LVF 2012:10. Griffelvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR (PM10) Magnus Brydolf och Christer Johansson

Transkript

1 LVF 2012:10 Griffelvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR (PM10) Magnus Brydolf och Christer Johansson SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2012

2 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys är operatör för Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds system för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare är Miljöenheten vid Nacka kommun. Rapporten har granskats av: Christer Johansson Uppdragsnummer: Daterad: Handläggare: Magnus Brydolf, Status: Granskad Miljöförvaltningen i Stockholm Box Stockholm

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Beräkningsförutsättningar... 6 Beräkningsområde och trafik... 6 Spridningsmodeller Emissioner Osäkerhet i beräkningarna Miljökvalitetsnormer Resultat PM10-halter (dubbandel 70 %), ÅMD på Griffelvägen PM10-halter (dubbandel 70 %), fordon/dygn (MoD) på Griffelvägen PM10-halter (dubbandel 50 %), fordon/dygn (plan) på Griffelvägen PM10-halter (dubbandel 50 %), fordon/dygn (MoD) på Griffelvägen Partikelhalter i skolområdet söder om Griffelvägen Partikelhalter vid Griffelvägens underfart av Väg Bedömning av trafiktålighet på Griffelvägen Exponering för partiklar vid Griffelvägen Referenser

4 Sammanfattning Efter en dom i Mark- och miljödomstolen (MoD) i juni 2012 upphävdes antagandet av ny detaljplan för ny förbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka centrum. SLBanalys har fått i uppdrag av Nacka kommun att utföra spridningsberäkningar vid Griffelvägen och den södra bergtunnelmynningen för att visa att den i planen redovisade slutsatsen med avseende på att miljökvalitetsnorm (MKN) inte överskrids gäller även under andra förutsättningar än de som antagits i planen. De nya antagandena är dels de trafikmängder som Mark- och miljödomstolen grundat i sitt beslut, dels de förändringar i emissionsfaktorer som kommer med den pågående förändringen av dubbdäcksanvändning i regionen. Beräkningar har genomförts för två olika trafikmängder på Griffelvägen, 5000 (plan) respektive (MoD) fordon per dygn, samt två olika scenarier vad gäller andelen personbilar med dubbdäck, 70 % och 50 %. Samtliga beräkningar har genomförts avser en situation med cirka fordon per dygn på Värmdöleden. Beräkningarna bekräftar att slutsatserna i planen med avseende MKN för PM10 är riktiga och att planen inte bidrar till överskridande av MKN vid Griffelvägen inom planområdet. Vid intilliggande skol- och idrottsområde underskrids MKN för PM10 med godmarginal. PM10-halter med 70 % dubbandel, ÅMD på Griffelvägen (planen) Miljökvalitetsnormen överskrids längs Väg 222 inom en zon upp till 20 meter från leden. Totalhalten längs Griffelvägen underskrider normen och beräknas bli µg/m³. Även invid den planerade bergtunnelmynningen underskrids normen och totalhalten beräknas bli µg/m³. PM10-halter med 70 % dubbandel, ÅMD på Griffelvägen (MoD) Totalhalten längs Griffelvägen underskrider normen och beräknas bli µg/m³. Totalhalten invid den planerade bergtunnelmynningen blir µg/m³. PM10-halter med 50 % dubbandel, ÅMD på Griffelvägen (planen) Totalhalten längs Griffelvägen underskrider normen och beräknas bli µg/m³. Totalhalten invid den planerade bergtunnelmynningen blir µg/m³. PM10-halter 50 % % dubbandel, ÅMD på Griffelvägen (MoD) Totalhalten längs Griffelvägen underskrider normen och beräknas bli µg/m³. Totalhalten invid den planerade bergtunnelmynningen blir µg/m³. Partikelhalterna i skolområdet söder om Griffelvägen I hela skolområdet söder om Griffelvägen beräknas halterna underskrida nomen med god marginal oavsett vilken av de två trafikmängderna som används. 4

5 Partikelhalter vid Griffelvägens underfart av Väg 222 Med avskärmningar vid båda viadukt-mynningarna som är 4-5 meter höga i förhållande till Väg 222 gör SLB-analys bedömningen att haltnivån vid underfarten bör bli på ungefär samma nivå som längs Griffelvägen, bakom nuvarande bullerskärm. Trafiktålighet på Griffelvägen Beräkningar med olika trafikflöden visar att Griffelvägens trafiktålighet, d.v.s. den trafikmängd som Griffelvägen tål innan miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas, är mer än ÅMD. Exponering längs Grifffelvägen I det värsta scenariot med 70 % dubb och ÅMD (MoD) längs Griffelvägen kommer vare sig boende eller någon som vistas längs Griffelvägen eller i skolområdet att utsättas för halter som överskrider miljökvalitetsnormen. Haltbidraget från trafiken på Griffelvägen är litet i förhållande till bidraget från trafiken längs Värmdöleden. Vid en dubbandel på 50 % som är mest troligt utifrån nuvarande trend och ett trafikflöde på ÅMD (MoD) på Griffelvägen blir haltbidraget från Griffelvägen 1-2 µg/m³ eller ca 5 %. 5

6 Inledning På uppdrag av Nacka kommun gjorde SLB-analys år 2008 en luftutredning för en detaljplan med bl.a. en broförbindelse till Kvarnholmen. I en dom i Mark- och Miljödomstolen från upphävdes detaljplanens antagande med motiveringen att det befaras att PM10-halterna riskerar att överskrida miljökvalitetsnormen längs Griffelvägen söder om Väg 222 invid skolor och idrottsplatser. Denna utredning omfattar haltberäkning för partiklar i området vid Griffelvägen och vid den planerade södra bergtunnelmynningen till Kvarnholmen. Beräkningarna innefattar även nya förutsättningar jämfört med i utredningen från år 2008 med avseende på lägre bakgrundshalter och mindre utsläpp från vägtrafiken. Utredningen tar även hänsyn till den lokala topografin där nivåskillnaden mellan Väg 222 och ett befintligt bullerplank påverkar haltnivåerna i området. Utifrån beräknade halter görs en bedömning av hur människor som vistas i området vid Griffelvägen kommer att exponeras för partikelhalter i enlighet med Länsstyrelsens vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet [1]. Beräkningsförutsättningar Beräkningsområde och trafik Figur 1 visar de områden där partikelhalterna särskilt belyses i denna utredning enligt formuleringarna i domen i Mark- och Miljödomstolen. Dels på norra sidan av Väg 222 vid den planerade bergtunnelmynningen, dels på södra sidan längs Griffelvägen med skolområden och idrottsplaner. I figur 2 visas nivåskillnaden, 4,5-5 meter, mellan Väg 222 och det bullerplank som avskärmar en ca 400 meter lång sträcka längs trafikleden. 6

7 Figur 1. Områden där partikelhalterna särskilt belyses i denna utredning. Figur 2. Nivåskillnad mellan Väg 222 och Griffelvägen vid Nacka gymnasium. 7

8 Använda trafiksiffror för visas i figur 3 och 4. Trafikmängden för Väg 222 är det samma som användes i utredningen år På Griffelvägen används två alternativa trafikflöden, (planen) och ÅMD (MoD). Hastigheten på Griffelvägen är 30 km/h. Figur 3. Trafik ÅMD (fordon per årsmedeldygn), alternativ 1. Trafiken på väg 222 redovisas i vardera riktning, totalt cirka ÅMD. 8

9 Figur 4. Trafik ÅMD (årsmedeldygn), alternativ 2. Trafiken på väg 222 redovisas i vardera riktning, totalt cirka ÅMD. Trafiken genom den planerade bergtunneln till Kvarnholmen är beräknad med två alternativa flöden, och ÅMD. Partikelutsläppen i tunneln ventileras via båda bergtunnelmynningarna med samma fördelning i respektive mynning. Totalutsläpp och utsläppen vid den södra mynningen vid de olika scenariorna visas i figur 5. Figur 5. Trafik ÅMD (årsmedeldygn), alternativ 2. Dubbandel/trafik i tunnel Totalutsläpp ton/år Mynninsutsläpp ton/år 70 % / ÅMD 0,049 0, % / ÅMD 0,137 0, % / ÅMD 0,035 0, % / ÅMD 0,099 0,050 9

10 Spridningsmodeller Spridningsberäkningar för PM10-halter i denna utredning har utförts med SMHI- Airviro gaussmodell [2] och SMHI-Airvio vindmodell. SMHI-Airviro vindmodell Halten av luftföroreningar kan variera mellan olika år beroende på variationer i meteorologiska faktorer och intransport av långväga luftföroreningar. När luftföroreningshalter jämförs med miljökvalitetsnormer ska halterna representera ett meteorologiskt normalår. Som indata till SMHI-Airviro vindmodell används en klimatologi baserad på meteorologiska mätdata under en flerårsperiod ( ). De meteorologiska mätningarna har hämtats från en 50 meter hög mast i Högdalen i Stockholm och inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperaturdifferensen mellan tre olika nivåer samt solinstrålning. Vindmodellen tar även hänsyn till variationer i lokala topografiska förhållanden. SMHI-Airviro gaussmodell SMHI-Airviro gaussiska spridningsmodell har använts för att beräkna den geografiska fördelningen av luftföroreningshalter två meter ovan öppen mark. Gridstorleken d.v.s. storleken på beräkningsrutorna i området vid Griffelvägen är 25 x 25. För att beskriva haltbidragen från utsläppskällor som ligger utanför det aktuella området har beräkningar gjorts för hela Stockholms och Uppsala län. Haltbidragen från källor utanför länen har erhållits genom mätningar. För framtidsscenariet 2020 har bakgrundshalterna erhållits från prognoser baserat på beräkningar som tar hänsyn till utsläppen i Europa år Emissioner Utsläppsdata utgör indata för spridningsmodellerna vid framräkning av halter av luftföroreningar. För beräkningarna med gaussmodellen har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas för år 2010 använts [3]. Där finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl.a. vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. Vägtrafikens utsläpp av avgaspartiklar är beskrivna med emissionsfaktorer för olika fordons- och vägtyper enligt Artemismodellen [4]. Artemis är en gemensam europeisk emissionsmodell för vägtrafik. Trafiksammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad beräknas utifrån prognoser för år Fordonens utsläpp av avgaspartiklar kommer att minska i framtiden beroende på kommande skärpta avgaskrav som beslutats inom EU. Slitagepartiklar i trafikmiljö orsakas främst av dubbdäcksanvändningen men bildas även vid slitage av bromsar och däck. Längs starkt trafikerade vägar utgör slitagepartiklarna huvuddelen av PM10-halterna. Under perioder med torra vägbanor vintertid kan haltbidraget från dubbdäcken vara % av totalhalten PM10. Emissionsfaktorer för slitagepartiklar har bestämts utifrån kontinuerliga mätningar i centrala Stockholm. Korrektion har gjorts för att slitaget och uppvirvlingen ökar med vägtrafikens hastighet [5]. Regeringen har beslutat om åtgärder för att minska partikelutsläppen från vägtrafiken. Kommunerna har getts möjlighet att förbjuda fordon med dubbdäck på vissa gator för att klara lagstiftningen kring luftkvalitet lokalt. Stockholms 10

11 kommun införde därför dubbdäcksförbud på Hornsgatan Regeringens beslut innehåller också en förkortning av dubbdäcksperioden med två veckor på våren. För däck tillverkade efter den 1 juli 2013 införs en begränsning av antalet tillåtna dubbar i dubbdäck till max 50 stycken per meter rullomkrets vilket är en minskning av antalet dubbar i däcken med ca 15 %. Begränsningen av antalet tillåtna dubbar per meter rullomkrets kommer att ge en motsvarande minskning (15 %) av vägslitaget enligt Transportstyrelsen [6]. I denna utredning har beräkningar gjorts med två alternativ dubbdäcksscenarier. Scenario 1 avser oförändrade dubbandelar sedan år 2010, 60 % på innerstadsgator i Stockholm och 70 % på övriga gator (inklusive Värmdöleden och Griffelvägen). Scenario 2 avser 40 % på innerstadsgator och 50 % på övriga gator (inklusive Värmdöleden och Griffelvägen). Det senare scenariot bedömer SLB-analys som det mest troliga mot bakgrund av nuvarande trend vad gäller dubbandelar i regionen. Osäkerhet i beräkningarna Modellberäkningar av luftföroreningshalter innehåller osäkerheter. Systematiska fel uppkommer när modellen inte på ett korrekt sätt förmår ta hänsyn till alla faktorer som kan påverka halterna. Kvaliteten på indata är en annan parameter som påverkar hur väl resultatet speglar verkligheten. För att få en uppfattning om den totala noggrannheten i hela beräkningsgången d.v.s. emissionsberäkningar, vindoch stabilitetsberäkningar samt spridningsberäkningar har modellberäkningarna jämförts med mätningar av både luftföroreningar och meteorologiska parametrar i länet. Hänsyn har också tagits till intransporten av luftföroreningar baserat på mätningar vid bakgrundsstationen Norr Malma, 15 km nordväst om Norrtälje. Spridningsberäkningar jämförs fortlöpande med kontinuerliga mätningar i olika utsläppsbelastade miljöer i Stockholms och Uppsala län [7,8]. Jämförelserna visar att beräknade halter av PM10 gott och väl uppfyller kraven på överensstämmelse mellan uppmätta och beräknade halter enligt Naturvårdsverkets föreskrift om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft [9]. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön. Normerna är bindande nationella föreskrifter som har utarbetats i anslutning till miljöbalken. Normvärden och begrepp grundas på gemensamma direktiv inom EU och ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål enligt befintligt vetenskapligt underlag. I praktiken har dock de svenska miljökvalitetsnormerna närmat sig EU:s gränsvärden, som också tar hänsyn till praktiska möjligheter att uppnå normerna. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna så att dessa inte överskrids där människor vistas. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10/PM2.5), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly [10]. Halterna av svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly är så låga att miljökvalitetsnormer för dessa ämnen klaras i hela regionen [11,12,13]. I förordningen [10] framgår att normerna gäller för utomhusluften med undantag av arbetsplatser samt väg- och spårtrafiktunnlar. Tabell 1 visar gällande miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 till skydd för hälsa. Normen omfattar dygnsmedelvärde och årsmedelvärde. I samtliga kontinuerliga 11

12 mätningar som utförts i starkt belastade trafikmiljöer i Stockholms och Uppsala län har normen för dygnsmedelvärde av PM10 varit svårast att klara. Kartläggningen av PM10-halter i Stockholms och Uppsala län år 2002 visade också att normvärdet för dygn var svårast att klara [14]. Normen för dygnsmedelvärden är således dimensionerande och överskrids om PM10-halten är högre än 50 µg/m³ under fler än 35 dygn per kalenderår. Tabell 1. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 avseende skydd för hälsa [10]. Tid för medelvärde Normvärde (µg/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 1 dygn dygn per år Kalenderår 40 Får inte överskridas Resultat Nivåskillnaden mellan Väg 222 och översidan på bullerplanket på södra sidan leden är 4,5-5 meter. Bullerplanket är meter högt och resterande nivåskillnad avser topografin. Nivåskillnaden gör att trafikens utsläpp av partiklar längs Väg 222 späds ut och att haltbidraget blir ca 25 % lägre [14] bakom planket jämfört med utan plank och nivåskillnad. En minskning av haltbidraget från Vägg 222 med ca 25 % innebär att totalhalten vid Griffelvägen blir 6-7 µg/m³ lägre vid 70 % dubbandel jämfört med om området mellan Väg 222 och Griffelvägen inte varit upphöjt. Vid 50 % % dubbandel, som bedöms vara det mest troliga scenariot, blir totalhalten 3-4 µg/m³ lägre vid Griffelvägen jämfört med om området mellan Väg 222 och Griffelvägen inte haft någon nivåskillnad. De totala halterna för de olika scenarierna redovisas i Figur 6-9 nedan. 12

13 PM10-halter (dubbandel 70 %), ÅMD på Griffelvägen Figur 6 visar beräknade dygnsmedelhalter av partiklar, PM10 under det 36:e värsta dygnet. Miljökvalitetsnormen överskrids längs Väg 222 inom en zon upp till 20 meter från leden. Totalhalten längs Griffelvägen från planerade busshållplatser och vidare österut blir µg/m³ och inkluderar en reduktion av haltbidraget från Väg 222 med ca 25 %. Invid den planerade bergtunnelmynningen som ingår i trafiklösningen till Kvarnholmen blir totalhalten µg/m³ µg/m µg/m µg/m µg/m 3 >50 µg/m 3 Figur 6. Dygnsmedelhalter av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet vid dubbandel 70 % och fordon/dygn på Griffelvägen. 13

14 PM10-halter (dubbandel 70 %), fordon/dygn (MoD) på Griffelvägen Samma trafikflöde och dubbandel gör att miljökvalitetsnormen överskrids längs Väg 222 i motsvarande utsträckning som i föregående beräkning, figur 7. Ett högre trafikflöde på Griffelvägen, fordon/dygn (MoD), innebär något högre totalhalter bakom bullerskärmen jämfört med alternativet med fordon/dygn (plan). Från området med planerade busshållplatser och vidare österut längs Griffelvägen blir totalhalten µg/m³ där en haltreduktion på ca 25 % ingår. Med ett större trafikflöde i tunneln ökar mynningsutsläppet jämfört med i föregående beräkning och totalhalten invid den planerade bergtunnelmynningen blir µg/m³ µg/m µg/m µg/m µg/m 3 >50 µg/m 3 Figur 7. Dygnsmedelhalter av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet vid dubbandel 70 % och fordon/dygn (MoD) på Griffelvägen.

15 PM10-halter (dubbandel 50 %), fordon/dygn (plan) på Griffelvägen Med samma trafikflöde på Väg 222 men med en lägre dubbandel klaras miljökvalitetsnormen längs Väg 222, figur 8. Lägre dubbandel gör att totalhalten längs Griffelvägen också blir lägre. Från planerade busshållplatser och vidare österut blir totalhalten µg/m³ inklusive en reduktion av haltbidraget från Väg 222 med ca 25 %. Invid den planerade bergtunnelmynningen blir totalhalten µg/m³ µg/m µg/m µg/m µg/m µg/m 3 Figur 8. Dygnsmedelhalter av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet vid dubbandel 50 % och fordon/dygn (plan) på Griffelvägen.

16 PM10-halter (dubbandel 50 %), fordon/dygn (MoD) på Griffelvägen Miljökvalitetsnormen klaras längs Väg 222, figur 9. Med ett trafikflöde på fordon/dygn (MoD) längs Griffelvägen ökar totalhalten något bakom bullerskärmen jämfört med i föregående beräkning. Från planerade busshållplatser och vidare österut blir totalhalten µg/m³ inklusive en reduktion av haltbidraget från Väg 222 med ca 25 %. Mer trafik i tunneln jämfört med föregående beräkning gör att totalhalten invid den planerade bergtunnelmynningen blir något högre, µg/m³ µg/m µg/m µg/m µg/m µg/m 3 Figur 9. Dygnsmedelhalter av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet vid dubbandel 50 % och fordon/dygn (MoD) på Griffelvägen.

17 Partikelhalter i skolområdet söder om Griffelvägen I skolområdet söder om Griffelvägen vid befintliga byggnader, idrottsplaner övriga vistelseytor beräknas halterna vara lägre än längs Griffelvägen. SLB-analys bedömer att normen kommer att klaras med god marginal i hela detta område år 2020 även vid ett värsta scenario med 70 % dubbandel och ÅMD (MoD) på Griffelvägen. Partikelhalter vid Griffelvägens underfart av Väg 222 Griffelvägens passage av Väg 222 sker genom en viadukt under trafikleden. Utformningen av området runt de båda viadukt-mynningarna kommer att påverka partikelhalterna vid underfarten. Med avskärmningar vid båda viaduktmynningarna som är 4-5 meter höga i förhållande till Väg 222 gör SLB-analys bedömningen att haltnivån vid underfarten kommer att bli på ungefär samma nivå som längs Griffelvägen, bakom nuvarande bullerskärm. Bedömning av trafiktålighet på Griffelvägen Skyltad hastigheten på Griffelvägen kommer att vara 30 km/h. Vid så låga hastigheter är haltbidraget av slitagepartiklar betydligt lägre än vid t.ex. 90 km/h som kommer att gälla på Väg 222. Beräkningar med olika trafikflöden längs Griffelvägen visar att Griffelvägens trafiktålighet, d.v.s. den trafikmängd som Griffelvägen tål innan miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas, är mer än ÅMD. Exponering för partiklar vid Griffelvägen Det beräkningsalternativ som innebär högst partikelhalter längs Griffelvägen är alternativet med dubbandel 70 % och trafikflöde fordon/dygn (MoD). Totalhalten längs Griffelvägen i detta alternativ är µg/m³. Inga boende och inte heller någon som vistas längs Griffelvägen eller i skolområdet kommer att utsättas för halter som överskrider miljökvalitetsnormen. Haltbidraget från trafiken på Griffelvägen är litet i förhållande till bidraget från trafiken längs Värmdöleden. Vid en dubbandel på 50 %, som är mest troligt utifrån nuvarande trend, och ett trafikflöde på ÅMD (MoD) på Griffelvägen blir totalhalten längs Griffelvägen µg/m³. Haltbidraget från Griffelvägen är i detta alternativ 1-2 µg/m³ eller ca 5 %.

18 Referenser 1. Miljökvalitetsnormer för luft, En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet. Länsstyrelsen i Stockholms län SMHI Airviro Dispersion: 3. Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun Utsläppsdata för år Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, LVF rapport 2012:5. 4. SVARTEMIS - Implementering av ARTEMIS Road Model i Sverige. EMFO Emissionsforskningsprogrammet, IVL rapport B1831, februari Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet, SLB-analys, Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Väg och transportforskning institutet (VTI). SLB-rapport 2: Samlad lägesrapport om vinterdäck. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Vägverket FO 30 A 2008:68231.Exposure - Comparison between measurements and calculations based on dispersion modelling (EXPOSE), Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, LVF rapport 2006: Exposure - Comparison between measurements and calculations based on dispersion modelling (EXPOSE), Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, LVF rapport 2006: Andersson, S., och Omstedt, G.,Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2 och bensen. Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år 2004 och SMHI, Meteorologi nr 137, Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Naturvårdverket, NFS 2010: Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Luftkvalitetsförordning (2010:477). Miljödepartementet 2010, SFS 2010: Kartläggning av bensenhalter i Stockholm- och Uppsala län. Jämförelse med miljökvalitetsnormer. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2004: Kartläggning av bens(a)pyren i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2010:6 13. Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2008: Kartläggning av partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala länjämförelser med miljökvalitetsnormer, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2003: Near-road Air Quality Monitoring: Factors Affecting Network Design and Interpretation of Data. R. Baldauf, N. Watkins, D. Heist, C. Bailey, P. Rowley, R. Shores 16. SLB- och LVF-rapporter finns att hämta på 18

19 Stockholms- och Uppsala Läns Luftvårdsförbund är en ideell förening. Medlemmar är 35 kommuner, länens två landsting samt institutioner, företag och statliga verk. Samarbete sker med länsstyrelserna i länen. Även Gävle och Sandvikens kommuner är medlemmar. Målet med verksamheten är att samordna arbetet vad gäller luftmiljö i länen med hjälp av ett system för luftmiljöövervakning, bestående av bl.a. mätningar, emissionsdatabaser och spridningsmodeller. SLB-analys driver systemet på uppdrag av Luftvårdsförbundet. 19