RAPPORT VISION ÅSTORP CENTRUM 2.0 SLUTVERSION

Transkript

1 RAPPORT VISION ÅSTORP CENTRUM 2.0 SLUTVERSION

2 Uppdrag: Åstorp Centrumutveckling 2.0 Titel på rapport: Vision Åstorp Centrum 2.0 Status: Slutrapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Konsulter: Uppdragsansvarig: Kvalitetsgranskare Åstorps Kommun Linda Svederberg Olle Anderberg Robin Svensén Olle Anderberg Britt-Marie Fagerström Sofia Öreberg Tyréns AB Malmö Besök: Isbergs gata 15 Tel: Säte: Stockholm Org.nr: (41)

3 Innehållsförteckning Inledning 4 Innehåll 4 Beskrivning av Centrum Tidplan 5 Nulägesanalys 6 Regionen 6 Folkmängd 8 Demografi 10 Demografiska förutsättningar 12 Utbildningsnivå 14 Sysselsättning 16 Näringsliv 19 Ekonomisk tillväxt 22 Bostad och attraktivitet 28 Framtid 29 Urbana trender 30 De stora trenderna enligt Tyréns stiftelseprojekt Stadstrender 30 Nationella trender 33 Trender för stadskärneutveckling 33 Framgångsfaktorer för stadskärnan och centrum 34 Visionsworkshop 35 Resultat från visionsworkshop - Nuläge 35 Sammanfattning- Nuläge 38 Resultat från Visionsworkshop - Framtid 39 Sammanfattning - Framtid 41 3(41)

4 INLEDNING Innehåll Denna rapport, Vision Åstorp Centrum 2.0, är uppdelad i följande avsnitt: Centrum 2.0 Första delen är en beskrivning av projekt Centrum 2.0 som syftar till att låta alla centrumaktörer och medborgare vara med och forma en gemensam vision och tillhörande strategier för utvecklingen av Åstorp och dess centrum. Nulägesanalys I den andra delen görs en nulägesanalys där bland annat demografiska och ekonomiska förutsättningar för Åstorp beskrivs. Framtid I den tredje delen görs en beskrivning över vilka trender och framgångsfaktorer som är viktiga för att en stad och en stadskärna ska fungera och bli attraktiv för boende, verksamma och besökare. Visionsworkshop I den avslutande delen görs sammanställningar och analys från visionsworkshopen, som hölls i Åstorp den 4 december (41)

5 Beskrivning av Centrum 2.0 Projekt Centrum 2.0 handlar om att låta alla centrumaktörer och medborgare vara med och forma en gemensam vision och tillhörande strategier. Flera centrumaspekter, såsom service och handel, stadsmiljöfrågor, bostadsbyggande, kulturutveckling med mera står inför behov av nytänkande och framtidsplanering. Flera av aspekterna är tydligt beroende av och relaterade till varandra, varför det har setts som nödvändigt att samla sig och forma en gemensam framtidsvision att styra Åstorp mot. Utifrån Åstorps kommuns perspektiv är projektet tydligt kopplat till kommunens vision "Åstorps Söderåsstaden där människor och företag möts och växer" och att utveckla mötesplatsen centrum. Projektet knyter an till flera mål och fokusområden och centrum är också tydligt utpekat i Översiktsplan Tidplan Uppdraget om centrumutvecklingsprojekt Centrum 2.0 gavs av kommunstyrelsen i oktober Under hösten 2013 kommer arbetet påbörjas med att i bred dialog med centrumaktörer och medborgare forma en vision. I januari 2014 startas ett antal tematiska arbetsgrupper upp för att ta fram strategier utifrån visionen. I maj/juni 2014 är tanken att hålla ett slutseminarium där strategierna presenteras. Utifrån vision och strategier finns därefter en bra bas att stå på inför det fortsatta arbetet med att starta och driva olika förverkligandeprojekt. Dessa projekt kan t ex vara att handelsklubben sätter igång någon form av marknadsföringskampanj, företagarna går samman och driver entreprenörscafé, kommunen rustar upp kring stationen, reviderar centrumplanen osv. Schematisk processmodell för Centrum 2. 5(41)

6 NULÄGESANALYS Regionen Lokal arbetsmarknad Region syftar ofta på län. Län är dock en administrativ region och inte en ekonomisk region. En kommun i ett län kan ha mer gemensamt med en kommun i ett annat län än med kommuner i det egna länet. Vid en analys av regioner i ett vidare perspektiv är således län inte den optimala samlingen av kommuner. Istället har SCB tagit fram en regionindelning som kallas Lokal Arbetsmarknadsregion. Denna regionindelning kännetecknas av en kärna av en eller ett fåtal kommuner, samt ett antal omliggande kommuner som har en stark ekonomisk och arbetsmarknadsmässig anknytning till kärnan. Den anknytningen identifieras som en stark pendlingsström till arbetsmarknadsregionens kärna eller till en annan kommun i själva regionen. Åstorp tillhör arbetsmarknadsregionen Malmö- Lund. Kärnan i regionen är de båda kommunerna Malmö och Lund. Till arbetsmarknadsregionen hör även Helsingborg. Helsingborg har en stor pendlingsström till Malmö-Lund varför Helsingborg inte är självständig nog att vara kärnan i en egen region. Däremot är det många kommuner som ingår i arbetsmarknadsregionen Malmö-Lund vars pendlingsströmmar huvudsakligen går till Helsingborg. Helsingborg har således något av en egen subregion i den egentliga regionen. I den subregionen ingår Åstorp eftersom den största pendlingsströmmen från Åstorp går till just Helsingborg. Pendling År 2011 pendlade drygt 2600 personer (29 % av den sysselsatta nattbefolkningen 1 ) till Helsingborg. Ytterligare drygt 1800 personer pendlar ut till andra kommuner. Av Åstorps drygt 6400 invånare med sysselsättning arbetar 42 % på en arbetsplats i kommunen. Åstorp är således mycket beroende av sin region och i synnerhet av Helsingborg. I Malmö-Lunds lokala arbetsmarknad ingår hela Skåne län utom Hässleholm, Kristianstad, Östra Göinge och Bromölla som ingår i 1 Sysselsatt nattbefolkning är sysselsatta som bor i Åstorp (oavsett var deras jobb ligger). Dagbefolkning är sådana som jobbar i Åstorp (oavsett var personerna bor). Kristianstads lokala arbetsmarknad samt Osby som ingår i Älmhults lokala arbetsmarknad. Jämförelser Tyréns kommer att jämföra Åstorp med regionen när data presenteras. På så sätt kan Åstorp benchmarkas med sin geografiska närhet. Tyréns kommer dock även att jämföra Åstorp med en samling kommuner som inte nödvändigtvis är geografiskt lika, men istället har liknande förutsättningar. Här kommer Tyréns att använda SKL:s indelning av kommuner i olika grupper där Åstorp faller in i kategorin Förortskommuner till större städer 6(41)

7 Skåne län med kommunerna som ingår i den lokala arbetsmarknaden Malmö-Lund i grönt. 7(41)

8 Folkmängd Befolkningsutveckling Åstorps befolkning uppgick till personer andra kvartalet De senaste åren har Åstorps befolkning vuxit långsamt efter en stark tillväxt under andra hälften av 2000-talet. Detta föregicks av en långsammare ökningstakt under första hälften av 2000-talet, som markerade en brytpunkt efter en minskande befolkning under slutet av talet. Den starka tillväxten under 2000-talet kännetecknades av stor invandring, positivt flyttnetto och ett positivt födelseöverskott. Det som har dragit ner befolkningstillväxten de senaste åren är ett starkt negativt flyttnetto till länet. Även inflyttarna från övriga Sverige till Åstorp är låg under den här perioden. Detta är ett reellt problem för Åstorp. Drivkrafter och konsekvenser Vid inrikes flyttströmmar är valet av region första steget. Det är arbetsmarknadens styrka i relation till andra regioner som styr vart flytten går. När en person valt en region att flytta till väljs kommun inom regionen efter attraktivitet och tillgänglighet i bostadsmarknaden. Inflyttning från övriga landet till regionen styrs med andra ord av regionens utbud av arbetstillfällen. Att färre personer väljer Åstorp Grafen visar Åstorps befolkning mellan 1996 och 2013, kvartalsvis. Befolkningen ökade som mest mellan 2006 och 2010, därefter har tillväxten minskat. 8(41)

9 som destination för flytten, samt utflyttning från Åstorp till andra kommuner inom länet, är tydliga tecken på att Åstorps attraktivitet jämfört med regionens andra kommuner har minskat. Åstorp har invandring och ett relativt högt födelsenetto att tacka för att kommunen trots allt inte minskar i folkmängd. Det behöver inte vara ett självändamål att alltid ha en ökande befolkning, men om den befolkning som lämnar Åstorp är arbetsför och välutbildad finns det risk för att kommunens balans mellan skatteintäkter och kostnader för offentlig service blir skev. Att kommunen nu har valt att ta ett helhetsgrepp för att utveckla stadsrummet och på så sätt öka attraktiviteten i kommunen är positivt. Jämförelse Sett till utvecklingen över lite längre tid har Åstorps befolkning ökat relativt snabbt jämfört med övriga kommuner i den lokala arbetsmarknaden. Mellan 2002 och 2012 har endast Malmö, Lomma och Kävlinge haft en större procentuell befolkningstillväxt. Även jämfört med genomsnittet för Förortskommuner till större städer har Åstorp haft en stark befolkningstillväxt mellan Åstorps genomsnitt var 1,2 % medan referensgruppen växte med 0,8 %. Situationen med en vikande inflyttning är sålunda ny. Grafen visar olika faktorers bidrag till befolkningstillväxten per år mellan 2001 och Mellan 2005 och 2008 var inrikes flyttenetto positivt och bidrog till Åstorps befolkningstillväxt. Från och med 2009 har det inrikes flyttnettot varit negativt. Detta på grund av att flyttnettot mot länet har varit negativt och flyttnettot med övriga Sverige har minskat. 9(41)

10 Demografi Åldersfördelning nu och då och framtiden Åstorp har en demografisk profil som är typisk för förortskommuner till större städer enligt SKL:s definition: En stor andel av befolkningen är år, en relativt stor del är barn och ungdomar respektive mellan 60 och 70 år medan en jämförelsevis liten andel av invånarna är åringar. Den demografiska profilen varierar till stor del över tid; exempelvis beror den stora andelen åringar på att det för tio år sen var en stor grupp åringar. Dock visar en jämförelse av demografin, tio år tillbaka, även att vissa grupper som var stora då inte är stora längre var det en stor kull åringar som idag skulle varit Den gruppen finns inte kvar i Åstorp. Istället är den nuvarande gruppen åringar mycket större än vad gruppen åringar var Det är in- och utflyttning som skapar dessa demografiska förändringar. Dessa flyttmönster är tydliga för alla kommuner som ingår i gruppen Förortskommuner till större städer och är inte något enskilt Åstorpsfenomen. Grafen visar åldersfördelningen i Åstorp 2012 och Grafen visar på en åldrande befolkning. 10(41)

11 Slutsatsen är att det förmodligen är svårt att göra något åt detta mönster, eftersom det verkar vara betingat av kommunens läge i regionen snarare än något specifikt för just Åstorp. Åstorp kommuns prognos för 2020 följer den historiska utvecklingen relativt väl. Gruppen som kommer att bli år under 2012 kommer minska, medan gruppen som kommer vara år under 2012 kommer att öka. Den gruppen tar även med sig barn och ungdomar. Åstorps framtid styrs till stor del av de demografiska förutsättningarna. Tyréns kommer att analysera vad den demografiska utvecklingen mellan 2002 och 2012 har inneburit för ekonomin och levandsförhållandena i Åstorp. Med hjälp av befolkningsprognosen spanar även Tyréns framåt vad finns det för demografiska förutsättningar i framtiden? Grafen visar åldersfördelningen i Åstorp 2012 och prognosen för Grafen visar på en fortsatt åldrande befolkning. 11(41)

12 Demografiska förutsättningar Den demografiska profilen säger mycket om kommunens förutsättningar för ekonomisk tillväxt och en balanserad kommunalekonomi. Detta beror på att olika åldersgrupper har olika sannolikheter att få ett arbete. Gruppen är exempelvis den grupp som i störst utsträckning är sysselsatta, där har i genomsnitt 85 % av befolkningen någon typ av förvärvsarbete. Samma siffra är 57 % för gruppen år. Demografisk potential för sysselsättning Sysselsättningspotentialen i Åstorp är 47 % utifrån den demografiska profilen och de olika åldersgruppernas sannolikhet att få arbete. I jämförelsegruppen Förortskommuner till större städer är den siffran 46 % och i Malmö-Lunds lokala arbetsmarknad är den 48 %. Jämfört över tid hade Åstorp en sysselsättningspotential på 48 % år 2002 och de demografiska förutsättningar var därmed bättre då. År 2020 kommer Åstorp ha en potential på 46 % om kommunens befolkningsprognos blir verklighet. De demografiska förutsättningarna för hög sysselsättningspotential försämras. Grafen visar Åstorps åldersfördelning samt vilka åldersgrupper som har störst sannolikhet att ha ett arbete. Sannolikheten för en åldersgrupp att ha ett arbete multiplicerat med åldersgruppens andel av befolkningen ger en potentiell sysselsättning. 12(41)

13 Den viktigaste orsaken till detta är att andelen av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) trendmässigt minskar i Åstorp. I Åstorp var % av befolkningen i arbetsför ålder. År 2012 är 57 % av befolkningen i arbetsför ålder. År 2020 är endast 55 % av befolkning i arbetsför ålder, enligt prognosen. Motsvarande siffra i Förortskommuner till större städer är det 56 % år 2012 och i Malmö- Lunds lokala arbetsmarknad 59 %. Åstorp har bättre utgångspunkt än andra Förortskommuner till större städer men ett något sämre läge än den lokala arbetsmarknadsregionen. Trots ett bra utgångsläge har den historiska trenden varit negativ och förväntas fortsätta nedåt de kommande åren. Detta kommer att påverka sysselsättningen och ekonomin. Grafen visar den demografiska sysselsättningspotentialen samt den demografiska försörjningsgraden. Grafen visar att båda dessa har gått ner mellan 2002 och 2012 och förväntas fortsätta minska till och med (41)

14 Utbildningsnivå Kompetensutbud I föregående kapitel konstaterades att Åstorps demografiska profil gav en relativt stor potential till hög sysselsättning, ekonomisk tillväxt och balanserad kommunal ekonomi även om potentialen trendmässigt minskar. En granskning av utbildningsnivån i Åstorp ger dock en mer negativ bild. En mycket stor del, 54 %, av befolkningen mellan år har kortare utbildning än treårig gymnasieutbildning. Ytterligare 26 % har gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning. Detta innebär att endast 20 % av befolkningen mellan 20 och 64 har någon sorts eftergymnasial utbildning. Dessa siffror är låga i jämförelse med jämförelsekommunerna. Matchning Analys av vilken typ av kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden visar att överrepresentationen av lågutbildade innebär ett stort hinder för denna grupp att få ett arbete. Exempelvis är endast 34 % av efterfrågan riktad mot okvalificerad arbetskraft. Vidare står personer med eftergymnasial kompetens för 41 % av den totala efterfrågan i arbetsmarknadsregionen. Grafen visar den vuxna befolkningen i Åstorps utbildningsnivåer. Grafen visar att gruppen utan treårig gymnasieutbildning är mycket stor. 14(41)

15 Rimligen står arbetsmarknadens kärna för en stor del av efterfrågan vilket skulle innebära att efterfrågan på okvalificerat arbete möjligen är större i Åstorps närhet, men likväl kan den låga utbildningsnivån utgöra ett hinder för Åstorp när företag väljer etableringsort. Hur väl kommunens utbud av kompetens matchar regionens efterfrågan på kompetens kan summeras i ett index som teoretiskt sträcker sig från 0 till 100, men som i praktiken sträcker sig mellan 34 och 97. På den skalan får Åstorp betyget 53. Genomsnittet för kommuner inom den lokala arbetsmarknadsregionen är 72 och för kommuner som klassificerats som Förortskommuner till större städer är genomsnittet 73. Det är dessutom inte bara matchningen på marknaden som styr hur väl invånarna lyckas få jobb. Även konkurrensen om de jobb som finns spelar roll. Inom arbetsmarknadsregionen går det exempelvis 1,63 personer med kortare än tre årig gymnasieutbildning på varje arbetstillfälle för den gruppen. För de med eftergymnasial utbildning är det 1,42 personer per arbetstillfälle. Andelen personer med yrkesförberedande eller samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning samt med eftergymnasial utbildning som är mindre än 3 år med inriktning mot pedagogik matchar relativt väl andelen som efterfrågas, vilket är positivt. Grafen visar vilka kompetensnivåer som efterfrågas av näringslivet i den lokala arbetsmarknaden. Grafen visar att Åstorps utbud av lågutbildad arbetskraft är oproportionerligt stort jämfört med efterfrågan. 15(41)

16 Sysselsättning Vid analys av potentialen har två årtal använts för jämförelser: år 2012 som senaste aktualitet och 2002 som äldre referenspunkt. För sysselsättningsstatistiken är dock senaste aktuella data från Nuläge År 2011 var befolkningen i arbetsför ålder personer, eller 57 % av den totala befolkningen. Av dessa personer var personer sysselsatta. Det ger en förvärvsgrad 2 på 77 % och en försörjningsgrad på 44 %. Detta innebär att 77 % av dem som är i arbetsför ålder har ett arbete och att 44 % av befolkningen arbetar och försörjer på så sätt resterande 56 % direkt eller genom skattefinansiering. Den demografiska potentialen vad gäller försörjningsgrad var 47 %. Här underpresterar alltså Åstorp och har färre i arbete än vad den demografiska profilen antyder vore rimligt. Bland gruppen Förortskommuner till större städer är förvärvsgraden 78 % och försörjningsgraden 48 %. Därmed har Åstorp en förvärvsgrad som är lägre än andra Förortskommuner till större städer. Detta trots att kommunen har bättre demografisk utgångspunkt. Grafen visar Åstorps sysselsättning och procentuell förändring i sysselsättningen mellan 1985 och Grafen visar att 90-tals krisen slog kraftigt mot sysselsättningen men att den därefter trendmässigt ökat. 2 Förvärvsgrad = antal sysselsatta/arbetsför befolkning 16(41)

17 I övriga delen av arbetsmarknadsregionen är 59 % av befolkningen i arbetsför ålder, förvärvsgraden 75 % och försörjningsgraden 44 %. I den lokala arbetsmarknadsregionen står sig Åstorp bra i jämförelse. Utveckling Åstorps sysselsättning hade sin topp 1990, i en tidsserie mellan 1985 och Då var det sysselsatta. Därefter föll sysselsättningen markant under förra finanskrisen, sammanlagt med 23 %, och nådde bottennivån 5169 sysselsatta Därefter har sysselsättningen ökat i en maklig takt fram till 2008 då sysselsättningen var personer. Under den senaste finanskrisen föll sysselsättningen med nästan 4 %, vilket var betydligt lägre än under 90- talskrisen. Jämför man med Förortskommuner till större städer och Malmö-Lunds lokala arbetsmarknadsregion har utvecklingen efter 1993 varit ungefär densamma: Åstorp och arbetsmarknadsregionen har båda gått upp sammanlagt 25 % sedan 90-talskrisen och gruppen Förortskommuner till större städer har i genomsnitt ökat med 27 %. För Åstorps del var 90-talskrisen i sig värre än för jämförelseområdena. Medan Åstorps sysselsättning föll med 23 % föll sysselsättningen bara med % i jämförelseområdena. Grafen visar andel av befolkningen som är i arbetsför ålder, förvärvsgraden samt försörjningsgraden. Grafen visar på en relativt låg förvärvs- och försörjningsgrad jämfört med den lokala arbetsmarknaden trots en hög andel arbetsför befolkning. 17(41)

18 Framåtblick Vi kan konstatera att Åstorp har haft en svagare utveckling av antalet sysselsatta sedan 1985 jämfört med gruppen Förortskommuner till större städer och den lokala arbetsmarknadsregionen. Detta beror dock till stor del att tappet vid 90-talets kris var stort i Åstorp och att man aldrig riktigt återhämtade det tappet. Ser man på tillväxttakten sedan 1994 har den varit i paritet med jämförelseområdena. Dock har kommunen en demografisk utmaning framför sig. Med ständig utflyttning av unga kommer fördelningen bli mer och mer skev mellan arbetsföra och icke-arbetsföra. År 2020 har den demografiskt potentiella förvärvsgraden minskat med ytterligare en procentenhet, vilket innebär att gruppen som ska försörja minskar med en procent och gruppen som behöver försörjning ökar med en procent. Detta kommer ge stora utslag på populära välfärdsmått, såsom bruttoregionalprodukt, BRP, per capita, såväl som för den kommunala ekonomin. Åstorp bör locka fler i arbetsför ålder att bosätta sig i kommunen för att skapa bättre balans. Grafen visar tillväxten i sysselsättning för Åstorp och jämförelseområdena mellan 1985 och Grafen visar att Åstorp drabbades hårt av 90-talskrisen men därefter har haft en tillväxt i nivå med jämförelseområdena. 18(41)

19 Näringsliv Sedan 2007 är näringslivet i Sverige uppdelat i 51 olika branscher enligt SCB:s mest aktuella indelning av näringslivet (SNI2007). Jämfört med andra Förortskommuner till större städer och Malmö-Lunds lokala arbetsmarknadsregion är det en relativt stor andel av nattbefolkningen i Åstorp som arbetar inom olika industrinäringar och relativt många inom handel och kommunikationer. Det är dock något mindre andel inom tjänstebranscherna. Mest anmärkningsvärt är den relativt stora andelen inom livsmedelstillverkning, trä- och gummiindustri samt detaljhandel och transport och magasinering. Låg andel sysselsatta är det inom hotell- och restaurang samt utbildning och sjukvård. Sammanfattningsvis kan sägas att Åstorps nattbefolknings sysselsättning är inom sådana branscher som man kan förvänta sig utifrån det geografiska läget, kommunens klassificering enligt SKL samt den relativt låga utbildningsnivån. Sett till utvecklingen de senaste fyra åren har tre branscher backat: livsmedelsindustrin, trävaruindistrin och övrig industri. Dessa branscher har förlorat sextio till åttio sysselsatta under de fyra åren. För livsmedels- och trävaruindustrin motsvarar detta en minskning med %, medan det för övrig industri betyder en minskning av antalet sysselsatta med 80 %. Sammantaget har tillverkningsindustrin tappat sysselsättning. Detta är dock ett fenomen som syns i flera delar av landet och en del av den minskningen är ett led i strukturomvandlingen där industriarbeten blir till tjänstearbeten då det läggs ut på bemanningsföretag, konsulter och underleverantörer. Tjänstesektorn har ökat i Åstorp sedan Mest har fastighetsservice ökat för nattbefolkningen, men även branscher som offentlig förvaltning, personliga tjänster, detaljhandel samt hotell och restaurang är tjänstebranscher som ökat sin sysselsättning. Intressant är även att jordbruk, skogsbruk och fiske samt transportmedelsindustrin har ökat 19(41)

20 Grafen visar storlek på bransch som andel av arbetsmarknaden för Åstorp och jämförelseområdena 20(41)

21 Grafen visar tillväxt per bransch (41)

22 Ekonomisk tillväxt BNP, BRP och lönesumma Ekonomisk tillväxt mäts som bruttonationalprodukt på nationell nivå. Den vanligaste definitionen av bruttonationalprodukten är att det är summan av alla förädlingsvärden. Man kan dock räkna bruttonationalprodukten på tre olika sätt som alla kommer fram till (åtminstone ungefär) samma summa. Ett av dessa beräkningssätt är att summera alla utbetalda löner, driftsöverskott (d.v.s. vinster), depreciering (d.v.s. förslitning på kapital) samt lägga till skatter och dra bort subventioner. Den här beräkningen kallas BNP från inkomstsidan. På länsnivå beräknar man även bruttoregionalprodukt, BRP, vilket är samma sak som BNP men endast för länet. Problemet med BRP är att det inte alltid är tydligt i bokföringen var en vinst eller en förslitning av kapital äger rum rent geografiskt. En vinst kanske bokförs på huvudkontoret i Stockholm även om den blev till någon annanstans. Detta problem bli ännu tydligare om man skulle försöka beräkna BRP för en kommun. Därför finns ingen officiell BRP på kommunnivå. Eftersom lönen är en stor del av BNP och löneutbetalningen är enkel att spåra geografiskt används ofta summan av alla utbetalda löner som en indikator på tillväxt. Grafen visar vilka delar som utgör bruttonationalproduktionen räknat från inkomstsidan samt delarnas relativa storlek. Grafen visar att lönerna utgör en majoritet av bruttonationalprodukten 22(41)

23 Lönesumma i Åstorp Den totala lönesumma 2012 uppgick till 1,76 miljarder kronor i Åstorp. Det är 1,2 % av hela arbetsmarknadsregionens lönesumma. Vid jämförelse av BNP eller lönesumma mellan olika regioner som är olika stora brukar tillväxten snarare än nivån redovisas. Alternativt redovisas nivån som andel av befolkningen per capita. Åstorps lönesumma per capita är kr. Förortskommuner till större städer har en lönesumma per capita på kronor. Hela arbetsmarknadsregionen har en lönesumma per capita på kronor. Dessa siffror är något förvånande med tanke på att försörjningsgraden, vilket är ett mått som nära hänger ihop med lönesumma per capita, var samma för Åstorp och Malmö- Lunds lokala arbetsmarknad. Skillnaderna i lönesumma per capita beror således inte på skillnader till antal personer som får lön som andel av befolkningen per capita utan av skillnader i lönenivån. Att Förortskommuner till större städer har en högre lönesumma är att vänta med tanke på att en större andel av befolkningen i den gruppen arbetar än i Åstorp. Grafen visar lönesumma per capita för Åstorp och jämförelsekommunerna. Grafen visar att Åstorps lönesumma per capita är låg i jämförelse. 23(41)

24 Ekonomisk tillväxt De senaste fyra åren har Åstorps ekonomi vuxit med 0,9 % i genomsnitt och med god marginal hämtat in tappet i lönesumma som ägde rum Gruppen Förortskommuner till större städer har vuxit med 0,8 % och den regionala arbetsmarknaden med 1,0 % under samma period. Mellan 2000 och 2008 var dock tillväxten högre. Då växte Åstorp med 3,4 % i genomsnitt och hade toppar 2002, 2006 och 2007 då tillväxten var så hög som 6,6 % i reella termer 3. Jämförelseområdena Förortskommuner till större städer och Malmö- Lunds lokala arbetsmarknad växte under den här perioden med 3,6 % respektive 3,2 %. Åstorps tillväxt har alltså varit någonstans mitt i mellan jämförelseområdenas tillväxttakter, både före och efter finanskrisen men har en lägre utgångspunkt sett till lönesumma per capita. Om de senaste årens tillväxttakt håller i sig kommer Åstorp närma sig den regionala arbetsmarknadens genomsnittliga lönesumma per capita på sikt. Men om tillväxten tar fart igen och Malmö-Lunds lokala arbetsmarknad återgår till de nivåer de växte med innan finanskrisen halkar Åstorp efter. Grafen visar lönesumman och tillväxt i lönesumma för Åstorp mellan 2000 och Grafen visar att man klarade finanskrisen 2009 bra och har haft en relativt hög tillväxt. 3 Nominell tillväxt är tillväxt i kronor och ören. Reell tillväxt är korrigerat för ändringar i penningvärdet. 24(41)

25 Tillväxt och förutsättningar Lönesumman kan delas upp i två komponenter. Den ena faktorn, sysselsättningen, har redan analyserats. Den andra faktorn, inkomstförändring, som även kan ses som ett mått på effektivitet, är en residual: Det som blir kvar när sysselsättningens påverkan på lönesumman är bortdragen. Sedan 2000 har de två komponenterna samverkat i att driva den ekonomiska tillväxten. Vissa år har sysselsättningen ökat, andra år har framförallt effektiviseringen drivit tillväxten. Det är dock tydligt att det framförallt har varit sysselsättningsförändringen som drivit tillväxten medan löneökningar har varit på en mer jämn nivå. Detta beror på att inkomstökningen förhandlas fram mellan arbetsmarknadens parter och inte alltid kopplar till en direkt effektivisering även om de på sikt kräver en sådan för att motiveras. Den genomsnittliga löneökningen har varit 1,4 % mellan 2000 och I Förortskommuner till större städer var motsvarande inkomstökningen 1,6 % och i den lokala arbetsmarknaden 1,5 %. Det finns ingen bra förklaring till varför Åstorp har haft en lägre inkomstökning, men det ligger nära till hands att anta att det har med branschmixen samt den låga utbildningsnivån att göra. Detta har dock inte gått att belägga utifrån statistiken. Grafen visar olika ekonomisk tillväxt per år och två olika faktorers bidrag till tillväxten. Grafen visar att tillväxten i stort styrs av sysselsättningen. 25(41)

26 Förutsättningar för framtida tillväxt Den ena komponenten, inkomstökningen, kan förväntas öka med samma 1,4 % per år som det har gjort historiskt. De motsvarar 11,8 % totalt till Den andra komponenten, sysselsättningen, är starkt beroende av hur förvärvsgraden och försörjningsgraden utvecklas men även hur folkmängden förändras. Folkmängden förväntas öka med 5,4 % till och med 2020 enligt befolkningsprognosen. Den potentiella försörjningsgraden utifrån demografin förväntas dock minska med en procentenhet. Detta ger en ökning av potentiellt antal sysselsatta utifrån folkmängd och demografi med ca 3,6 %. Med nuvarande sysselsättningsnivå, under den potentiella sysselsättningen, kommer Åstorps ekonomi endast växa med 1,8 % årligen, vilket är under Riksbankens mål för inflationen. I och med att Åstorp har haft en sysselsättning som ligger under potentialen finns dock en möjlighet. Om man kan öka sysselsättningsgraden till den nivå som det borde vara kan man öka tillväxten avsevärt. Grafen sammanfattar Åstorps tillväxtförutsättningar utifrån nuvarande och förväntad demografi samt historisk tillväxt i sysselsättning och löneutveckling. Grafen visar att den förväntade tillväxten är relativt låg inte minst pga. att sysselsättningen ligger under den demografiska potentialen. Grafen visar även att om sysselsättningen nådde upp till potentialen skulle tillväxten öka markant. 26(41)

27 Att vända utvecklingen och realisera sin potential skapar en tillväxt på 2,7 % per år, sammanlagt 24 % till I dagsläget har Åstorps invånare svårt att finna arbete eftersom kompetensen är dåligt matchad mot efterfrågan. Det mest effektiva sättet att höja förvärvsgraden och försörjningsgraden, och nå sin potential, är genom att arbeta med kommunens kompetensförsörjning. 27(41)

28 Bostad och attraktivitet Attraktivitet hos en ort kan mätas på många sätt: med inrikes inflyttning, med priser på marknadsprissatta bostäder, med vakanser och söktid i hyresrättsbeståndet. Inrikes flyttning har vi redan konstaterat är negativt sedan Bostadspriserna, här mätt som priset per kvadratmeter för småhus, har förvisso ökat sedan 2004 men ligger på en relativt låg nivå. Förortskommuner till större städer har genomsnittliga priser på drygt kr/kvm år Priserna i Åstorp var 2012 knappt över kr/kvm. Priserna i Åstorp har visat en stark utveckling. Sedan 2004 har de nästan fördubblats. Den stora uppgången skedde dock innan Sedan dess har priserna legat på en jämn nivå frånsett ett oförklarligt prisfall När flyttmönstret ändrades stannade även prisökningen av. Bostadspriserna är således ytterligare en god indikator på nuläget i Åstorp, som även den andra statistiken visat på: Åstorp är inte längre attraktivt för inrikes inflyttare. Detta skapar framtida demografiska problem och kommer påverka kommunens tillväxt och välfärd negativt. Grafen visar småhuspriserna per kvadratmeter boyta för olika kommungrupper. Grafen visar att kommungruppen som Åstorp tillhör, förortskommuner till större städer, har ett genomsnittligt kvadratmeterpris på småhus på kr. I Åstorp kostade samma år ett småhus knappt kr. 28(41)

29 FRAMTID Innehållet i presentationen för framtidsdelen syftar till att ge en bild över de trender som påverkar oss människor i vår vardag och som påverkar hur vi utvecklar våra städer. Materialet är hämtat från Tyréns stiftelseprojekt Stadstrender. I denna framtidsdel presenteras även trender för stadskärnan framgångsfaktorer, som bygger på en sammanställning av Tyréns utvecklingsarbeten med stadskärnor. 29(41)

30 Urbana trender Tyréns stiftelseprojekt Stadstrender Stadstrender är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som Tyréns genomfört. Syftet är att stärka kunskapen om hur städer i framtiden kommer att se ut och fungera. Hur blir städer (mer) attraktiva i framtiden? Vilka är framgångsfaktorerna? Stadstrender är en multidisciplinär studie som utgår ifrån flera olika perspektiv: människorna, näringslivet, makthavarna och den fysiska miljön. Studien har tre nivåer: globalt; trender i omvärlden, nationellt; trenders konsekvenser för svenska städer samt lokalt; analyser av specifika städer/regioner samt stadsutvecklingsprogram. Stadstrender beskriver framtidens framgångsrika stad genom att definiera det önskade läget utifrån urbanekonomisk teori, aktuell forskning samt lärdomar utifrån egen empiri framtagen genom internationella expertintervjuer samt statistik och enkätundersökningar i Sverige. Studien identifierar vidare generella drivkrafter för framgång: Vilka globala trender formar människors attityder, preferenser och beteende i framtiden? Vilka gemensamma framgångsfaktorer kan vi lyfta fram, bl.a. utifrån de internationella expertintervjuerna? Vilka behov är drivande bland invånare i olika regioner i Sverige? De stora trenderna enligt Tyréns stiftelseprojekt Stadstrender Globalisering Världen är vårt land Världen går från lokal till global med utsuddade gränser och ständig tillväxt De ekonomiska gränserna suddas ut och vi förs närmare varandra. Genom globaliseringen ökar tillväxten mellan länder runtom i världen och gör det möjligt för det glokala: stora företag som konkurrerar på lokala marknader men som samtidigt har ett globalt styrande. För privatpersoner låter globaliseringen dem ta del av information från hela världen. Genom ny teknologi har vi möjlighet att kontakta vem vi vill och sköta våra möten med folk på andra sidan jordklotet. Och vi kan styra mer över våra egna liv genom ett friare handelsklimat. Individualismen Vi vill välja själva Identiteten utrycks genom egna val & frivilligt deltagande, ofta i mindre grupper Gränser suddas ut och världen upp sig. Det blir då viktigt för oss att uttrycka vilka vi är. Vår personlighet har blivit vårt eget varumärke, något vi vårdar och ständigt förbättrar för att synas och utvecklas vidare. Individualismen uttrycks ofta som expressiv 30(41)

31 konsumtion men bör inte förväxlas med egoism. Kännetecknande för individualismen är vårt sätt att aktivt söka upp andra människor i forum, communities och på webben. Vi söker upp dem som delar samma intressen och värderingar som vi själva. Tillsammans deltar vi gärna i aktiviteter inom små grupper inom nischade områden. Allt för att uttrycka vår person och bygga vårt varumärke gentemot omvärlden. Hi tech/hi touch Användarvänlig! Balans mellan hårdvara och mjukvara, skapa efter eget behov, ta med överallt Vi har blivit vana vid att alltid ha våra saker tillgängliga, var vi än befinner oss. Därför har teknologin tagit en vändning mot mobilitet och användarvänlighet. Det är användarna som skapar åt varandra, och vem som helst ska kunna förstå och skapa själv. Med hjälp av teknikens utveckling har vi plötsligt möjlighet att skippa reklamen för att titta på våra favoritserier när och var vi vill. Vi har möjlighet att låta vår favoritmusik följa med oss ut genom dörren och vi kan uttrycka våra åsikter i såväl bloggar som i kommentarsfält. Pionjärer inom detta område, som företaget Apple, driver utvecklingen framåt och utvecklar numera inte datorer utan något som följer med oss överallt och rymmer våra liv. Merging Min tid tillhör alla Gränserna mellan jobb/privat suddas ut, den egna tiden, tid är ren kvalitet Vår tid har blivit en lyxvara då det nu, för många av oss, råder brist på den. I takt med att vi fått en rörligare vardag smälter vår tid samman och det blir svårare att särskilja saker från varandra. Vi jobbar hemma och socialiserar på jobbet, knyter kontakter vid baren och får plötsligt mindre tid över för vår familj och våra intressen. Gränserna suddas ut och plötsligt blir tid något kvalitativt för oss. Reduktion Enklare nöjen, mindre är mer Livet förenklas, tid ersätter konsumtion, mer vilja än beteenden I och med att vår vardag blir med rörlig blir det också svårare för oss att helt koppla av. Vår dag tar aldrig slut och vi tar med oss arbetet ner i sängen. Därför blir det alltmer viktigt för oss att skapa tid och ro för oss själva. Vi strävar efter ett enklare nästan mer asketiskt liv och efter en inre frid. Vissa löser det genom att resa till Indien på yogaresor som kostar mer än en all-inclusiveresa till traditionella turistmål. Vissa ersätter konsumtion med tid och struntar i att köpa nya möbler till förmån för två veckor ledigt från arbetet. Reduktionen har blivit en klassfråga och är än mycket mer vilja än beteende. Vi ser även reduktion i andra delar av vårt liv, där mindre är mer och vi strävar efter det enkla och oförstörda. Tid har blivit en lyx. 31(41)

32 Upplevelser Involvera oss! Vi vill ta del, dela med oss och känna till hela historien bakom. Aldrig har det varit lika viktigt med upplevelser för oss som nu. I en tid där vi spenderar den största delen av vår tid på nätet får upplevelserna gärna vara emotionella och involvera andra runt omkring oss. Ju mer generiska produkter, desto viktigare blir upplevelsen som differentiator. Tidigare var vad vi ägde viktigt för oss, nu använder vi våra upplevelser som social markör. Vad vi gjort och vilka erfarenheter vi har skapat oss definierar vår status och vilka vi är. Vi brinner för att dela med oss av våra upplevelser. En del vill berätta om det för främlingar på nätet och en del vill sprida upplevelsen vidare till familjen och de närmaste. Entreprenörer frodas och nya möjligheter till framgång skapas genom det emotionella budskapet. Vad karaktäriserar drömmarnas stad? För att en region/stad/ort ska vara framgångsrik och kunna locka till sig nya boende, verksamma och besökare är det viktigt att det finns en hög grad av mångfald, hållbar utveckling, samverkan och själ. Nedan presenteras de olika delarna. Mångfald En framgångsrik region/stad/ort medverkar aktivt till att skapa en drivkraft för kreativitet, innovation och tillväxt för olika grupper i samhället och inom näringsliv, kultur, utbildning mm. Hållbar utveckling En framgångsrik region/stad ort arbetar med att skapa smarta, bekväma lösningar som sparar på våra resurser. Samverkan En framgångsrik region/stad/ort involverar invånare, skapar nätverk och organisationer som arbetar på såväl strategisk som operativ nivå. Själ En framgångsrik region/stad/ort arbetar aktivt med sin historia, nutid och framtid. Med hjälp av förstärkning av identitet och varumärke stärks attraktionskraften. 32(41)

33 Nationella trender Nöjd stadsindex - NSI I den nationella studien inom stadstrender har Tyréns arbetat fram ett NSI-Nöjd stadsindex för Sveriges storstadsregioner (arbetsmarknadsregioner). För Åstorps del hamnar arbetsmarknadsregion Malmö-Lund- Helsingborg på en 5:e plats av 24 jämförda regioner. NSI tar fasta på följande nedanstående delar: Jag är stolt över att bo i min stad/ort Staden/orten där jag bor är vacker Min stad/ort har bra platser att mötas på och träffa människor Staden erbjuder spännande och varierande upplevelser inom mitt intresseområde Min stad/ort är trygg och säker Min stad/kommun har bra vård och omsorg Staden/orten är trevlig och bra att promenera i Min stad/ort är lyhörd och lyssnar på invånarnas synpunkter och önskemål Många grönområden i min stad är inbjudande och mysiga att vara i Min stad är en "24-timmars stad", full av liv och puls Trender för stadskärneutveckling Vi har den senaste 10-årsperioden gått från ett fokus på event som viktigaste verktyg till fokus på en helhetsupplevelse där staden alltid är öppen. Centralorter med väl fungerande kommunikationer, kultur, handel, rekreation, besöksnäring och näringsliv stärker sina positioner i regionen. Samarbete mellan städer/orter och att utveckla hela regionen är nästa stora utmaning och möjlighet. Framgången för en stad handlar om hur väl den lokala platsens atmosfär och attraktivitet kan lyftas fram. Städer med stark framtidstro och ambition med en tydlig gemensam vision är morgondagens vinnare. Fler och fler beslutsfattare inom politiken och näringslivet har insett värdet av att ha en attraktiv stadskärna. Utmärkelsen Årets Stadskärna får idag stor positiv uppmärksamhet och gynnar kommunen i dess marknadsföring och profilering. Stadskärnans förutsättningar förändras ständigt. Precis som andra handels- och mötesplatser måste en kontinuerlig förnyelse ske med jämna mellanrum. 33(41)

34 Framgångsfaktorer för stadskärnan och centrum Tio viktiga punkter att tänka på. 1. Avgränsa och tydliggör centrum Skapa tydliga entréer, intressant innehåll, handelsstråk med kommersiella dragare och kluster (livsmedel, service, prylstråk, caféstråk, modestråk), och mötesplatser som kunder och besökare lätt kan ta sig till och röra sig i. Utveckla grönytor i centrum. Skapa bra kundflöden och undvik långa fasadlängder och mellanrum. 2. Tillgängligheten det måste finnas god tillgång till gångstråk, cykel, parkering och kollektivtrafik i nära anslutning till handelsplatsen/centrumet. 3. Kultur, handel, restaurang/café - gynnar varandra. Skapa gemensamma aktiviteter/evenemang mellan centrumets kultur- och butiksutbud. 4. Identitet - Koppla ihop andra turistattraktioner i staden/regionen med stadskärnans attraktioner t ex Söderåsen, kultur och handel. 5. Förstärk huvudstråken och torgen genom utsmyckning, spännande detaljer, möblering mm. 6. Samverkan - City/Centrumsamverkan Spindeln i nätet. Utgör grunden i ett väl fungerande samarbete. 7. Service och bemötande - Alla som arbetar med centrum våga tänka på hur kunden/besökaren uppfattar stadskärnan! 8. Offentliga och privata investeringar i centrum - Uppmuntra varandra till investeringar i centrum. 9. Ta fram en gemensam Masterplan - handlingsplan för centrumarbetet involvera boende och besökare i arbetet. 10. "En stad är aldrig bättre än sitt centrum/stadskärna" - satsa gärna på andra delar av staden men prioritera alltid stadskärnan. 34(41)

35 VISIONSWORKSHOP Resultat från visionsworkshop - Nuläge Den 4 december 2013 genomförde Tyréns tillsammans med Åstorps kommun en visionsworkshop som syftar till att undersöka vilka områden som Åstorp behöver stärkas och utvecklas i för att bli mer attraktivt och konkurrenskraftigt. På workshopen deltog ett sextiotal personer, från handeln, fastighetsägare, kommunen, näringsliv och samhällsmedborgare. Resultaten av workshopmomentet presenteras här med de formuleringar som deltagarna gjorde. De framkomna synpunkterna har grupperats under olika rubriker. Fråga 1: Med utgångspunkt i nulägesanalysen: inom vilka områden behöver Åstorps centrum utvecklas för att bli mer konkurrenskraftigt och attraktivt? Satsa på utbildning och kopplingar mellan näringslivet och utbildning Öka attraktivitet för unga vuxna med eftergymnasial utbildning. Kultur, fritid, handel och skola viktiga frågor för att stärka Åstorp Lyfta fram våra välfungerande skolor till de som flyttar hit en trygg skolmiljö är attraktiv. Skolor och skolmiljö. Uppmuntra samarbete med näringslivet Profilera verksamheterna mot olika ålders- och yrkeskategorier Höja kompetensen högre utbildning Satsa på att planera, utveckla fler bostäder och skapa flyttkedjor Ett uttalat mål finns inskrivet i Översiktsplanen om befolkningsökning nya bostäder per år Få igång flyttkedjor bygg i centrala lägen så att villor kan komma ut på marknaden Konkurrera inte med Helsingborg utan fungera tillsammans, t ex är Åstorp en bra boendekommun Locka campusstudenter att flytta till Åstorp med centrumnära boende. Planerade byggplaner sätts igång. Det behöver förbättras för barnfamiljer Öka skälen för ungdomar med eftergymnasial utbildning att bo kvar, såväl som att ge pensionerade invånare fler boendeval när villan ska säljas, och då i mindre utsträckning snegla på flytt till andra kommuner. Viktigt att få igång ekonomisk tillväxt då krävs inflyttning Viktigt att lyfta fram det positiva, skolor som är bra och trygga för våra barn Fritidsgårdar ska vara tillgängliga, öppna och trygga Arbeta för väl fungerande kommunikationer, förbättra pendling och gör det enklare att besöka Åstorp Viktigt med första intryck både från motorvägen och stationen Visuella intrycket, från station och motorväg Kommunikationerna viktiga - pendlarkommun Åstorp är en pendlarkommun, många tar tåg och buss det första man ser när man kommer av bussen måste vara attraktivt 35(41)

36 Lockbete när man kommer av tåget, eller kommer via motorvägen Entréerna måste locka en in i centrum Bättre p-möjligheter Förbättra skyltningen till centrum, tydliga vägvisare Utveckla centrum, fyll tomma lokaler med nya verksamheter, tydliggör gränserna och koncentrera centrum mycket bra förslag för utvecklingen av centrum Attraktivt för barnfamiljer i centrum Intressant skyltning inne i centrum Gör centrum levande med bra handels-, restaurangutbud, kommunikativt och förtätat utbud Koncentrera centrum börja med de innersta delarna för att växa utåt. Förtäta efterhand. Idrottsoas mitt i centrum Gör stationsområdet mer attraktivt Tydligare skyltning vid stationsområdet Information vid stationen info om utbudet i centrum, vägen till Skåneleden och Söderåsen Café vid stationen Gör stationen tryggare Friluftscentrum, turistbyrå redan vid stationen Tydliggör geografiskt var centrum är Tomma lokaler avskräcker Komprimera centrum, gör gränserna tydliga Koncentrera centrum till två gator, därefter bygga på efter hand Fräscha till centrummiljön. Ett projektarbete om attraktion i centrum. Scen på gamla torget Skapa aktiviteter och levande centrum Tryggt och säkert centrum Bra och spännande belysning i centrum Det ska vara snyggt och städat Gör en ansiktslyftning Jobba med samlat grepp Elisabet Möllerströms projektarbete är ett Arbeta med att få in bra restaurangoch caféverksamheter i centrum Café med inriktning digitala medier Hitta bra verksamheter inom restaurang Involvera olika åldersgrupper att använda centrum Mycket byggs idag för äldre generationen, utveckla centrum utifrån barn och ungdomsperspektiv lekplats, aktivitetscentrum Ev. ta bort trafik från centrum, risk att unga vuxna måste in till centrala Åstorp, de rör sig idag i utkanten Arbeta för fler arbetstillfällen inom miljösektorn Fler arbetstillfällen inom miljösektorn Ökad kompetens inom miljöområde Bli en miljökommun Gå från ord till handling genomförandekultur Det behövs lite mer verkstad, d.v.s. genomförandestruktur Uppmuntra planer så att de kommer igång Arbeta med att utveckla Söderåsen och kopplingen Söderåsen - Centrum Söderåsstaden ta fasta på begreppet. 36(41)

37 Marknadsföra Söderåsen vildmarksturism Söderåsen, inte bara klisterlappar Söderåsstaden unikt ta fasta på det Koppla Söderåsen till centrum Makadamen har bra utsikt över åsen? Ta tillvara Söderåsen Arbeta med att utveckla guidning involvera de yngre Utveckla och tydliggör kontakt upp till Söderåsen, om nu begreppet Söderåsstaden ska användas Friluftscentrum Arbeta med att utveckla den lokala handeln, bra öppettider med god service kopplad till kultur Lokal solidaritet inom handeln Herrekipering är bra målgrupp för den lokala handeln Inte bara handel även annat; kultur, hantverk, osv Viktigt med god, lokal service i butikerna Arbeta med öppettiderna ha öppet när kunden är ledig. Arbeta med att utveckla en VI-anda stolthet över sin stad Öka vi-känslan mellan och inom köpmän och fastighetsägare Lyfta fram det fina det finns mycket att vara stolt över Ökat samarbete mellan kommun och näringsidkare stärker kommunen Arbeta med att utveckla aktiviteter och andra arrangemang i Åstorp Cykel-SM och andra arrangemang Fler aktiviteter små händelser kultur! Multiarena Arbeta med att göra Åstorp rent och snyggt Fastighetsägare måste rusta upp fasader rent och snyggt Mycket nedskräpning kanske ungdomar hjälpa till Städning och ren miljö Utveckla även andra delområden i Åstorp Utveckla Perslund Utveckla industriområdet flytta Björnekulla fabrik in i industriområdet Arbete med att marknadsföra och profilera Åstorp Skapa mysiga mötesplatser och marknadsför dessa. Lokal solidaritet, marknadsföra de goda exemplen. En kampanj med stämplar! Handelsklubben. Arbeta med att marknadsföra Söderåsen och dess nära koppling till Åstorp. Viktigt att marknadsföra kommunen 37(41)

38 Sammanfattning- Nuläge Workshopen resulterade i att deltagarna enades om att det behövs flera olika parallella arbeten för att göra Åstorps centrum och Åstorps kommun framgångsrikt och attraktivt. I utvecklingsarbetet Centrumutveckling 2.0 är det viktigt att ta hänsyn till såväl små som stora förbättringsutvecklingsmöjligheter med åtgärder som både kan genomföras på relativt snabbt och enkelt sätt till mer omfattande och långsiktiga utvecklingsåtgärder. I nedanstående lista har Tyréns samlat ihop de punkter som deltagarna anser är viktigast att utveckla. Följande områden är viktiga att utveckla: Satsa på utbildning och kopplingar mellan näringslivet och utbildning Satsa på att planera och utveckla fler bostäder och skapa flyttkedjor Arbeta för väl fungerande kommunikationer, förbättra pendling och gör det enklare att besöka Åstorp bra kollektivtrafik och vägar, förbättra skyltningen till centrum, attraktionskraften in till centrum från motorvägen samt vid stationen Utveckla centrum, fyll tomma lokaler med nya verksamheter, tydliggör gränserna och koncentrera centrum Arbeta med att få in bra restaurang- och caféverksamheter i centrum Involvera olika åldersgrupper att använda centrum Gör stationsområdet mer attraktivt Arbeta för fler arbetstillfällen inom miljösektorn Gå från ord till handling genomförandekultur Arbeta med att utveckla Söderåsen och kopplingen Söderåsen Centrum Arbeta med att utveckla den lokala handeln, bra öppettider med god service kopplad till kultur Arbeta med att utveckla en VIanda stolthet över sin stad Arbeta med att utveckla aktiviteter och andra arrangemang i Åstorp Arbeta med att göra Åstorp rent och snyggt Utveckla även andra delområden i Åstorp Arbete med att marknadsföra och profilera Åstorp 38(41)

39 Resultat från Visionsworkshop - Framtid Den 4 december genomförde Tyréns tillsammans med Åstorps kommun en visionsworkshop som syftar till att undersöka vilka trender och framgångsfaktorer som Åstorp kan arbeta med. På workshopen deltog ett sextiotal personer, från handeln, fastighetsägare, kommunen, näringsliv och samhällsmedborgare. Resultaten av workshopsmomentet - Framtid presenteras här med de formuleringar som deltagarna gjorde. De framkomna synpunkterna har grupperats under olika rubriker. Fråga 2: Med utgångspunkt i presenterade stadstrender och framgångsfaktorer: Vilka framtida trender och framgångsfaktorer ser er grupp att Åstorps centrum kan arbeta vidare med? Samverkan mellan företag och kommun samt utveckla samarbete med föreningslivet Göra det tillsammans-samverkan viktigt! Samarbete på bredden kommun och företag Stärka samverkan mellan kommun och näringsliv Samarbete mellan företagare och kommun Plats för spontanaktiviteter för föreningar Kommun och företag i samverkan Hembygdsföreningen kan synas i C Snabba planer på centrum sätt igång arbetet med att utveckla centrum samarbete mellan det offentliga och privata. Snabba beslutsvägar från idé till beslut Arbeta med Åstorps identitet skapa anledningar att besöka Åstorp Internationell tilldragelse bygg något intressant byggnadsverk som gör att Åstorp sticker ut Spännande byggnad som klättrar upp för åsen Upplevelser och aktiveter Konstverk som sätter Åstorp på kartan Upplevelser är viktigt för alla åldrar Centrum skall vandra lite upp för åslutningen Satsa på mångfald, kreativitet och entreprenörskap Entreprenörskap är en viktig fråga. Viktigt att Åstorp uppmuntrar entreprenörer att verka i Åstorp. Viktigt att bjuda in kreativitet i utvecklingsarbetet med centrum men även kopplat till näringslivet. Centrumbyggnad locka och samla besökare genom kultur, bibliotek, musik och konst. Entreprenörsutveckling Arbeta med hållbar utveckling: rekreation, gröna näringar och lokalt odlad mat Trenden med hållbar utveckling är viktig, gröna trender är viktiga för Åstorp att arbeta vidare med, t ex lokalt odlad mat. Rekreation och promenadstråk Satsa på spa, bra promenadstråk. Arbeta med en attraktiv, trygg och välkomnande stadskärna med trevliga mötesplatser 39(41)