Vår miljö. Avloppsvatten. Personalens strålskydd. Lovisa kraftverk

Transkript

1 Avloppsvatten År 2013 leddes m3 hushållsavloppsvatten till det biologisk-kemiska reningsverket på kraftverksområdet. Följande gränsvärden för hushållsavloppsvattnet stipuleras i tillståndsvillkoren: BOD7-belastning under 5 kg/dygn och fosforbelastning under 0,1 kg/dygn som halvårsmedelvärden. Gränsvärdena överskreds inte under fjolåret. Övrigt avloppsvatten hanteras enligt tillståndsvillkoren så att mängden skadliga ämnen som når havsområdet är så liten som möjligt. Processavloppsvattnets näringsbelastning övervakas genom provtagning i enlighet med övervakningsprogrammet Det radioaktiva processavloppsvattnet härrör från primärkretsen och kontrollområdet. Vattnet leds efter aktivitetsmätning antingen vidare för behandling eller ut i havet med kylvattnet. Behandlingsmetoderna är indunstning och jonbyte. Det indunstningskoncentrat som uppstår vid behandlingen av processvatten renas, varefter det leds ut i havet med några års mellanrum. Det senaste utsläppet gjordes i december Personalens strålskydd År 2013 var personalens sammanlagda stråldos den lägsta under kraftverkets hela drifttid. Den största individuella stråldosen var 8,64 msv, vilket är cirka 17 procent av den största tillåtna årliga stråldosen på 50 msv. Finländarnas genomsnittliga årliga stråldos är 3,2 msv, varav största delen kommer från radon i inomhusluften, bakgrundsstrålningen och medicinska undersökningar. Fortum Power and Heat Oy PB 23 FI Lovisa Arbetsgrupp: Magnus Halin, Laura Hämäläinen, Nina Kuittinen, Heidi Lampén, Anna-Maria Länsimies och Jari Kuusisto Kärnkraftssegmentets centrala uppgift är att producera elektricitet tryggt och pålitligt i dag och i framtiden med beaktande av principerna för strålskydd, avfallshantering och övervakning av kärnmaterial. Säkerheten och konkurrenskraften förutsätter att vi upprätthåller och vidareutvecklar vår egen kärnkraftskompetens. Fortums kärnkraftsverksamhet bygger på god säkerhetskultur. Fortum strävar efter att öka samhällets acceptans av kärnkraft. Vår miljö 2013 Lovisa kraftverk

2 Bra produktionsår 2013 År 2013 var ett bra produktionsår för Lovisa kraftverk. Fortum eftersträvar säker, lönsam och miljövänlig verksamhet samt fortlöpande utveckling inom alla sina delområden. Personalens sammanlagda stråldos var den lägsta under kraftverkets hela drifttid, antalet olycksfall minskade från året innan och antalet iakttagelseanmälningar överträffade förväntningarna. Anläggningens säkerhetstekniska status var god och ifråga om miljökonsekvenserna höll sig samtliga parametrar inom gränserna i tillståndsvillkoren. Både produktionen och tillgängligheten vara mycket goda. Sommaren 2013 gjordes bullermätningar i sju mätpunkter i enlighet med kraven i miljötillståndet. Bullernivån konstaterades ligga under de stipulerade gränsvärdena både dagtid och nattetid. Fåglarnas läten och havets brus var de kraftigaste ljudkällorna. Undersökningar av Kirmosundsbankens inverkan på vattnets fysikaliska egenskaper, bland annat temperaturen och saliniteten, visade att konsekvensområdet sträcker sig cirka 500 meter från banken. Kirmosundsbanken har lokal inverkan på strömningsförhållandena, men kylvattencirkulationen kompenserar det försämrade vattenutbytet. Miljöhändelser År 2013 inträffade ingen överskridning av gränsvärdena i eller brott mot tillståndsvillkoren. Antalet rapporterade läckage var sex till antalet, varav fem var mindre än 100 liter. Under fjolåret rapporterades ett läckage som översteg 100 liter. I samband med en neutraliseringsåtgärd i oktober inträffade ett oplanerat utsläpp av liter basiska kemikalier och eventuellt stark salpetersyra i havet. Utsläppets miljökonsekvenser var ringa eftersom kemikalierna snabbt späddes ut i kylvattnet. Läckaget rapporterades till Tukes, miljöskyddsmyndigheten i Lovisa och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (Nylands NTM-central). Fler än hälften av de mindre läckagen gällde kylmedel från ventilationssystemen. Vid ett av de mindre läckagen, som inträffade när några uttjänta batterier välte, rann batterisyra ut på marken. Brandförsvaret samlade snabbt upp syran med hjälp av absorptionsmedel. Under årsrevisionen inträffade ett mindre dropputsläpp av smörjolja från vätgassystemet. Jari Kuusisto Ledningens representant i miljöfrågor

3 Miljöbalansräkning 2013 MILJÖARBETET VID LOVISA KRAFTVERK STYRS AV ETT MILJÖSYSTEM SOM ÄR CERTIFIERAT ENLIGT STANDARDEN Processavloppsvattnets årsbelastning Fosfori, kg/år 14,6 3 Kväve, kg/år Suspenderade ämnen, kg/år Mängd processavloppsvatten, m 3 /v Fosfor och kväve: Näringsämnen som alger och växter utnyttjar för sin tillväxt. Suspenderade ämnen: Ämnen som når miljön med det renade avloppsvattnet. Hushållsavloppsvattnets årsbelastning: Biologisk syreförbrukning kg/år Kemisk syreförbrukning kg/år Fosfor kg/år 3,5 4,2 Kväve kg/år Suspenderade ämnen, kg/år Mängd hushållsavloppsvatten, m 3 /år Biologisk syreförbrukning, BOD7: Måttenhet som anger hur mycket syre mikroorganismerna förbrukar för oxidation av suspenderade ämnen och organiska föreningar. Utsläpp i luften Ädelgaser (TBq) 6,5 (1 5,56 Jod (TBq) 0, (2 0, ) tillåtet årsutsläpp TBq (87Kr-ekvivalenter) 2) tillåtet årsutsläpp 0,22 TBq (131I-ekvivalenter) Utsläpp i havet Värmebelastning på havet (TJ) Tritium (TBq) 15,9 (1 15,1 Övriga radioaktiva nuklider (TBq) 0,00119 (2 0, DRIFTFAKTOR 92,7% LOVISA 1 92,2% LOVISA 2 93,1% 1) tillåtet årsutsläpp 150 TBq 2) tillåtet årsutsläpp 0,89 TBq ÅR 2013 PRODUCERADE LOVISA KRAFTVERK 8,04 TWH ELEKTRICITET UTAN UTSLÄPP AV KOLDIOXID LOVISA KRAFTVERKS ANDEL AV FINLANDS TOTALA ELPRODUKTION VAR 12% DENNA MÄNGD ELEKTRICITET RÄCKER FÖR DRIFT AV DE FINLÄNDSKA HUSHÅLLENS ELAPPA- RATER OCH BELYSNING OCH FÖR FINLÄNDARNAS MATLAGNING Kraftverkspersonalens åldersfördelning (år) <25 Lovisa kraftverk, avfallsmängder år 2013 YHTEENSÄ 659,5 t AVFALL FÖR ÅTERVINNING (OKLASSFICERAT OMRÅDE) 146,3 t FARLIGT AVFALL 81,9 t (KONTROLLERAT OMRÅDE) FARLIGT AVFALL FRIGJORT (KONTROLLERAT OMRÅDE) DEPONIAVFALL (OKLASSFICERAT OMRÅDE) UNDERHÅLLSAVFALL FRIGJORT (KONTROLLERAT OMRÅDE) TILL ÅTERVINNING 7,0 t TILL ANLÄGGNING FÖR HAN- TERING AV FARLIGT AVFALL 97,2 t TILL ANLÄGGNING FÖR HAN- TERING AV FARLIGT AVFALL 41,0 t TILL DEPONI TILL DEPONI UNDERHÅLLSAVFALL FÖR SLUTFÖRVARING I 18,9 t VLJ-GROTTAN (KONTROLLERAT OMRÅDE) METALLAVFALL FRIGJORT (KONTROLLERAT OMRÅDE) 50,3 t METALLAVFALL (KONTROLLERAT OMRÅDE) 216,9 t TILL SLUTFÖRVARING TILL ÅTERVINNING TILL ÅTERVINNING Arbetssäkerhet OLYCKOR LOVISA KRAFTVERK, EGEN PERSONAL st st st. LOVISA KRAFTVERK, EXTERN PERSONAL st. IAKTTAGELSEANMÄLNINGAR (st.) Lovisa kraftverk tillämpar ett system med iakttagelseanmälningar med vars hjälp man samlar in information om händelser och omständigheter gällande både driften och säkerheten. Systemet används även för anmälning av tillbud och potentiella risker. Personal FAST ANSTÄLLDA 514 VISSTIDSANSTÄLLDA 17 TEKNISKT STÖD 168 ORDINARIE ENTREPRENÖRSANSTÄLLDA ca. 150 UNDER ÅRSREVISIONERNA ca % 15% MÄN KVINNOR

4 Konventionellt avfall, oklassificerat område Kraftverket strävar efter att minska uppkomsten av konventionellt avfall och reducera mängden deponiavfall genom effektiv sortering. I fjol kunde 67 procent av det konventionella avfallet återanvändas, medan 18 procent av avfallet var deponiavfall. Resten av avfallet, som Det avfall som uppstår inom kraftverkets kontrollområde behandlas som radioaktivt avfall. Avfallet delas in i tre grupper, nämligen lågaktivt avfall (underhållsavfall), medelaktivt avfall (flytande avfall) och högaktivt avfall (använt kärnbränsle). var farligt avfall (riskavfall, problemavfall), transporterades till en avfallshanteringsanläggning för destruktion. I fråga om det konventionella avfallet fäste man särskild uppmärksamhet vid turbinhallarna. Antalet avfallskärl minskades och avfallskärlen av plast byttes ut mot metallkärl i syfte att minska brandrisken. Samtidigt förbättrades märkningen av hallarnas avfallskärl. Avfall från kontrollerat område Med underhållsavfall avses det avfall som uppstår vid underhåll av anläggningen, bland annat använd skyddsutrustning, plast och avlägsnade komponenter. Om avfallets specifika aktivitet överstiger den av myndigheterna fastställda gränsen placeras avfallet i kraftverkets slutförvaringsgrotta för driftavfall (VLJ-grottan). År 2013 uppstod 513 tunnor avfall inom kontrollområdet. Av dessa placerades 188 i slutförvaringsutrymmet, medan 325 frigjordes från kontroll för återanvändning eller deponi. Med medelaktivt flytande avfall avses det avfall som uppstår vid behandlingen av radioaktivt process- och avloppsvatten. Behandlingsmetoderna är indunstning och jonbyte. År 2013 gav behandlingen upphov till 15,5 m 3 jonbytarhartser och 44,4 m 3 indunstningsavfall. En del av indunstningsavfallet kan renas genom Cs-separering och ledas ut i havet med kylvattnet. Det återstående indunstningsavfallet och jonbytarhartserna solidifieras och placeras i kraftverkets slutförvaringsutrymme. Under fjolåret gjordes den första periodiska säkerhetsbedömningen av VLJ-grottan. Bedömningsresultatet tillställdes Strålsäkerhetscentralen i slutet av året. Vid de periodiska säkerhetsbedömningarna, som görs vart femtonde år, betraktas bland annat resultaten från monitoreringen i grottan, slutförvaringsutrymmets säkerhet och kravenlighet samt hanteringen av åldringsprocessen. Det högaktiva avfallet (använt kärnbränsle) lagras i vattenbassänger på kraftverksområdet i väntan på transport till Posiva Oy:s slutförvaringsgrotta i Olkiluoto i Euraåminne. Slutförvaringen av använt kärnbränsle inleds i början av år 2020.

5 Avloppsvatten År 2013 leddes m 3 hushållsavloppsvatten till det biologisk-kemiska reningsverket på kraftverksområdet. Följande gränsvärden för hushållsavloppsvattnet stipuleras i tillståndsvillkoren: BOD7-belastning under 5 kg/dygn och fosforbelastning under 0,1 kg/dygn som halvårsmedelvärden. Gränsvärdena överskreds inte under fjolåret. Övrigt avloppsvatten hanteras enligt tillståndsvillkoren så att mängden skadliga ämnen som når havsområdet är så liten som möjligt. Processavloppsvattnets näringsbelastning övervakas genom provtagning i enlighet med övervakningsprogrammet Det radioaktiva processavloppsvattnet härrör från primärkretsen och kontrollområdet. Vattnet leds efter aktivitetsmätning antingen vidare för behandling eller ut i havet med kylvattnet. Behandlingsmetoderna är indunstning och jonbyte. Det indunstningskoncentrat som uppstår vid behandlingen av processvatten renas, varefter det leds ut i havet med några års mellanrum. Det senaste utsläppet gjordes i december 2013.

6 Personalens strålskydd År 2013 var personalens sammanlagda stråldos den lägsta under kraftverkets hela drifttid. Den största individuella stråldosen var 8,64 msv, vilket är cirka 17 procent av den största tillåtna årliga stråldosen på 50 msv. Finländarnas genomsnittliga årliga stråldos är 3,2 msv, varav största delen kommer från radon i inomhusluften, bakgrundsstrålningen och medicinska undersökningar.

7 Fortum Power and Heat Oy PB 23 FI Lovisa Arbetsgrupp: Magnus Halin, Laura Hämäläinen, Nina Kuittinen, Heidi Lampén, Anna-Maria Länsimies och Jari Kuusisto Kärnkraftssegmentets centrala uppgift är att producera elektricitet tryggt och pålitligt i dag och i framtiden med beaktande av principerna för strålskydd, avfallshantering och övervakning av kärnmaterial. Säkerheten och konkurrenskraften förutsätter att vi upprätthåller och vidareutvecklar vår egen kärnkraftskompetens. Fortums kärnkraftsverksamhet bygger på god säkerhetskultur. Fortum strävar efter att öka samhällets acceptans av kärnkraft.