INNOVA. # 3.03 nytt. Robotdalen. vinnare. en världsledande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNOVA. # 3.03 nytt. Robotdalen. vinnare. en världsledande"

Transkript

1 INNOVA # 3.03 nytt Robotdalen en världsledande vinnare

2 # Regional 3.03 närhet skapar samspel VINNOVA-NYTT GES UT MED 5 NR/ÅR REDAKTIONSRÅD Birgitta Boman, Lennart Elg, Kaj Klarin, Marit Werner,Cecilia Johansson, Krystyna Nilsson ANSVARIG UTGIVARE Lars Fernvall, REDAKTÖR/SKRIBENT Per Lagerström, PRENUMERATION: FORM & PRODUKTION: ETC Produktion AB KOMMANDE NUMMER: NR 4 15 SEP (MANUS 25/8) NR 5 3 NOV (MANUS 6/10) NR 6 15 DEC (MANUS 17/11) OMSLAGET: Civilingenjörsstudenterna Andreas Bram och Sandra Brolin, Mälardalens Högskola Foto: Christer Engström TCI-konferensen: Innovationssystem i nya EU-länder Intresset är stort för att medverka i The Competitiveness Institutes sjätte världskonferens i Göteborg den september. Bland annat kommer de nya EU-länderna att informera om sina satsningar på innovativa kluster. Detta ämne kommer att bli föremål för en eller flera workshops på konferensen. EU-utvidgningen är en av de största ekonomiska händelserna i världen just nu och det lär finnas ett stort internationellt intresse för möjligheterna i de nya EU-länderna säger Erik von Bahr, projektledare för konferensen. Målgruppen för konferensen är personer från näringsliv, forskning och offentlig sektor, från hela världen, som vill bidra till utvecklingen av innovationssystem och kluster. Syftet är att flytta fram positionerna när det gäller denna forskning. PER ERIKSSON GENERALDIREKTÖR FÖR VINNOVA I SLUTET AV APRIL utsågs de tre VINNVÄXTvinnarna. Att införa tävlingsmomentet var ett nytt grepp för att stimulera utvecklingen av effektiva innovationssystem i regioner baserade på starka forsknings- och innovationsmiljöer. När vi summerar processen kan vi konstatera att tävlingsmodellen fungerar. Den stimulerar fokusering, kvalitet och samarbete för tillväxt. DET ÄR INTE bara de tre vinnarna som visar upp en mycket stark potential för en hållbar och långsiktig tillväxt. Lika värdefullt är att vi även i de bidrag som inte vunnit, ser en stor samstämmighet mellan forskningens kvalitet och tillväxtpotential. Bland bidragen finns helt enkelt många förslag som är värda att satsa på. För oss är det viktigt att tävlingsprocessen ökar kvaliteten och fokusering så att den internationella konkurrenskraften stärks. Jag tror inte vi skapat tappade sugar ute i regionerna. Tvärtom. Men vi gör en ny kraftsamling och utlyser under 2004 ytterligare en omgång av VINN- VÄXT. Återigen med fokus på långsiktig tillväxt i regioner. EN LÅNGSIKTIG DEL i arbetet med VINNVÄXTsatsningen är att stimulera regionerna att allokera en större andel av det s k tillväxtkapitalet för ökad FoU-verksamhet. Vi märker att det finns ett fungerande och nära samarbete mellan de olika aktörerna på regional nivå. En närhet Stöd till EU-planering VINNOVAs erbjudande att ge stöd till potentiella svenska koordinatorer i EU:s 6:e ramprogram lockade 55 ansökningar. Av dessa har 19 beviljats till ett sammanlagt belopp på 3,1 miljoner kronor. Planeringsbidragen ska användas för att förbereda ansökningar till Integrerade Projekt inom ramprogrammet med sikte på att bli koordinator för projekten. VINNOVAs motiv för detta är att just detta s k instrument är det mest komplexa av ramprogrammets instrument och utgör därmed de största utmaningarna för koordinatorn. Likaså är det viktigt att svenska aktörer får erfarenheter av att spela den centrala roll som koordinatorerna väntas få. Vidare bedömer VINNOVA att kommissionens intentioner med Integrerade Projekt är som skapar samspel. Därför kan också ökade satsningar på forskning och utveckling i regioner spela en betydande roll för att skapa tillväxt. FÖR VINNOVAS DEL försöker vi nu låta systemsynen och tillväxtperspektivet genomsyra och göra tydliga avtryck i alla våra utlysningar. Tillsammans med andra aktörer utvecklar vi på så sätt en metodik för att både göra insatser för hållbar tillväxt och metoder för att mäta effekterna i tillväxt. Det här är delvis ett nytt tänkande. Sådant brukar ta tid. Men från VINNOVAs sida är vi positivt överraskade till hur fort utvecklingsarbetet ändå går. Vår erfarenhet är annars att den här typen av förändringsarbete handlar mycket om learning by fighting, oavsett om det är på nationell, sektoriell eller regional nivå. Den snabba förändringstakten visar att det på många håll finns gehör för systemsyn och inriktning mot tillväxteffekter. VINNOVAS VERKSAMHET spänner över många områden. Helt nyligen avslutades utlysningen kring Fotonik, höghastighets- och högfrekvenselektronik, ett program som löper över tre år och som förfogar över cirka 60 miljoner kronor. Fotoniken är ett område där Sverige ligger långt framme och jag önskar att vi hade kunnat göra mer för att stödja forskningen och utvecklingen inom området. Men vi är ändå glada över den kraftsamling som vi åstadkommit. Det är viktigt att fortsätta satsa för att vidmakthålla en internationellt stark position för ett område med stor tillväxtpotential. mer direkt kopplade till näringslivsutveckling och tillväxt. VINNOVA har därför ett särskilt intresse av att främja Integrerade Projekt med svenskt deltagande och koordinatorskap. De beviljade ansökningarna fördelar sig på följande projekt: Biovetenskap, genomik och bioteknik för bättre hälsa (2 st) Informationssamhällets teknik (IST) (8 st) Nanoteknik och nanovetenskap, kunskapsbaserade multifunktionella material, nya produktionsprocesser och produktionsanordningar (NMP) (5st) Flygteknik (1 st) Hållbar utveckling, globala förändringar och ekosystem (2 st) Medborgare och styrelseformer i ett kunskapssamhälle (1st) 2

3 VINNVÄXT AVGJORT: Tävling med många vinnare Regionerna Mälardalen, Skåne och Uppsala. Det är de tre slutsegrarna i VINNVÄXT-programmet. Men tävlingen har betydligt fler vinnare än så. Processen har inneburit att många regioner fått rejäl fart på utvecklingen av innovationssystem. TÄVLINGSPROCESSEN INOM VINNVÄXT Tillväxt i regioner genom dynamiska innovationssystem byggde på bedömningar från tre olika paneler. Av sammanlagt 51 ansökningar vaskades 27 bidrag fram, varav 9 så intressanta att de blev kallade till intervju. De har bedömts ur samhälls-, näringslivs- och forskningsmässiga perspektiv och samstämmigheten mellan panelerna har varit stor. De slutliga vinnarna är det heller ingen som ifrågasätter. En övervägande majoritet av de som inte vunnit, har varit positiva, säger Kaj Klarin, från VINNVÄXT programledning. Både till själva processen och till utfallet. FÖRUTOM ERKÄNNANDE AV de tre vinnarna Robotdalen, Innovationer i Gränsland och Uppsala Bio, möts också Kaj Klarin och medarbetarna på VINNOVA av ett stort intresse av att ha fortsatt kontakt med VINNVÄXT. Ett intresse som också är en bidragande orsak till den kommande VINNVÄXT-satsningen nästa år. En annan är den genomgående höga kvalitén bland ansökningarna. Det är fler än de tre slutsegrarna som har stor potential. Förutom ett fåtal lycksökare, har vi mängder med ansökningar som med fortsatt utveckling kan bli mycket intressanta i framtiden, säger Kaj Klarin. DET FINNS FLERA skäl till att många bra bidrag inte nått ända fram. Omognad i innovationssystemet, bra idéer med svaga ansökningar, eller satsningar som inte riktigt matchar programmets upplägg, utan istället borde söka stöd från annat håll. Under processens gång har också ledningen för VINNVÄXT upptäckt ett annat intressant fenomen: Det är de medelstora regionerna som har bäst förutsättningar för att lyckas i VINNVÄXT. Där finns alla de beståndsdelar som krävs. Eldsjälar, skarpa aktörer och inte bara företrädare, förmåga att fokusera, samt företrädare för alla delar inom triple helix. Allt detta faller på plats hos de medelstora regionerna, konstaterar Kaj Klarin. Regioner med centra på invånare verkar vara bättre matchade till VINNVÄXT-programmet. Att storstäderna har lika stora svårigheter som glesbygden kom faktiskt som en överraskning. I BÖRJAN AV juni träffades samtliga VINNVÄXTaktörer på en konferens för att tillsammans diskutera vad som kan tas med till nästa omgång och vad som behöver förändras. Dessutom diskuterades formerna för samspelet mellan VINNVÄXT och det nationella programmet för utveckling av innovationssystem och kluster. FOTO: PRESSENS BILD 7 Up med stöd till utveckling 7 Up:s så kallas den grupp av sju tävlande inom VINNVÄXT som nu får 1,5 miljoner i stöd för vidare utveckling av sina bidrag. Men det är inget tröstpris som delas ut. Tvärtom. Pengarna ska stimulera till fortsatt utveckling. Tillväxt, ledarskap och strategiska visioner. Det är de tre viktigaste kriterierna för att få fortsatt stöd från VINNVÄXT. Kriterier som uppfylls av samtliga 7 Up:s. Det utvecklingsanslag som nu är fördelat ska bland annat inspirera regionerna att utveckla sina bidrag till kommande VINNVÄXTsatsning. Men stödet är inget planeringsbidrag. Det är viktigt att poängtera att de här satsningarna inte har någon gräddfil till nästa VINN- VÄXT-omgång, säger Kaj Klarin. De här pengarna ska gå till fortsatt kompetensutveckling. Dessutom har VINNVÄXT deklarerat att pengarna inte får användas till forskning eller företagsutveckling, men att aktiviteter kring kompetensutveckling och ledarskap är prioriterade. Nu träffar också ledningen för VINNVÄXT processledarna för de sju bidragen för att tillsammans diskutera vad som kan utvecklas inför framtiden. Här är VINNVÄXT 7 Up:s Livets nya verktyg (Östgötaregionen) ReFine (Jönköpingsregionen) Trådlösa förbindelser (Blekinge) Fiber Optic Valley (Kustlandet Gävle-Sundsvall) Växtfabriken (Skåne) Triple Steelix (Bergslagen) Biomedicinsk utveckling i Västsverige (Göteborgsregionen) 3

4 Regionala dialoger stärker kluster Fakta/Det nationella programmet En samverkan mellan VINNOVA, NUTEK och ISA Programmet har en egen webbsajt med adressen som uppdateras kontinuerligt. Sajten nås även via de samverkande myndigheternas egna webbplatser. På programmets webbplats finns också möjlighet att prenumerera på ett digitalt nyhetsbrev om vad som händer inom programmet. Börje Svanborg, ISAs representant i programmets styrgrupp. Kurt Ekelund, NUTEKs representant i programmets styrgrupp. Kaj Klarin, från VINNVÄXT programledning Vad är ett kluster egentligen. Och vad är det egentligen för skillnad på kluster och innovationssystem? Det är ett par av de frågor som diskuterats vid ett antal regionala dialogseminarium under våren. ARRANGÖREN FÖR dialogseminarierna har varit det Nationella programmet för utveckling av innovationssystem och kluster. En samverkan mellan de tre myndigheterna VINNOVA, NUTEK och ISA. Och samverkan behövs. På regional nivå, men inte minst från centralt håll. Många av deltagarna ute i regionerna efterlyser en större samordning mellan de olika nationella initiativ som tas. Syftet med det nationella programmet är att skapa just den samsyn och samordning som krävs för att olika typer av satsningar ska kunna stimulera varandra, förklarar Börje Svanborg, ISAs representant i den gemensamma styrgruppen. DET NATIONELLA PROGRAMMET har ibland också kallats för 70 miljoners programmet eftersom det är den budget som finns anslagen. En summa som i sammanhanget definierats som peanuts och smörjmedel av de samverkande myndighetsrepresentanterna. Pengarna ska fungera som stimulans för att få igång processer ute i regionerna. Processer som i sin tur kan leda till de verkligt stora pengarna. Vi kommer inte att avslå några ansökningar, förklarar Kurt Ekelund, NUTEKs representant i programmets styrgrupp. Men vi kommer inte att bevilja några heller! BAKOM DET NÅGOT kryptiska uttalandet ligger en del av grundsynen i det nationella programmet: det handlar inte om att regionerna ska skriva ännu en i raden av ansökningar, utan istället att skapa dialog och avtal kring intressanta projekt. De 70 miljonerna ska alltså investeras i dialog, samverkan och byggandet av kluster och innovationssystem. FRÅN KLUMP TILL KLUSTER och från kluster till innovationssystem. Så beskrivs ofta den utveckling som många regioner är inne i. Det handlar om att gå från branschförtätningar där många företag på en ort sysslar med samma sak, fast parallellt, till att få företag ur många olika branscher att göra affärer tillsammans. Ett av de uttalade målen med det nationella programmet är att skapa internationellt konkurrenskraftiga regioner. Vi har tittat på hur man gjort i andra delar av Europa, berättar Dan Sjögren på ViNNOVA. Exempelvis utgör Steiermark i Österrike en förebild. Där har man vänt en ganska hopplös situation i en nedsliten region, genom att man arbetat konsekvent med att bygga ett innovationssystem med internationell konkurrenskraft. SEMINARIESERIEN HAR VÄCKT stort intresse. På samtliga fem orter har det varit så gott som fullbokat. Sammanlagt är det runt 200 regionala aktörer från näringsliv, samhälle och universitet som diskuterat förutsättningar för att få bättre fart på tillväxten i regioner och utformat ideér och konkreta förslag på initiativ. Resultatet från dialogerna håller som bäst på att analyseras och processas av programmets ledningsgrupp. Och dialogen fortsätter nu finns möjlighet för regionerna att få stöd både när det gäller processen med att gå från klump till kluster och den nödvändiga kunskapsutveckling som krävs för att utveckla internationell konkurrenskraft. 4

5 FOTO: PRESSENS BILD VINNOVA satsar 60 miljoner på bredbandskommunikation VINNOVA satsar 60 miljoner kronor på bredbandskommunikation de närmaste tre åren. Syftet är att ta fram nyckelkomponenter för framtiden. BREDBANDSKOMMUNIKATION ÄR EN förutsättning för dagens och morgondagens IT-samhälle. Idag introduceras system för 10 Gb/s på marknaden. Men Internettrafiken ökar med mellan procent per år. I framtiden kommer fiberoptisk kommunikation att behöva över 100 Gb/s för att klara den ökningen. Då krävs utvecklingsoch forskningsinsatser inom digital höghastighetselektronik, optiska komponenter och fiberoptisk transmission. Det är bakgrunden till VINNOVAs utlysning. Parallellt med utlysningen pågår också en 3-årig testbäddsverksamhet för ett nationellt bredbandsnät. Med stöd från VINNOVA driver forskningsinstitutet ACREO en testverksamhet med flera syften. Dels att studera vad den nya fiberoptiken faktiskt kan användas till, dels för att fungera som en måltavla för ny teknikutveckling på området. Hans Hentzell från ACREO ser en stor nytta med VINNOVAS Fotoniksatsning, även för testbäddsverksamheten. NÄR MAN SKA bygga nät av den här typen krävs allt från enskilda komponenter till hela system och då är det bra med en satsning på forskning och utveckling av nyckelkomponenter. Även om enklare teknik redan finns idag, så krävs en ständig utveckling på området mot lägre kostnad och delvis även högre prestanda. TESTBÄDDEN KNYTER IHOP Hudiksvall med Kista, Sundbyberg och KTH i Stockholm. I Hudiksvall, där ACREO även finns representerat, har man redan satsat på ett utbyggt stadsnät med fiberoptik till alla hushåll i kommunen. Visionen med ett nationellt bredbandsnät är att både hantera den ökande kommunikationen, men också den mest krävande tekniken. I framtiden kommer vi kunna ha ett enda uttag för all kommunikation, säger Hans Hentzell. Data, tele och TV i samma nät. NÄR DET NATIONELLA bredbandsnätet blir verklighet är som bekant mer en politisk fråga än en teknisk. Hans Hentzell tror att det kommer att hända saker om ett par år. För VINNOVAs del är Fotonikutlysningen ett sätt att slå vakt om Sveriges framstående position inom bredbandskommunikationen. Den svenska konkurrenskraften kräver att det finns ett nära samspel mellan företag, universitet, forskningsinstitut och andra aktörer inom området, säger Per Eriksson, generaldirektör på VINNOVA, i en kommentar. Fakta/Fotonik VINNOVAs Fotonik-program ska bidra till att utvecklingen av teknik för framtida bredbandskommunikation sker i Sverige och att etablerade forsknings- och innovationsmiljöer inom området stärks. Utlysningen gäller tre områden: Fotonik - till exempel lasrar, optiska fibrer, växlar och systemarkitektur Höghastighetselektronik för optisk kommunikation Radio- och högfrekvenselektronik För ytterligare information om Fotonikutlysningen: Sven-Ingmar Ragnarsson, VINNOVA, telefon eller Torbjörn Fängström, VINNOVA, telefon Mer information om ACREOs testbäddsverksamhet finns på 5

6 Funktionell samverkan. Representanter från samhälle, högskola och näringsliv samlade kring det som VINNVÄXT-satsningen Robotdalen handlar om: robotar. 6 Fakta/Varför dör en idé? Enligt Harry Frank, som arbetat med att stötta innovationer i många olika sammanhang, har identifierat fyra klassiska hinder som en ny idé möter. De vanligaste invändningarna är: Det är tekniskt omöjligt Vi har gjort det förr Det är för dyrt Det finns ingen marknad Harry Franks råd till innovatörer som ska marknadsföra nya idéer är att ställa sig frågan Vad hotar vem? innan man tar kontakt med möjliga intressenter. Det är nämligen de riktigt bra idéerna som kan vara mest hotfulla och som därför kan möta starkast motstånd. Har du en riktigt bra idé som kanske kan förändra delar av en bransch, så är det klart att den hotar alla de som idag lever på den branschen, säger Harry Frank. Därför är det viktigt att fundera på för vem och hur man ska presentera sina idéer. Läs mer om Robotdalen: ROBOTAR HAR FUNNITS länge, men utvecklingen går fort. Det började med att vi lärde oss ersätta människans muskler med maskiner. Och verkstadsindustrin förändrades helt. Nästa industriella revolution gav oss datorerna. För robotikens del gav den nya tekniken de förutsättningar som behövdes för storskalig utveckling och implementering av robotar. Nu kommer den tredje industriella revolutionen. Idag har robotiken tagit plats i vardagen. Nu handlar det om en robot bakom varje produkt. En utveckling som i sin tur leder till en robot bredvid varje människa, och i förlängningen kanske hundratals robotar för varje människa. VINNVÄXT-VINNAREN ROBOTDALEN satsar på tre olika robotdiscipliner: industrirobotik, fältrobotik och robotik för vård och omsorg. Eller allt från gråaste verkstadsgrått till vård av människor, som Christer Nordström från ABB Robotics och Mälardalens högskola uttrycker saken. Även om de färdiga produkterna och tjänsterna inom de tre olika disciplinerna skiljer sig från varandra så finns det gemensamma och generella behov. Kompetensförsörjning och innovationsstöd till exempel. Och det är här Robotdalen kommer in i bilden. Vi ska ju inte utveckla företag eller produkter, utan idéer och system för att få idéerna att växa, säger Christer Nordström. HAN HAR SOM tekniker också idéer om hur det tvärsektoriella samarbetet kan få nya grupper intresserade av robotikens möjligheter. Mycket av dagens FoU-verksamhet handlar om att borra smalt och djupt inom respektive område. Inom ramen för Robotdalen handlar det mer om att skapa samarbete över gränserna. Och det är i gränslandet mellan olika discipliner som nya och intressanta saker händer. Ta bara robotiken inom vård och omsorg, säger Christer Nordström. Det är ett område som väcker spännande frågor med etiska dimensioner som gör att fler kan blir engagerade. ATT ABB ÄR världsledande inom industriell robotik är ingen hemlighet. Men Robotdalen är inget ABB-projekt. Långt därifrån. Det regionala perspektivet och den lokala dynamiken är en av huvudpoängerna med hela satsningen. För Nils Christensson från Volvo CE i Christer Nordström, ABB Robotics och Mälardalens högskola.

7 VINNVÄXT VINNARNA DEL 1 VINNVÄXT-vinnaren Robotdalen Genom nära samarbete mellan högskola, näringsliv och samhälle ska Mälardalen bli världsledande inom framtidens robotik. FOTO: CHRISTER ENGSTRÖM. Eskilstuna handlar det om att utveckla det egna företaget, men lika mycket om att vara med och utveckla regionen. Om vi behöver hjälp med något inom robotiken så går vi dit där det finns mest kompetens. Och varför inte skapa den kompetensen här inom den egna regionen? frågar sig Nils Christensson retoriskt. DET FINNS MÅNGA skäl som talar för det regionala perspektivet. Även globala koncerner bygger i grunden på lokal dynamik och på att näringsliv, högskola och samhälle fungerar på basplanet. I Robotdalen spelar de tre noderna Örebro, Västerås och Eskilstuna alla en viktig roll. Dessutom kompletterar de varandra rent kompetensmässigt. På KTH och Örebro Universitet finns specialkompetensen inom autonoma system och användargränssnitt, på Mälardalens högskola inom realtidssystem och programvarukonstruktion. Våra högskolor och universitet konkurrerar inte, konstaterar Harry Frank, forskningsledare på ABB Corporate Research. De kompletterar varandra. KJELL NILSSON FRÅN Örebro Innovation Center, OIC, instämmer. OIC är ett holdingbolag knutet till Örebro Universitet. Idag är man med och drar igång företag per år. Från idé till verksamhet. I Robotdalen fungerar OIC som navet för Örebroregionens medverkan. Ett arbete som redan pågått i över ett år. Ett år som inneburit att dialogen mellan regionens stora robotföretag, som Atlas Copco och ESAB i Laxå, och de mindre, innovativa företagen, samt Örebro universitet redan finns där. Redan idag hittar man nya lösningar och innovationer som de stora företagen inte skulle kunna göra på egen hand. Det är det här som innovationssystem handlar om, konstaterar Kjell Nilsson. Att bygga motorvägar för dialog som utvecklar samarbetet mellan forskning och företagande. MOTORVÄGAR FÖR DIALOG är en metafor. Broar mellan högskola och näringsliv en annan. Det är en uppgift som Robotdalen kommer att prioritera. Karin Axelsson från Idélab på Mälardalens högskola arbetar sedan tidigare med att på en bredare basis stötta studenter med idéer som de vill produktutveckla och förverkliga. Idélabs arbete bygger på att följa idéer under en längre tid. I och med satsningen på Robotdalen får nu Idélab möjligheten att fokusera mer på ett område robotiken. I grunden handlar det dock fortfarande om att både stimulera idéer och att skapa system som kan ta hand om idéerna. Vår uppgift är att slussa vidare projekten till rätt aktörer och partners, säger Karin Axelsson. Att se den nya idén eller innovationen i ett större sammanhang. Dessutom måste vi bli bättre på att också göra affärer av våra idéer. Vi är bra på patent i Sverige, men sämre på att kommersialisera våra idéer. IDAG BESTÅR ROBOTDALEN av 6 globala och 20 mindre företag. Ett nätverk som växt fram organiskt under VINNVÄXT-processen. Och fler företag kan komma till. För Robotdalen är inget slutet sällskap. Tvärtom handlar det för de inblandade aktörerna från samhälle, högskola och företag om att skapa ett forum och en mötesplats för dialog och idéutveckling. Rollen som rådgivare och mäklare är den centrala. Att snabbt kunna identifiera i vilken fas olika projekt befinner sig och vilken aktör och partner som är den rätta för att kunna hjälpa till och förverkliga idéerna. Vi är innovationsmäklare, konstaterar Harry Frank. I och med att aktörerna i vårt nätverk har olika perspektiv och erfarenhet, kan vi ger rätt stöd och råd till innovationer i ett tidigare skede. Harry Frank, forskningsledare på ABB Corporate Research. Karin Axelsson, Idélab Mälardalens högskola. Nils Christensson, Volvo CE. 7

8 VINNVÄXT VINNARNA DEL 1 ROBOTIKEN INOM SJUKVÅRDEN: Analys och Diagnos Robotiken inom sjukvården handlar mer om ställa diagnoser via modern mobiltelefoni än om att bädda sjukhussängar och att robotisera sjukhus. Det säger Kjell Nilsson, Örebro Innovation Center. OIC. ROBOTIK INOM VÅRD och omsorg är ett av tre prioriterade områden inom Robotdalen. För Kjell Nilsson, med ett förflutet som sjukhusdirektör, är det ett område med stor potential, men som samtidigt kräver att man letar åt rätt håll efter de nya lösningarna. Vi måste sätta dubbla citationstecken kring begrepp som robotar inom vården, säger Kjell Nilsson. Det handlar inte om att robotisera sjukhus, utan mer om sensorer och ny teknik för att ställa diagnoser. SOM EXEMPEL TAR Kjell Nilsson landets patienter som flera dagar varje vecka besöker sin lokala vårdcentral för ett så kallat PK-test. Ett test som avgör hur stor mängd blodproppsförhindrande medicin patienten behöver ta. Ett test som binder upp både patient och personal och som slukar mycket tid och Kjell Nilsson, OIC. resurser. Jag är övertygad om att många av de här patienterna skulle kunna ta sina blodprov hemma och sedan via SMS i sin mobiltelefon både lämna och få svar på sina prover. KJELL NILSSON MENAR att det är den här typen av teknikanvändning som skulle kunna revolutionera många människors vardag. Och dessutom spara massor av resurser åt sjukvården. Med en åldrande befolkning ökar den här gruppen av patienter, och allt mer av sjukvårdens resurser binds då upp i enkla provtagningar som patienterna själva kan klara av. Det är här de verkliga vinsterna finns att göra. Med hjälp av datoriserade och robotiserade stödsystem, kan en mycket större del av vården ske i hemmet, istället för genom ett ständigt pendlande fram och tillbaka till landets sjukhus och vårdcentraler. Robotiken inom hälso- och sjukvården väcker frågor med etiska dimensioner, konstaterar Kjell Nilsson. Det gäller att vi skapar en balans mellan nödvändiga mänskliga kontakter och robotik-stödda rutinmässiga analyser. Att ställa en diagnos på en patient handlar mycket om att med egna ögon se hur en människa mår, och det klarar inte robotar. Fakta/Robotics utställning i frontlinjen Robotik är teknik som ligger i frontlinjen. Därför är det naturligt för Tekniska museet att vara med i Robotdalen. Både vi och VINNOVA vill ju visa upp teknik som ligger långt framme. Sedan är det vårt jobb att göra tekniken möjlig att visa, säger Ann Louise Kemdal från Tekniska museet. Tekniska museets roll är att låta tekniken möta människorna. Ett viktig del i Robotdalens arbete med att bygga broar mellan forskning och allmänhet. Med Robotics Sveriges första och största utställning om robotar, vill Tekniska museet ge allmänheten en chans att se det senaste inom robotiken. Vi vill alltid visa upp teknik som är i frontlinjen, säger Ann Louise Kemdal. Genom att utställningen är 3-årig får också Robotdalen en möjlighet att vara med och visa upp innovationer som sker under perioden. Projektledare Peder Finnsiö beskriver Robotics som en utställning som tar sin utgångspunkt i nutid, men även behandlar historien och framtiden. Den innehåller allt från robotiserade strykjärn, dammsugare och gräsklippare till mer fantasieggande leksaksrobotar och humanoider. Och i robotlabbet kan besökare i alla åldrar göra, känna och se hur robotar fungerar. Även ny teknik måste vara av visningsbar karaktär för att fungera på ett museum, säger Ann Louise Kemdal. Dessutom är det barnfamiljer som är den primära målgruppen för den här utställningen. Och då måste så mycket som möjligt vara nära kopplat till människors vardag. För Ann Louise Kemdal är museets roll som brobyggare mellan forskare och allmänhet naturlig. Och den behövs. Målsättningen med Robotics är att skapa en dialog mellan det senaste inom robotikforskningen och allmänheten. För det handlar nämligen om att skapa kunskapsutbyte åt bägge håll. Ann Louise Kemdal, Tekniska museet. 8

9 Roliga robotar VINNVÄXT VINNARNA DEL 1 väcker teknikintresse Problemet är väl känt. Allt färre elever söker till tekniska utbildningar. Genom Robo Cup Academy tänker Robotdalen låta yngre elever inspireras av äldre. På så sätt ska antalet teknikstudenter återigen öka. INNE PÅ INSTUTITIONEN för datateknik på Mälardalens högskola råder det febril aktivitet. De tre civilingenjörstudenterna Andreas Bram, projektledaren Sandra Brolin och Robert Hadefjäll håller på med finjusteringarna på humanoiden Murphy. En 220 cm hög robot som snart både ska kunna gå, höra, se och tala. Nyss kom huvudet på plats, två dagar innan han ska agera på Tekniska museet. Den här gör vi bara för att det är roligt, säger professor Lars Asplund medan han justerar en av Murphys axlar. Det gäller att göra studierna lustfyllda och roliga också. NYTTAN MED NÖJET är att sista-års studenterna får en möjlighet att tillämpa sina teoretiska kunskaper i praktiken. Hela roboten Murphy fungerar som ett stort test-labb för flera delprojekt. Ett kan vara att få huvudet att fungera, ett annat att få honom att gå, spela fotboll, eller dansa tango. Nu har studenter skruvat på humanoiden Murphy i drygt 2,5 år. Projektledaren Sandra Brolin och de andra tog vid i januari Och roboten blir aldrig färdig. Det är en av poängerna. Att hela tiden skapa moment som kräver nya lösningar och stimulerar fram nya idéer. Vi ser hela tiden saker som vi skulle ha gjort annorlunda om vi gjort det hela från början, säger Andreas Bram. Men å andra sidan hade vi inte haft en aning om vad vi skulle göra om vi inte haft någonting att utgå ifrån. MED DE INTERNATIONELLA Robo Cup tävlingarna som inspiration, skapas nu Robo Cup Academy. Det blir en viktig del i Robotdalens arbete med att öka intresset för teknik hos eleverna på högstadiet och gymnasiet. Tanken är att studenter på högskolenivå fortsätter att arbeta med fotbollspelande humanoider vägg i vägg med gymnasielever som utvecklar så kallade sumorobotar. Och lite längre bort i lokalerna inbjuds högstadieelever till att jobba med enklare legorobotar. På så sätt inspireras de yngre studenterna av de äldre, säger Lars Asplund. Dessutom håller vi liv i tekniknyfikenheten. Studenterna märker att det kommer häftigare saker längre fram. DE FLESTA BARN är fascinerade av teknik. Nu ser Asplund ett teknikskifte när den 3:e generationens robotar slår igenom och man med vanligt Lego kan bygga robotar som både kan uppfatta kommandon och röra sig. Och även om rörelserna och funktionerna är basala, jämfört med dataspelens animerade värld, så är Lars Asplund övertygad om att den enkla, men praktiska tekniken kommer att vinna terräng. Jag märker på våra studenter hur de fascineras över att de faktiskt kan programmera en dator att få en arm att röra sig. Även det enkla kan faktiskt fascinera. Att bygga en robot handlar om att göra avtryck. Och det tror jag att alla har behov av att göra. PROFESSOR ASPLUND ÄR optimist. Han är övertygad om att kunskapsflödet mellan högskola, gymnasie- och grundskola kommer att göra fler barn och ungdomar sugna på tekniska utbildningar. Det finns ett så pass stort intresse för robotar hos unga människor så det är inga problem med att hitta nyfikna studenter. Det som VINNVÄXT-satsningen på Robotdalen nu ger oss möjlighet till, är att också erbjuda ordentliga karriärmöjligheter, arenor och nätverk för unga människor som vill gå vidare inom det här fältet. Och det vill nog till att vara optimist. För målen för nyrekryteringen till de tekniska utbildningarna vid Mälardalens högskola är tuffa. Idag finns det lediga platser. Om tio år ska det gå fem sökande på varje plats. Det är tuffa mål, men inte omöjliga, säger Lars Asplund segervisst. Fakta/Robo Cup Robo Cup är VM i fotboll för robotar. I år arrangeras tävlingen i Italien. I fjol dominerade Japan mästerskapen genom att lägga beslag på alla tre medaljer. Robotfotboll spelas i flera klasser, men huvudklassen innefattar robotar som är upp till 80 centimeter höga. Robotarna är helt självständiga under matchen, men får kommunicera med varandra. I varje lag ingår fyra spelare, en målvakt och tre utespelare. Planen mäter fem gånger nio meter. Läs mer på eller på First LEGO league FLL är ett samarbete mellan stiftelsen FIRST och LEGO Company. Tävlingen vänder sig till högstadieungdomar över hela Skandinavien och har sedan starten 2000 lockat över 3700 deltagare. För mer information: 9

10 FOTO: PRESSENS BILD Brain Power handlar om att skapa samverkan mellan olika typer av forskning. Ett exempel kan vara samarbete mellan spelutvecklare och beteendevetare. Lästips! Fysisk planering i det digitala samhället Vilka former av modern, digitaliserad informations- och kommunikationsteknologi kommer att användas inom framtidens stadsplanering och samhällsplanering? Det vet vi redan en hel del om, och i den här rapporten presenteras några av de IT-verktyg som redan används och deras troliga fortsatta utveckling. Framtidens fordon - mötet mellan två mobila världar Fordonet och telefonin har var för sig betytt mycket för att skapa den mobila människan. Rapporten försöker förutspå vad som händer när dessa mobila världar smälter samman i det som fordonsbranschen har kommit att kalla telematik. Den innehåller visioner, tillämpningsområden, möjliggörande tekniker, användningsexempel och framtida utmaningar för att skapa framtidens fordon. Efter 11 september 2001: Kan Storebror hejdas? För den som fäster vikt vid integritetsskydd möjligheten att värna en personlig sfär, att söka information i diskreta former och att sprida kunskaper eller åsikter anonymt ter sig framtidsutsikterna mörka. Informationstekniken med sin breda spridning över världen har på viktiga punkter ändrat förutsättningarna och flyttat hävdvunna gränser. Eftersom tekniken och det politiska klimatet idag så medger utökas de polisiära möjligheterna för övervakning, skriver frilansjournalisten Anders R Olsson, som författat denna rapport. Rapportena kan beställas på under fliken Publikationer. Brain Power skapar nya kopplingar Svensk neurovetenskap har länge varit världsledande. Och nu kommer Brain Power. En satsning för att knyta ihop olika typer av forskning för att på sikt hitta nya metoder för att förebygga neurorelaterade sjukdomar. MÅLET MED BRAIN POWER är att knyta ihop teknisk och medicinsk grundforskning med vårdforskning. På så sätt kan man hitta nya metoder för att kunna ställa tidigare diagnoser och erbjuda bättre behandling av exempelvis demens, stroke, Alzheimer och andra neurorelaterade sjukdomar. Ju längre vi lever, desto fler drabbas av den här typen av sjukdomar, konstaterar professor Håkan Eriksson på Karolinska institutet. Det är sjukdomstillstånd som är smärtsamma för både patient och anhöriga, och som dessutom kostar samhället enorma resurser. INTRESSET FÖR BRAIN POWER är stort. Många har hört av sig när utlysningen blev känd. Men här handlar det inte om att bevilja medel till ett visst antal forskningsprojekt, utan istället att få olika typer av forskargrupper att hitta varandra. Fakta/Brain Power Invest in Sweden Agency (ISA), KK-stiftelsen, Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), VINNOVA, Vårdalstiftelsen samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ligger bakom satsningen Brain Power. Tillsammans satsas 100 miljoner kronor under fem år för att stärka Sveriges position inom neurovetenskapen. Håkan Eriksson räknar med att det i slutänden kommer att handla om ett litet antal, men mycket kvalificerade ansökningar. Med erfarenhet från tidigare forskningsfinansiering har man från programmets sida varit noga med att tydligt beskriva vad Brain Power syftar till. Med en enkel checklista kan den som är intresserad själv se om projektet fyller alla krav, eller om det inte gör det, säger Håkan Eriksson. På så sätt får vi också en diskussion om innehållet bakom de olika kraven, och inte om formerna för ansökan. DET HANDLAR OM att skapa nya forskningsfält. Ny samverkan och effektivare vårdprocesser. Ett exempel kan vara ett ökat samarbete mellan spelutvecklare och beteendevetare. Genom en ökad kunskap om hur olika delar i hjärnan påverkas, kan även kommersiella producenter av dataspel bidra med nya varianter som stimulerar rätt delar av hjärnan. För att nå dit krävs samverkan. Det är i gränslandet mellan olika typer av forskning som nya och spännande upptäckter kan göras, säger Håkan Eriksson. Och det är vad Brain Power syftar till. Tanken är att ett Centrum för tidig diagnostik och terapiforskning ska etableras. Här kommer verksamheter som idag bara undantagsvis samarbetar att knytas samman. Det handlar om klinisk diagnostik, kognition, genomik, epidemiologi, IT, kliniska prövningar, arbetsterapi och behandlingsmetoder inom vård och omsorg. 10

11 COST sätter fart på europeisk forskning USA tar täten. Och Europa följer försiktigt efter. Så ser den internationella bilden av behovsmotiverad forskning ut. Forskning kring tungmetaller och rening av mark är inget undantag. Men med hjälp av COSTprogrammet har man nu fått fart på den europeiska forskningen. MARIA GREGER HAR forskat kring tungmetaller och dess effekter på naturen i över 20 år. Hon har sett forskare inom området komma och gå. Det går liksom mode även i forskning. Men hon är entusiastisk när det gäller effekterna av COST 837. Programmet har verkligen fått fart på den europeiska forskningen kring växters möjligheter att rena mark och vatten från tungmetaller och organiska föroreningar. Tidigare var det en handfull forskare som studerade området. Idag är hundratals forskare från 23 europeiska länder med i programmet. Forskare som annars inte skulle ha ägnat sig åt frågan. Och i mitten av juni står Botaniska institutionen vid Stockholm Universitet med stöd av VINNOVA, som värd för en konferens som lockat över 60 deltagare från16 av de deltagande länderna. Det känns kul att få chansen att visa upp vad vi i Sverige har presterat inom området, säger Maria Greger. ANNARS BESKRIVER HON sig som ganska frustrerad över hur långt det ofta är mellan forskning och praktisk tillämpning i Sverige. Och i resten av Europa med för den delen. Hela upprinnelsen till COST 837 var faktiskt att tävla mot USA. I början av 1990-talet ledde rönen från forskning i Australien och Nya Zeeland till praktisk användning i USA. Men samtidigt som den amerikanska förmågan att omsätta idéer till verklighet imponerar, avskräcker de många exempel på bakslag som skapas av högt ställda förväntningar och för snabba slutsatser. En sådan situation vill inte Maria Greger medverka till i Europa. Den europeiska strategin med COST 837 är att öka tempot, men ändå undvika grodorna och bakslagen, säger Maria Greger. ETT AV MÅNGA exempel på den europeiska trögheten finns på en poster inne på Maria Gregers eget tjänsterum. Det visar forskningsresultat kring användningen av den snabbväxande pilväxten Salix. Resultat som visar att den kraftigt kan reducera halten av kadmium i marken. Det är en kunskap som av olika skäl inte kommer till användning i Sverige, men som nu väcker stort intresse utomlands. Man brukar lite vårdslöst säga att det tar flera hundra år för marken att renas från tungmetaller. Vår forskning visar att förhöjda halter av kadmium med hjälp av Salix kan sänkas till odlingsbar nivå på bara ett par år. Det är klart att sådana upptäckter väcker stort intresse! NU ÄR DET alltså dags för Maria Greger och hennes kollegor att stå värd för en COST 837 konferens. En konferens där utbytet mellan forskare står i centrum. För just utbytet är en av de allra tydligaste vinsterna med COST. Biologer möter tekniker som i sin tur möter geologer. Det leder naturligtvis till ett större utbyte av idéer och ett flöde av kunskaper i flera riktningar. Jag har till exempel mycket mer kontakt med KTH nu, än tidigare, säger Maria Greger. Och det är en direkt effekt av COST-programmet. Mer Information om COST-konferensen om toxiska metaller: Maria Greger, Botaniska institutionen, Stockholms Universitet. FOTO: PER LAGERSTRÖM Fakta/COST COST (European Co-operation in the Field of Scientific and Technical Research), är ett europeiskt samarbetsprogram för såväl teknisk som samhällsvetenskaplig och medicinsk forskning. COST syftar till att organisera och samordna FoUprojekt vid universitet, institut och industrier i Europa så att de nationella resurserna utnyttjas mer effektivt. COST omfattar totalt 35 medlemsländer i Europa. Forskningen finansieras nationellt. COST har alltså ingen central finansiering för forskningen, däremot bidrar COST till s k koordineringskostnader, såsom exempelvis ersättning för resor till möten, work-shops och tryckkostnader för resultatspridning. Samarbetet inom COST bedrivs i så kallade Aktioner som kan beskrivas som insatser inom olika ämnesområden. Aktionerna är tre till femåriga och består oftast av ett antal arbetsgrupper som hålls samman av en styrgrupp. Förslag till nya Aktioner kommer från forskarna själva. Minst fem medlemsländer måste visa intresse för att Aktionen ska kunna starta. I dagsläget finns följande ämnesområden representerade: jordbruk/bioteknologi, kemi, livsmedel, skog- och skogsindustriella produkter, humaniora, medicin, oceanografi, fysik, social vetenskap, informationsteknologi, transport, materialteknik, meteorologi, miljö, byggnadsteknik, nanovetenskap. Kontaktperson: Birgitta Boman, VINNOVA, tel Fakta/Tungmetaller och rening av mark Forskning om tungmetaller och rening av mark är på många sätt ett slags naturens hämnd. Det visar sig nämligen att växter på många sätt är bättre än kemiska medel när man ska rena mark från tungmetaller och andra slags gifter. Baksidan av kemisk rening av mark är att själva jorden förändras och försämras. Den effekten slipper man om man använder sig av växter. 11

12 Returadress: VINNOVA, STOCKHOLM Förslag från VINNOVA: Sverige bör behålla lärarundantaget Forskare ska även i framtiden äga rätten till sina egna uppfinningar. Samtidigt ska högskolan ges möjlighet att erbjuda forskarna stöd när uppfinningarna ska kommersialiseras. VINNOVA fick i oktober förra året regeringens uppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta kommersialiseringen av forskningsresultat. I förslaget ingår bland annat: Lärarundantaget bör behållas Forskare bör även i fortsättningen äga sina patenterbara uppfinningar utan skyldighet att överlåta rättigheterna eller anmäla uppfinningen till högskolan. Istället föreslår VINNOVA att miljoner kronor satsas i ett program som gör att högskolan kan erbjuda stöd till forskarna för kommersialisering av forskningsresultat. På väg att starta eget? Gå då in på Där finns en interaktiv kurs som på ett praktiskt sätt lär ut hur man på affärsmässiga grunder kan exploatera sina idéer. Kursen vänder sig i första hand till studenter, lektorer och forskare vid universitet och högskolor i Sverige, samt till anställda på mindre företag med anknytning till universitet och högskolor. Avsikten är att den som går utbildningen ska få känna de olika stegen i processen från idé till färdigt företag. Egna övningar ger en känsla av vad det innebär att starta och driva eget företag. Istället för en traditionell sluttentamen ska varje kursdeltagare efter genomgången utbildning ha tagit fram en genomarbetad affärsplan. Webbtjänsten som är gratis är framtagen av Teknopol AB i samarbete med Teknikbrostiftelser och med stöd från VINNOVA. Försäkring mot patentintrång Staten bör samarbeta med främst Danmark och övriga Norden för att driva frågan om en europeisk pantentintrångsförsäkring. I väntan på detta bör staten ta initiativ för att bättre skydda patent som ägs eller finansieras av statliga medel. Högskolans innovationssystem VINNOVA föreslår att akademiska och industriella forskare ska få bättre möjligheter att röra sig mellan varandras miljöer. Universitetslärare bör till exempel vart tredje år kunna forska en termin i industriell miljö, med bibehållen lön från arbetsgivaren och värdföretaget. Högskolan ska främst vara bra på att forska och utbilda. Kommersialisering är ett sätt att se till så att forskningsresultaten också används av näringslivet och skapar nya företag. Det är då viktigt att högskolorna via attityder och ledarskap stödjer forskarna i kommersialiseringsfrågan, säger Catharina Sojde, VINNOVA. Gästforska i Japan VINNOVA är utsedd av Japan Society for the Promotion of Science, JSPS, att vara en av de nominerande myndigheterna i Sverige för deras stipendier. Det finns olika former av stipendier, kortare vistelser (14-60 dagar) främst riktade till mer seniora forskare och professorer, ett post-doc-program (1-2 år) för forskare som erhållit sin doktorsgrad inom de senaste 6 åren samt ett post-doc program (6-10 mån). För mer information och övriga villkor se eller beställ skriftlig information från Finalen i Venture Cup 2002/2003 avgjord. Förstapriset kronor för bästa afffärsplan i Venture Cup Öresund gick till Replisaurus Technologies Patrik Möller, Mikael Fredenberg, Per Sahlée och Peter Wiwen-Nilsson. De har utvecklat en kopieringsmaskin för mikro- och nanostrukturer i ledande material som kan ge billigare mikroelektronik, biosensorer, olika lagringsmedia och platta bildskärmar. I Venture Cup Väst segrade Oxeon Anna Engblom, Anders Carlsson, Henrik Olofsson, Andreas Josefsson och Nandan Khokar. De ska utveckla, producera och sälja bandvävda fiberarmeringar till internationella komposittillverkare. Förstapristagare i Venture Cup Öst blev Lightweight Áron Losonczi och György Dan. Lightweight är ett nytt byggmaterial av betong som släpper igenom ljus. Your Choice! Anneli Hellström. Anders Gäfvert och Bo Liljegren heter vinnaren i Venture Cup Nord. Företaget ska producera och marknadsföra nikotinfria produkter med snuskänsla. Såväl Repicsaurus som Oxeon fanns även med bland de 20 vinnarna i VINN NU-tävlingen som VINNOVA och NUTEK utlyste i höstas. Det gav dem kronor var i bidrag att arbeta med affärsinriktade aktiviteter. 26 miljoner till 14 inkubatorer VINNOVA har valt ut 14 inkubatorer som delar på drygt 26 miljoner. Genom att stödja samarbetet mellan högskolor, forskningsinstitut, företag och finansiärer ska pengarna öka kommersialiseringen av forskningsintensiva affärsidéer. Programmet ska främst underlätta en sammanhållen riskkapitalkedja, med regionala centra som tillför kapital, kompetens och nätverk under företagsutveckling. I en första pilotverksamhet satsar VINNOVA nu 26,3 miljoner kronor på redan existerande inkubatorer. VINNOVA har valt ut 14 av 32 ansökningar. Projekten startar 1 juni 2003 och pågår till 31 maj De 14 inkubatorerna som får bidrag från VINNOVA är: Chalmers Innovation, Göteborg Creative Center, Jönköping CR&T Innovation AB, Göteborg Gothia Science Park AB, Skövde Holdingbolaget vid Göteborgs Universitet AB Handelshögskolan i Stockholm Karolinska Innovations AB, Stockholm Kista Science City AB, Stockholm MINC AB, Malmö Mjärdevi Business Incubator AB, Linköping Pronova Science Park AB, Norrköping Umeå Universitets Näringslivsservice Uppsala Innovation Centre AB Västerås Technology Park AB

Robotdalens vision och verksamhet beskrivs i bilaga 2. I ärendet fanns följande förslag till beslut. Yrkanden och proposition

Robotdalens vision och verksamhet beskrivs i bilaga 2. I ärendet fanns följande förslag till beslut. Yrkanden och proposition PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-09-01 LKD 03416 89 Medfinansiering av Robotdalen 2003-2006 Bakgrund Robotdalen är en centrumbildning inom Mälardalens högskola för samverkan mellan näringsliv, samhälle och

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Projektfinans. COST europeiskt forskningssamarbete. Global Incentives Advisors. I detta nummer M ARS 2003 N YHETSBREV 2

Projektfinans. COST europeiskt forskningssamarbete. Global Incentives Advisors. I detta nummer M ARS 2003 N YHETSBREV 2 M ARS 2003 N YHETSBREV 2 Projektfinans Global Incentives Advisors COST europeiskt forskningssamarbete COST (European Co-operation in the Field of Scientific and Technical Research), är ett europeiskt samarbetsprogram

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 1 2006-05-31 Utlysning KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed svenska universitet, högskolor, och forskningsinstitut att inkomma med ansökan om finansiering av projekt

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

VINNVÄXT Ett program som sätter fart på Sverige!

VINNVÄXT Ett program som sätter fart på Sverige! VINNVÄXT Ett program som sätter fart på Sverige! Tillväxt i regioner genom dynamiska innovationssystem VINNOVA Information VI 2007:06 VARFÖR VINNVÄXT? Framtida konkurrenskraft i en allt mer kunskapsbaserad

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap

med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap 1 partnerskap Samverkan är viktigt för Malmö högskola. Vi samverkar aktivt med såväl näringsliv,

Läs mer

275 Medfinansiering av Robotdalen (KSKF/2015:542) Beslut. Förslag till kommunfullmäktige

275 Medfinansiering av Robotdalen (KSKF/2015:542) Beslut. Förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-11-24 Sida 1(2) 275 Medfinansiering av Robotdalen (KSKF/2015:542) Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Medfinansiera Robotdalens projektansökan

Läs mer

Inbjudan samarbete och affärsmöjligheter i Brasilien för svenska tillväxtföretag

Inbjudan samarbete och affärsmöjligheter i Brasilien för svenska tillväxtföretag Inbjudan samarbete och affärsmöjligheter i Brasilien för svenska tillväxtföretag Ett samverkansprojekt mellan VINNOVA och SISP Stockholm 2012-03-15 1 Allmänt om inbjudan Denna inbjudan är en del av projektet

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Forskningspolicy Region Skåne

Forskningspolicy Region Skåne Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

Utlysning av Berzelius Center 2005

Utlysning av Berzelius Center 2005 Utlysning av Berzelius Center 2005 Ett samarbete mellan och 2005-06-21 1. Inledning... 2 2. Utlysningen... 2 2.1 BAKGRUND TILL UTLYSNINGEN... 2 2.2 UTLYSNINGENS MÅL OCH BUDGET... 2 2.3 UTLYSNINGENS INRIKTNING...

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten. Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten En ledande industriregion Ett uttalat politiskt mål att Västra Götaland är och fortsatt ska vara en ledande industriregion Industrin har

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Vi är en ideell organisation, som stöder start ups och SME-företag i tillväxtfas. Vi stöds och finansieras av det lokala Näringslivet, VGR, Tillväxtverket,

Läs mer

Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning

Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning 24 mars 2015 Rebecka Engström Lars-Gunnar Larsson VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Koppla

Läs mer

EU:s ramprogram för forskning. Ulla Mortensen SIK Institutet för livsmedel och bioteknik

EU:s ramprogram för forskning. Ulla Mortensen SIK Institutet för livsmedel och bioteknik EU:s ramprogram för forskning Ulla Mortensen SIK Institutet för livsmedel och bioteknik Gemensam forskning inom EU sedan 25 år Ramprogram Period Budget, M FP1 1984-1987 3 800 FP2 1987-1991 5 400 FP3 1990-1994

Läs mer

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift. Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma 1 (9) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Utveckling & styrning Landstingsstyrelsen Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma Ärendebeskrivning

Läs mer

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2016-12-15 2015-05904 Reviderad Individrörlighet för innovation och samhällsnytta En utlysning inom programmet Kunskapstriangeln VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola Projektledare: Mats Oldenburg (LTU) Projektkoordinator: Eva-Lis Odenberger (LTU/IUC i Olofström) Koordinator kursutveckling: Dan

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

OM VA. Vetenskap & Allmänhet

OM VA. Vetenskap & Allmänhet OM VA 2017 Vetenskap & Allmänhet VAD GÖR VA? Vetenskap & Allmänhet, VA, är en ideell förening vars ändamål är att främja öppenhet och dialog mellan forskare och det omgivande samhället. Dialog och öppenhet

Läs mer

Så förändrar nanoteknik och digitalisering världen Science & Innovation Day

Så förändrar nanoteknik och digitalisering världen Science & Innovation Day Så förändrar nanoteknik och digitalisering världen Science & Innovation Day Sundsvall 18 oktober 2016 Från nanoteknik och det uppkopplade samhället till sociala medier! 2 Välkommen till Science & Innovation

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Regional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7

Regional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7 Regional vätgassamverkan v öppnar för f r deltagande i FP7 Erfarenheter och planer från n SamVäte, J Vätgasgruppen V ETC Agenda Presentation av projektet SamVäte och Vätgasgruppens verksamhet Planerna

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman En smak av EU 2015 Lena Johansson-Skeri Anneli Norman 1 Dagens program Vad gör vi på Tillväxtverket? Vad är ett EU-projekt? Vad är ett regionalfondsprojekt? Hur ansöker man om stöd från regionalfonden?

Läs mer

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i. Daniel Holmberg, 08-56648128 daniel.holmberg@kks.se Datum Diarienr 2006-05-04 2006/0099 Till rektor Inbjudan KK-stiftelsen inbjuder forskare vid Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med

Läs mer

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober VINNOVAs planering inför Horizon 2020 Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober Bakgrund Bild 2 FP7:s betydelse för svensk FoI Million SEK Swedish Research Council FP7 VINNOVA Swedish Energy Agency FORMAS

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen

Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen Förfrågan - nya program för att stärka läkemedels-, bioteknikoch medicinteknikbranschen Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att ta fram underlag för nya program inom läkemedels-, bioteknik- och medicinteknikbranschen.

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information

Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Vi vill förändra vården vill du hjälpa till? Vårdalstiftelsen vill pröva ett nytt sätt för att identifiera samhällsrelevant och nytänkande forskning som bidrar

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

Produktion2030. Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef

Produktion2030. Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef Produktion2030 Strategiskt innovationsprogram för hållbar produktion i Sverige Cecilia Warrol, programchef Ett strategiskt innovationsprogram, 2013-20 Vision: 2030 är Sverige förstahandsvalet för resurseffektiv

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation v Innovationsklimatet i Sverige Sverige hamnar ofta högt på rankingar Innovation Scoreboard Anses svaga på Kommersialisering. Har bra infrastruktur och resurser

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regionstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsens arbetsutskott 171-186 Tid: 2015-11-02, kl 13:00-15:30 Plats: Regionens Hus, sal A 181 RJL2015 /1943 Internationell policy Beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår

Läs mer

Från forskning till företag

Från forskning till företag Från forskning till företag LUIS Lunds Universitets innovationssystem Vi skapar tillväxt av forskning LUIS är navet för innovation och kommersialisering vid Lunds universitet. Med vår hjälp omvandlas värdefull

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Ji Stockholms läns landsting Ankom Stockholms läns landsting 2011-09- 2 0 DnrV2011-0599 Doss 16 Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Stockholms läns landsting

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012.

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012. Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Är du ägare eller delägare i ett företag i Skåne med ca 10-50 anställda, och dessutom kvinna? I så fall är du en av de företagare som

Läs mer

VÄLKOMNA - Högskolan som Drivkraft i Samhällsutvecklingen -

VÄLKOMNA - Högskolan som Drivkraft i Samhällsutvecklingen - VÄLKOMNA - Högskolan som Drivkraft i Samhällsutvecklingen - Ett inspel inför Forsknings- och Innovationspropositionen 2012 SUHFs arbetsgrupp: Johan Sterte Luleå tekniska universitet Jan-Otto Carlsson Uppsala

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms

Läs mer