Patientsäkerhet i samverkan, årsrapport vårdkedjan somatik

Transkript

1 Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Patientsäkerhet i samverkan, årsrapport vårdkedjan somatik År 2012 Datum och ansvarig för innehållet Utvecklingsgrupp vårdkedjan somatik Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 4 Uppföljning genom egenkontroll 5 Samverkan för att förebygga vårdskador 5 Riskanalys 5 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 6 Hantering av klagomål och synpunkter 6 Samverkan med patienter och närstående 6 Sammanställning och analys 6 Resultat 7 Övergripande mål och strategier för kommande år 7 Deltagare i Utvecklingsgrupp Vårdkedjan somatik 2012 Barbro Nordström, Primärvården, ordförande och sammankallande Mikael Brandt, Primärvården Kerstin Suber, Akademiska sjukhuset Katarina Lönn, Akademiska sjukhuset Linda Johansson, Lasarettet i Enköping Ann-Marie Thordeman, Enköpings kommun Björn Dahlström, Heby kommun, ersatt från juni av Anna-Lena Alriksson Irene Eklöf, Håbo kommun Anneli Lindberg, Knivsta kommun Peter Dons-Möller, Tierps kommun Carina Kumlin, Uppsala kommun Lena Sjöberg, Uppsala kommun Yvonne-Bergman.Lundin, Älvkarleby kommun Monica Brundin, Östhammars kommun 2

3 Sammanfattning Utvecklingsgruppen vårdkedjan somatik har till uppgift att, utifrån ett länsperspektiv, arbeta för säkra och trygga rutiner för samverkan mellan huvudmännen vid in- och utskrivning i slutenvård. Det handlar dels om information så att gällande samverkansrutiner är kända och användas inom respektive organisation. När rutiner fattas ska de upprättas, när de inte fungerar ska de revideras. Sedan juni 2012 finns samverkansutinerna samlade på landstingets web-plats - Kvalitetshandboken Vård i Samverkan (ViS) och är tillgängliga för personal såväl inom som utanför landstinget. Utvecklingsgruppen arbetar på uppdrag av Tjänstemannaberedning kommuner och landsting (TKL). Avvikelserapporter och händelseanalyser är utvecklingsgruppens viktigaste redskap för att hitta brister och risker för patienternas i vårdens övergångar. Rent generellt kan sägas att det föreligger en väsentlig underrapportering av händelser och risker. En ökning av antalet rapporter ska därför uppfattas som en positiv trend, ett uttryck för ett aktivt kvalitetsmedvetande och intresse för förbättringsarbete i verksamheten. Prator, som är det elektroniska stödet för samordnad vårdplanering i Uppsala län, har under året utvecklats med lösning för HSA-integrering och säker inloggning med e-tjänstekort. Det är upp till respektive huvudman att besluta när verksamheten är beredd att ta dessa tjänster i bruk. Målet är att samtliga användare ska använda säker inloggning innan 2013 är slut. Av genomförda åtgärder framhåller utvecklingsgruppen följande: Utveckling av sjuksköterskans vårdplansdel i Prator bland annat med riskbedömning enligt Senior Alert Tidig utskrivningsplanering vid komplicerade fall Akutremiss enligt SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) Gemensamma utbildningsaktiviteter för sjuksköterskor inom slutenvård och kommunal hälso- och sjukvård Hospiteringsutbyte mellan slutenvård och kommunal verksamhet Mobila hembesöksteamets insatser och utveckling Gemensam struktur och inklusive allvarlighetsgradering av avvikelserna har införts Formerna för systemförvaltning av Prator har setts över och en ökande del av utvecklingen av systemet sker gemensamt med övriga kunder i landet 3

4 Övergripande mål och strategier Länets invånare ska erbjudas en god och säker hälso- och sjukvård där insatser från olika huvudmän hålls samman. Insatserna ska planeras och utformas i samverkan med den enskilde. Det innebär: - respekt för individens självbestämmande - fokus på individens behov, resurser och förutsättningar - att medicinska, psykologiska och sociala insatser ska komplettera varandra För vårdkedjan somatik innebär detta att rutiner för säker planering inför utskrivning och överföring av information mellan huvudmännen ska finnas och efterlevas. Organisatoriskt ansvar Huvudmännen Ansvarar för att det finns en överenskommelse för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvården. Tjänstemannaberedning kommuner och landsting, TKL Fastställer riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvården. Utvecklingsgruppen vårdkedjan somatik Ansvarar för att utarbeta, revidera och följa upp riktlinjen enligt uppdrag från TKL utarbeta övergripande samverkansrutiner lämna årsrapport till TKL om avvikelser och pågående utvecklingsarbete Vårdgivare Samtliga vårdgivare ansvarar för att det i verksamhetens ledningssystem finns lokala rutiner för att säkerställa att de fastställda riktlinjerna och rutinerna för samverkan i vårdprocesserna uppfylls. Prator Prator utgör det gemensamma webbaserade kommunikationsverktyget som skall användas för att säkerställa en god planering och informationsöverföring. Berörda parter inom slutenvård, primärvård och kommun skall hantera meddelanden i Prator enligt de övergripande och lokala rutiner som upprättats, för att säkerställa planering för patientens vård och omsorgsbehov efter utskrivning. För att säkerställa att meddelanden kommer till rätt mottagare skall kommunerna upprätta lokala rutiner för administration av adresseringar i systemet, t ex vid flytt från ordinärt boende till särskilt boende oavsett folkbokföringsadress. Samverkansrutiner Landstinget och kommunerna skall i samråd utarbeta rutiner i samband med in- och utskrivning av patienter från sluten vård till öppen vård och socialtjänst. Under 2012 har riktlinjer och rutiner som rör samverkan samlats i kvalitetshandboken Vård i Samverkan på Utvecklingsgruppen vårdkedjan somatik Gruppen har under året haft 5 möten, vara ett har varit gemensamt med utvecklingsgruppen psykiatri. Gruppen har under året diskuterat sitt uppdrag och mandat. Hur förs information vidare inom respektive organisation? Hur återför och rapporterar vi till våra uppdragsgivare. Var ska minnesanteckningarna publiceras så de är tillgängliga även utanför gruppen? Hur ska koppling till övriga forum för närvårdssamverkan ske? Frågorna tas till respektive huvudman. 4

5 Struktur för uppföljning/utvärdering Avvikelserapporterna utgör grunden för utvecklingsgruppens förbättringsarbete. Inför årsrapporten sammanställs avvikelserna enligt gemensam struktur. Fyra huvudrubriker finns: kommunikation/information, omvårdnad/behandling, utskrivningsplanering och läkemedelshantering. Nytt för i år är att avvikelserna bedömts utifrån allvarlighetsgrad för inträffad händelse eller risk för händelse, samt utifrån sannolikhet för upprepning. Syftet med avvikelserapporterna är att de utreds, åtgärdas och leder till förbättringsarbete i verksamheterna. Rent generellt kan sägas att det föreligger en väsentlig underrapportering vilket gör att en ökning av antal rapporter ska uppfattas som en positiv trend. Det ska ses som ett uttryck för ett aktivt kvalitetsmedvetande och intresse för förbättringsarbete i verksamheten. Det bör påpekas att externt drivna vårdcentraler inte ingår i sammanställning av avvikelserna eftersom dessa avvikelser hittills har hanterats direkt gentemot berörd vårdgivare. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Sjuksköterskans vårdplansdel har under året uppdaterats i ett gemensamt arbete mellan somatik, psykiatri och kommunerna. Viktiga kompletteringar innebärande bland annat dokumentation av riskbedömningar av fall, trycksår och malnutrition har gjorts. Den nya funktionen driftsattes 5 mars Akademiska sjukhuset har gjort en web-baserad utbildning för slutenvårdens personal både vad gäller mål och syfte med utskrivningsplanering och hur Pratorsystemet ska användas. Utbildningen används även på Lasarettet i Enköping. Avdelningarna har även arbetat med checklistor, kontinuerlig översyn och uppdatering av rutiner. Slutenvårdsläkarens vårdplan har uppdaterats med fält för att ange smitta samt att egenvårdsbedömning är utförd. En ny akutremiss för sjuksköterskan i den kommunala hälso- och sjukvården har tagits fram i samverkan mellan kommunerna och akutsjukvården. Den ligger inte i Pratorsystemet utan finns än så länge i pappersformat i väntan på utveckling av nationell e-remiss. Remissen utgår från SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation), en nationell metod för säker kommunikation. Under 2012 har projektet Lean vårdkedjan i Uppsala kommun pågått inom kontoret för hälsa- vård och omsorg (HVK). Syftet med projektet har varit att möjliggöra utskrivning från somatisk och slutenvård under trygga former, effektivt utnyttjande av platser inom korttidsvård och särskilt boende. Ansvarsfördelning inom HVK gällande samordnad utskrivningsplanering inom slutenvården samt dess behov av samverkansrutiner, har klargjorts. Projektet har bl.a. resulterat i en lokal samverkansrutin för tidig utskrivningsplanering (TUP), dvs en planering som påbörjas innan ny kund är utskrivningsklar på Akademiska sjukhuset. Tidig utskrivningsplanering startade inom somatiken för att förbättra utskrivningsprocessen i komplicerade fall som kräver specifika förberedelser före utskrivning. Metoden har införts även inom psykiatrin. 5

6 Vid utskrivning till palliativ vård, dvs avancerad vård i livets slutskede, finns risk att vårdplanering missas eftersom det medicinska ansvaret blir kvar inom specialistsjukvården. Den, i dessa fall särskilt viktiga, medicinska vårdplaneringen måste genomföras på annat sätt än genom Prator. En arbetsgrupp har fått i uppdrag att skapa säkra rutiner för detta. Ett Lex Mariaärende har lett till att Socialstyrelsen öppnat ett separat tillsynsärende för detta problemområde. Samverkan sker med Palliativa rådgivningsteamet ex. när det gäller brytpunktssamtal. Hospiteringsutbyte har erbjudits personal i alla kommuner och på Akademiska sjukhuset. Det har funnits möjlighet att under en halv till en dag besöka en annan verksamhet för att få ökad kunskap och förståelse för varandras arbete. Sammanlagt har omkring 50 personer deltagit i hospiteringsutbytet. Utbildningsaktiviteter har arrangerats, där personal från Akademiska sjukhuset och samtliga kommuner i Uppsala län bjudits in. Syftet är att öka kompetensen kring olika sjukdomar. Under året har utbildningar hållits om urinvägsinfektioner, nutrition, normalt åldrande samt fallprevention. Inom ramen för den överenskommelse som tecknats mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun tilldelats medel till en försöksverksamhet kring de mest sjuka äldre Mobila hembesöksteamet (MHT). MHT består av läkare och sjuksköterska som kan göra hembesök i ordinärt boende hos äldre personer inom Uppsala kommun. MHT har också en sjuksköterska på akutmottagningen för att identifiera personer som kommer dit och som med nyinsatta eller utvidgade biståndsinsatser kan återvända till hemmet. För att undvika inläggning i slutenvården där medicinsk indikation saknas kan läkare på akutmottagningen kontakta MHT som då gör ett uppföljningsbesök nästföljande vardag. I Östhammar har kvalitetsarbetet lokalt inriktats på att skapa lokala rutiner för tidig utskrivningsplanering (TUP) enligt Uppsala kommuns modell samt reviderat rutiner och skapat en checklista med ansvar och roller för hur videovårdplanering ska genomföras. Älvkarleby har också arbetat med lokala rutiner för ansvarsfördelning vid videokonferens samt en revidering av befintliga lokala rutiner. Håbo kommun arbetar med att revidera den lokala Pratorrutinen. Det omfattar både användarna och de olika administratörsrollerna inklusive behörigheter. Det har funnits stora tekniska problem med Prator för de privata hemtjänstutförarna och viss administration kvarstår innan de kan använda systemet. I Prator finns numera möjlighet att göra loggningskontroller. Huvudsystemadministratörer har under hösten deltagit i utbildningstillfällen. Denna grupp kommer även fortsättningsvis att träffas tillsammans med representant för EVRY för att utbyta erfarenheter och behålla kompetens i administratörsrollen. Under året har Pratorsystemet utvecklats med funktionalitet för säker inloggning med e- tjänstekort och koppling till HSA-katalogen. Funktionen finns tillgänglig från mars Det ankommer på respektive huvudman att planera för övergång till säker inloggning, vilket ska ske innan utgången av Nationell patientöversikt, NPÖ, möjliggör åtkomst till journalinformation i Cosmic för sjuksköterskor i länets alla kommuner. En införandeplan för tekniska förutsättningar i kommunerna under 2013 finns. 6

7 Samverkan för att förebygga vårdskador Utvecklingsgrupperna för vårdkedjan är utmärkta exempel på samverkan mellan huvudmännen med tydligt syfte att förebygga att patienter drabbas av en vårdskada. De samarbetsrutiner mellan olika vårdenheter, mellan primärvård och sjukhus samt mellan kommuner och landsting som finns har avgörande betydelse för att samarbetsformerna ska fungera på lång sikt. Det är mycket viktigt att de hålla kända och levande inom alla verksamheter, och att den som upptäcker en avvikelse rapporterar händelsen för utredning. Riskanalys I samband med organisatoriska eller andra förändringar i verksamheterna som kan medföra brister i verksamheten måste en avstämning i förhållande till gällande rutiner och arbetssätt göras. Detsamma gäller när det kommer nya författningar som påverkar samarbetet mellan kommuner och landsting. Inga riskanalyser har genomförts under året. Genom satsningarna på Bättre vård för sjuka äldre har i länet ett par projekt startats för att inventera omfattningen av återinläggningar inom slutenvården och åtgärder som kan förhindra detsamma. Arbetet bedrivs med stöd av extern konsult (Health Navigator). Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Länets kommuner har från slutenvården och primärvården tagit emot avvikelser enligt nedan Uppsala Enköping Heby Tierp Älvkarleby Håbo Knivsta Östhammar Kommunikation/informationsöverföring Läkemedelshantering Omvårdnad/behandling Utskrivningsplanering Antalet avvikelser som inkommit till kommunerna har ökat. Detta kan tyda på att befintliga rutiner blivit mer kända vilket gör det lättare att skriva avvikelser vid händelser som avviker från dem. 7

8 Antalet avvikelser som rör kommunikation/information handlar om utebliven eller felaktig information, såsom avsaknad av ID-märkning av person eller att ID-band inte signerats. Rutiner för ID-märkning ses över på respektive enhet. Flera kommuner rapporterar att det kan finnas oklarheter gällande om ambulanspersonal vet vilka rutiner som gäller för när kommunens sjuksköterska är skyldig att ID-märka. Skyldigheten gäller för person som har hälso- och sjukvårdsinsatser. Ansvariga inom ambulans och larmcentral kommer att bjudas in till dialog. Avvikelser inom kategorin omvårdnad/ behandling kan gälla sår eller katetervård. Enstaka avvikelser har föranlett en Lex Maria. Det har också inträffat flera händelser där det finns misstanke om handhavandefel i samband med provtagning samt att provtagningsrör med passerat utgångsdatum har används. Dialog har funnits med Primärvårdens laboratoriesamordnare och ett utskick har gjorts till länets medicinskt ansvariga sjuksköterskor om att se över rutinerna för provtagning. Diskussion har också först om möjlighet till fortbildning. Avvikelser gällande utskrivningsproblematik omfattar samverkan och ansvarsfrågor i samband med utskrivningsplaneringen. Det kan gälla händelser där rutin för utskrivningsplanering inte följts eller att önskemål om videokonferens inte tillgodosetts. Vid flera tillfällen har förslag uppkommit om att utskrivningsplanering ska ske i hemmet, något som bygger på okunskap eller missförstånd om reglerna. Utskrivningsplanering kan aldrig ske i hemmet utan skall ske innan patienten skrivs ut från slutenvården. Vid den samordnade utskrivningsplaneringen kan däremot beslutas att fortsatt vård- och omsorgsplanering kan ske i hemmet, något som i förekommande fall ska framgå av vårdplanen Huvudrubriken läkemedelshantering innefattar avvikelser gällande ordinationsproblematik eller felaktig dosering. Pascal har införts under året. Ordinationsunderlaget har blivit mer överskådligt. En försämring som skett sedan Pascal infördes är att den kommunala sjuksköterskan inte längre får en överblick över förändrade läkemedelsordinationer. Det är viktigt att det finns en rutin för att läkaren informerar sjusköterskan om förändringar som sker. Samtliga avvikelser har återkopplats till verksamheten och berörd personal, i några fall har det lett till förbättring av rutiner. Betalningsansvarets utveckling 2012 Nytt för i år är att statistik redovisas för utskrivningsklara där betalningsansvaret har inträtt, fördelat på respektive kommun, se nedanstående tabell och graf. Även befolkningsutvecklingen för respektive kommun redovisas. Utskrivningsklara Akademiska Sjukhuset, antal betalningsdagar somatik År 2012 Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Älvkarleby Östhammar Uppsala Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt

9 Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Älvkarleby Östhammar Uppsala 50 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Tierps kommun har under 2012 haft ändringar i vårdplaneringsteamet som kan vara en orsak till ökningen i antal betalningsdagar. Vårdplaneringsteamet är ändrat från en sjuksköterska, en arbetsterapeut och en handläggare/boendesamordnare till enbart att ha en sjuksköterska. Flera nyanställda handläggare i kombination med reducerat vårdplaneringsteam har medfört en vis osäkerhet om ansvar och roller. En minskning av antalet slussplatser under februari/mars 2012 bidrog, trots förberedelser, till den kraftiga ökningen av antalet utskrivningsklara i Uppsala kommun. En översyn av vårdkedjans övergångsprocesser mellan kommun och landsting har genomförts. Större fokus har lagts på att öka vårdplaneringsteamets möjligheter att få ett aktivt flöde från slutenvården via korttidsplatser till hemmet. Permanenta platser har tillfälligt omvandlats för att möta upp behovet. Befolkningsutvecklingen i länet Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Älvkarleby Östhammar Uppsala 65+ (2012) (2011) ,56% 2,91% 6,28% 4,49% 1,60% 2,54% 2,14% 3,71% 9

10 Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Avvikelser som inkommit till Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Inga av dessa avvikelser har lett till LexMaria anmälan. Akademiska Enköping Kommunikation/informationsöverföring Omvårdnad/behandling Läkemedelshantering Utskrivningsplanering Summa Akademiska Enköping Kommunikation/informationsöverföring Läkemedelshantering Omvårdnad/behandling Utskrivningsplanering Akademiska sjukhuset Problemområdet Kommunikation/information var även förra året den grupp som hade flest avvikelser och där brister i informationsöverföringen är ett problemområde. Den största ökning har skett av avvikelser i gruppen Problem gällande utskrivningsplanering, där bristfällig planering och utebliven vårdplanering märks som problemområden. En viktig insats är den web-baserade utbildning som tagits fram. Det är en stor mängd anställda som ska introduceras och hållas uppdaterade inom området. Antalet avvikelserna gällande läkemedelshantering har ökat med 3 stycken och de stora problemområdena är ordinationsproblematik och att patienterna inte får med sig alla sina ordinerade läkemedel vid utskrivningen enligt lathund (rutin se ViS). Bedömning av orsaken till ökningen av antalet avvikelser Det finns en ökad medvetenhet att rapportera avvikelser samtidigt som det totala antalet vårdplaneringsärenden har ökat på sjukhuset. Under 2012 genomfördes 2597 st vårdplaneringsärenden på sjukhuset. Motsvarande siffra för 2011var 2380 st. En bidragande omständighet är den ökade rörligheten under vårdtiden. Många patienter får byta avdelning vilket försvårar utskrivningsplaneringen som inte kan göras sammanhållen på en avdelning, utan splittras på flera avdelningar. 10

11 Många nyanställda sjuksköterskor med liten erfarenhet och alltför kort inskolning vilket medför ett ökat behov av kontinuerlig utbildning och genomgång av rutiner. När det gäller ordination av läkemedel som administreras via dos är ett problem att många läkare på sjukhuset inte kan systemet eller använder det sällan. Lasarettet i Enköping Avvikelser som handlar om otydliga riktlinjer kring patienter som skall skrivas ut från Lasarettet i Enköping till kommunen med sondmat ledde i dessa fall till att patienterna inte fick tillräckligt med näring de första dagarna hemma. Avvikelser angående Prator har kommit in vid flera tillfällen där utskrivningsmeddelande ej blivit skickade i samband med hemgång. Även att meddelande om avliden patient dragit ut på tiden då prator inte skickats och anhöriga hunnit meddela boendet innan. Angående vårdplaneringar så har det funnits avvikelser där man inte har makulerat kallelsen trots kraftigt försämrad patient. Även en där det missats att vårdbehovet blivit större på en patient och vårdplanering uteblev. De mest allvarliga läkemedelsavvikelserna gäller oklara ordinationer av insulin, Waran och Fragmin. Det har också kommit in avvikelser där man har skickat hem patienterna utan mediciner. Det finns en checklista som stöd inför utskrivning, men ständiga påminnelser om denna lista behövs. Angående kommunikation och läkemedel har det också funnits avvikelser där man missat att rapportera utsatta mediciner till kommunen där man då har tolkat det som bortglömda mediciner. Läkare påminns om vikten av att uppdatera ordinationslista i Cosmic alternativt i Pascal. Det har också inkommit avvikelser där kommunen och landstinget är oense över behovet från palliativa enheten. Primärvården, endast landstingets vårdcentraler Majoriteten av avvikelserna rör påminnelser om att justera vårdplanen. Det händer några gånger per månad. Det handlar ofta om utskrivning till korttidsplats, där övertagande av det medicinska ansvaret upplevs oklart. Prator fungerar inte optimalt i detta sammanhang. Externa utförares avvikelser har under året hanterats av respektive utförare, därför har ingen central sammanställning varit möjlig. Samverkan med patienter och närstående Samordnad utskrivningsplanering är ett tydligt exempel på att patienterna och deras närstående ges möjlighet att medverka i patientsäkerhetsarbetet. Syftet med befintliga rutiner för vårdkedjan är att de ska förebygga vårdskador. 11

12 Sammanställning Antal vårdplaneringsärenden Totala antalet ärenden inom somatiken har under 2012 endast ökat marginellt, 30 fler jämfört med I genomsnitt skickas från somatiken 310 kallelser till vårdplanering per månad, totalt 3752 stycken. Som jämförelse skickas från psykiatrin totalt 286 kallelser under Månadsflödet av kallelser är tämligen konstant under året. Fördelning per kommun Antal kvitterade kallelser 2012 (2011) Antal justerade vårdplaner Uppsala 1707 (1606) 1669 Enköping 438 (384) 427 Tierp 286 (296) 281 Östhammar 232 (253) 226 Heby 170 (196) 163 Håbo 117 (114) 104 Knivsta 76 (79) 66 Älvkarleby 82 (69) 83 Summa 3108 (2997) 3019 Makulerade kallelser 616 kallelser har makulerats, 16% av totalantalet kallelser, vilket är i princip lika som % av makuleringarna beror på förändring i det medicinska tillståndet. 36 makuleringar har skett pga dödsfall. Endast 3 makuleringar har skett för att kommunerna inte justerat vårdplanen och 5 makuleringar för att husläkare inte justerat vårdplanen. Totalantal skickade meddelanden Summan av samtliga skickade meddelanden i Pratorsystemet är meddelanden. Av dessa står psykiatrin för 5802 stycken. Av meddelanden inom somatiken utgör extrameddelanden huvudparten, stycken (38% av samtliga meddelanden). Extrameddelanden används i stor utsträckning av rehabiliteringspersonal för informationsöverföring. Resultat Att beskriva resultatet av utvecklingsgruppens arbete är en för året nytillkommen rubrik, som vi hoppas kunna fylla med mer innehåll i kommande års rapport. Strukturmått Ca 50 sjuksköterskor inom slutenvård respektive kommunal hälso- och sjukvård har deltagit i hospiteringsutbyte. 12

13 Övergripande mål och strategier för kommande år Det övergripande målet är att de som behöver en samordnad planering också ska få den och att de planerade aktiviteter genomförs. Detta kräver att alla inblandade parter bedriver ett ständigt pågående kulturarbete för ett gemensamt synsätt och värderingar. En del av detta är att enas om gemensamma termer och begrepp att används vid planeringsmöten och i planer. 1. Fortsatt arbete med att jämka ihop riktlinjer och mötesstruktur för utvecklingsgruppen somatik och utvecklingsgruppen psykiatri. Det är ett starkt önskemål att arbetssättet och rutinerna vid utskrivningsplaneringen ska vara så likartade som möjligt. 2. Systemförvaltningen av Prator genomgår en översyn för att bli så ändamålsenlig som möjligt. Nätverket för huvudsystemadministratörer är ett exempel på en nybildad och viktig arena. 3. Samtliga användare ska under året ha säker inloggning i Prator med e-tjänstekort. 4. Utveckling av Prator för öppenvårdens behov genom att skapa en generell funktionalitet i Prator där nya ärenden kan startas oberoende av slutenvårdsperiod. Såväl Samordnad Individuell Plan, SIP, samordnad planering mellan kommunal hälso- och sjukvård och vårdcentralerna samt psykiatrisk tvångsvård i öppen vård ska kunna hanteras genom den nya funktionen. Utvecklingsarbetet sker tillsammans med tre andra landsting som idag använder Prator och målet är en leveransklar produkt i december