LVF 2018:7. Kv. Triangeln, Solna BERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO2 FÖR NULÄGET ÅR 2015 OCH UTBYGGNAD ÅR 2030.

Transkript

1 LVF 2018:7 Kv. Triangeln, Solna BERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 OCH KVÄVEDIOXID, NO2 FÖR NULÄGET ÅR 2015 OCH UTBYGGNAD ÅR Lars Burman SLB-ANALYS, MARS 2018

2 FÖRORD Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys är operatör för Östra Sveriges Luftvårdsförbunds system för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare för utredningen är Tyréns AB [1]. Rapporten har granskats internt av: Sanna Silvergren. Uppdragsnummer: Daterad: Handläggare: Lars Burman, Status: Granskad Miljöförvaltningen i Stockholm Box Stockholm 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Beräkningsunderlag... 6 UTREDNINGSOMRÅDE OCH TRAFIKMÄNGDER... 6 SPRIDNINGSMODELLER... 7 EMISSIONER... 8 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål... 9 PARTIKLAR, PM KVÄVEDIOXID, NO Hälsoeffekter av luftföroreningar Resultat PM10-HALTER FÖR NULÄGET NO2-HALTER FÖR NULÄGET PM10-HALTER FÖR UTBYGGNADSNADSALTERNATIVET NO2-HALTER FÖR UTBYGGNADSALTERNATIVET SAMMANFATTANDE RESULTAT EXPONERING FÖR LUFTFÖRORENINGAR Osäkerheter i beräkningarna Referenser

4 Sammanfattning Stena Fastigheter AB har tagit fram ett planförslag omfattande ny bostadsbebyggelse inom kv. Triangeln i Bergshamra, Solna kommun. I denna utredning analyseras luftföroreningshalterna vid den nya bebyggelsen som kommer att ligga i närheten av den starkt trafikerade Roslagsvägen. Uppdragsgivare är Tyréns AB. Beräkningarna av luftföroreningshalter har gjorts för partiklar, PM10 och kvävedioxid, NO 2, vilka omfattar de miljökvalitetsnormer som är svårast att klara i Stockholmsregionen. Jämförelse har även gjorts med de striktare miljökvalitetsmålen till skydd för människors hälsa. Beräkningarna har gjorts för nuläget år 2015 samt för ett nollalternativ och ett utbyggnadsalternativ år 2030 med prognoser för trafikmängder och fordonsparkens sammansättning. Miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10 klaras år 2030 För partiklar, PM10 finns två olika normvärden definierade i förordningen om miljökvalitetsnormer (SFS 2010:477). Det som normalt sett är svårast att klara gäller för antalet höga dygnsmedelvärden. Dygnsmedelvärdet av PM10 får inte överstiga halten 50 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter) mer än 35 gånger under ett kalenderår. I nuläget klaras miljökvalitetsnormen för PM10 till skydd för människors hälsa längs Roslagsvägen och i planområdet. Vid det befintliga parkeringshuset är PM10- halterna (dygnsmedelvärdet) beräknade till ca µg/m 3, vilket kan jämföras med normvärdet 50 µg/m 3. Vid utbyggnad enligt planförslaget år 2030 beräknas att PM10-halterna ökar, vilket beror på att trafiken och vägslitaget på Roslagsvägen ökar (oförändrad dubbdäcksandel). Det nya bostadshuset kommer också att försämra utvädringen av luftföroreningar. Vid fasaderna längs Roslagsvägen innebär detta beräknade PM10-halter på ca µg/m 3, vilket är något under miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3. I jämförelse med ett nollalternativ år 2030 utan den nya bebyggelsen ökar PM10-halterna vid fasaderna närmast Roslagsvägen med ca 15 µg/m 3 eller ca 50 %. Bebyggelsens avskärmning mot vägen kommer innebära att PM10-halterna minskar något på baksidorna och hamnar i bakgrundsnivå, ca µg/m 3. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras år 2030 För kvävedioxid, NO 2 finns tre olika normvärden definierade i förordningen om miljökvalitetsnormer (SFS 2010:477). Det som normalt sett är svårast att klara gäller för antalet höga dygnsmedelvärden. Dygnsmedelvärdet av NO 2 får inte överstiga halten 60 µg/m 3 (mikrogram per kubikmeter) mer än 7 gånger under ett kalenderår. Halterna av NO 2 (dygnsmedelvärdet) i nuläget uppgår till ca 30 µg/m 3 vid det befintliga låga parkeringshuset, vilket kan jämföras med normvärdet 60 µg/m 3. Vid utbyggnad enligt planförslaget år 2030 beräknas att NO 2-halterna vid fasader mot Roslagsvägen kommer att minska något jämfört med nuläget till ca µg/m 3. Detta trots att utvädringen försämras med utbyggnaden samt att trafiken på Roslagsvägen ökar. Förklaringen är att fordonsparken väntas bli betydligt renare med hårdare utsläppskrav i framtiden. Miljökvalitetsnormen 60 µg/m 3 kommer således klaras med god marginal med utbyggnaden. I jämförelse med ett nollalternativ år 2030 utan den nya bebyggelsen ökar NO 2-halterna vid fasaderna 4

5 närmast Roslagsvägen med ca 10 µg/m 3 eller ca 50 %. Husets avskärmning mot vägen samt renare fordonspark i framtiden innebär att NO 2-halterna på baksidan kommer ligga i bakgrundsnivån, ca µg/m 3. Miljökvalitetsmål för kvävedioxid klaras år 2030 Miljökvalitetsmål har beslutats av riksdagen och definierar luftföroreningshalter för bl.a. partiklar, PM10 och kvävedioxid som är strängare än motsvarande normvärden. Miljökvalitetsmålen anger en långsiktig målbild för miljöarbetet och ska vara vägledande för myndigheter, kommuner och andra aktörer. Miljökvalitetsnormerna fungerar som rättsliga styrmedel för att uppnå miljökvalitetsmålen. Vid utbyggnad enligt planförslaget år 2030 beräknas att miljökvalitetsmålen för kvävedioxid, NO 2 klaras. Däremot klaras inte målvärden för partiklar, PM10 vid fasader mot Roslagsvägen, dels årsmedelvärdet och dels antalet höga dygnsmedelvärden. Miljökvalitetsmål för PM10 klaras däremot i nuläget. Exponeringen av luftföroreningar påverkas av utbyggnaden Eftersom det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer är det viktigt med så låga luftföroreningshalter som möjligt i områden där människor bor och vistas. Vid jämförelse med nollalternativet utan utbyggnad år 2030 så innebär planen med ny bebyggelse på kv. Triangeln att exponeringen för luftföroreningar ökar längs fasader mot Roslagsvägen, medan den minskar på baksidorna av den nya bebyggelsen. Förändringarna kommer att vara små i stora delar av planområdet. Ifall utbyggnaden sammantaget är bättre eller sämre vad gäller exponeringen för luftföroreningar jämfört med ett nollalternativ beror också på var och i vilken utsträckning människor kommer att vistas i området. Att entréer och angöring är placerade vid Bockholmsvägen innebär att exponeringen blir lägre än vid placering längs fasader mot Roslagsvägen. Osäkerheter finns i beräkningarna För att minska osäkerheterna är beräkningarna i utredningen avstämda mot flera års mätningar av luftföroreningshalter i Stockholmsregionen. I beräkningsresultatet finns ändå osäkerheter vad gäller prognoser för trafikflöden och framtida utsläpp från vägtrafiken, t.ex. utvecklingen och användningen av olika bränslen, motorer och däck. Vad gäller sammansättningen av olika fordonstyper och utveckling av andelen dieselfordon med relativt höga utsläpp av kväveoxider följer beräkningarna Trafikverkets prognoser för år För framtida däcksanvändning, som påverkar PM10-halterna har antagits en dubbdäcksandel vintertid på ca 50 % vilket motsvarar den som mäts upp av Trafikverket och SLB-analys på infartsleder i Stockholmsregionen idag. 5

6 Inledning Stena Fastigheter AB har tagit fram ett förslag till utveckling av kv. Triangeln i Bergshamra. Området ligger i Solna kommun i närheten av Roslagsvägen och Bockholmsvägen. Planförslaget innebär att återuppbygga parkeringsdäcket i befintligt läge samt komplettera med drygt 80 lägenheter ovanpå. Syftet med denna utredning är att kartlägga luftföroreningshalterna i det planerade bostadsområdet och bedöma nivåerna i förhållande till de miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål som finns till skydd för människors hälsa. Vid planläggning av bebyggelse ska hänsyn tas till de miljökvalitetsnormer som finns definierade i Luftkvalitetsförordningen (2010:477). Enligt Plan- och bygglagen får planläggning inte medverka till att miljökvalitetsnormer överträds. Utöver att de lagreglerade miljökvalitetsnormerna följs är det viktigt att se till att miljökvalitetsmålen nås och människor utsätts för så låga luftföroreningshalter som möjligt för att undvika negativa hälsoeffekter hos framförallt känsliga personer. I rapporten redovisas spridningsberäkningar för luftföroreningshalter av partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO 2. Dessa luftföroreningar har de högsta nivåerna idag relativt de miljökvalitetsnormer som finns definierade. Halterna av PM10 och NO 2 presenteras i rapporten som medelvärdet under det 36:e högsta dygnet (90- percentilen) respektive det 8:e högsta dygnet (98-percentilen) under ett beräkningsår, vilka även är de normvärden som är svårast att klara i dagsläget. Beräkningsunderlag Utredningsområde och trafikmängder Fastigheten Triangeln är idag bebyggd med ett lågt parkeringsdäck. Planförslaget innebär att återuppbygga parkeringsdäcket i befintligt läge samt komplettera med ett bostadshus med drygt 80 lägenheter ovanpå. Det nya bostadshuset är tänkt att placeras med entréer och angöring vid Bockholmsvägen. Planområde och situationsplan framgår av Figur 1. Antal våningar är 5-8, vilket innebär uppemot 30 m höga hus. 6

7 . Figur 1. Situationsplan för planområdet med utbyggnad av bostadshus (HUS 1-4). Den röda linjen visar var det befintliga parkeringshuset går idag. Uppgifter om trafikflöden m.m. har erhållits av Trafikverket [2] och framgår av Tabell 1. Prognosen gäller för år 2035 men antags även gälla för beräkningsåret Den nuvarande tunga trafikens andel antags bestå i beräkningarna. Övriga trafikuppgifter i beräkningarna är hämtade från Östra Sveriges Luftvårdsförbunds emissionsdatabas [3]. Tabell 1. Trafikmängder som fordon per årsmedeldygn och andel tung trafik vid kv. Triangeln [2]. Underlag för luftkvalitetsberäkningar. Väg Roslagsvägen, årsmedeldygn totalt andel tung trafik Bockholmsvägen, årsmedeldygn totalt andel tung trafik Nuläget år % % Prognos år 2030/ % % Spridningsmodeller Beräkningarna av luftföroreningshalter har gjorts med SMHI-Airviro gaussmodell [4] och OSPM gaturumsmodell [5] integrerad i SMHI-Airviro. SMHI-Airviro vindmodell har använts för att generera ett representativt vindfält över gaussmodellens beräkningsområde. 7

8 SMHI-Airviro vindmodell Halten av luftföroreningar kan variera mycket mellan olika år beroende på variationer i meteorologiska faktorer. När luftföroreningshalter jämförs med miljökvalitetsnormer ska halterna vara representativa för ett meteorologiskt normalt år. Som indata till SMHI-Airviro vindmodell används därför en klimatologi baserad på meteorologiska mätningar under en många år. För beräkningar i Stockholmsregionen används Östra Sveriges Luftvårdsförbunds meteorologiska mätstation i Högdalen i södra Stockholm och mätresultat för perioden Mätningarna inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperaturdifferens mellan tre olika nivåer samt solinstrålning. Vindmodellen tar även hänsyn till variationerna i lokala topografiska förhållanden. SMHI-Airviro gaussmodell SMHI-Airviro gaussiska spridningsmodell används för att beräkna den geografiska - fördelningen av luftföroreningshalter två meter ovan öppen mark. I områden med tätbebyggelse representerar beräkningarna halter två meter ovan taknivå. En variabel gridstorlek, dvs. storlek på beräkningsrutorna, har använts för området vid kv. Triangeln. För att beskriva haltbidragen från utsläppskällor som ligger utanför det aktuella området har beräkningar gjorts för hela området. Haltbidragen från källor utanför Stockholmsregionen har erhållits genom mätningar. OSPM gaturumsmodell I tätbebyggda områden beskriver gaussmodellen halter av luftföroreningar i taknivå. För att beräkna halterna nere i gaturum kompletteras därför gaussberäkningarna med beräkningar med gaturumsmodellen OSPM. Förutsättningarna för ventilation och utspädning av luftföroreningar varierar mellan olika gaturum. Breda gator tål betydligt större avgasutsläpp, utan att halterna behöver bli oacceptabelt höga, än trånga gator med dubbelsidig bebyggelse. Just bebyggelsefaktorn, dvs. om gaturummet är slutet samt dess dimensioner, spelar stor roll för gatuventilationen och därmed för haltnivåerna. OSPM-modellen används för att beräkna halterna vid enkel- och dubbelsidig bebyggelse. Emissioner Emissionsdata, dvs. utsläppsdata, utgör indata för spridningsmodellerna vid framräkning av luftföroreningshalter. För beräkningarna med gaussmodellen har Östra Sveriges luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas 2015 använts [3]. I den finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl.a. vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. I Uppsalaregionen är vägtrafiken den största källan till luftföroreningar. Utsläppen innehåller bl.a. kväveoxider, kolväten samt avgas- och slitagepartiklar. Vägtrafikens utsläpp av kväveoxider och avgaspartiklar är beskrivna med emissionsfaktorer för olika fordons- och vägtyper enligt HBEFA-modellen, version 3.3 [6]. Det är en europeisk emissionsmodell för vägtrafik som har anpassats till svenska förhållanden. Trafiksammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad (olika euroklasser) beräknas för nuläget år 2015 och för prognoser år Sammansättning av olika fordonstyper och bränslen, t ex andel dieselpersonbilar år 2030, gäller enligt Trafikverkets prognoser för scenario BAU ( Business as usual ). Fordonens utsläpp av avgaspartiklar och kväveoxider kommer 8

9 att minska i framtiden beroende på kommande skärpta avgaskrav som beslutats inom EU. Slitagepartiklar i trafikmiljö orsakas främst av dubbdäckens slitage på vägbanan men bildas även vid slitage av bromsar och däck. Längs starkt trafikerade vägar utgör slitagepartiklarna huvuddelen av PM10-halterna. Under perioder med torra vägbanor vintertid kan haltbidraget från dubbdäckslitaget vara % av totalhalten PM10. Emissionsfaktorer för slitagepartiklar har bestämts utifrån Nortripmodellen [7]. För beräkningarna i rapporten är dubbdäcksandelen 50 % på Roslagsvägen för personbilar och lätta lastbilar, vilken ligger i nivå med de andelar som har registrerats av Trafikverket och SLB-analys på Stockholms infartsvägar [8, 9]. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön. Normerna är juridiskt bindande föreskrifter som har utarbetats nationellt i anslutning till miljöbalken. De baseras på EU:s regelverk om gränsvärden och vägledande värden. Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft är definierat av Sveriges riksdag och har strängare nivåer än miljökvalitetsnormerna. Halterna av luftföroreningar ska inte överskrida lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Miljökvalitetsnormerna fungerar som rättsliga styrmedel för att uppnå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen med preciseringar anger en långsiktig målbild för miljöarbetet och ska vara vägledande för myndigheter, kommuner och andra aktörer. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål. I plan- och bygglagen anges bl.a. att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly [10] Halterna av svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren, partiklar (PM2,5), arsenik, kadmium, nickel och bly är så låga att miljökvalitetsnormer för dessa ämnen klaras i hela regionen [12-16]. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål innehåller värden för halter av luftföroreningar både för lång och kort tid. Från hälsoskyddssynpunkt är det viktigt att människor både har en låg genomsnittlig exponering av luftföroreningar under längre tid (motsvarar årsmedelvärde) och att minimera antalet tillfällen då de exponeras för höga halter under kortare tid (dygns- och timmedelvärden). För att en miljökvalitetsnorm ska klaras får inget av normvärdena överskridas. I Luftkvalitetsförordningen [10] framgår att miljökvalitetsnormer gäller för utomhusluften med undantag av arbetsplatser samt väg- och tunnelbanetunnlar. Partiklar, PM10 Tabell 2 visar gällande miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för partiklar, PM10 till skydd för hälsa [10, 16]. Värdena anges i enheten g/m 3 (mikrogram per kubikmeter) och omfattar ett årsmedelvärde och ett dygnsmedelvärde. Årsmedelvärdet får inte överskridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas högst 9

10 35 gånger under ett kalenderår. I alla mätningar i Stockholms- och Uppsala län har dygnsmedelvärdet av PM10 varit svårare att klara än årsmedelvärdet. Även 2015 års kartläggning av PM10-halter i Stockholms- och Uppsala län visade detta [17]. I resultatet som följer redovisas det 36:e högsta dygnsmedelvärdet av PM10 under beräkningsåret, vilket alltså inte får vara högre än 50 g/m 3 för att miljökvalitetsnormen ska klaras och inte högre än 30 g/m 3 för att miljökvalitetsmålet ska klaras. Tabell 2. Miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för partiklar, PM10 avseende skydd av människors hälsa [10, 16]. Tid för medelvärde Normvärde Målvärde Anmärkning Kalenderår Värdet får inte överskridas 1 dygn Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per kalenderår Kvävedioxid, NO 2 Tabell 3 visar gällande miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för kvävedioxid, NO 2 till skydd för hälsa [10, 17]. Normvärden finns för årsmedelvärde, dygnsmedelvärde och timmedelvärde. Målvärden finns för årsmedelvärde och timmedelvärde. Årsmedelvärdet får inte överskridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas högst 7 gånger under ett kalenderår. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 gånger under ett kalenderår. I alla mätningar i Stockholms- och Uppsala län har dygnsmedelvärdet av NO 2 varit svårare att klara än årsmedelvärdet och timmedelvärdet. Detta bekräftades även i kartläggningen av NO 2-halter i Stockholms- och Uppsala län år 2015 [17]. I resultatet som följer redovisas det 8:e högsta dygnsmedelvärdet av NO 2 under beräkningsåret, vilket alltså inte får vara högre än 60 g/m 3 för att miljökvalitetsnormen ska klaras. För dygnvärde finns det inget miljömål preciserat. Tabell 3. Miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för kvävedioxid, NO 2 avseende skydd av människors hälsa [10, 16]. Tid för medelvärde Normvärde Målvärde Anmärkning Kalenderår Värdet får inte överskridas 1 dygn 60 - Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per kalenderår 1 timme Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per kalenderår 10

11 Hälsoeffekter av luftföroreningar Det finns tydliga samband mellan luftföroreningar och effekter på människors hälsa 18,19. Effekter har konstaterats även om luftföroreningshalterna underskrider gränsvärdena enligt miljöbalken [20, 21]. Att bo vid en väg eller gata med mycket trafik ökar risken för att drabbas av luftvägssjukdomar, t.ex. lungcancer och hjärtinfarkt. Hur man påverkas är individuellt och beror främst på ärftliga förutsättningar och i vilken grad man exponeras. Barn är mer känsliga än vuxna eftersom deras lungor inte är färdigutvecklade. Studier i USA har visat att barn som bor nära starkt trafikerade vägar riskerar bestående skador på lungorna som kan innebära sämre lungfunktion resten av livet. Över en fjärdedel av barnen i Stockholms län upplever obehag av luftföroreningar från trafiken [19]. Människor som redan har sjukdomar i hjärta, kärl och lungor riskerar att bli sjukare av luftföroreningar. Luftföroreningar kan utlösa astmaanfall hos både barn och vuxna. Äldre människor löper större risk än yngre att få en hjärtoch kärlsjukdom och risken att dö i förtid av sjukdomen ökar om de utsätts för luftföroreningar. 11

12 Resultat PM10-halter för nuläget år 2015 I Figur 2 visas beräknad medelhalt av partiklar, PM10 under det 36:e värsta dygnet för nuläget år Halterna gäller 2 m ovanför gatunivån för ett meteorologiskt normalt år. Beräkningarna är avstämda mot flera års mätningar av luftföroreningshalter i Stockholmsregionen. Motsvarande normvärde och målvärde till skydd för människors hälsa är 50 µg/m 3 respektive 30 µg/m 3. Halterna av PM10 invid Roslagsvägen uppgår i nuläget till ca µg/m 3. Med ökat avstånd från vägen avklingar halterna och uppgår till ca µg/m 3 där det befintliga låga parkeringshuset ligger. Bortanför parkeringshuset är PM10-halterna i bakgrundsnivå vilket är ca µg/m 3. Miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 klaras således med god marginal i planområdet i dagsläget, medan dygnsmedelhalterna beräknas ligga något över miljökvalitetsmålet 30 µg/m 3 närmast Roslagsvägen µg/m µg/m µg/m 3 Parkeringshus m Figur 2. Beräknade dygnsmedelhalter av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet för nuläget (år 2015). Normvärdet är 50 µg/m 3 och målvärdet är 30 µg/m 3. 12

13 NO 2-halter för nuläget år 2015 Figur 3 visar beräknad medelhalt av kvävedioxid, NO 2 under det 8:e värsta dygnet (98-percentilen) för nuläget år Halterna gäller 2 m ovanför gatunivån för ett meteorologiskt normalt år. Beräkningarna är avstämda mot flera års mätningar av luftföroreningshalter i Stockholmsregionen. Motsvarande normvärde till skydd för människors hälsa är 60 µg/m 3. Halterna av NO 2 invid Roslagsvägen uppgår i nuläget till ca µg/m 3. Med avståndet från vägen avklingar halterna och uppgår till ca 30 µg/m 3 där det befintliga låga parkeringshuset ligger. Bortanför parkeringshuset är NO 2-halterna i bakgrundsnivå vilket är ca µg/m 3. Miljökvalitetsnormen 60 µg/m 3 för NO 2 klaras således med god marginal i planområdet i dagsläget µg/m µg/m µg/m µg/m 3 Parkeringshus m Figur 3. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³) under det 8:e värsta dygnet för nuläget år Normvärdet är 60 µg/m 3. 13

14 PM10-halter för utbyggnadsalternativet år 2030 I Figur 4 visas beräknad medelhalt av partiklar, PM10 under det 36:e värsta dygnet vid utbyggnad av kv. Triangeln enligt planförslaget år Halterna gäller 2 m ovanför gatunivån för ett meteorologiskt normalt år. Motsvarande normvärde och målvärde till skydd för människors hälsa är 50 µg/m 3 respektive 30 µg/m 3. Vid utbyggnad år 2030 beräknas att halterna av partiklar, PM10, kommer att öka i jämförelse med nuläget. Det beror på att trafiken på Roslagsvägen ökar från till fordon per dygn vilket gör att vägslitaget av partiklar ökar (oförändrade dubbdäcksandelar). Det nya bostadshuset kommer också att försämra utvädringen av luftföroreningar. Vid fasaderna längs Roslagsvägen har PM10-halterna beräknats till ca µg/m 3, vilket innebär att miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 klaras. Huset avskärmning mot vägen kommer att innebära att PM10-halterna på baksidan hamnar i bakgrundsnivå, ca µg/m 3. Längs fasaderna närmast Roslagsvägen kommer dygnsmedelhalterna att vara något högre än miljökvalitetsmålet 30 µg/m 3. I jämförelse med ett nollalternativ år 2030 utan ny bebyggelse ökar dygnsmedelvärdet av PM10 vid fasaderna närmast Roslagsvägen med ca 15 µg/m 3 eller ca 50 % µg/m µg/m µg/m µg/m 3 Nytt bostadshus ovanpå befintligt p-hus Figur 4. Beräknade dygnsmedelhalter av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år Normvärdet är 50 µg/m 3 och målvärdet är 30 µg/m 3. 14

15 NO 2-halter för utbyggnadsalternativet år 2030 I Figur 5 visas beräknad medelhalt av kvävedioxid, NO 2 under det 8:e värsta dygnet (98-percentilen) vid utbyggnad av kv. Triangeln enligt planförslaget år Halterna gäller 2 m ovanför gatunivån för ett meteorologiskt normalt år. Motsvarande normvärde till skydd för människors hälsa är 60 µg/m 3. Vid utbyggnad år 2030 beräknas att halterna av kvävedioxid, NO 2, kommer att minska något i jämförelse med nuläget. Detta trots att utvädringen försämras med utbyggnaden samt att trafiken på Roslagsvägen ökar. Förklaringen är att fordonsparken väntas bli betydligt renare med hårdare utsläppskrav i framtiden. Vid det nya bostadshusets fasader, ca 30 m från Roslagsvägens vägkant och ca 30 m höga, har NO 2-halterna (dygnsmedelvärde) beräknats till ca µg/m 3, vilket innebär att miljökvalitetsnormen 60 µg/m 3 klaras med god marginal. Husets avskärmning mot vägen innebär att halterna på baksidan är i bakgrundsnivån, ca µg/m 3. Vid jämförelse med ett nollalternativ år 2030 utan ny bebyggelse ökar dygnsmedelvärdet av NO 2 vid fasaderna längs Roslagsvägen med ca 10 µg/m 3 eller ca 50 %. Miljökvalitetsmål finns inte definierat för dygnsmedelvärde men mål för årsmedelvärde och timmedelvärde beräknas komma att klaras med utbyggnad år µg/m µg/m µg/m µg/m 3 Nytt bostadshus ovanpå befintligt p-hus m Figur 5. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³) under det 8:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år Normvärdet är 60 µg/m 3. 15

16 Sammanfattande resultat Tabell 4. Resultat för beräkningar av halter av partiklar, PM10, vid kv. Triangeln. Jämförelser med miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål avseende årsmedelvärde. Halter vid fasader kv. Triangeln Normvärde Nuläge 2015 ca µg/m Nollalt ca µg/m Utbyggnad 2030 ca µg/m Målvärde Tabell 5. Resultat för beräkningar för halter av partiklar, PM10, vid kv. Triangeln. Jämförelser med miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål avseende dygnsmedelvärde, 36:e högsta under året (90-percentil). Halter vid fasader kv. Triangeln Normvärde Målvärde Nuläge 2015 ca µg/m (se Figur 2) Nollalt ca µg/m Utbyggnad 2030 ca µg/m (se Figur 4) Tabell 6. Resultat för beräkningar för halter av kvävedioxid, NO 2, vid kv. Triangeln. Jämförelser med miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål avseende årsmedelvärde. Halter vid fasader kv. Triangeln Normvärde Nuläge 2015 ca µg/m Nollalt ca 5-10 µg/m Utbyggnad 2030 ca µg/m Målvärde Tabell 7. Resultat för beräkningar av halter av kvävedioxid, NO 2, vid kv. Triangeln. Jämförelser med miljökvalitetsnorm avseende dygnsmedelvärde, åttonde högsta under året (98-percentil). Halter vid fasader kv. Triangeln Normvärde Målvärde Nuläge 2015 ca 30 µg/m (se Figur 3) Nollalt ca µg/m Utbyggnad 2030 ca µg/m (se Figur 5) 16

17 Tabell 8. Resultat för beräkningar av halter av kvävedioxid, NO 2, vid kv. Triangeln Jämförelser med miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål avseende timmedelvärde, 176:e högsta (98-percentil). Halter vid fasader kv. Triangeln Normvärde Målvärde Nuläge 2015 ca Nollalt ca Utbyggnad 2030 ca Exponering för luftföroreningar Även om miljökvalitetsnormerna klaras i planområdet kv. Triangeln är det viktigt med så låg exponering av luftföroreningar som möjligt för människor som bor och vistas i området. Det beror på att det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer. Särskilt känsliga för luftföroreningar är barn, gamla och människor som redan har sjukdomar i luftvägar, hjärta eller kärl. Vid jämförelse med nollalternativet utan utbyggnad av kv. Triangeln med ny bebyggelse år 2030 så innebär planen att exponeringen för luftföroreningar ökar längs fasader som vetter mot Roslagsvägen, medan den minskar på baksidorna av bebyggelsen. Skillnaden kommer dock att vara liten i stora delar av planområdet. Ifall utbyggnaden är bättre eller sämre sammantaget vad gäller exponering för luftföroreningar jämfört med ett nollalternativ beror också på var och i vilken utsträckning människor kommer att vistas i området. Att entréer och angöring är placerade vid Bockholmsvägen innebär att exponeringen blir lägre än vid placering längs fasader mot Roslagsvägen. Det är också viktigt att tilluften för ventilation inte tas från fasader som vetter mot Roslagsvägen, utan från taknivå eller från baksidorna av byggnaderna. 17

18 Osäkerheter i beräkningarna Modellberäkningar av luftföroreningshalter innehåller osäkerheter. För att säkerställa kvaliteten i beräkningarna jämförs beräknade halter med mätningar på en rad platser. Baserat på dessa jämförelser justeras de beräknade halterna så att bästa möjliga överensstämmelse kan erhållas. Det finns dock inga krav fastställda vad gäller kvaliteten på beräkningar av framtida halter vid olika planer och tillståndsärenden. Däremot finns krav på beräkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer och enligt Naturvårdsverkets Luftguide ska avvikelsen i beräknade årsmedelvärden för NO 2 vara mindre än 30 % och för dygnsmedelvärden ska den vara mindre än 50 %. För PM 10 ska avvikelsen vara mindre än 50 % för årsmedelvärden (krav för dygnsmedelvärden saknas). I rapporten SLB 11:2017 [22] presenteras beräkningsmetoderna som används av SLB analys vid konsekvensberäkningar i samband med planer och tillståndsärenden. Rapporten redovisar också vilka osäkerheter som finns i beräkningarna samt jämförelser mellan uppmätta halter och beräknade halter efter att korrektion genomförts. Sammanfattningsvis konstateras att de genomsnittliga avvikelserna efter justeringar både för PM 10 och NO 2 är mindre än 10 % från uppmätta halter, vilket betyder att kvalitetskraven på beräkningar enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet uppfylls med god marginal [23]. För beräkningar av halterna i framtida scenarier (planer och tillståndsärenden) appliceras samma korrigeringar av de beräknade halterna som erhållits från jämförelserna med mätdata. Därför blir osäkerheterna i framtidsscenarierna i hög grad beroende av förutsättningarna som scenariot baseras på, t ex förväntade framtida trafikflöden och prognosticerad användning av bränslen, motorer och däck. För de totala halterna i framtidsscenarier bidrar också bakgrundshalternas utveckling till osäkerheterna; SLB-analys antar oförändrade bakgrundshalter. 18

19 Referenser 1. Tyréns AB, Jon Halling. Peter Myndes Backe Stockholm. 2. Trafikverket. Planbeskrivning för vägplan. Väg E18, trafikplats Bergshamra och Stocksundsbron. Samrådshandling Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund. Utsläppsdatabas år Östra Sveriges Luftvårdsförbund. SLB-analys, oktober SMHI Airviro Dispersion: 5. Operational Street Pollution Model (OSPM): 6. HBEFA, 7. Nortrip Emission Model User Guide. NILU, Norwegian Institute for Air Research. TR 2/2012. Bruce Rolstad Denby. Technical report, November Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Dubbdäcksandelar räknade på rullande trafik, SLB-rapport 4: Undersökning av däcktyp i Sverige vintern 2017 (januari mars). Trafikverket, publikation 2017: Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Luftkvalitetsförordning (2010:477). Miljödepartementet 2010, SFS 2010: Luftkvalitet inom Östra Sveriges Luftvårdsförbund. Mätresultat år Östra Sveriges Luftvårdsförbund, LVF-rapport 2017: Kartläggning av bensenhalter i Stockholm- och Uppsala län. Jämförelse med miljökvalitetsnormer. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF- rapport 2004: Kartläggning av bens(a)pyren-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF-rapport 2009: Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF-rapport 2008: Kartläggning av partikelhalter (PM2,5) i Stockholms och Uppsala län- jämförelser med miljökvalitetsnormer, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVFrapport 2010: Sveriges miljömål: Naturvårdsverket, , Stockholm. 17. Kartläggning av luftföroreningshalter i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun. Spridningsberäkningar för halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) år Östra Sveriges Luftvårdsförbund, LVF-rapport 2016: Hälsoeffekter av partiklar. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVFrapport 2007: Miljöhälsorapport 2013, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, ISBN , Elanders, Mölnlycke, Sverige, april

20 20. World Health Organization (WHO), Air quality and Health, Fact sheet no 313, September 2011, World Health Organization (WHO), Air quality guidelines for particulate matter, ozone, nitrogen dioxide and sulfur dioxide, Global update Summary of risk assessment, WHO Press, World Health Organization, Geneva, Switzerland, Luftkvalitetsberäkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer Modeller, emissionsdata, osäkerheter och jämförelser med mätningar. SLB-rapport 11: Luftkvalitetsberäkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer Modeller, emissionsdata, osäkerheter och jämförelser med mätningar. SLB-rapport 11:2017. SLB- och LVF-rapporter finns att hämta på 20

21 Östra Sveriges Luftvårdsförbund är en ideell förening. Medlemmar är 50 kommuner, två landsting samt institutioner, företag och statliga verk. Samarbete sker även med länsstyrelserna i länen. Målet med verksamheten är att samordna övervakning av luftkvaliteten inom samverkansområdet. Systemet för luftövervakning består bl.a. av mätningar, emissionsdatabaser och spridningsmodeller. SLB-analys driver systemet på uppdrag av Luftvårdsförbundet. Box 38145, Stockholm Södermalmsallén