Genomlysning av Fritidsgårdsverksamheten i Kalmar och Södermöre

Transkript

1 Slutversion Genomlysning av Fritidsgårdsverksamheten i Kalmar och Södermöre April 2013 Pia Holgersson

2 Rapportens Disposition Sammanfattning /rekommendationer Bakgrund Metod Mål Mål för de kommunala verksamheterna utifrån vision De fem delmål i planen för som berör fritidsgårdarna Huvudmål attraktiva Kalmar Huvudmål socialt hållbar kommun Styrning och måldokument för verksamheten Organisation Gårdar, bemanning och lokalisering Nedlagda gårdar och ny gård Öppettider Antal besök på gårdarna Resultatredovisning och analys Vad kostar verksamheten? Huvudmannaskap och ledning Personal och kompetens Den enskilde fritidsledarens uppdrag Kompetens och utbildning som finns på fritidsgården Det Goda Mötet Medarbetarenkät Innehåll i verksamheten Utgångspunkter när man organiserar verksamheten Hur framkommer förslag till verksamhet och aktiviteter? Vem prioriterar? Fritidsgårdarnas verksamhet ur ett genus och jämställdhetsperspektiv Fritidsgårdens roll i närområdet Samlingspunkt Informella fritidsgårdar Föreningar och fritidsgårdars samverkan idag i Kalmar kommun Mötesplats eller fritidsgård? Finns konkurrerande verksamhet? Skulle dessa verksamheter kunna samverka? Har nedläggning av fritidsgårdarna i Läckeby och Rockneby mfl fått några konsekvenser? Samarbete med skola, socialtjänst och polis Vad tycker ungdomarna om verksamheten? Hur många av respondenterna är med i en förening?

3 Med i förening % Med i idrottsförening % Hur många av respondenterna har besökt fritidsgård de senaste 4 veckorna. % Vilka är fritidsgårdsbesökarna i Kalmar? Besökt fritidsgård de senaste 4 veckorna. % Besökt fritidsgård de senaste 4 veckorna i olika socioekonomiska grupper. % Besökt fritidsgård de senaste 4 veckorna sorterat utifrån hur de bor Besökt fritidsgård de senaste 4 veckorna sorterat utifrån betyg Besökt fritidsgård de senaste 4 veckorna sorterat utifrån närvaro i skolan/skolk Besökt fritidsgård de senaste 4 veckorna sorterat utifrån inställning till alkohol Vill gå på fritidsgård varje vecka Intervjuresultat. Försök till sammanfattning av 40 intervjuer Hur ser situationen på fritidsgårdarna i Kalmar kommun ut? Styrkor Fritidsledarna Många fritidsgårdar, öppet både kvällstid och dagtid och samverkan med skolan Mångfald av verksamhet på gårdarna Hur ser situationen på fritidsgårdarna i Kalmar kommun ut? Svagheter Öppettider Missat det mångkulturella och jämställdheten Dålig personalpolitik Ledarskap För lite personal och inga arbetsbeskrivningar skapar otydliga roller Samverkan med skola och polis Åldrarna år Sommarverksamheten ensidig Placering av gårdar inte genomtänkt för lite besökare Ingen helhetssyn samordnad planering Dålig koordination mellan verksamhet och de ungdomspolitiska målen Tappat kontakten med skolan Dålig politisk styrning Vilka mål ska verksamheten styra mot? Otydlig målbeskrivning Måste bli ungdomarnas gård Inte ok att bara hänga/ok att bara hänga En gård för alla Ungdomarna i fokus när vi sätter mål för verksamheten Vilka ungdomar är fritidsgårdarna till för? Målgrupp? Läxhjälp

4 12.4 Skulle det finnas samordningsvinster med en mer integrerad planering mellan fritidsgårdarna? Kan vi skapa en helhetssyn på ungdomar i kommunen? Hur? Huvudmannaskapet för fritidsgårdsverksamheten kan den behöva anpassas för att göra verksamheten mer samlad? Vad vill de unga egentligen? Vad skulle vi kunna göra utifrån ett samhällsperspektiv? Hur kan vi anpassa oss till de ungas nya vanor och efterfrågan? Hur gör vi fritidsgårdsverksamheten mer tillgänglig och hur når vi alla ungdomar även de som INTE besöker fritidsgårdarna? Hur kan vi få en tyngdpunkt på brukarna relationer med ungdomar? Tycker du att det finns samarbetspartners som skulle kunna tillföra ungdomarna ett ökat utbud av meningsskapande verksamhet på fritidsgårdarna och i så fall vad kan det innehålla? Samverkan med lokalsamhället och/eller föreningssamverkan vad kan det ge? Kan man arbeta mer tillsammans med föreningslivet? Kan vi arbeta med föreningsdrivna gårdar? Nej Ja Föräldramedverkan? Ska vi försöka få in föräldrarna i verksamheten? Ja ibland Ja alltid Bilaga 1 Namn på dem som blivit intervjuade Bilaga 2 Intervjufrågor Bilaga 3 Två grafer från Medarbetarundersökningen

5 RAPPORTENS DISPOSITION Sammanfattning/rekommendationer, bakgrund och metod kapitel 1 3 Beskrivning av nuläge kapitel 4 10 Vad tycker ungdomarna? kapitel 11 (Denna analys är färdig i maj. Här presenteras endast delar av rapporten Intervjuresultat kapitel SAMMANFATTNING /REKOMMENDATIONER Velopia AB har av Kultur och fritidsnämnden i Kalmar kommun och Södermöre kommundelsnämnd fått i uppdrag att göra en genomlysning av fritidsgårdsverksamheten. Syftet med genomlysningen är en vilja och ambition att anpassa verksamhetens innehåll och organisation till dagens utmaningar och satsa resurserna där de mest behövs. Arbetet med denna rapport har sålunda gått ut på att beskriva och genomlysa fritidsgårdarnas uppdrag, verksamhet och organisation och därefter via intervjuer och inläsning av relevant material och dokumentation undersöka om de strukturer och system som byggts upp upplevs fungera eller om det måste till nya former. Rapporten förväntas beskriva ett antal förbättringsområden inom verksamheten som nämnderna har att ta ställning till och rapportera till fullmäktige. Vi vill dock nämna att det ibland har varit svårt att göra en samlad analys eftersom verksamheten finns lokaliserad under två olika förvaltningar. Rapporten är ett försök att ge en samlad bild utifrån helheten och kan inte spegla alla delar. Nedan redogörs sammanfattningsvis för resultatet av granskningen och våra rekommendationer i förbättringshänseende: Styrande dokument Kultur och fritidsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd har idag inga uppdaterade styrdokument för fritidsgårdsverksamheten. De styrdokument som finns togs fram 2007 och har inte längre någon styreffekt. Vidare konstaterar vi att det på båda nämnderna pågår ett arbete med att följa den struktur som kommunfullmäktige fastställt för budgetåret 2013 avseende vision, mål och uppdrag, men dessa mål täcker endast in delar av verksamheten. Vi rekommenderar de båda nämnderna att tillsammans med respektive förvaltningar ta fram adekvata styrdokument för verksamheten. Det är då viktigt att utforma mål som är SMARTA 1 i enlighet med kommunens definition av mål. Organisation Organisationen; K&F, består av en verksamhetschef /enhetschef som är chef över samtliga 28 fritidsledare. Södermöre, rektor chef, 4 fritidsledare. Med en stark personalgrupp och möten med chefen endast en gång i månaden är det svårt att undvika att styrningen blir otydlig. I en osäker situation uppstår gärna informella ledare eftersom ledarlösa grupper ofta blir stillastående grupper. Vi föreslår att det görs en organisationsöversyn och skapar en tydligare ledningsstruktur. Ledarskap 1 SMART = Specifika (avgränsade, tydliga och resultatbeskrivande), Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsbestämda. Ibland lägger man också till Utmanande och Relevanta 5

6 I den medarbetarenkät som genomfördes 2012 bland Kalmar kommuns samtliga förvaltningar, m fl utmärkte sig fritidsförvaltningen genom att svara mer negativt på frågorna om arbetssätt och mål och ledarskap än de andra förvaltningarna. Om vi dessutom skiljer ut fritidsgårdarna från övrig personal på kultur och fritidsförvaltningen, så kan vi se ännu tydligare att en stor del av fritidsgårdspersonalen är negativt inställd till hur de jobbar med arbetssätt och mål och ledarskap. Resultatet visar tydligt att detta är något som kräver prioriterade åtgärder i det fortsatta förbättringsarbetet. Vi rekommenderar som en följd av detta samt de båda rekommendationerna ovan, att personalen får bli delaktiga i arbetet med att ta fram adekvata styrdokument och skapa en tydligare ledningsstruktur. Arbetssätt och bemanning För att få den kvalitet som efterfrågas av respondenterna rekommenderar vi att man ser över antalet fritidsgårdar i förhållande till personal. Man skulle också vinna på ett mer flexibelt utnyttjande av personal och istället bemanna där behoven finns. Vi rekommenderar att man undersöker hur det skulle kunna gå till. Öppettider Gårdarnas öppettider är något som samtliga respondenter har berört trots att ämnet inte fanns med bland frågorna (bilaga 2). Samtliga respondenter har haft synpunkter på hur gårdarna resonerar och det tycks finnas en stor enighet kring att öppettiderna måste ses över. De allra flesta anser att gårdarna har mer öppet dagtid än kvällstid och att de därmed har blivit mer av skolans redskap än den fritidsverksamhet som är tänkt. Vår rekommendation är att se över öppettiderna och skapa ett schema som utgår ifrån att gårdarna ska ha öppet när ungdomarna inte är i skolan. Kompetens Vi konstaterar att de fritidsledarna har adekvat utbildning och att de allra flesta är engagerade, intresserade och professionella i sitt yrkesutövande. Vi anser dock att det borde finnas alternativa karriärvägar för de som eventuellt börjar tröttna på att jobba med ungdomar och att nämnden bör ta fram ett förslag på hur det skulle kunna lösas. Föreningsdrivna gårdar I Kalmar kommun finns 95 föreningar som bedriver barn och ungdomsverksamhet, 7 20 år, och redovisar sin verksamhet. Av dessa är 79 idrottsföreningar och 16 övriga föreningar. Idrottsföreningarna står för 93% av verksamheten. Fritidsförvaltningen har via CIH, Centrum för Idrott och Hälsa, ställt frågan om hur föreningarna i Kalmar kommun kan utveckla eller börja samverka med fritidsgårdarna. De flesta svarar dock att det är svårt nog att få ihop ledare så man klarar den ordinarie verksamheten. Vi anser ändå att dialogen bör fortsätta för att finna olika slag av samverkan med föreningslivet. Samverkan med föreningslivet Vi bedömer att fritidsgårdarna har en betydelse i närområdet och utgör ett komplement till det ordinarie föreningslivet. Vi bedömer vidare att nämnden bör undersöka vidare om samarbetet med föreningslivet kan utvecklas för att bland annat möjliggöra ett breddat utbud av fritidsverksamhet i form av mötesplatser. Föreningslivets uppdrag är att driva sin specifika verksamhet, detta kan med fördel bl.a. göras i samverkan med fritidsgårdsverksamheten. Föreningarnas insatser leder till ett bredare utbud av aktiviteter på kommunens fritidsgårdar. Sättet att samarbeta leder också till att fritidsgårdarna slussar ungdomar till föreningslivets verksamheter. Fritidsgårdsverksamheten satte inför 2012 upp som mål att starta upp samarbete med minst en ny förening på varje fritidsgård. Vår bedömning är att målet borde vara högre om man inser värdet av att få in annan kompetens i verksamheten. Samverkan med polis, socialförvaltning m fl på förvaltningsnivå Vi bedömer att på det på fältnivå finns ett organiserat samarbete mellan fritidsgård, skola, socialtjänst och polis. Vi tror dock att det skulle finnas ett värde i att samverka över förvaltningsgränserna även på 6

7 förvaltningsnivå. Vi rekommenderar att respektive förvaltning funderar på om det skulle finnas ett värde i ett utökat samarbete/samverkan på lednings och politikernivå. Vad vill nämnden egentligen med fritidsgårdsverksamheten? Vi bedömer att avsaknaden av mål och styrning gör att verksamheten ser väldigt olika ut från gård till gård. En verksamhet som är anpassad utifrån gårdens lokalisering och aktuell efterfrågan just där är troligen det mest optimala, men det bör finnas en genomtänkt strategi bakom, vilket också ger möjlighet att fördela om såväl personella som ekonomiska resurser. Målgrupp Kultur och fritidsförvaltningen deltar i ett fyraårigt forskningsprojekt om ungdomars fritidsvanor. Detta är ett samarbete mellan Umeå universitet, Riksidrottsförbundet, Umeå kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun och Kalmar kommun. Vi rekommenderar de ansvariga att följa detta arbete med största möjliga lyhördhet och ge utrymme för justeringar av verksamheten i linje med vad som framkommer. Genus och jämställdhet Vi bedömer att verksamheten arbetar aktivt med dessa frågor. För att kommunens jämställdhetsambitioner ska få genomslag kommer fritidsgårdarnas jämställdhetsprojekt att fortgå under Jämställdhetsprojektets fokus under 2013 är att implementera genusperspektivet som en naturlig del i verksamheten hos samtlig personal. Projektet har varit en process under flera år med ett flertal utbildningsinsatser. Projektet avslutas under hösten 2013 och övergår då till att vara en del av fritidsgårdarnas ordinarie arbetssätt vilket vi starkt vill framhålla som positivt. Huvudmannaskap Vår bedömning är att huvudmannaskapet för fritidsgårdsverksamheten bör ligga på kultur och fritidsförvaltningen. I det sammanhanget ställer vi oss tveksamma till att det inom samma kommun är två olika förvaltningar som bedriver fritidsgårdsverksamhet. Vill man få till en flexibel organisation med fokus på ungdomars fritid med tydliga mål och ledningsstrukturer så finns det kanske anledning att fundera på om all fritidsgårdsverksamhet bör ligga under en och samma huvudman. Funktionshinder Verksamheten bör sikta på att skapa en bra fritid för ungdomar i Kalmar kommun, där man kan främja integration bland ungdomar och där alla ska känna sig välkomna. Målet måste vara att skapa en bra fritid för alla, även ungdomar med funktionsnedsättning. Vi rekommenderar en diskussion kring mål och målgrupp. Vad vill vi? Når vi alla ungdomar? Vill vi nå alla? Hur? 7

8 2. BAKGRUND Velopia AB har av Kultur och fritidsnämnden i Kalmar kommun och Södermöre kommundelsnämnd fått i uppdrag att göra en genomlysning av fritidsgårdsverksamheten. Syftet med genomlysningen är en vilja och ambition att anpassa verksamhetens innehåll och organisation till dagens utmaningar och satsa resurserna där de mest behövs. Arbetet med denna rapport har sålunda gått ut på att beskriva och genomlysa fritidsgårdarnas uppdrag, verksamhet och organisation och därefter via intervjuer och inläsning av relevant material och dokumentation undersöka om de strukturer och system som byggts upp fungerar eller om det måste till nya former. Rapporten förväntas beskriva ett antal förbättringsområden inom verksamheten som nämnderna har att ta ställning till och rapportera till fullmäktige. Fritidsgårdsverksamheten i Kalmar kommun och Södermöre har under senare tid varit föremål för omfattande diskussioner såväl internt, externt, politiskt och i media. Diskussionerna fick fart i samband med att Berga centrum under hösten 2011 drabbades av ett antal bränder som förstörde stora delar av området. Lösningen på denna oroväckande trend var tillsättning av en Bergakommission som skulle ta fram ett förslag för Nystart för Berga. Kommissionen kom bl a fram till att fritidsgården skulle kunna öppnas upp och bli en tillgång för många och att flera vuxna behövs i verksamheten. Fritidsgården som efter omfattande renoveringar och ett genomgripande tänk därefter nyöppnade i Funkabo har blivit en succé och därmed går funderingarna vidare på huruvida även övriga fritidsgårdars verksamhet behöver ses över på motsvarande sätt. Från och med 2013 har kultur och fritidsnämnden fått verksamhetsansvar för medborgarkontor och ungdomsombud. Denna förändring ger nya möjligheter till samverkan och samordning av ungdomsinriktade aktiviteter. 3. METOD Dokumentstudier av relevanta dokument Intervjuer med 39 (se bilaga 1) berörda tjänstemän, politiker, fritidsledare, projektledare m fl Webenkät till fritidsledare (via projektet Det Goda Mötet 2 ) Studier av genomförd medarbetarundersökning Enkät genomförd av Stockholms universitet till alla ungdomar i klass 7 9 i Kalmar kommun med specialfrågor kring fritidsgårdsverksamheten. (kapitel 11 ej klart i denna version) 2 Kalmar län har genom regionförbundet beviljats 4,4 miljoner kr av Europeiska socialfonden till kompetensutveckling av länets fritidsledare under Genom projektet vill man stärka yrkesgruppen genom att bygga en gemensam värdegrund. Förhoppningen är också att man ska kunna sprida många goda arbetsmetoder och därigenom höja kvaliteten på fritidsgårdsverksamheten i allmänhet. 8

9 4. MÅL 4.1 MÅL FÖR DE KOMMUNALA VERKSAMHETERNA UTIFRÅN VISION 2020 I Kalmar kommun lever idag drygt personer. Visionen om invånarnas framtida Kalmar sätts av de förtroendevalda politikerna i kommunfullmäktige. För att visionen skall uppfyllas så sätter politikerna även upp mål som den kommunala verksamheten har att uppnå. Inom både kultur och fritidsförvaltningen samt Södermöre kommundelsförvaltning jobbar man i sitt målarbete utifrån de intentioner som kommunfullmäktige fastställt avseende budgeten rörande vision, mål och uppdrag. Högsta ledningen ska säkerställa att kvalitetsmål, inkl de som erfordras för att uppfylla krav på produkt upprättas för relevanta funktioner & nivåer inom organisationen. Kvalitetsmålen ska vara mätbara och stå i överensstämmelse med kvalitetspolicyn Strukturen ser ut enligt följande: 9

10 Det finns i visionen fyra utpekade och prioriterade områden nämligen; Attraktiv stad, Socialt hållbar kommun, Ekologiskt hållbar kommun och Ekonomiskt hållbar kommun och utifrån dessa fastställs sedan de mål och uppdrag som läggs ut på berörd förvaltning. Vi kommer här nedan att beskriva vilka mål utifrån detta som är fastlagda för fritidsgårdsverksamheten och därefter tittar vi på de mer verksamhetsanknutna mål som lever kvar obearbetade sedan DE FEM DELMÅL I PLANEN FÖR SOM BERÖR FRITIDSGÅRDARNA Kommunen jobbar definitionsmässigt med mål på två nivåer nämligen övergripande mål och detaljerade mål. Målen sätter man med syfte att styra, ska vara tydlig med vad som ska uppnås, kunna följa upp och utvärdera och för att få delaktighet kring vad som ska uppnås och hur HUVUDMÅL ATTRAKTIVA KALMAR 1.1 Delmål; Andelen gästnätter ska öka jämfört med riket och med länet. Detaljerat mål Attraktiv stad Beskrivning: För att stärka Kalmar som kultur och besöksdestination anordnas rikskonferenser. Mätning Att konferenserna är genomförda. Resurser: Inom befintlig ram. Aktivitet Ansvarig Färdiggrad Ansöka om att arrangera fritidsforums riksforum livet är en fest Leif Holmström 100% Delmål; Bo och leva i kommunen Kalmar deltar i Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning och indexet för hur invånarna upplever hur det är att bo och leva i kommunen ska ligga i den övre tredjedelen av de deltagande kommunerna. Detaljerat mål Öka kultur och fritidsaktiviteter Beskrivning: SCB:s medborgarundersökning för 2010 visar att medborgarna i Kalmar önskar fler kultur och fritidsmöjligheter och att detta är en viktig variabel för att Kalmar ska upplevas som en attraktiv kommun att bo i. I Kalmar kommun ligger index på 65 för kultur och fritidsmöjligheter och i kommuner med eller fler invånare ligger index på 68. Index för Kalmar kommun ska öka varje år för att 2015 ligga på 68. Mätning: SCB:s medborgarundersökning. Resurser: Pengar finns i "Klirrpotten" för att genomföra arrangemang av unga för unga samt projektpengar i Talangcoachingprojektet. Resterande sker inom befintlig ram Aktivitet Ansvarig Färdiggrad Engagera kulturarbetare på fritidsgårdarna för att kunna erbjuda ett Leif 80% större aktivitetsutbud. Holmström Genom ett större samarbete med föreningar ska fritidsgårdarna erbjuda ett bredare aktivitetsutbud. Leif Holmström 80% 10

11 4.2.2 HUVUDMÅL SOCIALT HÅLLBAR KOMMUN 2.1 Delmål; Jämställdhetssäkrad verksamhet Kalmar kommuns verksamheter ska vara jämställdhetssäkrade. Detta gäller nämnder och bolag, den interna verksamheten i rollen som arbetsgivare och för den utåtriktade verksamheten mot medborgarna. Detaljerat mål Öka andelen flickor på fritidsgårdarna Beskrivning: Andelen flickor på fritidsgårdarna är lågt och ska därför öka till minst 40% av besökarna till Mätning: Genom mätning av antalet flickor på fritidsgårdarna Resurser: Projektpengar Aktivitet Ansvarig Färdiggrad Kartlägga behov och upprätta en plan för anpassning av lokaler. Leif Holmström 20% 2.2 Delmål; Barnfattigdomen Barnfattigdomen (Rädda Barnens mätning) ska minska. Detaljerat mål Barnfattigdomen Beskrivning: En fördjupad fattigdom med ökade klyftor mellan olika grupper, leder till att barn hamnar i utanförskap och tvingas växa upp i samhällets marginaler. Detta innebär sämre förutsättningar på flera områden och en risk för deras utveckling. Barn som växer upp i fattigdom diskrimineras och får sämre utbildning, sämre hälsa, sämre möjligheter till fritidsaktiviteter, till exempel i form av lek och meningsfull fritid samt lever under betydligt mer otrygga förhållanden än andra barn. Därför ska kultur och fritidsförvaltningen anpassa sin verksamhet så att effekterna av barnfattigdomen minskar.1.fritidsgårdsverksamheten är kostnadsfri men ibland genomförs bland annat resor och aktiviteter som ungdomarna själva får betala. Detta innebär att ungdomar från hem med sämre möjligheter inte har samma villkor för att delta i dessa aktiviteter och exkluderas från gemenskapen med andra ungdomar 2.Biblioteket ska minska de digitala kunskapsskillnaderna. Mätning: Genom att aktiviteterna är genomförda Resurser: Inom befintlig ram Aktivitet Ansvarig Färdiggrad Fritidsgårdarnas verksamhet ska vara kostnadsfri för besökaren. Finansiering av särskilda aktiviteter sker genom att gemensamt arbeta ihop medel. Leif Holmström 70% 2.3. Delmål; Inflytande Beskrivning: Barn och unga ska uppleva att de har inflytande över verksamheten. SCB:s medborgarundersökning visar att medborgarna i Kalmar kommun upplever att inflytande och påverkan på beslut är låg index ligger på 48. Det ligger högre än kommuner i samma storlek men är något som bör förbättras. Vid nästa mätning ska index för påverkan öka. Mätning: SCB:s medborgarundersökning. Resurser: Inom befintlig ram Aktivitet Ansvarig Färdiggrad Genomföra fritidsvaneundersökningen "ung livsstil" riktad till ungdomar mellan år i samarbete med Stockholms stad och Stockholms universitet. Leif Holmström 50% 11

12 4.3 STYRNING OCH MÅLDOKUMENT FÖR VERKSAMHETEN Hur bryts målen ned till konkreta och mätbara mål? Hur och när följs de upp? Vad kostar verksamheten? Vilka utgångspunkter finns när man organiserar verksamheten? Hur framkommer förslag till verksamhet och aktiviteter? Vem prioriterar? Vad säger förvaltningens målbok om fritidsgårdsverksamheten? På kultur och fritidsförvaltningen finns ett antal styrdokument som berör fritidsgårdarnas verksamhet bland annat målboken, kultur och fritidsnämndens övergripande mål för verksamheter inom området barn och ungdom samt mål/uppdrag Några av de mål som gäller är: 1) Fritidsgårdens personal ska alltid uppleva att arbetssättet är salutogent (frihetsskapande, ansvarstagande och bekräftande). 2) Fritidsgårdens besökare ska alltid uppleva att de känner sig välkomna varje gång de kommer till fritidsgården. 3) Fritidsgårdens besökare ska alltid känna sig trygga när de besöker gården. 4) Fritidsgårdens besökare ska alltid uppleva att deras synpunkter tas på allvar. 5) Fritidsgårdens personal ska alltid uppleva att besökarna känner förståelse för andra människor och kulturer. 6) Fritidsgårdens besökare ska alltid uppleva att det finns bra aktiviteter på fritidsgården. 7) Fritidsgårdens besökare ska alltid uppleva att fritidsgården är bra. Av målbeskrivningarna framgår också att: I enligt med barnkonventionen utveckla ungdomars delaktighet och ansvar etablera kontakter med ungdomar och i samverkan med andra parter och arbeta förebyggande med riktade insatser och stödjande arbete skapa och föreslå alternativ till destruktiva miljöer stödja och uppmuntra ungdomars miljöengagemang motverka rasism och främlingsfientlighet. Delmål Bygga på ungdomars delaktighet och ansvar genom exempelvis gårdsråd. I samverkan med berörda parter och besökare planera fritidsgårdarnas öppettider. Kunna fungera som en naturlig kontaktpunkt och mötesplats i det geografiska närområdet. Ha en nära samverkan med föreningslivet. Utveckla samarbetet mellan fritidsgårdarna. Bedriva sommarverksamhet i såväl närområdet som lägerverksamhet i skärgården. Mål för fritidsgård/träffpunkter i Södermöre kommundel: Att olika kulturella uttryck och fritidsformer får utrymme att utvecklas genom att fritidsgård/ träffpunkter arbetar frihetsskapande, ansvarstagande och bekräftande. Att alla kommuninvånare stimuleras och uppmuntras till kultur och fritidsupplevelser och eget skapande/deltagande genom att besökarna alltid ska uppleva att det finns bra aktivteter samt att deras synpunkter tas på allvar. Att besökarna alltid ska uppleva att de känner sig trygga och välkomna när de besöker gård/träffpunkt. Att ideella krafter uppmuntras och stimuleras genom att personalen alltid ska verka för att samarbetet med ideella krafter fungerar bra. Att aktivt arbeta uppsökande för att nå nya grupper. Detta genomförs i samarbetet med institutioner, skolor och föreningar. 12

13 5. ORGANISATION 5.1 GÅRDAR, BEMANNING OCH LOKALISERING Fritidsgårdarna är uppdelade i stora gårdar och små gårdar samt träffpunkter. Stora gårdar ät fritidsgårdar som ligger belägna i anslutning till högstadieskola, har dag och kvällsverksamhet. Personalen består enbart av tillsvidareanställda och gårdarna har kvällsöppet tre till fyra dagar i veckan varav fredagar är av högsta prioritet. Små gårdar är fritidsgårdar som är kopplade till stora gårdar. De finns inom samma högstadieområde. Personalen är densamma som på de stora gårdarna. De 8 fritidsgårdar som finns i Kalmar kommun är: Öppettider Bemanning Lokalisering Funkabo Mån, ons, tors tis och fre Hobban i Södermöre (Ljungbyholm) Lindsdal Nova Mån och Tor 15:00 21:00 Fre kl.16:00 23:00 Elever i klass 5 är välkomna mån 17:00 19:00 Ojämna veckor tis 14:30 21:00 ons 14:30 21:00 tors 14:30 21:00 Jämna veckor tis 14:30 21:00 tors 14:30 21:00 fre 14:30 23:00 Jämna veckor tis 16:00 21:00 ons 16:00 21:00 tors 16:00 21:00 Ojämna veckor tis Tjejöppet ons 16:00 21:00 tors 16:00 21:00 fred 16:00 23:00 Rinkabyholm må och ons 16:30 21:00 fre :00 4,6heltider I högstadieskola 4,0 heltider I högstadieskola 4,0 heltider Fritidsgårds/ Sporthallsanläggning 1 kvarter från högstadieskola 3,0 heltider I högstadieskola 2,0 heltider Folkets hus, i anslutning till mellanstadieskola 13

14 Smedby Trekanten Jämna veckor mån 10:00 13:30 tis 10:00 13:00, 16:00 21:00 ons 10: , 16:00 21:00 tors 10:00 13:30 fred 10:00 13:30, 16:00 23:00 Ojämna veckor mån 10:00 13:30 tis 10:00 13:30, 16:00 21:00 ons 10:00 13:30, 16:00 21:00 tors 10:00 13:30, 16:00 21:00 fre 10:00 13:30 Ojämna veckor må 17:00 21:00 ons 17:00 21:00 fred 17:00 23:00 Jämna veckor må 17:00 21:00 ons 17:00 21:00 tors 17:00 21:00 Västra station Mån tors: Fre ,5 heltider I högstadieskola 2,0 heltider Allaktivitetshuset, beläget i anslutning till mellanstadieskola 6,0 heltider Fritt beläget i geografiska området Sammantaget är det 32 personer varav 15 kvinnor och 17 män som är fast anställda som fritidsledare. Personalen ingår i 6 geografiska arbetslag. Enligt kultur och fritidsnämndens jämställdhetsplan ska underrepresenterat kön rekryteras om det är så att personen har tillräckliga meriter. Vidare ska en jämn könsfördelning beaktas när arbetsgrupper skapas. Sommartid bedrivs gemensam verksamhet för kommunens samtliga fritidsgårdar på lägerverksamheten Getterö. Personal från samtliga gårdar arbetar i verksamheten. Särskilda busslinjer är inrättade som dagligen transporterar ungdomarna. Västra stations fritidsgård har ett kvällsöppethållande under 5 veckor på sommarlovet. 5.2 NEDLAGDA GÅRDAR OCH NY GÅRD 2012 Viktiga händelser och ändrade förutsättningar som ägt rum 2012 är att den centrala fritidsgården Monte Cavallos verksamhet som öppnade under hösten 2011 och avslutades i juni Lokalernas disponering, ombyggnadskostnader för ventilation och handikappanpassning blev för höga. Under våren fann man andra lokaler i kvarteret Ugglan som uppfyllde kraven för en centralt belägen fritidsgård, och som ligger belägen mitt i det lokala upptagningsområdet för rektorsområdena i Oxhagen, Vasa, Falkenberg och Södra skolan. Namnet på den nya fritidsgården blev Västra station och invigdes i november Fritidsgården Västra station kommer att vara den centrala punkten för fritidsgårdsverksamheten. Gemensamma arrangemang, personalträffar och utbildningsinsatser förläggs dit så långt det är möjligt. Funkabo fritidsgård återinvigdes i november efter en sex månaders ombyggnad. Personal och ungdomar har varit delaktiga i detta ombyggnadsarbete under ledning av konstnärer. Ombyggnaden har också varit ett led i ett jämställdhetsprojektet som fritidsgårdarna har arbetat intensivt med under några år (se rubrik jämställdhet). 14

15 5.3 ÖPPETTIDER Vilka öppettider finns? Är de framtagna utifrån ungdomarnas behov så att gården blir en mötesplats på fritiden (t.ex. fredag, lördag) och ett komplement till skolan som mötesplats? Vid enkäter som genomförts bland ungdomarna framfördes önskemål om att fritidsgårdarna ska ha mer öppet på fredagskvällar, öppet på lördagskvällar samt fler vardagskvällar. 5.4 ANTAL BESÖK PÅ GÅRDARNA Besökssiffror till och med 2012 : Kalmar kommun Flickor Pojkar Totalt Fritidsgårdar Antal Procent Antal Procent Funkabo % % 2073 Stängt 4 mån Hobban i Södermöre (Ljungbyholm) %, % 2266 Nova % % 4797 Lindsdal % % 3843 Smedby % % 5445 Rinkabyholm % % 3239 Trekanten % % 3199 Västra station % % 2240 Getterö % % 808 Öppnade nov 2012 Fritidsgårdar Kalmar Öppettimmar efter Antal besök efter 16: Antal besök/ öppettimme efter ,2 6,2 5,4 Antal flickor i procent efter , Kostnad kr /öppettimme efter Södermöre Öppettimmar efter Antal besök efter 16: Antal besök/ öppettimme efter ,7 15

16 Sommarverksamhet bedrivs på Getterö. Personal från samtliga fritidgårdar från de båda nämnderna leder denna verksamhet. På Getterö finns möjlighet till lägerverksamhet med övernattning för ungdomar i årskurs 5 9. Det finns också särskilda busslinjer för att transportera ungdomarna till sommarverksamheterna. Under sommaren 2012 hade fritidsgårdarna i Kalmar en verksamhet som täckte hela sommaren förutom två veckor i augusti. Fritidsgårdarna erbjöd; fyra veckors dag och dygnsläger på Getterö, fem veckors kvällsverksamhet i Smedby, fyra veckors kvällsverksamhet i Norrliden, tre veckors kvällsverksamhet i Ljungbyholm samt under fyra veckor erbjöds baddagar i Äventyrsbadet. Antalet besök på Getterö minskade ytterligare, jämfört med tidigare år. Perioden hade en mycket varierande väderlek, och det visar sig direkt på besöksantalet. Antalet övernattare håller sig på en hög nivå. Sommarverksamhet Getterö Antal besök Öppetdagar Antal besök per dag Antal flickor i % Antal övernattare per pass

17 6. RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS. 6.1 VAD KOSTAR VERKSAMHETEN? I motsats till förra året blev det personalmedel över på grund av flera föräldraledigheter, vård av sjukt barn, tjänstledigheter och sjukskrivningar som inte har ersatts mer än delvis. Fritidsgården Västra station blev inflyttningsklar senare än beräknat med lägre hyreskostnader som följd. (Exkl Södermöre) Budget Redovisat Diff Procent % Drift Investering Kostnad fritidsgårdar kr/invånare Värde Halmstad Värde Kalmar Värde Karlskrona Värde Kristianstad Värde Växjö De olika kommunerna organiserar sin fritidsgårdsverksamhet väldigt olika och det kan därför vara svårt att göra en direkt jämförelse mellan kommunerna. En del köper in tjänsten av privata aktörer en del ordnar verksamheten själva och andra har både egna fritidsgårdar och köper in vissa delar. Den slutsats som kan dras över tid är att Kalmar ökade sina kostnader fram till och med 2010 och har därefter minskat sina kostnader, samtidigt som de andra kommunerna ökar något. En stor anledning till att kostnaderna rasat för 2012 är att två fritidsgårdar varit stängda under delar av året för renovering dessutom har det vara många sjukskrivningar och föräldraledigheter där vikarier inte tagits in. I statistiken fram till och med 2011 som är hämtad från Statistiska Centralbyråns räkenskapssammandrag ingår även fritidsgårdsverksamheten för Södermöre kommundelsnämnd det gör den inte i statistiken för 2012 då den siffran tagits fram av förvaltningen då inga officiella siffror finns för Det gör också att siffran för 2012 blir något lägre än

18 7. HUVUDMANNASKAP OCH LEDNING Fritidsgårdsverksamheten i Kalmar kommun sorterar under kultur och fritidsförvaltningen. I Södermöre är det däremot kommundelsförvaltningen som har ansvaret. I Kalmar finns det under Kultur och fritidschefen en enhetschef som är chef för fritidsgårdsverksamheten. Då enheten inte har något delegerat chefskap ansvarar han för alltifrån utvecklingsfrågor till personalfrågor och budget. Enhetschefen samlar varje månad all personal. Södermöre kommundelsförvaltning och dess personal har möjlighet att närvara vid dessa träffar. Respektive fritidsgård har dessutom egna planeringsmöten. Tittar vi tillbaka i historien så har fritidsgårdsverksamheten varit uppdelat i både tre och två områden med egna underchefer slogs gårdarna ihop till en och samma. Den senare tidens nedläggning av ett antal gårdar och omstart av nya gårdar på annat håll, har gjort att arbetslagen rörts om. Omorganisationen har i viss utsträckning kunnat råda bot på konflikter som har funnits i vissa arbetslag. Organisationen är sålunda helt platt med en verksamhetschef /enhetschef som är chef över samtliga 28 fritidsledare. Med en stark personalgrupp och möten med chefen endast en gång i månaden kan man knappast undgå att styrningen blir otydlig. I en osäker situation uppstår gärna informella ledare eftersom ledarlösa grupper ofta blir stillastående grupper. I litteraturen kan man ofta läsa att ledarlösa grupper inte existerar i egentlig bemärkelse utan att ett informellt ledarskap nästan alltid uppstår. Inom Södermöre kommundelsförvaltning är fritidsgården underställd rektor på Ljungbyskolan. Där är det fyra heltidsanställda, samtliga kvinnor, som arbetar som fritidsledare. 18

19 8. PERSONAL OCH KOMPETENS 8.1 DEN ENSKILDE FRITIDSLEDARENS UPPDRAG Fritidsledaren har till uppgift att bedriva en verksamhet som drar till sig ungdomar. I rollen som fritidsledare ingår att vara en förebild för ungdomarna. 8.2 KOMPETENS OCH UTBILDNING SOM FINNS PÅ FRITIDSGÅRDEN Samtliga fritidsledare har fritidsledarutbildning. Dessa utbildningar bedrivs på folkhögskolor. I länet är det folkhögskolorna i Vimmerby och Gamleby som svarar för utbildningen. 8.3 DET GODA MÖTET Fritidsgårdsverksamheten är nu mitt i det länsomfattande kompetensutvecklingsprojektet via Europeiska Socialfonden (ESF) Det goda mötet. Under året har det varit flera insatser för hela personalgruppen fritidsledare, 130 från samtliga 12 kommuner. Träffar med budbärare, två fritidsledare/kommun, som kommer att få speciell utbildning för att sedan förmedla detta vidare till sina kollegor. Projektet avslutas hösten MEDARBETARENKÄT Hösten 2012 genomfördes en medarbetarenkät bland Kalmar kommuns samtliga förvaltningar. Det huvudsakliga syftet med denna var att kartlägga, bedöma och åtgärda förbättringsområden i den psykosociala arbetsmiljön, förebygga riskfaktorer och utveckla friskfaktorer. Enkäten bestod av 50 frågor och 10 frågeområden (faktorer) och undersökte bl a kompetens och utveckling, medarbetarskap, arbetsmotivation, information, arbetssätt och mål, kommunikation och arbetsgemenskap, ledarskap, medarbetarsamtal, kränkande särbehandling, diskriminering, hot och våld samt arbetsbelastning. Kultur och fritidsförvaltningen stack i denna enkät ut negativt i jämförelsen med de andra förvaltningarna vad gäller arbetssätt och mål samt ledarskap (bilaga 3). Om vi dessutom skiljer ut fritidsgårdarna från övriga kultur och fritidsförvaltningen, så kan vi se ännu tydligare att en stor del av personalen är negativt inställd till hur de jobbar med arbetssätt och mål och ledarskap. Resultatet visar tydligt att detta är något som kräver prioriterade åtgärder i det fortsatta förbättringsarbetet. För att ta del av helheten hänvisas till medarbetarenkät

20 9. INNEHÅLL I VERKSAMHETEN 9.1 UTGÅNGSPUNKTER NÄR MAN ORGANISERAR VERKSAMHETEN Fritidsgårdsverksamheten bygger på ungdomarnas önskemål. Efter gårdsmöten med ungdomarna formas verksamheten terminsvis. Det är besökarnas engagemang och insatser som huvudsakligen ligger till grund för att genomföra de beslutade aktiviteterna. Till skillnad mot traditionell föreningslivsverksamhet är fritidsgårdarnas verksamhet öppen. Vem som helst får komma och programmet är många gånger inte utformat på förhand. Det är stunden och tillfällena som formar innehållet. Den öppna verksamheten bygger på att skapa förutsättningar för ungdomarna till en positiv livsstil med ett bra livsmönster. Vissa delar av fritidsgårdarnas verksamhet är mer strukturerade. Det kan handla om olika teman som bildar en stomme för en viss grupp. Exempelvis förekommer det verksamhet för flickor i så kallade tjejgrupper. För att underlätta integration mellan svenskar och invandrare finns det exempel på att fritidsgårdarna arrangerar gemensamma aktiviteter. I kommunens utvecklingsplan för fritidsgårdarna i Kalmar kommun, från 2006, redogörs för att uppdraget med fritidsgårdsverksamheten är: att skapa förutsättningar till en positiv livsstil med ett bra livsmönster. Särskilt viktigt att uppmärksamma ungdomar som inte har blivit positivt bekräftade av de övriga vuxensamhället. I planen framgår vidare att den huvudsakliga uppgiften för personalen är att bygga relationer till besökarna och att personalen ständigt behöver utveckla sin medvetenhet och kompetens att genom demokratiskt förändringsarbete handleda ungdomar. Verksamheten ska vara möjlighetsorienterad och frihetsskapande. 9.2 HUR FRAMKOMMER FÖRSLAG TILL VERKSAMHET OCH AKTIVITETER? VEM PRIORITERAR? På respektive fritidsgård diskuteras vilken verksamhet och vilka aktiveter som ska finnas. Vid våra intervjuer med verksamhetsföreträdare framkommer det att ungdomarnas idéer och förslag väger tungt vid planeringen. Fritidsgårdarnas budget styr möjligheten att genomföra större aktiviteter. För att finansiera dessa kan respektive gård ansöka hos förvaltningen om särskilda medel. Vidare finns det en rad fonder och stiftelser som medel kan sökas ur. I vissa fall driver gårdarna caféverksamhet. Gårdarna kan även använda sina försäljningsintäkter för att möjliggöra större aktiviteter. 9.3 FRITIDSGÅRDARNAS VERKSAMHET UR ETT GENUS OCH JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIV Jämställdhetsprojektets fokus under året är att implementera genusperspektivet som en naturlig del i verksamheten hos samtlig personal. Projektet har varit en process under flera år med ett flertal utbildningsinsatser. Projektet avslutas under hösten och övergår då till att vara en del av fritidsgårdarnas ordinarie arbetssätt. 20

21 10. FRITIDSGÅRDENS ROLL I NÄROMRÅDET 10.1 SAMLINGSPUNKT Inom respektive geografiska upptagningsområde utgör fritidsgårdsverksamheten en samlingspunkt för områdets ungdomar. Det är ungdomar som både är organiserade och oorganiserade i det ordinarie föreningslivet som är besökare i fritidsgårdsverksamheten. Samverkan med föreningar sker inte i så stor omfattning som vore önskvärt INFORMELLA FRITIDSGÅRDAR Fyra större föreningar i Kalmar kommun är identifierade som bedriver verksamhet vilken vi kallar öppen verksamhet eller också kallad informell fritidsgård, föreningarna är Skälby 4H, Kalmarbygdens fältritt klubb, Ridklubben Udden samt Kalmar Hästsport klubb. Föreningslivet i Kalmar är en stor och viktig förebyggande verksamhet för barn och ungdomar. I kommunen finns många föreningar som bedriver en stor social verksamhet. Av dessa föreningar kan nämnas som exempel ridklubbarna och 4H. Djur behöver tillsyn både tidigt och sent, sju dagar i veckan. Hos dessa föreningar finns det möjlighet att tillbringa all sin lediga tid. Stallen och lokalerna är öppna kl Att vistas bland djur är mera en livsstil än att delta under ett träningstillfälle. Majoriteten i den aktuella målgruppen är cirka 94 % flickor. Inom ridsporten är ca 83 % av medlemmarna är flickor/kvinnor och ca 65 % av medlemmarna är under 25 år. I och med möjligheten till dagliga besök och tillgängligheten som erbjuds vistas flickorna många timmar hos dessa föreningar. För många besökare är det bara några få procent av alla timmar som tillbringas i stallet som är ren ridning/träning. Många flickor åker direkt från skolan till föreningen, likaså tillbringas hela dagar där då det är helg eller lov. Besöket är oftast inte knutet till en lektionsdag På dessa mötesplatser finns möjlighet att på ett enkelt sätt nå och aktivt arbeta med flickor. Dessa föreningar har en stor öppen verksamhet där ett gemensamt intresse skapar en plattform att mötas där ålder och andra yttre faktorer är av sekundär betydelse. Intresset för djur förenar ungdomarna och skapar individer som är vana att ta ansvar, empati och självständigt tänkande. I stallet har utseende, individualitet och yta inte lika stor betydelse och i denna gemenskap har de möjlighet att stå emot bilder på hur de förväntas att vara. Ungdomsdelaktighet sker på ett naturligt sätt genom ungdomssektioner. Många av de stadigvarande besökarna har olika förtroendeuppdrag. Ungdomarna känner att de kan påverka ridklubbens beslut, att deras tankar och åsikter är av betydelse. En form av förändrat bidrag och ökad tilldelning av resurser möjliggör för dessa mötesplatser att få någon form av ekonomisk ersättning för den öppna verksamheten som bedrivs. Ett nytt riktat bidrag förutsätter ett ekonomiskt åtagande i form av ett stöd som inte ingår i de nuvarande befintliga ramarna för föreningsbidrag. I en ny uppdragsbeställning bör kriterier och normer vara väl genomtänkta för att nå ut till de mötesplatser som genuint bedriver detta sociala arbete. På så sätt kan skillnaden i ekonomiskt stöd mellan verksamheterna riktade till flickor respektive pojkar göras lite jämnare. Här finns en möjlighet att låta flickor få ökade anslag. 21

22 10.3 FÖRENINGAR OCH FRITIDSGÅRDARS SAMVERKAN IDAG I KALMAR KOMMUN Fritidsgårdsverksamheten har sedan många år tillbaka haft som ett av sina uppdrag att informera och slussa ungdomar till föreningslivets verksamheter. Exempel på hur fritidsgårdarna har arbetat och i vissa fall fortfarande arbetar med föreningar idag: Nova fritidsgård har varit drivande och har medverkat till bildandet av Norrlidens IF samt Nova Boxningsklubb. Andra exempel på föreningar som har bildats via fritidsgårdar är Ridklubben Udden och Lindsdals innebandyförening. Funkabo fritidsgård är delaktig i prova på aktiviteter tillsammans med Green Team, en rikstäckande paraplyorganisation som samlar ihop olika typer av föreningar med friluftsinriktning. Smålandsidrotten arrangerar Drive in idrott där man på samma sätt samlar ihop 6 aktiva idrottsföreningar där just nu Ljungbyholms, Smedby och Funkabo fritidsgårdar är engagerade. Flera fritidsgårdar bjuder regelbundet in olika typer av föreningar till prova på aktiviteter till kvällsverksamheten efter ungdomarnas önskemål. Fritidsgårdarna besöker föreningar på prova på aktiviteter som har svårt att komma till fritidsgårdarna för att visa upp sin verksamhet, bland annat bowling och annan typ som av praktiska orsaker inte kan lämna sin anläggning. Fritidsgårdar samverkar med föräldraföreningar som genomför föräldravandringar på fredags och lördagskvällar i närområdet. Ljungbyholms fritidsgård samarbetar med pensionärsföreningarna som arbetar i fritidsgårdens kioskverksamhet vissa fasta tider i veckan. De flesta fritidsgårdarna arbetar tillsammans med olika studieförbund i de mest varierande verksamheter, föreningslivet har mycket nära anknytning till de olika studieförbunden. Fritidsgårdarnas branschorganisation Fritidsforum uppmanar ungdomar på fritidsgårdarna att starta upp föreningar för olika typer av intressen, exempelvis resegrupp, tjejgrupp, filmklubb. Den nybildade föreningen får ett startbidrag från Fritidsforum samt möjligheter att söka olika typer av projektpengar och utbildning. Funkabo och Monte Cavallo fritidsgårdar är först ut att starta upp sådan verksamhet. Vid olika arrangemang, typ Fullt Ös finns föreningslivet med och presenterar sina verksamheter. Vid Södermöres årliga skolavslutningsarrangemang Schools out samverkas med flera föreningar i programutbudet. Fritidsgårdarnas årliga arrangemang Tjejmässa deltar ett flertal föreningar i. Under sportlovet erbjuder fritidsgårdar och föreningar många prova på aktiviteter. Triangelteatern har flera av fritidsgårdarna samverkat med sedan många år tillbaka. Föreningar lånar ofta lokaler i fritidsgårdarna till möten av olika slag eller avslutande summering och fika efter slutförd aktivitet. Fritidsgårdarna och träffpunkterna kan i samarbete med föreningarna skapa en bredare arena för besökaren att växa på. Att erbjuda verksamhet i samarbete med föreningarna breddar utbudet hos fritidsgården och ger besökaren en vidare och positiv bild av sina möjligheter. För gårdsbesökaren kan föreningskontakten vara ett sätt att formulera sig och sina intressen och i den processen är både fritidsledaren och föreningsledaren delaktiga på ett främjande vis. I den processen skapar samarbetet fritidsgård och förening en tillvaro som berikar för ungdomen. Helhetssynen bygger på en kommunal strategi där alla ungdomar, oavsett kön, ska ha rätt till en daglig positiv bekräftande miljö. Utifrån det perspektivet ska skola, fritidsgård, föreningsliv och andra kommunala instanser samverka för att skapa de bästa förutsättningar för ungdomen. Fritidsledarna behöver ständigt utveckla sin medvetenhet och kompetens för att kunna handleda ungdomar genom demokratiskt förändringsarbete. 22

23 10.4 MÖTESPLATS ELLER FRITIDSGÅRD? Fritidsgård Mötesplats Ansvariga Uppdrag Mål Kommunen är uppdragsgivare med huvudansvar för verksamhet och uppföljning. Verksamheten drivs av kommunen. Öppen verksamhet Välkomnande och trygg miljö Möjligheter till spontana aktiviteter Främja ungas delaktighet. Bekräfta besökaren Underlätta relationer och tillfredställa sociala behov Hög tillgänglighet Friskhetsskapande Främja ungas utveckling Demokratisk fostran Jämställdhet Främja ungas kreativitet och engagemang Kommunen kan ge stöd till verksamheten, men har inte samma krav på resultat och uppföljning. Drivs ofta av föreningar Att tillhandahålla en öppen verksamhet, i regel i anslutning till annan verksamhet, t.ex. föreningsverksamhet Bidra till en positiv fritid Målgrupp Tonåringar år Tonåringar, men även andra åldersgrupper Personal Lokal Verksam het Neutralitet Fast anställd personal som har fritidsledarutbildning. Jämn könsfördelning. Fortlöpande kompetensutveckling. Tid för samverkan och planering. Personal svarar för kontinuitet i verksamheten Används i huvudsak för fritidsgård, anpassad för ungdomar och fritidsverksamhet för ungdomar Möjligheter finns till olika aktiviteter Långsiktigt målinriktat på: Friskhetsskapande, demokratiskt fostrande relationsbygge. Samverkan. Öppet minst 3 kvällar/vecka varav minst 1 fredag eller lördag Fri från religiös och politisk påverkan. Föreningsledare, föräldrar, äldre ungdomar (som inte har fritidsledarutbildning). Finns i lokal som egentligen är till för annan verksamhet, exempelvis klubbhus, bygdegård. Tillfälligheter styr. Varierar, få eller inga krav från kommunen, 1 2 kvällar/vecka Anordnaren har möjlighet att påverka. 23

24 10.5 FINNS KONKURRERANDE VERKSAMHET? SKULLE DESSA VERKSAMHETER KUNNA SAMVERKA? Vi har inte kunnat identifiera några verksamheter som direkt konkurrerar med fritidsgårdarnas verksamhet. Vi bedömer snarare att andra verksamheter, exempelvis föreningslivet, kompletterar utbudet av fritidsaktiviteter för målgruppen HAR NEDLÄGGNING AV FRITIDSGÅRDARNA I LÄCKEBY OCH ROCKNEBY MFL FÅTT NÅGRA KONSEKVENSER? Det har funnits ett uttalat behov att öppna någon form av mötesplats i Rockneby allaktivitetshus som täcker det geografiska området norra delen av kommunen. Ett sådant allaktivitetshus planeras därför där. Man bygger en ny fullstor aktivitetsyta som byggs ihop med befintligt folkets hus. Ett nytt bibliotek byggs också och en lokal där man ska kunna bedriva öppen fritidsgårdsverksamhet. Detta beräknas kunna invigas hösten SAMARBETE MED SKOLA, SOCIALTJÄNST OCH POLIS Personal från fritidsgårdarna har regelbundna träffar med skola och socialtjänst. Dessa personalgrupper arbetar med att förebygga nyttjandet av alkohol och andra droger Samarbetet med socialförvaltningen kring den förebyggande fältverksamheten kommer att fortsätta under Förhoppningen är att finna ändamålsenliga samarbetsformer så att verksamheten kan permanentas. 24

25 11. VAD TYCKER UNGDOMARNA OM VERKSAMHETEN? Kultur och fritidsförvaltningen har i februari 2013 genomfört livsstilsenkäten Ung livsstil med hjälp av ungdomsforskaren Ulf Blomdahl. Enkäten genomfördes i åk godkänt ifyllda enkäter har registrerats vilket är en svarsfrekvens på 92%.Enkäten var förhållandevis omfattande och besvarades skriftligen via ett utdelat kompendium på skoltid i klassrummen eller i skolmatsalen. Det fanns fritidsledare med vid dessa tillfällen för att vara behjälpliga. Enkäten ställer b la frågor angående ungdomar synpunkter på Fritidsgårdar. Hela analysen av enkäten beräknas vara klar i maj och kommer då att presenteras för berörda nämnder, ledningsgrupp samt för fritidsledare. Nedan redovisar vi utan egna kommentarer de delar som vi hittills har fått ta del av HUR MÅNGA AV RESPONDENTERNA ÄR MED I EN FÖRENING? MED I FÖRENING %. Mellanstadiet Hög-stadiet Gymnasiet Lidingö Jönköping Huddinge Haninge Farsta Helsingborg Kalmar MED I IDROTTSFÖRENING %. Pojkar Flickor Jönköping Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Haninge Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet Farsta Mellanstadiet Högstadiet