeln 15, Scheelegatan, Stockholm SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Boel Lövenheim SLB-ANALYS, JANUARI 2013 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Arninge resecentrum, Täby

Arninge resecentrum, Täby LVF 2013:20 Arninge resecentrum, Täby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2013 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys

Läs mer

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun

Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun LVF 2012:17 rev Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2015 OCH ÅR 2020 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, NOVEMBER

Läs mer

LVF 2010:14 Luftutredning för kv. Svea Artilleri i Stockholm. Innehållsförteckning

LVF 2010:14 Luftutredning för kv. Svea Artilleri i Stockholm. Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Beräkningsförutsättningar... 6 Planområde och trafikmängder... 6 Spridningsmodeller... 8 Emissioner... 8 Osäkerhet i beräkningarna...

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Innehållsförteckning FÖRORD... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 5 BERÄKNINGSUNDERLAG... 5 PLANOMRÅDE OCH TRAFIKMÄNGDER... 5 SPRIDNINGSMODELLER... 7 EMISSIONER... 7 MILJÖKVALITETSNORMER

Läs mer

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden 2006:24 Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden HALTBERÄKNINGAR AV KVÄVEDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 20O5 OCH 2020. SLB-ANALYS, OKTOBER ÅR 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Kv.Högne och kv.gunnar, Uppsala

Kv.Högne och kv.gunnar, Uppsala LVF 2014:4 Kv.Högne och kv.gunnar, Uppsala SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2020. Lars Burman SLB-ANALYS, MARS 2014 Förord Denna utredning är genomförd av

Läs mer

LVF 2013:16. Uddvägen, Nacka SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren

LVF 2013:16. Uddvägen, Nacka SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren LVF 2013:16 Uddvägen, Nacka SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren SLB-ANALYS, JUNI 2013 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Beräkningsförutsättningar... 6 Beräkningsområdet... 6 Beräkningsförutsättningar... 6 Spridningsmodeller... 8 Emissioner...

Läs mer

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala

Läs mer

LVF 2005:16. Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje

LVF 2005:16. Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje LVF 2005:16 Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje SLB-ANALYS, AUGUSTI 2005 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Sammanfattning... 4 Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Beräkningsförutsättningar... 6 Beräkningsområdet... 6 Beräkningsförutsättningar... 6 Spridningsmodeller... 8 Emissioner...

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Startboxen 1 & 2 vid Järva krog i Solna

Luftkvalitetsutredning Startboxen 1 & 2 vid Järva krog i Solna LVF 2015:2 Luftkvalitetsutredning Startboxen 1 & 2 vid Järva krog i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2020 Anders Engström Nylén SLB-ANALYS, JANUARI

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

LVF 2013:30. Kv Heimdal, Uppsala SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2020.

LVF 2013:30. Kv Heimdal, Uppsala SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2020. LVF 2013:30 Kv Heimdal, Uppsala SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2020 Sanna Silvergren SLB-ANALYS, NOVEMBER 2013 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys

Läs mer

LVF 2012:10. Griffelvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR (PM10) Magnus Brydolf och Christer Johansson

LVF 2012:10. Griffelvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR (PM10) Magnus Brydolf och Christer Johansson LVF 2012:10 Griffelvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR (PM10) Magnus Brydolf och Christer Johansson SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2012 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.

Läs mer

Påbyggnad av takvåningar i Kv Trollhättan, Gallerian i Stockholm

Påbyggnad av takvåningar i Kv Trollhättan, Gallerian i Stockholm LVF 2013:14 Påbyggnad av takvåningar i Kv Trollhättan, Gallerian i Stockholm SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) år 2018 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, JUNI 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Godkänt dokument - Anneli Eskilsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Godkänt dokument - Anneli Eskilsson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Beräkningsförutsättningar... 6 Planområde och trafikmängder... 6 Spridningsmodeller... 8 Emissioner... 8 Osäkerheter

Läs mer

Västra Ursvik, Sundbyberg

Västra Ursvik, Sundbyberg LVF 2013:8 Västra Ursvik, Sundbyberg SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys

Läs mer

Kv. Kvarngärdet, Uppsala

Kv. Kvarngärdet, Uppsala LVF 2016:36 Kv. Kvarngärdet, Uppsala BERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO2 ÅR 2030 Lars Burman SLB-ANALYS, OKTOBER 2016 Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2014-000155,

Läs mer

Barkarbystaden år 2030

Barkarbystaden år 2030 LVF 2014:12 Barkarbystaden år 2030 SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Boel Lövenheim SLB-ANALYS, MAJ 2014 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid

Läs mer

LVF 2016:8. Täby Park, Dp2 LUFTKVALITETSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2. Lars Burman

LVF 2016:8. Täby Park, Dp2 LUFTKVALITETSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2. Lars Burman LVF 2016:8 Täby Park, Dp2 LUFTKVALITETSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO 2. Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2016 2 LVF 2016:8. Luftutredning för Täby Park, Dp2, Täby Förord Denna

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Lut. Årstafältet Rapport. stockholm.se/arstafaltet. The Capital Of Scandinavia

Lut. Årstafältet Rapport. stockholm.se/arstafaltet. The Capital Of Scandinavia Årstafältet Rapport Lut The Capital Of Scandinavia 2013 stockholm.se/arstafaltet LVF 2013:12 Årstafältet år 2030 SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Boel Lövenheim

Läs mer

Luftkvalitetsutredning för nybyggnation vid Ulvsundavägen, Rissneleden - Lådmakaren, Rissne.

Luftkvalitetsutredning för nybyggnation vid Ulvsundavägen, Rissneleden - Lådmakaren, Rissne. LVF 2016:33 Luftkvalitetsutredning för nybyggnation vid Ulvsundavägen, Rissneleden - Lådmakaren, Rissne. SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) Sebastian Bergström SLB-ANALYS,

Läs mer

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan 2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län

Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län LVF 2014:9 Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län Kartering av dubbdäcksandelar på parkerade personbilar under januari-mars 2014 Magnus Brydolf

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10) i Södermanlands län år 2015

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10) i Södermanlands län år 2015 LVF 2015:13 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10) i Södermanlands län år 2015 Magnus Brydolf Boel Lövenheim SLB-ANALYS, OKTOBER 2015 Förord Kartläggningarna av halter kvävedioxid

Läs mer

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Rikshem AB Affärsutveckling Krister Karlsson PM 2014-05-09 Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften

Läs mer

Flis- och masshanteringsplats, Södra Lindalen

Flis- och masshanteringsplats, Södra Lindalen LF 2010:4 Flis- och masshanteringsplats, ödra Lindalen PRIDIGBERÄKIGAR FÖR HALTER A PARTIKLAR (PM10) CH BEDÖMIG A HALTER A KÄEDIXID Kristina Eneroth LB-AALY, MAR 2010 Förord Denna utredning är genomförd

Läs mer

Beräkningar av kvävedioxid i Stockholms- och Uppsala län inför ansökan om tidsfrist för att klara EU:s gränsvärde

Beräkningar av kvävedioxid i Stockholms- och Uppsala län inför ansökan om tidsfrist för att klara EU:s gränsvärde LVF 2012:8 Beräkningar av kvävedioxid i Stockholms- och Uppsala län inför ansökan om tidsfrist för att klara EU:s gränsvärde Lars Burman Boel Lövenheim Christer Johansson Magnus Brydolf SLB-ANALYS, NOVEMBER

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

Nobelberget i Nacka kommun

Nobelberget i Nacka kommun LVF 2016:14 Nobelberget i Nacka kommun SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2030 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, MAJ 2016 FÖRORD Denna luftutredning är sammanställd av

Läs mer

Spridningsberäkningar för halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) för år 2020

Spridningsberäkningar för halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) för år 2020 Västra Valhallavägen Spridningsberäkningar för halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) för år 2020 SLB-analys April 2014 stockholm.se/vastravalhallavagen LVF 2013:26 Valhallavägen, Stockholm SPRIDNINGSBERÄKNINGAR

Läs mer

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i

Läs mer

Vatthagen 1:103, Upplands Väsby

Vatthagen 1:103, Upplands Väsby LVF 2014:18 Vatthagen 1:103, Upplands Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2030. VERSION 2. Sanna Silvergren SLB-ANALYS, OKTOBER 2014 Förord Denna utredning

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

Kartläggning av luftföroreningshalter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Kartläggning av luftföroreningshalter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2016:32 Kartläggning av luftföroreningshalter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) år 2015 SLB-ANALYS,

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget 2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg

Läs mer

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå UPPDRAG Spridningsberäkningar, Skellefteå UPPDRAGSNUMMER 1321631000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå Sammanfattning

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge 1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL?

BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL? SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-04-16\dagordning\tjänsteutlåtande\22.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-03-24 MHN 2009-04-16 p 22 Anette

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

SLUSSEN FÖRDJUPNINGS-PM LUFTKVALITET

SLUSSEN FÖRDJUPNINGS-PM LUFTKVALITET SLUSSEN FÖRDJUPNINGS-PM LUFTKVALITET april 2011 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm och SMHI i Norrköping. SLB-analys är operatör för Stockholms och Uppsala

Läs mer

Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm

Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm PM 2012-10-29 Bedömning av luftkvaliteten vid Paradiset 19 och 21 Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm Följande bedömning omfattar halterna

Läs mer

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones Jörgen Jones 201 6-06 - 16 Luftkvalitetsberäkningar Djurgårdsstaden för nytt parkeringsgarage i Norra 1 Sammanfattning Ett nytt garage planeras att byggas i norra Djurgårdsstaden vid Hjorthagen. I samband

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 DUBBDÄCKSANDEL RÄKNAD PÅ RULLANDE TRAFIK Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall [Skriv här] Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE SWECO NORGE AS E39 Langeland Moskog UPPDRAGSNUMMER 1321335000 BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE KONCEPT GÖTEBORG 2013-01-15 SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS 1 (18) S w e

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND

STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Luftvårdsförbundet övervakar luftens kvalitet i hela regionen Varje timme mäts luftens kvalitet vid flera fasta mätstationer i regionen. Stockholms och Uppsala

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2012:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2010 SLB-ANALYS, APRIL ÅR 2012 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Totala utsläpp

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor vistas intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län

Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor vistas intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor vistas intill hårt trafikbelastade vägar i Stockholms län Titel: Åtgärder mot höga halter av partiklar (PM10) på platser där människor

Läs mer

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Norra Obbolavägen 2011 Dokumenttyp Rapport Dokumentägare Miljö- och hälsoskydd Dokumentinformation Årlig mätning av luftkvalitet i Umeå Dokumentnamn Luften

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering

Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Anders Nylén, SLB-analys The Capital of Scandinavia Del av Miljöförvaltningen i Stockholm SLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen Vår roll

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun LVF 2011:19 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun Magnus Brydolf Boel Lövenheim SLB-ANALYS, FEBRUARI 2012 Förord Denna

Läs mer

RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5:2002. Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med beräknade PM10-halter över miljökvalitetsnormen för dygn

RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5:2002. Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med beräknade PM10-halter över miljökvalitetsnormen för dygn Beskrivning av problembilden för halterna av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10) i Stockholms län i förhållande till miljökvalitetsnormerna Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD DECEMBER 2011 Innehållsförteckning

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län LVF 2005:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2003 SLB-ANALYS, FEBRUARI ÅR 2005 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2003... 4 Utsläpp från

Läs mer

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund LVF 2015:12 Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2012 Alfred Ruckle SLB-ANALYS, MAJ 2015 Förord SLB-analys är operatör för Östra Sveriges luftvårdsförbunds system för

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Dubbdäcksandelar räknade på rullande trafik Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB 2017:4 Användning

Läs mer

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck 4:2014 Andel personbilar med dubbade vinterdäck DUBBDÄCKSANDELAR PÅ RULLANDE TRAFIK UNDER VINTERSÄSONGEN 2013/2014 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN, VALHALLAVÄGEN

Läs mer

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2010 Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under

Läs mer

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,

Läs mer

Kvävedioxidhalterna i Stockholms innerstad

Kvävedioxidhalterna i Stockholms innerstad Slbyanalys Stockholms luft- och bulleranalys En kartläggning av Kvävedioxidhalterna i Stockholms innerstad Norra Stationsgatan Sveavägen Valhallavägen Lidingövägen S:t Eriksgatan Odengatan Karlavägen Vasagatan

Läs mer